|
|
Företag, kapital och fastighet
I betänkandet behandlar utskottet kvarvarande motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22 om beskattning, företagande och kapital.
Utskottet föreslår med anledning av motionsyrkanden två tillkännagivanden till regeringen om att den ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning och göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att tillkännagivanden inte behövs eftersom frågan redan är aktualiserad inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns 25 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och ett särskilt yttrande (V).
Behandlade förslag
Cirka 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag
Beskattning vid generationsskifte
Skatteregler för ideell sektor
Fastighetsskatt på elproduktion
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
Avdrag för sponsring av idrott
Avdrag för sponsring av kultur
1.Företagande och investeringar, punkt 1 (M)
2.Företagande och investeringar, punkt 1 (SD)
3.Företagande och investeringar, punkt 1 (C)
4.Företagande och investeringar, punkt 1 (V)
5.Företagande och investeringar, punkt 1 (KD)
6.Företagande och investeringar, punkt 1 (L)
7.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (SD)
8.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C)
9.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (L)
10.Beskattning vid generationsskifte, punkt 3 (KD)
11.Skogskonton m.m., punkt 4 (M)
12.Skogskonton m.m., punkt 4 (SD)
13.Skogskonton m.m., punkt 4 (C)
14.Skogskonton m.m., punkt 4 (KD)
15.Skatteregler för ideell sektor, punkt 5 (SD)
18.Fastighetsskatt på elproduktion, punkt 7 (SD)
19.Boendebeskattning m.m., punkt 8 (SD)
20.Boendebeskattning m.m., punkt 8 (C)
21.Boendebeskattning m.m., punkt 8 (V)
22.Boendebeskattning m.m., punkt 8 (KD)
23.Avdrag för sponsring av idrott, punkt 10 (SD, C, V, KD, L)
24.Avdrag för sponsring av kultur, punkt 11 (C, KD, L)
Företag, kapital och fastighet (V)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Företagande och investeringar |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,
2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,
2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,
2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,
2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1–4,
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42,
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (KD)
Reservation 6 (L)
|
2. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:414 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:599 av Jan Ericson (M),
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 17,
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 31 och
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1.
Reservation 7 (SD)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (L)
|
3. |
Beskattning vid generationsskifte |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 15 och 16 samt
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16.
Reservation 10 (KD)
|
4. |
Skogskonton m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1621 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2021/22:1624 av Per Åsling (C),
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,
2021/22:3139 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3682 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 10 och 21,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 27,
2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 45 och 85–88 samt
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10.
Reservation 11 (M)
Reservation 12 (SD)
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (KD)
|
5. |
Skatteregler för ideell sektor |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14.
Reservation 15 (SD)
|
6. |
Ränteavdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1685 av Magnus Manhammar (S),
2021/22:1972 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 3,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 30 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 16 (SD)
Reservation 17 (KD)
|
7. |
Fastighetsskatt på elproduktion |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 35.
Reservation 18 (SD)
|
8. |
Boendebeskattning m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3, 4, 11 och 12,
2021/22:835 av Elin Lundgren (S),
2021/22:1097 av Jan Ericson (M),
2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 12,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8,
2021/22:2603 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 9,
2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 33,
2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3417 av Emma Hult (MP) yrkande 34,
2021/22:3589 av Lars Beckman (M),
2021/22:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 3,
2021/22:3832 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 26 och 31–33 samt
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16.
Reservation 19 (SD)
Reservation 20 (C)
Reservation 21 (V)
Reservation 22 (KD)
|
9. |
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:304 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2021/22:369 av Jörgen Grubb (SD),
2021/22:1702 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:1975 av Sten Bergheden (M) och
2021/22:1988 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.
|
10. |
Avdrag för sponsring av idrott |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1072 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1643 av Rickard Nordin (C),
2021/22:2139 av Roland Utbult (KD),
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 17,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 35.
Reservation 23 (SD, C, V, KD, L)
|
11. |
Avdrag för sponsring av kultur |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 25.
Reservation 24 (C, KD, L)
|
12. |
Tonnnageskatt m.m. |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:354 av Hampus Hagman (KD),
2021/22:2519 av Hans Rothenberg (M),
2021/22:2954 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 7 och 30,
2021/22:3394 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 33,
2021/22:3758 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 37 och 42 samt
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 20 och 25 samt
bifaller delvis motion
2021/22:2954 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6.
|
13. |
Konstinköp |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 16.
Reservation 25 (C)
Stockholm den 7 april 2022
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Ulla Andersson (V), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Eva-Lena Jansson (S), Jasmin Farid (M), Helena Vilhelmsson (C), Juno Blom (L) och Emilia Töyrä (S).
Under höstens behandling av statsbudgeten för 2022 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2021/22 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2021/22:1, yttr. 2021/22:SkU1y, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (KD) och 6 (L).
Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.
Motionerna
I partimotion 2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42 och kommittémotion 2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9 föreslås att skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda ska införas för att det ska bli mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare.
I kommittémotion 2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5 föreslås en utredning om möjligheten att införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda för att det ska bli mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare och att bolagsskatten ska sänkas.
I kommittémotion 2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44 anges att investeringssparkontot ska vara ett enkelt sparande med låga trösklar samt präglat av förutsägbarhet och långsiktighet. Motionärerna föreslår därför att kontots kärnvärden ska värnas.
I motion 2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M) föreslås en utredning om möjligheten att ha konkurrenskraftigare ägarskatter eftersom det finns betydande samhällsekonomiska vinster med att sänka kapitalinkomstskatten.
I motion 2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 föreslås en översyn av möjligheten att införa ett s.k. pensions-ISK, dvs. en särskild sparform för pensionssparande utformat som dagens investeringssparkonto men med en lägre beskattning.
I motion 2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås att en översyn av lagstiftningen övervägs så att det blir lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner.
I motion 2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3 föreslås att det ska övervägas att införa ett entreprenörskonto i likhet med den s.k. skogskontomodellen så att det ska gå att skjuta upp kapitalbeskattningen och få ett uppskov vid återinvesteringar. Motionärerna föreslår även att ett generösare riskkapitalavdrag införs.
I motion 2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5 föreslås en översyn av möjligheten till skattelättnad för utbildningskostnaden för att uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar.
I kommittémotionerna 2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4 och 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29 föreslås att skatten på investeringssparkonto återställs till nivån före den senaste höjningen och att den senaste höjningen av avkastningsskatten återställs.
I kommittémotion 2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11 föreslås att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget utreds, att nivån på investeraravdraget höjs samt att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton återställs till den ursprungliga nivån vid införandet.
I kommittémotion 2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD) föreslås en utredning om möjligheten för företag att kvitta förluster mot vinster, en s.k. carry back, inom bolagsskattesystemet.
I kommittémotion 2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 föreslås att skatten på investeringssparkonto och kapitalförsäkring återställs till nivån före den senaste höjningen och att det införs en ny punkt 9 i 13 § i lagen om investeringssparkonto eftersom lagen bör moderniseras och göra det möjligt för innehavaren att delta i fler nyemissioner.
I kommittémotion 2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11 föreslås att avdraget för forskning och utveckling förstärks eftersom det är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft.
I kommittémotion 2021/22:3684 av Richard Nordin m.fl. (C) yrkande 31 föreslås en utredning om en utökad avdragsrätt för företag som investerar i klimatkompensation som lever upp till svenska myndigheters rekommendationer för att skapa nya incitament för klimatkompensation.
I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36 föreslås en utredning om skattelagstiftningen relaterad till kryptovalutor.
I kommittémotion 2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13 föreslås att regeringen skar återkomma till riksdagen med ett förslag på en utflyttningsskatt för fysiska personer.
I motion 2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10 föreslås en utredning om huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
I kommittémotion 2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 föreslås att en ny typ av entreprenörskonto för soloföretagare som schablonbeskattas införs för att bidra till nyföretagande och stärka egenanställdas flexibilitet när det gäller att ha många uppdragsgivare.
I kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5 föreslås att bolagsskatten tillfälligt sänks för alla företag som gör investeringar under 2022 för att stimulera till investeringar och därmed klimatomställning och digitalisering i näringslivet. Motionärerna föreslår också att investeraravdraget förändras så att det kan användas även av mindre investerare som tillsammans med andra blir ägare i egenskap av en juridisk person.
I partimotion 2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24 anförs att det behövs nya och kraftfullare möjligheter till schablonbeskattning för att minska trösklarna till soloföretagande.
I kommittémotion 2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1-4 anförs att Liberalerna säger nej till straffbeskattning av vanliga småsparare eftersom höjningen av skatten på investeringssparkontot har äventyrat förtroendet för att investera i Sverige och fått stora konsekvenser för den långsiktiga spararen. Därför föreslår motionärerna att regleringen av investeringssparkonto förtydligas så att hinder mot deltagande i vissa nyemissioner undanröjs, att regleringen ska vara utformad på ett sätt som gör det lätt för vanliga sparare att förstå och följa reglerna samt en utredning av möjligheten till onoterade innehav på ett investeringssparkonto.
I kommittémotion 2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4 föreslås att reglerna om räntefördelning förenklas för att minska regelbördan och öka tryggheten för den stora gruppen enskilda näringsidkare som varje dag skapar tillväxt och skatteintäkter för Sverige. Motionärerna föreslår även en översyn av den skattemässiga regleringen av vinstandelslån för att underlätta denna låneform och stimulera investeringar i svenska innovationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.
I juni 2018 antog riksdagen regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2019, förväntas leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Vidare infördes ett primäravdrag genom en ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv.
Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Bolagsskatten var dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl 21,4 procent.
Utskottet finner inte skäl att nu ändra sitt ställningstagande eller på annat sätt förorda förändringar av bolagsskatten.
Sparformen investeringssparkonto infördes 2012 för att ge möjlighet att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes schablonavkastningen från statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter till statslåneräntan ökad med 1 procentenhet den 1 januari 2018. I samband med förslaget gjorde regeringen bedömningen att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning och att den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer kommer att öka. Utskottet hade ingen invändning mot höjningen av beskattningen och tillstyrkte förslaget (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1).
I samband med riksdagens behandling av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto (skr. 2018/19:30) uttalade utskottet bl.a. att det utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och behovet av ett förändrat regelverk för investeringssparkontot. Eftersom både Riksrevisionen och regeringen har uppmärksammat frågan om behovet av förenklade regler fann utskottet inte skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att förenkla reglerna för investeringssparkonto för att möjliggöra börsintroduktioner och nyemissioner i större utsträckning (bet. 2018/19:SkU7).
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda en utredning av eller ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto eller att föregripa den pågående beredningen.
Sverige har inget formellt system för återföring av förluster, s.k. carry back. Reglerna om avsättning till periodiseringsfond fyller dock redan en sådan funktion. Syftet med periodiseringsfonderna är att underlätta företagets finansiering av investeringar med eget kapital och förstärka likviditeten. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas när företaget går med förlust erbjuder systemet också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster. Eftersom periodiseringsfonderna erbjuder en möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden ansågs det inte nödvändigt vid införandet av dessa regler att också införa särskilda regler för förlustutjämning mot tidigare års vinster. Av systematiska och principiella skäl ansågs det viktigt att undvika att ha två skilda system för förlustutjämning bakåt i tiden (prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen).
Utskottet finner därför inte något skäl att förorda en utredning om möjligheten att kvitta förluster mot vinster inom bolagsskattesystemet.
Utskottet finner inte heller något skäl att förorda en utredning om skattelagstiftningen relaterad till kryptovalutor.
Investeraravdraget infördes den 1 december 2013 för att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital till dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att jämna ut den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital och till att sänka småföretagens kapitalkostnader. Riksdagen antog i november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år när förvärvet görs (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016.
För att ge företagen incitament att öka och tidigarelägga sina investeringar och skapa förutsättningar för återhämtningen av ekonomin gäller sedan den 1 januari 2022 en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas under kalenderåret 2021. Rätt till skattereduktionen har fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet, om de innehar eller har innehaft inventarier som ingår i ett underlag för skattereduktion.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare förändringar av bestämmelserna om investeraravdraget.
Utformningen av skatteincitament för forskning och utveckling har utretts dels i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (Skatteincitament för forskning och utveckling, SOU 2012:66), dels i utredningen om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (Entreprenörskapsutredningen, Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 2016:72). I vid bemärkelse innebar utredningsuppdragen att identifiera hinder och möjligheter och lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Dessa utredningar utredde bl.a. förslag om patent- och innovationsboxar men valde att inte gå vidare med dessa eftersom de ansåg att nackdelarna – högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna. Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna innebär att det vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska göras avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. För att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2020 att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas (prop. 2019/20:1 s. 223). Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget den 11 mars 2020 (bet. 2019/20:SfU15). För att underlätta för svenska företag att investera mer i ny teknik och högt kunskapsinnehåll har nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling förstärkts ytterligare fr.om. den 1 juli 2021.
Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda ändrade bestämmelser om fast driftställe för att utländska företag som är verksamma i Sverige ska omfattas av bestämmelserna.
Utskottet anser att miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är centrala för att uppnå miljömål och avgörande för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 tydliggjort att klimatet är och förblir vår tids ödesfråga. Omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi är nödvändig för att Sverige ska uppnå sina miljö- och klimatmål, för att nå de globala målen i Agenda 2030 och för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft globalt. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar dock att takten i klimatomställningen måste öka, både i Sverige och globalt. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder för att påskynda den gröna omställningen av ekonomin, för minskade utsläpp, för att främja den cirkulära ekonomin och för att värna den svenska naturen.
Med anledning av de föreslagna och redan vidtagna åtgärderna på klimatområdet är utskottet inte berett att nu förorda förslag om att införa skatteavdrag för klimatkompenserande företag.
När det gäller frågan om att införa en s.k. exitskatt eller en utflyttningsskatt finns i dag den s.k. tioårsregeln för att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats i Sverige. Det har dock visat sig att det finns ett behov av att reformera tioårsregeln på ett sätt som säkerställer bl.a. konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler. Frågan om reformering av tioårsregeln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företagsoch kapitalbeskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en förändring av skattereglerna för fåmansföretag.
Jämför reservation 7 (SD), 8 (C) och 9 (L).
Bakgrund och gällande rätt
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.
3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn och barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i.
Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren tar ut utdelning från företaget eller säljer andelar i bolaget ska utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital.
Upp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp), som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner, beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.
Reformering av reglerna
Vid en reformering av reglerna den 1 januari 2006 utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Det infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, med tanke främst på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda, t.ex. nystartade företag. I stället för att beräkna utrymme för kapitalbeskattning enligt de ordinarie, mer komplicerade reglerna tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 procents kapitalinkomstskatt. Därefter har schablonbeloppet höjts vid tre tillfällen. Syftet med höjningarna av schablonbeloppet har varit att stimulera nyföretagande och förenkla för företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda.
En annan förändring som infördes den 1 januari 2009 gällde det löneuttagskrav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få tillgodoräknas aktiva delägare vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Det maximala löneuttagskravet sänktes från 15 till 10 inkomstbasbelopp den 1 januari 2009. Sedan samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.
I 57 kap. 22 § IL finns en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna s.k. 100-basbeloppsregel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp som inkomst av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än motsvarande 100 inkomstbasbelopp. Kapitalvinst utöver det beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital. Dessa regler infördes den 1 januari 2006.
Sedan den 1 januari 2012 finns även en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst som reglerar till vilken del utdelning under ett och samma beskattningsår ska beskattas som inkomst av tjänst.
Ytterligare en skärpning av 3:12-reglerna infördes den 1 januari 2014. Skärpningen innebar att det infördes ett kapitalandelskrav om 4 procent, vilket innebär att löneunderlagsregeln bara får tillämpas av delägare som äger en viss minsta andel av kapitalet i företaget. Det lönebaserade utrymmet begränsades också till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller den närståendes kontanta ersättning, samtidigt som det höjdes från 25 till 50 procent av underlaget. En sänkning av löneuttagskravet till 9,6 inkomstbasbelopp infördes. Vidare infördes en definition av dotterföretag. Slutligen höjdes den positiva räntefördelningsräntan.
Utvidgad definition av fåmansföretag
Sedan den 1 januari 2022 gäller en utvidgad definition av fåmansföretag. Vid bedömningen av om ett visst företag utgör ett fåmansföretag ska enligt bestämmelsen en fysisk person som är delägare och verksam i betydande omfattning i företaget, och samtidigt har ett bestämmande inflytande över en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare som äger andelar i företaget, anses äga den juridiska personens andelar i det prövade företaget. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna, genom att t.ex. en stiftelse ges röststarka aktier i ett fåmansägt företag för att utdelningsinkomster från den bedrivna verksamheten i företaget ska kunna delas ut till kretsen av verksamma aktieägare utan att bli föremål för den särskilda beskattningen för delägare i fåmansföretag.
Komplettering av den s.k. utomståenderegeln
Från samma tidpunkt gäller även en komplettering av den s.k. utomståenderegeln. Kompletteringen innebär att ett företag inte anses ägt av utomstående till den del företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare och företagets verksamma delägare eller en sådan delägares närstående kan få del av medel eller förmåner från den juridiska personen i viss omfattning.
Motionerna
I motion 2021/22:414 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av närståendebegreppet i 3:12-reglerna eftersom förenklade regler för familjeföretag är nödvändigt för att få fler företag och därmed fler arbetstillfällen.
I motion 2021/22:599 av Jan Ericson (M) föreslås likaså en översyn av närståendereglerna för att underlätta för småföretag att växa och kunna anställa familjemedlemmar på samma villkor som andra anställda.
I kommittémotion 2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 föreslås en utredning av skattesystemet för fåmansbolag så att det blir ett enklare och mer generellt system.
I partimotion 2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 31 föreslås en översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda små företagen bl.a. genom att höja gränsen för den s.k. förenklingsregeln.
I kommittémotion 2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 17 föreslås att 3:12-reglerna stärks och utvecklas med tanke på hur viktiga de är när allt fler väljer att bli företagare.
I kommittémotion 2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1 föreslås en övergripande översyn och reformering av 3:12-reglerna för att förenkla regelverket, minimera skadliga och snedvridande effekter och göra det mer attraktivt att driva ägarledda företag i Sverige. Vidare föreslås att en höjning av schablonbeloppet i förenklingsregeln ska övervägas för att göra det möjligt för fler att använda sig av den förenklade schablonbeskattningen.
Utskottets ställningstagande
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster.
De särskilda skattereglerna, som kallas 3:12-reglerna, har reviderats i flera omgångar under senare år. Den senaste utredningen överlämnade sitt slutbetänkande om en översyn av 3:12-reglerna den 3 november 2016 (SOU 2016:75). Utredningens uppdrag var att dels se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, dels se över 3:12-reglerna för att begränsa möjligheterna till skattemässig inkomstomvandling. Vid översynen av 3:12-reglerna var det enligt direktiven viktigt att hitta en bra balans mellan syftet att förhindra inkomstomvandling och syftet att skapa positiva effekter som ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och högre tillväxt.
För att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag gäller sedan den 1 januari 2022 en utvidgad fåmansföretagsdefinition. Vidare kompletterades den s.k. utomståenderegeln. Bestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet nu inte något skäl att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen om en översyn av fåmansbolagsskattereglerna. Motionsförslagen avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att förändra beskattningsreglerna för generationsskiften i familjeägda företag.
Jämför reservation 10 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns särskilda regler om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12- reglerna. Anledningen till de särskilda reglerna är Sveriges duala skattesystem, dvs. att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och att kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. Reglerna infördes i samband med 1990 års skattereform och är avsedda att förhindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster i syfte att sänka den totala skatten på ersättning från företaget.
Fåmansföretag
Med fåmansföretag avses enligt huvudregeln aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget (56 kap. 2 § 1 IL). Vid bedömningen ska en person och dennas närstående (närståendekrets) anses som en delägare (56 kap. 5 § IL). Med delägare i fåmansföretag avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget (56 kap. 6 § IL). Enligt den kompletterande s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen (57 kap. 3 § IL) ska vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag flera delägare anses som en enda delägare under vissa förutsättningar. Det gäller om delägarna själva eller genom någon närstående är, eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit, verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag (57 kap. 3 § andra stycket 1 IL). Vid bedömningen av om alla verksamma delägare ska anses som en enda delägare – och företaget därmed ska anses vara ett fåmansföretag – ska hänsyn även tas till delägares eller någon närståendes verksamhet, dels i det företag som äger företaget som prövningen avser, dels i ett annat företag som ägs av det förstnämnda företaget (57 kap. 3 § andra stycket 2 och 3 IL).
Kvalificerade andelar
För att en andelsägare ska beröras av de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag ska andelarna anses vara kvalificerade. En andel är kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem närmast föregående beskattningsåren har varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet (57 kap. 4 § IL).
En andel är också kvalificerad om företaget, direkt eller indirekt, har ägt andelar i ett annat fåmansföretag i vilket andelsägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning under nämnda tid. Anledningen till att även närstående beaktas är för att undvika att reglerna kringgås. Reglerna anger hur utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital vid beskattningen.
Utdelning på kvalificerade andelar upp till ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (57 kap. 20 § IL). Utdelning som överstiger gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst upp till och med ett belopp som motsvarar maximalt 90 inkomstbasbelopp (57 kap. 20 a § IL). Utdelning däröver beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital. För kapitalvinster gäller på liknande sätt som för utdelningar att kapitalvinst på kvalificerade andelar som motsvarar gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (57 kap. 21 § IL). Kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst upp till och med ett belopp som motsvarar maximalt 100 inkomstbasbelopp (57 kap. 22 § IL) fördelat på avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren. Kapitalvinst däröver beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital. Om andelarna inte är kvalificerade beskattas utdelning och kapitalvinst med 25 procent i inkomstslaget kapital (42 kap. 15 a § IL).
Utomstående
Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Ett företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av bl.a. fysiska personer som äger kvalificerade andelar i företaget (57 kap. 5 § IL).
Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag
Riksdagen beslutade den 8 maj 2019 att anta regeringens förslag om att underlätta ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag (prop. 2018/19:54, Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag). Bestämmelserna innebär att en andel i ett fåmansföretag inte ska anses kvalificerad enbart på grund av att någon annan närstående än andelsägarens make har varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.
Bestämmelserna innebär även att andelar i ett fåmansföretag är kvalificerade när andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i ett företag som bedriver samma eller likartad verksamhet som det företag i vilket andelsägaren indirekt äger andelar.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 15 föreslås att ägarskiften mellan närstående i familjeföretag, s.k. generationsväxlingar, ska underlättas för att fler företag ska startas och för att underlätta för befintliga företag att vara livskraftiga över tid.
Vidare föreslås i samma motion yrkande 16 och i kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16 en utredning av möjligheten för personal som vill äga och driva vidare företag eftersom många svenska företag riskerar att behöva läggas ned när företagares barn inte vill ta över verksamheten.
Utskottets ställningstagande
De s.k. 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna. Genom flera ändringar under senare år har reglerna emellertid blivit mer förmånliga samtidigt som utrymmet för inkomstomvandling har ökat.
Regeringen har i betänkande SOU 2016:75 låtit utreda beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag för att inte missgynna överlåtelser av företag inom familjen. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Vid översynen av ägarskiften var syftet att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i så stor utsträckning som möjligt beskattas likformigt oberoende av om andelarna avyttras inom eller utom närståendekretsen. Förslaget innehåller bl.a. en särskild undantagsregel som medför att beskattningen inte påverkas av om ett fåmansföretag säljs till någon inom familjen eller till någon utomstående.
Utskottet konstaterar att nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag gäller sedan den 1 juli 2019. Reglerna gör det möjligt att genomföra generationsskiften av ett fåmansföretag på samma skattemässiga villkor vid en överlåtelse till en närstående som till en extern part.
Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändrade beskattningsregler vid generationsskiften i familjeägda företag. Motionsförslagen avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändring av reglerna för skogskonton och skogsskadekonton, om att utreda möjligheten att avsätta stormskogslikvid till en ersättningsfond, om att inrätta ett s.k. renkonto, om att införa ett poängsystem och om en översyn av möjligheten att periodisera engångsersättning för markintrång.
Jämför reservation 11 (M), 12 (SD), 13 (C) och 14 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
En skattskyldig som bedriver enskild näringsverksamhet och äger en lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar få en uppskjuten beskattning av skogsinkomster och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år genom att göra skogsavdrag. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får enligt 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Möjligheten till insättning på skogsskadekonto regleras i 21 kap. 23 § IL, av vilken framgår att avdrag för insättning på skogsskadekonto bara får göras om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.
Den s.k. Skogsutredningen 2019 överlämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) i november 2020. Syftet med utredningen var bl.a. att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. I regeringens proposition Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) som överlämnades i november 2021 gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning. Regeringen ansåg även att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet som delade regeringens bedömningar konstaterade att de regler som är tillämpliga vid beskattning av ersättning i samband med att naturvårdsavtal ingås mellan staten och skogsägare ofta ger ett ofördelaktigt skattemässigt resultat för skogsägaren (yttr. 2021/22:SkU3y).
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1 föreslås att det s.k. skogskontot ska bevaras så att oregelbundna skogsinkomster kan jämnas ut mellan åren och inte inkomstbeskattas förrän det år de tas ut.
I motion 2021/22:3139 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att skatten ska kopplas till ett poängsystem för skogs- och lantbruk för att främja naturvärden och långsiktigt ägande.
I kommittémotion 2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30 föreslås att skogskontot ska bevaras eftersom det bidrar till en långsiktig och ändamålsenlig skogsskötsel.
I kommittémotion 2021/22:3682 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 10 föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot. I yrkande 21 samma motion föreslås att skogskontot ska behållas i sin nuvarande form och en översyn av skogsavdraget.
I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 27 föreslås en översyn av möjligheten att engångsersättningar för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår.
I motion 2021/22:1621 av Per Åsling (C) yrkande 5 föreslås en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot.
I motion 2021/22:1624 av Per Åsling (C) föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot.
I kommittémotion 2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkanden 45 föreslås att skattereglerna modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas. I samma motion yrkandena 85–88 begärs att skogskontot och skogsskadekontot ska finnas kvar, att möjligheten att överlåta skogskontot och skogsskadekontot genom arv eller gåva ska utredas, att möjligheten att avsätta stormskogslikvid till ersättningsfond ska utredas samt att det i likhet med dagens skogskonton ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond.
I kommittémotion 2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 föreslås att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten ska kvarstå.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att reglerna för skogskonton respektive skogsskadekonton har setts över av Skatteförenklingsutredningen, som i oktober 2014 överlämnade sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningens uppdrag var bl.a. att säkerställa att det ursprungliga syftet med reglerna upprätthålls. Vid utformningen av förslagen togs hänsyn till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag.
Utredningen föreslår bl.a. att det införs en ny avsättningsmöjlighet, s.k. företagsfond, som ersätter reglerna om skogskonton, skogsskadekonton, upphovsmannakonton och expansionsfonder. Reglerna om periodiseringsfonder ska slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning ska införas: fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning ska slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa beredningen av utredningens förslag.
Det nationella skogsprogrammet fortsätter att utvecklas. Regeringen bedömer att programmets olika insatser och dialog även i fortsättningen bidrar till att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn. I samband med behandlingen av regeringens proposition 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning samt att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet delade regeringens bedömningar.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna för att möjliggöra att ersättning från naturvårdsavtal och engångsersättningar för markintrång kan periodiseras.
Utskottet finner det inte heller motiverat att förorda en modell med skogskonton på de utökade sätt som föreslås i ett antal motioner. Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ändrade skatteregler för idrottsrörelsen.
Jämför reservation 15 (SD).
Gällande rätt
I 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som ett generellt krav för att bli undantagna från skattskyldighet enligt dessa bestämmelser gäller för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden att de måste uppfylla ändamålskravet i 4 §, verksamhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § och öppenhetskravet i 10 §.
Ändamålskravet är det första villkoret, och det innebär att föreningen eller trossamfundet, utan begränsning till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, ska främja ett eller flera allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, politiska, idrottsliga eller kulturella ändamål. Vidare ska föreningen eller trossamfundet, enligt verksamhetskravet, bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser sådana ändamål. Fullföljdskravet innebär att föreningen eller trossamfundet ska bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens eller samfundets tillgångar och ställer alltså krav på inkomstanvändningen.
Slutligen innebär öppenhetskravet att en förening eller ett trossamfund inte utan särskilda skäl får neka en person inträde som medlem.
Genom att uppfylla de nämnda villkoren blir ideella föreningar eller registrerade trossamfund inskränkt skattskyldiga och är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Detta framgår av 7 kap. 3 § första stycket IL.
För ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller, utöver vad som framgår ovan, vissa ytterligare inskränkningar i skattskyldigheten enligt 7 kap. 3 § andra stycket IL. Det finns enligt bestämmelsen utrymme för att utan skattskyldighet bedriva viss näringsverksamhet. Huvudregeln är dock fortfarande att ideella föreningar och registrerade trossamfund är skattskyldiga för inkomst från näringsverksamhet.
För att undantaget från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § andra stycket IL ska gälla måste den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet, utöver de generella villkoren, även uppfylla vissa ytterligare krav. Dessa krav gäller framför allt vad för sorts verksamhet som bedrivs. Enligt denna bestämmelse är föreningarna och trossamfunden undantagna från skattskyldighet för bl.a. inkomst från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av eller som har annan naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete samt verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Att försäljning av skänkta varor, dvs. secondhandförsäljning, är undantagen från skattskyldighet framgår sedan den 1 januari 2016 uttryckligen av lagtexten, och det har i och med detta även förtydligats vilka krav som ställs för att sådan försäljning ska omfattas av undantaget.
Innan reglerna om undantag från skattskyldighet flyttades över till inkomstskattelagen fanns det i den dåvarande lagtexten exempel på vad som skulle anses ha naturlig anknytning till en förenings ändamål respektive att inkomsterna av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete (se 7 § 5 mom. lagen [1947:576] om statlig inkomstskatt). Att exemplen utelämnades i inkomstskattelagen berodde på att det ansågs mindre lämpligt med sådana exempel i lagtext. Det fanns således ingen avsikt att ändra något i sak och vägledning kan därför fortfarande hämtas från dessa exempel för att avgöra vad som är näringsverksamhet som kvalificerar sig för att omfattas av undantagen från skattskyldighet.
Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den ska finansiera detta angavs i tidigare lagtext sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. Sådan verksamhet kan dock vara undantagen från skattskyldighet om den av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. I den tidigare lagtexten angavs att till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av en nykterhetsförening eller en förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt.
Motionen
I kommittémotion 2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14 föreslås att regeringen under det kommande året ska lägga fram förslag om förbättrade skatteregler för idrottsrörelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen prövat frågan om ändrade skatteregler för idrottsrörelsen och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2020/21:SkU19). Utskottet anförde bl.a. att riksdagen i september 2017 antog regeringens förslag till ett förtydligande av inkomstskattelagen som bl.a. innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål (prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8). Undantaget från skattskyldighet gäller om en förening eller ett trossamfund i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Motionsförslaget avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en nedtrappning av ränteavdragen och att ränteavdragen för s.k. blancolån (lån utan säkerhet) ska slopas.
Jämför reservation 16 (SD) och 17 (KD).
Gällande rätt
Till inkomst av kapital hänförs sådana intäkter och kostnader som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst (41 kap. 1 § inkomstskattelagen, IL). I huvudsak beskattas alla intäkter, och avdrag beviljas för alla utgifter som har samband med tillgångar. Det saknar betydelse om intäkterna eller utgifterna är löpande eller tillfälliga. Avdrag beviljas dock inte för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL). I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital. Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Bland undantagen kan nämnas de särskilda reduceringsregler som finns för beräkning av kapitalvinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter. Avdrag för kapitalförluster beviljas mot samtliga övriga intäkter i kapital men är som huvudregel bara avdragsgilla till 70 procent. I 67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Enligt 10 § ska skatten vid ett underskott av kapital minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. För investeraravdrag gäller särskilda regler enligt samma paragraf. En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomstslaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.
Motionerna
I motion 2021/22:1685 av Magnus Manhammar (S) föreslås en översyn av möjligheten att fasa ut ränteavdragen för att omfördela resurser från de rikaste till det gemensamma och ge ökade resurser till investeringar för att bygga Sverige starkt.
I motion 2021/22:1972 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen för bostäder och i stället sänka andra skatter utreds.
I motion 2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4 föreslås att ränteavdragen för blancolån (lån utan säkerhet) slopas eftersom dessa lån ofta leder till betalningssvårigheter för den enskilde och bidrar till ökade risker i det finansiella systemet.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 30 anförs att ränteavdragen är problematiska eftersom staten subventionerar lånande samtidigt som beskattningen av sparande har höjts i två steg. Ränteavdragen bidrar samtidigt till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Motionärerna föreslår därför att ränteavdragen successivt avvecklas genom en utfasning av ränteavdragen med 1 procentenhet per år under fem års tid.
I kommittémotion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2 föreslås att ränteavdragen trappas ned med 1 procentenhet per år och att taket för fullt ränteavdrag sänks från 100 000 till 75 000 kronor för att öka värdet av sparande och amortering och minska skulduppbyggnad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den höga privata skuldsättningen medför en risk både för enskilda och för samhällsekonomin i stort. Priserna på bostäder har stigit kraftigt under pandemin samtidigt som hushållens skuldsättning har ökat. Det är dock positivt att de makrotillsynsåtgärder som har vidtagits har bidragit till att öka hushållens motståndskraft.
Under flera år har regeringen arbetat med att stävja riskerna med skuldsättningen. En rad åtgärder har vidtagits för att stärka både hushållens och det finansiella systemets motståndskraft mot störningar i ekonomin, bl.a. skärpta kapitalkrav för bankerna, belåningsbegränsningar i form av bolånetak och ett förstärkt amorteringskrav. Finansinspektionen har också sedan den 1 februari 2018 ett utökat mandat för att kunna lägga fram förslag till ytterligare makrotillsynsåtgärder för att bl.a. minska hushållens skuldsättning.
Det har vidare genomförts en rad förändringar för att effektivisera och förbättra rörligheten på bostadsmarknaden, t.ex. har skatten på bostadsuppskov slopats och uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljningar har höjts.
Med anledning av effekterna av spridningen av covid-19 beslutade Finansinspektionen att banker skulle ges möjlighet att bevilja både nya och befintliga bolånetagare undantag från kravet på amortering. Undantaget gällde betalningar av amorteringar under en begränsad tid.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det finns skäl att nu tillstyrka ändringar av reglerna om ränteavdrag. Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ändrad fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.
Jämför reservation 18 (SD).
Bakgrund och gällande rätt
Regeringen föreslog i enlighet med ramöverenskommelsen på energiområdet att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis skulle sänkas under en fyraårsperiod med start 2017. Den 1 januari 2018 sänktes skattesatsen till 1,6 procent av taxeringsvärdet, den 1 januari 2019 till 1,0 procent av taxeringsvärdet och den 1 januari 2020 till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Ändringarna trädde i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter: den 1 juli 2017, den 1 januari 2018, den 1 januari 2019 och den 1 januari 2020. Ändringarna skulle tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2017, 2018, 2019 respektive 2020.
I energiöverenskommelsen konstateras att svensk kärnkraft står inför stora investeringar för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att dessa krav behövde vara uppfyllda 2020 eftersom reaktorerna i annat fall inte fick drivas vidare. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår och innebär bl.a. följande:
• Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras. Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
• Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
• Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.
I enlighet med energiöverenskommelsen föreslog därför regeringen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skulle avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skulle avvecklas i två steg. I ett första steg sänktes skattesatsen den 1 juli 2017, från 14 770 kronor till 1 500 kronor per megawatt och kalendermånad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn sänktes från 485 kronor till 49 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn för att avspegla den förändrade skattesatsen. I ett andra avslutande steg upphävdes lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer den 1 januari 2018.
Enligt energiöverenskommelsen skulle den slopade skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkningen av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft samtidigt som elintensiv industri skulle undantas. Regeringens bedömning var att skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft borde finansieras genom en höjning av normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektorn. För att finansiera skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft gjorde regeringen bedömningen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft sammantaget behövde höjas med 4,2 öre per kilowattimme. Samtidigt innebar utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 att en större del av finansieringsbehovet uppstod under dessa två år, varför en större del av höjningen av energiskattesatsen också behövde genomföras dessa år.
För att finansiera de stegvisa skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft i enlighet med energiöverenskommelsen föreslog regeringen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft skulle höjas i två steg. Förslaget att höja energiskattesatsen i två steg, när skattesänkningarna genomförs under fyra år, motiverades främst av att det var önskvärt att begränsa antalet regeländringar.
Genom ett första steg höjdes den 1 juli 2017 skattesatsen för andra halvåret av 2017 med 3,0 öre per kilowattimme. Denna höjning till 32,5 öre per kilowattimme kommer till uttryck genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Eftersom helårseffekten av denna skattehöjning uppstod 2018 finansierades energiskattehöjningen 2017 såväl de två stegen i avvecklingen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer under 2017–2018 som de två första sänkningarna av skattesatsen för vattenkraftverk under samma period.
Genom ett andra steg genomfördes den 1 januari 2019 en lagreglerad höjning av skattesatsen motsvarande summan av en indexomräknad skattesats enligt en prognos för prisutvecklingen fram t.o.m. juni 2018 och 1,2 öre per kilowattimme, vilket innebär en skattesats om 34,7 öre per kilowattimme för kalenderåret 2019. Höjningen av energiskattesatsen med 1,2 öre per kilowatttimme 2019 bedömdes finansiera de två sänkningarna av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk under 2019–2020.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16 föreslås att fastighetsskatten för vindkraft justeras så att den motsvarar den normala industrifastighetsskatten.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 35 föreslås att fastighetsskatten på vindkraftverk återställs till en nivå som harmonierar med de övriga energislagen eftersom Sverige behöver en neutral och rättvis industri och energibeskattning för att skapa en stabil marknad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen prövat frågan om en ändrad fastighetsskatt för vindkraft och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2020/21:SkU19). Utskottet anförde i huvudsak att regeringens förslag i proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen tillstyrktes och att regeringen i propositionen hade lämnat förslag på beskattningsändringar som motiverades av ramöverenskommelsen på energiområdet. Utskottet anförde vidare att förslagen innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut i två steg, att fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte berett att tillstyrka ytterligare ändringar av fastighetsskatten för elproducerande enheter.
Motionsförslaget avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrad boendebeskattning.
Jämför reservation 19 (SD), 20 (C), 21 (V) och 22 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
Fastighetsavgift
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansierades genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.
Lagfart och inteckningar
Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditionsavgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.
Underhålls- och periodiseringsfonder
Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighetsavgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt.
Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.
Vissa bostadsbeskattningsfrågor
Bostadsbeskattningskommittén överlämnade den 13 januari 2014 betänkandet Vissa bostadsbeskattningsfrågor till regeringen (SOU 2014:1). Kommitténs uppdrag har bestått av fem delar, varav den första avser beskattningen av hyresbostäder, den andra beskattningen av delägare i oäkta bostadsföretag och den tredje beskattningen av kooperativa hyresrättsföreningar. Den fjärde delen avser reglerna om skattereduktion för rotarbete och den femte delen skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden.
För att förbättra den skattemässiga ställningen för hyresrätter föreslår kommittén att den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter avskaffas, om hyresrätten upplåts för bostadsändamål inom ramen för en näringsverksamhet. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden omfattas inte av förslaget.
Kommittén föreslår att kooperativa hyresrättsföreningar som hyr de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna ska beskattas på samma sätt som föreningar som äger de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna. Detta innebär att de förstnämnda föreningarna inte ska beskattas för hyresrelaterade inkomster.
Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet
I mars 2017 presenterade Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet sitt slutbetänkande med samma namn (Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet, SOU 2017:27). Uppdraget var att utreda de samhällsekonomiska effekterna av möjligheten att skattefritt sälja fastigheter i paketerad form. I uppdraget ingick att göra ett antal kartläggningar och analyser, bl.a. av den skattemässiga situationen för företag i fastighetsbranschen, förekomsten av paketering av fastigheter, skattereglernas påverkan på ägar- respektive organisationsstrukturen samt rörligheten i fastighetsbranschen. På grundval av analyserna ska utredaren bedöma om fastighetsbranschen eller investeringar i fastigheter kan anses vara skattemässigt gynnade. Vidare omfattade uppdraget vissa frågor om stämpelskatt. Utredningen föreslår bl.a. sänkt stämpelskatt från 4,25 procent till 2 procent. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Motionerna
I motion 2021/22:835av Elin Lundgren (S) föreslås att villkoren jämnas ut så att rättvisare skatteregler gäller på bostadsmarknaden.
I motion 2020/21:1097 av Jan Ericson (M) föreslås en översyn av möjligheten att sänka skatterna på lagfarter och pantbrev.
I motion 2020/21:3589 av Lars Beckman (M) anförs att fastighetsskatten inte återinförs.
I motion 2020/21:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 3 föreslås att skatteregler som missgynnar småhusköpare jämfört med bostadsrättsköpare avskaffas.
I motion 2020/21:3832 av Louise Meijer (M) yrkande 1 föreslås en översyn av möjligheten till skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande.
I kommittémotion 2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 12 föreslås att studentbostäder ska klassificeras som elevhem.
I kommittémotion 2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8 föreslås att fastighetsavgiften för utsatta grupper, t.ex. för pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, ska sänkas ytterligare, en utredning om möjligheten att införa skattefria underhållsfonder för att skapa förutsättningar att hålla hyrorna på en lägre nivå, en utredning om att höja det skattebefriade beloppet vid andrahandsuthyrning för att stimulera till uthyrning och därmed kunna möta den ökade efterfrågan på bostäder samt att kapitalvinstskatten vid försäljning av obebyggd tomtmark under vissa förutsättningar ska vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar för att minska omfattningen av spekulation.
I kommittémotion 2020/21:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 26, 31 och 32 föreslås att skattevillkor för renovering av flerbostadshus ska förbättras, en översyn av beskattningen av bostäder samt en översyn och förbättring av den sociala bostadsbeskattningen som avser fastighetsavgift på småhus, fastighetsskatt på flerbostadshus av typen studentbostäder samt skatter på underhållsfonder för vanliga hyresrättsbostäder.
Slutligen föreslås i samma motion yrkande 33 en utredning av möjligheten att införa ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter och f.d. lantbruksenheter för att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätthållas som en del av kulturarvet och för att outnyttjade bostäder ska kunna bli tillgängliga.
I motion 2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3, 4, 11 och 12 föreslås att skattefrihet vid delvis uthyrning ska införas för att skapa incitament att hyra ut delar av sin bostad och därigenom minska trycket på bostadsmarknaden, att skattefria underhållsfonder ska införas, att studentbostäder ska klassificeras som elevhem samt att beskattningen av studentkorridorer ska utformas så att de ses som en enhet och inte som enskilda studentrum så att fastighetsavgiften inte kan påföras.
I kommittémotionerna 2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 9 och 2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11 föreslås en utredning om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden.
I kommittémotion 2021/22:3225 Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 33 föreslås en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.
I kommittémotion 2021/22:2603 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13 föreslås en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
I kommittémotion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16 anförs att all nyproduktion av lägenheter och hus i dagsläget är undantagna från fastighetsavgiften i 15 år. När dessa nyproducerade fastigheter ingår i den ordinarie beskattningen kommer ägarlägenheten dock skattemässigt att missgynnas. Motionärerna föreslår därför att orättvisan i beskattningen tas bort genom att fastighetsavgiften för ägarlägenheten blir densamma som för en bostadsrätt.
I motion 2021/22:3417 av Emma Hult (MP) yrkande 34 föreslås att det införs ett system där fastighetsägare ges möjlighet att avsätta medel för framtida renoveringar i en skattefri underhållsfond.
Utskottets ställningstagande
Bostadsbeskattningskommittén har överlämnat sitt betänkande Vissa bostadsbeskattningsfrågor (SOU 2014:1) till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att se över beskattningen av hyresbostäder, av delägare i oäkta bostadsföretag och av kooperativa hyresrättsföreningar. Vidare har uppdraget bestått av att utreda skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Bostadsbeskattningskommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet finner inte anledning att föregå denna beredning.
Frågan om en översyn av stämpelskatten och dess utformning är aktualiserad inom Regeringskansliet genom Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Regeringen gav vidare i december 2020 Lantmäteriet i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar för att införa en generell stämpelskatteplikt för förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning på samma sätt som vid förvärv genom exempelvis köp eller byte, och i så fall lämna förslag med den innebörden.
Utskottet finner inte heller här skäl att föregripa regeringens beredning och pågående utredning.
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2020/21:SkU19). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte heller nu berett att tillstyrka motionsförslag om ändrad eller slopad fastighetsavgift.
Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform.
Utskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.
Utredningen om bättre konkurrens i bostadsbyggandet överlämnade i december 2020 sitt betänkande Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet (SOU 2020:75). Utredningen har tagit fram förslag som ska gynna en utveckling där lägre produktionskostnader återspeglas i boendekostnaderna och där företag med sådana affärsmodeller ges bättre förutsättningar att verka.
Utredningen om fri hyressättning vid nyproduktion överlämnade i maj 2021 betänkandet Fri hyressättning vid nyproduktion (SOU 2021:50). Den nya modellen ska bidra till en långsiktigt välfungerande hyresmarknad och ett effektivt utnyttjande av det aktuella delbeståndet.
Regeringen har vidare tillsatt utredningar som ska lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (dir. 2020:125) och som ska skapa förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning (dir 2020:53). Ytterligare utredningar och bostadspolitiska reformer kommer enligt regeringen att genomföras de kommande åren i syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt med avseende på både hyresmarknaden och det ägda boendet.
Investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande har reformerats och gjorts effektivare, och en andel av stödet har vikts till sociala kontrakt eller unga. För att stimulera till ombyggnation och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år avser regeringen att besluta om ytterligare investeringsstöd.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning och om ändrade regler för beräkning av kapitalvinst.
Bakgrund och gällande rätt
En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL).
Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinstberäkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.
För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i småhus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovsmöjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skedde under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättningsfastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.
I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapitalvinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades med undantag för vissa övergångar inom familjen.
Som en del i finansieringen av omläggningen av bostadsbeskattningen var uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som hade fått uppskov skulle ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Schablonintäkten beräknades till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som fanns vid ingången av inkomståret. Skatten var sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarade därmed ca 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för avyttringar som skedde fr.o.m. den 1 januari 2010.
Den 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomförs under perioden den 21 juni 2016–30 juni 2020 slopades taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med ändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
För att på längre sikt underlätta rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 13 maj 2020 att enligt regeringens förslag göra en ändring i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostad genom att höja taket för uppskovsbeloppet från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020.
För att öka utbudet av bostäder till försäljning och skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 25 november 2020 att enligt regeringens förslag avskaffa schablonintäkten på uppskovsbeloppet. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2021.
Motionerna
I motion 2021/22:1702 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås en justering av den gällande lagstiftningen för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder.
I motionerna 2021/22:1975 och 2021/22:1988 yrkande 1 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen ska överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
I motion 2021/22:304 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD) föreslås att det ska utredas om inköpspriset för en permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst.
I motion 2021/22:369 av Jörgen Grubb (SD) föreslås en sänkning av kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder för att få igång flyttkedjor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om en översyn av beskattningsreglerna för kapitalvinster på bostäder (senast i bet. 2020/21:SkU19). Utskottet framhöll då att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har också nyligen infört mer generösa regler för uppskov av kapitalvinstbeskattning för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Vidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet sedan den 1 januari 2021 slopad eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekonomisk möjlighet att köpa en ny bostad.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning eller om ändrade regler vid beräkning av kapitalvinst.
Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott.
Jämför reservation 23 (SD, C, V, KD, L).
Gällande rätt
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.
Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nr 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.
Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.
Motionerna
I motion 2021/22:1072 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av skattelagstiftningen om sponsring för att kunna skapa ett könsneutralt system för sponsring av idrotten.
I partimotion 2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 och kommittémotionerna 2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 17 och 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 35 föreslås en översyn av regelverken för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och att skapa ett hållbart regelverk.
I kommittémotion 2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 föreslås att kultursponsringen underlättas samtidigt som den konstnärliga friheten värnas.
I motion 2021/22:1643 av Rickard Nordin (C) föreslås en översyn av skattelagstiftningen för att det ska bli mer skattemässigt gynnsamt för företag att sponsra damidrotten och därmed göra sponsringen mer jämställd.
I kommittémotion 2021/22:4162 av Roland Utbult (KD) yrkande 25 föreslås en översyn av regelverken för sponsring inom kultursektorn för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt.
I motion 2021/22:2139 av Roland Utbult (KD) föreslås att skattereglerna om sponsring förändras för att främja investeringar och bidrag till kultur från näringslivet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.
Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.
Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågorna om en mer jämställd idrott bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna.
Utskottet är därför inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott. Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna om sponsring av kultur.
Jämför reservation 24 (C, KD, L).
Gällande rätt
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.
Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nr 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.
Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 föreslås att kultursponsringen underlättas samtidigt som den konstnärliga friheten värnas.
I kommittémotion 2021/22:4162 av Roland Utbult (KD) yrkande 25 föreslås en översyn av regelverken för sponsring inom kultursektorn för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.
Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.
Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågan om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna.
Utskottet är därför inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna om sponsring av kultur. Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår delvis motionsförslaget om att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnageskattesystemet.
Bakgrund
Tonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallad nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen.
Riksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016. För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta total innesluten volym (med en teknisk term kallat bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land.
För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen. Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning i förväg. Ett godkännande för tonnagebeskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3758 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 16 föreslås en utvärdering av tonnageskatten för att säkerställa att den uppnår sitt syfte.
I motion 2021/22:2519 av Hans Rothenberg (M) föreslås en översyn av de ekonomiska förutsättningarna för den svenska sjöfartsnäringen för att säkerställa långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga villkor och förbättra villkoren för den svenska sjöfartsnäringen.
I kommittémotion 2021/22:2954 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 30 föreslås att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnageskattesystemet eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer, en översyn av regelverket med stämpelskatt för fartyg för att få fler svenskflaggade fartyg och en renare flotta och en översyn av den s.k. nettomodellen och korresponderande lagstiftning för att säkerställa att den svenska sjöfarten har konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara villkor.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 20 och 25 föreslås en översyn av punktbeskattningen på investeringar i sjöfarten t.ex. genom att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift och en utredning om hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer.
I kommittémotion 2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 37 och 42 föreslås att tonnageskatten utvecklas och att de begränsningar som finns i systemet utreds samt att möjligheten att ta bort stämpelskatten på fartygsinteckningar utreds.
I kommittémotion 2021/22:354 av Hampus Hagman (KD) föreslås en översyn av tonnageskattesystemet med inriktningen att den kustnära sjöfarten ska underlättas så att fler kan omfattas.
I kommittémotion 2021/22:3394 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 33 föreslås en översyn av beskattningen av den kustnära sjöfarten för att svenska rederier ska ha konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att tonnagebeskattningssystemet, som infördes 2017, innebar att svensk sjöfart fick större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler.
Syftet med systemet var att öka andelen svenskregistrerade fartyg och därmed öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft. När systemet infördes var det uttalade syftet att svenska rederier i internationell trafik skulle få likvärdiga konkurrensvillkor i förhållande till de som gäller för rederier i jämförbara länder i Europa. Målsättningen med systemet var därmed att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.
Utskottet anser att en stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för att kunna öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Systemet med tonnagebeskattning har varit i kraft sedan den 1 januari 2017. När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att avsikten är att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning.
När det gäller frågan om stämpelskatt på fartygsinteckningar konstaterar utskottet att investeringar inom sjöfartsnäringen kan uppgå till stora belopp. I samband med utfärdande av pantbrev som säkerhet för beviljade lån utgår en särskild stämpelskatt på 0,4 procent av beloppet. Eftersom kostnaderna för investeringarna kan uppgå till stora belopp kan också stämpelskatten innebära stora kostnader för företagen. Utskottet utesluter inte att den kostnadsökning som stämpelskatten innebär för företagen kan ha en negativ inverkan på företagens möjlighet till en omställning till mer hållbara investeringar.
Utskottet föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att utreda en avdragsrätt för företags konstinköp.
Jämför reservation 25 (C).
Motionen
I kommittémotion 2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 16 föreslås en utredning av möjligheten att införa avdragsrätt för konst för företag eftersom det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motionsförslag om ändrad avdragsrätt för konstinköp och framhållit att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas för att fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet.
Utskottet anser inte att det finns något skäl att nu göra en annan bedömning. Motionsförslaget avstyrks därmed.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Jasmin Farid (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9 och
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42 och
avslår motionerna
2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,
2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,
2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,
2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,
2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1–4,
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5.
Ställningstagande
Vi värnar ISK-kontots kärnvärden eftersom det ska vara ett enkelt sparande, med låga trösklar, präglat av förutsägbarhet och långsiktighet. Det bidrar till en sund sparandekultur, bättre förutsättningar för fler att köpa en bostad och en bättre samhällsekonomi i stort.
För att bidra till omställning och kompetensutveckling under arbetslivet bör arbetsgivarna få bättre möjligheter att investera i sina anställdas utbildning. För att understödja kompetensutveckling ska därför en skattelättnad införas för företag som köper utbildning till sina anställda. En sådan skattelättnad innebär att arbetsgivaren kan få en reducerad kostnad vid inköp av externa kurser som bidrar till kompetensutveckling så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare. En sådan skattelättnad kan också underlätta för nyanlända och för personer med kort utbildning att skaffa sig ett första jobb, eftersom avdraget kan möjliggöra för företag att anställa personer som inte har alla nödvändiga kvalifikationer som krävs och sedan kombinera nyanställningen med utbildningsinsatser.
Avdraget ska riktas till alla arbetsgivare, men är särskilt angeläget för branscher som på längre sikt har stora rekryteringsbehov. Skattelättnad för vidareutbildning skulle också kunna innebära att fler kan höja sin kompetens under och i kölvattnet av coronakrisen, för att vara redo när utvecklingen vänder. Vi föreslår därför att möjligheten att införa ett sådant avdrag utreds.
Vi föreslår också att bolagsskatten sänks.
|
2. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,
2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29 och
avslår motionerna
2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,
2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,
2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1,
2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,
2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1–4,
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42,
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5.
Ställningstagande
I budgetpropositionen för 2016 valde den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet av investeringssparkontot ändra förutsättningarna för sparformen och tillförde ett strafftillägg om 0,75 procent av avgiftsunderlaget. De småsparare som t.ex. skulle vilja återgå med sitt sparande till en vanlig aktiedepå tvingas att avyttra samtliga värdepapper då värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot. Många som i dag sparar i investeringssparkonto uppger att man gör det som ett pensionssparande. Detta bör stimuleras med förmånliga skattevillkor. Man kan befara att regeringen stegvis inför en sorts förmögenhetsskatt, vilket skulle medföra att kapital styrs bort från Sverige. Vidare är skattehöjningar på sparande fel väg att gå om man vill främja sunda finanser i hushållen. Vi föreslår därför att skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar återställs till den ursprungliga nivån vid införandet.
I takt med att värdepappershandeln utvecklats har brister i lagen om investeringssparkonto uppdagats. Vid börsnoteringar är det vanligt förekommande att emissioner innehåller både nyemitterade och befintliga aktier, t.ex. när storägare avyttrar ett eget innehav. Kombinationen av nyemitterade och befintliga aktier har gjort att vissa banker och finansinstitut exkluderat innehavare av investeringssparkonton från att delta i dessa börsnoteringar. Anledningen är en otydligt formulerad lagtext som räknar upp vilka tillgångar som är tillåtna att överföra till investeringssparkontot, vilket av några marknadsaktörer tolkats som att det som inte räknas upp inte är tillåtet. Vidare anger lagtexten att investeringssparkontot upphör om kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i lagen. Flera aktörer har därför vidtagit försiktighetsåtgärder och utestängt innehavare av investeringssparkonton från s.k. blandade emissioner, medan andra tvärtom har erbjudit sina kunder att delta trots att de inte har bestått av 100 procent nyemitterade aktier. Vi föreslår därför att lagen förtydligas och moderniseras och därigenom möjliggör för innehavare att delta i fler nyemissioner.
Coronapandemin har kraftigt påverkat det svenska näringslivet och än har vi inte sett de totala effekterna. I efterdyningarna av pandemin kommer vi att behöva se över dels hur vi skapar förutsättningar för svenska företag att ta sig igenom den ansträngda situationen, dels hur näringslivet ska rustas inför framtiden och hur dess konkurrenskraft kan stärkas. Ett förslag som är av intresse är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I dag kan ett bolag kvitta förluster endast mot eventuella vinster kommande år. Vi föreslår därför en utredning om möjlighet för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster, en s.k. carry back som bl.a. används i USA, Storbritannien och Kanada.
Investeringar leder till sysselsättning och utveckling. Vår vision är att vårt land ska generera välstånd till godo för hela samhället. En viktig komponent i detta är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept. Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag, som troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Vi har för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget med beaktande av nivån på avdraget, möjligheten för juridiska personer att nyttja avdraget och att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag. Vi föreslår därför att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget utreds och att nivån på investeraravdraget höjs.
|
3. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11 och
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31 och
avslår motionerna
2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,
2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,
2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,
2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,
2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1–4,
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42,
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5.
Ställningstagande
Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft. Det är också viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag. Jag föreslår därför att avdraget för forskning och utveckling förstärks.
Idag är investeringar i klimatkompensation endast avdragsgilla för företag om de syns i deras marknadsföring. Det finns dock andra drivkrafter och nyttor med att klimatkompensera, som inte alltid är kopplad till marknadsföring. Vi vill därför utöka avdragsrätten till alla företag även om utgiften inte är direkt kopplad till marknadsföring. För att skapa nya incitament för klimatkompensation föreslår jag en utredning om en utökad avdragsrätt för företag som investerar i klimatkompensation som lever upp till svenska myndigheters rekommendationer. Det gynnar seriösa klimatkompensationsprojekt, deras olika samarbetspartner på plats och planeten.
|
4. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10 och
2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13 och
avslår motionerna
2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,
2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,
2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,
2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1–4,
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42,
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5.
Ställningstagande
Jag har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Utskottet har avslagit dessa förslag, senast med hänvisning till att frågan om vad som anses utgöra ett fast driftställe ingår som en del i det pågående internationella arbetet inom ramen för bl.a. OECD. Utskottet är inte berett att föregripa detta arbete (bet. 2020/21:SkU19). Jag delar inte utskottets bedömning. Problemet med nuvarande regler kvarstår, vilket bl.a. framhålls av Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads). Enligt Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe: Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige (Byggnads 2016, Konkurrens på lika villkor). Jag föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
En grundläggande skatterättslig princip – inte bara i Sverige – är att de vinster som har uppstått när en person är skattskyldig i ett land också beskattas i det landet. En rad länder har regler om särskilda beskattningskonsekvenser för fysiska personer som flyttar ut. I Sverige kommer den principen till uttryck genom den s.k. tioårsregeln i inkomstskattelagen. Det är dock känt att tioårsregeln har betydande brister.
Under förra mandatperioden gav regeringen Skatteverket i uppdrag att ta fram ett förslag om utflyttningsskatt. Uppdraget redovisades i Skatteverkets promemoria Exitbeskattning för fysiska personer (2017). Promemorian var detaljrik och innehöll konkreta lagförslag. Förslaget mötte dock stark kritik från näringslivets olika lobbyorganisationer, varpå regeringen drog tillbaka förslaget. Det har nu gått över tre år sedan regeringen drog tillbaka förslaget, dock utan att återkomma till riksdagen med förslag till alternativ lösning. Jag föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag på en utflyttningsskatt för fysiska personer.
|
5. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5 samt
avslår motionerna
2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,
2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,
2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,
2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,
2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1–4,
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42 och
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5.
Ställningstagande
För att bidra till nyföretagande och stärka egenanställdas flexibilitet när det gäller att ha många uppdragsgivare föreslår jag att en ny typ av entreprenörskonto införs för soloföretagare, som schablonbeskattas för maximal enkelhet. Kontot ska utfärdas av vanliga banker och från entreprenörskontot får kontoinnehavaren ta ut lön till sitt personliga bankkonto eller kontant. Vid utbetalningar till kontoinnehavaren ska banken som utfärdat kontot dra av skatt i form av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter och sätta in skattebeloppet hos Skatteverket. Entreprenörskontot är också kontot till vilket entreprenörens alla intäkter betalas. För att undvika att befintligt anställda går över till entreprenörskonto eller att systemet under längre tid ersätter anställningar – vilket inte är syftet – görs begränsningar vad gäller omsättning och uppdragsgivare.
Upp till 600 000 kronor per år finns inget krav på att upprätta en årsredovisning och heller ingen momsplikt. En uppdragsgivare får inte samtidigt ha soloföretagaren anställd och en enskild uppdragsgivare får köpa tjänster av entreprenörskapsföretagaren för högst 100 000 kronor per år. Uttag ska beskattas med 17,5 procent inkomstskatt och reguljära arbetsgivaravgifter. De första 1 000 kronorna som tas ut varje månad ska dock vara undantagna från inkomstskatt. Ett motsvarande grundavdrag på 12 000 kronor per år ska gälla, men som måste nyttjas med en tolftedel varje månad. Obegränsade uttag ska gälla. Socialförsäkringar ska bygga på historiska uttag.
Återstarten av Sverige påskyndas av att företag gör investeringar i svensk ekonomi. Genom att ge företagen ekonomiska fördelar med att tidigarelägga sina investeringar kan företagen och svensk konkurrenskraft stärkas, fler anställas och mer produkter och tjänster produceras. För att stimulera dessa investeringar, och därmed också klimatomställning och digitalisering i näringslivet, föreslår jag en tillfälligt sänkt bolagsskatt för alla företag som gör investeringar under 2022. Skattereduktionen omfattar materiella inköp såsom maskiner och andra materiella tillgångar som är avsedda att innehas långsiktigt i verksamheten. Skattereduktionen gäller för fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet. Detta omfattar bl.a. aktiebolag, enskild näringsverksamhet och ekonomiska föreningar och handelsbolag.
När småspararnas investering görs via ett upprättat bolag (juridisk person) kan de inte längre ta del av investeraravdraget eftersom det bara gäller för fysiska personer som förvärvar andelar i företag av mindre storlek. Jag föreslår därför att investeraravdragets utformning förändras så att det går att använda även för de mindre investerarna som tillsammans med andra äger som juridisk person, och på så sätt kan det bidra till svenska småbolags kapitalförsörjning.
|
6. |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,
2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1–4 och
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4 samt
avslår motionerna
2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,
2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,
2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,
2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42,
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5.
Ställningstagande
Ett viktigt steg i rätt riktning är den schabloniserade inkomstbeskattningen av enskilda näringsidkare som föreslås i delbetänkandet Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen (SOU 2021:55). Behovet av en schablonbeskattad företagsform framstår som särskilt angeläget i ljuset av den regelbörda som enskilda näringsidkare i dag står under. Rätt utformad kan en sådan företagsform sänka trösklarna och öppna upp för fler egna företagare i Sverige. Samtidigt är det av vikt att en sådan reglering utformas på ett sätt som säkerställer en skatterättslig neutralitet mellan olika företagsformer. Jag anser därför att det behövs nya och kraftfullare möjligheter till schablonbeskattning för att minska trösklarna till soloföretagande.
Privatsparande har på senare år väckt ett ökande intresse i Sverige. Detta kan tillskrivas flera förklaringar, däribland en under långa perioder mycket gynnsam utveckling på aktiemarknaden. En ekonomisk buffert kan vara både en försäkring mot det oförutsedda och biljetten till individens livsmål.
Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde inte precis vågen för denna utveckling. I stället lät regeringen och Vänsterpartiet tidigare höja skatten på investeringssparkonto, något som äventyrade förtroendet för att investera i Sverige samtidigt som förändringen ger stora konsekvenser för den långsiktiga spararen. Senast under sommaren aviserade Socialdemokraterna ytterligare höjningar av skatten på investeringssparkonto. Det är en avisering som jag ser med stort allvar på. Därför verkar jag och Liberalerna för att alla svenskar ska kunna spara mer utan att behöva betala någon skatt på avkastningen. Jag och Liberalerna säger nej till straffbeskattning av vanliga småsparare eftersom höjningen av skatten på investeringssparkontot (ISK) har äventyrat förtroendet för att investera i Sverige och fått stora konsekvenser för den långsiktiga spararen.
För ett år sedan började flera banker varna för att ISK-sparare missgynnas vid börsintroduktioner. Eftersom lagen kräver olika hantering av nyemitterade och befintliga aktier har exempelvis Avanza och Nordnet gjort bedömningen att ISK-sparare inte kunnat delta vid uppmärksammade börsintroduktioner. Detta hotar den demokratisering av sparandet som har varit lagstiftarens ursprungliga avsikt med reformen. Den nuvarande situationen skapar oförutsedda orättvisor mellan sparformer. Jag föreslår därför att regleringen av investeringssparkonton förtydligas så att hinder mot deltagande i vissa nyemissioner undanröjs.
Regleringen av ISK är i dag svårtydd och ger utrymme för osäkerhet, vilket är ett stort problem. Det innebär onödiga kostnader för regeltydning och regelkrångel för de finansiella företagen – kostnader som i slutskedet övervältras på konsumenter. Det innebär också ett allvarligt hot mot det folkliga sparandet. Jag föreslår därför en översyn och förenkling av regleringen av investeringssparkonto så att det blir lätt för vanliga sparare att förstå och följa reglerna.
Enligt gällande regelverk kan endast s.k. investeringstillgångar innehas på investeringssparkonton. Med investeringstillgångar avses finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet, finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform, eller andelar i en värdepappersfond eller en specialfond. Detta innebär bl.a. att beskattningen av investeringssparkonto inte är tillämplig på innehav av onoterade aktier.
Skillnaden i beskattning mellan noterade- och onoterade aktier är inte motiverad. Att investera i onoterade bolag medför en ökad risk för spararen jämfört med att investera i noterade bolag eftersom både tillgång till information och likviditet i dessa värdepapper kan vara begränsad. Såväl den mindre förmånliga skatten på onoterade innehav som den högre risk som dessa investeringar innebär, har effekten att styra investeringar till noterade innehav. Samtidigt utgör investeringar i onoterade instrument viktiga förutsättningar för svenska företag och i förlängningen svenska arbetstillfällen. En lättnad i beskattningen skulle underlätta små och medelstora företags försörjning med externt riskkapital. Jag föreslår därför en utredning om möjligheten att utjämna skillnaderna i beskattning mellan noterade- och onoterade innehav som ISK-reformen har inneburit.
För enskilda näringsidkare finns särskilda skatteregler som bl.a. möjliggör för företagssparande samt regler om räntefördelning som identifierar företagets kapitalinkomster. En hög komplexitetsgrad har resulterat i att reglerna är såväl detaljrika som i vissa delar svåröverskådliga för gemene man. Jag föreslår en förenkling av regleringen för att minska regelbördan och öka tryggheten för den stora gruppen enskilda näringsidkare som varje dag skapar tillväxt och skatteintäkter för Sverige.
Vinstandelslån, dvs. ett lån där räntan eller det belopp med vilket återbetalning ska ske är beroende av bolagets utdelning eller vinst, är en viktig finansieringsform för många små och medelstora företag. Eftersom det utgör ett viktigt alternativ till traditionella banklån spelar finansieringsformen en särskilt viktig roll vid finansiering av växande företag och innovationsföretag. Finansieringsformen gör det också möjligt att attrahera externt kapital utan krav på att förändra rådande ägarstruktur, vilket är av betydelse för företag som vill ta in utländska investerare. I bl.a. Gräsrotsfinansieringsutredningen (SOU 2018:20) konstateras betydelsen av vinstandelslån i den snabbt växande svenska gräsrotsfinansieringsrörelsen.
För att underlätta för vinstandelslån och stimulera investeringar i svenska innovationer föreslår jag en översyn av den skattemässiga regleringen av vinstandelslån.
|
7. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och
avslår motionerna
2021/22:414 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:599 av Jan Ericson (M),
2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 17,
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 31 och
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
3:12-reglerna har tillkommit för att förhindra att näringsidkare inkomstväxlar, dvs. tar ut en lågbeskattad utdelning från företaget vilken vanligtvis beskattas som inkomst av kapital, i stället för en betydligt högre beskattad inkomst av tjänst. Reglerna innehåller även ett system för att räkna ut gränsbelopp, under vilket företagaren kan göra en utdelning till en lägre skattesats. Systemet är komplicerat. Skattesystemet för fåmansbolag behöver göras enklare och mer lättbegripligt. Vi föreslår därför en utredning av skattesystemet för fåmansbolag så att det blir ett enklare och mer generellt system.
|
8. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C) |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 31 och
avslår motionerna
2021/22:414 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:599 av Jan Ericson (M),
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 17 och
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
I dag skapas fyra av fem nya jobb i de små företagen. Därför behöver de små och växande företagen lägre kostnader för att kunna bidra med ännu fler nya jobb. Dagens svårgenomträngliga kapital- och företagsbeskattning behöver förbättras. I dag utgör den ett lapptäcke av olika regelverk och avdrag som fullt ut endast förstås av ett fåtal människor. För den som har resurser, och exempelvis kan betala för skatterådgivning, skapar det snåriga regelverket goda möjligheter att sänka sin skatt, medan den enskilda företagaren utan stöd tvingas betala en hög skatt. Det behöver bli både enklare och billigare att vara företagare i Sverige. Jag föreslår därför en översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda små företagen, bl.a. genom att höja gränsen för den s.k. förenklingsregeln.
Därutöver behöver regelverket bli mer lättförståeligt för att sänka även de administrativa kostnaderna.
|
9. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (L) |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 17 och
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1 och
avslår motionerna
2021/22:414 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:599 av Jan Ericson (M),
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 31.
Ställningstagande
Entreprenörskapsskatten, de s.k. 3:12-reglerna, är en följetong i svensk skatterätt. Den infördes i samband med skattereformen 1991, och har sedan dess genomgått ett antal revideringar och varit föremål för ett ännu större antal statliga utredningar och skrivelser. En väl avpassad utformning av 3:12-reglerna, som ger långsiktighet och tydlighet för våra företagare, är av avgörande betydelse för ett konkurrenskraftigt svenskt företagsklimat. Regleringen påverkar i dag ett stort antal svenska företag och anställda i svenska företag. När allt fler väljer att bli företagare är 3:12-reglerna viktiga.
Trots, men också i viss mån på grund av, upprepade reformer har 3:12-reglerna fortfarande en rad brister. Den mest uppenbara är regelverkets komplexitet. Trots denna kritik har komplexiteten inte minskat, utan tvärtom ökat över tid. Det är en allvarlig utveckling som på sikt riskerar att drabba svenska företag och svenska arbetstillfällen. Det måste bli betydligt enklare att som småföretagare driva företag, och ett mer konkurrenskraftigt 3:12-regelverk är en viktig pusselbit i att säkerställa det. Vi föreslår därför en övergripande översyn och reformering av 3:12-reglerna för att förenkla regelverket, minimera skadliga och snedvridande effekter och göra det mer attraktivt att driva ägarledda företag i Sverige. Vidare föreslår vi att en höjning av schablonbeloppet i förenklingsregeln övervägs för att göra det möjligt för fler att använda sig av den förenklade schablonbeskattningen. Slutligen föreslår vi att en reformering av 3:12-reglerna också ska innefatta en justering av det s.k. kapitalandelskravet, som innebär att bara delägare som äger minst 4 procent av kapitalet i ett företag får beräkna ett lönebaserat utrymme.
|
10. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 15 och 16 samt
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16.
Ställningstagande
Jag anser att skatteregler måste underlätta företagande, eftersom företagande är grunden för vårt välstånd. Regelverken måste underlätta för fler företag att starta, men minst lika viktigt är att underlätta för befintliga företag att vara livskraftiga över tid. Ett sätt att bidra till det är att underlätta ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag, ofta kallat generationsväxlingar. Dessa innebär ofta att ett företag tas över av nästa generation i familjen.
Tack vare M/KD-budgeten för 2019 togs ett steg i rätt riktning genom att det i den säkerställdes att generationsskiften kan genomföras utan att någon missgynnas skattemässigt. Fortfarande kvarstår dock onödiga hinder som försvårar dessa generationsväxlingar. En förutsättning för att generationsväxlingar ska behandlas på samma sätt som försäljning till en extern part är att den tidigare delägaren har upphört att vara verksam i familjeföretaget. Något liknande krav finns inte vid försäljning till en extern part. Ofta är det ett krav från kreditgivare att överlåtaren stannar kvar en tid i företaget, vilket också påpekades av flera remissinstanser i samband med att beslutet togs. Konsekvensen blir att det ställs höga krav på familjeföretag att i god tid planera för en generationsväxling och att hinder som försvårar detta fortfarande finns kvar. Jag föreslår därför att regeringen lägger fram ett förslag om hur generationsväxling i företag kan underlättas ännu mer.
Många svenska företag riskerar att behöva läggas ned när företagarnas barn inte vill ta över verksamheten. Den företagare som vill gå i pension riskerar därmed att behöva likvidera sitt livsverk, trots att det är livskraftigt. För bara några decennier sedan var det vanligt att familjeföretag togs över av barnen, men idag görs detta bara i omkring 30 procent av fallen, och trenden verkar fortsätta nedåt. Inom kort kommer också många företagare att gå i pension. I Sverige är 60 procent av företagarna över 50 år och 29 procent är över 65. Jag vill därför att möjligheten till ägarskiften till personal utreds
|
11. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Jasmin Farid (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2021/22:1621 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2021/22:1624 av Per Åsling (C),
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,
2021/22:3139 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3682 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 10 och 21,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 27,
2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 45 och 85–88 samt
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10.
Ställningstagande
Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar och skogsnäringen är en viktig del av svensk ekonomi. Skogen ger jobb och skatteintäkter och är väsentlig för vår handel med andra länder. Utöver att vara en viktig naturresurs är skogen även av stort värde för biologisk mångfald, friluftsliv, jakt och turism. Den är med andra ord en tillgång som bidrar till de mervärden som gör vårt land rikt. Genom insättning på ett särskilt bankkonto, ett s.k. skogskonto, kan oregelbundna skogsinkomster jämnas ut mellan åren. Pengar som satts in på ett skogskonto inkomstbeskattas inte heller förrän det år de tas ut. Vi föreslår därför att skogskontot bevaras.
|
12. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30 och
avslår motionerna
2021/22:1621 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2021/22:1624 av Per Åsling (C),
2021/22:3139 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3682 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 10 och 21,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 27,
2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 45 och 85–88 samt
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10.
Ställningstagande
Skogskontot innebär att den privata skogsägaren, oftast en familjeskogsbrukare, vid en avverkning skattemässigt kan fördela inkomsten över en tioårsperiod och dra av skogsvårdskostnader. Detta gynnar den skogsägare som sköter sin skog aktivt med exempelvis plantering och röjning. Framför allt mindre skogsägare med ojämna avverkningsnivåer riskerar att drabbas om skogskontot avvecklas. Vi föreslår därför att skogskontot bevaras eftersom det bidrar till en långsiktig och ändamålsenlig skogsskötsel.
|
13. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:1621 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2021/22:3682 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 10 och 21 samt
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 27 och
avslår motionerna
2021/22:1624 av Per Åsling (C),
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,
2021/22:3139 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 45 och 85–88 samt
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10.
Ställningstagande
Generationsväxlingar inom renskötseln är komplicerade eftersom renarna är kapital och i dag fungerar som en ”pensionsfond”. Äldre renägare har vid pensionsåldern begränsade möjligheter att sälja livdjur eller att göra större uttag av renhjorden eftersom intäkterna beskattas hårt. Jag föreslår därför en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot. En sådan konstruktion underlättar generationsskiften eftersom de yngre renskötarna i regel behöver öka sitt kapital av renar.
Skogskontot kan fylla en viktig funktion när det gäller ersättning för naturvårdsavtal. Naturvårdsavtal löper normalt över 50 år och kan ses som en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren får ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen lämnas med ett engångsbelopp vid avtalsperiodens början. Ett sätt att stimulera fastighetsägare att ingå naturvårdsavtal med staten är att se över reglerna så att även ersättning för naturvårdsavtal kan ligga till grund för skogskontoinsättning. Jag förslår därför att regeringen överväger att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot och att skogskontot behålls i sin nuvarande form samt en översyn av skogsavdraget.
Skogsbruket har en omloppscykel som skiljer sig från övriga branscher med en period om 80–100 år från plantering till avverkning. Inkomsten från verksamheten kommer således inte årligen utan kanske en gång per generation. Skogskontot har inte bara ett inkomstutjämnande syfte. Det underlättar också större avverkningsuttag under år när efterfrågan är hög, vilket är viktigt för en väl fungerande virkesmarknad. Dessutom har det en viktig funktion när större olyckor inträffar. Under stormen Gudrun fälldes träd som motsvarade hela Sveriges avverkning under ett år. Skogskontot fyllde då en viktig funktion för att balansera medel i syfte att hantera ett antal kommande år med stora utgifter för skogsvård och låga virkesintäkter.
Om regeringen skulle ta bort skogskontot riskerar avverkningar att bli skattemässigt drivna i stället för att göras på det långsiktigt lämpligaste och effektivaste sättet. En förändrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för det engagemang och det naturvårdande arbete som alla dessa engagerade skogsägare bedriver varje dag. Dagens regelverk som möjliggör utjämning av inkomster mellan åren i form av insättning på skogskonto och skogsskadekonton ger en stabil grund och möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Eftersom skogskontot fyller en viktig funktion för skogsnäringen genom att både förenkla och förbättra förutsättningarna för skogsnäringen vill vi behålla skogskontot i dess nuvarande form. Vi föreslår vidare en översyn av skogsavdraget.
För mig och Centerpartiet är äganderätten inte bara en grundläggande rättighet när det gäller demokratifrågor, det ska också vara en vägledande princip när det kommer till frågor som handlar om markanvändning. Inte sällan står markägare, privatpersoner eller näringsidkare, inför en situation där de upplåter nyttjanderätten till en del av fastigheten för all framtid men behåller ägandet. Typexemplet är upplåtelse av mark för framdragande av kraftledning och vägrätt för allmän väg. Markägaren äger fortfarande den upplåtna marken, men nyttjandet disponeras av någon annan. Detta kallas allframtidsupplåtelse. Jag anser att det finns anledning att se över hur större belopp vid allframtidsupplåtelser kan fördelas över flera år för att undvika beskattning vid en enskild tidpunkt. Lagstiftningen på området är generellt i behov av mer flexibla regelverk och uppdateringar. Jag föreslår därför en översyn av möjligheten att engångsersättningar för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår.
|
14. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 45 och 85–88 samt
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 och
avslår motionerna
2021/22:1621 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2021/22:1624 av Per Åsling (C),
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,
2021/22:3139 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3682 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 10 och 21 samt
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 27.
Ställningstagande
Jag konstaterar att det finns utmaningar när det gäller kapitalförsörjningen inom jordbruket. Dessa utmaningar bör lösas genom förenklingar och förbättringar i olika regelverk. För att underlätta generationsövergångar föreslår jag att skattereglerna modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas.
En statlig utredning (SOU 2014:68) har föreslagit att skogskontot och skogsskadekontot avskaffas. I stället ska de enligt förslaget ersättas med en typ av avsättningsfond, en s.k. företagsfond. Jag tillbakavisar detta förslag. Utredningens förslag innebär en klar försämring för skogsbruket. Skogskontot och skogsskadekontot behövs eftersom skogsbruket har specifika förutsättningar i och med skogens långsamma tillväxttakt. Många skogsägare är beroende av skogskontot eftersom det ger möjlighet till en jämnare affärscykel, genom att 60 procent av skogsinkomsterna kan sparas för att betala för framtida kostnader som skogsvård eller andra investeringar. Jag vill därför att skogskontot och skogsskadekontot ska finnas kvar i skattelagstiftningen.
I dag är skogskontot och skogsskadekontot knutet till den fysiska personen. Det kan inte överlåtas mellan generationer genom arv eller gåva och kontot måste upplösas när innehavaren avlider. Detta utgör ett problem vid generationsskiften. Regeringen bör därför utreda möjligheten att utan beskattning överföra skogskonto och skogsskadekonto mellan generationer genom arv och gåva.
Avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. inkomstskattelagen får bl.a. göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på mark. En sådan skada utgör stormfällning av skog. Bakgrunden till reglerna om ersättningsfond är en önskan att extraordinära intäkter t.ex. vid olika former av skadefall inte ska beskattas direkt utan istället kunna återinvesteras i näringsverksamheten utan skattebortfall. Det är emellertid bara ersättningen för skada, men inte likviden från försäljning av den skog som kunnat räddas, som får avsättas till ersättningsfonden. Detta skapar problem i samband med en så omfattande stormfällning som det varit fråga om i samband med orkanen Gudruns härjningar 2005. Regeringen bör därför utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond.
Jag föreslår också att det, i likhet med vad som gäller för dagens skogskonton, ska vara möjligt att avsätta den ersättning som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond.
|
15. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14.
Ställningstagande
År 2004 tillsattes en statlig utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) innehöll ett antal förslag på hur beskattningen kan anpassas för den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag på hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas. I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte den dåvarande regeringen en ny utredning (SOU 2009:65) för att utreda beskattningen av ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen. Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Därutöver har Skatteverket ändrat sin praxis när det gäller beskattningen av föreningars second hand-försäljning. Riksidrottsförbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Vi föreslår därför att regeringen snarast lämnar ett förslag om förbättrade skatteregler för idrotten.
|
16. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 30 och
avslår motionerna
2021/22:1685 av Magnus Manhammar (S),
2021/22:1972 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Ränteavdragen är problematiska eftersom staten subventionerar lånande samtidigt som beskattningen av sparande har höjts i två steg. Ränteavdragen bidrar samtidigt till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränteavdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som kommer att gälla föreslår vi att en utfasning ska genomföras oerhört långsamt med 1 procentenhet per år under fem års tid.
|
17. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2021/22:1685 av Magnus Manhammar (S),
2021/22:1972 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 30.
Ställningstagande
I dag har vi en stor – och för ekonomin riskfylld – skulduppbyggnad hos hushållen. Samtidigt kan många hushåll med stabila inkomster inte komma in på den ägda bostadsmarknaden utan hänvisas till dyra hyresrätter. Hushållens skulder har vuxit i betydligt snabbare takt än inkomsterna de senaste decennierna, trots en kraftig ökning av den disponibla inkomsten. I kombination med en stor, och ökande, andel rörliga lån har detta gjort hushållen känsliga för ränteförändringar, vilket kan få påtagliga följdeffekter i samhällsekonomin.
Det krävs reformer för att dämpa drivkrafter att låna och därmed minska hushållens och ekonomins sårbarhet framöver. Vi har krävt ändrade regler så att det inte ska vara lönsamt för banker att erbjuda mängdrabatt vid bolån. Vi har också föreslagit amorteringskrav riktade mot bankernas samlade bolånestock för att gynna amortering samt ändrade regler så att bundna bolån blir mer attraktiva. Jag föreslår därför att ränteavdragen trappas ned med 1 procentenhet per år och att taket för fullt ränteavdrag sänks från 100 000 kronor till 75 000 kronor för att öka värdet av sparande och amortering och minska skulduppbyggnad.
|
18. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 35.
Ställningstagande
Vindkraften har i dag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, i stället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenheter med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenheter med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen om 0,2 procent om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och för att undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.
|
19. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 12,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8 samt
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 26 och 31–33 samt
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3, 4, 11 och 12,
2021/22:835 av Elin Lundgren (S),
2021/22:1097 av Jan Ericson (M),
2021/22:2603 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 9,
2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 33,
2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3417 av Emma Hult (MP) yrkande 34,
2021/22:3589 av Lars Beckman (M),
2021/22:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 3,
2021/22:3832 av Louise Meijer (M) yrkande 1 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16.
Ställningstagande
Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är begränsad till grupper som är ekonomiskt utsatta. Pensionärer eller de som får sjuk- eller aktivitetsersättning har en takbegränsning för hur mycket av inkomsten de ska behöva betala i fastighetsavgift, en avgift som uppgår till maximalt 4 procent av inkomsten. Vi föreslår att fastighetsavgiften för utsatta grupper, t.ex. för pensionärer eller de som får sjuk- eller aktivitetsersättning, sänks ytterligare.
Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla hyrorna på en lägre nivå och för att finansiera framtida renoveringar föreslår vi att det införs skattefria underhållsfonder. Detta bör gälla både enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
I Sverige råder det mycket stor bostadsbrist, framför allt när det gäller hyresbostäder i tätorterna. Utbudet av bostäder är inte tillräckligt stort för att möta den ökade efterfrågan. I Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att skattebefria andrahandsuthyrning. Detta har medverkat till ett stort tillskott av bostäder för framför allt unga. För att stimulera till uthyrning och därmed kunna möta den ökade efterfrågan på bostäder ska möjligheten att höja det skattebefriade beloppet vid andrahandsuthyrning undersökas.
I bostadsbristens Sverige är ett av många problem att det saknas ledig byggbar mark i önskade geografiska lägen. Samtidigt finns det många obebyggda tomter, vilket är en av orsakerna till att det byggs mindre än möjligheterna medger. Ibland bör en såld fastighet betraktas som spekulationsaffär i stället för en ren bostadsaffär. Detta gäller när en fastighet, där marken endast utgörs av obebyggd tomtmark, sålts med en kapitalvinst men ingen ansökan om bygglov och byggstart har registrerats hos den aktuella kommunen. Avstyckningar från fastigheter som redan har en byggnad ska dock inte inräknas i förslaget, utan endast de affärer som inleds med ett förvärv av obebyggd tomtmark. För att minska omfattningen av spekulation föreslår vi därför att kapitalvinstskatten vid försäljning av obebyggd tomtmark under vissa förutsättningar ska vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar.
Satsningar på studentbostäder är nödvändiga utifrån en studiesocial kontext. Rent praktiskt och ekonomiskt fyller de en viktig funktion för kunskapsbildningen i samhället. Det är även av särskild vikt att åtgärder tas fram för att komma ekonomiskt pressade studenter till del. Att betala samma fastighetsavgift för en studentbostad, som ofta består av ett enkelt s.k. korridorrum, som för en attraktiv bostadsrätt i samma storlek är inte rimligt. Vi föreslår därför att studentbostäder i stället klassificeras som elevhem och därmed undantas från fastighetsavgift.
Vi föreslår vidare att skattevillkoren för renovering av flerbostadshus förbättras och en översyn av beskattningen av bostäder.
I samhället finns flera grupper som har en ekonomiskt utsatt situation. Det gäller förstås låginkomsttagare i allmänhet, däribland särskilt studenter, sjukskrivna, sjukpensionärer och fattigpensionärer. Redan i dag finns vissa stödsystem och gynnsamma skattevillkor för dessa grupper. Fastighetsbeskattningen skulle dock kunna utvecklas så att dessa grupper ges ännu bättre villkor. Vi föreslår därför en översyn och förbättring av den sociala bostadsbeskattningen som avser fastighetsavgift för småhus, fastighetsskatt på flerbostadshus av typen studentbostäder samt skatter på underhållsfonder för vanliga hyresrättsbostäder. Det är också angeläget att i en sådan översyn utreda hur en sänkning av fastighetsavgiften för de lägst taxerade husen särskilt på landsbygden, i mindre tätorter och i ekonomiskt svagare bostadsområden skulle kunna genomföras t.ex. genom ett grundavdrag på taxeringsvärden för småhus utan att höja taket på den kommunala fastighetsavgiften. Vidare föreslår vi en utredning om huruvida glesbygden kan gynnas genom skattebefrielser i samband med renovering av ödehus.
Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll som behövs. I andra situationer bor ägaren till lantbruksfastigheten på ett annat ställe och arrenderar ut marken till någon annan. Bostadsbyggnaden står därmed tom och kan i vissa fall stå och förfalla. För att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätthållas som en del av kulturarvet och för att outnyttjade bostäder ska bli tillgängliga vill vi utreda möjligheten till ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter och f.d. lantbruksenheter.
|
20. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 9,
2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 33 och
2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3, 4, 11 och 12,
2021/22:835 av Elin Lundgren (S),
2021/22:1097 av Jan Ericson (M),
2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 12,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8,
2021/22:2603 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:3417 av Emma Hult (MP) yrkande 34,
2021/22:3589 av Lars Beckman (M),
2021/22:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 3,
2021/22:3832 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 26 och 31–33 samt
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16.
Ställningstagande
Av 290 kommuner redovisar 243 att man har ett underskott på bostäder. Andrahandsuthyrning är viktig för en väl fungerande bostadsmarknad. Inte minst för vissa branscher och i regioner med en hög grad säsongsarbetare. Bristen på hyresrätter och den dåligt fungerande hyresmarknaden gör dessutom behovet av andrahandsuthyrning ännu större. Med det stora behov av bostäder som finns på den svenska marknaden behöver andrahandsuthyrningen och möjligheten för privatpersoner att bidra till bostadsförsörjningen tas till vara. På så sätt utnyttjas beståndet effektivare, vilket minskar behovet av nybyggnation något. Jag föreslår därför en utredning om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning liksom för uthyrning av delar av den egna bostaden.
Runt om i landet finns många hus som står öde. Detta är ett av många exempel på ett dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. I många av dessa hus finns ett betydande renoveringsbehov. För att sänka trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk på Sveriges landsbygd föreslår jag en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.
|
21. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2603 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3, 4, 11 och 12,
2021/22:835 av Elin Lundgren (S),
2021/22:1097 av Jan Ericson (M),
2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 12,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8,
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 9,
2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 33,
2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3417 av Emma Hult (MP) yrkande 34,
2021/22:3589 av Lars Beckman (M),
2021/22:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 3,
2021/22:3832 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 26 och 31–33 samt
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16.
Ställningstagande
I ett mer långsiktigt perspektiv behövs ytterligare åtgärder för att lösa det omfattande renoveringsbehovet i dagens hyresbestånd. Enligt nuvarande regler kan småhusägare och bostadsrättsföreningar göra avsättningar till framtida underhåll utan skattekonsekvenser, medan avsättningar för framtida underhåll i hyresfastigheter beskattas med 22 procent. Det försvårar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och är ett av flera exempel på att hyresbostäder är skattemässigt missgynnade jämfört med ägda bostäder. Hyresgästföreningen har länge krävt rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende. De har därför bl.a. föreslagit s.k. skattefria underhållsfonder för att säkerställa resurser för periodiskt underhåll och upprustning av hyresbostäder. Jag delar Hyresgästföreningens uppfattning och föreslår därför en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
|
22. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3, 4, 11 och 12,
2021/22:835 av Elin Lundgren (S),
2021/22:1097 av Jan Ericson (M),
2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 12,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8,
2021/22:2603 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 9,
2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 33,
2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3417 av Emma Hult (MP) yrkande 34,
2021/22:3589 av Lars Beckman (M),
2021/22:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 3,
2021/22:3832 av Louise Meijer (M) yrkande 1 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 26 och 31–33.
Ställningstagande
Sedan 2009 har det varit möjligt att bilda ägarlägenhetsfastigheter. Upplåtelseformen ägarlägenheter är därmed en relativt ny boendeform i Sverige men vanlig i andra länder. Ägarlägenheten skulle i dag kunna fylla en viktig funktion i utsatta områden med en hög andel hyresrätter. Blandningen av upplåtelseformer skulle delvis kunna bidra till att minska segregationen i bostadsområden eftersom dessa områden ofta är i behov av renoveringar. En ombildning till ägarlägenhet skulle frigöra kapital för fastighetsägaren att rusta upp beståndet. Som boendeform är ägarlägenheten ett långsiktigt boende där den boende har möjlighet att påverka sitt boende efter egna önskemål. Ägarlägenheterna kräver inte heller en kvalificerad majoritet för att ombildas, vilket är fallet med bostadsrätten.
Beskattningen av ägarlägenheter skiljer sig åt från beskattningen av bostadsrätter. En ägarlägenhet beskattas som ett småhus, vilket innebär 0,75 procent av taxeringsvärdet med ett tak på drygt 7 000 kronor. Bostadsrätten beskattas samtidigt bara till 0,3 procent och maximalt 1 350 kronor per år. För ägarlägenheten ska man dessutom betala andra avgifter kopplade till småhus. I dagsläget är all nyproduktion av lägenheter och hus undantagna från fastighetsavgiften i 15 år. Men när dessa nyproducerade fastigheter väl ingår i ordinarie beskattning kommer ägarlägenheten att missgynnas skattemässigt. Vi föreslår därför att orättvisan i beskattningen tas bort genom att fastighetsavgiften för ägarlägenheten blir densamma som för en bostadsrätt.
|
23. |
av Eric Westroth (SD), Ulla Andersson (V), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anne Oskarsson (SD), Helena Vilhelmsson (C) och Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 17,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 35 och
avslår motionerna
2021/22:1072 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1643 av Rickard Nordin (C) och
2021/22:2139 av Roland Utbult (KD).
Ställningstagande
Ett rikt idrotts- och kulturliv är en förutsättning för attraktiva samhällen där människor vill leva och bo. Idrottsföreningar, stora som små, runt om i landet är i olika utsträckning beroende av olika former av sponsring för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet.
För många företag är sponsring av exempelvis idrottsverksamhet en viktig del i hållbarhetsarbetet. Problemet är att det saknas tydlig lagstiftning för hur sponsring ska beskattas. Det som styr avdragsrätt är ett i hög utsträckning föråldrat lapptäcke av prejudikat och tolkningar. Marknadsvärde bedömt efter antalet besökare eller andra mer traditionella parametrar är inte anpassat till dagens innebörd av marknadsvärde. Tolkningen och handhavandet av befintliga regelverk påverkar hela den ideella sektor som har näringslivssamarbeten som en grundbult för sin verksamhet. Exponering via såväl sociala som traditionella medier gör att marknadsvärdet inte kan mätas såsom det traditionellt gjorts. Vägen att se över skatteregelverket för marknadsvärde är lång men behöver genomföras.
Idag kan det ur ett varumärkesperspektiv vara precis lika attraktivt för ett företag att sponsra ett allsvenskt herrfotbollslag som damlaget i samma division eller en mindre förening utan elitambitioner. Det är inte alltid ett visst antal fysiska besökare som är det centrala. För många företag är det hållbarhetsfrågor som ligger i fokus. Problemet med dagens regler är att de, genom felaktiga ekonomiska incitament styr mot att sponsra idrotter som har ett högt antal åskådare på plats som har köpt en traditionell inträdesbiljett. Vi föreslår därför en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.
|
24. |
av Hampus Hagman (KD), Helena Vilhelmsson (C) och Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 25.
Ställningstagande
Svenskt kulturliv har under lång tid i alldeles för hög utsträckning präglats av det offentliga i fråga om både drift och finansiering. Det offentliga ska hålla sig på armlängds avstånd och ha en understödjande roll och inte spela huvudrollen.
Den privata sektorn bidrar till kulturlivet genom utbud och efterfrågan. Det är inte heller ovanligt att företag sponsrar kulturverksamhet. Civilsamhället är grundförutsättningen för det kulturella livet. Men det civila samhällets kulturaktörer är i dag i alltför hög utsträckning helt beroende av offentlig finansiering.
En betydelsefull målsättning med svensk kulturpolitik bör därför vara att uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare. Sponsring inom kulturen är en viktig framtidsfråga för hela kultursektorn. Regelverken för sponsring inom kultursektorn bör därför ses över för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt samtidigt som den konstnärliga friheten värnas.
|
25. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 16.
Ställningstagande
I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan också utvecklas genom möten med det oväntade och kan få andra perspektiv på vårt liv och vårt samhälle. Vikten av detta syns också tydligt under coronapandemin. Kulturen har sitt egenvärde, men bidrar också till mycket mer som bl.a. kreativitet. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politiken, näringslivet och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb liksom för lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull för attraktiva miljöer. Detta är gynnsamt för att attrahera företagsetableringar, rekrytering av arbetskraft och främjande av besöksnäringen. Jag föreslår en utredning om möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag eftersom det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Ulla Andersson (V) anför:
I betänkandet behandlas en rad skattefrågor om företag, kapital och fastigheter. Vänsterpartiets skattepolitik presenteras i vår budgetmotion 2021/22:3278. I budgetmotionen konstaterar vi att Sverige är det land, tillsammans med Nya Zeeland, inom OECD där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats. Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer. Sverige är ett av få OECD-länder som varken har en förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller fastighetsskatt som är kopplad till bostadens (fulla) värde. Skattekvoten har sänkts från 49,8 procent 1990 till 42,2 procent 2022, vilket motsvarar ca 425 miljarder kronor i minskade skatteinkomster varje år.
En annan central faktor bakom den växande ojämlikheten är kapitalinkomsternas utveckling och fördelning. Inkomsterna från kapital har ökat markant sedan mitten av 1990-talet och uppgick 2020 till drygt 340 miljarder kronor. Eftersom fördelningen av kapitalinkomsterna är mycket ojämn har det lett till ökade klyftor. I Konjunkturrådets (SNS) rapport för 2018 görs bedömningen att ungefär hälften av de ökade klyftorna sedan 1995 kan härledas till kapitalinkomsterna.
Detta är bakgrunden till att jag och Vänsterpartiet lägger en rad förslag på skärpta kapital- och egendomsskatter. Vi föreslår bl.a. att det införs ett tak för sparande på investeringssparkonto (ISK), en ny förmögenhetsskatt, en arvs- och gåvoskatt och en statlig progressiv fastighetsskatt på småhus med taxeringsvärde på 5 miljoner kronor eller däröver samt en utbyggd begränsningsregel. Jag och Vänsterpartiet föreslår också att ränteavdragen, i ett första steg, trappas av med 5 procentenheter under en treårsperiod.
Jag menar därför att det är rimligt att avslå motioner som vill öka den ekonomiska ojämlikheten och som undergräver välfärdens finansiering vilket de flesta motioner i detta betänkande gör. Jag står däremot inte bakom motiveringarna i en del av avslagen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att inköpspriset för permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla tonnageskattesystemet så att fler kan omfattas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för familjeföretagare och se över närståendebegreppet inom 3:12-reglerna så att de vågar satsa på att starta företag och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av närståenderegler för småföretagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättvisare skatteregler på bostadsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skattelagstiftningen som berör sponsring i syfte att ta fram ett könsneutralt system för sponsring av idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en sänkning av skatten för lagfart och pantbrev och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättande av ett ”renkonto” innehållande samma skattemässiga upplägg som ”skogskonto” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskonto och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer jämställd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fasa ut ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att justera gällande lagstiftning för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ägarskatterna i syfte att göra dem mer konkurrenskraftiga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att successivt minska ränteavdragen på bostäder och i stället minska andra skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att minska eller ta bort kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa pensions-ISK och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa ränteavdragen för blancolån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över lagstiftningen så att det är lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereglerna bör bli mer främjande för investeringar och bidrag till kultur från näringslivets sida och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa skatten på investeringssparkonton för privat pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera fastighetsskatten för vindkraft till den normala industrifastighetsskatten och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av 3:12-reglerna i syfte att ta fram ett enklare och mer generellt system och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka nivån på investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet för företag att kvitta förluster mot tidigare vinster och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskontot behöver bevaras och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förslag angående skatteregler för idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska förutsättningarna för den svenska sjöfartsnäringen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en ny punkt 9 under 13 § i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassificera studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ytterligare sänkt fastighetsavgift och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till utökad gräns för det möjliga skattebefriade beloppet för uthyrning av hela eller delar av en bostad och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obebyggd tomtmark och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en exitbeskattning för fysiska personer och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa entreprenörskonton och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa generösare riskkapitalavdrag och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler fartyg bör ges möjlighet att omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stämpelskatt och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nettomodellen, inklusive korresponderande lagstiftning, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att koppla skatt till ett poängsystem för skogs- och lantbruk för att främja naturvärden och långsiktigt ägande och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren riktat till den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om FoU-avdraget och digital utveckling och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att se över beskattningen av den kustnära sjöfarten och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system där fastighetsägare ges möjlighet att avsätta medel för framtida renoveringar i en skattefri underhållsfond och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskontot bör bevaras och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 3:12-reglerna ses över i syfte att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen, bl.a. genom att höja gränsen för den s.k. förenklingsregeln, och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig frihet och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en fastighetsskatt inte ska återinföras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka bolagsskatten och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att ersättning för naturvårdsavtal ska kunna sättas in på skogskontot och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att skogskontot behålls i sin nuvarande form och att genomföra en översyn av skogsavdraget och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betänka ett införande av utökad avdragsrätt för företag som investerar i klimatkompensation, om kompensationen lever upp till svenska myndigheternas rekommendationer kring effektivitet och social hållbarhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att engångsersättningar för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 3:12-reglerna bör ses över i syfte att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen, bl.a. via höjd gräns för den s.k. förenklingsregeln, och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skattelagstiftningen relaterat till kryptovalutor och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna ISK-kontots kärnvärden, att det ska vara ett enkelt och långsiktigt sparande med låga trösklar och stor förutsägbarhet, och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tonnageskatten och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa skatteregler som missgynnar småhusköpare jämfört med bostadsrättsköpare och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över en skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla tonnageskatten och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett borttagande av stämpelskatten på fartygsinteckningar och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modifiera skattereglerna så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
85.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskonto och skogsskadekonto ska finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.
86.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att överlåta skogskonto och skogsskadekonto genom arv eller gåva och tillkännager detta för regeringen.
87.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond och tillkännager detta för regeringen.
88.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond, i likhet med dagens skogskonton, och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändring av punktbeskattningen för svenskflaggade fartyg och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra skattevillkoren för renovering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka avkastningsskatten och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utfasning av ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av beskattningen av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och förbättra den sociala bostadsbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om harmoniserad fastighetsskatt på vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs nya och kraftfullare möjligheter till schablonbeskattning för att slipa ned trösklarna till soloföretagande och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de skadliga effekterna av att höja skatten på investeringssparkonton och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regleringen av investeringssparkonton bör för förtydligas så att hinder mot deltagande i vissa nyemissioner undanröjs och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regleringen av investeringssparkonton ska vara utformad på ett sätt som gör det lätt för vanliga sparare att förstå och följa reglerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till onoterade innehav på ISK och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en helhetsöversyn av fåmansbolagsbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade skatteregler för enskilda näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den skattemässiga regleringen av vinstandelslån och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en skattelättnad bör införas för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattelättnad för företag som köper utbildning till anställda för att främja omställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar genom att se över möjligheterna till skattelättnader för utbildningskostnaden och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för sponsring inom kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett entreprenörskonto och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare underlätta generationsväxling i företag och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till ägarskiften till personal och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt bolagsskatt vid investeringar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrat investeraravdrag och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ägarskiften där personal vill driva vidare företaget kan underlättas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nedtrappning av ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort skillnaden i beskattning mellan ägarlägenheter och bostadsrätter och tillkännager detta för regeringen.