Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt vittnesskydd och tillkännager detta för regeringen.
Det svenska rättssystemet bygger på en stark tillit till samhället. Att den som är skyldig döms och att de som vittnat gör så med samhällets fulla skydd i ryggen. Poliser vittnar allt oftare om att en tystnadskultur breder ut sig, där få eller ingen vågar träda fram och peka ut skyldiga till allvarliga brott – under hotet om att ens egna eller familjens säkerhet äventyras.
Det handlar om långsiktiga lösningar i en stark jämlikhetspolitik och förebyggande arbete. Samtidigt måste vi åtgärda de problem som kommer ur rädslan att träda fram och peka ut skyldiga som kan vara knutna till en organiserad brottslighet i området. I vissa tragiska fall har den rädslan också visat sig vara berättigad.
Under 2020 sköts en ung man till döds i stadsdelen Skäggetorp i Linköping. Familjen har trätt fram och berättat att bakgrunden till brottet är att en släkting valt att vittna, trots uppenbara hot om hämnd. I sådana fall kan det krävas att andra kommuner bidrar med bostäder och skydd i det nationella vittnesskyddet, och en nationell samordnare som koordinerar kommunernas arbete. Regeringen har också uppmärksammat bekymren, och med det som bakgrund tillsatt en utredning för att se över frågan om vittnesskyddet. Det är avgörande att vi inom kort ser förändringar på området och åtgärdar problemen.
|
Eva Lindh (S) |
Johan Andersson (S) |
|
Johan Löfstrand (S) |
Mattias Ottosson (S) |
|
Teresa Carvalho (S) |
|