Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upphandlingskrav inom kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.
Genom upphandling av trafik har arbetstagarna inom kollektivtrafiken fått en mer otrygg vardag. Inte bara kan de bli tvingade att söka om sina jobb – varje ny upphandling kan dessutom innebära att arbetsgivare ges tillfälle att slingra sig ur tidigare överenskommelser.
De regionala kollektivtrafikmyndigheter som upphandlar trafiken är politiskt styrda. Därför handlar upphandling och de krav som ställs på leverantören om medvetna politiska beslut. Myndigheter som upphandlar kollektivtrafik kan ställa långtgående krav. En viktig åtgärd är att ställa krav på personalövertagande. Det innebär att politikerna garanterar att personalen ska få följa med sina jobb till den nya arbetsgivaren, utan att få sämre arbetsvillkor. Det är också viktigt att myndigheterna ställer krav på att företagen ska erbjuda villkor som stämmer överens med gällande kollektivavtal.
EU:s kollektivtrafikförordning är i detta hänseende tydlig. I artikel 4.5 stadgas (artikeln är direkt tillämplig) att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna får ställa krav på personalövertagande oaktat om det föreligger verksamhetsövergång i arbetsrättslig mening eller inte. Denna möjlighet tycks dock ha gått de upphandlande myndigheterna förbi, och därför krävs åtgärder och förtydliganden i lagstiftning.
Krav på meddelarfrihet ställs aldrig av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i dag. Detta leder till försämrad kollektivtrafik med större risk för olyckor eftersom personalen får svårt att anmäla brister. Genom krav på meddelarfrihet skapas en kultur där de anställda vågar berätta om missförhållanden såsom säkerhetsbrister inom kollektivtrafiken.
|
Leif Nysmed (S) |
|