Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning om kommunala pensionärsråd och tillkännager detta för regeringen.
Alla grupper i samhället måste få möjlighet att göra sin röst hörd. Inom den kommunala demokratin är det helt avgörande att kommunstyrelse och kommunfullmäktige ser till att samtliga intressen inom kommunen får göra sin röst hörd. En grupp som växer är äldre, och äldre har aldrig varit så friska och så aktiva som idag och framöver kommer de äldre att utgöra en allt större andel av kommunens befolkning. Äldre är ingen homogen grupp utan består precis som alla andra grupper av en rad individer med olika önskemål och behov. Många av Sveriges seniorer har organiserat sig inom olika föreningar, t.ex. pensionärsföreningar. Just föreningar är en bra form för att utöva representativ demokrati och av detta har vi en lång tradition i vårt land.
I kommunen kan olika intressegrupper för äldre representeras i ett kommunalt pensionärsråd som ofta är kopplat till och rapporterar direkt till kommunstyrelsen eller en annan lämplig nämnd. Tyvärr har inte alla kommuner idag någon form av pensionärsråd utan det anses som en ”frivillig” verksamhet. Samtliga Sveriges kommuner bör ha någon form av pensionärsråd för att få inspel och information från dessa grupper men även för att kommunen ska kunna sprida information om olika frågor som rör de äldres situation i hemkommunen. Inte minst nu under coronapandemin har vi sett vilket enormt behov det finns av kommunikation och information.
Idag är äldre lågt representerade i politiska organisationer och då speciellt i riksdagen i förhållande till andelen pensionärer i landet. Äldrefrågor och äldre tillhör en stor intressegrupp och lagen behöver därför ändras så att samtliga kommuner inrättar någon form av pensionärsråd och då gärna knutet direkt till kommunstyrelsen eller en annan lämplig nämnd.
Det är viktigt att samtliga kommuner i Sverige har kommunala pensionärsråd som kan representera och kanalisera de äldres frågor.
|
Magnus Stuart (M) |
|