Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en bred kartläggning om porrens skadeverkningar på olika delar av samhället och tillkännager det för regeringen.
Porr är inte sex utan porren förstör barns och ungas nyfikenhet på sex och sexualitet. När våra barn nyfiket googlar ”bröst” eller ”sex” är det porrindustrins kvinnohatande världsbild de möter. Porren visar bilder av gruppvåldtäkter, grova sexuella övergrepp och förnedring av kvinnor – den totala motsatsen till jämställdhet och alla människors lika värde. Kvinnor stryps så att de tappar andan och män trycker sina kön så långt ned i halsen på kvinnorna att de nästan kvävs. Det är denna typ av filmer som våra barn möter och som formar deras bild av sex och relationen mellan män och kvinnor. Omfattningen och spridningen av kommersiell porr, framför allt på internet, har ökat lavinartat under flera decennier och samtidigt har porren blivit alltmer våldsam och förnedrande. Forskning och vetenskapliga studier om porr visar att porren utgör en katalysator och inspiration till mäns sexuella aggressioner.
Genomsnittsåldern för när skandinaviska pojkar börjar titta på porr är 11,5 år. Det de då får se är extremt våld och det är inte spelat våld. Dagens porr finns tillgänglig i allas mobiler, paddor och datorer dygnet runt, var du än befinner dig. Samhällets insatser för att förebygga mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer är verkningslösa om vi samtidigt tillåter att porren med sitt motsatta budskap finns tillgänglig två klick bort i varje mobiltelefon. Hur ska en 12-åring förhålla sig till budskapet att riktiga män vill spotta på, ta stryptag på och kalla kvinnor för horor? Våra barns framtid och deras och vår rätt till en värld fri från våld och förtryck gör att detta är ett samhällsproblem.
Vi måste undersöka hur barns och ungas tillgång till våldsam och förnedrande porr på nätet kan begränsas. Sverige har arbetat framgångsrikt i många år mot prostitution, köp av sexuella tjänster och utnyttjande av människor. Vi är stolta över det arbete som har genomförts men det finns mycket kvar att göra. Hur kan det t ex komma sig att misshandel, tortyr och förnedring i samband med sex är förbjudet och ska polisanmälas men om en kamera slås på och filmar detsamma så kallas det porr och är helt lagligt att både utföra och sprida?
Personal som arbetar inom grundskolan vittnar om att tonen i språket och attityden mot tjejer blir mer förnedrande. Skolkuratorer och skolsköterskor är förtvivlade över att unga tjejer tror att de ”måste” gå med på analsex, gruppsex och strypsex för att betraktas som normala och attraktiva. Allt fler tjejer söker hjälp på ungdomsmottagningarna för smärtor och skador i samband med våldsamt sex, som de tror är normalt sex. Vi kan inte låta den här destruktiva utvecklingen fortsätta!
Snabba på arbetet med hur skolan på ett bättre sätt kan rusta barn och unga att möta det som skildras i den våldsamma porren och ge bättre kunskap om att det är den egna lusten som ska styra vad som kan accepteras i sexuella relationer samt med hur skolan kan ge lärare och annan personal bättre verktyg för att rusta unga för framtida relationer.
Forskning visar att det finns ett samband mellan regelbunden konsumtion av våldsam porr och högre risk att utöva våldsamt sex. Det går stick i stäv med vår politiska ambition om sex på lika villkor, samtyckeslagsstiftningen och kampen mot våld mot kvinnor. Det är alltför många som drabbas av den våldsamma porren – de kvinnor som misshandlas under inspelningen, de kvinnor som utsätts för sexuellt våld av sin partner men också de män som mår dåligt över den våldsporr de tittar på och som får porrskador och erektionsproblem. På det området är vår kunskap alltför dålig.
Sverige behöver en bred utredning som tittar på pornografins skadeverkningar för barn, kvinnor, män, jämställdheten och samhället. Ett brett folkhälsoperspektiv behövs. Att utnyttja en annan människa ska alltid vara ett brott, oavsett om det sker fysiskt eller digitalt. Det digitala övergreppet finns dessutom kvar för all framtid och kan delas oändligt många gånger till miljontals användare och kränkningen upphör aldrig. Vi lagstiftare i Sveriges riksdag måste ta ansvar för unga och gamla, kvinnor och män, även på nätet.
|
Åsa Eriksson (S) |
|
|
Carina Ohlsson (S) |
Eva Lindh (S) |
|
Gunilla Svantorp (S) |
Maria Strömkvist (S) |