Skatteutskottets betänkande
|
Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Förslaget innebär att en skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassan införs som innebär att 25 procent av den avgift som en medlem under året har betalat till en svensk arbetslöshetskassa ger rätt till en avräkning mot den beräknade skatten.
Förslaget innebär även en skyldighet för arbetslöshetskassor att lämna en kontrolluppgift om avgift till arbetslöshetskassa. Kontrolluppgifter ska dock inte lämnas för en medlem som skriftligen har begärt detta hos arbetslöshetskassan. Dessutom föreslås en uppgiftsskyldighet i inkomstskattedeklarationen om avgift till utländsk arbetslöshetskassa.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas på avgifter som betalas efter den 30 juni 2022.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (M, SD, C, L).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:126 Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa
1.Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa (M)
2.Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa (SD)
3.Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa (C)
4.Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:126 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 5 maj 2022
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Hannah Bergstedt (S), Jon Thorbjörnson (V) och Hanna Wagenius (C).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:126 Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.3) aviserade regeringen att den skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa som kan träda i kraft 2022.
I propositionen föreslår regeringen att det införs en skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa. Förslaget innebär att 25 procent av den avgift som en medlem under året har betalat till en svensk arbetslöshetskassa ger rätt till en avräkning mot den beräknade skatten. I underlaget för skattereduktion ska efter begäran även avgift till en utländsk arbetslöshetskassa medräknas.
Förslaget innebär även en skyldighet för arbetslöshetskassor att lämna en kontrolluppgift om avgift till arbetslöshetskassa. Kontrolluppgifter ska dock inte lämnas för en medlem som skriftligen har begärt detta hos arbetslöshetskassan. Dessutom föreslås en uppgiftsskyldighet i inkomstskattedeklarationen om avgift till utländsk arbetslöshetskassa.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas på avgifter som betalas efter den 30 juni 2022.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).
Propositionen
Regeringen föreslår att en skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa införs. Underlaget för skattereduktionen ska bestå av den avgift som en medlem under beskattningsåret betalar till en svensk arbetslöshetskassa och skattereduktionens storlek ska uppgå till 25 procent av underlaget. Regeringen bedömer att den föreslagna nivån är en rimlig avvägning mellan att uppmuntra medlemsanslutning och att begränsa förslagets negativa effekter på de offentliga finanserna.
Regeringen anser att det ligger i samhällets intresse att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. En hög anslutningsgrad bidrar, förutom till ekonomisk stabilitet under lågkonjunkturer, även till att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen.
Regeringen anser att det är lämpligt att skattelättnaden utformas som en skattereduktion. En skattereduktion för avgiften till en arbetslöshetskassa är nämligen att föredra jämfört med en motsvarande avdragsrätt. Ett skäl till det är att en skattereduktion är mer skattemässigt neutral för olika inkomstlägen, det blir enklare för en medlem att på egen hand värdera skattelättnadens storlek och på så sätt blir det även lättare för medlemmen att bedöma den faktiska kostnaden för medlemskapet.
De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska ha rätt till skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa. Rätten till skattereduktion ska också gälla för dem som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen (1999:1229). Det ska enbart gälla om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Förslaget innebär även att de som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret ska ha rätt till skattereduktion med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga. Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna om skattereduktionen gälla utan sådana begränsningar.
I underlaget för skattereduktion ska efter begäran även avgift till en utländsk arbetslöshetskassa medräknas.
Skattereduktionen ska göras efter övriga skattereduktioner i inkomstskattelagen och mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.
Förslaget innebär även en skyldighet för arbetslöshetskassor att lämna en kontrolluppgift. Kontrolluppgiften ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av svenska arbetslöshetskassor och ska innehålla uppgift om avgifter som betalats till arbetslöshetskassan under året.
Kontrolluppgifter ska lämnas även för begränsat skattskyldiga personer.
Kontrolluppgifter ska inte lämnas för en medlem som skriftligen har begärt detta hos arbetslöshetskassan.
Den som begär att avgift till en utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande avgift enligt en utländsk stats arbetslöshetsförsäkring ska medräknas i underlaget för skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen.
Ikraftträdande
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Bestämmelserna i inkomstskattelagen om skattereduktion ska tillämpas på avgifter som betalas efter den 30 juni 2022. Uppgifter om skattereduktionen ska lämnas till Skatteverket för kalenderåret 2022, men begränsas till att omfatta avgifts-betalningar som görs efter den 30 juni 2022.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det ligger i samhällets intresse att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är lämpligt att utforma skattelättnaden som en skattereduktion.
Utskottet tillstyrker därmed propositionen.
1. |
|
|
Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Magnus Stuart (M) och Kjell Jansson (M) anför: |
A-kassans utformning ska motverka att människor hamnar i utanförskap, dels genom att ge inkomsttrygghet vid arbetslöshet, dels genom att ge drivkrafter och förutsättningar för att på nytt komma i jobb. Alla som arbetar bör omfattas av en arbetslöshetsförsäkring.
Skattelättnader på arbetsinkomster är ett mer träffsäkert sätt att motverka arbetslöshet än att införa ytterligare omotiverade skatteundantag i skatte-systemet.
Vi står dock bakom utskottets ställningstagande, då vi inte avser att avvisa en skattelättnad som ett separat förslag i ett läge när kostnaderna för hushållen ökar kraftigt, dels till följd av omvärldsläget, dels till följd av en illa utformad ekonomisk politik.
2. |
|
|
Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD) anför: |
Behovet av trygghet på arbetsmarknaden ökar till följd av pandemin, kriget i Ukraina och en avtagande ekonomisk tillväxt. Vi anser att det finns ett behov av att uppmuntra till medlemsanslutning till arbetslöshetskassorna och förslaget är därmed även ett incitament att skaffa ett försäkringsskydd mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet.
Det ligger i samhällets intresse att uppmuntra medlemsanslutning till arbetslöshetskassorna eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Vi ser behovet av att arbetslöshetsförsäkringen blir en del av statens välfärdsåtagande.
En allmän, obligatorisk och statligt finansierad och administrerad arbetslöshetskassa behövs. Det skulle innebära att fler fick tillgång till den försäkring som redan i dag till största delen är finansierad av skattemedel.
Det nuvarande kravet på medlemskap i en arbetslöshetskassa för att få ersättning vid arbetslöshet bör avskaffas och rätten till ersättning bör i stället utgå från arbetad tid.
Vi har valt att inte lämna någon reservation utan kommer i stället att noga följa det fortsatta arbetet med frågorna och återkomma med förslag om det finns skäl för det.
3. |
|
|
Hanna Wagenius (C) anför: |
I Centerpartiets budgetmotion för 2022 avvisades förslaget från regeringen, om att införa en skattereduktion för medlemsavgift till arbetslöshetskassa. Centerpartiets förslag till inkomstberäkning för 2022 vann dock inte riksdagens stöd.
För att respektera och värna den samlade budgetprocessen har jag valt att inte lämna någon reservation. Jag står dock fortfarande bakom åsikten att en skattereduktion för medlemsavgift till arbetslöshetskassa inte bör införas och att det offentligfinansiella utrymme som därmed skulle frigöras i stället bör användas för andra åtgärder som syftar till att öka såväl sysselsättningen som tryggheten.
4. |
|
|
Gulan Avci (L) anför: |
Den akuta kris som utvecklats till följd av åtgärderna för att minska smittspridningen av covid-19 har belyst hur stor andel av den arbetande befolkningen som inte har en fullgod trygghet med rådande a-kassesystem. Mitt mål är att alla som har arbetat ska ha en omställningsförsäkring om de skulle bli arbetslösa, oavsett om de är medlemmar i facket eller om de är egenföretagare eller kombinatörer. Alla ska ha en försäkring att falla tillbaka på.
I Liberalernas budgetmotion för 2022 avvisades förslaget från regeringen om en skattereduktion för avgift till a-kassa. Den fick inte riksdagens stöd. För att värna en sammanhållen budgetprocess avstår jag från att reservera mig.
Jag menar att det finns andra angelägna förändringar av arbetslöshetsförsäkringen för att öka tryggheten. Det är fel att en i huvudsak statligt finansierad försäkring är frivillig och omfattar alltför få, samtidigt som alla skattebetalare står för notan. Dessutom anser jag att den bör vara statlig i stället för att den till största delen ska skötas av privata organisationer, vilket bl.a. riskerar att innebära att bedömningarna inte blir enhetliga. Pandemin har även visat att skillnaderna mellan de olika a-kassorna är stora inte minst vad gäller kapaciteten att göra utbetalningar i tid. Jag menar att det behövs en statlig, obligatorisk och allmän arbetslöshetsförsäkring.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bilaga 2