Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om arbetsrättsliga kunskaper bör ingå i studieplanen för gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
Gymnasieelever uppfattar i allt mindre utsträckning att skolan förbereder för arbetsmarknaden, visar en rapport. Tydligast är det på de yrkesförberedande programmen. Rapporten visar också att de som riskerar en osäker framtid på arbetsmarknaden, där är också kunskapen om fackliga rättigheter som lägst. Med bristande kunskaper om fackliga rättigheter, skyldigheter och arbetsmiljöfrågor är de sämre rustade för arbetslivet.
Risken för att utnyttjas på jobbet ökar med bristande kunskap. I förlängningen kommer denna bristande kunskap få en avgörande betydelse för såväl enskilda personer som den svenska arbetsmarknaden i sin helhet. Det är viktigt att veta om sina rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden för att undvika svårigheter. I svensk skola är det inte längre obligatoriskt att ge elever kunskap om kollektivavtal, arbetslöshetsförsäkringar eller arbetsmiljöfrågor.
I Sverige har den svenska modellen på arbetsmarknaden tjänat såväl arbetstagare som arbetsgivare mycket väl. För att den ska fortsätta fungera på ett bra sätt krävs kunskap. Det krävs därför en förändring. Det borde i framtiden vara obligatoriskt att under gymnasietiden få grundläggande kunskap om arbetslivet och arbetsrättsliga frågor.
|
Eva Lindh (S) |
|