Trafikutskottets betänkande
|
Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter
Sammanfattning
Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår två motionsyrkanden med önskemål om kompletterande åtgärder. I betänkandet finns två reservationer (C, L) och ett särskilt yttrande (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:239 Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter.
Två yrkanden i två följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter
1.Önskemål om kompletterande åtgärder, punkt 2 (C)
2.Önskemål om kompletterande åtgärder, punkt 2 (L)
Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
2. lag om ändring i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall,
3. lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,
4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),
5. lag om ändring i lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg,
6. lag om ändring i lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:239 punkterna 1–6.
2. |
Önskemål om kompletterande åtgärder |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4736 av Helena Gellerman m.fl. (L) och
2021/22:4738 av Anders Åkesson m.fl. (C).
Reservation 1 (C)
Reservation 2 (L)
Stockholm den 7 juni 2022
På trafikutskottets vägnar
Jens Holm
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jens Holm (V), Magnus Jacobsson (KD), Teres Lindberg (S), Denis Begic (S), Maria Stockhaus (M), Jasenko Omanovic (S), Sten Bergheden (M), Jimmy Ståhl (SD), Anders Hansson (M), Thomas Morell (SD), Johan Büser (S), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Patrik Jönsson (SD), Emma Berginger (MP), Åsa Coenraads (M) och Mikael Larsson (C).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:239 Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter. Två yrkanden i två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringen lämnar i propositionen förslag som syftar till att åtgärda problemen med fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman därmed:
• Regeringen ges ett utökat bemyndigande att meddela föreskrifter om flyttning av fordon, vilket innebär att flyttning av fordon ska kunna ske i fler fall.
• Möjligheten att i efterhand undkomma ett flyttningsbeslut genom att anmäla ett ägarbyte tas bort.
• Den som vill återfå ett fordon som har flyttats på grund av fordonsrelaterade skulder måste först betala samtliga fordonsrelaterade skulder som fordonsägaren är betalningsansvarig för.
• Tiden som ett flyttat fordon behöver förvaras innan äganderätten övergår till det allmänna efter kungörande av ett flyttningsbeslut kortas från nuvarande tre månader till en månad.
• Om en försäljning av ett flyttat fordon kan förväntas ge ett överskott, ska det säljas. Försäljningsintäkterna ska i första hand användas för att betala kostnaderna för flyttningen och i vissa fall fordonsägarens fordonsrelaterade skulder.
Vidare anger regeringen i propositionen att den avser att återkomma med ytterligare förslag till lagstiftning och förordningsändringar, som också syftar till att motverka problemen med fordonsmålvakter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
I propositionen gör regeringen även en bedömning att det bör vara möjligt att begränsa antalet fordon som framförs på gångbanor.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter. Ändringarna innebär bl.a. att fordon ska kunna flyttas i fler fall, att man inte ska kunna undkomma ett flyttningsbeslut genom att anmäla ett ägarbyte, att man för att återfå ett fordon som flyttats på grund av fordonsskulder måste betala samtliga fordonsskulder och att flyttade fordon ska kunna säljas. Riksdagen avslår samtidigt två motionsyrkanden om kompletterande åtgärder.
Jämför reservation 1 (C) och 2 (L).
Bakgrund
Propositionen
Ändringar i lagstiftningen om flyttning av fordon
Regeringen anser att det behöver klargöras vad som avses med fordonets ägare i lagen om flyttning av fordon. I rättstillämpningen framgår det inte tydligt om det är den civilrättsliga ägaren eller den vid tidpunkten för flyttningsbeslutet registrerade ägaren som avses i de olika bestämmelserna. Regeringen föreslår därför att det med fordonets ägare i lagen om flyttning av fordon ska avse
• för fordon upptagna i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, den som är antecknad som fordonets ägare i registret vid tidpunkten för ett beslut om flyttning
• för oregistrerade fordon, den som äger fordonet vid tidpunkten för ett beslut om flyttning eller, i fråga om ett övergivet sådant fordon, den som närmast dessförinnan ägde det.
Det som sägs i lagen om fordonets ägare ska även fortsättningsvis gälla innehavaren, när det är fråga om fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år. Regeringen framhåller att det aktuella förslaget syftar till att förhindra att civilrättsliga ägare av målvaktsfordon kringgår regelverket och på så sätt ger upphov till problemet med fordonsmålvakter.
Regeringen beskriver i propositionen att privata markägare har begränsade möjligheter att begära flyttning av fordon från tomtmark enligt gällande rätt eftersom flyttningslagstiftningen i huvudsak gäller flyttning av fordon från gatumark och inte tomtmark. En skuldbelastad fordonsägare som felparkerar på tomtmark riskerar därmed inte att fordonet flyttas med stöd av den s.k. målvaktsparagrafen (dvs. att fordonets ägare har skulder som avser felparkeringsavgifter som uppgår till mer än 5 000 kronor, 2 § 3 f förordningen [1982:198] om flyttning av fordon i vissa fall, förkortad FFF). Regeringen föreslår därför att fordon ska kunna flyttas i fler fall. Enligt förslaget ska regeringen få meddela föreskrifter om flyttande av fordon som är olovligt parkerade på gatumark och tomtmark, om föreskrifterna gäller fordon vars ägare har fordonsrelaterade skulder. Regeringen vill även införa en definition av uttrycket fordonsrelaterade skulder och menar att uttrycket ska innefatta förfallna och obetalda felparkeringsavgifter, trängselskatter, fordonsskatter och infrastrukturavgifter. Regeringen bedömer även att möjligheterna att flytta fordon med stöd av FFF behöver utökas.
När det gäller utlämnande av fordon som har flyttats med stöd av målvaktsparagrafen föreslår regeringen att felparkerade fordon som har flyttats på grund av fordonsägarens skulder inte ska behöva lämnas ut förrän samtliga fordonsrelaterade skulder, som ägaren är betalningsansvarig för, har betalats. Regeringen påpekar att inte bara felparkeringsavgifter utan även andra fordonsrelaterade skulder kan läggas till grund för ett beslut om flyttning. Regeringen föreslår därför att det införs ett krav på att ägaren betalar alla sina fordonsrelaterade skulder för att verkställigheten ska återgå.
Regeringen föreslår även att ett fordon som förvaras på en särskild uppställningsplats ska tillfalla kommunen eller staten om ägaren inte hämtar fordonet inom en månad efter kungörande om att fordonet har flyttats. Regeringen konstaterar att kungörelse måste tillämpas i majoriteten av flyttningsärendena, och särskilt när det är fråga om ett målvaktsfordon. Både med hänsyn till de betydande kostnader som uppställningen innebär och den plats som de uppställda fordonen tar i anspråk bör tidsfristerna begränsas så långt det är möjligt, utan att för den skull undergräva fordonsägarens rättssäkerhet. Ett flyttat fordon hämtas normalt från uppställningsplatsen inom en vecka – i de få fall de faktiskt hämtas ut. Efter en månad händer det i princip aldrig att ett flyttat fordon hämtas ut.
I fråga om försäljning och redovisning föreslår regeringen att om en försäljning kan förväntas ge ett överskott efter avräkning av kostnaderna för flyttning och de övriga åtgärder som vidtagits till följd av flyttningen ska ett fordon som har tillfallit kommunen eller staten säljas. När ett fordon har sålts ska betalningen tillgodoräknas fordonets ägare genom avräkning mot kostnaderna och, om fordonet har flyttats på grund av fordonsägarens fordonsrelaterade skulder, avräkning mot dessa. De fordonsrelaterade skulderna ska i första hand räknas av mot de äldsta skulderna. Eventuellt kvarstående belopp ska betalas ut till fordonets ägare. Enligt regeringens bedömning bör det inte införas någon regel om att fordon i övriga fall måste skrotas.
Omsättningshinder ska tas bort
Den som köper ett skuldbelastat fordon av staten eller en kommun riskerar i dag att fordonet tas i anspråk för skulder som uppkommit före eller samma dag som försäljningen. Den nuvarande ordningen innebär enligt regeringen ett omsättningshinder för fordon som tillfallit staten eller en kommun med stöd av 6 § LFF. Regeringen föreslår därför att ett fordon som har sålts efter att det har tillfallit kommunen eller staten enligt LFF inte ska få tas i anspråk för skulder som uppkommit före eller samma dag som försäljningen. Den myndighet som har sålt fordonet ska lämna uppgifter om överlåtelsedatum och om att fordonet inte kan tas i anspråk för vissa skulder.
Regeringen konstaterar vidare att det enligt LFF inte finns någon regel som möjliggör för de nya ägarna att använda fordonen. Användningsförbud utgör därmed ett omsättningshinder och intresset för att köpa ett fordon med användningsförbud kommer sannolikt att vara mycket lågt, med tanke på att köparna måste betala skulderna för att förbudet ska hävas. Regeringen menar därför att undantagsbestämmelserna behöver kompletteras så att även fordon sålda enligt LFF undantas från användningsförbud. Regeringen föreslår att ett fordon med användningsförbud som har sålts efter det att fordonet har tillfallit kommunen eller staten enligt LFF ska få användas av den nya ägaren.
Ännu fler åtgärder som regeringen anser behöver vidtas
Regeringen bedömer att bestämmelser om användningsförbud och omhändertagande av fordon med användningsförbud bör införas så snart som möjligt. Förslaget om ett ägarbundet användningsförbud innebär att ett användningsförbud automatiskt ska inträda för alla fordon som en person är registrerad ägare till när personens fordonsrelaterade skulder uppgår till ett visst belopp. En anmälan om ägarbyte för ett fordon till den personen ska i och för sig registreras i vägtrafikregistret, men fordonet ska också direkt förses med ett användningsförbud om förutsättningarna är uppfyllda. Regeringen anför att ett sådant system kan införas så snart de tekniska lösningarna är utvecklade och kan tas i bruk.
Regeringen bedömer även att ytterligare bestämmelser behöver införas på förordningsnivå, för att effektivisera flyttningslagstiftningen och ta hand om problemet med fordonsmålvakter. Regeringen avser att återkomma i dessa frågor.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter i lagen om flyttning av fordon ska dock gälla i fråga om fordon som har flyttats på grund av beslut som meddelats före ikraftträdandet.
Konsekvenser
Enligt regeringen borde förslagen öka statens intäkter för fordonsrelaterade skulder och minska incitamenten att använda fordonsmålvakter och målvaktsfordon. På längre sikt förväntar sig regeringen att förslagen bidrar till minskade fordonsrelaterade skulder och minskat användande av fordonsmålvakter och målvaktsfordon. Vidare anser regeringen att staten och kommunerna bör få täckning för en större del av sina flyttningsrelaterade kostnader. Förslagen borde även få en positiv påverkan på det brottsförebyggande arbetet.
Regeringen påpekar att förslaget att utvidga det bemyndigande som ligger till grund för att kunna flytta fordon på grund av fordonsrelaterade skulder görs i syfte att utöka kommunernas möjligheter att flytta fordon.
Förslaget om att införa en definition av ägarbegreppet kommer enligt regeringens bedömning att medföra färre mål för de allmänna domstolarna. Regeringen konstaterar vidare att Kronofogdemyndigheten förvisso går miste om vissa möjligheter att få täckning för gäldenärers skulder i de fordon som säljs med stöd av flyttningslagstiftningen. Regeringen anser dock att detta ska vägas mot att den sammanlagda skuldsättningen beräknas minska i och med den nya lagstiftningen. Regeringen bedömer också sammantaget att kostnaderna för Polismyndigheten kommer att sjunka, särskilt i ett längre perspektiv. Även Trafikverket bedöms enligt regeringen få minskade kostnader till följd av förslaget om förkortad uppställningstid. Regeringen uppger att förslaget medför kostnader för Transportstyrelsen på 1,6 miljoner kronor för 2022 och 2023, vilket bedöms rymmas inom den befintliga ramen.
När det gäller konsekvenser för privata markägare menar regeringen att förslagen bedöms leda till färre målvaktsfordon på privatägd mark.
Regeringen bedömer även att förslagen har positiva effekter på trafiksäkerheten och klimatet.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om hur arbetet mot fordonsmålvakter ska bedrivas behandlades senast i utskottets betänkande 2021/22:TU7 Väg- och fordonsfrågor. Utskottet hänvisade bl.a. till redan genomförda insatser och pågående arbete och föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena. Riksdagen biföll utskottets förslag.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4738 vill Anders Åkesson m.fl. (C) skyndsamt säkra de tekniska förutsättningarna för att etablera automatiskt användningsförbud. Motionärerna anser att regeringen ska se till att datahanteringen har lösts till lagens ikraftträdande eftersom det enligt motionärernas uppfattning inte tar ett år att sammanställa två olika dataströmmar.
I kommittémotion 2021/22:4736 föreslår Helena Gellerman m.fl. (L) ändrad ägarpresumtion för fordon för vilka ett statligt ägarregister ska föras. Motionärerna framhåller att problemet med att rätt ägare inte är registrerad i bilregistret visar på att det är uppenbart att lagen måste ändras.
Kompletterande information
Påskynda de tekniska förutsättningarna för ägarbundet användningsförbud
Regeringen framför i propositionen bl.a. att ett ägarbundet användningsförbud i vissa fall behöver införas som ännu en åtgärd för att komma till rätta med problemen kring fordonsmålvakter. Ägarbundet användningsförbud ska automatiskt inträda för alla fordon som en person är registrerad ägare till när personens fordonsrelaterade skulder uppgår till ett visst belopp. Regeringen konstaterar att ett sådant system kräver en ny och relativt avancerad teknisk lösning i vägtrafikregistret som tar en viss tid att utveckla för att garantera effektivitet och rättssäkerhet.
Registrerade fordonsägare i vägtrafikregistret
I propositionen föreslår regeringen att uttrycket fordonets ägare tydliggörs eftersom det i rättstillämpningen inte alltid är klart om det är den civilrättsliga ägaren eller den vid tidpunkten för flyttningsbeslutet registrerade ägaren som avses i de olika bestämmelserna. Regeringen konstaterar att oklarheterna kring vem som egentligen åsyftas har samband med förfarandet när fordonsägaren registreras i vägtrafikregistret. Registreringsförfarandet fungerar automatiserat och det görs inga egentliga kontroller av en formellt korrekt ifylld ansökan. Det går alltså inte att förlita sig på att vägtrafikregistrets uppgifter om registrerad ägare överensstämmer med de civilrättsliga förhållandena. De verkställande myndigheterna använder dock ägaruppgifterna i vägtrafikregistret som beslutsunderlag. För att undanröja oklarheterna i fråga om vem som åsyftas när begreppet fordonets ägare används vill regeringen införa en särskild definition i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall, förkortad LFF. Därutöver bör de relevanta bestämmelserna genomgående tala om ”fordonets ägare”, ”fordonsägaren” eller ”ägaren av ett fordon”. Avsikten är att alla dessa varianter av begreppet ska omfattas av definitionen.
I översynen av lagstiftningen om flyttning av fordon (Ds 2020:20) uppges att fordonsregistreringen i vägtrafikregistret inte utgör något ägarregister i civilrättslig mening. Syftet med fordonsregistreringen är främst trafiksäkerhet. Registret tillhandahåller uppgifter om vem som är registrerad ägare till ett fordon, även om denne inte skulle vara civilrättslig ägare till fordonet. I förarbetena uttalades det att vägtrafikregistret trots detta bör ha till ändamål att tillhandahålla personuppgifter avseende vem som är registrerad som fordonsägare, för att förebygga brott i den allmänna omsättningen. Registret används i stor utsträckning för kontroll av ägande- eller förfoganderätt vid omsättning av fordon. Detta är också ett av de uttryckligt angivna ändamålen med vägtrafikregistret, se 2 kap. 5 § 4 vägtrafikdatalagen (2019:369), förkortad VTDL.
Enligt 2 kap. 3 § förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning, förkortad FFRA, ska en ansökan om registrering göras av fordonets ägare. Vid ägarbyte ska den nya ägaren registreras, se 5 kap. FFRA. Vid registreringen av den nya ägaren sker dock inte någon materiell kontroll av en formellt korrekt ansökan. Endast om någon skulle begära omprövning av uppgifter som redan har registrerats gör Transportstyrelsen en bedömning av om de anmälda uppgifterna är riktiga. I de fall där anmälan om ägarbyte i formellt hänseende är fullständig fattas beslut om att registrera ny ägare genom automatiserad behandling. Någon civilrättslig prövning av de ägaruppgifter som förs in i registret är inte heller avsedd, bl.a. med tanke på att det är fråga om en mycket stor mängd ärenden. Utöver att det inte sker någon kontroll av civilrättsliga förhållanden finns situationer då korrekta eller fullständiga ägarförhållanden inte registreras, trots att de är kända.
I utredningen togs även frågan om rättelse och omprövning av en uppgift i vägtrafikregistret upp och utredaren konstaterade att det är svårt för Transportstyrelsen att bevisa vem som är eller har varit fordonets verkliga ägare. Problematiken har även berörts i förarbetena där det bl.a. har angetts att möjligheten till rättelse i vissa fall kan öppna upp för manipulation av registret av t.ex. fordonsmålvakter. En person som har godtagit att vara registrerad ägare för ett eller flera målvaktsfordon skulle i efterhand kunna undkomma ansvaret för obetalda skatter och avgifter för fordonen genom att begära rättelse. En tidigare, helt ovetande, ägare skulle således genom en rättelse retroaktivt kunna bli ansvarig för fordonsrelaterade skulder knutna till fordonet. Mot denna bakgrund infördes i 2 kap. 19 § VTDL en begränsning av rätten att få en personuppgift om registrerad fordonsägare rättad. En uppgift om vem som är registrerad fordonsägare får endast rättas om det kan ske utan skada för någon annans än den registrerades rättigheter eller friheter. En bedömning av eventuell skada ska alltså göras innan rättelse får ske. Skada skulle t.ex. kunna uppstå om en person genom en rättelse retroaktivt skulle bli ansvarig för skulder knutna till fordonet, se prop. 2018/19:33 s. 164 f.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inledningsvis konstatera att fordonsmålvakter används i kriminella sammanhang och att deras förekomst leder till att staten går miste om både skatter och avgifter. Det är angeläget att bekämpa den organiserade brottsligheten och utskottet påminner om att riksdagen och regeringen under de senaste åren har vidtagit en rad olika åtgärder för att skärpa reglerna mot fordonsmålvakter. Ytterligare åtgärder behövs dock alltjämt och utskottet välkomnar mot denna bakgrund regeringens förslag i propositionen, som därmed tillstyrks.
När det gäller frågan om att skyndsamt säkra de tekniska förutsättningarna för att etablera automatiskt användningsförbud uppmärksammar utskottet att regeringen vill fullfölja förslagen så snart den tekniska lösningen i vägtrafikregistret är på plats. Utskottet delar regeringens bedömning och understryker vidare betydelsen av att förslaget genomförs så snart som möjligt. Utskottet kommer nogsamt att följa det fortsatta arbetet.
När det gäller frågan om ändrad ägarpresumtion för fordon noterar utskottet att propositionen bl.a. innehåller förslag om att införa en definition av begreppet fordonets ägare. Utskottet konstaterar vidare att frågan om fordonsägare har utretts i utredningen Översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon (Ds 2020:20). Utredningen ligger till grund för förslagen i propositionen och den bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringen har även aviserat att den avser att återkomma med fler förslag för att motverka fordonsmålvakter, vilket utskottet välkomnar.
Utskottet anser med hänvisning till ovanstående att det inte finns någon anledning att vidta några kompletterande initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2021/22:4736 (L) och 202/22:4738 (C).
Antalet fordon på gångbanor bör kunna begränsas
Propositionen
Regeringen gör i propositionen bedömningen att det bör vara möjligt att begränsa antalet fordon som framförs på gångbanor. Regeringen konstaterar att gångbanor inte bara används av gående. Även rullstolar och andra eldrivna fordon, utan tramp- eller vevanordning, som är att anse som cyklar får i dag framföras på gångbanor om de framförs i gångfart. Utvecklingen av små eldrivna fordon har gått snabbt och det har gått flera år sedan definitionerna och bestämmelserna för bl.a. gående och cykel senast ändrades. Regeringen konstaterar att antalet små eldrivna fordon som framförs på gångbanor har ökat kraftigt, vilket försvårar framkomligheten för gångtrafikanter och ökar risken för olyckor. Regeringen anser att gångbanor i så stor utsträckning som möjligt endast ska användas av gångtrafikanter. Personer som har svårt att förflytta sig bör dock fortfarande ha möjlighet att framföra vissa fordon på gångbanor. För att minska antalet fordon som får framföras på gångbana menar regeringen att den reglering som gäller i dag kan komma att behöva ändras, t.ex. genom att trafikförordningen ändras. Om förhållandena i framtiden ändras i motsatt riktning kan det dock enligt regeringen vara möjligt att tillåta fler fordon på gångbanor, under förutsättning att trafiksäkerheten och framkomligheten på gångbanor kan upprätthållas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen överväger en begränsning av antalet fordon som framförs på gångbanor. Utvecklingen av små eldrivna fordon har skett i rask takt, vilket kan medföra ett behov av att anpassa regleringen till dagens förutsättningar, ur både ett trafiksäkerhets- och ett framkomlighetsperspektiv. Utskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning.
1. |
av Mikael Larsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4738 av Anders Åkesson m.fl. (C) och
avslår motion
2021/22:4736 av Helena Gellerman m.fl. (L).
Ställningstagande
Jag välkomnar regeringens förslag om ytterligare åtgärder mot bilmålvakter. Trots tidigare lagstiftning kan jag konstatera att detta är ett fortsatt problem som hindrar rättvisa, underlättar för kriminella gäng och försvårar kontroll av bilar på våra gator. Jag anser dock att regeringen borde gå längre och agera snabbare mot bilmålvakter. Regeringen beskriver exempelvis i propositionen hur bestämmelser om användningsförbud och omhändertagande av fordon med användningsförbud borde införas så snart som möjligt, men uppger samtidigt att de tekniska förutsättningarna är på plats tidigast 2023. Enligt min uppfattning ska det inte ta ett år att sammanställa två redan tillgängliga dataströmmar. Det är angeläget att skyndsamt säkra de tekniska förutsättningarna för att etablera automatiskt användningsförbud och jag uppmanar därför regeringen att lösa datahanteringen till lagens ikraftträdande.
2. |
av Helena Gellerman (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4736 av Helena Gellerman m.fl. (L) och
avslår motion
2021/22:4738 av Anders Åkesson m.fl. (C).
Ställningstagande
Liberalerna har under lång tid framfört behovet av skärpt lagstiftning för att komma åt problemet med bilmålvakter. Även om jag står bakom regeringens förslag i proposition 2021/22:239 om ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter anser jag samtidigt att dessa inte är tillräckligt långtgående. Det är enligt min uppfattning angeläget att vidta kompletterande åtgärder. Jag vill se en ändrad ägarpresumtion för fordon för vilka ett statligt ägarregister ska föras. Bilregistret är administrerat av staten och avsikten är att den som står upptagen som ägare till en bil också är den verkliga ägaren. Problematiken med bilmålvakter visar att rätt fordonsägare inte är registrerad som ägare och därför är det, enligt min uppfattning, uppenbart att lagen måste ändras. Självklart ska den som står som ägare i ett sådant register också kunna presumeras vara den verkliga ägaren. I de fall då det finns anledning att ifrågasätta om den rätta ägaren är registrerad bör detta bli föremål för särskild prövning, och om någon registrerar en fiktiv ägare för att t.ex. undgå utmätning bör detta hanteras enligt gängse regler.
Jimmy Ståhl (SD), Thomas Morell (SD) och Patrik Jönsson (SD) anför:
Vi står bakom regeringens förslag som är ett steg i rätt riktning, men vi vill samtidigt understryka att förslagen kan vidareutvecklas. Vi anser att regeringens förslag borde kompletteras med ett förbud mot nyägande av fler fordon för personer som har statliga fordonsrelaterade skulder och att personer med samordningsnummer bör få registreras som ägare till maximalt ett fordon i Sverige.
Regeringen framför i propositionen att den lämnar förslag som syftar till att åtgärda problemen med fordonsmålvakter och den därmed sammanhängande brottsligheten. Vi delar inte regeringens uppfattning utan anser att fler åtgärder behövs för att komma till rätta med de omfattande fordonsmålvaktsproblemen. Vi saknar förslag i propositionen om nyägandeförbud för skuldsatta personer med fordonsrelaterade skulder. Det är inte rimligt, menar vi, att skuldsatta personer skriver sig som ägare för flera fordon. Skötsamma bilägare bör däremot kunna få inneha så många fordon de vill, så länge de har en lämplig uppställning för fordonen och inte upptar parkeringsyta i onödan för andra fordonsägare. Vi menar vidare att det behöver vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att ta över ägandeskapet vid försök att kringgå nyägandeförbudet. Vi anser även att individer med samordningsnummer endast bör få registreras som ägare till maximalt ett fordon i Sverige. Vi framhåller avslutningsvis att preventivt arbete på området är viktigt och att regeringen bör ta fram förslag om bättre förebyggande arbete när det gäller bilägande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrad ägarpresumtion för fordon för vilka ett statligt ägarregister ska föras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt säkra att de tekniska förutsättningarna för automatiskt användningsförbud etableras och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2