I Sverige finns det idag ca 864 200 fritidsbåtar. Forskare vid Havsmiljöinstitutet, som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet, släppte 2019 rapporten ”Fritidsbåtars påverkan på grunda ekosystem i Sverige” där man sammanställt de effekter båtlivet har på Sveriges kustmiljö. Rapporten visar att en ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden orsakar förluster av viktiga bottenmiljöer. Muddring leder till ökad uppgrumling och spridning av bottensediment, näringsämnen och miljögifter. Båttrafiken leder till uppgrumling och skador på bottenmiljön, ger betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar samt genererar undervattensbuller som inverkar störande på fiskar och däggdjur. Enligt rapporten finns det ca 110 000 bryggor längs Sveriges kuster som tillsammans täcker en yta på 200 mil. Skuggorna som skapas av bryggorna påverkar botten negativt. Sammantaget visar rapporten att 20 procent av Sveriges grunda kustmiljöer kan vara negativt påverkade av bryggor och trafik från fritidsbåtar. Den största påverkan hittas i Stockholms län där ca 34 procent av de grunda kustmiljöerna är negativt påverkade.
Rapportförfattarna förespråkar flera åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemen orsakade av fritidsbåtslivet. De förespråkar bland annat, likt motionären, införandet av både en båtregistrering och beskattning av fritidsbåtar.
Vad det gäller en miljöskatt för fritidsbåtar med motor så är det högst rimligt. I alla andra sammanhang finns en tydlig princip om att den som förstör skall betala. Det bör även gälla fritidsbåtar.
Ändamålet med båtregister är att ge underlag för kontroll av ordning och säkerhet till sjöss. Inga båtar ska vara dumpade i havet och sjöar för att ingen tar ansvar för det kvarglömda eller dumpade båtvraket. Det är orimligt att ansvaret för spökbåtarna ligger hos kommunen som får ta kostnaden för bortforsling av vraken. Dessutom är fritidsbåtar en av de stora orsakerna till kustnära bottendöd. Fritidsbåtsägarnas verksamhet kostar samhället stora pengar. Minskade fiskbestånd slår ut det kustnära fisket. Dessutom innebär fritidsbåtslivet förgiftade kustmiljöer genom utsläpp av en mängd olika giftiga ämnen. Varför ska inte båtägare bidra till att betala en miljöskatt på de skador båtarna åstadkommer? Ett båtregister skulle ge information om antalet fritidsbåtar i Sverige.
Till skillnad från andra konsumtionsprodukter som bilar eller elektronik så saknas producentansvar för fritidsbåtar, vilket innebär att det är den sista köparen som ensam ansvarar för att skrota/återvinna båten. Då kostnaden för återvinning ofta överstiger inköpspriset för en äldre begagnad båt är det logiskt att många avstår från det. Av det skälet är det rimligt att överföra ansvaret till producenten. Av samma skäl bör ett båtregister finnas vilket ger en överblick över beståndet samt vem som har ansvar för kostnader kring återvinningen. Likaså bör kommunen ha möjlighet att forsla bort båtar som olovligen är kvarlämnade.
|
Abraham Halef (S) |
|