|
Skatteutskottets betänkande
|
Sänkt energiskatt på bensin och diesel
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022. Förslagen är en följd av ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2021/22:FiU1 punkt 2 d, rskr. 2021/22:46).
Förslagen medför ändringar i lagen om skatt på energi som föreslås träda
i kraft den 1 maj 2022.
I betänkandet finns en reservation (MP) och fem särskilda yttranden (M, SD, C, V, L)
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:84 Sänkt energiskatt på bensin och diesel.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Sänkt energiskatt på bensin och diesel
Sänkt energiskatt på bensin och diesel (MP)
1.Sänkt energiskatt på bensin och diesel (M)
2.Sänkt energiskatt på bensin och diesel (SD)
3.Sänkt energiskatt på bensin och diesel (C)
4.Sänkt energiskatt på bensin och diesel (V)
5.Sänkt energiskatt på bensin och diesel (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Sänkt energiskatt på bensin och diesel |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (2021:883) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:84 punkterna 1 och 2.
Reservation (MP)
Stockholm den 17 mars 2022
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Ulla Andersson (V), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Hannah Bergstedt (S), Aphram Melki (C) och Lorentz Tovatt (MP).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas proposition 2021/22:84 Sänkt energiskatt på bensin och diesel.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2022.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådet inte behöver höras. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.
Bakgrund
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma med lagförslag om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022 (bet. 2021/22:FiU1 punkt 2 d, rskr. 2021/22:46). I propositionen behandlas riksdagens tillkännagivande. Tillkännagivandet är därmed enligt regeringen tillgodosett och slutbehandlat.
Sänkt energiskatt på bensin och diesel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar förslaget till sänkt energiskatt på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022.
Jämför reservationen (MP) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V) och 5 (L).
Propositionen
Energiskatten på bensin och diesel ska sänkas med 40 öre per liter så att priset på bensin och diesel vid pump sänks med 50 öre per liter inklusive mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2022.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma med förslag om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter. Förslaget ska enligt riksdagens tillkännagivande träda i kraft den 1 maj 2022 (bet. 2021/22:FiU1 s. 57, rskr. 2021/22:46). Priset vid pump inkluderar både energiskatt och mervärdesskatt och för att priset vid pump ska sänkas med 50 öre per liter föreslås att energiskatten sänks med 40 öre per liter. Propositionens förslag utformas i enlighet med detta. Även efter den föreslagna sänkningen av energiskatten på bensin och diesel uppfyller beskattningen föreskrivna minimiskattenivåer i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet. För att säkerställa att förändringarna av beskattningen inte ska medföra något element som är att anse som statligt stöd föreslås förändringarna gälla de generella energiskattesatser som gäller för de drivmedel som definitionsmässigt omfattas av 2 kap. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Utöver bensin och diesel ingår i dessa definitioner flygbensin, flygfotogen samt vissa oljor med hög svavelhalt.
Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 och 1 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringens förslag är i enlighet med det tillkänna-givande som riksdagen har riktat till regeringen i samband med beslut om statens budget 2022. Utskottet har inget att invända mot förslaget som tillstyrks.
av Lorentz Tovatt (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2021/22:84 punkterna 1 och 2.
Ställningstagande
Den grundläggande principen bakom en skatt på fossila drivmedel – att förorenaren ska betala – genomsyrar all svensk miljölagstiftning. Att sänka skatten på fossila drivmedel är raka motsatsen till denna princip. Att prissätta utsläpp är dessutom det överlägset mest effektiva sättet att minska utsläppen. Den föreslagna sänkningen om 50 öre per liter innebär därför att Sveriges utsläpp kommer att öka. Om Sverige ska hedra de utsläppsmål som antagits av riksdagen är sänkt pris på utsläpp inte rätt väg att gå. Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå propositionen.
|
1. |
|
|
|
Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Magnus Stuart (M) och Kjell Jansson (M) anför: |
Det är inte rättvist att den som bor på landsbygden ska dra ett tyngre lass för klimatomställningen än den som bor i storstaden. I dag läggs en allt för stor börda på dem som är beroende av bilen som transportmedel för att färdas i vardagen. Propositionens förslag är ett viktigt steg för att reducera den höga skattebördan som regeringen har lagt på de som behöver bilen i vardagen och för jobbet.
Regeringens fordonspolitik är skadlig och genomsyras av en oförståelse för hur Sverige ser ut och fungerar. Utöver omfattande skattehöjningar på drivmedel så har regeringen genom bonus malus-systemet under kort tid höjt skatten på ett radikalt sätt för dem som är beroende av bilen. Bonus malus-systemet har inte infriat förväntningarna, och enligt flera myndigheters beräkningar går det inte att utläsa någon tydligt positiv effekt när det gäller minskade utsläpp. Det är även uppenbart att reduktionsplikten har lett till höga bränslepriser – vi har betydligt högre krav än EU och på grund av hur regeringen har infört plikten har det kraftigt drivit upp priserna.
Primärt är det den teknikutveckling som leder till effektivare bilmotorer som kommer att bidra till att utsläppen från bensin- och dieseldrivna bilar kommer att minska. I regeringens proposition anges att reduktionsplikten har stor påverkan på möjligheten att uppnå transportsektorns klimatmål, vilket får betraktas som en överdriven tilltro till ett system som uppvisar påtagliga brister. Sättet regeringen har infört reduktionsplikten är behäftat med tydliga risker för hushållen och transportsektorn.
Svenska företag blir också lidande av de höga drivmedelskostnaderna. Företagens konkurrenskraft minskar och viktiga jobbtillfällen går förlorade när skatterna pressas upp alltför högt. Svenska bensin- och dieselpriser är i nuläget de högsta någonsin. Det mesta talar för att oljepriset kommer att fortsätta stiga den kommande tiden. Framöver anser Moderaterna att ytterligare steg bör tas för att minska skatten på bensin och diesel. Den aktuella propositionen är en följd av att riksdagen har antagit Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma budget för 2022. Vi står därmed bakom propositionens förslag.
|
2. |
|
|
|
Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD) anför: |
I propositionen föreslås en sänkning av energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 2022, vilket tillgodoser riksdagens tillkännagivande för regeringen som beslutades den 24 november 2021. I våra egna förslag har vi dock velat gå längre. Det är av vikt att vi skapar möjligheter för näringsliv och företagande i hela landet, för alla verksamhetsområden och för små, medelstora och stora företag. Inte minst drabbas jord- och skogsbruk av de höga prisnivåerna, vilket är förödande bl.a. för Sveriges livsmedelsproduktion. Vi menar att bränsleskatterna för jord- och skogsbruk behöver sänkas till EU:s miniminivå.
De svenska bensin- och dieselpriserna har på senare tid rusat i höjden. Inte minst på grund av det kraftigt höjda världsmarknadspriset på olja, som orsakats av kriget i Ukraina, men också på grund av de årliga indexuppräkningarna av skatter på drivmedel.
Reseavdraget har stegvis urholkats genom att milersättningen varit fryst i många år, samtidigt som samtliga kostnader förknippade med bilen höjts kraftigt. Mobilitet är grundläggande för att människor ska kunna leva och verka i mindre orter där avstånden till jobb och offentlig service är längre. Bensin- och dieselpriset vid pump måste minska ytterligare, där särskilt dieseln i dag påverkas av en radikal svensk biodrivmedelspolitik som till stor del handlar om att importera ohållbara biodrivmedel från utlandet. Med sänkta skatter på drivmedel, höjd milersättning och en mer hållbar biodrivmedelspolitik kan betydande sänkningar av priset för drivmedel vid pump möjliggöras. För långsiktigt hållbara priser behöver även de årliga indexuppräkningarna av skatter ses över.
Propositionen i detta betänkande bygger på det förslag som utarbetades i förhandling mellan Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Vi tillstyrker därför propositionen.
|
3. |
|
|
|
Aphram Melki (C) anför: |
|
4. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Jag och mitt parti menar att fossila bränslen måste fasas ut och det snabbt. Takten i omställningen måste öka för klimatets skull, dessutom är det helt orimligt att vi är sårbara och beroende av auktoritära stater som Ryssland. Vänsterpartiet vill bl.a. att järnvägen och laddinfrastrukturen byggs ut, att tåg ersätter inrikesflyg i betydligt större utsträckning än idag, att kollektivtrafiken byggs ut och priserna sänks samt att utbyggnaden av elkablar till kontinenten och marknadsprissättningen av el på EU-marknaden ses över.
Med anledning av Rysslands aggressionskrig i Ukraina har människor dött, miljontals fått fly från sina hem och människor separerats från sina nära och kära. Sanktioner mot Ryssland har införts, kriget har fördömts och Ryssland står så gott som ensamma med hela världen emot sig. Vi hoppas på att Ukraina ska förbli en självständig demokratisk stat och att kriget ska ta slut så snart som möjligt. Sverige ska stå stabilt på Ukrainas sida.
Kriget har för Sveriges del inte bara inneburit att många varor har blivit bristvaror utan också att priser har stigit kraftigt t.ex. på drivmedel. På väldigt kort tid har priserna stigit med flera kronor per liter och såväl enskilda hushåll som företag har fått problem med att klara av de kraftigt ökade kostnaderna. Vänsterpartiet är ett parti som ser människors problem i vardagen och gör något åt dem. Vi menar att staten bör träda in och skydda hushåll och företag från den oljeprischock som nu drabbar Sverige. Vi vill att det ska vara möjligt att leva i hela landet, även där det inte finns kollektivtrafik så som vi skulle önska. Vi vill dämpa prischocken genom tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatter och genom en minskning av reduktionsplikten. Mot bakgrund av detta har vi valt att dra tillbaka vår motion på regeringens proposition 2021/22:84 Sänkt energiskatt på bensin och diesel. Jag tillstyrker därför regeringens förslag.
|
5. |
|
|
|
Gulan Avci (L) anför: |
Budgetbeslutet fattades i december 2021. Därefter har bränslepriserna skenat som en direkt konsekvens av Rysslands invasion av och krig mot Ukraina, samt de tydliga sanktioner som västvärlden har infört. Drivmedelspriserna är på nivåer vi aldrig sett tidigare. Det är centralt att det folkliga stödet för sanktionerna bibehålls och att sanktionsordningen är långsiktigt uthållig om kriget fortsätter, vilket tyvärr är ett av de scenarier vi måste planera för. En följd av de kraftigt stigande världsmarknadspriserna är att statens skatteintäkter ökar. Men det är inte rimligt att hushåll och företag får ta hela effekten av de höga drivmedelspriser som följt på Putins anfall mot Ukraina, medan staten däremot tjänar pengar. Liberalerna anser därför att det behöver införas en tillfällig kompensation i form av en tidsbegränsad skattesänkning, i första hand på energiskatten medan den miljöstyrande koldioxidskatten däremot bör ligga kvar. Det är viktigt att prissignalen om att elektrifiera och vidta åtgärder för att minska den återstående konsumtionen av bensin och diesel kvarstår. Vid den nu rådande prisnivån kommer den tydligt klimatstyrande effekten av bränslebeskattningen dock att finnas kvar även vid en tillfällig skattesänkning. Trots det som sägs ovan tillstyrker jag förslaget, som är en följdändring av det budgetbeslut som riksdagen redan fattat för 2022.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:84 :
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:883) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Bilaga 2
