|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Högskolan
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om högskolan med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbeten och vidtagna åtgärder. Motionerna tar upp frågor om bl.a. dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.
I betänkandet finns 16 reservationer (M, SD, C, V, KD, MP) och sex särskilda yttranden (M, SD, C, V, KD, MP).
Behandlade förslag
Cirka 280 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Övergripande om universitet och högskolor
Högskoleutbildningarnas innehåll
1.Övergripande om universitet och högskolor, punkt 1 (M)
2.Övergripande om universitet och högskolor, punkt 1 (SD)
3.Övergripande om universitet och högskolor, punkt 1 (C)
4.Övergripande om universitet och högskolor, punkt 1 (V)
5.Övergripande om universitet och högskolor, punkt 1 (MP)
6.Akademisk frihet, punkt 2 (M, SD)
7.Akademisk frihet, punkt 2 (MP)
8.Dimensionering och utbyggnad, punkt 3 (C)
9.Dimensionering och utbyggnad, punkt 3 (V)
10.Högskoleutbildningarnas innehåll, punkt 4 (M)
11.Högskoleutbildningarnas innehåll, punkt 4 (C)
12.Högskoleutbildningarnas innehåll, punkt 4 (MP)
13.Undervisningsskyldighet, punkt 5 (M, SD)
14.Reformering av lärarutbildningarna, punkt 6 (SD, KD)
15.Rekrytering och tillträde, punkt 7 (V)
16.Antagning till högre utbildning, punkt 8 (SD)
1.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (M)
2.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (SD)
3.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (C)
4.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (V)
5.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (KD)
6.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 9
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Övergripande om universitet och högskolor |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:461 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 3,
2021/22:1490 av Boriana Åberg (M),
2021/22:1534 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 10 och 18,
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 82 och 84,
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 35,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 25,
2021/22:3993 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 17,
2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 22,
2021/22:4090 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 12 och 15 samt
2021/22:4105 av Camilla Hansén och Emma Hult (båda MP).
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (MP)
|
2. |
Akademisk frihet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3992 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 10 och
2021/22:4006 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 26.
Reservation 6 (M, SD)
Reservation 7 (MP)
|
3. |
Dimensionering och utbyggnad |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1302 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,
2021/22:1575 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2236 av Erik Ottoson (M),
2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,
2021/22:2612 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8,
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 58,
2021/22:3243 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 19,
2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkandena 28, 33 och 34,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 28,
2021/22:3815 av Louise Meijer och Josefin Malmqvist (båda M) yrkandena 3 och 9 samt
2021/22:3909 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 11, 28 och 29.
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (V)
|
4. |
Högskoleutbildningarnas innehåll |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:303 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4,
2021/22:2241 av Maria Stockhaus (M) yrkande 2,
2021/22:2913 av Markus Wiechel och Mats Nordberg (båda SD),
2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 13,
2021/22:3473 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:3729 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),
2021/22:3980 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 17,
2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 6 och 20,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 57 och
2021/22:4086 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 3.
Reservation 10 (M)
Reservation 11 (C)
Reservation 12 (MP)
|
5. |
Undervisningsskyldighet |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 5.
Reservation 13 (M, SD)
|
6. |
Reformering av lärarutbildningarna |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 50.
Reservation 14 (SD, KD)
|
7. |
Rekrytering och tillträde |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:628 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2021/22:769 av Kerstin Lundgren (C),
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkandena 4 och 6 samt
2021/22:1106 av Ulrika Jörgensen (M).
Reservation 15 (V)
|
8. |
Antagning till högre utbildning |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4006 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 13.
Reservation 16 (SD)
|
9. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 9 juni 2022
På utbildningsutskottets vägnar
Gunilla Svantorp
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Svantorp (S), Pia Nilsson (S), Josefin Malmqvist (M), Patrick Reslow (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Fredrik Christensson (C), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Robert Stenkvist (SD), Linus Sköld (S), Christian Carlsson (KD), Michael Rubbestad (SD), Annika Hirvonen (MP), Roza Güclü Hedin (S), Noria Manouchi (M) och Ilona Szatmari Waldau (V).
I detta ärende behandlar utbildningsutskottet 276 motionsyrkanden om högskolan från allmänna motionstiden 2021/22. Av dessa bereds 220 motionsyrkanden förenklat eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Motionsyrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2. Motionerna tar upp frågor om bl.a. dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om övergripande universitets- och högskolefrågor.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (MP), 6 (M, SD) och 7 (MP).
Motionerna
Styrning och organisation
I kommittémotion 2021/22:3992 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 10 framförs att det är viktigt att värna akademisk forskningsfrihet från politiskt inflytande. Därför bör t.ex. styrelseledamöter vid lärosäten tillsättas med sakkunnigförfarande, enligt motionärerna.
I kommittémotion 2021/22:3993 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 17 efterfrågas en utredning om sammanslagning av de två högskolemyndigheterna Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Universitets- och högskolerådet (UHR).
I kommittémotion 2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 10 framförs att regeringen tillsammans med lärosätena ska besluta om såväl antalet studieplatser som antalet högskolor och universitet.
I partimotion 2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10 begärs att politikens makt ska minska över och inom universitets och högskolors styrelser. Motionärerna vill stärka oberoendet hos såväl lärosäten som verksamma forskare och lärare.
I kommittémotion 2021/22:4006 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 26 framför motionärerna att begreppet akademisk frihet bör stärkas ytterligare.
I motion 2021/22:1534 av Carina Ödebrink m.fl. (S) skriver motionärerna om Jönköping Universitys betydelse för regionen och menar att en universitetsstatus bör övervägas.
Finansiering och avgifter
I motion 2021/22:1490 av Boriana Åberg (M) efterfrågas ett avtal med Storbritannien om studieavgifterna för svenska studenter på brittiska universitet.
Motionärerna i kommittémotion 2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 84 anser att fördelningen av anslag mellan utbildningar bör jämnas ut ytterligare.
I kommittémotion 2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 3 framförs att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över ersättningsbeloppen för högskolan.
I motion 2021/22:4105 av Camilla Hansén och Emma Hult (båda MP) efterfrågas särskilt stöd till lärosäten som vill bedriva avgiftsfri distansundervisning riktad mot utvecklingsländer.
Lärar- och studentfrågor
I kommittémotion 2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 82 efterfrågas en anpassad högskola för studenter med intellektuell funktionsnedsättning.
I kommittémotion 2021/22:461 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 framhålls att anställningsskyddet för lärare vid konstnärliga högskolor bör förbättras.
Motionärerna i kommittémotion 2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 22 efterfrågar ökat stöd för studenter med funktionsnedsättning att kunna studera i EU.
Motionärerna i motion 2021/22:4090 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 1 menar att kvaliteten i den högre utbildningen kan höjas om man utgår från studentperspektivet. I yrkande 12 efterfrågas en översyn av hur det pedagogiska arbetet kan stärkas vid lärosätena. I yrkande 15 framförs att studenter bör ha samma tillgång till innovationsstöd som forskare.
Säkerhetsfrågor
I kommittémotion 2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 25 framhåller motionärerna vikten av utbildning i informations- och cybersäkerhet och anser att ansökningar till sådana utbildningar bör uppmuntras.
I kommittémotion 2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 35 uppmärksammas frågan om cybersäkerhetsutbildningar och att det finns behov av t.ex. masterutbildningar inom området.
I kommittémotion 2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 18 poängterar motionärerna vikten av att lärosätenas styrelser upprätthåller säkerheten mot kunskaps- och forskningsspionage.
Bakgrund och gällande rätt
Akademisk frihet
I 1 kap. 6 § första stycket högskolelagen (1992:1434) anges att det i högskolornas verksamhet som allmän princip ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Riksdagen fattade beslut om denna principbestämmelse i april 2021 efter förslag i regeringens forskningsproposition 2020 (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). Bestämmelsen, som trädde i kraft den 1 juli 2021, innebär att den akademiska friheten slås fast som en grundval för högskolornas kvalitet och verksamhet. I propositionen anges vidare bl.a. att lärosätena behöver arbeta aktivt med hur en principbestämmelse om akademisk frihet ska omsättas i praktiken och att lärosätesledningarna har ett ansvar för att prioritera denna fråga (s. 130). Även om den aktuella bestämmelsen föreslogs införas i högskolelagen så innebar detta inte, enligt regeringen, att det inte skulle kunna bli aktuellt att i ett senare skede ta in en sådan bestämmelse i regeringsformen, i likhet med den som finns för forskningens frihet. Ett förslag om grundlagsförändring skulle dock kräva en omfattande beredningsprocess och enligt regeringen var det angeläget att införa ett lagskydd så snart som möjligt (s. 129).
Vid behandlingen av propositionens förslag uttalade utskottet att det såg ett starkt värde i att ett skydd för den akademiska friheten slogs fast i lagstiftning och att detta på ett tydligt sätt bidrog till att uppmärksamma den akademiska frihetens betydelse.
Forskningens frihet är reglerad i grundlagen (2 kap. 18 § regeringsformen) där det anges att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. I 1 kap. 6 § andra stycket högskolelagen anges att det som allmänna principer för forskningen ska gälla att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och att forskningsresultat får fritt publiceras.
De statliga högskolornas styrning och organisation
Universitet och högskolor har, bl.a. till följd av 1993 års högskolereform och den s.k. autonomireformen 2010, en hög grad av självbestämmande när det gäller intern organisation, resursanvändning samt planering och genomförande av forskning och utbildning. Detta är en principiell utgångspunkt i styrningen. De statliga universiteten och högskolorna styrs i huvudsak genom de mål och krav som anges i högskolelagen och de förordningar som ansluter till den, främst högskoleförordningen. I regleringsbreven för respektive universitet och högskola preciserar regeringen sin styrning av verksamheten och anger de finansiella villkor som ska gälla under budgetåret. Vissa centrala mål och återrapporteringskrav som är gemensamma för samtliga lärosäten anges i det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor (prop. 2020/21:60, s. 153). I forskningspropositionen 2020 angav regeringen att en viss vidareutveckling av styrningen skulle göras. Regeringen avsåg att sätta upp lärosätesspecifika mål inom vissa utvalda områden och följa upp dessa inom ramen för myndighetsstyrningen. De områden som angavs gällde kompetensförsörjning, jämställdhet, goda anställningsvillkor samt samverkan mellan lärosäten och omgivande samhälle (prop. 2020/21:60, s. 154).
Av 2 kap. 1 § högskolelagen framgår att riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som ska finnas. I forskningspropositionen 2020 angav regeringen också att processen för beslut om benämningen universitet behövde förtydligas för att förstärka kvalitetsaspekten och för att högskolor ska bli bedömda på likvärdiga grunder (s. 49). Regeringen gav UKÄ i uppdrag att lämna förslag på kvalitetskriterier för benämningen universitet, vilket myndigheten gjorde i december 2021 (Rapport 2021:39).
I 2 kap. högskolelagen anges att styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen ska varje högskola ha en rektor (2–3 §§). Det är regeringen som utser ordföranden i en högskolas styrelse. Rektor ska ingå i styrelsen och lärare och studenter vid högskolan har rätt att utse ledamöter i styrelsen. Regeringen utser övriga ledamöter i styrelsen (4 §).
När det gäller den interna organisationen i övrigt är det lärosätet som beslutar om denna, om inte något annat är föreskrivet (5 §). Vidare gäller att beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens om besluten kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller organisation av eller kvalitet i forskningen (6 §).
Av 2 kap. högskoleförordningen (1993:100) framgår att styrelsen för ett lärosäte ska bestå av ordföranden och, som huvudregel, fjorton andra ledamöter. Ordföranden får inte vara anställd vid lärosätet (1 §). Styrelsens uppgifter är bl.a. att besluta i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolornas organisation samt i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna (2 §).
Vidare anges att ordföranden och de övriga ledamöter som ska utses av regeringen, utses efter förslag av två nomineringspersoner. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom lärosätet och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för lärosätets uppdrag (7 a § tredje stycket). De två nomineringspersonerna utses av regeringen, varav en av personerna efter förslag från lärosätet. Den person som utses efter förslag från lärosätet ska ha god kännedom om det aktuella lärosätets verksamhet men inte ha något pågående ledningsuppdrag vid lärosätet. Den andra personen ska företräda ett övergripande statligt intresse. Nomineringspersonerna ska utses för en bestämd tid, högst tre år (7 b §).
Rektor ska anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för lärosätet. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år. Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt (8 §). Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor (11 §).
Resursfördelning
Ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden varierar (se aktuella belopp i senaste budgetpropositionen, prop. 2021/22:1 utg. omr. 16, s. 157). Särskilda förstärkningar av vissa utbildningsområden har skett över tid, bl.a. i syfte att öka den lärarledda tiden inom vissa utbildningar, se t.ex. beskrivning i UKÄ:s redovisning av ett regeringsuppdrag i rapporten Kvalitetsförstärkning– åtgärder och effekter på utbildningskvalitet, 2019. UKÄ:s slutsats i denna uppföljning var att jämfört med den förstärkning som gjordes 2012–2013 hade förstärkningen 2015–2018 i högre utsträckning använts för åtgärder som på såväl kort som lång sikt kan leda till höjd utbildningskvalitet.
I det gemensamma regleringsbrevet för 2022 för universitet och högskolor anges att den särskilda höjning av ersättningsbeloppen för humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning som inleddes 2016, ska användas för kvalitetsförstärkande åtgärder. Medlen ska i första hand användas för att införa fler lärarledda timmar på utbildningar inom dessa områden, inklusive fler lärarledda timmar i lärarutbildningarna. Lärosätena ska också redovisa och analysera hur de höjda ersättningsbeloppen har bidragit till högre kvalitet och hur medel har bidragit till fler lärarledda timmar inom berörda utbildningar.
För utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras ersättningen på antalet registrerade studenter som är omräknade till helårsstudenter och avklarade högskolepoäng eller helårsprestationer. Ett s.k. takbelopp anger den maximala ersättning som lärosätet kan få för genomförd utbildning. Ersättningssystemet bygger på att kurser är klassificerade till olika utbildningsområden med olika ersättningsbelopp. Det är lärosätena själva som beslutar om klassificeringen utifrån ämnesinnehåll. De humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska utbildningsområdena, som tillsammans har flest studenter, får lägst ersättning. De konstnärliga utbildningsområdena får högst ersättning, men har en mycket liten andel av studenterna (uka.se).
Anställningsvillkor
Reglering om anställning av lärare finns i 4 kap. högskoleförordningen. En anställning som lärare får med vissa undantag tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd. En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas till vidare, dock längst fem år. En sådan anställning får förnyas men den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst tio år (9–10 §).
UKÄ har utifrån ett regeringsuppdrag analyserat frågan om s.k. stapling av tidsbegränsade anställningar i högskolan. Med begreppet stapling avses tidsbegränsade anställningar som baseras på högskolans särskilda reglering och som varvas med andra tidsbegränsade anställningar. Myndigheten anger att det finns flera grunder för tidsbegränsade anställningar, bl.a. särskild reglering för högskolan och kollektivtal mellan arbetsmarknadens parter. UKÄ drar slutsatsen att återkommande tidsbegränsade anställningar verkar förekomma i begränsad omfattning men att det inte är självklart hur man ska bedöma vilka kedjor av tidsbegränsade anställningar som är problematiska. Fokus i undersökningen har inte varit att bedöma frågan ur ett individperspektiv men det har ända framkommit att många år av tidsbegränsade anställningar kan vara ett stort problem för den enskilde individen. Myndigheten föreslår att den fortsatta uppföljningen av frågan bör ha en bredare ansats och att detta till viss del kan göras inom ramen för myndighetens pågående uppdrag att följa upp andelen visstidsanställningar inom universitet och högskolor (Stapling av tidsbegränsade anställningar i högskolan. Hur vanligt är det och vilka orsaker finns? Rapport 2022:5).
Säkerhetsfrågor m.m.
I forskningspropositionen 2020 redovisade regeringen olika åtgärder för att hantera bl.a. skyddsvärd forskningsverksamhet. Regeringen angav att den skulle fortsätta att följa frågan och att se över behovet av ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa att skyddsvärd verksamhet och kunskap vid universitet och högskolor inte riskerar att hamna i orätta händer (prop. 2020/21:60, s. 184–185). I samband med utskottets behandling av forskningspropositionen lämnade försvarsutskottet respektive utrikesutskottet yttranden i vilka säkerhetsfrågorna uppmärksammades (bet. 2020/21:UbU16). Utskottet angav att det såg positivt på regeringens aviserade särskilda satsningar på bl.a. informations- och cybersäkerhet. Vidare menade utskottet att det är av stor vikt att fortsätta att följa dessa frågor, inte minst för att bedöma om ytterligare åtgärder behövs.
Inom ramen för Vetenskapsrådets (VR) anslag har medel avsatts för en forskningssatsning om informations- och cybersäkerhet och om säkra samhällen (Regleringsbrev för 2021, Vetenskapsrådet, ändringsbeslut 2021–03–04).
I det gemensamma regleringsbrevet för svenska universitetet och högskolor för 2022 har lärosätena fått i uppdrag att övergripande redogöra för hur de arbetar för att stärka sin informationssäkerhet och för hur de planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån den ökade digitaliseringen i verksamheten. I redogörelsen ska ingå en redovisning av hur lärosätena arbetar för att säkerställa informationssäkerheten vid forskning, undervisning och examination på distans.
Vid ett flertal högskoleutbildningar, både på grundnivå och mastersnivå, finns möjlighet att studera ämnen med inriktning mot cybersäkerhet (UHR:s webbplats antagning.se).
Högskolemyndigheter
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansvarar enligt sin instruktion (förordning 2012:810) för uppgifter i fråga om kvalitetssäkring, granskning av effektivitet, uppföljning, tillsyn och chefsutveckling. Myndigheten ska bl.a. utvärdera utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och pröva frågor om examenstillstånd.
Universitets- och högskolerådet (UHR) ansvarar enligt sin instruktion (förordning 2012:811) för uppgifter i fråga om service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet samt internationellt samarbete och mobilitet inom utbildningsområdet. Myndigheten ska bl.a. biträda vid antagning av studenter och ansvara för ett samordnat antagningsförfarande samt ge service och råd i fråga om studieadministrativ verksamhet. Förutom anslag har myndigheten intäkter från uppdrag som genomförs åt lärosäten.
De två högskolemyndigheterna inrättades 1 januari 2013 genom en myndighetsreform där tre myndigheter – Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) – avvecklades och deras funktioner fördelades på de nya myndigheterna. Den dåvarande regeringen motiverade reformen bl.a. med att det rådde en oklar rollfördelning mellan myndigheterna, med delvis överlappande uppgifter. Genom en ny myndighetsstruktur skulle rollerna förtydligas vad avser ansvar för den granskande verksamheten respektive service och information till studenter och till lärosätena. Regeringen skulle också få tillgång till en breddad analyskapacitet som innefattade bl.a. uppföljning, antagning och internationalisering (prop. 2011/12:133, bet. 2011/12:UbU22, rskr. 2011/12:278).
Riksrevisionen genomförde 2018 en granskning av ovanstående myndighetsreform. Granskningen visade bl.a. att flera av reformens intentioner hade uppnåtts och att rollfördelningen inom vissa områden hade blivit tydligare men att väl fungerande samarbete mellan UHR och UKÄ var en förutsättning för att undvika merarbete. Riksrevisionens rekommendationer utifrån granskningen angavs syfta till att utveckla regeringens samordning och formalisera samarbetet mellan myndigheterna (Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse. RiR 2018:35).
Studenter med funktionsnedsättning
På lärosätena finns särskilda kontaktpersoner och samordnare som studenter med funktionsnedsättning kan vända sig till för att få stöd som gör det möjligt att studera. Vissa utbytesprogram, t.ex. Erasmus plus, erbjuder ekonomiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning. (UHR:s webbplats studera.nu).
Stockholms universitet (SU) har ett s.k. särskilt åtagande att fördela nationella medel för studenter med funktionshinder. Lärosäten kan ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd för studenter som upplever funktionshinder i studiesituationen (Regleringsbrev 2022 för SU). Lärosätena avsätter även egna medel för stödåtgärder. År 2021 fick nära 27 000 studenter tillgång till stödresurser (SU:s årsredovisning 2021). I budgetpropositionen för 2022 uttalade regeringen att det är viktigt att studenter som upplever funktionshinder i studiesituationen får det stöd de behöver. Antalet studenter med funktionsnedsättning som har beviljats pedagogiskt stöd har ökat markant de senaste åren. Därför avsätts ytterligare medel för detta stöd. Även särskilt utbildningsstöd för studenter med svåra rörelsehinder eller psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utökas liksom medel för att tillgänglighetsanpassa kurslitteratur för studenter med läsnedsättning (prop. 2021/21:1 utg.omr. 16, s. 153, bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108).
Studentperspektiv m.m.
I det nationella systemet för kvalitetssäkring som UKÄ ansvarar för, och som består av fyra olika typer av granskningar, finns flera bedömningsområden där studenternas perspektiv är i fokus. För varje bedömningsområde finns sedan ett antal bedömningsgrunder som används i granskningarna. Sveriges förenade studentkårer (SFS) får lämna förslag på bedömare till de bedömargrupper som utför granskningarna. Vanligtvis består bedömargrupperna av sakkunniga från universitets- och högskolesektorn, student- eller doktorandrepresentanter och företrädare för arbetslivet. Student- och doktorandrepresentanten ska bidra i granskningen och bedömningen av de bedömningsområden som ingår i granskningen. Dessutom ska de bevaka student- och doktorandperspektivet i bedömargruppens diskussioner och att bedömningarna inkluderar ett student- och doktorandperspektiv där det är relevant (uka.se).
Utredningen Innovation som drivkraft (SOU 2020:59) har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 29 april 2021.
Pedagogiskt utvecklingsarbete
UHR har enligt sitt regleringsbrev för 2022 i uppdrag att genomföra en satsning för att främja ett gemensamt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete mellan universitet och högskolor. Myndigheten ska sprida information och goda exempel på hur lärosäten arbetar med högskolepedagogisk utveckling och ansvara för erfarenhetsutbyte mellan relevanta aktörer på nationell nivå. Vidare ska myndigheten utlysa medel till lärosäten, nätverk och organisationer inom det högskolepedagogiska området för att i projektform bidra till utveckling av högskolepedagogiken. Uppdraget ska samordnas med myndighetens uppdrag om ökad kvalitet och genomströmning i distansutbildning. Uppdraget ska delredovisas senast 28 februari 2023 och slutredovisas senast den 28 februari 2024.
Distans- och nätbaserade kurser
Det finns både längre program och kortare kurser som ges på distans i en mängd olika ämnen. I stort sett alla högskolor och universitet i Sverige ger kurser på distans och undervisningsspråket kan vara svenska eller engelska. Det finns olika varianter av distansutbildning, med studier helt eller delvis på distans. Vissa kurser är helt webbaserade. Ett flertal svenska universitet och högskolor ger också öppna nätkurser, benämnda moocar (Massive Open Online Courses), som är möjliga att delta i, oavsett tidigare förkunskaper. En sådan kurs ger inte högskolepoäng (studera.nu).
När det gäller frågor om akademisk frihet vill utskottet påminna om den ändring i högskolelagen om förstärkt stöd för den akademiska friheten i högskolans verksamhet som riksdagen beslutade om i april 2021 (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). I samband med förslaget framhöll regeringen att ett förstärkt skydd i högskolelagen inte behöver innebära att ett grundlagsskydd inte kan bli aktuellt. Grundlagsändringar är dock något som av flera skäl tar lång tid att genomföra. Utskottet vill understryka att högskolans akademiska frihet är av stor betydelse, och det är väsentligt att på olika sätt arbeta för att främja och värna den. Enligt utskottets bedömning ger den nyligen genomförda lagändringen goda förutsättningar för detta.
När det gäller villkor för läraranställningar kan utskottet påminna om att regeringen uppmärksammade frågan om visstidsanställningar i forskningspropositionen 2020 och då angav att andelen visstidsanställningar av flera skäl bör minska. UKÄ har därefter haft i uppdrag att undersöka omfattningen av bl.a. förekomsten av upprepade tidsbegränsade anställningar. Utskottet kan konstatera att frågan om visstidsanställningar är komplex och menar att det är värdefullt att den ytterligare belyses.
När det gäller frågan om vikten av studentperspektiv för att höja kvaliteten i den högre utbildningen anser utskottet att detta perspektiv på olika sätt tas till vara inom ramen för UKÄ:s granskningsverksamhet. Utskottet noterar vidare att det pågår en större satsning för att utveckla pedagogiken inom högskolan. I fråga om stöd till studenter med funktionsnedsättning vill utskottet uppmärksamma att ytterligare statliga medel har tillförts för särskilt stöd till studenter med funktionsnedsättning som påverkar studiesituationen. Det finns vidare möjlighet till stöd för utlandsstudier, t.ex. i utbytesprogrammet Erasmus plus.
I fråga om högskolans styrning och organisation vill utskottet påminna om att grunden är att lärosätena har en hög grad av självbestämmande. Därutöver finns särskild reglering för myndigheterna och deras verksamhet. Regeringen sätter även vissa särskilda mål för samtliga eller enstaka lärosäten. Utskottet anser att den gällande regleringen och ordningen för myndighetsstyrningen är väl avvägd. Apropå de båda högskolemyndigheterna UKÄ och UHR kan utskottet konstatera att ett motiv till bildandet av de båda var att fördela ansvaret för granskande respektive serviceinriktade uppgifter. Riksrevisionen har följt upp myndighetsreformen och också lämnat rekommendationer till regeringen om hur måluppfyllelsen av reformen kan utvecklas ytterligare. Utskottet menar att det är en fråga främst för regeringen att inom myndighetsstyrningen bevaka att syftet med den genomförda myndighetsreformen uppfylls på ett lämpligt sätt.
Regeringen föreslår varje år i budgetpropositionen ersättningsbelopp för olika utbildningsområden. Utskottet finner ingen anledning att föreslå en förändring av denna ordning.
I samband med behandlingen av forskningspropositionen 2020 underströk utskottet vikten av forskning om informations- och cybersäkerhet och av att arbeta med säkerhetsaspekter inom forskningsverksamheten. Medel för forskning om informations- och cybersäkerhet har därefter avsatts. Utskottet menar att det är mycket positivt att regeringen nu följer att lärosätena arbetar för att stärka sin informationssäkerhet och att lärosätena fått ett särskilt uppdrag att redovisa hur de arbetar med denna fråga. Utskottet kan också konstatera att det finns ett flertal högskoleutbildningar där det ges möjlighet att studera ämnen med inriktning mot cybersäkerhet.
Utskottet finner inte skäl att föreslå någon ytterligare åtgärd med anledning av motionsyrkandena om ovanstående frågor. Inte heller för övriga yrkanden ser utskottet anledning till någon åtgärd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2021/22:461 (V), 2021/22:917 (V) yrkande 3, 2021/22:1490 (M), 2021/22:1534 (S), 2021/22:2544 (SD) yrkandena 10 och 18, 2021/22:3222 (C) yrkandena 82 och 84, 2021/22:3245 (C) yrkande 35, 2021/22:3509 (C) yrkande 10, 2021/22:3775 (M) yrkande 25, 2021/22:3992 (M) yrkande 10, 2021/22:3993 (M) yrkande 17, 2021/22:3996 (L) yrkande 22, 2021/22:4006 (L) yrkande 26, 2021/22:4090 (MP) yrkandena 1, 12 och 15 samt 2021/22:4105 (MP).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om dimensionering och utbyggnad.
Jämför reservation 9 (C) och 10 (V).
Motionerna
I motion 2021/22:1302 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 vill motionärerna öka tillgång till högre utbildning i hela landet genom att utveckla hållbara samverkansstrukturer mellan kommuner och lärosäten.
I motion 2021/22:1575 av Carina Ödebrink m.fl. (S) anser motionärerna att man bör inrätta en ny och modern tandläkarutbildning för att komma tillrätta med tandläkarbristen.
I motion 2021/22:2236 av Erik Ottoson (M) begär motionärerna att staten ska ta det övergripande ansvaret för att dimensionera och samordna samtliga delar i läkares utbildning.
I motion 2021/22:3815 av Louise Meijer och Josefin Malmqvist (båda M) yrkande 3 menar motionärerna att fler skulle utbilda sig till barnmorskor om en satsning gjordes på betald specialistutbildning för sjuksköterskor. I samma motion yrkande 9 anger motionärerna att specialistutbildningen bör ses över för att få fler fysioterapeuter som är specialiserade på kvinnohälsa.
Enligt partimotion 2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 vill motionärerna inrätta en spetsutbildning för offentligt ledarskap på mastersnivå. I samma motion yrkande 28 anger motionärerna att de vill inrätta en praktisk interreligiös utbildning för religiösa ledare.
I partimotion 2021/22:3909 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11 anser motionärerna att man bör utbilda fler specialistsjuksköterskor med inriktning på geriatrik. En likalydande begäran finns i kommittémotion 2021/22:3243 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 19.
I partimotion 2021/22:3909 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 28 framför motionärerna att de vill att regionerna ska få inflytande över dimensioneringen av hälso- och sjukvårdsutbildningar. En likalydande begäran finns i kommittémotion 2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 34.
Enligt partimotion 2021/22:3909 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 29 bör delar av läkarutbildningen utlokaliseras för att stärka läkarutbildningarnas regionala anknytning. En likalydande begäran finns i kommittémotion 2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 33.
I kommittémotion 2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 58 anger motionärerna att det är viktigt att göra högre utbildning tillgänglig för fler genom att öka utbudet av distansutbildningar och skapa samverkan mellan lärosätena.
Enligt kommittémotion 2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 28 bör en reglerad, standardiserad och kvalitetssäkrad grundläggande psykoterapiutbildning införas.
I kommittémotion 2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 anser motionärerna att antalet utbildningsplatser för inredningsarkitekter bör öka.
Enligt kommittémotion 2021/22:2612 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8 bör högskolans utbud bli mer tillgängligt för omställning och kompetensutveckling.
Bakgrund och gällande rätt
Mål och krav på återrapportering
Allmänna utgångspunkter
Universitet och högskolor som har staten som huvudman är myndigheter och därmed regleras deras verksamhet av de allmänna bestämmelser som gäller för myndigheter. Flertalet bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) och myndighetsförordningen (2007:515) är exempelvis tillämpliga på lärosätena. Därutöver ställs mål för och krav på högskolans verksamhet i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100).
Universitet och högskolor har en hög grad av självbestämmande över bl.a. sin resursanvändning, planering och genomförande av utbildning. Detta är en principiell utgångspunkt i styrningen av lärosätena (prop. 2020/21:60, s. 153).
Riksdagen beslutar årligen om ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för universitet och högskolor. I det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor fastställs vissa centrala mål och uppdrag för högskolornas verksamhet. Dessutom styrs lärosätena av de regleringsbrev som regeringen årligen beslutar om för varje universitet och högskola. Där anges de finansiella villkor som ska gälla under budgetåret. Universitet och högskolor redogör i årsredovisningarna för sin verksamhet utifrån krav i högskolelag och aktuella förordningar samt utifrån särskilda återrapporteringskrav i regleringsbreven (prop. 2020/21:60, s. 153).
Högskoleförfattningarna
Av 1 kap. högskolelagen framgår att utbildning inom högskolan ska vila på vetenskaplig och konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet (2 §), att verksamheten ska anpassas så att hög kvalitet nås i utbildning, att de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten (4 §), att högskolorna i sin verksamhet ska främja ett livslångt lärande (5 §). I samma kapitel anges att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar och förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem (8 §).
I 6 kap. högskoleförordningen anges att all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser och att kurser får sammanföras till utbildningsprogram (13 §). För en kurs ska det finnas en kursplan och för utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan (14 och 16 §§).
Genom den avreglering som genomfördes fr.o.m. den 1 januari 2011 minskade kraven i högskoleförordningen på vad kurs och utbildningsplaner ska innehålla och lärosätenas möjligheter att själva bestämma innehållet ökade. Kurs och utbildningsplaner är viktiga styrdokument för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det ligger i lärosätenas intresse att planerna utformas på bästa sätt och att såväl kvalitetsaspekter som behovet av tydliga regler för studenterna i fråga om utbildning beaktas (prop. 2009/10:149, s. 81).
I 1 kap. högskolelagen finns bestämmelser om tillstånd att utfärda examina. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar om tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå för universitet och högskolor (12 §).
I examensordningen som är en bilaga till högskoleförordningen finns krav för examen, i form av omfattning och mål.
Det finns begränsningar för vilka examina ett lärosäte har tillstånd att utfärda. Däremot finns inga begränsningar för vilka kurser som får ges, utöver det allmänna kravet att högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. (UKÄ, så styrs högskolan, uka.se).
Psykoterapeutexamen infördes 1993. Psykoterapeututbildningen är en utbildning på avancerad nivå och ingår som en yrkesexamen i examensordningen, om än med en struktur som mer liknar en vidareutbildning. (UKÄ:s rapport Psykologexamen, revidering av två examensmål – rapportering till regeringen, rapportnummer 2022:7).
Regleringsbrevet som är gemensamt för universitet och högskolor
Av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor budgetåret 2022 framgår att lärosätena ska planera och genomföra utbildning som svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Vidare framgår att lärosätena ska redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Lärosätena ska redovisa sina avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och nätbaserad undervisning. Därutöver ska lärosätena lämna en redovisning över hur de möter det omgivande samhällets behov av utbildning.
I det gemensamma regleringsbrevet anges också att universitet och högskolor ska redovisa uppgifter om antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter och antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till bl.a. arkitektexamen, barnmorskeexamen, sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen och läkarexamen.
Under rubriken Utbyggnad av vissa utbildningar anges att lärosätena ska redogöra för satsningen på bristyrkesutbildningar och särskilt beskriva vilka utbildningar som byggts ut. Av redovisningen ska framgå hur många tillkommande helårsstudenter jämfört med 2019 som ingår i respektive utbyggnad. Vidare framgår att lärosätena ska redogöra för utbyggnad av utbildning på avancerad nivå och kurser som kan förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden.
UKÄ ska enligt sin instruktion bl.a. följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet, 4 § förordningen (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet. UKÄ anger i sin årsrapport 2021 att myndighetens prognoser om tillgången på högskoleutbildade i relation till arbetsmarknaders behov fram till 2035 visar att det kommer att uppstå brister inom många områden på arbetsmarknaden. Det gäller merparten av utbildningarna inom hälso- och sjukvård (rapportnummer 2021:17, s. 72).
Universitet och högskolor med tillstånd att utfärda examina inom hälso- och sjukvårdsområdet ska delta i samverkan på sjukvårdsregional nivå om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården (regleringsbrevet 2022 för universitet och högskolor).
Regeringen inrättade i januari 2020 ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården, 17 a § förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen.
UKÄ, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan har ett regeringsuppdrag (U2021/00256) att kartlägga och analysera hur olika utbildningsformer kan komplettera varandra och bidra till att förbättra kompetensförsörjningen inom vården. Myndigheterna ska identifiera vilka möjligheter och hinder som finns kopplade till utbildningssystemets utformning för personer med yrkeserfarenhet från vård och omsorg, men som saknar högskoleutbildning, att utbilda sig till ett hälso- och sjukvårdsyrke som kräver högskoleutbildning. Det gäller bl.a. specialistundersköterskor. Myndigheterna ska även lämna förslag på hur dessa utbildningsvägar kan förtydligas. Uppdraget delredovisades den 30 september 2021 och ska slutredovisas senast 15 december 2022.
I betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77) redovisas uppdraget att se över specialistsjuksköterskeutbildningen (dir 2017:86). Betänkandet har remissbehandlats och bereds enligt uppgift i Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Kammarkollegiet har fått i uppdrag att betala ut medel till utvalda lärosäten för distansutbildning. Syftet är att öka tillgång till högskoleutbildning och att stärka kompetensförsörjningen runt om i landet. De åtgärder som genomförs ska bidra till att utveckla former för samverkan med kommuner eller andra aktörer som möjliggör ökad tillgång till högskolestudier utanför lärosätets huvudcampus, exempelvis via kommunala lärcentrum. Satsningen ska samordnas med Universitets- och högskolerådets (UHR) uppdrag om ökad kvalitet i distansutbildning i enlighet med vad som anges i myndighetens regleringsbrev för 2022, se nedan. Lärosätena ska med stöd från UHR bidra till att sprida lärdomar till andra lärosäten. Lärosätena ska i årsredovisningen för 2022 redogöra för vilka åtgärder som vidtagits och hur medlen har använts. (Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 2:64 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning).
UHR ska administrera en utlysning av medel för projekt som utvecklar distansutbildning. Uppdraget ska samordnas med det pågående uppdraget om ökad kvalitet och genomströmning i distansutbildning vid universitet och högskolor. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2023 och slutredovisas senast den 28 februari 2024 (UHR:s regleringsbrev för 2022).
Utskottet vill påminna om att universitet och högskolor har goda möjligheter att själva bestämma vilka utbildningar de vill erbjuda sökande till utbildning och hur resurserna ska användas. Lärosätena ska i sammanhanget beakta att de har rätt att utfärda examen för den aktuella utbildningen och att utbildningen vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Lärosätena ska också dimensionera utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Som grund för sitt beslut om utbildningsutbudet måste lärosätet bl.a. göra behovsanalyser och prioriteringar. Utskottet kan konstatera att de direkta anslagen till lärosätena för utbildning ger dem förutsättningar att prioritera och ta ansvar för utbildningsutbudet och utbildningarnas kvalitet. Utskottet kan också konstatera att lärosätena har i uppdrag att återrapportera till regeringen om sin verksamhet, bl.a. om utbyggnad av bristyrkesutbildningar. Utskottet vill påminna om att även UKÄ har i uppdrag att följa utbildningsutbudet.
Utskottet noterar att flera myndigheter ska se över hur olika utbildningsformer kan komplettera varandra och bidra till att förbättra kompetensförsörjningen inom vården. Utskottet noterar också att medel har avsatts för att genom distansutbildning öka tillgången till högskoleutbildning och stärka kompetensförsörjningen runt om i landet.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till gällande regelverk samt pågående arbete och beredning avstyrker utskottet motionerna 2021/22:1302 (S) yrkande 1, 2021/22:1575 (S), 2021/22:2236 (M), 2021/22:2592 (V) yrkande 1, 2021/22:2612 (V) yrkande 8, 2021/22:3222 (C) yrkande 58, 2021/22:3243 (C) yrkande 19, 2021/22:3244 (C) yrkandena 28, 33 och 34, 2021/22:3509 (C) yrkandena 1 och 28, 2021/22:3815 (M) yrkandena 3 och 9 samt 2021/22:3909 (C) yrkandena 11, 28 och 29.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om högskoleutbildningarnas innehåll.
Jämför reservation 10 (M), 11 (C), 12 (MP), 13 (M, SD) och 14 (SD, KD).
Motionerna
I motion 2021/22:3729 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S) anser motionärerna att kunskaper om den kooperativa företagsformen behöver inkluderas i relevanta högskoleutbildningar.
Enligt partimotion 2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 57 bör skolor i särskilt utsatta områden prioriteras som övningsskolor. En likalydande begäran finns i kommittémotion 2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 20.
I kommittémotion 2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 5 begär motionärerna att undervisningsskyldigheten (USK) återinförs.
Enligt kommittémotion 2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 6 bör universitet och högskolor ta över Skolverkets ansvar att kompetensutveckla och fortbilda lärare.
I kommittémotion 2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 23 anger motionärerna att regeringen i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bör se över hur det kan utbildas och fortbildas fler som kan erbjuda samtalsstöd vid psykisk ohälsa.
I motion 2021/22:2241 av Maria Stockhaus (M) yrkande 2 anser motionären att kunskap om den neurologiska sjukdomen som förkortas ME/CFS behöver ingå i läkarutbildningen.
I motion 2021/22:3473 av Marléne Lund Kopparklint (M) begär motionären att det säkerställs att kunskap om barn finns med i relevanta högskoleutbildningar.
I motion 2021/22:303 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4 framhåller motionärerna behovet av utbildning i geriatrik på allmänläkarutbildningen. Även motion 2021/22:2913 av Markus Wiechel och Mats Nordberg (båda SD) tar upp frågan om innehållet i läkarutbildningen och anser att kost-, nutritions- och näringskunskap ska vara en obligatorisk del av utbildningen.
Enligt kommittémotion 2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 50 bör lärarutbildningarna kvalitetssäkras samt innehålla mer om ledarskap och konflikthantering.
I kommittémotion 2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 13 begär motionärerna att de nya riktlinjerna om sex och samlevnad i lärarutbildningen följs upp.
I kommittémotion 2021/22:3980 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 17 anger motionärerna att det krävs kompetens i geriatrik och gerontologi hos läkare och anställda i vård och omsorg.
Enligt motion 2021/22:4086 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 3 bör alla vårdutbildningar inkludera moment om diskriminering ur både personal- och patientperspektiv.
Bakgrund och gällande rätt
Utbildningarnas innehåll
Allmänna utgångspunkter
Av 1 kap. högskolelagen (1992:1434) framgår att utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet (2 §). Utbildningen ska ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (7 §). Vidare framgår vilka kunskaper utbildningen ska bygga på och målen för utbildningen. Exempelvis ska utbildning på grundnivå väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper och målsättningen är att bl.a. utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar samt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå (8–9 §§).
Examina
I 1 kap. 10 a § högskolelagen anges att examina ska avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå och att regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas och på vilken nivå de ska avläggas.
I 6 kap. högskoleförordningen finns bestämmelser om utbildning på grundnivå och avancerad nivå (1–24 §§). Enligt bestämmelserna ska omfattningen av utbildningen anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (2 §). Vidare får bara de examina avläggas som anges i examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen (4 §). Dessutom hänvisas till examensordningens innehåll (5 §), att det där anges på vilken nivå en viss examen ska avläggas samt vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning).
Av examensordningen framgår att det finns generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Generella examina på grundnivå är högskoleexamen och kandidatexamen, på avancerad nivå magisterexamen och masterexamen och på forskarnivå licentiatexamen och doktorsexamen. Förskollärarexamen och sjuksköterskeexamen är exempel på yrkesexamina på grundnivå och läkarexamen är yrkesexamina på avancerad nivå. I examensordningen ställs också krav på självständigt arbete (examensarbete).
För varje examen finns en examensbeskrivning som anger vilka krav som studenten ska uppfylla för respektive examen. Examensbeskrivningarna följer en gemensam struktur, bl.a. ska examens omfattning anges i antal högskolepoäng. Vidare anges mål för aktuell examen och vad studenten ska visa inom områdena Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt. För ämneslärarexamen anges bl.a. att studenten ska visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser.
Under rubriken Övrigt i examensbeskrivningen anges att också de preciserade krav ska gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen.
Kursplaner och utbildningsplaner
I 6 kap. högskoleförordningen anges att all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser och att kurser får sammanföras till utbildningsprogram (13 §). För en kurs ska det finnas en kursplan (14 §). I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs (15 §). För utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan (16 §). I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs (17 §).
Examensbevis
I 6 kap. högskoleförordningen finns bestämmelser om examensbevis och att en student som uppfyller fordringarna för en examen på begäran ska få examensbevis av högskolan (9 §). Vidare anges vad examensbeviset ska innehålla såsom benämningen på vilken nivå examen avläggs och om examen ingår i en gemensam examen och vilka kurser som ingår (10 §). Till examensbeviset ska det fogas bl.a. en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet (10 a §). Om ett examensbevis ska avse utbildning vid mer än en högskola, ska beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning, men detta gäller dock inte under vissa förutsättningar (11 §).
Frågor om gemensamma examina regleras i 11 a–11 f §§.
Fortbildning och uppdragsutbildning
Av 2 kap. 34 § skollagen (2010:800) framgår att huvudmannen ska se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen ansvarar för enligt skollagen ges möjligheter till kompetensutveckling.
En av Skolverkets uppgifter är att stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter, 7 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
Skolverket ska erbjuda fortbildningsinsatser för förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan för att dessa ska stärka sin kompetens inom förskoleområdet. Fortbildningen får genomföras som uppdragsutbildning och ska kopplas till de lokala behoven hos de deltagande huvudmännen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 december 2023. Skolverket har också fortbildningsuppdraget att göra det möjligt för lärare att kunna öka sin behörighet genom att delta i det s.k. lärarlyftet. Ett lärosäte som har staten som huvudman får på uppdrag av Skolverket anordna uppdragsutbildning för sådan fortbildning av lärare och förskollärare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ska redovisas årligen (regleringsbrevet för Skolverket 2022).
Universitets och högskolors möjlighet att erbjuda uppdragsutbildning regleras i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Av förordningen framgår att ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen får bedriva uppdragsutbildning (1 §) men att uppdragsutbildning måste knyta an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för (3 § 1 st.). När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare gäller dessutom att uppdraget ska avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren, eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl (3 § 4 st.). Uppdragsutbildning får inte bedrivas på ett sådant sätt eller i en sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den högskoleutbildning som högskolan ska bedriva (4 §). Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek och den ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås (5 §).
Vissa lärosäten erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar inom hälsa, vård och omsorg. Uppdragsutbildning kan vara en viktig länk mellan kompetensbehov hos yrkesverksamma och efterfrågan på olika kompetenser hos arbetsgivarna (UKÄ 2020: Kartläggning av lärosätenas uppdragsutbildningar, rapportnummer: 2020:12, s. 7, 15 och 18).
Övningsskolor
Försöksverksamheten med övningsförskolor och övningsskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar ska permanentas och lärosätena ska utveckla denna verksamhet under 2022. Samtliga lärosäten som tilldelas medel för detta ska i årsredovisningarna redogöra för bl.a. antalet helårsstudenter som deltagit i verksamheten och de viktigare erfarenheterna av satsningen. Kammarkollegiet ska betala ut medel som ersättning för verksamheten. (Regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende anslag 2:64 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning).
Nytt examensmål om identitet, sexualitet och relationer
Ett nytt examensmål om att studenten ska visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer infördes den 1 januari 2021 och började tillämpas på lärarutbildningar som startade höstterminen 2021. Syftet var att säkerställa att nyutexaminerade lärare har kompetens att undervisa om identitet, sexualitet och relationer och därför föreslogs förändrade krav i grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen (U2020/00176/UH).
Lärarutbildningar har utvärderats och vissa har följts upp
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som enligt sin instruktion ska kvalitetssäkra lärosätenas verksamhet har utvärderat kvaliteten på alla förskollärar- och grundlärarutbildningar, ämneslärarutbildningar på grundskolans åk 7–9 och gymnasieskolan samt yrkeslärarutbildningar 2018–2020. Utvärderingen av kvaliteten på yrkeslärarutbildningar avslutades i februari 2021. De lärosäten vars utbildningar granskats och fått omdömet ifrågasatt kvalitet har ett år på sig efter beslutsdatum att lämna in en redovisning av vidtagna åtgärder. Ett lärosäte med en ifrågasatt utbildning kan också välja att lägga ned utbildningen innan UKÄ:s uppföljning startar (Hur går utbildningsutvärderingen till? uka.se).
UKÄ följde upp 44 utbildningar som leder till ämneslärarexamen under 2021. Av de 10 granskade utbildningar som leder till yrkeslärarexamen fick 4 omdömet hög kvalitet, medan 6 utbildningar fick omdömet ifrågasatt kvalitet. (UKÄ:s årsredovisning 2021, s. 22).
UKÄ har gett en översikt av de lärarutbildningar som utvärderats och presenterar de slutsatser myndigheten dragit i promemorian Lärarförsörjning i lärarutbildning – problem, strategier och lösningar (PM 2020-11-10). UKÄ kommer under 2022 att sammanfatta erfarenheter och utfallet av samtliga utvärderingar och uppföljningar (uppgift från UKÄ).
Utskottet vill påminna om att högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. I examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen, anges för respektive examen vilka mål som gäller och vilka krav som ska uppfyllas när det gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt samt preciserade krav som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen. Universitet och högskolor ansvarar för att lägga upp utbildningarna så att examensmålen uppfylls.
Utskottet noterar att UKÄ utvärderade lärarutbildningarna 2018–2020. Lärosätena har ett år på sig efter beslutsdatum att lämna in en redovisning av vidtagna åtgärder om utbildningarnas kvalitet ifrågasätts. Utskottet vill lyfta fram att UKÄ kommer att sammanfatta erfarenheter och utfall av de genomförda utvärderingarna och uppföljningarna under 2022. Utskottet noterar att försöksverksamheten med övningsskolor inom lärarutbildningen ska permanentas och att lärosätena ska utveckla verksamheten under 2022.
Vidare vill utskottet påminna om att det nya examensmålet, om att studenten ska visa förmåga att kommunicera och reflektera om frågor som rör identitet, sexualitet och relationer, började tillämpas på lärarutbildningar som startade först höstterminen 2021.
Utskottet vill också påminna om att det är huvudmän inom skolväsendet som ansvarar för lärares kompetensutveckling och att Skolverket ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet.
Mot denna bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2021/22:303 (SD) yrkande 4, 2021/22:2241 (M) yrkande 2, 2021/22:2913 (SD), 2021/22:3244 (C) yrkande 23, 2021/22:3387 (L) yrkande 13, 2021/22:3473 (M), 2021/22:3729 (S), 2021/22:3980 (L) yrkande 17, 2021/22:3988 (M) yrkandena 5, 6 och 20, 2021/22:4033 (M) yrkande 57, 2021/22:4086 (MP) yrkande 3 samt 2021/22:4163 (KD) yrkande 50.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om rekrytering och tillträde.
Jämför reservation 15 (V) och 16 (SD).
Motionerna
Rekrytering
I motion 2021/22:1106 av Ulrika Jörgensen (M) föreslår motionären att det ska erbjudas förinspelad uppläsning av de verbala delarna på högskoleprovet för personer med dyslexi.
Motionärerna i kommittémotion 2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 4 anser att lärosätena bör åläggas att i högre grad använda lokalt beslutade urvalsgrunder i syfte att bredda rekryteringen. I yrkande 6 framför motionärerna att basutbildningar bör prövas som ingång till fler program och med det uttryckliga målet att bidra till en breddad rekrytering.
Tillträde
Motionärerna i motion 2021/22:628 av Markus Wiechel m.fl. (SD) efterfrågar ett uppdrag till UHR att ändra valideringen av utländska betyg i syfte att göra bedömningen rättvis gentemot elever som fått sina betyg i svensk skola.
I motion 2021/22:769 av Kerstin Lundgren (C) önskar motionären att regeringen ska vidta åtgärder så att inte svenska studenter som studerat utomlands missgynnas vid antagning till studier.
I kommittémotion 2021/22:4006 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 13 begärs att antagningen till högre utbildning ses över. Av flera skäl skulle hela antagningssystemet och de olika urvalsgrunderna ses över på djupet i en utredning, enligt motionärerna.
Bakgrund och gällande rätt
I 1 kap. 4 § högskolelagen anges att högskolors verksamhet ska avpassas så att en hög kvalitet nås och att de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. I 4 kap. anges att högskolorna utifrån detta kvalitetskrav ska ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna (1 §) samt att ett urval ska göras bland de sökande om inte alla behöriga sökande till en utbildning kan tas emot (3 §).
I mars 2018 överlämnades propositionen Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande (prop. 2017/18:204) till riksdagen. Utskottet ställde sig bakom vad regeringen föreslog om att de övergripande ramarna för regleringen om grundläggande och särskild behörighet och urval till sådan utbildning ska godkännas av riksdagen. De övergripande ramar för tillträde till högskoleutbildning som utskottet tillstyrkte innebar att det för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå ska krävas att den sökande har nödvändiga kompetenser för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning. De krav på särskild behörighet som ställs ska liksom tidigare vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vid urval ska urvalsgrunderna även fortsättningsvis vara betyg, resultat från högskoleprovet och urvalsgrunder som högskolan bestämmer. Som huvudregel ska gälla, liksom tidigare, att minst en tredjedel av platserna ska fördelas på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet och högst en tredjedel på grundval av urvalsgrunder som har bestämts av högskolan. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2017/18:UbU25, rskr. 2017/18:331).
I juli 2018 beslutade regeringen om ändringar i högskoleförordningen från den 1 juni 2022 (SFS 2018:1503). Ändringarna gällde bl.a. närmare bestämmelser om den grundläggande behörigheten. Vidare beslutade regeringen om en särskild försöksverksamhet med behörighetsprov för den som inte har grundläggande behörighet (förordningen [2018:1510] om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning).
Grundläggande behörighet
I 7 kap. högskoleförordningen finns bestämmelser om tillträde till utbildning. För att bli antagen krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörigheten som kan gälla. Från den 1 januari 2022 gäller delvis nya bestämmelser om grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har enligt 5 § den som har
• kunskaper inom det svenska och det engelska språket
• ett vetenskapligt förhållningssätt
• förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv
• problemlösningsförmåga
• förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa och
• övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöras sig sådan utbildning.
Enligt 5 a § ska en sökande anses ha sådana kompetenser om sökanden t.ex.
• har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
• har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan
• har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.
Utöver vad som följer av ovan kan en sökande visa att han eller hon har sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet (5 b §).
Särskild behörighet
De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får t.ex. avse
kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. UHR liksom en högskola kan i vissa fall meddela föreskrifter om vilka krav som ska gälla (7 kap. 8–11 §§ högskoleförordningen).
Urval
I högskoleförordningen 7 kap. finns bestämmelser om urval. Även när det gäller urval och urvalsgrunder finns delvis nya bestämmelser från den 1 januari 2022. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Det finns tre urvalsgrunder: betyg, resultat från högskoleprov och av högskolan bestämda urvalsgrunder (12 §). Det finns även bestämmelser om hur urval ska göras om meriterna är likvärdiga (12 a §). Urvalsgrunder som en högskola får bestämma ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen (23 §)
Beträffande platsfördelningen är huvudregeln att minst en tredjedel av platserna ska fördelas på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultatet från högskoleprovet och högst en tredjedel på grundval av de urvalsgrunder som en högskola har kunnat bestämma själv (13 §).
Universitets- och högskolerådet (UHR) får medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning och fördela platserna på annat sätt om det finns särskilda skäl, exempelvis då högskoleprovet bedöms ha en låg prognostiserande förmåga och det råder låg konkurrens i högskoleprovsurvalet. En viss andel av platserna ska dock alltid fördelas på grundval av betyg och resultat från högskoleprovet. Ett medgivande ska avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen (15 §).
I högskoleförordningen finns även bestämmelser om hur betyg ska värderas liksom att UHR får meddela föreskrifter om värdering av betyg (7 kap. 18 – 19 §§ samt bilaga 3). Med anledning av de ändringar i högskoleförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2022 har UHR bl.a. beslutat om reviderade föreskrifter som beskriver vilka kompetenser som krävs för högskolestudier (UHRFS 2021:4). UHR beslutar även om föreskrifter för omräkning av utländska gymnasiebetyg för sökande till högskolan i Sverige. På myndighetens webbplats liksom webbplatsen Antagning.se finns särskild information om hur omräkning till den svenska skalan görs.
Lokalt beslutade urvalsgrunder
UKÄ har haft ett särskilt regeringsuppdrag att belysa frågan om lokalt beslutade urvalsgrunder, vilket rapporterades i rapporten Kartläggning och analys av lärosätenas användning av lokalt beslutade urvalsgrunder (2021). Resultaten av myndighetens undersökning visade bl.a. att lärosätena använde lokalt beslutade urvalsgrunder i en begränsad omfattning, att utbildningar med konstnärlig och hantverksmässig inriktning hade den största andelen bland de utbildningar som använder lokalt beslutade urvalsgrunder samt att personer vars föräldrar har en låg utbildningsnivå hade högre sannolikhet att antas genom lokalt beslutade urvalsgrunder.
Basår
Basåret riktar sig till framförallt den som vill läsa en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning men som saknar den särskilda behörigheten för dessa utbildningar. För att få läsa ett basår krävs att man har en grundläggande behörighet. En basårsutbildning är en ettårig utbildning på gymnasienivå som anordnas av högskolor och universitet och som oftast är inriktad på tekniska eller naturvetenskapliga ämnen. Efter utbildningen kan man få möjlighet till garantiplats på den aktuella utbildningen som man sedan vill gå. Däremot påverkar inte betygen efter basårsutbildningen det meritvärde man har. Det är även möjligt att läsa ett basår på komvux eller folkhögskola. I dessa fall påverkar betygen meritvärdet men däremot får man inte någon garantiplats till en högskoleutbildning (studera.nu).
I UKÄ:s tematiska utvärdering om lärosätenas arbete med breddad rekrytering som beskrivs nedan ges även ett antal andra exempel på basår än ovanstående typ.
Breddad rekrytering
Av 1 kap. 5 § fjärde stycket högskolelagen framgår att högskolorna aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan. UKÄ har nyligen, utifrån ett regeringsuppdrag, genomfört och redovisat en tematisk utvärdering om lärosätenas arbete med breddad rekrytering. Syftet med utvärderingen var att på nationell nivå synliggöra hur landets lärosäten arbetar med breddad rekrytering samt undersöka hur långt Sverige har nått i att öka mångfalden i högskolan och motverka snedrekryteringen.
Utvärderingen visar bl.a. att de flesta lärosätena har tolkat uppdraget att aktivt främja breddad rekrytering utifrån sina egna förutsättningar baserat på underrepresenterade grupper vid lärosätet. Det är få lärosäten som har en handlingsplan för sitt arbete och det är endast ett fåtal som har en tydlig ansvarsfördelning för arbetet. Utvärderingens bedömargrupp menar att det generellt behövs bättre styrning och samordning, beslut om konkreta mål samt rutiner för ändamålsenlig uppföljning av lärosätenas arbete.
Av utvärderingen framgår vidare bl.a. att ungas sociala bakgrund har mycket stor betydelse för om de börjar studera på högskolan, mycket större än de skillnader som finns mellan kön och personer av olika nationell bakgrund. Det är också stora skillnader mellan Sveriges regioner och kommuner när det gäller hur stor andel av den unga befolkningen som påbörjar högskolestudier (uka.se).
Avslutningsvis lämnar utvärderingen ett antal rekommendationer om hur lärosätenas arbete med breddad rekrytering kan utvecklas. Vissa av rekommendationerna är av mer generell karaktär, för högskolesektorn som helhet, och vissa riktar sig till regeringen. Rekommendationer riktas även till respektive lärosäte (Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. Tematisk utvärdering, del 1 och del 2. UKÄ 2022).
Utskottet vill framhålla att en väl fungerande rekrytering och möjlighet till högre studier är av stor betydelse både för individen och för samhället. Utskottet har med intresse tagit del av den tematiska utvärdering av lärosätenas arbete med att främja och bredda rekryteringen som UKÄ nyligen har redovisat. Utskottet kan konstatera att UKÄ har lämnat ett antal rekommendationer, riktade till regeringen och till lärosätena, om hur arbetet kan fortsätta att utvecklas. När det gäller frågan om antagningssystem till högskolan vill utskottet påminna om att bestämmelser om vad som gäller för t.ex. grundläggande behörighet nyligen har ändrats och att det pågår en försöksverksamhet med möjlighet att visa nödvändiga kompetenser genom ett särskilt behörighetsprov. UHR har utifrån de förändrade bestämmelserna också reviderat anknytande föreskrifter om vad som krävs för högskolestudier.
Mot bakgrund av gällande rätt, pågående arbete samt beredning av lämnade förslag finner utskottet ingen anledning att föreslå åtgärder utifrån motionsyrkandena om rekrytering och tillträde. Utskottet avstyrker därför motionerna 2021/22:628 (SD), 2021/22:769 (C), 2021/22:917 (V) yrkandena 4 och 6, 2021/22:1106 (M) samt 2021/22:4006 (L) yrkande 13.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (KD) och 6 (MP).
I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, under riksmötet 2018/19 (bet. 2018/19:UbU13 Högskolan), under riksmötet 2019/20 (bet. 2019/20:UbU15 Högskolan) och under riksmötet 2020/21 (bet. 2020/21:UbU14 Högskolan). Riksdagen har avslagit motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför de motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2.
|
1. |
av Josefin Malmqvist (M), Marie-Louise Hänel Sandström (M) och Noria Manouchi (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 25 och
2021/22:3993 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 17 och
avslår motionerna
2021/22:461 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 3,
2021/22:1490 av Boriana Åberg (M),
2021/22:1534 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 10 och 18,
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 82 och 84,
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 35,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 22,
2021/22:4090 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 12 och 15 samt
2021/22:4105 av Camilla Hansén och Emma Hult (båda MP).
Ställningstagande
Det stora intresset i Sverige för cybersäkerhetsfrågor är en tillgång som bör tas till vara. Utbildningar i cybersäkerhet som erbjuds i Sverige är attraktiva, men utbildningsplatserna fylls till stor del av utländska studenter vilka vid avslutade studier ofta vänder hemåt. Om vi misslyckas med att utbilda fler som vill arbeta i Sverige efter studierna blir kompetensbristen svår att åtgärda, oavsett hur många utbildningsplatser det finns. I det sammanhanget är det viktigt att uppmuntra ansökningar till befintliga utbildningar inom cybersäkerhet på svenska universitet och högskolor samt att följa upp utvärderingen av EU:s program för internationellt samarbete och utbyte inom utbildning, ungdom och idrott (Erasmus plus).
De båda statliga myndigheterna Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Universitets- och högskolerådet (UHR) har många viktiga ansvarsområden, vilka alla handlar om Sveriges lärosäten. Vi anser att dessa två myndigheter skulle kunna bli en gemensam och vill därför utreda den möjligheten.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
2. |
av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD) och Michael Rubbestad (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 10 och 18 samt
avslår motionerna
2021/22:461 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 3,
2021/22:1490 av Boriana Åberg (M),
2021/22:1534 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 82 och 84,
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 35,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 25,
2021/22:3993 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 17,
2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 22,
2021/22:4090 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 12 och 15 samt
2021/22:4105 av Camilla Hansén och Emma Hult (båda MP).
Ställningstagande
För att bibehålla och öka kvaliteten på våra teoretiska högskoleutbildningar anser vi att antalet platser på utbildningar där det samhälleliga behovet är mättat bör hållas igen och inte ökas. På en del utbildningar är det relevant att till och med minska antalet utbildningsplatser och låta de lärosäten som har högst kvalitet driva dessa utbildningar vidare. Det totala antal teoretiska utbildningsplatser vi har i dag ska inte utökas, utan i stället är det yrkesutbildningar som samhället har ett skriande behov av. Antalet anslagsgivande studieplatser ska bestämmas genom den dialog och de mål som regeringen i samråd med lärosätena kommer fram till. Regeringen ska bestämma och ha ansvaret för det totala antalet studieplatser i landet på varje utbildning.
Vi menar även att regeringen, tillsammans med riksdagen, i dialog med högskolesektorn bör ta fram en övergripande plan för hur många högskolor och universitet Sverige ska ha och koppla detta till ett uppskattat samhällsbehov. Även behovet av yrkeshögskolor ska undersökas ur ett behovsperspektiv. Denna övergripande plan bör syfta till att optimera vårt utbildningsväsen och anpassa detta inom rimliga gränser utifrån samhällsbehovet. Även fortsättningsvis kommer de individuella val som studenterna gör att spela en avgörande roll men vår högre utbildning får aldrig anta skepnaden av ren arbetsmarknadspolitik.
Vi ser att utländska stater, speciellt vissa stormakter, har ett uppenbart intresse av att illegalt ta del av Sveriges uppnådda forskningsresultat och kunskapsresultat inom naturvetenskapen. Detta görs genom antingen mänskligt eller digitalt spionage. En hel del misstänkta incidenter har noterats de senaste åren. Det innebär självklart en stor förlust för Sverige som nation om spionaget blir framgångsrikt. Lärosäten bör, med hjälp av extern expertis, upprätta och verkställa en seriös plan för att motverka spionage.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
3. |
av Fredrik Christensson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 82 och 84,
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 35 och
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10 och
avslår motionerna
2021/22:461 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 3,
2021/22:1490 av Boriana Åberg (M),
2021/22:1534 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 10 och 18,
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 25,
2021/22:3993 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 17,
2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 22,
2021/22:4090 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 12 och 15 samt
2021/22:4105 av Camilla Hansén och Emma Hult (båda MP).
Ställningstagande
Utbildning berikar både samhälle och individer. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. Att satsa på högre utbildning och forskning är dessutom viktigare än någonsin nu när den svenska ekonomin ska byggas upp efter en tuff vår med rekordstora varsel och företag i kris. Allt fler har nu också sökt sig till högskolorna. Fler platser har också tillkommit men det är samtidigt viktigt att kvaliteten inte bara upprätthålls utan även förstärks samt att det svarar mot arbetsmarknadens behov. En samverkan och en nära koppling mellan den högre utbildningen och omgivande samhälle är därför av största vikt. För att lärosätena ska bli mer självständiga och få pengar utifrån sin kvalitet och efter hur de jobbar med det omgivande samhället bör fördelningen av resurser mellan utbildningar jämnas ut ytterligare.
Politikens makt över och inom universitetens och högskolornas styrelser bör minska. Jag motsätter mig obefogad detaljstyrning av högskolor och universitet, och vill stärka oberoendet hos såväl lärosätena som de forskare och lärare som är verksamma där. För att åstadkomma det vill jag att staten ska stötta högskolor och universitet som väljer att övergå till en stiftelseform, att politikens makt över och inom deras styrelser minskas och att anställningstryggheten stärks för lärare och forskare.
För att förbättra samhällets motståndskraft mot cyberhot på bredden i samhället bör kompetens i samhället byggas genom kraftsamling och specialiserade utbildningar, både inom studieförbund och inom universitet och högskolor. För att öka spetskompetensen i dessa frågor kan mycket mer också göras. Inom utbildningar för jurister, ekonomer, civilingenjörer, statsvetare m.fl. behöver möjlighet ges till fördjupning och tillgång till expertkompetens på området.
Det kvarstår en hel del arbete för att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna ta del av eftergymnasial utbildning. Att det inte finns någon utbildningsform på nivå 3 enligt Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF), eller en eftergymnasial nivå för den som gått i anpassad skola på nivå 4 inom SeQF, är bekymmersamt och något som en anpassad högskola skulle kunna överbrygga. Jag vill därför att förutsättningarna för en anpassad högskola utreds.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
4. |
av Ilona Szatmari Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:461 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 3 och
avslår motionerna
2021/22:1490 av Boriana Åberg (M),
2021/22:1534 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 10 och 18,
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 82 och 84,
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 35,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 25,
2021/22:3993 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 17,
2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 22,
2021/22:4090 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 12 och 15 samt
2021/22:4105 av Camilla Hansén och Emma Hult (båda MP).
Ställningstagande
De osäkra anställningarna är ett problem inom hela akademin men inom de konstnärliga utbildningarna på högskolor och universitet är problemet med osäkra anställningar särskilt stort. En lärare vid en konstnärlig högskola kan enligt nuvarande regelverk visstidsanställas i upp till tio år innan LAS träder i kraft. Att en sådan särskild regel finns för konstnärliga utbildningar bottnar i en gammal föreställning om att gynna mobilitet mellan det fria konstlivet och högskolan. Det målet har dock inte uppnåtts via denna regel. I stället missbrukar de konstnärliga högskolorna denna regel för att inte behöva tillsvidareanställa lärare som år efter år utför och administrerar en avgörande del av dessa högskolors utbildningsprogram.
Problemet med nuvarande ordning har påtalats av företrädare för fackförbundet SULF (Sveriges universitetslärare och forskare). Enligt SULF-företrädarna bör den aktuella bestämmelsen i högskoleförordningen avvecklas, så att samma rätt till anställningsskydd gäller för högskolelärare inom det konstnärliga området som inom andra delar av akademin. Jag delar denna uppfattning.
I dag får utbildningarna en finansiering som styrs av en prislapp där olika utbildningar får olika anslag. Lägst belopp får humaniora och högst media. Den låga prislappen för humaniora går ut över kvaliteten på utbildningarna, bl.a. på grund av lite lärarledd tid. Sedan prislappssystemet infördes 1993 har visserligen vissa justeringar i beloppen gjorts men modellen bygger på utbildningarnas kostnader i början på 1990-talet. Jag menar att dessa prislappar behöver ses över och tydligare anpassas till högskolans och utbildningarnas behov och förändringar i kostnader. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att se över ersättningsbeloppen för högskolan.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
5. |
av Annika Hirvonen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4090 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 12 och 15 samt
2021/22:4105 av Camilla Hansén och Emma Hult (båda MP) och
avslår motionerna
2021/22:461 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 3,
2021/22:1490 av Boriana Åberg (M),
2021/22:1534 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2544 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 10 och 18,
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 82 och 84,
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 35,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 25,
2021/22:3993 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 17 och
2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 22.
Ställningstagande
Att utgå från studentperspektivet innebär ett nytt sätt att se på hur vi kan höja kvaliteten i utbildningen. Det handlar om att se studentens förutsättningar och livs- och studiesituation ur ett helhetsperspektiv. Om det möjliggörs för studenterna att fokusera mer på studierna och mindre på annat kan våra gemensamma resurser utnyttjas på ett mycket mer effektivt sätt, och kvaliteten i utbildningen höjs.
Kvalitet i utbildningen kräver kvalitet i undervisningssituationen. Lärarnas pedagogiska skicklighet kan höjas genom kontinuerlig fortbildning och utveckling av universitetspedagogiken. Distansundervisning, men också andra digitala verktyg, kräver kunskap och skicklighet i användningen. En modern universitetslärarkår behöver nya kunskaper, verktyg och pedagogisk utbildning och fortbildning för att kunna erbjuda varje student förutsättningar att prestera sitt allra bästa. Jag anser därför att regeringen bör se över hur det pedagogiska arbetet kan stärkas vid våra lärosäten.
I utredningen Innovation som drivkraft (SOU 2020:59) poängteras att innovationsstödet vid lärosätena i mycket liten utsträckning når studenterna, vilket riskerar att minska kvaliteten i utbildningarna. Utredningen konstaterar att studenterna bör ha samma tillgång till innovationsstöd som forskare. Dessutom är innovationsstödet mycket ojämnt fördelat såväl mellan lärosätena som mellan olika ämnesområden. Jag anser att förslagen i utredningen om en mer ändamålsenlig och rättvis fördelning av innovationsstödet bör genomföras.
Att ge ett särskilt stöd till de svenska högskolor och lärosäten som vill bedriva distansundervisning riktad mot utvecklingsländer bör utgöra ett viktigt, breddande och kostnadseffektivt komplement till det statliga stipendieprogram som syftar till att bidra till kvalificerad kompetensförsörjning i utvecklingsländer. Det ökar också de internationella kontaktytorna och samarbetet för svenska högskolor och lärosäten, vilket ger ökade möjligheter till samarbete om utbildning, forskning och utveckling.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
6. |
av Josefin Malmqvist (M), Patrick Reslow (SD), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Robert Stenkvist (SD), Michael Rubbestad (SD) och Noria Manouchi (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3992 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 10 och
avslår motion
2021/22:4006 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 26.
Ställningstagande
Vi vill värna den akademiska friheten för att få fram nya innovationer men vill samtidigt ställa krav på samhällsnyttan med forskningen. För att värna forskningens frihet från politiska pekpinnar och inflytande, och därmed möjliggöra för banbrytande forskningsresultat, är det i sammanhanget avgörande att vi tydliggör rollen för rektorer och styrelseledamöter vid våra universitet och lärosäten och att dessa tillsätts med sakkunnigförfarande.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
7. |
av Annika Hirvonen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4006 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 26 och
avslår motion
2021/22:3992 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 10.
Ställningstagande
Det finns ett behov av att ytterligare stärka begreppet akademisk frihet och skriva in det i grundlagen. För att det ska vara möjligt krävs det en parlamentarisk utredning. Under de senaste åren har frågan om akademisk frihet blivit ett slagträ i en politisk debatt. Akademisk frihet är alltför viktigt för detta. Begreppet behöver därför utredas, renodlas och skrivas in i grundlagen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
8. |
av Fredrik Christensson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 58,
2021/22:3243 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 19,
2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkandena 28, 33 och 34,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 28 samt
2021/22:3909 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 11, 28 och 29 samt
avslår motionerna
2021/22:1302 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,
2021/22:1575 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2236 av Erik Ottoson (M),
2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,
2021/22:2612 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8 och
2021/22:3815 av Louise Meijer och Josefin Malmqvist (båda M) yrkandena 3 och 9.
Ställningstagande
Jag anser att lärosätena bör bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Den nya tekniken och digitaliseringen öppnar också för fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentrum gör högre utbildning tillgänglig för fler, oavsett geografi. Det är viktigt att skapa långsiktiga förutsättningar för dessa verksamheter.
En viktig del av lösningen på äldreomsorgens personal- och kompetensbehov är att genomföra en nationell satsning på bl.a. utbildning av fler sjuksköterskor som är specialiserade i geriatrik.
Medarbetare som genomgått grundläggande psykoterapiutbildning fyller en viktig roll i vården och utför i många fall ett gott arbete, men avsaknaden av reglering innebär att det finns en stor osäkerhet kring vilka kompetenser personer med grundläggande psykoterapiutbildning faktiskt har.
Var i landet det finns läkarutbildningar har en direkt påverkan på regioners möjligheter att locka läkare. Sedan tio år är Umeå universitets läkarutbildning delvis utlokaliserad till Sundsvall, Luleå och Östersund. Flera andra universitet har regionaliserat sina utbildningar på liknande sätt, med mycket goda resultat. Alla sju universitet som bedriver läkarutbildning bör regionalisera delar av sin utbildning.
Regionerna som känner sina egna behov bäst, bör ha ett stort inflytande över dimensioneringen av vårdutbildningsplatser vid närliggande universitet och högskolor.
För att bl.a. höja statusen på karriärer i offentlighetens tjänst bör det inrättas en spetsutbildning i offentligt ledarskap på masternivå vid universitet runt om i landet liknande den som bedrivs vid College of Europe.
Ett trossamfund har bättre förutsättningar att stötta sina medlemmar om dess ledare har god kunskap om det svenska samhället och om de lagar, regler och värderingar som råder här. En praktisk interreligiös utbildning för religiösa ledare vid en eller flera svenska högskolor bör därför inrättas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
9. |
av Ilona Szatmari Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 och
2021/22:2612 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8 och
avslår motionerna
2021/22:1302 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,
2021/22:1575 av Carina Ödebrink m.fl. (S),
2021/22:2236 av Erik Ottoson (M),
2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 58,
2021/22:3243 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 19,
2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkandena 28, 33 och 34,
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 28,
2021/22:3815 av Louise Meijer och Josefin Malmqvist (båda M) yrkandena 3 och 9 samt
2021/22:3909 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 11, 28 och 29.
Ställningstagande
Sedan mer än tio år tillbaka är det färre inredningsarkitekter som utbildas än som går i pension och efterfrågan förväntas öka de kommande åren. Regeringen bör se över hur antalet utbildningsplatser för inredningsarkitekter ska kunna öka.
Utöver traditionell arbetsmarknadsutbildning bör arbetssökande i större utsträckning erbjudas utbildning inom det reguljära utbildningssystemet. Regeringen bör dels öka tillgången till kompletterande utbildning inom reguljär utbildning på alla utbildningsnivåer, dels tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur högskolans utbud kan bli mer tillgängligt för omställning och kompetensutveckling.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
10. |
av Josefin Malmqvist (M), Marie-Louise Hänel Sandström (M) och Noria Manouchi (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 6 och 20 samt
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 57 och
avslår motionerna
2021/22:303 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4,
2021/22:2241 av Maria Stockhaus (M) yrkande 2,
2021/22:2913 av Markus Wiechel och Mats Nordberg (båda SD),
2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 13,
2021/22:3473 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:3729 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),
2021/22:3980 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 17 och
2021/22:4086 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Idag har Skolverket ett omfattande utbud av ett sjuttio-tal olika kompetens- och fortbildningsinsatser. Utbildningarna är upphandlade från högskolor och universitet. Vi anser att högskolorna och universiteten själva bör ta över ansvaret för att erbjuda kompetensutveckling och fortbildning efter de behov som finns. Dessa utbildningar ska ge högskolepoäng och kan på så sätt bidra till högre status och fler karriärvägar för lärare.
Sedan 2015 pågår en försöksverksamhet med särskilt utsedda övningsskolor som knyts till den verksamhetsförlagda perioden, i syfte att höja kvaliteten på den. Vi ser gärna att skolor i utsatta områden prioriteras som övningsskolor, för att blivande lärare ska få insikt i hur det är att arbeta på en sådan skola. Samtidigt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten i undervisningen och underlätta skolornas rekrytering.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
11. |
av Fredrik Christensson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 23 och
avslår motionerna
2021/22:303 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4,
2021/22:2241 av Maria Stockhaus (M) yrkande 2,
2021/22:2913 av Markus Wiechel och Mats Nordberg (båda SD),
2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 13,
2021/22:3473 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:3729 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),
2021/22:3980 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 17,
2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 6 och 20,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 57 och
2021/22:4086 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Det är viktigt att principerna om stegvis vård tillämpas. Det innebär att hälso- och sjukvården erbjuder insatser som sträcker sig från råd om egenvård, assisterad självhjälp och gruppbehandlingar till individuella behandlingsinsatser utifrån patientens aktuella behov. I första hand är det därför viktigt att regeringen i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner ser över hur det skyndsamt kan utbildas och fortbildas fler som kan erbjuda första linjens samtalsstöd vid psykisk ohälsa.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
12. |
av Annika Hirvonen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4086 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 3 och
avslår motionerna
2021/22:303 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4,
2021/22:2241 av Maria Stockhaus (M) yrkande 2,
2021/22:2913 av Markus Wiechel och Mats Nordberg (båda SD),
2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 13,
2021/22:3473 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:3729 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),
2021/22:3980 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 17,
2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 6 och 20 samt
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 57.
Ställningstagande
Vittnesmålen om rasismen i den svenska sjukvården är många och väldokumenterade, och både personal och patienter drabbas. Jag anser att alla vårdutbildningar bör inkludera moment om diskriminering ur både personal- och patientperspektiv.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
13. |
av Josefin Malmqvist (M), Patrick Reslow (SD), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Robert Stenkvist (SD), Michael Rubbestad (SD) och Noria Manouchi (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3988 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 5.
Ställningstagande
Idag varierar lärares undervisningstid stort mellan olika skolor. En tydlig reglerad undervisningsskyldighet för lärare bidrar till att lärare får tid att planera undervisningen och ge återkoppling på elevernas arbeten. Vi anser att undervisningsskyldigheten (USK) ska återinföras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
14. |
av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Christian Carlsson (KD) och Michael Rubbestad (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 50.
Ställningstagande
Vi vill tillsätta en statlig utredning med syfte att reformera och kvalitetssäkra lärarutbildningarna. Det behövs mer av ledarskap och konflikthantering och ämnesdidaktik och metodik ska vara självklara delar av utbildningen. Vi behöver säkerställa likvärdiga lärarutbildningar i hela landet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
15. |
av Ilona Szatmari Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:917 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkandena 4 och 6 samt
avslår motionerna
2021/22:628 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2021/22:769 av Kerstin Lundgren (C) och
2021/22:1106 av Ulrika Jörgensen (M).
Ställningstagande
Under coronapandemin har snedrekryteringen förstärkts. Allt tyder på att de sociala grupper som redan var överrepresenterade på högskolan före pandemin i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin. För att möta pandemin och arbetslöshet byggdes högskolan ut under 2020 och rekordmånga sökte till högskolan 2020. År 2019 fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att kartlägga och analysera hur universitet och högskolor använder lokalt beslutade urvalsgrunder vid antagning till högre utbildning. Resultaten visade att lokala urvalsgrunder gynnar kvinnor och personer med föräldrar med låg utbildningsnivå samt gynnar genomströmningen.
Det finns alltså mycket som talar för att lokalt beslutade urvalsgrunder minskar snedrekryteringen när de utformas på rätt sätt. Jag anser att lärosätena bör åläggas att i högre grad använda lokalt beslutade urvalsgrunder i syfte att bredda rekryteringen.
Enligt en rapport från Kungliga Tekniska högskolan och Teknikföretagen (2018) har den tekniska basårsutbildningen inneburit en breddad rekrytering till ingenjörsprogrammen. Andelen studenter från studieovana hem och andelen som gått en yrkesutbildning på gymnasiet har ökat sedan basåret infördes. Liknande rapporter från andra lärosäten kommer till samma slutsats. Basårsutbildningar bidrar inte bara till fler studenter på utbildningarna inom bristyrken utan också till breddad rekrytering. Därför bör basårsutbildningar prövas som ingång till fler program och med det uttryckliga målet att bidra till en breddad rekrytering.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
16. |
av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD) och Michael Rubbestad (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4006 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 13.
Ställningstagande
Flera internationella mätningar av skolelevers kunskapsresultat har visat att det har skett en kontinuerlig och omfattande försämring av resultat. Detta är oroande. Det sker i en tid när betygsinflationen är ett faktum vilket innebär att elevers kunskaper inte alltid motsvarar meritvärdet. Det senaste årets coronapandemi och de följdverkningar den har haft för möjligheten att genomföra högskoleproven är också en viktig lärdom. Sammantaget skulle hela antagningssystemet och de olika urvalsgrupperna behöva ses över i en utredning.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
|
1. |
|
|
|
Josefin Malmqvist (M), Marie-Louise Hänel Sandström (M) och Noria Manouchi (M) anför: |
|
2. |
|
|
|
Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD) och Michael Rubbestad (SD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 då motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:UbU13, 2019/20:UbU15 och 2020/21:UbU14. Vi vidhåller vårt partis ståndpunkter i motsvarande frågor men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
3. |
|
|
|
Fredrik Christensson (C) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:UbU13, 2019/20:UbU15 och 2020/21:UbU14. Jag vidhåller mitt partis ståndpunkter i motsvarande frågor men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
4. |
|
|
|
Ilona Szatmari Waldau (V) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:UbU13, 2019/20:UbU15 och 2020/21:UbU14. Jag vidhåller mitt partis ståndpunkter i motsvarande frågor men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
5. |
|
|
|
Christian Carlsson (KD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:UbU13, 2019/20:UbU15 och 2020/21:UbU14. Jag vidhåller mitt partis ståndpunkter i motsvarande frågor men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
6. |
|
|
|
Annika Hirvonen (MP) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:UbU13, 2019/20:UbU15 och 2020/21:UbU14. Jag vidhåller mitt partis ståndpunkter i motsvarande frågor men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utbildning inom olika yrkeskårer om hedersförtrycket ska ingå som en integrerade del i utbildningen till socionom, polis, lärare, jurist m.fl. yrken och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om professionalism när det gäller sfi-undervisning, att antalet lärare bör bli fler och deras kunskaper och pedagogiska färdigheter bör utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa finansieringen av genusteori inom högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samlevnad och relationer inte bör glömmas bort utan få hög prioritet i den obligatoriska del om sex och relationer som ska ingå i lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa chansen till olika arbetstillfällen vid olika utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler universitet och högskolor att inrätta öppna utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av den geriatriska omfattningen inom allmänläkarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 4 kap. 10 § högskoleförordningen bör avskaffas i syfte att förbättra anställningsskyddet för lärare vid konstnärliga högskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka de praktiska inslagen i lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheten till kvalificerade samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälardalsregionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna Umeå universitets roll som ett kunskapsnav i Västerbotten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till lämplighetstest inför påbörjande av studier vid lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till pop-up-utbildningar från universitet och högskola till samarbeten med lärosäten i regioner med bristyrken inom ett specifikt område för att säkra kompetensen inom bristyrken och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en lärarutbildning för samhällskommunikatörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt UHR att ändra valideringen av utländska betyg i syfte att göra bedömningen rättvis gentemot elever som fått sina betyg i svensk skola, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utbildning i palliativ vård förs in i alla typer av vårdutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ledarskap ska ingå i samtliga vårdutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att vidta åtgärder för att inte missgynna svenska studenter som studerat i utlandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att göra utbildningarna mer relevanta för de lokala arbetsmarknaderna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av utbildningscentrum för högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över ersättningsbeloppen för högskolan och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätena bör åläggas att i högre grad använda lokalt beslutade urvalsgrunder i syfte att bredda rekryteringen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätena bör åläggas att ta fram strategier för breddad rekrytering i linje med vad UHR har föreslagit och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att basutbildningar bör prövas som ingång till fler program och med det uttryckliga målet att bidra till en breddad rekrytering och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett långsiktigt uppdrag bör ges till Jämställdhetsmyndigheten och lärosätena och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erbjuda neutral förinspelad uppläsning av de verbala delarna på högskoleprovet för personer med dyslexi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att kost och matvanor blir ett obligatoriskt inslag under utbildningen till förskolepedagog och fritidsledare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likvärdigt statligt ansvar för finansieringen av de sju läkarutbildningarna i landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av utbildning av it-forensiker och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att arbeta för utvecklingen av hållbara samverkansstrukturer för ökad tillgång till högre utbildning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att definiera vad som utmärker ett lokalt campus/lärcentrum för högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över fördelningen av utbildningsplatser med arbetsmarknadens behov som en faktor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Högskolan Väst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd ett avtal med Storbritannien avseende studieavgifterna vid universiteten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt, utveckling och välfärd samt att överväga att lärosätet får universitetsstatus och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra utbildningen i sjukförsäkring/försäkringsmedicin i läkarutbildningen och införa uppföljande seminarier för mer erfarna läkare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning av tandläkare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förutsättningarna för att erbjuda den universitets- och högskoleundervisning som är möjlig på distans och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en avgiftsfri utbildning för alla och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en uppföljning för att se vilka konsekvenser införandet av studieavgifter har fått och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur den lärarledda tiden inom högskola och universitet successivt kan öka samt se över lämplig grundnivå för lärarledd tid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en mer omfattande utbyggnad av distansutbildningar och lärcentrum i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenthälsan ska ha en större del i sjukskrivna studenters återgång i studier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brobyggandet mellan akademin och näringslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvandlingen av poäng från studier vid International Baccalaureate (IB) och European Baccalaureate (EB) till meritvärde och de problem detta utgör för de berörda studenterna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvidgad utbildningssatsning för att klara kompetensförsörjningen i framtidens välfärd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över högskoleförordningen (1993:100) och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta juristprogrammet på Mittuniversitetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ta det övergripande ansvaret för att dimensionera och samordna samtliga delar i läkares utbildning för att på så vis säkra det nationella behovet av såväl grundutbildningsplatser som AT-, BT- och ST-tjänster och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskap om ME/CFS behöver ingå i läkarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bibehålla kompetenskrav i utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildning och forskning inom utveckling av digitala spel och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktade satsningar för fler ingenjörer och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta möjligheter för utbildning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell översyn och kvalitetssäkring av scenkonstutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt universitet för samisk kultur och utbildning samt de samiska språken ska utses och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav ska ställas för examina att socionomutbildningen moderniseras och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad roll för fritidspedagoger och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka undervisningsfriheten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen kvotering ska förekomma inom svensk högskola och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likvärdighet mellan discipliner och ämnen ska råda inom högskoleväsendet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge de konstnärliga lärosätena ett samlat anslag för forskning och undervisning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa produktivitetsavdraget inom högskoleväsendet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högskolans styrelse ska ha tonvikten inom akademin och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka studenternas anställningsbarhet efter examen och säkerställa relevant forskning genom att högskolorna samverkar med det omgivande samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett finansieringssystem för högskolan ska bli mer kvalitetsdrivande och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tillsammans med lärosätena ska besluta om antalet studieplatser samt antalet högskolor och universitet och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosäten i samarbete med kommuner och Akademiska Hus måste korrelera antalet utbildningsplatser med tillgången på studentbostäder och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå ihop administrationen hos vissa lärosäten för att effektivisera det svenska utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av lärarutbildningar ska ske där staten äger rätt att ge bindande direktiv och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta fler kombinerade tjänster för både forskning och undervisning och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga högskolor ska redovisa sina resultat offentligt och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillämpa extern slumpvis bedömning av kandidat- och magisterarbeten för säkerställd kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styrelserna på våra universitet och en del högskolor ska upprätthålla säkerhet mot kunskaps- och forskningsspionage och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att certifiering i svenska språket ska gälla för antagning till utbildningar för barnskötare, förskollärare och rektorer och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en individanpassad förskollärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt verka för att fler män söker sig till förskoleyrket och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur ett avsnitt om våld mot äldre kan införas i grundutbildningar för yrkesverksamma som möter äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur antalet utbildningsplatser för inredningsarkitekter ska kunna öka och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta en vuxenlärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda inrättandet av en kompletterande pedagogisk utbildning till vuxenlärare och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur avgifter för utomeuropeiska studenter ska kunna avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om det kan ställas krav på att all kurslitteratur ska göras tillgänglig digitalt via högskole- och universitetsbiblioteken och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utredning kring dolda avgifter/kostnader inom högre utbildning, särskilt verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att främja möjligheterna för föräldrar att studera, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge alla lärosäten i uppdrag att ha en föräldrapolicy och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta ett riktat stöd till studentkårerna för att de fortsatt ska kunna ge ut oberoende studentmedier och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som tar ett helhetsperspektiv kring frågan om tillgänglighet till universitet och högskolor för personer med funktionsnedsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen dels bör öka tillgången till kompletterande utbildning inom reguljär utbildning på alla utbildningsnivåer, dels bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur högskolans utbud kan bli mer tillgängligt för omställning och kompetensutveckling och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lärarutbildningen i syfte att höja dess kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompletterande pedagogisk utbildning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för etablering av en fristående lärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera kost-, nutritions- och näringskunskap som en obligatorisk del av undervisningen för samtliga medicinstudenter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det svenska språkets ställning på universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansiering av Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa fler utbildningsplatser för yrkesförare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att förbättra samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälarregionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för ett ytterligare universitet i världsklass i Stockholmsregionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för etableringen av ett nordiskt nätverkscentrum på Musikhögskolan Ingesund och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga likvärdigt statligt ansvar för finansieringen av de sju läkarutbildningarna i landet och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att säkerställa att den som har en studentbostad studerar aktivt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till fristående lärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
58.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa långsiktiga förutsättningar för strukturerad samverkan mellan lärosäten så att högre utbildning kan komma hela landet till del och tillkännager detta för regeringen.
67.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den akademiska friheten, som är en nyckel i ett demokratiskt samhälle, och tillkännager detta för regeringen.
68.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att lärosätena ska bli mer autonoma, ska finnas i hela landet, ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar och ges förutsättningar att stärka sin samverkan med det omgivande samhället inom forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
69.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för fler fristående lärosäten, likt stiftelser, och tillkännager detta för regeringen.
70.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas konkurrenskraft stärks och att deras samverkan med arbetsmarknaden förbättras, om att utveckla studentmedarbetarsystemet och en utökad praktik samt en förstärkt roll för studievägledaren och tillkännager detta för regeringen.
71.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resurstilldelningen ska skapa förutsättningar för livslångt lärande och om att uppmuntra kurser på halvfart, distanskurser och relevanta sommarkurser av fördjupningskaraktär samt premiera kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan och tillkännager detta för regeringen.
77.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas ett transparent utvärderingssystem där utbildningens kvalitet, koppling till arbetsmarknaden och tidigare studenters åsikter tydliggörs så att blivande studenter kan göra välinformerade studieval och tillkännager detta för regeringen.
78.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att se hur studenters hälsa kan stärkas under offentligt finansierad eftergymnasial utbildning och tillkännager detta för regeringen.
79.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kartläggning bör genomföras av lärosätens arbete för att skapa inkluderande lärmiljöer samt om att forskning och rådgivning kring skolbyggnader och lärmiljöer bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
82.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en anpassad högskola och tillkännager detta för regeringen.
83.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för lärcentrum och möjliggöra mer distansutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
84.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördelningen av anslag mellan utbildningar bör jämnas ut ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en förbättrad och effektiviserad inventering av nyanländas kompetenser, effektiviserad valideringsprocess och ökade möjligheter till komplettering och tillvaratagande av en utländsk examen och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genomföra en nationell satsning på utbildning av fler specialistsjuksköterskor inte minst med inriktning på geriatrik och kompletterande fortbildning i geriatrik för annan personal inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i samråd med SKR bör se över hur det skyndsamt kan utbildas och fortbildas fler som kan erbjuda första linjens samtalsstöd vid psykisk ohälsa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den grundläggande psykoterapiutbildningen skyndsamt bör standardiseras och kvalitetssäkras och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att bredda läkarutbildningen till fler platser genom att alla universitet som bedriver utbildningen ska regionalisera minst tre år av utbildningstiden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur regionernas kompetensbehov kan vara styrande för dimensioneringen av hälso- och sjukvårdsutbildningar som sker vid universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur undersköterskeutbildningarna kan vidareutvecklas i syfte att göra det enklare för vårdens huvudmän att säkerställa och höja kompetensen hos sina anställda undersköterskor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
68.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett genusmedicinskt vård- och kunskapsperspektiv ska införas i utbildningarna för legitimationsyrken i hälso- och sjukvården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av masterutbildningar inom cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna universitetens uppdragsutbildningar för fler och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka lärosätenas möjligheter att satsa på uppdragsutbildningar för snabb omställning av spetskompetens och nya forskningsrön i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Mittuniversitetets betydelse för tillväxt och välfärd och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga grundvårdutbildningar ska ge kunskaper i gerontologi, geriatrik och kognitiva sjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av de nya riktlinjerna för hur frågor om sex och samlevnad tas upp i lärarutbildningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgången till minoritetsspråkslärare och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning i minoritetsspråk inom vuxenutbildning och på högskolenivå och tillkännager detta för regeringen.
59.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram och genomföra en förstärkt socionomutbildning med mer fokus på vetenskaplig utredningsmetodik i syfte att kunna genomföra objektiva och tillförlitliga barn- och familjeutredningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att kunskap om barn finns med i relevanta högskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en spetsutbildning för offentligt ledarskap vid svenska universitet och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta lärosäten för högre utbildning som väljer att övergå till en stiftelseform, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska politikens makt över och inom universitets och högskolors styrelser och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka anställningstryggheten för lärare och forskare vid lärosäten för högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en praktisk interreligiös utbildning för religiösa ledare vid en eller flera svenska högskolor och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om studenthälsornas framtida roll och uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur stödinsatserna för studenter med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av socionomutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) bör få långsiktiga förutsättningar och ett nytt utvecklat nationellt kunskapsuppdrag och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska ske en samlad översyn av socionomutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa statens stöd till genusforskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att se till att elever med funktionsnedsättning har rätt till anpassningar vid skrivning av högskoleprovet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sex- och samlevnadsundervisning som obligatorisk del av lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet på sikt av ytterligare en militärhögskola i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) bör få långsiktiga förutsättningar och ett nytt utvecklat nationellt kunskapsuppdrag och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga grundvårdutbildningar ska ge kunskaper och erfarenheter avseende aktiva hälsofrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningar för specialistutbildad vårdpersonal inom kognitiv medicin och tillkännager detta för regeringen.
61.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsägare som hyr ut bostäder till studenter ska ha möjlighet att få del av de uppgifter som krävs för att bekräfta att hyresgästen studerar vid ingången av avtalet och under tiden då avtalet löper och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stimulera en god tillgång till högre studier i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ökad kunskap och utbildning kring kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om yngre universitets läkarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning inom EU-samarbetet efter utbildning i informations- och cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda fler barnmorskor genom betald specialistutbildning och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda fler fysioterapeuter som är specialiserade på kvinnohälsa genom förändrad specialiseringsutbildning och krav på fysioterapeuter vid vissa vårdinstanser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter ska kunna fullgöra förtroendeuppdrag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera lärarutbildning med grund i forskning och evidens om barns lärande och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera universitetsutbildningarnas kvalitetsutvärderingar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resurstilldelningssystemet i högre utsträckning ska utgå från kvalitet och inte kvantitet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka styrningen av dimensionering av utbildningar med syfte att minska antagningen till utbildningar förknippade med hög arbetslöshet och samtidigt öka antagningen till utbildningar med koppling till yrken med låg arbetslöshet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den högre utbildningen måste samverka med näringslivet i högre utsträckning för att möta behoven på arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler lärosäten att ha en annan form för huvudmannaskap än en statlig myndighet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att universitet och högskolor i högre grad måste differentieras och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över universitetsutnämningarna och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätena ska ta del i om- och vidareutbildning av vuxna som vill byta karriär, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Södertörns högskola och tillkännager detta för regeringen.
69.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om djurförsök och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genomföra en nationell satsning på utbildning av fler specialistsjuksköterskor, inte minst med inriktning på geriatrik och kompletterande fortbildning i geriatrik för annan personal inom primärvården, och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett genusmedicinskt vård- och kunskapsperspektiv ska införas i utbildningarna för legitimationsyrken i hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur regionernas kompetensbehov kan vara styrande för dimensioneringen av hälso- och sjukvårdsutbildningar som sker vid universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att bredda läkarutbildningen till fler platser genom att alla universitet som bedriver utbildningen ska regionalisera minst tre år av utbildningstiden och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs långsiktiga insatser för att öka andelen behöriga sfi-lärare och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förbättrade kunskaper om Kina, bl.a. genom utbyggd högskoleutbildning i språk, statsvetenskap och historia, och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kvinnofridslinjen och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärare ska ha grundläggande kunskaper om elever med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning genom snabbspår/kompletteringsutbildningar för utlandsutbildade apotekare och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för utbildning i geriatrik och gerontologi för läkare och anställda i vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av snabbspår för utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att specialistutbildning för sjuksköterskor bör bedrivas genom att universiteten står för de teoretiska delarna och arbetsgivarna har ett tydligt arbetsgivaransvar för praktisk träning och kontroll av färdigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om specialistutbildning för socionomer och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av reglerade specialiseringar för biomedicinska analytiker och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sjuksköterskors specialiseringsområden ska knytas till de medicinska specialiteterna och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Advanced Nurse Practitioners och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskap i olika verksamheter om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärosätena ett omställningsuppdrag och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas uppdragsutbildningar bör öppnas för fler och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskapssynen vid lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumentationsbördan och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa antagningskraven på lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att disputerade som läser till lärare ska ha en kortare utbildningstid än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett återinförande av undervisningsskyldigheten (USK) och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett övertagande av fortbildning och kompetensutveckling för lärare, till högskolor och universitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad lärarutbildning med nya moment och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att koncentrera lärarutbildningen till färre lärosäten och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler vägar in till läraryrket och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för fler lärare i svenska som andraspråk och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lärares kompetens gällande elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalitet och mål för den verksamhetsförlagda lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta KPU till ett år och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en gemensam grund för vilka krav som ska gälla för respektive KPU-inriktning och bedömning av behörighet och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för lärarutbildningar på högpresterande skolor och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna för fristående lärarutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övningsskolor och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärare som examinerats i Sverige automatiskt ska få lärarlegitimation och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Teach for Sweden och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera dagens lärarutbildning för att säkerställa att blivande gymnasielärare behärskar digitala läromedel och kan integrera dem i undervisningen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det utan undantag ska finnas klara, fastställda kriterier för vad som gäller för att ett lärosäte ska få benämnas universitet och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om akademisk forskningsfrihet och att avskaffa politiska styrelser vid universiteten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa olika sorters kortare utbildningar som bör kunna kombineras med arbete och kunna genomföras på distans och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra rollen för rektorer och för lärosätens styrelser och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera Ledningsutredningens rekommendationer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en nationell samordning av lärosäten och utbildningsplatser och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämföra utbildningars kvalitet mellan olika lärosäten och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att akademiska utbildningar bör redovisa kvalitet och jobbchans genom att en nationell rankningslista inrättas och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre styrning av holdingbolag och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt resurstilldelningssystem och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda hur det tekniska basåret fungerar och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till ett ökat samarbete mellan lärosäten och att bilda utbildningskluster och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler åtgärder för ökad genomströmning och åtgärder som säkerställer att heltidsstudier motsvaras av heltid och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hur dagens regelverk kring rätten till särskilt stöd inom den högre utbildningen fungerar och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om breddad rekrytering och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ett gemensamt uppdrag till Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslerämbetet (UKÄ) att utarbeta en tydlig strategi för att påskynda lärosätenas digitalisering, förbättra modern teknik och öppna nätbaserad utbildning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en sammanslagning av de statliga myndigheterna UKÄ och UHR och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som gör att människors formella och informella kunskaper och kompetenser bättre kan valideras och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell digital plattform dit gymnasiestudenter och studenter på högskolan eller universitet kan vända sig för frågor och vägledning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärosätena i uppdrag att redovisa hur de systematiskt arbetar för att förbättra studenters inlärningsmiljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverken vad gäller att stärka lärosätenas mandat att stänga av uppenbart olämpliga studenter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosäten måste skyddas mot yttre hot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade studiemöjligheter i EU och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt övergripande mål för den högre utbildningen i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontinuerlig utveckling av högskolepedagogiken och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre utbildningens ansvar för livslångt lärande och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett svenskt Nobelstipendium och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ansvarsfull och kvalitetsinriktad expandering av den högre utbildningen i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lärosätens arbete med förbättrad arbetsmiljö för studenter samt tillgången till stöd för studenter som drabbas av psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer omfattande åtgärder mot fuskvid högskoleprovet samt större möjligheter för lärosäten att stänga av hotfulla studenter och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformer för ökad trygghet och bättre anställningsformer inom akademien och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över antagningen till högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad tillgänglighet till högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om akademisk frihet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter som är gravida med risker i sin praktikmiljö bör likställas med arbetstagare med risker i sin arbetsmiljö, för att få rätt till anpassade arbetsuppgifter, och tillkännager detta för regeringen.
57.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta övningsskolor i utsatta områden till lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla vårdutbildningar bör inkludera moment om diskriminering ur både personal- och patientperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utgå från studentens perspektiv för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den studiesociala miljön och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studerandeinflytandet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga studenthälsans uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa studieavgifterna för utländska studenter och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av hur det pedagogiska arbetet kan stärkas vid lärosätena och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att stärka anställningstryggheten för den forskande och undervisande personalen vid lärosätena och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer lärarledd tid för studenter i högskolan och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett starkare innovationsstöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur svenska högskolor och lärosäten ska få särskilda stöd för avgiftsfri distansundervisning riktad mot utvecklingsländer och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försäkringsfrågan vid utlandspraktik för studerande vid enskild högskola och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens föreslagna lärosätesspecifika styrning avseende kompetensförsörjning, jämställdhet, goda anställningsvillkor och samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra valideringen av tidigare akademisk utbildning och yrkeserfarenhet och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av säkra, tydliga och förutsägbara karriärvägar baserade på meriteringsanställningar inom akademin och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i högskoleförordningen i syfte att förbättra förutsättningar för anställning som biträdande lektor och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att en kombinationsanställning ska omfatta en anställning vid ett lärosäte och en anställning vid en gymnasieskola och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att göra lärosätena delaktiga i utformningen av samverkansindikator kopplat till den tredje uppgiften och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning med ett helhetsgrepp om vilka principiella kvalitetskriterier som ska gälla för högskolor respektive universitet och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur många universitet och högskolor som bör finnas i landet samt var de ska ligga geografiskt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kortare pedagogisk utbildning (KPU) bör inrättas för akademiker som vill bli förskollärare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre betygskrav samt lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
50.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en statlig utredning för att reformera lärarutbildningarna i syfte att säkerställa kvalitetssäkrade och likvärdiga lärarutbildningar i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) från 90 högskolepoäng till 60 högskolepoäng för att skapa fler och snabbare vägar in i läraryrket för dem som redan har ämneskunskaper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler utbildningsplatser för vårdyrken och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker och yrkesverksamma som vill bli förskollärare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera dagens lärarutbildning för att säkerställa att blivande lärare behärskar digitala läromedel och kan integrera dem i undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till Universitetskanslersämbetet att se över utbildningsplaner för att öka kompetensen och kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högskolornas samverkansuppdrag behöver tydliggöras och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 9
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
9. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2021/22:80 |
Amineh Kakabaveh (-) |
1 |
|
2021/22:83 |
Amineh Kakabaveh (-) |
4 |
|
2021/22:223 |
Tobias Andersson (SD) |
|
|
2021/22:226 |
Julia Kronlid m.fl. (SD) |
2 |
|
2021/22:277 |
Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) |
1 och 3 |
|
2021/22:499 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2021/22:500 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2021/22:519 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2021/22:585 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2021/22:587 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2021/22:612 |
Josefin Malmqvist (M) |
8 |
|
2021/22:651 |
Ann-Christine From Utterstedt (SD) |
|
|
2021/22:657 |
Ann-Christine From Utterstedt (SD) |
|
|
2021/22:864 |
Saila Quicklund (M) |
|
|
2021/22:868 |
Saila Quicklund (M) |
|
|
2021/22:917 |
Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) |
5 och 9 |
|
2021/22:1113 |
Ulrika Jörgensen (M) |
|
|
2021/22:1142 |
Hans Eklind m.fl. (KD, M, SD, L) |
|
|
2021/22:1222 |
Hans Hoff (S) |
|
|
2021/22:1302 |
Joakim Järrebring m.fl. (S) |
2 och 4 |
|
2021/22:1322 |
Mats Wiking m.fl. (S) |
|
|
2021/22:1564 |
Sultan Kayhan (S) |
1 |
|
2021/22:1690 |
Magnus Manhammar (S) |
|
|
2021/22:1721 |
Emma Hult och Mats Berglund (båda MP) |
1 och 2 |
|
2021/22:1768 |
Elin Gustafsson (S) |
|
|
2021/22:1773 |
Emilia Töyrä m.fl. (S) |
|
|
2021/22:2097 |
Sofia Nilsson (C) |
|
|
2021/22:2125 |
Ulrika Jörgensen och Helena Storckenfeldt (båda M) |
|
|
2021/22:2129 |
Camilla Waltersson Grönvall och Ulrika Heindorff (båda M) |
|
|
2021/22:2154 |
Joakim Sandell m.fl. (S) |
9 |
|
2021/22:2156 |
Niklas Karlsson och Elin Gustafsson (båda S) |
|
|
2021/22:2172 |
Jörgen Berglund (M) |
1 |
|
2021/22:2247 |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) |
|
|
2021/22:2265 |
Arman Teimouri (L) |
1 |
|
2021/22:2391 |
Tobias Andersson m.fl. (SD) |
6 |
|
2021/22:2451 |
Eric Palmqvist m.fl. (SD) |
17 |
|
2021/22:2470 |
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) |
1 |
|
2021/22:2471 |
Cassandra Sundin m.fl. (SD) |
2 |
|
2021/22:2523 |
Alexandra Anstrell (M) |
|
|
2021/22:2542 |
Patrick Reslow m.fl. (SD) |
27 |
|
2021/22:2544 |
Patrick Reslow m.fl. (SD) |
1–9, 11–13 och 15–17 |
|
2021/22:2545 |
Patrick Reslow m.fl. (SD) |
3, 24 och 29 |
|
2021/22:2546 |
Patrick Reslow m.fl. (SD) |
19 |
|
2021/22:2591 |
Maj Karlsson m.fl. (V) |
18 |
|
2021/22:2606 |
Daniel Riazat m.fl. (V) |
4 och 5 |
|
2021/22:2607 |
Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) |
1 och 4–9 |
|
2021/22:2806 |
Ida Drougge (M) |
1–3 |
|
2021/22:2922 |
Runar Filper (SD) |
2 |
|
2021/22:2925 |
Dennis Dioukarev (SD) |
|
|
2021/22:2968 |
Thomas Morell m.fl. (SD) |
13 |
|
2021/22:3091 |
Hans Ekström m.fl. (S) |
2 |
|
2021/22:3101 |
Alexandra Anstrell m.fl. (M) |
|
|
2021/22:3169 |
Pål Jonson (M) |
|
|
2021/22:3207 |
Helena Vilhelmsson (C) |
|
|
2021/22:3221 |
Ola Johansson m.fl. (C) |
18 |
|
2021/22:3222 |
Fredrik Christensson m.fl. (C) |
34, 67–71, 77–79 och 83 |
|
2021/22:3223 |
Alireza Akhondi m.fl. (C) |
6 |
|
2021/22:3244 |
Sofia Nilsson m.fl. (C) |
36 och 68 |
|
2021/22:3321 |
Mats Green m.fl. (M) |
2 och 5 |
|
2021/22:3345 |
Malin Larsson m.fl. (S) |
|
|
2021/22:3361 |
Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) |
19 |
|
2021/22:3389 |
Tina Acketoft m.fl. (L) |
10 och 11 |
|
2021/22:3424 |
Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) |
59 |
|
2021/22:3509 |
Annie Lööf m.fl. (C) |
9 och 11 |
|
2021/22:3510 |
Sofia Nilsson m.fl. (C) |
9 och 10 |
|
2021/22:3512 |
Martina Johansson m.fl. (C) |
1 |
|
2021/22:3514 |
Johan Hedin m.fl. (C) |
13 |
|
2021/22:3520 |
Martina Johansson m.fl. (C) |
27 |
|
2021/22:3568 |
Lars Beckman och Jan Ericson (båda M) |
|
|
2021/22:3631 |
Ida Drougge (M) |
|
|
2021/22:3633 |
Ulrika Karlsson (M) |
1 |
|
2021/22:3641 |
Pål Jonson m.fl. (M) |
21 |
|
2021/22:3666 |
Annie Lööf m.fl. (C) |
54 |
|
2021/22:3696 |
Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) |
30 |
|
2021/22:3699 |
Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) |
6 |
|
2021/22:3708 |
Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) |
61 |
|
2021/22:3725 |
Denis Begic (S) |
|
|
2021/22:3733 |
Denis Begic m.fl. (S) |
|
|
2021/22:3818 |
Louise Meijer (M) |
|
|
2021/22:3831 |
Louise Meijer (M) |
2 |
|
2021/22:3845 |
Louise Meijer m.fl. (M) |
1–9 |
|
2021/22:3864 |
Serkan Köse m.fl. (S) |
|
|
2021/22:3880 |
Magnus Oscarsson m.fl. (KD) |
69 |
|
2021/22:3909 |
Annie Lööf m.fl. (C) |
19 |
|
2021/22:3965 |
Johan Pehrson m.fl. (L) |
37 |
|
2021/22:3971 |
Joar Forssell m.fl. (L) |
15 |
|
2021/22:3973 |
Johan Pehrson m.fl. (L) |
33 |
|
2021/22:3978 |
Lina Nordquist m.fl. (L) |
11 |
|
2021/22:3979 |
Lina Nordquist m.fl. (L) |
5 |
|
2021/22:3983 |
Lina Nordquist m.fl. (L) |
5, 10, 13–15 och 17 |
|
2021/22:3985 |
Juno Blom m.fl. (L) |
2 |
|
2021/22:3987 |
Kristina Axén Olin m.fl. (M) |
8 och 10 |
|
2021/22:3988 |
Kristina Axén Olin m.fl. (M) |
1–4, 7–9, 11–13, 16–19, 21 och 22 |
|
2021/22:3990 |
Kristina Axén Olin m.fl. (M) |
34 |
|
2021/22:3992 |
Kristina Axén Olin m.fl. (M) |
5 |
|
2021/22:3993 |
Kristina Axén Olin m.fl. (M) |
1–8, 10–16 och 18–22 |
|
2021/22:4006 |
Maria Nilsson m.fl. (L) |
1–3, 8–12 och 14 |
|
2021/22:4019 |
Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) |
4 |
|
2021/22:4090 |
Mats Berglund m.fl. (MP) |
2–4, 11, 13 och 14 |
|
2021/22:4161 |
Pia Steensland m.fl. (KD) |
14, 16, 19–22 och 28–30 |
|
2021/22:4163 |
Christian Carlsson m.fl. (KD) |
8, 48 och 52 |
|
2021/22:4168 |
Ebba Busch m.fl. (KD) |
54 |
|
2021/22:4175 |
Kristina Axén Olin m.fl. (M) |
5 |
|
2021/22:4178 |
Kristina Axén Olin m.fl. (M) |
49 |
|
2021/22:4212 |
Sofia Damm m.fl. (KD) |
31 |
|
2021/22:4217 |
Camilla Brodin m.fl. (KD) |
30 |