Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i trafikbrottslagen inkludera förbud mot s.k. eftersupning och tillkännager detta för regeringen.
Rattfyllerister kan, trots att de har påträffats onyktra, undvika rättslig påföljd genom att hävda att de har druckit alkoholen efter trafikförseelsen/olyckan. Trots att Norge för drygt 60 år sedan satte stopp för denna lucka i lagstiftningen så görs inget i Sverige trots att rattfylleri är ett av våra största trafiksäkerhetsproblem. Argumenten för att inte agera är både otillräckliga och direkt felaktiga.
I en promemoria (Ds 2013:28) från 2013 avstyrks ett straffansvar för efterförtäring och efterbruk. När justitieutskottet (JuU) avstyrkte en motion från undertecknad för ett år sedan, om att riksdagen skulle ge regeringen tillkänna att i trafikbrottslagen inkludera förbud mot så kallad eftersupning, gjordes detta med en hänvisning till nämnda promemoria. Någon övrig argumentation görs inte.
I den promemoria som JuU hänvisar till hävdas att ett förbud mot eftersupning skulle strida mot svensk rättspraxis. Den praxis som promemorian åberopar är att det inte anses straffbart att dölja egen brottslighet. Men detta stämmer inte; det är exempelvis straffbart att smita från en olycksplats. Riksdagen bör därför, i det fall man menar att det inte kan införas en lag mot eftersupning, konsekvensenligt ändra i 5 § trafikbrottslagen: ”Om en vägtrafikant, som med eller utan skuld haft del i uppkomsten av en trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrar sig att i mån av förmåga medverka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen bör föranleda, eller om han undandrar sig att uppge namn och hemvist eller att lämna upplysningar om händelsen, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.”
Problemet med eftersupning är inte marginellt och att personer som exempelvis anklagats för ”grovt rattfylleri” friats då det inte har ansetts möjligt att bevisa att föraren varit rattfull när olyckan inträffade. I Norge har man löst problemet med att personer kommer undan straff genom att hävda eftersupning. Sedan 1959 finns ett regelverk som förbjuder en person att under sex timmar efter avslutad bilkörning konsumera alkohol eller andra berusningsmedel om han/hon som kört bilen förstår eller borde förstå att en polisundersökning kan påbörjas. Detta är en lagstiftning som fungerat mycket bra och Sverige bör här skyndsamt införa en liknande lagstiftning.
|
Hans Eklind (KD) |
|