Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bristerna i skrivelsens sakbeskrivning och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen aviserar i rubricerade skrivelse ett kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om avdragsrätten för underskott från tidigare år. Förslaget innebär att det införs en särskild begränsningsregel som innebär att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör om underskottet med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.
Bakgrunden till förslaget är ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen i början av juni 2021 (HFD 2021 ref. 33). Målet rörde ett underskottsföretag vars enda tillgång var en fordran på sitt moderbolag. Frågan i målet var om underskottsbolaget, efter en ägarförändring, kunde vägras rätt till underskottsavdrag med stöd av skatteflyktslagen. Högsta förvaltningsdomstolen besvarade detta nekande. Kort därefter överlämnades en stoppskrivelse till riksdagen.
Liberalerna noterar att förslaget i skrivelsen bygger på en felaktig analys av gällande rätt. I skrivelsen hävdas att det ovan refererade avgörandet i Högsta förvaltningsdomstolen påvisat brister i den nuvarande regleringen som motiverar den föreslagna regelskärpningen. Enligt nu gällande 40 kap. inkomstskattelagen finns bestämmelser om begränsning av företags rätt att dra av tidigare års underskott, bl.a. den s.k. beloppsspärren som är tillämplig vid en ägarförändring som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett underskottsföretag. Spärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet. Ett av de framträdande syftena med det kommande lagförslaget är enligt skrivelsen att motverka att beloppsspärren kringgås. Det som dock verkar ha gått obemärkt förbi är att det i det ovan refererade fallet, som alltså lyfts fram som en indikation på att regelskärpningen behövs, inte över huvud taget handlade om ett kringgående av samma beloppsspärr. Beloppsspärren aktualiserades aldrig i fallet. Justitierådet Margit Knutsson, en av domarna i fallet, har rent av i en artikel om det kommande lagförslaget påpekat att promemorian som ligger till grund för skrivelsen innehåller påståenden med koppling till rättsfallet som ger en ”missvisande eller direkt felaktig bild av det förfarande som prövades där och som förslaget i promemorian uppenbarligen tar sikte på” (Svensk Skattetidning, 2021).
Oavsett förslagets innehåll i sak, som Liberalerna här lämnar okommenterat, är det olämpligt att på detta sätt avisera lagskärpningar under en felaktig beskrivning, detta desto mer om samma lagförslag läggs fram genom en stoppskrivelse, en lagstiftningsteknik som av naturliga skäl bör omgärdas med stora rättssäkerhetsmarginaler.
Liberalerna anser därför att regeringens beskrivning av sakförhållandena i skrivelsen innehåller brister som inte är godtagbara och som måste åtgärdas i den proposition som så småningom läggs på riksdagens bord. Liberalerna förbehåller sig också rätten att ta ställning till förslaget i sak först när ett mer korrekt beslutsunderlag föreligger.
|
Gulan Avci (L) |
Johan Pehrson (L) |
|
Maria Nilsson (L) |
Lina Nordquist (L) |
|
Christer Nylander (L) |
Mats Persson (L) |
|
Allan Widman (L) |
|