|
Trafikutskottets betänkande
|
Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation
Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag som syftar till att genomföra EU:s direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation med den ändringen att lagändringarna ska träda i kraft den 3 juni 2022. Utskottet föreslår därutöver vissa ändringar av redaktionell karaktär. Förslaget innebär i huvudsak att en ny lag om elektronisk kommunikation ska ersätta den nuvarande lagen. I den nya lagen har flera bestämmelser från den nuvarande lagen förts över samtidigt som den nya lagen har anpassats till EU-direktivets lagstiftning för sektorn för elektronisk kommunikation.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:136 Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om elektronisk kommunikation med den ändringen att uttrycket ”åt 4 gärderna” i 8 kap. 6 § tredje stycket ska bytas ut mot ”åtgärderna”,
2. lag om införande av lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation med den ändringen att uttrycket ”1 augusti” i 1 § ska bytas ut mot ”3 juni”,
3. lag om ändring i rättegångsbalken,
4. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
5. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
6. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
7. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
8. lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler,
9. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter,
10. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),
11. lag om ändring i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och TV-signaler,
12. lag om ändring i lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning,
13. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),
14. lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet,
15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
16. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500),
17. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),
18. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
19. lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877),
20. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
21. lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter,
22. lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392),
23. lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät,
24. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med den ändringen att rubriken närmast före 3 kap. ska sättas närmast före 6 §,
25. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner med den ändringen att rubriken närmast före 3 kap. ska sättas närmast före 4 §,
26. lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning,
27. lag om ändring i lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster,
28. lag om ändring i lagen (2018:1653) om företagsnamn,
29. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
med den ändringen att lagarna under punkterna 3–29 ska träda i kraft den 3 juni 2022.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:136 punkterna 1–29.
Stockholm den 12 maj 2022
På trafikutskottets vägnar
Anders Åkesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Åkesson (C), Magnus Jacobsson (KD), Teres Lindberg (S), Denis Begic (S), Maria Stockhaus (M), Jasenko Omanovic (S), Sten Bergheden (M), Jimmy Ståhl (SD), Anders Hansson (M), Thomas Morell (SD), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Patrik Jönsson (SD), Åsa Coenraads (M), Jessica Thunander (V), Johan Andersson (S) och Axel Hallberg (MP).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:136 Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår en ny lag som ersätter den nuvarande lagen om elektronisk kommunikation samt vissa följdändringar i vissa andra lagar. Den nya lagen genomför EU:s direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. I sak motsvarar den nya lagen i stora delar den nuvarande lagen med de ändringar och tillägg som direktivet medför. Bland nyheterna kan bl.a. nämnas nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, att tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme kan beviljas för annan användning än den som följer av de harmoniserade villkoren, stärkt skydd för slutanvändare och sanktionsavgifter för vissa överträdelser av lagen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, med de ändringar som utskottet föreslår. Utskottet föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 3 juni 2022. Utskottet föreslår även vissa ändringar av redaktionell karaktär.
Bakgrund
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (EU-direktivet) är en omarbetning av och ersätter
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet)
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet)
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektivet)
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter (USO-direktivet).
Direktivet består av tre delar: ram (allmänna regler för organisationen av sektorn), nät och tjänster.
De nya reglerna syftar till att uppnå heltäckande och obegränsad uppkoppling på den inre marknaden, förbättrad konkurrens och ökade valmöjligheter för slutanvändarna samt en förenklad reglering och regleringsprocess anpassad för snabba förändringar på marknaderna och i den tekniska utvecklingen, allt för att uppnå en mer sammanhållen inre marknad.
Propositionen
En ny lag om elektronisk kommunikation
Regeringen föreslår att en ny lag om elektronisk kommunikation ska ersätta den nuvarande lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Regeringen bedömer att det författningstekniskt lämpligaste alternativet är att ersätta LEK med en ny lag eftersom det behöver göras omfattande lagändringar för att genomföra EU-direktivet. Flera bestämmelser i LEK kommer enligt regeringen att överföras till den nya lagen oförändrade eller med enbart språkliga eller redaktionella ändringar.
Lagens syfte
Regeringen uppger att lagen ska syfta dels till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer, dels till största möjliga utbyte för alla elektroniska kommunikationstjänster sett till urvalet samt till deras pris, kvalitet och kapacitet. Enligt regeringen ska syftet främst uppnås genom att främja konkurrens, innovation, internationell harmonisering samt säkerhet i nät och tjänster. Samhällsomfattande tjänster ska därutöver alltid finnas tillgängliga på villkor som är likvärdiga för alla i hela landet och till överkomliga priser. Vid tillämpningen av lagen ska särskilt Sveriges säkerhet liksom elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informationsfrihet beaktas.
Regeringen påpekar att begreppet kapacitet har lagts till för att främja utbyggnad och användning av nät med mycket hög kapacitet. Regeringen framför att tillägget även innebär att regleringsmyndigheten ska sträva efter att undanröja hinder för och att främja konvergens i villkoren för investeringar som ökar kapaciteten, vilket är ett nytt krav i EU-direktivet.
Regeringen konstaterar vidare att EU-direktivet är tydligare när det gäller att särskilda samhällsgrupper såsom slutanvändare med funktionsnedsättning, äldre slutanvändare och slutanvändare med särskilda sociala behov ska ha möjlighet att få sina behov av överkomliga priser, valmöjligheter och likvärdig tillgång tillgodosedda. Regeringen uppger därför att lagen bör förtydliga att största möjliga utbyte när det gäller urval, pris, kvalitet och kapacitet gäller för alla.
EU-direktivet anger även att öppen innovation ska främjas och regeringen menar därför att det ska framgå av lagen att dess syfte inte bara uppnås genom främjande av konkurrens och internationell harmonisering utan också genom främjande av innovation.
EU-direktivet anger också att unionsmedborgarnas intressen ska främjas genom att säkerheten för nät och tjänster upprätthålls. Regeringen föreslår därför att portalparagrafen kompletteras med direktivets allmänna mål om att säkerhet i nät och tjänster ska främjas.
Lagens tillämpningsområde
Regeringen föreslår att den nya lagen ska gälla elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster med tillhörande faciliteter och tjänster samt annan radioanvändning. Bestämmelserna i lagen ska inte ersätta föreskrifter om prövning enligt någon annan lag.
Regeringen uppger att elektroniska kommunikationstjänster har fått en delvis annan utformning i EU-direktivet eftersom de tjänster som används i kommunikationssyfte och de tekniska metoderna för att tillhandahålla dessa tjänster har utvecklats avsevärt på senare år. Numera ersätts ofta traditionell taltelefoni, sms och e-posttjänster med funktionellt likvärdiga onlinetjänster som ip-telefoni, meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster. Definitionen av elektroniska kommunikationstjänster har därför ändrats så att den är funktionellt baserad snarare än baserad på enbart tekniska parametrar. Den nya definitionen av elektroniska kommunikationstjänster gäller enligt regeringen tre delvis överlappande typer av tjänster som vanligen tillhandahålls mot ersättning via elektroniska kommunikationsnät. Dessa tjänster är
• internetanslutningstjänster enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och slutkundsavgifter för reglerad kommunikation inom EU och om ändring av direktiv 2002/22/EG och förordning (EU) nr 531/2012 (TSM-förordningen)
• interpersonella kommunikationstjänster
• tjänster som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler, såsom överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin-till-maskin-tjänster och för utsändningstjänster.
Marknadsinträde och skyldighet att följa standarder
Regeringen föreslår att bestämmelser i LEK förs över till den nya lagen. Det gäller bl.a. krav och undantag från kravet på anmälan för vissa verksamheter och erkännande av en operatör och registrering av maritima avräkningsorgan enligt Internationella teleunionens (ITU) bestämmelser.
Förvaltning av radiofrekvenser
Det finns även bestämmelser i LEK som rör rätt och krav att använda radiosändare, inbjudningsförfarande, begränsning av antalet tillstånd inom ett visst frekvensområde, tillstånd att använda radiosändare, tillståndstid och åtgärder mot störningar. Regeringen föreslår att dessa bestämmelser förs över till den nya lagen, med de ändringar som behövs till följd av EU-direktivet.
Regeringen föreslår vidare att en tillståndsansökan ska kunna avslås om radioanvändningen kommer att ta i anspråk frekvensutrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats för annan användning. Bestämmelserna i övrigt om prövning av ansökningar om tillstånd att använda radiosändare ska föras över till den nya lagen.
Regeringen föreslår även att det i fråga om ett harmoniserat frekvensutrymme ska få beviljas tillstånd för annan radioanvändning än den som följer av de harmoniserade villkoren, om det finns bristande efterfrågan på den harmoniserade användningen och radioanvändningen inte hindrar eller försvårar den harmoniserade användningen i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.
Regeringen föreslår också att ett tillstånd att använda radiosändare i ett frekvensutrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska förenas med de villkor som följer av avtalet eller bestämmelserna. Detsamma ska gälla om den som ska tilldelas radiofrekvenser har utsetts i enlighet med sådana avtal eller bestämmelser. Bestämmelsen ska inte gälla om tillstånd har beviljats för annan användning än den som följer av de harmoniserade villkoren.
I frågan om villkor som inte är teknik- och tjänsteneutrala föreslår regeringen att möjligheterna att göra undantag från principerna om teknik- och tjänsteneutralitet förs över till den nya lagen.
Regeringen föreslår även att ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster som huvudregel ska beviljas för minst 15 år. Ett sådant tillstånd ska få beviljas för en kortare tid om det beviljas för provning, försök eller särskilda kortvariga projekt, delad användning av radiofrekvenser eller annan användning av harmoniserat frekvensutrymme än på de harmoniserade villkoren.
Regeringen föreslår också att giltighetstiden för ett tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme ska få förlängas endast om det är nödvändigt för att underlätta en samordnad tillståndsgivning inom ett eller flera frekvensutrymmen. Giltighetstiden ska då få förlängas för en kortare period så att tillståndet ska upphöra samtidigt som ett annat tillstånd.
Regeringen föreslår vidare att ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster, som gäller för en kortare tid än 20 år, ska få förlängas med skälig tid. Dock måste giltighetstiden sammanlagt bli minst 20 år. Tiden ska få förlängas endast om tillståndshavaren begär det senast två år innan tillståndstiden går ut. Giltighetstiden ska inte få förlängas om tillståndshavaren inte har följt tillståndsvillkoren eller om tillståndet har beviljats för en kortare tid än 15 år för provning, försök eller särskilda kortvariga projekt, delad användning av radiofrekvenser eller annan användning av harmoniserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade villkoren. Giltighetstiden ska inte heller få förlängas om en förlängning inte är motiverad med hänsyn till intresset av att säkerställa en effektiv användning av radiofrekvenser, främja täckning och utbyggnad inom landet av trådlösa bredbandstjänster, främja teknikutvecklingen, hindra snedvridning av konkurrensen, skydda människors liv eller tillgodose allmän ordning och säkerhet eller försvar.
Regeringen föreslår också att det i förordning förs in bestämmelser om handläggningen av ärenden om tillstånd att använda radiosändare.
Trådlösa lokala nät
Regeringen föreslår att den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst inte ska få begränsa slutanvändares möjligheter att ansluta terminalutrustning till trådlösa lokala nät eller att erbjuda andra slutanvändare anslutning till sådana nät.
Regeringen föreslår vidare att en myndighet, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, på begäran ska ge en operatör tillträde till byggnader, anläggningar och föremål myndigheten äger och som är tekniskt lämpliga för installation av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd eller som behövs för anslutning av sådana accesspunkter till ett stamnät. Den som lämnar tillträde ska söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som operatören själv inte kan söka. Skyldigheten att lämna tillträde ska inte gälla om tillträdet inte är rimligt med hänsyn till vissa omständigheter såsom
– byggnadens, anläggningens eller föremålets tekniska lämplighet för det avsedda ändamålet med tillträdet
– utrymmesbrist i eller på byggnaden, anläggningen eller föremålet
– personlig säkerhet och folkhälsa
– risk för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt
– risk för att andra tjänster som byggnaden, anläggningen eller föremålet används för störs eller
– andra liknande omständigheter.
Den som tagit emot en begäran om tillträde ska senast två månader från mottagandet av en fullständig begäran skriftligen ge operatören besked om huruvida begäran medges eller inte.
Nummer
Regeringen föreslår att den eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få fastställa nationella nummerplaner för elektronisk kommunikation och meddela föreskrifter om planerna och deras användning. Enligt regeringens förslag ska den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt lagen eller tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i samtrafik med den som bedriver sådan verksamhet följa fastställda nummerplaner.
Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i LEK om tillstånd att använda nummer förs över till den nya lagen med följande ändringar:
– Rätten att meddela föreskrifter ska omfatta tilldelning av nummer.
– Icke-diskriminering ska gälla i fråga om de nummer som ger tillgång till tjänster i näten.
– Tillståndsvillkor om giltighetstid ska avse en lämplig giltighetstid.
– Tillstånd att använda nummer ska även få förenas med villkor om skyldigheter som följer av konsumentskyddsbestämmelser och andra nummerrelaterade bestämmelser i andra medlemsstater i fråga om användning av nummer inom Europeiska unionen.
Bestämmelserna om vilka förfaranden som kan tillämpas vid beviljande av tillstånd för nummer av betydande ekonomiskt värde efter allmän inbjudan till ansökan ska föras över till den nya lagen enligt regeringens förslag.
Regeringen föreslår vidare att den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ska se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som tillhandahålls inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller förutsatt att det är ekonomiskt genomförbart, att det inte är ett nummer som enbart har ett nationellt syfte och att den uppringda slutanvändaren inte av kommersiella skäl har valt att begränsa nåbarheten från vissa geografiska områden.
Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i LEK om tillstånd att använda nummer med vissa ändringar förs över till den nya lagen. Även bestämmelserna i LEK om möjlighet för Konsumentombudsmannen att besluta om blockering av nummer och tjänster på grund av otillbörlig marknadsföring ska föras över till den nya lagen.
Samtrafik och andra former av tillträde
Regeringen föreslår att en skyldighet om tillträde och ett beslut om bindande åtagande förenas med en skyldighet att i god tid före åtgärden till regleringsmyndigheten anmäla planer på att avveckla eller byta ut nätdelar som omfattas av skyldigheten. Om det är nödvändigt för att säkerställa konkurrensen och slutanvändarnas rättigheter ska regleringsmyndigheten få ålägga operatören att lämna in en detaljerad beskrivning av planerna med avseende på övergångsperioder och villkor samt av vilka jämförbara tillträdesprodukter som erbjuds i stället.
Regeringen föreslår vidare att regleringsmyndigheten ska få ålägga en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av sådan infrastruktur som används för att anlägga ett elektroniskt kommunikationsnät. En sådan skyldighet ska även få avse infrastruktur som inte är en del av den relevanta marknaden.
Vidare föreslår regeringen att regleringsmyndigheten, på begäran av en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad, ska besluta att ett åtagande av operatören om saminvestering i anläggandet av ett nytt optiskt fibernät fram till slutanvändares lokaler eller till en basstation ska vara helt eller delvis bindande, om
– ett erbjudande till andra operatörer om saminvestering har offentliggjorts minst sex månader innan anläggandet påbörjas
– erbjudandet uppfyller kriterierna i bilaga 4 till EU-direktivet, i den ursprungliga lydelsen
– operatörer som ansöker om tillträde men inte deltar i saminvesteringen ges motsvarande möjligheter att nå slutanvändare som före anläggandet och tillträdet ges på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, samtidigt som incitamenten till saminvestering upprätthålls
– minst ett saminvesteringsavtal har ingåtts med en annan operatör.
Ett sådant beslut ska avse en bestämd tid om minst sju år. Så länge beslutet gäller ska regleringsmyndigheten få lägga ytterligare skyldigheter på företag när det gäller de nätdelar som omfattas av åtagandet endast om det finns betydande konkurrensproblem som inte kan åtgärdas på något annat sätt.
Regeringen föreslår också att regleringsmyndigheten även ska få besluta att andra åtaganden om att följa villkor för tillträde eller andra villkor som har påverkan på konkurrenssituationen, som erbjuds av en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad, ska vara helt eller delvis bindande för en bestämd tid.
Om det finns synnerliga skäl ska enligt regeringens förslag regleringsmyndigheten få ålägga en operatör som har rätt att använda radiosändare en skyldighet att mot skälig ersättning ge tillträde till infrastruktur som är nödvändig för tillhandahållande av mobila elektroniska kommunikationstjänster. Skyldigheten ska få avse tillträde till aktiv infrastruktur. Myndigheten ska endast få besluta om denna skyldighet om tillståndet att använda radiosändare när det beviljades förenades med ett förbehåll om att en sådan skyldighet kan komma att bli aktuell.
Regeringen föreslår även att regleringsmyndigheten ska få upphäva eller ändra skyldigheter och villkor som har beslutats när det är motiverat med hänsyn till syftet med beslutet. Ett beslut om upphävande av skyldigheter som fattas efter en marknadsanalys ska få förenas med villkor för en övergångsperiod. Tidpunkten för upphävande eller ändring av en skyldighet ska bestämmas med hänsyn till berörda parters intressen.
Slutligen har regeringen förslag när det gäller samrådsförfaranden inför beslut, förhandling om samtrafik, åläggande av skyldigheter i fråga om samtrafik och interoperabilitet[1], fastställande av marknader, marknadsanalys och identifiering av företag med betydande inflytande, priskontroll och kostnadsredovisning, åläggande av skyldigheter, icke-diskriminering, särredovisning, insyn, tillträde till nät närmast slutanvändare, samlokalisering och annat gemensamt utnyttjande. Här föreslår regeringen att bestämmelserna i LEK om detta, med de ändringar som behövs till följd av EU-direktivet, förs över till den nya lagen.
Samhällsomfattande tjänster
Regeringen föreslår att regleringsmyndigheten, om det behövs för att kunna säkerställa tillgång till ett överkomligt pris till samhällsomfattande tjänster, ska få besluta om en skyldighet för den som bedöms lämplig för det att tillhandahålla sådana tjänster för att tillgodose varje rimlig begäran från slutanvändare om tillgång till tjänsterna. Med en samhällsomfattande tjänst ska avses en adekvat internetanslutningstjänst eller en talkommunikationstjänst i en fast nätanslutningspunkt i en stadigvarande bostad eller i ett fast verksamhetsställe. Regleringsmyndigheten ska få utse ett eller flera företag som ska säkerställa sådan tillgång i hela eller en del av landet. En skyldighet får inte vara oskäligt betungande för ett utsett företag. En adekvat internetanslutningstjänst ska ha kapacitet att leverera en viss angiven lägsta datahastighet som medger funktionell tillgång till internet. Bestämmelsen i LEK om att samhällsomfattande tjänster inte får tillhandahållas på villkor som innebär att slutanvändarna tvingas att betala för något som inte är nödvändigt för tjänsten ska föras över till den nya lagen. Underrättelseskyldigheten som gäller för en tillhandahållare innan denna avser att avhända sig tillgångar i accessnätet ska också föras över till den nya lagen.
Slutanvändares rättigheter
Regeringen konstaterar att det vid sidan av konsumenträttens allmänna skyddsbestämmelser i EU-direktivet finns ett antal områden inom sektorn för elektronisk kommunikation där ett kompletterade skydd för konsumenter och andra slutanvändare har ansetts nödvändigt.
I propositionen föreslås att den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst för tillgång till eller användning av nätet eller tjänsten inte ska få ställa upp krav eller allmänna villkor som diskriminerar slutanvändare på grund av nationalitet eller bosättnings- eller etableringsort, om det inte kan motiveras på objektiva grunder.
När det gäller undantag för vissa mikroföretag föreslår regeringen att bestämmelserna som genomför direktivets reglering om slutanvändares rättigheter, förutom bestämmelsen om icke-diskriminering, inte ska gälla för tillhandahållare som är mikroföretag om de endast tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster. En sådan tillhandahållare ska, innan ett avtal ingås, informera slutanvändaren om detta.
Regeringen föreslår vidare att innan ett avtal ingås med en konsument ska den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst på ett klart och begripligt sätt lämna information om avtalet och avgiftsfritt tillhandahålla en kortfattad och lättläst sammanfattning av avtalet. Om det inte är tekniskt möjligt att tillhandahålla sammanfattningen innan avtalet ingås ska den lämnas så snart som möjligt därefter. Tillhandahållaren ska tillämpa villkor som innebär att avtalet gäller först när konsumenten har tagit emot sammanfattningen och bekräftat sin vilja att ingå avtalet. Det sagda ska inte gälla överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin-till-maskin-tjänster. Bestämmelserna om informationskrav ska också tillämpas när ett avtal ingås med slutanvändare som är mikroföretag, små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, om de inte uttryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås. Tillhandahållaren ska se till att informationen och sammanfattningen är en del av avtalet, om parterna inte uttryckligen har kommit överens om något annat.
Regeringen föreslår även att den allmänna skyldigheten om insyn och möjligheten för regleringsmyndigheten att ålägga tillhandahållare att offentliggöra information om tjänsternas kvalitet ska föras över till den nya lagen. Regleringsmyndigheten ska också få ålägga den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst att informera konsumenter om i vilken utsträckning som kvaliteten på tjänsten är beroende av externa faktorer.
Vid ändring av avtal föreslår regeringen att om den som tillhandahåller en slutanvändare en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst vill ändra avtalet, ska slutanvändaren på ett klart och begripligt sätt underrättas om ändringen minst en månad innan den träder i kraft. Underrättelsen ska lämnas på ett varaktigt medium och innehålla information om slutanvändarens rätt att säga upp avtalet. Inom tre månader från underrättelsen ska en slutanvändare som inte godtar de nya villkoren få säga upp avtalet utan ytterligare kostnad. Skyldigheten ska inte gälla nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster. Skyldigheten ska inte heller gälla om ändringen av avtalet enbart är till slutanvändarens fördel, är av rent administrativ karaktär och inte får några negativa konsekvenser för slutanvändaren eller krävs för att avtalet ska vara förenligt med unionsrätten eller nationell rätt. När det gäller överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin-till-maskin-tjänster ska med slutanvändare avses endast konsumenter, mikroföretag och andra små företag samt organisationer som drivs utan vinstsyfte.
Regeringen föreslår även att när en slutanvändare, med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, i förtid säger upp eller häver ett avtal som avser en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst, ska tillhandahållaren endast få begära kompensation för subventionerad terminalutrustning som slutanvändaren behåller. I ett sådant fall ska kompensationen inte få överstiga det lägsta beloppet av det tidsproportionellt beräknade restvärdet av utrustningen och summan av avgifterna för tjänsten under den återstående avtalsperioden. Tillhandahållaren ska vara skyldig att kostnadsfritt ta bort operatörslås senast vid betalning av kompensationen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om beräkning av kompensationen.
Vid påföljder vid fel föreslår regeringen att om den faktiska prestandan på en elektronisk kommunikationstjänst, med undantag för internetanslutningstjänster och nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, skiljer sig väsentligt från den prestanda som anges i ett avtal med en konsument, ska konsumenten få använda sig av de påföljder vid fel som anges i 16 § konsumenttjänstlagen. I ett sådant fall ska bestämmelserna om reklamation i samma lag tillämpas.
Regeringen föreslår att den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst ska se till att en slutanvändare kan byta tillhandahållare utan avbrott i tjänsten i den utsträckning det är tekniskt genomförbart. Den mottagande tillhandahållaren ska tillhandahålla tjänsten så snart som möjligt den dag och inom den tidsram som har avtalats med slutanvändaren. Avbrott i tjänsten under bytet får inte överstiga en arbetsdag.
Vidare föreslår regeringen att när en tillhandahållare av en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst tillhandahåller tjänsten till en konsument tillsammans med andra tjänster eller terminalutrustning ska vissa bestämmelser gälla alla delar av paketet. Det gäller bestämmelserna om
– tillhandahållande av en avtalssammanfattning
– offentliggörande av information om tjänsterna
– maximal bindningstid
– ändring av avtal
– maximal uppsägningstid
– kompensation vid uppsägning av avtalet i förtid
– byte av tillhandahållare av internetanslutningstjänst.
Den som tillhandahåller en konsument en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst och som ingår ett avtal om ytterligare tjänster eller terminalutrustning med konsumenten ska få ställa upp villkor som innebär en förlängning av den ursprungliga avtalstiden för dessa tjänster, endast om konsumenten uttryckligen har samtyckt till det. De nämnda bestämmelserna ska gälla även i förhållande till slutanvändare som är mikroföretag, andra små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, om de inte uttryckligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
Vidare föreslår regeringen att den eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ska erbjuda konsumenter möjlighet att på förhand betala för användning av tjänsten.
Regeringen föreslår även att den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst och som fakturerar för förbrukning i volym eller tid avgiftsfritt ska erbjuda en konsument en funktion för övervakning och kontroll av användningen av respektive tjänst. Konsumenten ska informeras innan en fastställd förbrukningsgräns uppnås och när en tjänst är förbrukad. En konsument ska i samband med att ett avtal ingås informeras om sin rätt till en sådan övervaknings- och kontrollfunktion. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten.
Regeringen föreslår vidare att den eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ska göra det möjligt för slutanvändare att stänga av tredjepartsfakturering.
Regeringen föreslår att den eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst tillsammans med en e-postadress ska ge slutanvändare möjlighet att under en skälig tid avgiftsfritt få tillgång till e-postmeddelanden efter att avtalet har sagts upp.
När det gäller nödkommunikation föreslår regeringen att den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ska medverka till att nödkommunikation utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt för slutanvändaren och avgiftsfritt lämna lokaliseringsuppgifter till den som tar emot nödkommunikation. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldigheterna och om undantag från skyldigheterna. Den som tar emot nödkommunikation och vidarebefordrar kommunikationen till en annan alarmeringscentral ska se till att även den alarmeringscentral som nödkommunikationen skickas till får tillgång till lokaliseringsuppgifter.
I frågan om samråd i ärenden om slutanvändarrättigheter bedömer regeringen att en samrådsskyldighet i ärenden om slutanvändarrättigheter bör framgå av förordning.
När det gäller avtalets bindningstid, uppsägning av avtal, operatörslåst terminalutrustning, nummerportabilitet, nummer- och samtalsspärr, specificerad faktura, kreditspärr, andra former av kostnadskontroll, utebliven betalning, viktiga meddelanden till allmänheten, slutanvändare med funktionsnedsättning och abonnentupplysning föreslår regeringen att bestämmelserna i LEK om detta, med de ändringar som behövs till följd av EU-direktivet, förs över till den nya lagen.
Säkerhet i nät och tjänster
Regeringen föreslår att den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta ändamålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för att på ett lämpligt sätt hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster. Åtgärderna ska säkerställa en nivå på säkerheten i nät och tjänster som är lämplig i förhållande till riskerna. Åtgärder ska vidtas särskilt för att förebygga och minimera säkerhetsincidenters påverkan på användare och på andra nät och tjänster. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om säkerhetsåtgärderna och föreskrifter om undantag från skyldigheten att vidta sådana åtgärder. Bestämmelserna i LEK om skyldighet att vidta åtgärder för att skydda uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållande av en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, liksom att vidta åtgärder för att upprätthålla motsvarande skydd i näten, ska överföras till den nya lagen.
Vidare föreslår regeringen att tillsynsmyndigheten, om det finns särskilda skäl, ska få ålägga den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst att på egen bekostnad låta ett oberoende kvalificerat organ utföra en säkerhetsgranskning av hela eller delar av verksamheten och att redovisa resultatet av granskningen för myndigheten.
När det gäller säkerhetsincidenter föreslår regeringen att den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst så snart det är möjligt ska rapportera säkerhetsincidenter som har haft en betydande påverkan på nät och tjänster till tillsynsmyndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om rapportering av säkerhetsincidenterna och föreskrifter om undantag från rapporteringsskyldigheten. Tillsynsmyndigheten ska, om det ligger i allmänhetens intresse, få ålägga den som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster att informera allmänheten om säkerhetsincidenter. Om det finns ett konkret och betydande hot om att en säkerhetsincident ska inträffa, ska den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst informera de användare som kan påverkas av hotet om vilka skydds- eller motåtgärder de kan vidta. Om det är lämpligt ska även information om själva hotet lämnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om informationsskyldigheten.
Behandling av trafikuppgifter och integritetsskydd
Regeringen föreslår att bestämmelserna som genomför e-dataskyddsdirektivet förs över till den nya lagen med den ändringen att de ska gälla för den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst. Det ska dock införas undantag från bestämmelserna om skydd för konfidentialitet vid kommunikation och trafikuppgifter för sådan behandling av uppgifter som tillhandahållare av nummeroberoende elektroniska kommunikationstjänster vidtar i syfte att upptäcka sexuella övergrepp mot barn på nätet.
När det gäller lagring och annan behandling av trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål och övriga bestämmelser om behandling av uppgifter föreslår regeringen att bestämmelserna i LEK om detta förs över till den nya lagen.
Uppgiftsskyldighet
När det gäller företags skyldighet att lämna uppgifter föreslår regeringen följande: Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran av regleringsmyndigheten lämna de upplysningar eller handlingar som myndigheten behöver för
– förfaranden för eller bedömning av framställningar om beviljande av tillstånd att använda radiosändare eller nummer eller medgivande att överlåta eller hyra ut tillstånd
– sådant offentliggörande av jämförande kvalitets- och prisöversikter över tjänster som är till nytta för konsumenterna
– klart definierade statistiska ändamål, rapporter och studier
– marknadsanalys, inbegripet uppgifter om marknader i efterföljande led eller slutkundsmarknader som har förbindelse med eller anknytning till de analyserade marknaderna
– beslut om skyldigheter
– att säkerställa en effektiv användning och ändamålsenlig förvaltning av radiofrekvenser och nummer
– att utvärdera sådan utveckling av nät och tjänster som kan påverka grossisttjänster som har gjorts tillgängliga för konkurrenter, täckning och utbyggnad inom landet, uppkopplingsmöjligheter som slutanvändare har eller identifiering, genom geografiska kartläggningar, av områden som har eftersatt bredbandsutbyggnad
– genomförande av geografiska kartläggningar av bredbandsutbyggnad.
En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad i grossistledet ska på begäran tillhandahålla regleringsmyndigheten redovisningsuppgifter om de marknader i slutkundsledet som är förknippade med den marknaden.
Regeringen föreslår vidare att den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen på begäran av regleringsmyndigheten ska lämna de upplysningar eller handlingar som myndigheten behöver för att kunna lämna information till Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån).
I frågan om information som ska offentliggöras enligt lagen, eller enligt de skyldigheter, villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, föreslår regeringen att informationen på begäran ska lämnas till tillsynsmyndigheten innan den offentliggörs.
Regeringen föreslår även att bestämmelsen i LEK om särredovisning av verksamheter i vissa fall ska föras över till den nya lagen.
Tillsyn
Regeringen föreslår att tillsynsmyndigheten ska kunna förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla myndigheten de upplysningar eller handlingar som behövs för tillsynen. Om de uppgifter som kan lämnas inte är tillräckliga ska tillsynsmyndigheten kunna förelägga andra företag som bedriver verksamhet inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära anknutna sektorer att tillhandahålla sådana upplysningar eller handlingar. Förelägganden ska få förenas med vite. Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran av Berec lämna de upplysningar eller handlingar som Berec behöver för kontroll av att dess yttranden följs.
Regeringen föreslår även att tillsynsmyndigheten ska ha tillsyn över att rättsakter som meddelas med stöd av EU-direktivet följs. Tillsynsmyndigheten ska få förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla myndigheten de upplysningar eller handlingar som behövs för tillsynen över sådana rättsakter. Ett sådant föreläggande ska få förenas med vite. Bestämmelserna i LEK om tillsyn över roamingförordningen, TSM-förordningen och rättsakter som har antagits med stöd av e-dataskyddsdirektivet ska föras över till den nya lagen.
Om ett tvistlösningsärende också har hänskjutits till en eller flera tillsynsmyndigheter i en annan stat inom Europeiska unionen och tvisten påverkar handeln mellan staterna i unionen, föreslår regeringen att tillsynsmyndigheten ska underrätta Berec om tvisten. Ärendet ska då inte få avgöras förrän Berec har yttrat sig. I brådskande fall med hänsyn till intresset att trygga konkurrensen eller skydda slutanvändarnas intressen ska dock beslut få meddelas att gälla till dess något annat bestäms. Tillsynsmyndigheten ska avgöra ärendet inom en månad från det att Berec har yttrat sig och ska i sitt beslut beakta innehållet i yttrandet.
När det gäller tillsynsförfarandet och tillsynsåtgärder, ändring och återkallelse av tillstånd, tillsyn över roamingförordningen och lösning av tvister föreslår regeringen att bestämmelserna i LEK om detta förs över till den nya lagen.
Sanktionsavgifter
Regeringen konstaterar att det av artikel 29.1 i EU-direktivet följer att det ska finnas regler om lämpliga, effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för överträdelser av de bestämmelser som genomför direktivet. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att reglerna tillämpas. Om det är nödvändigt får sanktionerna innebära böter eller på förhand fastställda eller återkommande administrativa sanktioner.
Regeringen föreslår att tillsynsmyndigheten ska besluta att ta ut en sanktionsavgift av den som inte uppfyller vissa krav i den nya lagen, i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller i genomförandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av EU-direktivet.
En sanktionsavgift på grund av villkor om bindningstid och uppsägningstid ska, när det är fråga om ett paket, tas ut endast om överträdelsen avser en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst eller en överföringstjänst som används för tillhandahållande av maskin-till-maskin-tjänster.
Regeringen föreslår att en sanktionsavgift ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. När sanktionsavgiften bestäms föreslår regeringen att särskild hänsyn ska tas till
- den skada eller risk för skada som har uppstått till följd av överträdelsen
- om aktören tidigare har begått en överträdelse
- de kostnader som aktören undvikit till följd av överträdelsen.
Tillsynsmyndigheten ska få avstå från att ta ut en sanktionsavgift helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.
Avgifter
Regeringen föreslår att bestämmelserna i LEK om handläggningsavgifter och årlig avgift för anmäld verksamhet förs över till den nya lagen. Regeringen bedömer att det i förordning bör föreskrivas att företag vars årsomsättning i den verksamhet som omfattas av anmälan understiger 30 miljoner kronor bör undantas från skyldigheten att betala årlig avgift för anmäld verksamhet.
Överklagande och handläggning i domstol
Regeringen föreslår att bestämmelserna i LEK om överklagande av beslut, om omedelbar verkställbarhet av beslut, om handläggningen i domstol och om inhibition föras över till den nya lagen. Ett beslut att utfärda en allmän inbjudan till ansökan om tillstånd att använda radiosändare eller nummer ska inte få överklagas särskilt.
Den nationella regleringsmyndigheten och tillsynsmyndigheten
Regeringen föreslår att det ska framgå av lagen att regeringen utser regleringsmyndighet respektive tillsynsmyndighet. Enligt regeringens bedömning bör Post- och telestyrelsen vara regleringsmyndighet och tillsynsmyndighet.
Lagen om standarder för sändning av radio- och TV-signaler
Regeringen föreslår att rubriken till lagen om standarder för sändning av radio- och TV-signaler ska ändras till lagen om standarder för digital radio och tv. Direktivshänvisningarna i lagen ska ändras till att avse genomförande av artiklarna 62 och 113 i EU-direktivet. Den som tillhandahåller digitala tv-tjänster ska se till att slutanvändare avgiftsfritt kan lämna tillbaka digital tv-utrustning, om den inte kan användas med andra tillhandahållares digitala tv-tjänster.
Följdändringar, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår i propositionen att hänvisningar i lag till LEK ska ersättas med hänvisningar till den nya lagen om elektronisk kommunikation.
Regeringen föreslår vidare att den nya lagen om elektronisk kommunikation och övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 augusti 2022. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till den nya lagen ska enligt regeringens förslag meddelas i en särskild införandelag. Övergångsbestämmelser till den nuvarande lagen som fortfarande är av betydelse ska föras över till den nya införandelagen.
Konsekvenser
Regeringen bedömer att förslagen som helhet innebär att förutsättningarna för en harmoniserad tillämpning av EU-reglerna för elektroniska kommunikationer förbättras. En ökad harmonisering av regelverket innebär en minskad osäkerhet för företag som ska fatta investeringsbeslut och för användare av elektroniska kommunikationer inom EU. Det bör leda till ökad användning av sådana tjänster, vilket kan väntas bidra till en förbättrad ekonomisk tillväxt, enligt regeringen. Regeringen anser vidare att de uppdaterade reglerna sammantaget väntas leda till en mer effektivt fungerande konkurrens och ökade drivkrafter att göra investeringar för företagen inom området. Dessutom menar regeringen att slutanvändarskyddet stärks liksom allas förutsättningar att ta del av elektroniska kommunikationstjänster. Tilliten till elektroniska kommunikationer som verktyg för handel och samhällstjänster förväntas öka till följd av det förstärkta skyddet för slutanvändare. Konsumenter som känner förtroende för marknaden vågar använda nya tekniker och göra aktiva val. Som helhet bedöms förslagen få positiva samhällsekonomiska effekter. Regeringen bedömer även att förslagen har en viss positiv effekt på det brottsbekämpande arbetet. Förslagen bedöms enligt regeringen inte ha några effekter för det brottsförebyggande arbetet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att uppnå de integrationspolitiska målen. Inte heller från miljösynpunkt bedömer regeringen att förslagen har några direkta konsekvenser. Avslutningsvis bedömer regeringen att förslagens eventuella ekonomiska konsekvenser kan finansieras inom befintliga utgiftsramar.
Utskottets ställningstagande
Genom regeringens förslag genomförs EU:s direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Utskottet är positivt till att kodexen moderniserar lagstiftningen för sektorn för elektronisk kommunikation, inte minst mot bakgrund av de snabba förändringarna på marknaderna och den tekniska utvecklingen. Utskottet konstaterar att förslaget innehåller nya regler om konsumentskydd för användare, tillgång, säkerhetsregler och konkurrensregler till gagn för såväl konsumenter som företag. Utskottet konstaterar vidare att den föreslagna nya lagen om elektronisk kommunikation innehåller flera bestämmelser från den nuvarande lagen som har förts över oförändrade eller med språkliga ändringar. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och konstaterar i sammanhanget att det inte har väckts några följdmotioner med anledning av propositionen.
Regeringen föreslår vidare i propositionen att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022. Utskottet konstaterar dock att EU-direktivet skulle ha antagits och börjat tillämpas i medlemsstaterna senast den 21 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende på grund av det försenade genomförandet av direktivet mot bl.a. Sverige. Den 6 april 2022 beslutade kommissionen att väcka talan om fördragsbrott på grund av det försenade genomförandet i EU-domstolen mot bl.a. Sverige. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är angeläget att den nya regleringen träder i kraft så snart som möjligt. Utskottet föreslår därför att lagändringarna i stället ska träda i kraft den 3 juni 2022.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen antar regeringens lagförslag, med vissa redaktionella ändringar som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut och med den ändringen att lagändringarna ska träda i kraft den 3 juni 2022.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:136 Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om elektronisk kommunikation.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306).
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och TV-signaler.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning.
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486).
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.
15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).
17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).
18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877).
20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392).
23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät.
24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.
27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1653) om företagsnamn.
29.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Bilaga 2
