|
|
Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om trängselskatt, lag om ändring i lagen om elektroniska vägtullssystem och lag om ändring i lagen om infrastrukturavgifter på väg. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras antingen genom utrustning som finns i fordonet eller genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Förslaget innebär också att vissa skyldigheter för aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet tillkommer eller ändras. Därtill införs bestämmelser för att underlätta gränsöverskridande informationsutbyte av uppgifter om fordon och ägare eller innehavare av fordon när det behövs för att kunna ta ut eller driva in en vägtull. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:118 Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,
2. lag om ändring i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem,
3. lag om ändring i lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:118 punkterna 1–3.
Stockholm den 24 mars 2022
På trafikutskottets vägnar
Jens Holm
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jens Holm (V), Magnus Jacobsson (KD), Denis Begic (S), Maria Stockhaus (M), Jasenko Omanovic (S), Jimmy Ståhl (SD), Anders Hansson (M), Thomas Morell (SD), Johan Büser (S), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Patrik Jönsson (SD), Åsa Coenraads (M), Mikael Larsson (C), Richard Herrey (M), Linus Sköld (S) och Axel Hallberg (MP).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:118 Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem. Inga motioner har lämnats med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till propositionen.
Bakgrund
Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/520/EU om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen antogs den 19 mars 2019.
En promemoria om genomförandet av direktivet har tagits fram inom infrastrukturdepartementet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition föreslås författningsändringar som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/520/EU av den 19 mars 2019 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, det s.k. EETS-direktivet.
De ändringar som föreslås i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem innebär bl.a. följande. Lagen kommer att gälla elektroniska vägtullssystem där ett fordons passager registreras antingen genom utrustning som finns i fordonet, t.ex. en transponder, eller genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Vissa skyldigheter för aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet (EETS), dvs. avgiftsupptagare, EETS-betalningsförmedlare och EETS-väganvändare, tillkommer eller ändras. Även kravet på en EETS-betalningsförmedlares täckning av vägtullsområden ändras. Det införs vidare bestämmelser som syftar till att underlätta gränsöverskridande informationsutbyte av uppgifter om fordon och ägare eller innehavare av fordon när det behövs för att kunna ta ut eller driva in en vägtull.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om trängselskatt, lag om ändring i lagen om elektroniska vägtullssystem och lag om ändring i lagen om infrastrukturavgifter på väg. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras antingen genom utrustning som finns i fordonet eller genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt.
Bakgrund
Det europeiska systemet för den elektroniska vägtullstjänsten (EETS) syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem i Europa. Avsikten är att en väganvändare ska kunna anlita en betalningsförmedlare för betalning av vägtullar i flera, och på sikt alla, elektroniska vägtullssystem i Europa, vilket ska underlätta för väganvändarna.
Den hittillsvarande regleringen på området utgörs av direktiv 2004/52/EG om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen och kommissionens beslut om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta. Direktivet och beslutet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem, förkortad LEV, och förordningen (2014:59) om elektroniska vägtullssystem, förkortad FEV.
Direktiv 2019/520/EU om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, det s.k. EETS-direktivet, antogs den 19 mars 2019. Direktivet ersätter den tidigare EU-regleringen på området.
Propositionen
Syfte och tillämpningsområde
Regeringen föreslår att syftet med LEV ska vara att säkerställa driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem och att underlätta gränsöverskridande utbyte av information om fordon och ägare eller innehavare av fordon för att främja betalningen av vägtullar. Regeringen beskriver att LEV syftar till att skapa förutsättningar för att använda standardiserad fordonsutrustning i elektroniska vägtullssystem, medan EETS-direktivet innefattar system för uttag av vägtullar genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Det är inte längre ett krav på att en särskild fordonsutrustning ska användas i ett elektroniskt vägtullssystem. Därför anser regeringen att syftet med LEV bör ändras för att säkerställa driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem. Därtill syftar EETS-direktivet till att underlätta gränsöverskridande utbyte av registrerade uppgifter om det aktuella fordonet och dess ägare eller innehavare och att informationsutbytet även ska kunna användas för att underrätta ägaren eller innehavaren av ett fordon om en skyldighet att betala en vägtull. Regeringen menar därför att syftet att underlätta informationsutbyte också bör komma till uttryck i LEV.
Regeringen föreslår att lagen inte ska tillämpas på parkeringsavgifter, detta eftersom EETS-direktivet inte är tillämpligt på parkeringsavgifter.
Definitioner
Regeringen föreslår att definitioner av orden och uttrycken EETS, EETS-betalningsförmedlare, EETS-väganvändare, fordon, innehavare av ett fordon och vägtullstjänst ska föras in i LEV. Vidare föreslår regeringen att vissa andra definitioner ändras. Regeringen anför att flera av definitionerna i EETS-direktivet redan är införda i LEV men att dessa behöver justeras något med anledning av det nya direktivet.
EETS-betalningsförmedlare
Regeringens förslag innebär att en EETS-betalningsförmedlare inom tre år från registreringen ska träffa avtal om att tillhandahålla vägtullstjänster med avgiftsupptagare i minst fyra länder för samtliga vägtullsområden som omfattas av EETS-direktivet. Avtal ska träffas för samtliga vägtullsområden i ett land inom två år från den tidpunkt då det första avtalet i det landet träffades. Regeringen framhåller att kravet på täckning av vägtullsområden lättas genom de nya reglerna i EETS-direktivet. De hittills gällande reglerna innebar att en EETS-betalningsförmedlare inom två år från registreringen ska träffa avtal om förmedling av vägtull med alla avgiftsupptagare för samtliga aktuella vägtullsområden inom EU.
Regeringen föreslår att om en avgiftsupptagare, i strid med LEV eller andra bestämmelser som genomför EETS-direktivet, inte träffar avtal med en EETS-betalningsförmedlare om tillhandahållande av vägtullstjänster i ett vägtullsområde, ska det inte påverka bedömningen av betalningsförmedlarens täckning. Regeringen föreslår även att en EETS-betalningsförmedlare ska upprätthålla täckningen av vägtullsområden. Om täckningen skulle ändras på grund av att en avgiftsupptagare inte följer LEV eller andra bestämmelser som genomför EETS-direktivet, ska täckning av det berörda vägtullsområdet återupprättas så snart det är möjligt.
Regeringen föreslår att en EETS-betalningsförmedlare ska offentliggöra information om sin täckning av vägtullsområden och eventuella förändringar av den. Regeringen föreslår vidare att en betalningsförmedlare inom en månad från registreringen ska offentliggöra eventuella planer på att utvidga sin täckning, detta eftersom EETS-direktivet medger utrymme för en EETS-betalningsförmedlare att stegvis utöka sin täckning av vägtullsområden. Regeringen anser att de intervall inom vilka information om att en betalningsförmedlare ska utvidga sin tjänst ska uppdateras bör regleras i förordning.
Regeringen föreslår också att en EETS-betalningsförmedlare ska informera en EETS-väganvändare om giltiga betalningssätt.
Regeringen föreslår vidare att en avgiftsupptagare ska ha rätt att av en EETS-betalningsförmedlare få den information som behövs för att beräkna och ta ut en vägtull och för att kontrollera betalningsförmedlarens beräkning av en vägtull.
Regeringen föreslår slutligen att om det behövs för att en avgiftsupptagare ska kunna underrätta en EETS-betalningsförmedlares kund om en betalningsskyldighet eller när det misstänks att en vägtull inte har betalats, ska en EETS-betalningsförmedlare samarbeta med och lämna information om berört fordon och kund. Regeringen förklarar att detta redan framgår av LEV. Regeringen anför att en nyhet i EETS-direktivet är att en EETS-betalningsförmedlare i en sådan situation även omedelbart ska ge en avgiftsupptagare uppgifter om det berörda fordonet och om den ägare eller innehavare av fordonet som är kund hos betalningsförmedlaren. Ytterligare en nyhet är att samarbetet och informationsskyldigheten ska tillämpas om det är nödvändigt för att avgiftsupptagaren ska kunna identifiera en ägare eller innehavare av ett fordon som ska underrättas om en skyldighet att betala en vägtull. Därtill förklarar regeringen att EETS-betalningsförmedlare som är registrerade i Sverige kan verka i utländska vägtullssystem, vilket innebär att det kan uppstå en skyldighet för EETS-betalningsförmedlaren att samarbeta med och lämna uppgifter till utländska avgiftsupptagare. Regeringens förslag är därför att skyldigheterna att samarbeta med och lämna uppgifter till en avgiftsupptagare bör framgå av lagen.
Avgiftsupptagare
Regeringen bedömer att Transportstyrelsen bör utses till avgiftsupptagare på allmän väg. Regeringen framhåller att eftersom Transportstyrelsen sköter det administrativa uttaget av avgifter och skatter genom vägtrafikregistret, är det också Transportstyrelsen som hanterar den information som behövs för att ta ut vägtullar. Enligt EETS-direktivet ska en avgiftsupptagare bl.a. upprätta en områdesdeklaration och teckna avtal med EETS-betalningsförmedlare. Dessa uppgifter innehåller principer och förfaranden för uttaget av vägtullar. Regeringen anser att det är lämpligt att den myndighet som sköter uttaget av vägtullar också har ansvaret för dessa uppgifter.
Regeringen föreslår att en avgiftsupptagare ska se till att de elektroniska vägtullssystem som denne ansvarar för alltid uppfyller föreskrivna tekniska krav och krav på förfarandet som säkerställer systemens driftskompatibilitet med EETS. Regeringen föreslår vidare att en avgiftsupptagares områdesdeklaration ska innehålla en detaljerad beskrivning av förfarandet för bedömning av den tekniska utrustning som ska ingå i ett vägtullssystem. Regeringen anför att områdesdeklarationen syftar till att visa de allmänna villkor som ska vara uppfyllda av en EETS-betalningsförmedlare för att denne ska få verka i avgiftsupptagarens vägtullsområde. Regeringen föreslår därtill att en avgiftsupptagare ska tillhandahålla en testmiljö för att bedöma om viss teknisk utrustning är lämplig att använda i avgiftsupptagarens elektroniska vägtullssystem. Avgiftsupptagaren ska utfärda ett intyg för varje godkänt test och får kräva att den som har begärt ett test ska betala kostnaderna för det.
Regeringen föreslår att en avgiftsupptagare inte ska få ställa sådana krav på en EETS-betalningsförmedlares tekniska utrustning som innebär att den inte blir driftskompatibel med andra avgiftsupptagares elektroniska vägtullssystem. Regeringen framhåller att det redan framgår av LEV att en avgiftsupptagare måste godta alla EETS-betalningsförmedlare som uppfyller villkoren i en områdesdeklaration. Däremot föreslår regeringen ett tillägg som anger att villkoren inte får innebära att en EETS-betalningsförmedlare måste använda särskilda tekniska lösningar som är specifika för en viss avgiftsupptagares vägtullsområde.
Regeringen föreslår också att en avgiftsupptagare ska betala ersättning till en EETS-betalningsförmedlare som verkar i avgiftsupptagarens vägtullsområde. Metoden för att beräkna ersättningen ska framgå av avgiftsupptagarens områdesdeklaration. Regeringen förklarar att en EETS-betalningsförmedlare i enlighet med EETS-direktivet ska ha rätt till ersättning från avgiftsupptagaren för de vägtullstjänster som förmedlaren utför. Därtill menar regeringen att en närmare beskrivning av metoden för beräkning av ersättningen bör regleras i förordning.
Regeringens bedömning är att det inte bör införas någon sekretessbestämmelse för uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder i en offentlig avgiftsupptagares verksamhet. Det bör inte heller införas en sekretessbrytande bestämmelse för uppgifter om ett fordons passager. Skälet till regeringens bedömning är att syftet med att lämna informationen till en avgiftsupptagare är att ge avgiftsupptagaren möjlighet att driva in en vägtull som en av förmedlarens kunder är skyldig att betala.
Regeringen föreslår att tystnadsplikt ska införas för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i en enskild avgiftsupptagares verksamhet i fråga om uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder, om det kan antas att betalningsförmedlaren lider skada om uppgiften röjs. Regeringen framhåller dock att det inte finns behov av en särskild sekretessreglering för avgiftsupptagare i offentlig verksamhet och därmed inte heller någon tystnadsplikt. Vidare menar regeringen att vid införande av en bestämmelse om tystnadsplikt är utgångspunkten att tystnadsplikten inte ska omfatta mer än vad som är nödvändigt för att skydda det intresse som har motiverat bestämmelsen.
EETS-väganvändare
Regeringens förslag innebär att en EETS-väganvändare ska se till att den fordonsutrustning som krävs är i drift när fordonet framförs inom ett vägtullsområde. Om EETS-väganvändaren inte fullgör denna skyldighet eller skyldigheterna enligt kommissionens delegerade förordning, får EETS-betalningsförmedlaren bestämma att väganvändarens fordonsutrustning inte längre är godkänd. Regeringen förklarar att det i vissa vägtullsområden finns krav på viss utrustning i fordonet för att kunna betala en vägtull. EETS-betalningsförmedlaren ska i sådana fall förse EETS-väganvändaren med relevant fordonsutrustning och EETS-väganvändaren är då skyldig att aktivera och använda fordonsutrustningen som är relevant för vägtullsområdet.
Regeringens förslag är att skyldigheterna för en EETS-väganvändare att lämna korrekta användar- och fordonsuppgifter till sin EETS-betalningsförmedlare och att använda eventuell fordonsutrustning enligt betalningsförmedlarens anvisningar inte längre ska regleras i LEV, detta eftersom dessa skyldigheter nu framgår av kommissionens delegerade förordning.
Vägtullar och redovisning
Regeringen föreslår att en avgiftsupptagare ska låta en EETS-betalningsförmedlare som utför vägtullstjänster i avgiftsupptagarens vägtullsområde kräva en EETS-väganvändare på betalning för en vägtull. Om avgiftsupptagaren begär det, ska dock kravet framställas i avgiftsupptagarens namn och på dennes uppdrag. Regeringen framhåller att det enligt EETS-direktivet ingår i vägtullstjänsten att EETS-betalningsförmedlaren ska ta upp vägtullen av EETS-väganvändaren. Enligt direktivet har avgiftsupptagaren rätt att begära att fakturan ska utfärdas i avgiftsupptagarens namn och på dennes uppdrag. Betalningen ska i dessa fall också göras till EETS-betalningsförmedlaren, som sedan förmedlar vägtullen till avgiftsupptagaren. Regeringen anser därför att bestämmelser om hur faktureringen ska gå till bör framgå av LEV.
Regeringens förslag innebär vidare att när en avgiftsupptagare kräver betalning av en ägare eller innehavare av ett fordon som är registrerat i ett annat land inom EU eller EES för en passage med fordonet, ska viss information skickas med kravet. I enlighet med EETS-direktivet ska fakturan innehålla uppgifter om de parametrar som har påverkat beräkningen av en vägtull i det enskilda fallet. Informationen ska även innefatta de åtgärder som kan komma att vidtas med anledning av underlåtenheten att betala en vägtull och informationen ska lämnas på ett språk som fordonsägaren kan förväntas förstå. Under vilka förutsättningar information ska lämnas föreslås framgå av en ny paragraf i LEV och regeringen anser att en precisering av vad informationen ska avse lämpligen regleras i förordning.
Regeringen föreslår att om rabatt på en vägtull ges till den som har anlitat en betalningsförmedlare, ska rabatten vara tydlig, offentliggjord och tillgänglig för alla sådana användare på lika villkor. Regeringen framhåller att en avgiftsupptagare enligt EETS-direktivet inte ska ta ut en högre vägtull av en EETS-väganvändare än av en motsvarande annan väganvändare. Alla som har anlitat en betalningsförmedlare ska alltså ha rätt till en eventuell rabatt på en vägtull enligt samma villkor. Regeringen anser att detta bör framgå av LEV.
Regeringen föreslår därtill att en myndighet eller en juridisk person som både är betalningsförmedlare och bedriver annan verksamhet ska hålla verksamheten som betalningsförmedlare åtskild från övrig verksamhet och redovisa denna separat. Skälet till regeringens förslag är att EETS-direktivet tydliggör att verksamhet som rör vägtullstjänster ska särredovisas i förhållande till all annan verksamhet och inte endast i förhållande till verksamhet som avgiftsupptagare, vilket regeringen anser bör förtydligas i LEV.
Tekniska krav
Regeringen föreslår att ett elektroniskt vägtullssystem och den fordonsutrustning som används i systemet ska uppfylla föreskrivna tekniska krav.
Regeringen föreslår också att tillsynsmyndighetens förelägganden i fråga om teknisk utrustning som är CE-märkt även ska omfatta överensstämmelse med kommissionens genomförandeförordning.
Gemensamt kontaktställe och medling
Regeringen föreslår att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara gemensamt kontaktställe för EETS-betalningsförmedlare. Det gemensamma kontaktstället ska på begäran av en EETS-betalningsförmedlare underlätta och samordna kontakter mellan betalningsförmedlaren och avgiftsupptagare för vägtullsområden i Sverige. Av propositionen framgår det att Transportstyrelsen anser att myndigheten bör utses till gemensamt kontaktställe för EETS-betalningsförmedlare.
Regeringen framhåller att LEV redan reglerar att det ska finnas ett förlikningsorgan som vid behov ska medla mellan avgiftsupptagare och EETS-betalningsförmedlare. Regeringen påminner också om att Kommerskollegium har utsetts till förlikningsorgan enligt FEV. Således menar regeringen att bestämmelser om förlikningsorgan till stor del redan är genomförda i svensk rätt. Nytt är dock att förlikningsorganet ska ha befogenhet att kontrollera att en EETS-betalningsförmedlare får ersättning i enlighet med de principer som fastställs i EETS-direktivet. Därmed föreslår regeringen ett tillägg i LEV om att förlikningsorganets medling bl.a. ska syfta till att en EETS-betalningsförmedlare får rätt ersättning av en avgiftsupptagare.
Vägtullsregistret
Regeringen föreslår att vägtullsregistret ska innehålla och ha till ändamål att inom ramen för det europeiska systemet för elektroniska vägtullar tillhandahålla uppgifter om vägtullsområden, EETS-betalningsförmedlare och det gemensamma kontaktstället. Regeringens mening är vidare att den detaljerade regleringen av innehållet i registret lämpligen sker genom förordning.
Informationsutbyte och sekretess hos den nationella kontaktpunkten
Regeringen föreslår att om det behövs för att en vägtull ska betalas, ska under vissa förutsättningar uppgifter om det aktuella fordonet och dess ägare eller innehavare få utbytas elektroniskt mellan nationella kontaktpunkter. Utländska kontaktpunkter ska få direkt tillgång till sådana uppgifter i vägtrafikregistret. Sekretessbelagda uppgifter om ägare eller innehavare av ett fordon ska inte få lämnas ut. I sammanhanget framhåller regeringen att Transportstyrelsens enda möjlighet att identifiera en ägare eller innehavare av ett fordon som är registrerat i ett annat land än Sverige är att få uppgifterna från det aktuella landet. Genom EETS-direktivet ges Transportstyrelsen dock möjlighet att få tillgång till de uppgifter som krävs i detta avseende. Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör framgå av LEV att om det behövs för att underrätta en ägare eller innehavare av ett fordon som är registrerat i ett land inom EU eller EES om en skyldighet att betala en vägtull eller kräva betalt för en obetald vägtull, ska uppgifter om det aktuella fordonet och dess ägare eller innehavare få utbytas elektroniskt mellan den svenska kontaktpunkten och andra nationella kontaktpunkter. Regeringen tillägger att detta medger utrymme för den svenska kontaktpunkten att både ta emot och lämna ut uppgifter som omfattas av utbytet.
Regeringen föreslår vidare att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara svensk kontaktpunkt. I propositionen anges att Transportstyrelsen anser att myndigheten bör utses till svensk kontaktpunkt.
Regeringen föreslår slutligen att uppgifter som har inhämtats från ett annat land ska få användas endast för att ta ut eller driva in vägtullar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om behandlingen av sådana uppgifter. Regeringens förslag innebär även att om uppgifter har inhämtats för att underrätta någon om en betalningsskyldighet, ska eventuella åtgärder för att vägtullen ska betalas hanteras av en myndighet.
Behandling av personuppgifter
Regeringen föreslår att sådana uppgifter om ett fordon eller en ägare eller innehavarare av ett fordon som har erhållits genom förfarandet för informationsutbyte med ett annat land endast ska få behandlas för att identifiera ett fordon eller en ägare eller innehavare av ett fordon i syfte att ta ut eller driva in vägtullar. Detta ska även gälla för uppgifter som en avgiftsupptagare har fått från en EETS-betalningsförmedlare, om avgiftsupptagaren även är betalningsförmedlare.
Regeringen föreslår vidare att endast sådana uppgifter som anges i bilaga I till EETS-direktivet ska få utbytas med andra länder. Regeringens förslag innebär att en avgiftsupptagare eller den som för avgiftsupptagarens räkning tar upp vägtullar ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som verksamheten innebär.
Förfarandet vid beslut om en vägtull
Regeringen föreslår att en EETS-betalningsförmedlare i stället för den skatt- eller avgiftsskyldige ska vara betalningsskyldig för en vägtull som avser ett fordon och ett vägtullsområde som omfattas av ett avtal med en EETS-väganvändare den dag då skattskyldigheten eller avgiftsplikten för vägtullen inträder.
Regeringen föreslår i fråga om trängselskatt att skattskyldigheten ska vara fristående från betalningsskyldigheten. Regeringen föreslår vidare att om mer än en person eller EETS-betalningsförmedlare har blivit betalningsskyldig för samma bil under en kalendermånad, ska ett beslut om trängselskatt fattas för varje betalningsskyldig. Regeringen föreslår även att en tilläggsavgift inte ska tas ut vid för sen betalning av trängselskatt om den skattskyldige har anlitat en EETS-betalningsförmedlare för betalning av skatten. Regeringens förslag innebär därtill att det som sägs om den skattskyldige i lagen om trängselskatt i vissa fall i stället ska tillämpas på EETS-väganvändaren eller EETS-betalningsförmedlaren när en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för skatten.
Regeringens bedömning är vidare att en eventuell återbetalning av skatt bör göras till EETS-betalningsförmedlaren.
Regeringen föreslår också att ett beslut om trängselskatt som en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för ska skickas till betalningsförmedlaren i stället för till den skattskyldige. Detsamma gäller sådana omprövningsbeslut och beslut om befrielse från eller återbetalning av trängselskatt som beskattningsmyndigheten fattar på eget initiativ. I fråga om andra beslut som avser trängselskatt ska betalningsförmedlaren underrättas om beslutet om detta påverkar betalningen av trängselskatt som betalningsförmedlaren är betalningsskyldig för. Regeringen föreslår även att när ett beslut om trängselskatt eller infrastrukturavgift skickas till en EETS-betalningsförmedlare ska betalningsförmedlarens faktura till EETS-väganvändaren innehålla uppgifter om hur myndighetens beslut kan omprövas eller överklagas. Regeringens förslag innebär därtill att när en EETS-väganvändare underrättas om beskattningsmyndighetens beslut genom sin EETS-betalningsförmedlare ska tiden för överklagande av beslutet räknas från den dag då EETS-väganvändaren fick del av underrättelsen.
Verkställighet
Regeringens bedömning är att bestämmelserna om verkställighet i lagen om trängselskatt bör tillämpas även när en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för skatten. Regeringen bedömer vidare att en EETS-betalningsförmedlare bör kunna ansöka om betalningsföreläggande för en fordran som en EETS-väganvändare inte betalar.
Användningsförbud
Regeringen föreslår att den skatt eller avgift som en betalningsförmedlare är skyldig att betala inte ska räknas in i ett skuldbelopp som ligger till grund för ett förbud att använda ett fordon. Regeringen framför att utgångspunkten i den föreslagna ändringen i LEV är att en EETS-betalningsförmedlare tar över betalningsansvaret från den skatt- eller avgiftsskyldige. Om EETS-betalningsförmedlaren inte skulle fullgöra sin betalningsskyldighet, ska detta inte drabba EETS-väganvändaren eller den skatt- eller avgiftsskyldiga fordonsägaren. I den totala avgiftsskuld som ska ligga till grund för ett användningsförbud bör därför inte räknas in skatt eller avgift som en EETS-betalningsförmedlare är skyldig att betala.
Infrastrukturavgifter på Svinesundsförbindelsen
Regeringen föreslår att särskilda regler inte ska gälla för beräkning av infrastrukturavgifter för färd på Svinesundsförbindelsen. I sammanhanget påminner regeringen om att den undertecknade ett avtal med Norges regering i februari 2021 om att ta bort avgiftssystemet på bron. Avgiftssystemet har därför inte använts på bron sedan den 15 mars 2021. Mot denna bakgrund menar regeringen att regleringen bör tas bort i lagen om infrastrukturavgifter på väg.
Ikraftträdande
Regeringens förslag är att de föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2022. Regeringens motivering till det föreslagna ikraftträdandedatumet är att den nya lagen bör träda i kraft så snart som möjligt eftersom det bakomliggande EETS-direktivet anger att medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga senast den 19 oktober 2021.
Konsekvenser
Regeringen bedömer att förslagen för avgiftsupptagare bl.a. innebär att de ska tillhandahålla en s.k. testmiljö och betala ersättning till en EETS-betalningsförmedlare. Konsekvensen för den enskilda avgiftsupptagaren av kravet på tillhandahållande av en testmiljö bedöms av regeringen som ringa. Regeringen framhåller att det tordes ligga i avgiftsupptagarens intresse att genom test säkerställa att aktuell fordonsutrustning fungerar i det aktuella vägtullsområdet, och avgiftsupptagaren får dessutom begära att EETS-betalningsförmedlaren eller dennes ombud betalar kostnaderna för de tester som utförs. Vad gäller kravet om att en avgiftsupptagare ska betala ersättning till EETS-betalningsförmedlare är regeringens bedömning att det inte torde medföra några större konsekvenser för avgiftsupptagaren eftersom ersättning torde betalas även utan detta krav, men då i enlighet med avtalet med EETS-betalningsförmedlaren.
Regeringens bedömning är att förslagen innebär relativt stora lättnader för en EETS-betalningsförmedlare, detta eftersom förmedlaren t.ex. inte längre behöver ingå avtal med avgiftsupptagare i samtliga vägtullsområden som omfattas av direktivet. Regeringen framför att EETS-betalningsförmedlare kommer att kunna välja i vilka länder de ska etablera sig, förutsatt att kraven uppfylls. Samtidigt framhåller regeringen att effekterna för små och perifera medlemsstaters marknader, t.ex. Sveriges, måste följas eftersom regeringen bedömer att det finns en risk att dessa marknader åtminstone inledningsvis inte blir tillräckligt intressanta för EETS-betalningsförmedlare. I sammanhanget framhåller regeringen att åtgärder för att öka dessa marknaders attraktionskraft kan komma att bli nödvändiga. Regeringens bedömning är att det är svårt att i dagsläget bedöma hur marknaden för betalningsförmedlare kommer att utvecklas.
Regeringen bedömer att förslagen får positiva effekter för EETS-väganvändare i form av minskad administration om en EETS-betalningsförmedlare anlitas. Regeringen anför dock att EETS-betalningsförmedlare kan välja i vilka länder de ska etablera sig. Om den svenska marknaden inte anses tillräckligt attraktiv, menar regeringen att det finns en risk för att Sverige ställs utanför, vilket skulle innebära att EETS-väganvändare även fortsättningsvis kommer att få en separat avisering av de vägtullar de ska betala i Sverige. Svenska väganvändare som kör i Europa kan dock dra nytta av den driftskompabilitet som förväntas uppstå i de centrala delarna av Europa.
Regeringens bedömning är vidare att förslagen förväntas medföra vissa utvecklingskostnader och eventuellt även kan medföra ökade administrationskostnader för Transportstyrelsen. Regeringen tillägger att kostnaderna ryms inom de befintliga anslagsramarna eller finansieras med intäkter från infrastrukturavgifter.
Regeringens bedömning är därtill att den myndighet som utses till gemensamt kontaktställe kan få marginella kostnader för uppdraget som bör kunna tas inom ram. Detsamma anses gälla för den myndighet som är förlikningsorgan.
Regeringen lyfter slutligen fram att det gränsöverskridande informationsutbytet förväntas medföra att i princip alla utländska fordonsägare kan nås av svenska beslut om vägtull, vilket får till följd att sådana vägtullar kommer att betalas i betydligt större utsträckning än i dag.
Sammantaget bedömer regeringen att förslagen initialt kommer att ge positiva effekter på statens offentliga finanser. Samtidigt framhåller regeringen att det är svårt att bedöma hur intäkterna från trängselskatt och infrastrukturavgifter på sikt kan komma att påverkas av förslagen. Regeringen menar att en sådan bedömning först kan göras när det europeiska systemet för den elektroniska vägtullstjänsten varit operativt under några år.
Utskottets ställningstagande
Det europeiska systemet för den elektroniska vägtullstjänsten syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem i Europa. I mars 2019 antogs EU:s direktiv om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, vilket ersätter den tidigare regleringen på området.
Utskottet konstaterar att regeringens lagförslag syftar till att uppfylla den skyldighet som Sverige har gentemot EU att genomföra direktivet, vilket innehåller bestämmelser som bedöms kräva författningsändringar för Sveriges del. Regeringen föreslår ändringar i lagen om trängselskatt, lagen om elektroniska vägtullssystem och lagen om infrastrukturavgifter på väg. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras antingen genom utrustning som finns i fordonet eller genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Förslaget innebär också att vissa skyldigheter för aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet tillkommer eller ändras. Därtill införs bestämmelser för att underlätta gränsöverskridande informationsutbyte av uppgifter om fordon och ägare eller innehavare av fordon när det behövs för att kunna ta ut eller driva in en vägtull.
Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och konstaterar att det inte har väckts några följdmotioner med anledning av propositionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:118 Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg.
Bilaga 2
