|
|
Inkomstskatt
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkanden som anknyter till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen som bl.a. gäller skatteskala, jobbskatteavdrag och grundavdrag, hushållsskatteavdrag (husavdrag), förmåner, reseavdrag, gåvor till ideell verksamhet och skattereform.
I betänkandet finns 44 reservationer (M, SD, C, V, KD, L, MP).
Behandlade förslag
Cirka 220 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m.
Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m.
Avdrag för pensions- och bosparande m.m.
1.Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)
2.Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)
3.Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)
4.Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)
5.Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (L)
6.Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (MP)
8.Husavdrag m.m., punkt 2 (SD)
10.Husavdrag m.m., punkt 2 (KD)
11.Husavdrag m.m., punkt 2 (L)
12.Husavdrag m.m., punkt 2 (MP)
14.Styrelsearvoden, punkt 4 (M, C, KD, L)
15.Personaloptioner, punkt 5 (SD)
16.Personaloptioner, punkt 5 (KD)
23.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 7 (C)
24.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 7 (KD)
25.Hälsofrämjande åtgärder, punkt 8 (C)
26.Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m., punkt 9 (M, SD)
27.Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m., punkt 9 (C)
28.Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m., punkt 9 (V)
29.Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m., punkt 9 (KD)
30.Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m., punkt 9 (L)
31.Omställningsavdrag m.m., punkt 10 (M)
32.Omställningsavdrag m.m., punkt 10 (L)
33.Avdrag för pensions- och bosparande m.m., punkt 11 (SD)
34.Avdrag för pensions- och bosparande m.m., punkt 11 (KD)
35.Avdrag för pensions- och bosparande m.m., punkt 11 (L)
36.Avdrag för medlemsavgift m.m., punkt 12 (C)
37.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 13 (M)
38.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 13 (SD)
39.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 13 (C)
40.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 13 (KD)
41.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 13 (L)
43.Skattereform, punkt 14 (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1089 av Edward Riedl (M),
2021/22:1356 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1368 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1506 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2127 av John Weinerhall (M),
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2897 av Arin Karapet (M),
2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M),
2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M),
2021/22:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8,
2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71,
2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32,
2021/22:3814 av Louise Meijer (M),
2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3822 av Louise Meijer (M),
2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10,
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12,
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29,
2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7,
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2,
2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 och
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
Reservation 5 (L)
Reservation 6 (MP)
|
2. |
Husavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD),
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C),
2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1083 av Edward Riedl (M),
2021/22:1094 av Jan Ericson (M),
2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2021/22:1849 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1880 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:3077 av Daniel Andersson (S),
2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,
2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27,
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36,
2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21,
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20,
2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (SD)
Reservation 9 (C)
Reservation 10 (KD)
Reservation 11 (L)
Reservation 12 (MP)
|
3. |
Expertskatt |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2850 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,
2021/22:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 och
2021/22:3845 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10.
Reservation 13 (M)
|
4. |
Styrelsearvoden |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2072 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 10 och
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 5.
Reservation 14 (M, C, KD, L)
|
5. |
Personaloptioner |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 28 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34.
Reservation 15 (SD)
Reservation 16 (KD)
|
6. |
Förmåner |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9,
2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD),
2021/22:1090 av Edward Riedl (M),
2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3590 av Lars Beckman (M),
2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59,
2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14 och
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23.
Reservation 17 (SD)
Reservation 18 (C)
Reservation 19 (V)
Reservation 20 (KD)
Reservation 21 (L)
Reservation 22 (MP)
|
7. |
Personalvårdsförmåner m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:766 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),
2021/22:1075 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1076 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1085 av Edward Riedl (M),
2021/22:1087 av Edward Riedl (M),
2021/22:1088 av Edward Riedl (M),
2021/22:1712 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2021/22:1846 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2876 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3510 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 24 och
2021/22:4173 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 8.
Reservation 23 (C)
Reservation 24 (KD)
|
8. |
Hälsofrämjande åtgärder |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 10,
2021/22:1615 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1678 av John Weinerhall (M) och
2021/22:3548 av Lars Beckman (M).
Reservation 25 (C)
|
9. |
Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5,
2021/22:1086 av Edward Riedl (M),
2021/22:1119 av Ulrika Jörgensen (M),
2021/22:1165 av Magnus Ek (C),
2021/22:1633 av Per Åsling (C),
2021/22:1640 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:1916 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1933 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19,
2021/22:3329 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1–3,
2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2021/22:3411 av Rasmus Ling (MP),
2021/22:3547 av Lars Beckman (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 49,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 7 och
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 75.
Reservation 26 (M, SD)
Reservation 27 (C)
Reservation 28 (V)
Reservation 29 (KD)
Reservation 30 (L)
|
10. |
Omställningsavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1069 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1845 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3137 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 27,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7,
2021/22:4005 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 12 och
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7.
Reservation 31 (M)
Reservation 32 (L)
|
11. |
Avdrag för pensions- och bosparande m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:91 av Dennis Dioukarev (SD),
2021/22:1171 av Magnus Ek (C),
2021/22:1847 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2021/22:1878 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1964 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 81 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 13.
Reservation 33 (SD)
Reservation 34 (KD)
Reservation 35 (L)
|
12. |
Avdrag för medlemsavgift m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:820 av Elin Lundgren (S),
2021/22:1404 av Linus Sköld m.fl. (S),
2021/22:2152 av Helén Pettersson och Isak From (båda S) och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 11.
Reservation 36 (C)
|
13. |
Gåvor till ideell verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2473 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2021/22:2981 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 30,
2021/22:3797 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD) yrkande 3,
2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 20,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12,
2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19.
Reservation 37 (M)
Reservation 38 (SD)
Reservation 39 (C)
Reservation 40 (KD)
Reservation 41 (L)
|
14. |
Skattereform |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:722 av Teresa Carvalho (S),
2021/22:1689 av Magnus Manhammar (S),
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2669 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2021/22:3550 av Lars Beckman (M),
2021/22:3567 av Lars Beckman och Jan Ericson (båda M),
2021/22:3679 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 22 och 25,
2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3870 av Lawen Redar (S) och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5.
Reservation 42 (M)
Reservation 43 (SD)
Reservation 44 (C)
Stockholm den 3 mars 2022
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Ulla Andersson (V), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Eva-Lena Jansson (S), Helena Vilhelmsson (C), Cecilie Tenfjord Toftby (M) och Lorentz Tovatt (MP).
Riksdagen behandlade förslag om inkomstbeskattning under hösten 2021 vid beredningen av statsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, yttr. 2021/22:SkU1y, rskr. 2021/22:46). I detta betänkande behandlar skatteutskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen som bl.a. rör skatteskala, jobbskatteavdrag och grundavdrag, hushållsskatteavdrag (husavdrag), förmåner, reseavdrag, gåvor till ideell verksamhet och skattereform. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (KD), 5 (L) och 6 (MP).
Motionerna
I partimotion 2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36 föreslås sänkt skatt på de allra lägsta arbetsinkomsterna genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och införande av en jobbpremie för personer med långvarigt bidragsberoende. I motion 2021/21:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8 föreslås att de ekonomiska drivkrafterna för att fler äldre ska jobba längre förstärks. I kommittémotion 2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8 föreslås att skatten på arbete sänks för alla som jobbar för att öka drivkrafterna att arbeta. Vidare anförs att möjligheten att växla vissa bidrag till att bli skatteavdrag bör utredas för att öka drivkraften för bl.a. kvinnors arbete. I kommittémotion 2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10 föreslås sänkt skatt för pensionärer, med särskild inriktning på dem med lägst pensioner. I motion 2021/22:1089 av Edward Riedl (M) föreslås att det görs en översyn av nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster. I motion 2021/22:1356 av Sten Bergheden (M) föreslås att ytterligare ett jobbskatteavdrag införs. I motion 2021/22:1368 av samma motionär föreslås ytterligare sänkt skatt för landets pensionärer. I motion 2021/22:1506 av Boriana Åberg (M) föreslås att barnbidraget för det fjärde barnet och nästföljande barn samt flerbarnstillägget ersätts med motsvarande skattesänkning på inkomst av arbete. I motion 2021/22:2127 av John Weinerhall (M) föreslås att det utreds hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom t.ex. ett höjt och enhetligt grundavdrag. I kommittémotion 2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 föreslås en reformering av skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft. I motion 2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 föreslås en översyn av effekterna av att sänka den högsta marginalskatten till 50 procent. Motionären föreslår även att utbildningspremien ökas, dvs. att högre utbildning ska löna sig bättre. I motion 2021/22:2897 av Arin Karapet (M) anförs att en översyn bör göras av hur respektavståndet kan öka genom förändrad skatt på tjänstepension. I motion 2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M) föreslås att grundavdraget höjs. I motion 2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M) föreslås en översyn av skattelagstiftningen för försvarsanställda i utlandstjänst. I motion 2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1 föreslås en sänkning av skatten på arbete för alla som jobbar för att öka drivkrafterna att arbeta. I motion 2021/22:3814 av Louise Meijer (M) föreslås att den statliga inkomstskatten avskaffas. I motion 2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1 föreslås att CSN-lånen görs avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget. Motionären föreslår även i motion 2021/22:3822 att det införs ett startjobbskatteavdrag som gör de första arbetsinkomsterna i livet skattefria.
I kommittémotion 2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6 anförs att flerbarnstillägget bör omvandlas till ett flerbarnsavdrag.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkanden 4 anförs att det bör utredas hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig. Vidare bör ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget utredas liksom åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning.
I kommittémotion 2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71 anförs att en översyn bör göras av hur offentliga stöd med bibehållen konkurrenskraft kan skatteväxlas mot ökade miljöersättningar för biologisk mångfald. I kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46 anförs att det bör ses över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. utreda en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas. Vidare bör en utvidgning av det gröna avdraget göras för att omfatta en större bredd av grön teknik som kan påskynda omställningstakten. I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32 föreslås att en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen genomförs. Vidare bör det utredas hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten ses över samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag. I motion 2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4 anförs att jämbördiga regler för gränspendlare vid uppsägning bör säkerställas och att skattesituationen för arbetspendlare över landsgränser bör förenklas efter covid-19.
I partimotion 2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29 föreslås att en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år införs. I kommittémotion 2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27 föreslås jägare kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp upp till 45 000 kronor per år. I kommittémotion 2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127 föreslås att det införs en examensbonus. I kommittémotion 2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7 föreslås att ett extra förhöjt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre införs. I kommittémotion 2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 föreslås att ett dubbelt jobbskatteavdrag för utsatta grupper införs. I kommittémotion 2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7 föreslås sänkt skatt för pensionärer och att åtgärder vidtas för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden.
I partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 anförs att principen om att förorenaren betalar ger en träffsäker styrning av klimatomställningen och ska vara vägledande för klimatstyrmedlen.
I kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12 föreslås att den gröna skatteväxlingen utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att riksdagen den 24 november 2021 sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Beslutet innebar att jobbskatteavdraget höjdes för låg- och medelinkomsttagare, grundavdraget för personer över 65 år höjdes, skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärktes, reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklades, avdragsrätten för gåvor utökades, beskattningen av personaloptioner blev förmånligare i vissa fall och att en skattelättnad för cykelförmån infördes. Samtliga lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46).
Den 1 december 2021 trädde en ny lag om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster i kraft för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. Lagen gäller för beskattningsåren 2021 och 2022 och skattereduktionen ges till fysiska personer med arbetsinkomster överstigande 60 000 kronor och understigande 500 000 kronor om året (prop. 2020/21:200).
Den 1 januari 2021 infördes en skattereduktion för fysiska personer med för förvärvsinkomster. Skattereduktionen är som huvudregel 1 500 kronor för 2021 och ges till personer med en beskattningsbar förvärvsinkomst som är högre än 40 000 kronor per år och med en infasning av skattereduktionens storlek på fastställda förvärvsinkomster mellan 40 000 och 240 000 kronor (prop. 2020/21:37).
Den 1 januari 2022 höjdes skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning. Den ska enligt regeringen i princip motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas med två undantag: Det finns inte nivåer för skattereduktionens storlek för underlag som överstiger 8,08 prisbasbelopp och skattereduktionen ska alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Personer med sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas få en skattesänkning på i genomsnitt ca 10 000 kronor per år (prop. 2021/22:33).
Vidare konstaterar utskottet att en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden trädde i kraft den 1 december 2020 (prop. 2019/20:175, bet. 2020/21:SkU6, rskr. 2020/21:28). Skattereduktionen tillämpas fr.o.m. det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
Den 1 januari 2021 trädde ändringar i reglerna för expertskatt (prop. 2020/21:37, bet. 2020/21:SkU14, rskr. 2020/21:96) i kraft om utvidgad tidsgräns för expertskatt som innebär att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Utskottet konstaterar att flera av de förslag som presenterades i Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetförslag för 2022 har genomförts. Vidare konstaterar utskottet att flera av de förslag som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2021 och för 2022 har genomförts eller ska genomföras under våren 2022. Förslagen har inneburit att inkomstskatten har sänkts och innebär att ytterligare sänkningar av inkomstskatten planeras. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om ändringar av inkomstskatten.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:4033 (M) yrkandena 35 och 36, 2021/2022:3321 (M) yrkande 8, 2021/2022:3638 (M) yrkandena 4 och 8, 2021/2022:1089 (M), 2021/2022:1356 (M), 2021/2022:1506 (M), 2021/2022:2647 (M) yrkande 2, 2021/2022:2837 (M) yrkandena 1 och 2, 2021/2022:2942 (M), 2021/2022:3325 (M) yrkande 1, 2021/2022:3814 (M), 2021/2022:3821 (M) yrkande 1. 2021/2022:2381 (SD) yrkande 6, 2021/2022:3954 yrkande 4, 2021/2022:3673 (C) yrkandena 1 och 4, 2021/2022:4163 (KD) yrkande 127, 2021/2022:4198 (KD) yrkande 7, 2021/2022:4212 (KD) yrkande 21, 2021/2022:4215 (KD) yrkandena 4 och 7.
Utskottet anser mot samma bakgrund att det inte behöver införas en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år och avstyrker motion 2021/22:4166 (KD) yrkande 29.
Utskottet noterar att inkomstskatten för fysiska personer har sänktes till följd av bl.a. den gröna skatteväxlingen. Vidare konstaterar utskottet att regeringen den 17 februari 2022 beslutade om lagrådsremissen Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar. Förslaget innebär att nybilspriset för miljöanpassade bilar, vid beräkningen av förmånsvärdet, sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. För att koncentrera miljöstyrningen till bilar med låga utsläpp föreslås att elhybrider och etanoldrivna bilar inte ska omfattas av nedsättningen.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:3650 (C) yrkande 71, 2021/22:3684 (C) yrkandena 41 och 46, 2021/22:3685 (C) yrkandena 12 och 32, 2021/22:4199 (L) yrkande 2 och 2021/22:4066 (MP) yrkande 12.
Utskottet konstaterar att bestämmelser som förenklar reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort trädde i kraft den 1 januari 2022 och avstyrker därför motion 2021/22:2965 (M).
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp upp till 45 000 kronor per år och ett startjobbskatteavdrag som gör de första arbetsinkomsterna i livet skattefria. Utskottet avstyrker motionerna 2021/2022:3877 (KD) yrkande 27 och 2021/22:3822 (M).
Utskottet konstaterar att grundavdraget för personer över 65 år höjdes i samband med att riksdagen sa ja till det gemensamma budgetförslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:3841 (M) yrkande 10, 2021/22:1368 (M), 2021/22:2127 (M), 2021/22:2897 (M).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika ändringar av hushållsskatteavdraget (husavdraget).
Jämför reservation 7 (M), 8 (SD), 9 (C), 10 (KD), 11 (L) och 12 (MP).
Gällande rätt
Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller sedan den 8 december 2008. Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av vissa bostäder.
Rutavdrag lämnas bl.a. för följande arbeten:
• enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden
• häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på en tomt eller i en trädgård i nära anslutning till bostaden
• barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning till och hämtning från förskolor, skolor, fritidsaktiviteter eller liknande
• annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid en vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Sedan den 1 januari 2021 omfattar husavdraget (gemensam benämning för rot- och rutavdraget) flera nya ruttjänster som innebär att avdraget har breddats till att omfatta tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster. Rutavdrag ges genom skattereduktion och omfattar bara kostnader för arbete, inklusive mervärdes-skatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. Taket för rotavdraget och rutavdraget ihop får sammanlagt uppgå till 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år.
Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik.
Skattereduktionen ersatte stödet till fysiska personer enligt förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.
Underlaget för skattereduktionen för installation av grön teknik utgörs av utgifter för material och arbete. Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av ett system för lagring av egenproducerad elenergi och installation av en laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.
Motionerna
I motion 2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2 anförs att det bör förhindras att skatteavdrag för rot och rut kan tillämpas för arbeten utomlands. Vidare anförs att regeringen inom EU bör verka för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet. I motion 2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S) anförs att en översyn av rot- och rutavdragens regelverk bör göras med syftet att tillåta avdrag för renoverings-, om- och tillbyggnadsåtgärder samt för hushållstjänster endast för objekt placerade och tjänster utförda i Sverige. I motion 2021/22:3077 av Daniel Andersson (S) föreslås ett skatteavdrag för nyinvesteringar som ger energieffektivisering.
I partimotion 2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1 föreslås att rutavdraget förstärks och utvecklas. I kommittémotion 2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 föreslås ett höjt tak i rutavdraget och ett förstärkt och utvecklat rutavdrag. I motion 2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att det utreds hur rotavdrag för uppvisad miljövinst i ens boende kan konstrueras för maximal klimatnytta. I motion 2021/22:1083 av Edward Riedl (M) föreslås att det införs ett rutavdrag för taxiresor. I motion 2021/22:1094 av Jan Ericson (M) föreslås att reparationsavdraget utvidgas. I motion 2021/22:1849 av Sten Bergheden (M) föreslås att skatten på ruttjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre avskaffas. I motion av samma motionär föreslås att det införs ett rutavdrag även för hemleverans av matvaror. I motion 2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) anförs att rotavdraget bör breddas till att omfatta den ideella sektorn. I motion 2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anförs att rotavdraget bör ändras till att även gälla reparationer och säkerhetshöjande åtgärder på fordon. I motion 2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16 föreslås att rutavdraget förstärks genom att rutavdraget utvecklas och breddas.
I motion 2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31 föreslås att skattereduktionen för mikroproducenter av el tas bort. I motion 2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10 föreslås en utökning av rotavdraget till 50 procent och en utvidgning av avdragsmöjligheterna till trygghetsområdet. I motion 2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9 anförs att möjligheten till ett kontinuerligt underhåll för fastigheter bör utredas där ett rotavdrag bör ingå. Vidare anförs att möjligheten till införande av rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde bör utredas. I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27 anförs att en utredning av rut och rot bör göras med betoning på enkelhet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet. Vidare anförs att skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader bör förbättras. I motion 2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2 anförs att en översyn av lagstiftningen kring rot- och rutavdrag bör göras i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser. Vidare föreslås att det införs ett rut- och rotbaserat trygghetsavdrag för vissa tjänster eller varor inom säkerhetsbranschen.
I partimotion 2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37 anförs att regeringen bör värna och vidareutveckla lagen om valfrihetssystem och rutavdraget. I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23 anförs att regeringen bör värna och vidareutveckla lagen om valfrihetssystem och rutavdraget. I motion 2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C) föreslås en utredning om en utveckling av rutavdraget till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet av certifierade leverantörer. I motion 2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C) föreslås att det blir möjligt att få rotavdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri. I motion 2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1 föreslås en utvidgning av rotavdraget till att även omfatta avloppsanläggningar. I motion 2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C) föreslås en breddning av rotavdraget till att omfatta den ideella sektorn. I motion 2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C) anförs att det bör skapas ekonomiska incitament för medborgarna att investera i vattenbaserade teknologier för att minska vattenförbrukningen, genom att införa ett blått avdrag.
I partimotion 2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36 föreslås att möjligheterna att använda rutavdraget breddas till ytterligare tjänster. I kommittémotion 2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21 föreslås att en utvärdering görs tidigt och återkommande av det gröna skatteavdragets relevans givet den snabba marknadsutvecklingen för solceller. Vidare föreslås att det görs en utredning av ekonomiska incitament för kooperativa energilösningar. Sänkt eller t.o.m. slopad energiskatt för medlemmar som köper förnybar el från kooperativa föreningar, investeraravdrag för privatpersoner i kooperativa föreningar och undantag från uttagsbeskattning för kooperativa föreningar som säljer till självkostnadspris. I kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20 föreslås att fler tjänster inkluderas i rutavdraget och att ruttjänsten som avser enklare tillsyn av bostad utvärderas. I kommittémotion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7 föreslås att en breddning av rotavdraget utreds. I motion 2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD) föreslås att förutsättningarna för att återställa rotavdraget till ursprunglig nivå utreds. I motion 2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2 föreslås att rotavdraget återställs till högre nivå och att byggsektorns klimatomställning påskyndas genom att det för rotavdrag ställs hållbarhetskrav på byggmaterial.
I motion 2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L) anförs att möjligheten till reparationsavdrag för trasiga maskiner och saker i hushållet bör utredas. I kommittémotion 2021/22:4220 Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35 anförs att det behövs en översyn av vilka konsekvenser skattebefrielsen för egenproducerad el har för såväl elmarknaden som för det tekniska systemet. Det behövs en översyn av om skattebefrielsen för egenproducerad el bör återställas. När el från solceller blir en viktigare del av energisystemet behöver en del av de undantag som tidigt infördes för att stimulera tekniken ses över.
I motion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40 föreslås att det blir billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2021/22:801 (S) yrkandena 1 och 2 och motion 2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S) och 312 (SD) yrkande 1.
Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter det tidigare statliga stödet till solceller, bidraget till lagring av egenproducerad elenergi och bidraget till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och ser positivt på införandet av skattereduk-tionen för installation av grön teknik men anser mot bakgrund av att stödet nyligen införts att det inte finns någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om breddning och utvärdering av stödet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:3077 (S), 2021/22:2390 (SD) yrkande 31, 2021/22:3675 (C), 2021/22:4195 (KD) yrkandena 20 och 21 och 2021/22:4220 (L) yrkande 35. Utskottet konstaterar att den gröna skatteväxlingen ska genomföras genom att höjda miljöskatter ger utrymme för att sänka skatterna på jobb och företagande. Utskottet avstyrker därför motion 2021/22:4066 (MP) yrkande 40.
Rutavdraget har sedan det infördes den 1 juli 2007 i omgångar utökats med nya tjänster. Utskottet konstaterar att rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Vidare konstaterar utskottet att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har nyligen utretts av Rututredningen som lämnade sina betänkanden den 31 januari 2020 (Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget SOU 2020:5) och den 16 september 2020 (Rutavdrag för äldre SOU 2020:52). Som en följd av utredningens arbete omfattar rutavdraget sedan den 1 januari 2021 flera nya ruttjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster. Avdraget har alltså breddats. Vidare har taket för rutavdraget höjts. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en breddning och förstärkning av rutavdraget. Utskottet avstyrker därför motionerna 2021/22:4032 (M) yrkande 1, 2021/22:3638 (M) yrkandena 2 och 3, 2021/22:1083 (M), 2021/22:1849 (M), 2021/22:1880 (M), 2021/22:3325 (M) yrkande 16, 2021/22:3954 (SD) yrkande 6, 2021/22:312 (SD) yrkande 2, 2021/22:3666 (C) yrkande 37, 2021/22:3685 (C) yrkande 23, 2021/22:783 (C), 2021/22:4166 (KD) yrkande 36, 2021/22:4217 (KD) yrkandena 19 och 20.
Utskottet konstaterar att rutavdraget omfattar reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Utskottet avstyrker därmed motion 2021/22:2324 (L).
Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. Utskottet konstaterar att skattereduktionen ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Utskottet konstaterar att det vid höjningen av det gemensamma taket för rot- och rutavdragen den 1 januari 2021 ansågs att taket för rotavdraget även i fortsättningen skulle uppgå till högst 50 000 kronor. Detta motiverades med att man på detta sätt undviker risken att en enskild som använder sig av rotavdraget för större byggnadsarbeten ska förbruka hela sitt utrymme för skattereduktion på hushållsarbete genom köp av rotarbeten. Utskottet gör ingen annan bedömning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motioner som avser en förändring av rotavdraget.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar av expertskatten.
Jämför reservation 13 (M).
Gällande rätt
Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner innebär att 25 procent av deras lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbete är skattefria. Detta gäller bara om arbetet avser
• specialistuppgifter med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet
• kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
• företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Dessutom krävs det att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med ett fast driftsställe i Sverige, att arbetstagaren inte är svensk medborgare och att arbetstagaren inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas. Den 1 januari 2012 kompletterades reglerna med en förenklingsregel. Den innebär att villkoren för den lägre beskattningen alltid ska anses vara uppfyllda om den lön och annan ersättning som arbetstagaren får överstiger två gånger prisbasbeloppet per månad för det kalenderår då arbetet påbörjas. Det innebär att skattelättnaden ges utan någon prövning av den skattskyldiges kvalifikationer eller av arbetsgivarens associationsform. Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Sedan den 1 januari 2021 gäller skattelättnaden under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 föreslås att expertskatten förstärks. I kommittémotion 2021/22:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 föreslås en översyn av expertskatten. I motion 2021/22:2850 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 föreslås en översyn av inkomstgränsen för de som kan beviljas expertskatt. Vidare anförs att regeringen bör överväga att expertskatten även ska omfatta medarbetare som återvänder till Sverige efter att ha arbetat tio år utomlands. I kommittémotion 2021/22:3845 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10 föreslås en översyn av reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner.
Utskottets ställningstagande
Den 1 januari 2021 trädde ändringar i reglerna för expertskatt i kraft som innebär att skattelättnaden utvidgas från att gälla under de tre första åren till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjas. Utskottet konstaterar att ändringar trädde i kraft den 1 juli 2021 som innebär ytterligare en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling.
Utskottet anser att det är viktigt att Sveriges expertskatteregler är konkurrenskraftiga. Företag som är etablerade i Sverige ska ha bra förutsättningar att rekrytera experter, forskare och andra nyckelpersoner från utlandet. Utskottet ställde sig bakom de ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2021 som innebär att skattelättnaden utvidgas från att gälla under de tre första åren till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjas. Mot bakgrund av att expertskatten nyligen har ändrats anser utskottet att det saknas skäl att ändra reglerna för expertskatten och avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning
av styrelsearvoden.
Jämför reservation 14 (M, C, KD, L).
Gällande rätt
Målet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet, s.k. plenum. Enligt domstolens mening saknades skäl för att avvika från domstolens praxis, då en förändring av rättsläget inte framstod som angelägen. Beskattning av styrelsearvoden ska enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis i regel ske hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst, se bl.a. domstolens dom 2017 (HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det är frågan om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag.
Högsta förvaltningsdomstolen fann mot den bakgrunden att styrelsearvodet skulle beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 10 föreslås en översyn av lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag. I motion 2021/22:2072 av Sofia Nilsson (C) anförs att skattelagstiftningen bör ändras så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte som inkomst av tjänst.
I kommittémotion 2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 5 föreslås en reformering av inkomstskattelagen, i vilken förtydligas att styrelsearvode utgör inkomst av näringsverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller uppdrag som styrelseledamot följer av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst (HFD 2017 ref. 41 och HFD 2019 not. 31). Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag.
Den 1 januari 2022 trädde ändringar i reglerna för personaloptioner (prop. 2021/22:25, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46) i kraft som bl.a. innebär att reglerna utvidgades till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Förmån av personaloption ska inte tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. I stället sker beskattning i inkomstslaget kapital när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen. Enligt regeringen är syftet med reglerna att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital men som har tillväxtambitioner, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Regeringen anser att detta behov också finns i fråga om rekrytering av styrelseledamöter och anser därför att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas så att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna.
Utskottet ser positivt på det faktum att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter kan omfattas av reglerna om personaloptioner samtidigt som utskottet konstaterar att reglerna innebär ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att stödja förslag om en förändring av beskattningen av styrelsearvoden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för personaloptioner.
Jämför reservation 15 (SD) och 16 (KD).
Gällande rätt
Värdepappersregeln
Om en person på grund av sin tjänst förvärvar ett värdepapper på förmånliga villkor ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet görs. Detta framgår av den s.k. värdepappersregeln i inkomstskattelagen.
Personaloption
Om en person får en förmån i form av en personaloption är huvudregeln att den är skattepliktig och ska tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Skillnaden mellan det marknadsvärde som den underliggande aktien har vid förvärvstidpunkten och det lösenpris som optionsinnehavaren betalar för den underliggande aktien inklusive eventuell ersättning för optionsrätten ska förmånsbeskattas.
Undantag från huvudregeln om förmån av personaloption
I undantagsfall ska en förmån i form av personaloption inte tas upp till beskattning. För att förmånen ska vara skattefri måste dock ett stort antal villkor vara uppfyllda när personaloptionen utnyttjas för att förvärva en andel. Villkor som gäller företaget som har ingått optionsavtalet, villkor som gäller personaloptionen och villkor som gäller optionsinnehavaren. Om något villkor inte är uppfyllt ska förmånen tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst.
För att förmånen ska vara skattefri måste optionsinnehavaren utnyttja optionen för förvärv av andel i företaget tidigast efter tre år och senast tio år efter förvärvet av personaloptionen. Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. Optionsinnehavaren måste under intjänandetiden få ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget, som motsvarar mer än 5 procent av kapitalandelarna eller röstandelarna i företaget.
För att skattefriheten för mottagaren ska gälla ska det företag som ingår optionsavtalet vara av begränsad storlek. Sedan den 1 januari 2022 gäller att företaget ska ha färre än 150 anställda och delägare som arbetar i företaget (medelantal). Det ska ha en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor. Företaget får inte kontrolleras av offentliga organ. Företagets andelar får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad. Företaget ska huvudsakligen bedriva rörelse. Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse, produktion av kol eller stål, handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument, uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, tillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Företagets verksamhet får inte vara äldre än tio år. Företaget får inte heller vara i ekonomiska svårigheter.
För att förmånen ska vara skattefri finns det även krav på personaloptionen. Kraven rör framförallt värdet på personaloptionen och hur detta värde ska beräknas. Värdet av personaloptionen får inte överstiga 3 miljoner kronor per anställd och inte överstiga 75 miljoner kronor per företag.
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna. En personaloption kan nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kan ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7 anförs att förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag bör förbättras. Även i kommittémotion 2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag bör förbättras. I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 28 anförs att skattevillkoren för personaloptioner bör förbättras.
I kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 anförs att skattevillkoren för personaloptioner bör förbättras.
Utskottets ställningstagande
Den 1 januari 2022 trädde ändringar i reglerna för personaloptioner i kraft som innebär en utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av personal-optioner i vissa fall. Reglerna utvidgades till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, i stället för som tidigare 50, och med en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor, i stället för som tidigare 80 miljoner kronor. Vidare utvidgades reglerna till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Reglerna ändrades också för att förenkla det praktiska handhavandet. Utskottet anser att det är viktigt att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Samtidigt innebär reglerna ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har brist på kapital och svårt att rekrytera.
Utskottet anser att de ändringar som gjorts i reglerna är lämpliga avvägningar när det gäller storleken på företag som ska kunna omfattas av bestämmelserna och avstyrker motionsförslag med innebörden att på annat sätt förändra beskattningen av personaloptioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av förmåner.
Jämför reservation 17 (SD), 18 (C), 19 (V), 20 (KD), 21 (L) och 22 (MP).
Gällande rätt
Fri kost
Fri kost som erhålls på grund av tjänst är som utgångspunkt skattepliktig enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen, förkortad IL. Förmån av fri kost är i vissa fall undantagen från förmånsbeskattning. Detta gäller exempelvis
• hotellfrukost som ingår i priset för övernattning vid tjänsteresa
• kost på allmänna transportmedel som ingår i priset för resan
• pedagogisk lunch och liknande för lärare, vårdpersonal m.fl.
• representation (intern och extern), som exempelvis personalfest
• måltider som nyttjas av FN-personal.
Kostförmån värderas enligt schablon, och för beskattningsåren 2021 och 2022 gäller följande schablonvärden för fri kost:
• helt fri kost (minst tre måltider) 250 kronor per dag
• lunch eller middag 100 kronor per dag
• frukost 50 kronor per dag
Skattefri kostförmån från utomstående
Förmån av kost ska inte tas upp till beskattning om det framgår av omständigheterna att måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och måltiden lämnas utan krav på motprestation (11 kap. 2 a § IL). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas även retroaktivt på förmåner som har lämnats efter den 29 februari 2020.
Fri kost för viss vårdpersonal inom äldre- och omsorgsvården
Fria måltider för vårdpersonal som vid måltiden har tillsynsskyldighet eller motsvarande ansvar för senildementa inom äldreomsorgen är skattefria. Detta undantag bör enligt Skatteverket även omfatta vårdpersonal inom omsorgsvården som arbetar med personer med psykiska funktionshinder, när de intar sina måltider tillsammans med och vid samma bord som patienterna. Skatteverket anser att en förutsättning för skattefriheten även bör vara att personalen enligt anställningsavtal eller dylikt har skyldighet att delta i måltiden.
Fri parkering
Förmån av fri parkering för en anställd med en egen bil är en skattepliktig förmån. Förmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. priset som den anställda själv ska betala för en motsvarande parkeringsplats i närheten av arbetsplatsen. Den 1 juni 2020 infördes en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering som lämnades under perioden den 1 april–31 december 2020 (prop. 2019/20:166 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:278). Lagen upphörde att gälla vid utgången av 2020. Skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen förlängdes att gälla även under 2021 (prop. 2020/21:166 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250).
Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst
Svensk personal som tjänstgör i FN:s och OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) fredsbevarande verksamhet utomlands är normalt anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Detta innebär att inkomstskattelagens regler om bl.a. beskattning av löneförmåner och avdrag för ökade levnadskostnader är tillämpliga. Den dagersättning ”per diem”, som betalas ut direkt av FN till FN-observatörer, har av Högsta förvaltningsdomstolen jämställts med statligt traktamente, dvs. är skattepliktig intäkt. Förmån av kost och hemresor för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands, dvs. personer som omfattas av lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, är inte skattepliktig inkomst. Även om kostförmån inte ska tas upp till beskattning ska det belopp med vilket avdrag för ökade levnadskostnader kan medges reduceras med hänsyn till förmånen.
Gåvor
Förvärv som görs genom gåva är skattefria. Detta gäller för alla inkomstslag. För att det ska vara tal om en gåva brukar krävas att fyra villkor samtidigt är uppfyllda, nämligen att det sker en överföring av förmögenhet varigenom mottagaren berikas, att den andra partens förmögenhet minskas, att transaktionen görs frivilligt och att det finns en benefik avsikt, en s.k. gåvoavsikt. Om en gåva utgör ersättning för arbete eller tjänst är den dock skattepliktig. Detta följer av huvudregeln i 11 kap. 1 § IL. Från denna huvudregel görs undantag för särskilda förmåner som räknas upp i kapitlet. Gåvor från arbetsgivare är i allmänhet skattepliktiga som lön, om de inte är särskilt undantagna från skatteplikt, eftersom sådana gåvor förutsätts ha ett inslag av ersättning för arbete. Frågan om ett förvärv ska ses som en skattepliktig löneförmån eller en skattefri gåva måste avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Gåvor från arbetsgivare i form av jul-, minnes- och jubileumsgåvor är särskilt undantagna från beskattning.
Skattefrihet gällde för förmån av gåva till anställda upp till ett värde av 1 000 kronor per anställd som en arbetsgivare kunde ge till sina anställda och som lämnades under perioden den 1 juni–31 december 2020 (prop. 2019/20:166 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:278). Skattefriheten för förmån av gåva har förlängts till att gälla även under 2021. Skattefrihet gäller för förmån av gåva till anställda upp till ett värde av 2 000 kronor per anställd som en arbetsgivare kan ge till sina anställda (prop. 2020/21:166 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250).
Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag
Sedan den 1 januari 2022 gäller att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Avdrag för ökade utgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort ska göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 km. Ersättning för ökade utgifter undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren.
Den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Arbetsgivaren ska därmed inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnadsersättning som betalas ut och den tillfälliga arbetstagaren ska inte heller ta upp erhållen ersättning och yrka avdrag för ökade levnadskostnader i sin inkomstdeklaration.
Kostnadsersättningar är skattefria även för begränsat skattskyldiga personer vid tillfällig anställning eller uppdrag i högst en månad och vid tillfälligt arbete under vissa samhällsinsatser.
Justerad beräkning av bilförmån
Beräkningen av bilförmån har justerats genom att två delkomponenter vid beräkningen ändrats, det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet (prop. 2020/21:156). Syftet med justeringen är att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för innehav av en privatägd bil och att neutralitet uppnås mellan inkomst i form av bilförmån och kontant lön. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen första gången den 1 juli 2021 eller senare.
Fri cykel
Sedan den 1 januari 2022 gäller att cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar som arbetsgivare tillhandahåller sina anställda, under förutsättning att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
Motionerna
I motion 2021/22:1090 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av reglerna för traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar. I motion 2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M) anförs att dricks bör vara en gåva ur ett skatterättsligt perspektiv. I motion 2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) anförs att regeringen bör överväga en översyn av förmånsbeskattning av färdigproducerad mat. I motion 2021/22:3590 av Lars Beckman (M) föreslås att det görs en översyn av att tjänstebilsbeskattningen är rimlig i Sverige och är i nivå med EU:s genomsnitt.
I kommittémotion 2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45 föreslås att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen. I motion 2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9 anförs att regeringen bör återkomma med förslag om en utökad skattefrihet för förmåner, slopad skatt på dricks och slopad förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten. I motion 2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD) föreslås att dricks undantas som skattepliktig ersättning.
I kommittémotion 2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11 föreslås en översyn av reglerna kring förmånsbeskattning i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete. I kommittémotion 2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29 föreslås att miljöstyrningen för förmånsbilar ökas genom att möjligheten att endast miljöbilar kvalificeras som förmånsbilar ses över. I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15 föreslås en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning. I motion 2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4 föreslås att regeringen ser över möjligheten att slopa förmånsbeskattning för elbilsladdning.
I kommittémotion 2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 föreslås att förmånsbeskattning för kollektivtrafikkort avskaffas och att uppdrag ges åt berörda myndigheter att se till att efterlevnaden av förmånsbeskattning av arbetsplatsparkering stärks.
I kommittémotion 2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59 föreslås att möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån utreds.
I kommittémotion 2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14 anförs att reglerna för förmånsbeskattning av utrustning vid hemarbete bör ses över. I motion 2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L) föreslås att det införs ett jobbahemmabidrag.
I kommittémotion 2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23 föreslås att förmånsbeskattningen av företagscykel och kollektivtrafikkort slopas.
Utskottets ställningstagande
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Värderingen ska göras till marknadsvärde och i vissa fall görs värderingen schablonmässigt. Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersättningsformer upprätthålls och avstyrker därför motionerna 2021/22:312 (SD) yrkande 7, 2021/22:3226 (C) yrkande 11, 2021/22:3685 (C) yrkande 15, 2021/22:3969 (L) yrkande 14 och 2021/22:2323 (L).
Riksdagen sa den 24 november 2021 ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Riksdagen sa bl.a. ja till nya regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag (prop. 2021/22:16, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Lagändringen innebär bl.a. att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Avdrag för ökade utgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort ska göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 km. Ersättning för ökade utgifter undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren. Utskottet konstaterar vidare att den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Det innebär bl.a. att den tillfälliga arbetstagaren inte ska ta upp erhållen ersättning till beskattning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:1090 (M) och 2021/22:312 (SD) yrkande 9.
Sedan den 1 januari 2021 gäller att kostförmån är skattefri om det framgår av omständigheterna att måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och måltiden lämnas utan krav på motprestation. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2021/22:1354 (M). Utskottet anser inte heller att bestämmelserna om kostförmån i övrigt bör ändras och avstyrker motion 3803 (SD) yrkande 45.
Utskottet anser att dricks är en sådan gåva som utgör ersättning för arbete eller tjänst och som därför ska beskattas. Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:1103 (M), 2021/22:312 (SD) yrkande 8 och 2021/22:696 (SD).
Utskottet konstaterar att regeringen föreslagit (prop. 2021/22:89) att den skattefrihet för förmån av fri parkering som funnits sedan våren 2020 ska förlängas till den 30 juni 2022. Därmed avstyrker utskottet motion 2021/22:3198 (V) yrkande 7.
Utskottet noterar att regeringen haft en promemoria ute på remiss: Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk (Fi2021/03460). Sedan den 1 januari 2022 gäller nya regler för cykelförmån som innebär vissa lättnader i beskattningen. Mot denna bakgrund och med anledning av att utskottet inte vill föregå beredningen i Regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 2021/22:3198 (V) yrkande 6, 2021/22:3879 (KD) yrkande 59 och 2021/22:4066 (MP) yrkande 23.
Utskottet konstaterar att sedan den 1 juli 2021 gäller en justerad schablon för att beräkna värdet av bilförmån (prop. 2020/21:156). Vidare har regeringen överlämnat ett förslag om ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar till Lagrådet den 17 februari 2022. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer förutsägbart och enklare att tillämpa, samtidigt som miljöstyrningen koncentreras till bilar med låga utsläpp. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:3590 (M), 2021/22:3663 (C) yrkande 29 och 2021/22:1655 (C) yrkande 4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av friskvårdsförmåner.
Jämför reservation 23 (C) och 24 (KD).
Gällande rätt
Enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska förmåner som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Från denna huvudregel görs i 11 kap. 11 § IL undantag för personalvårdsförmåner. Personalvårdsförmåner är förmåner av mindre värde som har som syfte att skapa trivsel i arbetet. Personalvårdsförmåner kan vara friskvårdsbidrag, motionsaktiviteter och enklare förfriskningar som kaffe eller frukt på arbetsplatsen. Personalvårdsförmåner är skattefria, men för att räknas som en personalvårdsförmån ska förmånen
• vara av mindre värde
• rikta sig till hela personalen
• inte gå att byta mot kontanter.
Exempel på personalvårdsförmåner är bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Med enklare slag av motion eller annan friskvård avses enligt förarbetena enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en (prop. 1987/88:52 s. 52 och 53). Som exempel på enklare motionsidrott anges i förarbetena gymnastik, styrketräning, bowling, bordtennis, tennis, squash, volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Enligt praxis kan numera även golf på s.k. pay and play-banor och träning av golfslag på en s.k. driving range omfattas av definitionen enklare slag av motion (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 2).
Det framgår inte av lagtexten vilka aktiviteter som omfattas av friskvårds-bidraget men av rättspraxis framgår att vissa förutsättningar ska vara uppfyllda. För att ett friskvårdsbidrag ska kunna betalas ut skattefritt ska det användas till aktiviteter som innehåller inslag av motion, eller annan enklare friskvård som inte innehåller inslag av motion men som exempelvis är avstressande eller avslappnande som t.ex. massage, akupunktur och örtbad men även tekniker och terapi som avser kroppshållning och rörelsemönster (t.ex. balansträning). Skattefriheten omfattar också behandlingar som är bra för viktnedgång eller rökavvänjning samt profylaxkurs för blivande föräldrar. Listan över godkända friskvårdsaktiviteter som Skatteverket hittills har publicerat togs bort vid årsskiftet 2021/22. Enligt Skatteverket beror det på att listan går att uppfatta som en komplett lista över godkända aktiviteter, vilket den inte är. Att exempellistan tagits bort innebär inte att reglerna har ändrats, enligt Skatteverket. Av listan framgår bl.a. att kiropraktik och naprapaters massagebehandlingar av enklare slag omfattas av friskvårdsbidraget, liksom ridning och golf.
Om förmånen lämnas i form av ett friskvårdsbidrag kan exempelvis kurser i ridning, hästkörning, fält- och westernskytte, utförsåkning, segling, dykning, kajakpaddling, agility, sportfiske och enduro omfattas av skattefriheten. Personlig tränare som anlitas på exempelvis ett gym, på golfbanan eller i ridhuset kan omfattas av skattefriheten. Även startavgifter i motionstävlingar som bekostas via friskvårdsbidraget är skattefria oavsett om startavgiften är personlig eller avser en gruppanmälan.
Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa utrustning. Det kan inte heller användas för att hyra utrustning. Men om det ingår utrustning i själva aktiviteten, exempelvis bowlingklot när man betalar för att bowla, kan friskvårdsbidraget användas för att bekosta aktiviteten inklusive utrustning. Om utrustningen däremot hyrs separat i samband med att man betalar för en aktivitet kan friskvårdsbidraget bara användas för att bekosta aktiviteten.
Högsta förvaltningsdomstolen har inte uttalat sig om någon absolut beloppsgräns för friskvårdsförmåner. Skatteverket anser att ett friskvårds-bidrag för enklare slag av motion och friskvård på 5 000 kronor inklusive mervärdesskatt per år och anställd är av ett mindre värde.
Enklare slag av motions- och friskvårdstjänster, exempelvis råd om träning eller kost, träningsprogram och liknande, som tillhandahålls via mobilappar eller webbtjänster (internettjänster) är skattefria. Detta gäller även om de kan användas utanför arbetsplatsen, exempelvis i bostaden.
Motionerna
I motion 2021/22:1075 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att regelverket för friskvårdsbidrag utökas så att det innefattar även utrustning. I motion 2021/22:1076 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en utvidgning av friskvårdsbidraget till att även innefatta naprapat och kiropraktor. I motion 2021/22:1085 av Edward Riedl (M) föreslås att det införs ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion. I motion 2021/22:1087 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar. I motion 2021/22:1088 av Edward Riedl (M) föreslås att regeringen överväger möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor och sjukgymnast. I motion 2021/22:1846 av Sten Bergheden (M) föreslås en översyn av möjligheterna för att även jakt och sportskytte ska få del av friskvårdsförmånen. I motion 2021/22:2876 av Mattias Karlsson i Luleå (M) föreslås att avdragsrätt för friskvård i enskild firma utreds. I motion 2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7 föreslås ridning och golf som friskvårdsförmån.
I partimotion 2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 föreslås en översyn av möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avdrag för friskvård. I kommittémotion 2021/22: 3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 24 föreslås en översyn av möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avdrag för friskvård. I kommittémotion 2021/22:3510 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 12 anförs att egenföretagare bör ha möjlighet till friskvård på lika villkor som arbetstagare och att regeringen bör se över hur en sådan reform kan utformas på lämpligt sätt. I motion 2021/22:766 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C) anförs att regeringen skyndsamt bör anpassa regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma.
Enligt kommittémotion 2021/22:4173 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 8 bör möjligheten till ett bredare ekonomiskt incitament för träning än friskvårdsbidraget utredas. I motion 2021/22:1712 av Kjell-Arne Ottosson (KD) föreslås att en översyn görs så att även jakt och jaktskytte ger rätt till friskvårdsbidrag.
Utskottets ställningstagande
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att vi ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts och att de aktiviteter som omfattas av det skattefria friskvårdsbidraget har utvidgats. Listan över godkända friskvårdsaktiviteter som Skatteverket hittills har publicerat har tagits bort, men det ska inte innebära att reglerna har ändrats. Av listan framgår bl.a. att kiropraktik och naprapaters massagebehandlingar av enklare slag omfattas av friskvårdsbidraget liksom ridning och golf. Även startavgifter i motionstävlingar som bekostas via friskvårdsbidraget är skattefria oavsett om startavgiften är personlig eller avser en gruppanmälan. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2021/22:1075 (M), 2021/22:1076 (M), 2021/22:1085 (M), 2021/22:1087 (M), 2021/22:1088 (M), 2021/22:3109 (M) yrkandena 6 och 7 och 4173 (KD) yrkande 8.
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Skatteutskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2021/22:1846 (M) och 2021/22:1712 (KD).
Utskottet anser när det gäller beskattningen att reglerna om personalvård endast gäller för anställd personal i ett företag. En företagare som driver verksamhet i enskild firma räknas i skattehänseende inte som anställd personal och beskattas inte heller för inkomst av tjänst. Företagaren beskattas i stället för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet och får dra av de utgifter som behövs för att driva sin verksamhet. Utskottet anser därför att kostnader som den enskilda näringsidkaren har för sin egen friskvård ska betraktas som utgifter för privata levnadskostnader som inte får dras av. Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:2876 (M), 2021/22:3511 (C) yrkande 3, 2021/22:3685 (C) yrkande 24, 2021/22:3510 (C) yrkande 12, 2021/22:766 (C).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för förmån av
hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar.
Jämför reservation 25 (C).
Gällande rätt
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen. Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde. Det innebär att om en arbetsgivare erbjuder en anställd förmån av hälso- och sjukvård är detta en skattepliktig förmån som ska beskattas hos den anställda. Detsamma gäller sjukvårdsförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren. Den del av förmånen som är skattepliktig är också avgiftspliktig.
Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som arbetsgivaren har betalat för den anställdas räkning var t.o.m. den 30 juni 2018 en skattefri förmån för den anställda. Den 1 juli 2018 slopades skattefriheten och den som får fri hälso- och sjukvård ska beskattas för förmånen enligt vanliga regler (prop. 2017/18:131, bet. 2017/18:SkU20, rskr. 2017/18:275). Sedan detta datum är såväl offentligt som icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård en skattepliktig förmån.
Följande förmåner är dock undantagna från skatteplikt även efter den 1 juli 2018:
• vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands
• läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands
• företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering
• vaccinationer som beror på tjänsten
• tandbehandlingar som har bedömts som nödvändiga med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina och flygande personal och för andra med i huvudsak likartade arbetsförhållanden.
Hälso- och sjukvård som arbetsgivaren tillhandahåller men som inte avser rehabilitering, företagshälsovård eller förebyggande behandling är en skattepliktig förmån. Skatteverket anser att vanliga läkarundersökningar, provtagningar, röntgen, operationer m.m. hör till skattepliktig hälso- och sjukvård.
Motionerna
I motion 2021/22:1678 av John Weinerhall (M) föreslås skattefrihet för arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar. I motion 2021/22:3548 Lars Beckman (M) föreslås att det utreds hur man kan uppmuntra fler arbetsgivare att teckna privata sjukförsäkringar för sina medarbetare.
I motion 2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 10 föreslås att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare slopas.
I motion 2021/22:1615 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör se över möjligheten att göra privata sjukvårdsförsäkringar avdragsgilla för egenföretagare. Vidare anförs att regeringen bör se över möjligheten att egenföretagare inte ska förmånsbeskattas för privata sjukvårdsförsäkringar.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att beskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral. Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att beskriva privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Utskottet konstaterar att den särskilda utredaren överlämnade sitt betänkande Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar – ökad kunskap och kontroll (SOU 2021:80) till regeringen den 8 oktober 2021. I betänkandet har utredningen bl.a. beskrivit privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård och föreslagit åtgärder som ska se till att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan försäkring. Utredningen remitterades den 3 december 2021. Eftersom frågan för närvarande bereds i Regeringskansliet är inte utskottet berett att föregripa denna beredning. Motionsförslagen avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändring och kontroll av reseavdraget och om avdrag för arbetsredskap.
Jämför reservation 26 (M, SD), 27 (C), 28 (V), 29 (KD) och 30 (L).
Bakgrund och gällande rätt
Reseavdrag
Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Avdrag för resor med allmänna transportmedel bör enligt de allmänna råden bara medges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst två kilometer. Oavsett vilket färdmedel som använts eller typ av kostnad som den skattskyldige haft ska kostnader för arbetsresor dras av bara till den del som de sammanlagt överstiger 11 000 kronor under beskattningsåret. Vid arbetsresor med egen bil gäller vissa krav för avdragsrätt. Det krävs att avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och att det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.
Av förenklingsskäl har en schablon införts för arbetsresor med egen bil. Avdragsbeloppet är 18 kronor och 50 öre per mil för egen bil, även el- och hybridbil. För förmånsbil, diesel är beloppet 6 kronor och 50 öre och för förmånsbil, ej diesel är beloppet 9 kronor och 50 öre per mil. För en ladd-hybridbil som kan drivas både med el och med diesel medges avdrag med det högre beloppet, dvs. med 9,50 kronor per mil. För cykel medges avdrag med 350 kronor för inkomståret 2021.
Regeringen remitterade den 22 oktober 2021 promemorian Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk (Fi2021/03460). I promemorian föreslås ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. En regionalt differentierad skattereduktion som är avståndsbaserad och färdmedelsneutral föreslås ersätta den nuvarande kostnadsbaserade avdragsrätten för resor mellan bostad och arbetsplats. Att skattereduktionen är avståndsbaserad och färdmedelsneutral innebär att skattelättnaden utgår från avståndet mellan bostad och arbetsplats i stället för kostnaden för resan däremellan samt att skattelättnaden blir oberoende av vilket färdmedel som faktiskt har använts för arbetsresan. Den regionala differentiering av skattereduktionen som föreslås innebär att villkoren för att kunna få en skattelättnad för arbetsresor knyts till var i landet den skattskyldige bor och arbetar.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5 föreslås att Skatteverket ges i uppdrag att effektivisera kontrollen av reseavdrag. I kommittémotion 2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 49 föreslås att reseavdragen för människor som är i behov av bil för sin dagliga förflyttning ses över. I motion 2021/22:1086 av Edward Riedl (M) anförs att möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten genom ett skatteavdrag för kostnader bör ses över. I motion 2021/22:1119 av Ulrika Jörgensen (M) föreslås att viss skattelättnad för bredbandsabonnemang erbjuds för gruppen äldre med låg inkomst eller låg pension för att förhindra digitalt utanförskap. I motion 2021/22:1916 av Sten Bergheden (M) föreslås en översyn av regelverket för avdrag för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egenföretagare. I motion 2021/22:1933 av Sten Bergheden (M) föreslås att reseavdragen ses över i syfte att införa en högre och mer rimlig nivå på reseavdraget. I motion 2021/22:3329 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1–3 föreslås en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor för landets fjällräddare, att ett investeringsstöd och stöd för rekognoseringsturer för landets fjällräddare införs. I motion 2021/22:3547 av Lars Beckman (M) föreslås att reseavdraget utvecklas.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås en systematisering och förstärkt kontroll av reseavdragen. I motion 2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5 föreslås att det införs ett skatteavdrag för inköp av fordon med en särskilt trafiksäker utrustning.
I motion 2021/22:1165 av Magnus Ek (C) föreslås en översyn av om skattevillkoren och avdragsrätten kan behöva förändras för att ge möjligheter för anställda och arbetsgivare att fritt avgöra var arbetet ska utföras. I motion 2021/22:1633 av Per Åsling (C) anförs att det bör övervägas att ge fjällräddare skatteavdrag för den del där fordonen används i det allmännas tjänst. I kommittémotion 2021/22:1640 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15 föreslås att reseavdragen kopplade till cykelpendling ses över.
I partimotion 2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19 föreslås ett nytt avståndsbaserat reseavdrag som gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.
I kommittémotion 2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 35 föreslås en modernisering av reseavdraget. Övergången till ett avståndsbaserat reseavdragssystem bör göras på ett sådant sätt att det blir en förbättring för dem som bor på landsbygden. I motion 2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7 föreslås en översyn av skatteregler som gör att det samiska jordbruket hanteras likvärdigt i förhållande till övrigt fiske och jordbruk.
I partimotion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 75 anförs att reseavdraget bör begränsas där det finns en fungerande kollektivtrafik.
I motion 2021/22:3411 av Rasmus Ling (MP) föreslås en reformering av reseavdraget.
Utskottets ställningstagande
Regeringen remitterade den 22 oktober 2021 ett förslag för ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Skattelättnaden utgår från avståndet mellan bostad och arbetsplats i stället för kostnaden för resan däremellan och skattelättnaden blir oberoende av vilket färdmedel som faktiskt har använts för arbetsresan. Villkoren för att kunna få en skattelättnad för arbetsresor knyts till var i landet den skattskyldige bor och arbetar. Finansministern uppgav den 1 februari 2022 i en intervju att regeringen planerar att lägga fram en proposition om skattelättnad för arbetsresor den 12 april 2022.
Utskottet anser att det är viktigt att vid utformningen av reseavdraget ta hänsyn till hur avdraget påverkar människor i glesbygd. Med hänsyn till det arbete som pågår med utformningen av reseavdraget anser inte utskottet att det är nödvändigt att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om förändringar i reseavdraget. Utskottet avstyrker därför motionerna 2021/22:3637 (M) yrkande 5, 2021/22:3757 (M) yrkande 49, 2021/22:1933 (M), 2021/22:3547 (M), 2021/22:3954 (SD) yrkande 7, 2021/22:1640 (C) yrkande 15, 2021/22:3203 (V) yrkande 19, 2021/22:3879 (KD) yrkande 35, 2021/22:4199 (L) yrkande 75 och 2021/22:3411 (MP).
Det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. ungdomsidrotten och fjällräddningen tillförsäkras goda villkor, men att skapa undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:1086 (M), 2021/22:3329 (M) yrkandena 1–3, 2021/22:1633 (C) och 2021/22: 3355 (KD) yrkande 7.
Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Under pandemin har en viktig del i att minska smittspridningen varit att hålla avstånd, och rekommendationen har därför varit att så många som möjligt ska arbeta hemifrån. Anpassningar av hemmiljön till ökat hemarbete kan medföra ökade arbetskostnader som normalt sett inte är avdragsgilla. Regeringen lämnade därför ett förslag till riksdagen med en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. Lagen har trätt i kraft och gäller för beskattningsåren 2021 och 2022. Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motionerna 2021/22:1119 (M), 2021/22:1916 (M), 2021/22:312 (SD) yrkande 5 och 2021/22:1165 (C).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om omställningsavdrag och avdrag
för utbildningskostnader.
Jämför reservation 31 (M) och 32 (L).
Gällande rätt
Kostnader vid utbildning
Det finns inte några särskilda bestämmelser om en persons rätt till avdrag för kostnader för utbildning som hen själv har bekostat. Frågan om avdrag för utbildningskostnader bedöms enligt allmänna regler om avdrag. Avdrag medges för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Avdrag medges inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. Detta innebär att avdrag heller inte medges för kostnader för att skaffa behörighet för att få en viss tjänst, t.ex. körkort för lastbil. Kostnaden är däremot normalt avdragsgill om en person genomgår en kurs för att kunna bibehålla en tjänst som hen redan har.
Utbildning under pågående anställning
Avdrag medges för egna utbildningskostnader under pågående anställning om utbildningen är nödvändig för tjänsten. Sådan utbildning jämställs med att deltagaren utför sitt arbete. Det innebär att
• utbildningen ska vara fortbildning
• den anställda ska få lön eller jämförlig ersättning under utbildningen.
Den anställda får avdrag för samtliga kostnader som hen har haft för utbildningen, t.ex. kurskostnad, resekostnader, ökade levnadskostnader och kostnader för kurslitteratur.
Utbildning vid omstrukturering, personalavveckling eller liknande
En person som är eller riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet kan under vissa förhållanden skattefritt få en förmån av utbildning eller annan åtgärd. Personen kan då samtidigt i vissa fall medges avdrag för arbetsresor, ökade levnadskostnader och hemresor i samband med utbildningen. Avdrag för resor till och från platsen för utbildningen medges enligt samma regler som för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Avdrag medges endast för den del av kostnaden som tillsammans med kostnader för resor mellan bostaden och arbetet över-stiger 11 000 kronor. Under förutsättning att personen har fått ersättning för ökade levnadskostnader och hemresor medges avdrag för ökade levnadskostnader för tillfälligt arbete och hemresor. Avdraget för ökade levnadskostnader får varken överstiga den erhållna ersättningen eller schablonbeloppen. Avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader får medges i högst ett år efter uppsägningstidens utgång. All ersättning för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader ska tas upp som inkomst av tjänst.
Motionerna
I kommittémotion 2021/21:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6 anförs att möjligheten att införa ett omställningsavdrag för att underlätta kompetensutveckling och omställning bör utredas. I kommittémotion 2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7 föreslås att det bör övervägas att införa ett omställningsavdrag. I motion 2021/22:1069 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anförs att regeringen bör utreda en ändring i skattelagstiftningen för att göra generella utbildningar för anställda till en skattefri förmån. I motion 2021/22:1845 av Sten Bergheden (M) föreslås att ett skatteavdrag för dem som tar körkort för buss eller lastbil införs om det sedan resulterar i att man får ett chaufförsjobb. I motion 2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 anförs att möjligheten till ett avdrag för körkortskostnaderna, ett rattavdrag, bör ses över. I kommittémotion 2021/21:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8 föreslås att det införs ett omställningsrut. I motion 2021/22:3137 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att möjligheten för anställda att genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling bör utredas. I motion 2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7 föreslås att ett avdrag motsvarande ett rutavdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till ett nytt jobb bör införas.
I partimotion 2021/21:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 27 föreslås att språkkurser ska ha samma villkor för skatteavdrag som andra utbildningar och kurser. Språket har betydelse i kärnyrken inom vård, skola och omsorg. Fler arbetsplatser bör ta initiativ till språkstöd. I kommittémotion 2021/21:4005 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 12 föreslås att det införs reformer i beskattningen som syftar till att förbättra möjligheten för fortbildning och omskolning.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Utskottet konstaterar att en person som är eller riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet under vissa förhållanden skattefritt kan få en förmån av utbildning eller annan åtgärd. Vidare kan avdrag medges för egna utbildningskostnader under pågående anställning om utbildningen är nödvändig för tjänsten. Utskottet konstaterar att regeringen har föreslagit att ett offentligt omställningsstudiestöd införs i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Stödet syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst och att ett offentligt omställningsstöd bereds inom Regeringskansliet avstyrker utskottet samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om avdrag för privat pensionssparande och bosparande.
Jämför reservation 33 (SD), 34 (KD) och 35 (L).
Gällande rätt
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att personen får dra av de utgifter som den har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns dock ett antal undantag som bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda. Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.
Avdrag för pensionssparande när pensionsrätt saknas i anställningen
Den som har inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning har möjlighet att göra avdrag för pensionssparande. Avdrag får göras för pensionssparande i en pensionsförsäkring och i ett individuellt pensionssparkonto (IPS). Avdraget kan göras som allmänt avdrag. Avdragsutrymmet uppgår till 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
Utdrag ur reglerna för investeraravdrag
För att främja tillgången till kapital för mindre företag har möjligheten till investeraravdrag införts för investeringar i mindre företag. Investeraravdraget innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra avdrag för hälften av betalningen för andelar i inkomstslaget kapital. Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år. Reglerna gäller förvärv av andelar som har skett efter den 1 december 2013.
För att man ska få investeraravdrag krävs bl.a. att man är skattskyldig i Sverige för kapitalvinsten på andelarna. Andelarna ska ha betalats kontant. Förvärvet ska ha skett vid bildandet av företaget, vid en nyemission eller från en juridisk person om det avser ett företag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet (s.k. lagerbolag). Andelarna ska innehas vid betalningsårets utgång. Vid förvärv av andelar efter den 31 december 2015 får inte investeraravdrag göras om investeraren eller någon närstående innehar eller har innehaft andelar i företaget. Företaget man investerar i ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har ett fast driftsställe i Sverige.
Investeraravdrag får bara göras vid en investering i ett företag som inte har varit verksamt på någon marknad eller har varit verksamt på en marknad kortare tid än sju år. Företaget måste vara av mindre storlek, vilket innebär att medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50. Företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning får uppgå till högst 80 miljoner kronor, företagets andelar eller röster får inte ägas direkt eller indirekt med 25 procent eller mer av ett offentligt organ och andelarna får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES eller handlas på en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Vidare ska företaget uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva rörelse. Företaget måste ha ett löneunderlag under betalningsåret eller följande beskattningsår som uppgår till minst 300 000 kronor.
Motionerna
I motion 2021/22:1847 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 föreslås att ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad införs. I motion 2021/22:1878 av Sten Bergheden (M) föreslås att det utreds hur skattesystemet på ett effektivt sätt kan uppmuntra till privat pensionssparande hos breda grupper av löntagare. I motion 2021/22:1964 av Lars Jilmstad (M) föreslås att det inrättas ett förmånligt och över tid stabilt system för personligt pensionssparande. I motion 2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att incitament för buffertsparande och pensionssparande bör skapas.
I kommittémotion 2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att möjligheten till privat pensionssparande bör stärkas. I kommit-témotion 2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag bör öka. I motion 2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås att ett system för privat pensionssparande återinförs. I motion 2021/22:91 av Dennis Dioukarev (SD) föreslås att möjligheten till ett statligt gynnat bosparande utreds.
I motion 2021/22:1171 av Magnus Ek (C) föreslås en mer jämlik fördelning av kostnaderna vid kollektivt boende genom större skatteavdrag.
I kommittémotion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 13 anförs att regeringen bör utreda en modell för automatiskt bosparande vid inkomst av tjänst över en viss nivå.
I kommittémotion 2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 81 föreslås att ett system som möjliggör att skattefritt spara till sitt första boende utreds.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att en särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Utredaren ska bl.a. ge förslag på ett startlån för förstagångsköpare. Utredningen ska redovisa sitt resultat senast den 31 mars 2022 och utskottet avser inte att föregripa detta arbete. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:1847 (M) yrkande 3, 2021/22:91 (SD), 2021/22:1171 (C), 2021/22:4222 (KD) yrkande 13, 2021/22:3997 (L) yrkande 81.
Utskottet tillstyrkte i betänkande 2015/16:FiU1 att avdragsrätten för privat pensionssparande skulle avskaffas. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna 2021/22:1878 (M), 2021/22:1964 (M), 2021/22:2124 (M) yrkandena 1 och 2, 2021/22:2383 (SD) yrkande 3, 2021/22:2533 (SD) yrkande 3.
Det är viktigt att främja tillgången till kapital för mindre företag och utskottet anser att investeraravdraget är ett bra incitament för privatpersoner att investera i mindre företag. Med anledning av de justeringar som nyligen gjorts i bestämmelserna avstyrker utskottet motion 2021/22:2391 (SD) yrkande 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om avdrag för medlemsavgift till fackliga organisationer och samfällighetsföreningar.
Jämför reservation 36 (C).
Gällande rätt
Huvudregeln för fysiska personer är att avdrag inte medges för medlems-avgifter i föreningar och andra sammanslutningar. Förbudet gäller inte bara avgifter till ideella organisationer utan också till fackliga organisationer,
a-kassor, intresseorganisationer och vetenskapliga sammanslutningar av olika slag. Avdragsrätten för medlemsavgifter är enligt praxis ytterst restriktiv.
Motionerna
I motion 2021/22:820 av Elin Lundgren (S) föreslås att en avdragsrätt för fackföreningsavgift införs. I motion 2021/21:1404 av Linus Sköld m.fl. (S) föreslås att skattereduktion för fackföreningsavgifter återinförs. Även i motion 2021/22:2152 av Helén Pettersson och Isak From (båda S) föreslås att avdragsrätt för fackföreningsavgiften återinförs.
I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 11 föreslås att ett avdrag för avgiften till en samfällighetsförening (landsbygdsavdrag) införs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i ett tidigare ställningstagande (bet. 2018/19:SkU15) tillstyrkt att avdragsrätten för fackföreningsmedlemskap skulle avskaffas den 1 april 2019. Riksdagen följde utskottet. Utskottet avstyrkte i sitt ställningstagande i betänkande 2020/21:SkU18 förslag om landsbygdsavdrag. Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i reglerna för skattereduktion för gåva till ideell verksamhet.
Jämför reservation 37 (M), 38 (SD), 39 (C), 40 (KD) och 41 (L).
Bakgrund och gällande rätt
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016. Den 1 juli 2019 återinfördes skattereduktionen.
Riksdagen sa den 24 november 2021 ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Riksdagen sa bl.a. ja till att avdragsrätten för gåvor skulle utökas den 1 januari 2022. För gåvor som lämnas efter den 31 december 2021 gäller att skattereduktionen uppgår till 25 procent av gåvobeloppet och högst får vara 3 000 kronor för ett beskattningsår.
För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan lämnas. Det är organisationen som själv ansöker om att bli godkänd gåvomottagare. Organisationsformen ska vara stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som är inskränkt skattskyldigt. Organisationen ska främja ett godkänt ändamål eller bedriva en sådan verksamhet, och gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren ska användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6 föreslås en bredare finansiering av kulturen i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer inom kulturområdet.
I kommittémotion 2021/22:2473 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 1–5 anförs att regeringen bör återkomma med förslag kring hur staten kan stärka civilsamhällets oberoende. Vidare anförs att taket för beloppsgränsen för skattereduktion för gåvor bör höjas, att fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket, att möjligheten för juridiska personer att få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet bör utredas och att administrationen för gåvomottagarna bör förenklas.
I kommittémotion 2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2 föreslås en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle även efter pandemin. I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 30 anförs att det bör göras en översyn av reglerna för skattereduktion för gåva i syfte att fler mottagande organisationer ska omfattas och att beloppet ska höjas.
I motion 2021/22:2981 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2 anförs att skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer bör utökas till att också omfatta svenska veteranstödsorganisationer. I motion 2021/22:3797 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD) yrkande 3 föreslås att skattereduktionen för gåvor utökas. I kommittémotion 2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 35 anförs att veteranstödsorganisationer bör omfattas av skatteavdraget för gåvor till ideella organisationer. I kommittémotion 2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 20 anförs att gåvoskatteavdraget kraftigt bör byggas ut och att regeringen bör se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn. I kommittémotion 2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12 anförs att möjligheten till skattereduktion för gåva bör utökas. I kommittémotion 2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 föreslås stöd till civilsamhället och anförs att kommunerna bör jobba mer organiserat tillsammans med både enskilda och det civila samhället. Det gåvoskatteavdrag som infördes under Kristdemokraternas tid i regeringen har genererat många miljoner till de organisationer som i dag är godkända mottagare, anför motionärerna. I kommittémotion 2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19 anförs att alla regioner i landet ska arbeta strategiskt med utveckling av den sociala ekonomin och att också företag ska vara berättigade till gåvoskatteavdrag.
I kommittémotion 2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 anförs att regeringen bör initiera en genomgång av skattesystemet i syfte att identifiera potentiella ändringar som stärker civilsamhällets möjligheter att verka, förbättras och utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Den 1 januari 2022 trädde ändringar i reglerna för skattereduktion för gåvor i kraft som innebär en utökning av avdragsrätten för gåvor (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Skattereduktionen uppgår till 25 procent av gåvobeloppet och får högst vara 3 000 kronor för ett beskattningsår.
Regeringens första extra ändringsbudget för 2022 innehöll förslag om bl.a. ytterligare krisstöd till kulturen med 180 miljoner kronor och till idrotten med 120 miljoner kronor. Regeringen har också aviserat att det ekonomiska stödet till arrangörer av evenemang och underleverantörer (evenemangsstödet) förlängs för perioden januari–mars 2022 samtidigt som stödnivån höjs från 70 till 90 procent av kostnaderna och stödtaket höjs från 17,5 till 22,5 miljoner kronor.
Utskottet anser att det arbete som utförs av civilsamhällets organisationer är viktigt, inte minst i kristider. Det är viktigt att lindra de negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemin och underlätta civilsamhällets insatser.
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter anförde i en interpellationsdebatt den 10 december 2021 bl.a. att regeringen under pandemin utöver de allmänna krisstöden beslutat om fördelning av stöd till konstnärer och kulturaktörer som under 2020 uppgick till 2,5 miljarder kronor och 2021 till mer än 3,5 miljarder kronor. Vidare anförde ministern att regeringen i budgetpropositionen för 2022 föreslår satsningar om 940 miljoner kronor på den fria kulturens återstart.
Utskottet ser positivt på de stöd som regeringen lämnat under 2020 och 2021 och på de som ska lämnas under 2022.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att stödja förslag om ändringar i reglerna för gåvoskatteavdrag och avstyrker samtliga motionsförslag.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en skattereform.
Jämför reservation 42 (M), 43 (SD) och 44 (C).
Motionerna
I motion 2021/22:722 av Teresa Carvalho (S) anförs att en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster bör eftersträvas och övervägas vid en reformering av skattesystemet. I motion 2021/22:1689 av Magnus Manhammar (S) anförs att möjligheten att införa en sockerskatt i Sverige bör undersökas vid en skattereform. I motion 2021/22:3870 av Lawen Redar (S) anförs att behovet av en skatterättslig översyn bör övervägas med syfte att stimulera en levande, dynamisk och konkurrenskraftig konstmarknad.
I motion 2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 föreslås en övergripande skattereform som förbättrar förutsättningarna för företagande och entreprenörskap. I motion 2021/22:2669 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 anförs att lönsamheten för svensk biodling bör stärkas och att en översyn av regler och skattelagar bör göras i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad. I motion 2021/22:3550 av Lars Beckman (M) anförs att det bör övervägas att ändra skattesystemet så att marginalskatten sänks och antalet som betalar den minskar. I motion 2021/22:3567 av Lars Beckman och Jan Ericson (båda M) anförs att möjligheterna till en långsiktig plan för skattesänkningar bör utredas.
I motion 2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10 föreslås att en reform av skattesystemet utreds för att förbättra den internationella konkurrenskraften. Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet bör utredas för att inte den svenska konkurrenskraften på sikt ska urholkas. I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5 anförs att en utredning bör föreslå åtgärder för att komma till rätta med inkonsekventa skatteskillnader. Vidare föreslås att en förbättring av beskattningen av svenska sjömän utreds.
I kommittémotion 2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15 föreslås en bred skatteöversyn som bl.a. syftar till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. I kommittémotion 2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17 föreslås en översyn av skatter, avgifter och avdrag för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn. I kommittémotion 2021/22:3679 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12 anförs att det finns ett behov av en reform för fordonsbeskattning. Transportsektorn i allmänhet och i synnerhet vägtrafiken står i centrum för klimatomställningen. Det finns därför enligt motionärerna anledning att initiera en översyn av skattesystemet i transportsektorn. En grön skatteväxling inom transportsektorn bör genomföras som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige. I den mån trafik ska beskattas måste man förhålla sig till att dagens skattebas – det fossila bränslet – kraftigt eroderar. I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 22 och 25 anförs att Sverige länge varit i behov av en omfattande skattereform som syftar till att skapa mer jobb och tillväxt och samtidigt ökar kostnaden för miljöfarlig verksamhet. Skattesystemet behöver ta hänsyn till villkoren på landsbygden. Vidare föreslås en översyn av möjligheten att genomföra förenklingar för enskilda näringsidkare. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag och de måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att enklare skatteregler för enskilda näringsidkare nyligen utretts av Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande (SOU 2020:50 Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare och SOU 2021:55 Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen) som lämnade sina betänkanden i september 2020 respektive i juli 2021. Betänkandena har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och avstyrker därför motion 2021/22:3685 (C) yrkande 25.
Utskottet konstaterar att det i den sakpolitiska överenskommelse som träffades mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingick en omfattande skattereform. Reformen skulle öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och bidra till att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.
Utskottet noterar att dåvarande finansminister Magdalena Andersson i en interpellationsdebatt den 13 november 2020 bl.a. anförde att man hade kommit långt i hur arbetet med en skattereform skulle läggas upp när pandemin slog till men att man var tvungen att lägga detta arbete åt sidan.
Utskottet noterar vidare att finansministern i en interpellationsdebatt den 22 oktober 2021 var positiv till att en stor och övergripande skatteöversyn görs med motiveringen att det finns många hål, luckor och ologiskheter i det nuvarande skattesystemet i Sverige. Vidare uttryckte finansministern att det finns ett behov av en sådan översyn för att skattesystemet ska bli rättvisare, tydligare, enklare att förstå och mer logiskt än vad det är i dag.
Utskottet noterar att ett flertal rapporter publicerats om en skattereform. Bland annat presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) den 6 november 2020 rapporten Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform (2020:7), Finanspolitiska rådet lämnade under 2020 rapporten Ett enklare och effektivare skattesystem, LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden publicerade den 21 oktober 2020 slutrapporten Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter, SNS publicerade i oktober 2020 forskningsrapporten En ny bostadsbeskattning och Skatteverket publicerade den 11 mars 2021 rapporten Skatteverkets bidrag till en framtida skattereform.
Utskottet konstaterar att arbetet med en skattereform har påbörjats och utskottet vill inte föregripa regeringens arbete genom att rikta något tillkännagivande om specifika förslag och önskemål som bör ingå i utformningen av en skattereform. Utskottet avstyrker därför samtliga motioner i denna del.
|
1. |
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (M) |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8,
2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10 och
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36 samt
avslår motionerna
2021/22:1089 av Edward Riedl (M),
2021/22:1356 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1368 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1506 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2127 av John Weinerhall (M),
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2897 av Arin Karapet (M),
2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M),
2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71,
2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32,
2021/22:3814 av Louise Meijer (M),
2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3822 av Louise Meijer (M),
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12,
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29,
2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7,
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2,
2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 och
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7.
Ställningstagande
Skillnaden mellan att leva på bidrag jämfört med att arbeta bör vara betydande. Lönsamheten i att gå från bidrag till arbete beror på hur mycket den som arbetar får behålla av lönen. Vi har genom det gemensamma budgetförslaget med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 sänkt skatten för dem som arbetar genom ett höjt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare och en förstärkning av skattereduk-tionen för sjukersättning och aktivitetsersättning. Vi vill sänka skatten ytterligare för dem som arbetar. För låginkomsttagare lönar det sig inte tillräckligt väl att gå från bidrag till arbete. Det får stora effekter för integrationen och för jämställdheten. Arbetslösheten är fyra gånger så stor för utrikes födda som för inrikes födda, och en majoritet av kvinnor från Asien och Afrika i arbetsför ålder arbetar inte. Skatten på låga inkomster behöver sänkas ytterligare om vi ska klara integrationen och för att stärka drivkraften för alla de utrikes födda kvinnor som i dag är fast i utanförskap att välja att arbeta. Det ska göras genom att jobbskatteavdraget förstärks ytterligare. Till skillnad från exempelvis ett förvärvsavdrag innebär ett förstärkt jobbskatteavdrag lägre skatt på arbetsinkomster men inte på bidragsinkomster. Därmed förbättras utbytet av att gå från exempelvis a-kassa eller aktivitetsstöd till arbete. Ytterligare ett sätt att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete är att införa en jobbpremie som innebär ett fördubblat jobbskatteavdrag för personer med långvarigt bidragsberoende. Möjligheten att få premien ska gälla under två år, med en bakåtblickande kvalificeringsperiod. Stödet ska vara 10 procent av arbetsinkomsten, men maximalt 2 500 kronor per månad under maximalt 18 månader. Stödet bör riktas till personer som varit arbetslösa i mer än ett år och som börjar arbeta.
Möjligheten att i dag stapla bidrag på varandra, såsom barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadstillägg och försörjningsstöd minskar kraftigt drivkrafterna att ta ett arbete. Särskilt hindrar detta kvinnor att komma i arbete, vilket framgår av statistiken. Arbete är ett av de viktigaste verktygen för ökad jämställdhet då arbete skapar oberoende och självständighet. Vi vill därför också ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna att växla vissa bidrag mot skatteavdrag, för att öka drivkraften för kvinnors arbete och på så sätt öka jämställdheten. Det kan t.ex. handla om dagens flerbarnstillägg och bostadsbidrag.
De kommande åren förutses betydande pensionsavgångar både i välfärden och i den privata sektorn. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetenta och erfarna medarbetare. Om fler av de som nu närmar sig pensionen kan förmås att arbeta längre minskar på kort sikt bristen på arbetskraft samtidigt som välfärdens finansiering stärks också på längre sikt genom att fler arbetar längre. För att åstadkomma detta vill vi stärka de ekonomiska drivkrafterna för att fler äldre ska arbeta längre. Utvärderingar av det nuvarande jobbskatteavdraget för äldre visar på betydande jobbeffekter av reformen, och en förstärkning kan också förväntas ge goda effekter.
Vi anser att det ska löna sig att ha arbetat och vi har genom det gemensamma budgetförslaget med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 höjt grundavdraget för personer över 65 år. Vi vill fortsätta att sänka skatterna för pensionärer med särskild inriktning på dem som har lägst pensioner. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.
|
2. |
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2021/22:1089 av Edward Riedl (M),
2021/22:1356 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1368 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1506 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2127 av John Weinerhall (M),
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2897 av Arin Karapet (M),
2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M),
2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M),
2021/22:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8,
2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71,
2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32,
2021/22:3814 av Louise Meijer (M),
2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3822 av Louise Meijer (M),
2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10,
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12,
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29,
2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7,
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2,
2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 och
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7.
Ställningstagande
Vi har genom det gemensamma budgetförslaget med Moderaterna och Kristdemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 sänkt skatten för dem som arbetar genom ett höjt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, gjort en förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning och höjt grundavdraget för personer över 65 år.
Sverige har ett välfärdssystem som bygger på att ge stöd till familjer i Sverige när de får barn. Flerbarnstillägget är ett bidrag som lämnas oavsett om föräldrarna i familjen arbetar eller inte. Flerbarnstillägget är också anpassat efter hur barnafödandet sett ut förr i tiden i Sverige. Demografin har förändrats på senare tid och vi anser därför att det finns anledning att se över systemet med flerbarnstillägg för att undvika att det skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden för kvinnor och för att undvika att det blir den primära inkomstkällan för en familj. Vi anser därför att det bör utredas hur bidraget skulle kunna ersättas med ett skatteavdrag på inkomst av tjänst för arbetande föräldrar. Regeringen bör se över detta.
|
3. |
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (C) |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71,
2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46 samt
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32 samt
avslår motionerna
2021/22:1089 av Edward Riedl (M),
2021/22:1356 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1368 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1506 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2127 av John Weinerhall (M),
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2897 av Arin Karapet (M),
2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M),
2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M),
2021/22:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8,
2021/22:3814 av Louise Meijer (M),
2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3822 av Louise Meijer (M),
2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10,
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12,
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29,
2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7,
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2,
2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 och
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7.
Ställningstagande
Jag och mitt parti vill se en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på arbete och företagande. Höjda skatter på miljöförstöring ska fortsätta att växlas mot sänkta skatter på arbete och företagande. Alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten bör fasas ut men det ska inte göras på bekostnad av olika branschers konkurrenskraft, utan en utfasning behöver gå hand i hand med sänkta kostnader alternativt någon annan form av kompensation för de branscher som påverkas. Alla företag och branscher ska betala fullt pris för sina utsläpp men det totala kostnadstrycket ska inte höjas. Nuvarande miljöskatter bör utvärderas i syfte att stärka miljöstyrningen och minska de delar som inte styr mot en mer miljövänlig konsumtion. De miljöskatter som i utvärderingar inte har någon, eller liten, miljöstyrande effekt bör antingen växlas mot bredare skattebaser eller göras om för att få en starkare miljö- och klimatstyrande effekt. Det bör även göras en grundlig översyn av skatter som kan motverka övergången till en mer cirkulär ekonomi.
Genom januariavtalet tillsatte regeringen på mitt partis initiativ en utredning för att utveckla och stödja ett fossiloberoende jordbruk. Utredningen presenterades i juli 2021 (SOU 2021:67) och har som huvudförslag att genomföra en grön skatteväxling där ett jordbruksavdrag införs och växlas mot en utfasning av den återbetalning av dieselskatt som jord-, skogs- och vattenbrukets företag kan ansöka om. Vidare föreslår utredningen bl.a. att det ska införas en s.k. biopremie för rena biodrivmedel som ska syfta till att utjämna den prisskillnad som i dag finns mellan fossila och förnybara drivmedel. Jag och mitt parti anser att det är viktigt att utredningens resultat och slutsatser omhändertas.
Jag anser att det gröna avdraget som infördes i januari 2021 som innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik och som var mitt och mitt partis förslag är mycket framgångsrikt. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som stärker det egna hushållets hållbarhetsprofil. Det gröna avdraget bör breddas för att påskynda omställningen och jag anser att avdraget bör inkludera investeringar i solvärme, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta-hem-applikationer samt konvertering av bilar till gas eller etanol.
Nordiska gränspendlare som har arbetat hemifrån under pandemin kan tvingas betala skatt i två länder. Inom socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har en lösning på denna problematik hittats, där arbetstagaren kvarstår i arbetslandet. En liknande lösning bör införas på skatteområdet. Regeringen har i överensstämmelse med de övriga nordiska regeringarna påtalat att de inte i nuläget avser att vidta åtgärder som ger dispens från det nordiska skatteavtalet eller Öresundsavtalet. Det uppstår även en problematik för personer som pendlar från Sverige till Danmark vid uppsägning. Under tiden en person arbetar i Danmark betalas en avgift till dansk a-kassa som är högre än den i Sverige. Vid en uppsägning övergår dock personen till svensk a-kassa där ersättningen är mycket lägre än den i Danmark, vilket innebär att gränspendlare betalar en hög avgift men får en lägre ersättning. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.
|
4. |
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD) |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29,
2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7,
2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 och
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7 samt
avslår motionerna
2021/22:1089 av Edward Riedl (M),
2021/22:1356 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1368 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1506 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2127 av John Weinerhall (M),
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2897 av Arin Karapet (M),
2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M),
2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M),
2021/22:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8,
2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71,
2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32,
2021/22:3814 av Louise Meijer (M),
2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3822 av Louise Meijer (M),
2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12 och
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2.
Ställningstagande
Jag och mitt parti har genom det gemensamma budgetförslaget med Moderaterna och Sverigedemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 sänkt skatten för dem som arbetar genom ett höjt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare och gjort en förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning. Jag anser att det ska löna sig bättre att arbeta och vill därför se ett lägre skattetryck och har flera förslag på sänkta skatter för breda löntagargrupper, pensionärer, barnfamiljer och för dem som har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Skatteförslagen minskar marginaleffekterna för dem som går från bidrag och ersättningar till arbete och ökar drivkrafterna till högre utbildning. Jobbskatteavdraget möjliggör ökad konsumtion och ökar sparandet och minskar behovet av bidrags- och ersättningssystem. Drivkrafterna till arbete förstärks och ekonomin påverkas positivt. För att öka drivkrafterna till arbete ska det löna sig bättre att gå från bidrag och ersättningar till arbete särskilt för de grupper som står långt från arbetsmarknaden. För långtidsarbetslösa bör en modell med dubbelt jobbskatteavdrag i dubbelt så många månader som personen varit arbetslös införas. Antalet månader med dubbelt jobbskatteavdrag kan dock högst bli 24. Det dubbla jobbskatteavdraget bör också ges till nyanlända under de första fem åren i Sverige.
Att äldre personer arbetar längre upp i åldrarna kan inte vara det enda svaret på den demografiska utmaningen och behovet att motverka höjningen av försörjningskvoten i takt med att befolkningen åldras. Att sänka den genomsnittliga åldern för när unga börjar arbeta är en annan möjlighet att förlänga arbetslivet. Att sänka etableringsåldern är viktigt för både samhället och pensionssystemet men även för den enskildes framtida pension. För att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden bör de ekonomiska incitamenten stärkas för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Ett fördubblat jobbskatteavdrag för personer som är yngre än 23 år bör därför införas. Jämfört med OECD-länderna i övrigt tar svenska studenter ut examen sent. Om man skulle kunna tidigarelägga den genomsnittliga examensåldern med ett eller ett par år skulle stora vinster göras för den enskilde, som skulle få högre livsinkomst och pension men också för samhället i stort, som skulle få större avkastning på utbildningen. För att de som studerar ska stimuleras till att ta sin examen och snabbt komma i arbete är mitt förslag att ett dubbelt jobbskatteavdrag införs för de som tar en akademisk examen före sin 25-årsdag. Jobbskatteavdraget ska gälla i två år efter examen.
Som förälder har man en ökad försörjningsbörda. Detta kompenseras till viss del av det generella barnbidraget, men för att ytterligare förstärka barnfamiljers ekonomi, med tonvikt på familjer med svagare ekonomi, anser jag att föräldrar bör få behålla en större del av sin intjänade inkomst. Det ger även starkare incitament att gå från bidragsberoende till förvärvsarbete. En skattereduktion mot förvärvsinkomster bör införas för föräldrar till barn i åldern 0–18 år. Skattereduktionen är fast per vårdnadshavare där varje vårdnadshavare får en skattereduktion, på vardera 150 kronor i månaden i ett första steg under 2022, en nivå som ligger kvar även 2023. Under 2024 byggs reformen ut till 250 kronor per månad. För att värna små barns tid med sina föräldrar ska skattereduktionen för föräldrar till barn som är i åldern 0–3 år inte bara omfatta förvärvsinkomster utan även föräldrapenning, men även andra försäkringsinkomster som a-kassa och sjukförsäkring.
Den demografiska utmaningen medför att det är viktigt att fler äldre stannar kvar i någon mån på arbetsmarknaden. Det kommer att vara nödvändigt för att klara kompetensförsörjningen i många yrken, inte minst inom välfärden, men även för att klara den egna pensionen. Jag och mitt parti anser därför att det ska göras ytterligare en höjning av jobbskatteavdraget för de som är över 69 år. Bland dagens pensionärer finns en större grupp som har små ekonomiska marginaler. Dessa har ofta arbetat deltid i offentlig sektor, tagit hand om hem och barn, eller varit sjukskrivna under perioder i livet. Jag och mitt parti har genom det gemensamma budgetförslaget med Moderaterna och Sverigedemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 höjt grundavdraget för personer över 65 år. Den ekonomiska tryggheten behöver dock förstärkas ytterligare.
Vidare anser jag att jägare ska kunna sälja viltkött för ett belopp upp till 45 000 kronor per år skattefritt oavsett om de bedriver jakt som hobby eller näringsverksamhet.
Regeringen bör vidtaga åtgärder i enlighet med vad jag anfört ovan.
|
5. |
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (L) |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 och
avslår motionerna
2021/22:1089 av Edward Riedl (M),
2021/22:1356 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1368 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1506 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2127 av John Weinerhall (M),
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2897 av Arin Karapet (M),
2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M),
2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M),
2021/22:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8,
2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71,
2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32,
2021/22:3814 av Louise Meijer (M),
2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3822 av Louise Meijer (M),
2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10,
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12,
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29,
2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7,
2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 och
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7.
Ställningstagande
Klimatpolitiken syftar till att stoppa ökningen av klimatgaskoncentrationerna i atmosfären för att på sikt börja sänka dem. Det viktiga är inte vilken teknik som används för att nå målet men de verktyg som används ska användas effektivt och det är förorenaren som ska betala. Innovation ska stimuleras och genomslag för ny teknik möjliggöras. En kraftfull och framför allt träffsäker styrning skapas genom att det sätts ett pris på det skadliga beteendet. Det ger stabila spelregler och företagen vågar satsa långsiktigt genom att det blir mer lönsamt att välja klimatvänliga lösningar. När skatter riktas direkt mot utsläpp och klimatskadlig verksamhet kan andra skatter sänkas för att kompensera företag och hushåll. På så sätt upprätthålls näringslivets konkurrenskraft och hushållens köpkraft. En grön skatteväxling är nödvändig för att stärka principen om att förorenaren betalar. Regeringen bör se över detta.
|
6. |
Skatteskala, jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m., punkt 1 (MP) |
av Lorentz Tovatt (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 12 och
avslår motionerna
2021/22:1089 av Edward Riedl (M),
2021/22:1356 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1368 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1506 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2127 av John Weinerhall (M),
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2021/22:2837 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2897 av Arin Karapet (M),
2021/22:2942 av Ann-Sofie Alm (M),
2021/22:2965 av Ulrika Karlsson (M),
2021/22:3321 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 8,
2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 71,
2021/22:3673 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 41 och 46,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 12 och 32,
2021/22:3814 av Louise Meijer (M),
2021/22:3821 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2021/22:3822 av Louise Meijer (M),
2021/22:3841 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10,
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 35 och 36,
2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 127,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 29,
2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 7,
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2,
2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21 och
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4 och 7.
Ställningstagande
För att gynna en cirkulär ekonomi och samtidigt öka acceptansen för klimatpolitiska åtgärder krävs ett förnyat fokus på grön skatteväxling. En grön skatteväxling innebär höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete. I dag är det ofta billigare att använda nya naturresurser än återvunnet material. För att gynna en cirkulär ekonomi behöver återvunnet material blir mer konkurrenskraftigt. Fler ekonomiska styrmedel behöver utvecklas utifrån principen om att förorenaren ska betala så att kostnaden för användning av jungfruliga material, förstörelse av ekosystem och klimatbelastningen inkluderas i kostnaden för material och produkter. Jag och mitt parti vill öka kostnaden för att använda nya (jungfruliga) naturresurser, bl.a genom höjd mineralavgift och höjd nivå på saneringsförsäkringen för gruvor. Regeringen bör se över detta.
|
7. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 samt
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD),
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C),
2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1083 av Edward Riedl (M),
2021/22:1094 av Jan Ericson (M),
2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2021/22:1849 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1880 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:3077 av Daniel Andersson (S),
2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,
2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36,
2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21,
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20,
2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7.
Ställningstagande
Arbetslinjen är grunden för bättre integration och ökad jämställdhet. För att klara av den ekonomiska återhämtningen som Sverige står inför krävs det att arbetslinjen återupprättas. Fler måste komma i arbete och snabbare. Det måste löna sig mer att arbeta, investera i utbildning och starta företag. Skatter styr människors beslut och drivkrafter och därför är skattepolitiken en avgörande del i hur politiken kan bidra till att fler kommer i arbete, hur integrationen och jämställdheten förbättras och kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden ökar.
Grunden för ett jämställt samhälle är att ha ett arbete. Kvinnor står fortfarande för en större del av det obetalda hemarbetet i Sverige. Att kvinnor får avlastning med hemarbete ökar därför kvinnors möjlighet att delta på arbetsmarknaden på jämställda villkor. Rutreformen har varit viktig för att underlätta för livspusslet i allmänhet, men framför allt för kvinnor eftersom de utför en större del av det obetalda hemarbetet. Forskning visar att gifta kvinnor i hushåll som köper 40–80 timmars ruttjänster ökar sina inkomster proportio-nellt med avdragets storlek. På så sätt ökar sysselsättningsgraden. Att kvinnor som kan arbeta, arbetar mer gynnar i sin tur löneutvecklingen, karriärmöjligheter och i förlängningen pensionen. För oss som vill öka jämställdheten på svensk arbetsmarknad är därför höjningen av taket i rutavdraget en viktig jämställdhetsreform. Regeringen bör utreda frågan.
|
8. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9 samt
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27 samt
avslår motionerna
2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD),
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C),
2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1083 av Edward Riedl (M),
2021/22:1094 av Jan Ericson (M),
2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2021/22:1849 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1880 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3077 av Daniel Andersson (S),
2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,
2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36,
2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21,
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20,
2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7.
Ställningstagande
Regelverket för rut- och rotavdrag bör ses över i syfte att bli enhetligare och enklare. I dag gäller olika procentsatser och belopp för rut- och rotavdrag och systemet uppfattas som förvirrande och inkonsekvent. Fler tjänster bör omfattas av rutavdraget som t.ex. läxläsning eftersom kunskap kan vara en nyckel till sysselsättning. Vidare används avdragen inte enbart i Sverige så som det är avsett och det finns oklarheter om systemet med avdragen har missbrukats. Det är därför angeläget att utreda omfattningen av ett missbruk och presentera åtgärder för att komma till rätta med problemen. Vi föreslår en utredning av rut- och rotavdraget med betoning på enkelhet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet.
Rot- och rutavdragen har gjort svarta arbeten vita. Det senare är också en viktig åtgärd för att möjliggöra mer kvinnligt företagande. Vita arbeten ger skatteintäkter som kan användas för att stärka välfärden, till skillnad från svarta arbeten som leder till att medel lämnar landet eller finansierar kriminell verksamhet. Avdragen är särskilt positiva för personalintensiva företag eftersom de är inriktade på kostnaden för arbete. Vi vill att rotavdraget utökas till 50 procent och föreslår en utvidgning av avdragsmöjligheterna till att även omfatta trygghetsområdet.
Hyresrätten är en flexibel boendeform som ger fler människor möjlighet att få en egen bostad eftersom det saknas krav på kapitalinsats, vilket möjliggör för mindre resursstarka individer att komma in på bostadsmarknaden. Hyresrätten bidrar också till en rörligare arbetsmarknad eftersom det är lättare att hyra än att köpa en bostad. Hyresrätten har en nödvändig funktion på bostadsmarknaden, inte minst för unga personer, och är särskilt viktig för den svenska arbetsmarknaden i t.ex. regioner med en växande arbetsmarknad och företag i behov av kompetensförstärkningar. I stora delar av hyresbeståndet är underhållet kraftigt eftersatt samtidigt som det finns ett stort behov av att kunna erbjuda lägenheter med rimliga hyror. Förutsättningarna för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över, där ett rotavdrag bör ingå.
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Det är viktigt att äldre byggnader inte förfaller och måste rivas. I stället bör de underhållas så att deras tidstypiska identitet bevaras. Genom att fler renoverar byggnader av kulturhistoriskt värde ger vi bättre förutsättningar för att de ska kunna efterlämnas till framtida generationer. Det är viktigt för att den kulturhistoriska gemenskapen i samhället ska bibehållas och frodas. Vi vill därför tillsätta en utredning av ett särskilt rotavdrag för renoveringsarbeten och underhåll av byggnader av kulturhistoriskt värde.
Skatteutgiften för skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el är initialt en ganska modest kostnad i statsbudgeten. På sikt riskerar den dock att bli kostsam och dessutom innebära att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får reducerade intäkter. Det verkas som att införandet uteslutande är kopplat till att främja användningen av solceller. Vid användning av solceller är den oregelbundna produktionen ett stort problem. I princip styrs flödena av elkraft över nationsgränsen av temperaturen. På sommarhalvåret exporteras överkapacitet av el och på vintern importeras el. På sommaren begränsas dessutom produktionen genom att underhåll planeras in, vatten lagras i magasinen och av att vissa anläggningar stängs av. Det innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad. Det innebär att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet eftersom vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att investeringar görs i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Miljövänlighet måste också innebära resurseffektivitet. Vi anser därför att skattereduktionen för mikroproducenter av el bör tas bort.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.
|
9. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C),
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23 och
avslår motionerna
2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD),
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1083 av Edward Riedl (M),
2021/22:1094 av Jan Ericson (M),
2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2021/22:1849 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1880 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:3077 av Daniel Andersson (S),
2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27,
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36,
2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21,
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20,
2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7.
Ställningstagande
På det ekonomiska området är kvinnors lägre livsinkomst ett stort problem, något som är en följd av en arbetsmarknad som inte är jämställd. Kvinnor är mer föräldralediga, mer sjukskrivna, mer deltidsarbetande och har lägre lön för samma arbete som män. Det är därför viktigt att inkomstskattesänkningar tydligt inriktas mot dem som har lägst inkomst. Rutavdraget ger fler kvinnor möjlighet att starta företag, vilket leder till fler kvinnor på ledande positioner och förändrade strukturer i näringslivet. Tack vare rutavdraget driver fler kvinnor företag över hela landet. Det bör göras en översyn av möjligheten att justera taket i rutavdraget uppåt och att låta fler tjänster omfattas. Det skulle innebära en ökad efterfrågan, fler människor som startar företag och en möjlighet för kvinnor, som fortfarande har huvudansvaret för hem och familj, att få avlastning och i stället kunna satsa på sitt yrkesliv.
Rutavdraget bör utvecklas så att det finns avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet. Genom att införa en utökad avdragsrätt skulle nya tjänster av certifierade leverantörer kunna växa fram och gränsdragning för vilka tjänster som ger avdrag skulle i stället ersättas av en certifiering av företagen. Med en generell avdragsrätt skulle nya tjänster kunna utvecklas friare, styrda av behoven. Rutavdraget har visat vilka positiva effekter det blir när skattekilarna minskar och tjänsteutbudet växer. Det skulle gynna en hållbar ekonomi där konsumtion styrs mot tjänster, reparationer och liknande i stället för av varor.
Regeringen bör se över detta.
|
10. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36,
2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21,
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20 samt
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7 och
avslår motionerna
2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD),
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C),
2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1083 av Edward Riedl (M),
2021/22:1094 av Jan Ericson (M),
2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2021/22:1849 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1880 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:3077 av Daniel Andersson (S),
2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,
2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27,
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40 och
2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35.
Ställningstagande
Rutavdraget, som infördes av alliansregeringen, har visat sig vara populärt. Väldigt många familjer använder sig av avdragsmöjligheten för att underlätta vardagen. Det är också positivt att avdraget har skapat fler arbeten som inte ställer krav på höga kvalifikationer, för inte minst utrikes födda. I och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budget antogs av riksdagen i december 2018 höjdes taket för rutavdraget till 50 000 kronor. I beslutet ingick även att regeringen skulle återkomma med ytterligare en höjning av taket för rutavdraget, till 75 000 kronor, samt en breddning av antalet tjänster som ger rutavdrag vilket nu är genomfört. Jag och mitt parti vill framöver bredda möjligheterna att använda rutavdraget till ytterligare tjänster. Det skulle tillsammans med jobbskatteavdrag för föräldrar underlätta vardagen för många familjer. Jag är positiv till den utvidgning av rutavdraget till att omfatta fler tjänster som har gjorts men anser att regeringen borde ha gått längre. Plantering av växter i trädgården, matlagning i hemmet och gravvård borde berättiga till rutavdrag. Jag anser också att tjänsten enklare tillsyn av bostad bör utvärderas så snart som möjligt för att se om förändringar behöver göras. I kritiken från remissomgången fördes det bl.a. fram att det kan finnas risk för oseriösa aktörer när krav inte ställs på auktorisation. Regeringens svar på kritiken var att avdraget rör enklare tjänster som faller utanför bevakningslagen.
Kristdemokraterna införde tillsammans med övriga allianspartier skattereduktionen för mikroproduktion. Sedan 2009 kan den som installerar ett system med solceller få investeringsstöd. För privatpersoner ersattes stödet med ett grönt skatteavdrag fr.o.m. 2021. Jag och mitt parti anser att övergången till ett avdrag är bra men vill betona vikten av tidig och återkommande uppföljning eftersom marknadsutvecklingen kan motivera ändringar. Målet ska vara att branschen ska stå på egna ben. Jag anser att det behövs ekonomiska incitament för kooperativa energilösningar. En närmare utredning skulle behöva göras kring vilka effekter som skulle kunna uppnås om man införde en sänkt eller t.o.m. slopad energiskatt för medlemmar som köper förnybar el från kooperativa föreningar, om man skulle tillåta investeraravdrag för privatpersoner i kooperativa föreningar och om man skulle låta bli att uttagsbeskatta kooperativa föreningar som säljer till självkostnadspris. Regeringen bör se över detta.
|
11. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35 och
avslår motionerna
2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD),
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C),
2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1083 av Edward Riedl (M),
2021/22:1094 av Jan Ericson (M),
2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2021/22:1849 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1880 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:3077 av Daniel Andersson (S),
2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,
2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27,
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36,
2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21,
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20 samt
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7.
Ställningstagande
Solenergin har från ett kraftsystems perspektiv stora likheter med vindkraften eftersom den levererar väderberoende el till en marginalkostnad nära noll. Dessutom har solenergin egenskapen att den erbjuder en möjlighet för individer och företag att, i kombination med batterilagring, under kortare perioder göra sig oberoende av elnätet. På så sätt kan elkonsumenter undvika toppar i elpriset genom att koppla bort sig från elnätet. Systemnyttan är att effektbehovet i ansträngda situationer minskar något. Samtidigt är det ett dyrt sätt att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv hantera efterfrågetoppar. El som produceras för egen konsumtion är skattebefriad upp till en viss gräns. Det är i grunden bra politik. Människor ska inte betala skatt när de producerar något som de själva konsumerar. Dagens gräns under vilken solcellsanläggningar är skattebefriade (500 kW) är så pass högt satt att enbart stora producenter träffas av energiskatten på el. Min och mitt partis utgångspunkt är att kraftsystemet ska vara klimatneutralt, leveranssäkert och samhällsekonomiskt effektivt. När el från solceller blir en viktigare del av energisystemet behöver en del av de undantag som tidigt infördes för att stimulera tekniken ses över. Stödens påverkan på kraftsystemets tekniska funktion och på den samhällsekonomiska kostnaden påverkas alltmer i takt med att produktionen av solel växer. Det behövs en översyn av vilka konsekvenser skattebefrielsen för egenproducerad el har för såväl elmarknaden som för det tekniska systemet. Regeringen bör se över detta.
|
12. |
av Lorentz Tovatt (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 40 och
avslår motionerna
2021/22:12 av Ingemar Kihlström (KD),
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:783 av Annika Qarlsson och Ulrika Heie (båda C),
2021/22:801 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2021/22:930 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2021/22:1079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1083 av Edward Riedl (M),
2021/22:1094 av Jan Ericson (M),
2021/22:1183 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2021/22:1386 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2,
2021/22:1605 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2021/22:1849 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1880 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2011 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2071 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:2324 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:3077 av Daniel Andersson (S),
2021/22:3138 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3325 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37,
2021/22:3675 av Niels Paarup-Petersen och Lars Thomsson (båda C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 6 och 27,
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 36,
2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 20 och 21,
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 19 och 20,
2021/22:4220 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 35 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7.
Ställningstagande
Solkraft har stor potential att öka, på hustak och på andra ytor. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för solenergi i Sverige och för produktion av el och värme. Jag och mitt parti anser att det bör upprättas kommunala solbruksplaner för att underlätta snabba processer. All nybyggnation och alla större renoveringar ska ha solenergi och det behöver bli enklare att vara både egen producent och delägare i solenergi. Det behöver också bli billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller och skattereduktionen bör därför utvidgas till att omfatta andelsägd förnybar el. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.
|
13. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och
2021/22:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motionerna
2021/22:2850 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 samt
2021/22:3845 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10.
Ställningstagande
En viktig faktor för att företag ska kunna utvecklas är att de har tillgång till rätt kompetens. För ett litet men teknologiskt avancerat land som Sverige kommer det inte vara möjligt att all den kompetens som efterfrågas finns eller utbildas i Sverige. För att tillgodose efterfrågan av högutbildade personer krävs det att Sverige är ett attraktivt land för dessa att flytta till. För att förbättra möjligheterna att attrahera utländska experter, specialister och forskare till den svenska arbetsmarknaden och till svenska företag bör skattelättnaden för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner ses över både avseende den tidsperiod som skattelättnaden gäller och den inkomstgräns som gäller för ansökan om skattelättnad. Vi föreslår att inkomstgränsen sänks från 2 prisbasbelopp till 1,5 prisbasbelopp. Vi vill också att doktorandstudier i Sverige inte ska diskvalificera individer från att omfattas av skattelättnaden och att universitet och högskolor ska kunna besluta om skattelättnader för forskare. Regeringen bör se över detta.
|
14. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Hampus Hagman (KD), Gulan Avci (L), Kjell Jansson (M), Helena Vilhelmsson (C) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2072 av Sofia Nilsson (C),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 10 och
2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 5.
Ställningstagande
Att rekrytera externa styrelseledamöter är ett viktigt sätt för mindre och växande företag att knyta till sig viktig kompetens. Högsta förvaltningsdomstolen slog 2017 fast att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst, även om arvodena faktureras via eget bolag. Detta försvårar både för den enskilde och för de företag som vill förstärka styrelsen med en specifik kompetens. Domen skapar också stor osäkerhet för de som har styrelseuppdrag som huvudsaklig sysselsättning och inkomstkälla. Det finns därför anledning att tro att oklarheten kring hur styrelsearvode ska beskattas har negativa konsekvenser för förutsättningarna att driva företag. Det är uppenbart att attraktiviteten i att ta ett styrelseuppdrag minskar om beskattningen av detta uppfattas som oförmånlig eller osäker. Undersökningar och bedömningar från bl.a. banker gör gällande att aktiebolag som har externa styrelseledamöter utöver företagets ägare har bättre utveckling och lönsamhet än bolag som bara har ägare i sin styrelse. Det är således viktigt för tillväxten och utvecklingen i Sverige att det finns rimliga förutsättningar att ha styrelseuppdrag som sin huvudsakliga sysselsättning.
Många styrelseuppdrag har en omfattning motsvarande något eller några basbelopp per år och många har ett flertal uppdrag som vart och ett innebär en eller ett par dagars arbete per månad. Vid sjukdom finns ingen huvudarbetsgivare och det bolag i vilket man har styrelseuppdrag har inget sjuklöneansvar. Resultatet blir att den som har styrelseuppdrag som sin huvudsakliga sysselsättning hamnar utanför trygghetssystemen, vilket är en ohållbar situation.
Oklarheten kring regelverket öppnar även upp för möjligheter att kringgå regelverket genom att upprätta konsultavtal så att styrelsearvodet i stället be-skattas som konsultarvode. Eftersom styrelsearvodet fyller en viktig styrande funktion för företagets aktieägare är den här utvecklingen problematisk och riskerar att undergräva grundläggande associationsrättsliga principer. Det är därför viktigt att lagen ändras så att den som har styrelseuppdrag kan fakturera för detta som näringsverksamhet från ett eget aktiebolag. Detta bör regeringen se över.
|
15. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 4 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 28 och
avslår motion
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34.
Ställningstagande
Villkoren för personaloptioner behöver förbättras och då främst i nya innovativa företag med hög risk. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta beror på lönerna och ytterligare ökar behovet av finansiering. Kapitalförsörjningen i nystartade företag är ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram, och finansieringsproblemen i bolagens tidiga faser skulle delvis kunna avhjälpas genom bättre villkor för personaloptioner. Det skulle innebära att de anställda får ta del av eventuella framtida vinster, att företagen inte behöver erbjuda lika hög lön och att de anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar. De senaste åren har nya villkor för beskattning av personaloptioner utvecklats men vi anser att det behöver utredas hur systemet kan harmoniseras, förenklas och optimeras ur ett skatteperspektiv. Vi har genom det gemensamma budgetförslaget med Moderaterna och Kristdemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 gjort beskattningen av personaloptioner förmånligare i vissa fall. Vi vill se över förutsättningarna ytterligare för personaloptioner i nystartade företag. Regeringen bör se över detta.
|
16. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 34 och
avslår motionerna
2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 7,
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 4 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 28.
Ställningstagande
Jag och mitt parti vill göra det enklare och mer konkurrenskraftigt för små företag att rekrytera kompetent arbetskraft och att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Många småföretagare arbetar långa timmar med låg lön i början och har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. Regelverket bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Jag och mitt parti har genom det gemensamma budgetförslaget med Moderaterna och Sverigedemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 gjort beskattningen av personaloptioner förmånligare i vissa fall. Bestämmelsen är dock begränsad då den inkluderar företag med färre än 150 medarbetare och med en balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor. Möjligheter för företagen att använda incitamentsprogram bör utvidgas till att omfatta företag med upp till 250 anställda med en omsättning på upp till 350 miljoner kronor. Detta bör regeringen se över.
|
17. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9,
2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD),
2021/22:1090 av Edward Riedl (M),
2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3590 av Lars Beckman (M),
2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59,
2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14 och
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
I dag erbjuds pedagogiska måltider för vårdanställda på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden. Detta erbjuds för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar med risk för undernäring. Det är dock inte bara de demenssjuka som ligger i riskzonen för undernäring utan även brukare på somatisk avdelning kan av olika orsaker drabbas av smakbortfall eller minskad aptit. Enligt Skatteverkets tolkning är personal som arbetar med ett tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt vårdpersonal som arbetar med personer som har psykiska funktionshinder undantagen från regeln om skattepliktig kostförmån om de intar sina måltider tillsammans med och vid samma bord som patienterna. Personal som däremot arbetar på somatisk avdelning omfattas inte av detta undantag samtidigt som brukare på dessa avdelningar också har ett behov av pedagogiska måltider. Regeringen bör se över möjligheten att undanta personal på somatisk avdelning inom äldreomsorgen från skattepliktig kostförmån.
|
18. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9,
2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD),
2021/22:1090 av Edward Riedl (M),
2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3590 av Lars Beckman (M),
2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59,
2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14 och
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
Under pandemin har arbete hemifrån prövats i stor omfattning och varit förenat med både utmaningar och fördelar. Utvecklingen av förutsättningarna för distansarbete ligger i tiden, som en del i digitaliseringens utveckling, ytterligare ett steg mot att göra arbetssituationen flexiblare för fler arbetstagare och arbetsgivare och för att skapa bättre förutsättningar för boende på annan ort som får hela Sverige att växa. Under våren 2020 blev det uppenbart för en bredare publik att systemet med förmånsbeskattning är komplicerat och i flera avseenden inte rättssäkert. De tillfälliga förändringar som genomförts, bl.a. när det gäller avdrag för gåvor, behöver utvärderas tillsammans med en större översyn av systemet med förmånsbeskattning. Det kan konstateras att exemplen där rättssäkerheten satts på prov är många under de senaste åren. Förmånsbeskattning av fyrhjulingar som används i lantbruksverksamhet och av bygdegårdar för tid då lokalen inte används är några exempel som motiverar förändring. Enkelhet, rättssäkerhet och transparens måste vara ledord.
Jag anser att miljöstyrningen måste öka även för förmånsbilar och att skattefriheten för förmån av fri parkering och trängselavgifter bör slopas. På sikt bör endast miljöbilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt bonus–malus-systemet kvalificeras som förmånsbilar.
En elbilsladdning på arbetet kostar inte mer än frukten i fikarummet, men om den ska förmånsbeskattas skapas onödig administration som är mångdubbelt dyrare och som skapar onödiga utgifter för de arbetsgivare som vill hjälpa sin personal att bli lite mer miljövänlig. Förmånsbeskattningen för elbilsladdning på arbetet bör därför slopas.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.
|
19. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 samt
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9,
2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD),
2021/22:1090 av Edward Riedl (M),
2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3590 av Lars Beckman (M),
2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59,
2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14 och
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färdmedelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Biltrafikens negativa påverkan på miljö och klimat skulle då kunna minskas. Incitamentet för kollektivtrafikkort som löneförmån bör stärkas. Sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten. Konsultföretaget WSP gjorde 2020 på uppdrag av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik en analys av avskaffad förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort i rapporten Förmånsbeskattning av förmånsbil, arbetsplatsparkering och kollektivtrafikkort. Åtgärden har analyserats eftersom det inom ramen för systemet med bilförmån finns en styrning mot miljövänliga bilar, i form av ett nedsatt förmånsvärde om den anställda väljer en mer miljövänlig bil. Motsvarande styrning saknas för den som väljer andra miljövänliga sätt att resa till arbetet, såsom kollektivtrafik. Enligt rapporten skulle effekten av avskaffad beskattning av kollektivtrafikkort medföra att kostnaden för kollektivtrafikkort för arbetstagare skulle sjunka med ca 50–65 procent och att åtgärden skulle medföra att resandet med kollektivtrafik skulle öka med drygt 934 000 personkilometer per år, eller 5,5 procent. Kostnaden för åtgärden (det totala skattebortfallet) bedöms, enligt WSP:s rapport, bli ca 920 miljoner kronor per år. Det är mot denna bakgrund angeläget att vidta åtgärder som sänker kostnaden för kollektivtrafikkort för arbetstagare som förmånsbeskattas för detta.
Grundregeln är att förmån av fri arbetsplatsparkering ska göras till marknadsvärde. Problemet är en mycket låg regelefterlevnad. Enligt tidigare uppskattningar förmånsbeskattas mindre än en femtedel av dem som borde beskattas för fri parkering vid arbetsplatsen. Dessutom är förmånsbilar i dag undantagna från denna förmånsbeskattning. Det leder till att det i praktiken ges en betydande subvention till de många som har fri parkering vid arbetsplatsen, vilket i sin tur ökar incitamenten att arbetspendla med bil. En fullt ut genomförd beskattning skulle medföra stärkt konkurrenskraft för kollektivtrafiken, minskade utsläpp av växthusgaser, förbättrad trafiksäkerhet samt stärkta inkomster för staten. Samtidigt bör systemet ses över så att den som på grund av bristande kollektivtrafik måste använda bil för att ta sig till arbetet inte beskattas enligt marknadsvärde för förmån av fri parkering eftersom det kan innebära en orättvis och tung beskattning för vissa yrkesgrupper.
Efterlevnaden av reglerna om förmånsbeskattning vid arbetsplatsen bör stärkas samtidigt och förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort bör slopas. Detta bör regeringen se över.
|
20. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9,
2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD),
2021/22:1090 av Edward Riedl (M),
2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3590 av Lars Beckman (M),
2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45,
2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14 och
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
Cykling behöver främjas hos barn, ungdomar och nya svenskar, grupper i vilka cyklingen i dag minskar. På många håll i landet köper kommuner cykelkurser för att nå nya målgrupper och försöka förmå dem att börja cykla, för att öka cyklandet. Jag och mitt parti har genom det gemensamma budgetförslaget med Moderaterna och Sverigedemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 infört en möjlighet till skattelättnad för cykelförmån. Den nya bestämmelsen innehåller dock vissa begränsningar varför det bör tillsättas en utredning om att skapa en möjlighet för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som en skattepliktig löneförmån. Detta bör regeringen se över.
|
21. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9,
2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD),
2021/22:1090 av Edward Riedl (M),
2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3590 av Lars Beckman (M),
2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59 och
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23.
Ställningstagande
Hemarbetet har som en följd av pandemin ställt helt nya krav på både arbetsgivare och arbetstagare. Om en arbetstagare behöver utrustning som ska användas i hemmet krävs att arbetsgivaren har fungerande rutiner för hur utrustningen senare ska återlämnas till arbetsgivaren. Om arbetstagaren väljer att behålla utrustningen blir denna beskattad för förmånen. Arbetsgivare som vill tillgodose en god arbetsmiljö men undvika extra kostnader för arbetstagaren kan drabbas av ökad administration och det finns en risk att utrustning slängs i onödan för att uppfylla skattereglerna, vilket är negativt ur ett hållbarhetsperspektiv. Regeringen bör se över reglerna för förmånsbeskattning av utrustning som krävs för att säkra en god arbetsmiljö vid hemarbete.
|
22. |
av Lorentz Tovatt (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 23 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9,
2021/22:696 av Michael Rubbestad (SD),
2021/22:1090 av Edward Riedl (M),
2021/22:1103 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2021/22:1354 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:1655 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2021/22:2323 av Jakob Olofsgård (L),
2021/22:3198 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 11,
2021/22:3590 av Lars Beckman (M),
2021/22:3663 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3803 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 45,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 59 och
2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 14.
Ställningstagande
Det måste bli enkelt och billigare att resa med låg klimatpåverkan. Det kräver allt från stora investeringar i kollektivtrafikens och cykelns infrastruktur till ökad turtäthet, bättre punktlighet och informationsinsatser. Jag och mitt parti har i regering drivit igenom slopandet av förmånsbeskattningen för företagscyklar och kämpar vidare för att förmånsbeskattningen för kollektivtrafikkort ska slopas. Regeringen bör se över detta.
|
23. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:766 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),
2021/22:3510 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 24 och
avslår motionerna
2021/22:1075 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1076 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1085 av Edward Riedl (M),
2021/22:1087 av Edward Riedl (M),
2021/22:1088 av Edward Riedl (M),
2021/22:1712 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2021/22:1846 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2876 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7 samt
2021/22:4173 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 8.
Ställningstagande
Den svenska arbetsmiljön är bland världens bästa, men den kan trots det bli bättre. Att fortsätta med att förbättra arbetsmiljön skulle framför allt innebära att mycket mänskligt lidande skulle kunna undvikas men också medföra stora ekonomiska vinster för samhället genom minskade sjukskrivningstal. Flera saker kan göras för att förbättra det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Trots att det är väl känt att fysisk aktivitet bidrar till hälsa och välmående får i dag inte alla tillgång till friskvårdsbidraget. Egenföretagare som driver verksamhet i enskild firma omfattas inte av friskvårdsbidraget. Det är bara i aktiebolag som företagaren själv räknas som anställd och skattefritt kan få friskvård betald av företaget. Den som har en enskild firma får betala sina friskvårdsinsatser ur egen ficka utan möjlighet till avdrag. Många småföretagare arbetar hårt och har en pressad vardag som riskerar att skapa ohälsa. Det är en grupp som är i stort behov av friskvård för att balansera de negativa faktorerna. Jag och mitt parti anser att egenföretagare ska ha möjlighet till skattefri förmån i form av friskvård på lika villkor som anställda och anser att regeringen skyndsamt bör se över hur regelverket för friskvårdsbidrag kan anpassas till att omfatta ägaren till näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma.
|
24. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:1712 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och
2021/22:4173 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 8 och
avslår motionerna
2021/22:766 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),
2021/22:1075 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1076 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1085 av Edward Riedl (M),
2021/22:1087 av Edward Riedl (M),
2021/22:1088 av Edward Riedl (M),
2021/22:1846 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2876 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2021/22:3510 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 24.
Ställningstagande
Ekonomiska incitament är ett sätt att bidra till ökad fysisk aktivitet. Forskning visar att subventionen behöver vara tillräckligt stor för att få effekt, att höginkomsthushåll ofta är mer välinformerade om och bättre på att utnyttja exempelvis skatterabatter än hushåll med lägre inkomster. Det finns en risk för dödviktseffekter, dvs. att de som flitigast utnyttjar skattesubventionerad träning är de som redan är fysiskt aktiva. Det nuvarande friskvårdsbidraget anses gynna de som redan tränar. I dag har många arbetstagare tillgång till friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. Enligt en Sifoundersökning erbjuds 48 procent av arbetande i åldrarna 15–79 friskvårdsbidrag och 62 procent av dessa uppger att de nyttjar möjligheten. Det innebär att friskvårdsbidraget når en relativt liten del av Sveriges befolkning och framför allt når det bara den som har en arbetsgivare. Ur ett folkhälso- och samhällsekonomiskt perspektiv borde det vara angeläget att inkludera socioekonomiskt svaga grupper, även de utan arbete, i reformer ämnade att uppmuntra en fysiskt aktiv livsstil. En alternativ utformning av ett skatteincitament för träning skulle därför vara att erbjuda en skattereduktion på inkomstskatten, där alla typer av inkomster berättigar till avdraget.
Jag och mitt parti vill att möjligheten till ett bredare ekonomiskt incitament för träning än friskvårdsbidraget utreds samtidigt som arbetsgivarens engagemang i de anställdas hälsa inte ska minska. Jag anser även att regeringen snarast bör se över möjligheterna till att göra ett reglerat undantag som ger tydlighet kring möjligheterna att även låta jakt och jaktskytte ge rätt till friskvårdsbidrag.
|
25. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:1615 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 10,
2021/22:1678 av John Weinerhall (M) och
2021/22:3548 av Lars Beckman (M).
Ställningstagande
Om en egenföretagare blir sjuk så är hen ansvarig för sin egen sjuklön, samtidigt som företaget inte har någon inkomst om personen inte kan arbeta. För egenföretagare är det viktigt att snabbt komma tillbaka i arbete, både för den personliga ekonomin och för företagets verksamhet. För att snabbt komma tillbaka i arbete är privata sjukvårdsförsäkringar ett sätt att snabbt få vård och snabbare bli arbetsför. Privata sjukvårdsförsäkringar blev 2018 en skattepliktig förmån och rätten till avdrag slopades, vilket innebar att egenföretagares sociala skyddsnät försämrades. I syfte att stärka det sociala skyddsnätet för egenföretagare borde privata sjukvårdsförsäkringar bli avdragsgilla för egenföretagare och förmånsbeskattning för privata sjukvårdsförsäkringar för egenföretagare borde slopas. Regeringen bör se över detta.
|
26. |
Reseavdrag och avdrag för arbetsredskap m.m., punkt 9 (M, SD) |
av Niklas Wykman (M), Eric Westroth (SD), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 49 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 7 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5,
2021/22:1086 av Edward Riedl (M),
2021/22:1119 av Ulrika Jörgensen (M),
2021/22:1165 av Magnus Ek (C),
2021/22:1633 av Per Åsling (C),
2021/22:1640 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:1916 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1933 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19,
2021/22:3329 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1–3,
2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2021/22:3411 av Rasmus Ling (MP),
2021/22:3547 av Lars Beckman (M),
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 35 och
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 75.
Ställningstagande
Reseavdraget bör värnas. Det är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta i hela Sverige utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. För att reseavdraget ska värnas krävs att fusk stävjas. Flera undersökningar har tyvärr visat att fusket med reseavdraget är mycket utbrett. Skatteverket bör effektivisera kontrollerna kring reseavdraget för att bättre upprätthålla rättvisa och ordning och reda i skattesystemet. En utredning bör tillsättas på Skatteverket för att ta fram åtgärder för hur systemet för kontroll av reseavdrag skulle kunna effektiviseras. Att förstärka kontrollen av det nuvarande reseavdraget ska inte försämra möjligheterna för dem som bor i glesbygd och på landsbygden. Detta bör regeringen säkerställa.
Bilen är en frihetssymbol för många människor men även helt avgörande för arbete, pendling, hämtning och lämning för de som bor utanför stadskärnorna. För att underlätta för de som verkligen behöver bilen måste dagens system med reseavdrag ses över. Regeringen bör initiera en sådan utredning med syfte att utforma ett rättvist system så att hela Sverige kan leva, utvecklas och växa. Detta bör regeringen se över.
|
27. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:1633 av Per Åsling (C) och
2021/22:1640 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5,
2021/22:1086 av Edward Riedl (M),
2021/22:1119 av Ulrika Jörgensen (M),
2021/22:1165 av Magnus Ek (C),
2021/22:1916 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1933 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19,
2021/22:3329 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1–3,
2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2021/22:3411 av Rasmus Ling (MP),
2021/22:3547 av Lars Beckman (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 49,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 7 och
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 75.
Ställningstagande
Klimatavtrycket hos bilpendlare är stort och vägtrafikens belastning på samhället kan mätas på fler sätt än i mängden nettoutsläpp av koldioxid och partiklar. Minskad belastning på vägnätet och minskande trängsel är en effekt, hälsa och välbefinnande en annan. Ekonomiska styrmedel är en del av utvecklingen av hållbara samhällen och därför bör skattesystemet bidra till valet av klimatvänliga resmönster och transporter. Avdragen för resor till och från arbetet behöver ses över i syfte att utreda om det finns modeller som bättre kompenserar cyklister och deras insats för miljön.
Intresset för fjällvandring har formligen exploderat i hemestertider. Framför allt är det ovana vandrare som har strömmat till, vilket ökar belastningen på fjällräddarna. I Sverige finns omkring 400 fjällräddare som, ofta under mycket svåra väderförhållanden, är ansvariga för hjälpinsatser i den svenska fjällvärlden såväl vinter som sommartid. Fjällräddarna tar dock inte bara ansvaret utan också en stor del av kostnaderna. Fjällräddaren använder egen skoter, fyrhjuling och bil med släpvagn för transporter. Eftersom utrustningen måste vara relativt ny och helförsäkrad krävs det stora investeringar och det vore därför rimligt och enkelt att överväga ett skatteavdrag när fordonen används i det allmännas tjänst. Rättsläget är dock oklart och sannolikt behövs en regeländring i skattelagstiftningen. När du hamnar i nöd behöver du veta att hjälpen kommer oavsett var i landet du befinner dig. Alla frivilliga livräddare gör ovärderliga insatser och det behövs fler. Därför kommer jag och mitt parti att fortsätta att driva på för att förbättra situationen för alla livräddande hjältar. Goda villkor bör säkerställas för fjällräddarna och de behöver bli fler. Detta bör regeringen se över.
|
28. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5,
2021/22:1086 av Edward Riedl (M),
2021/22:1119 av Ulrika Jörgensen (M),
2021/22:1165 av Magnus Ek (C),
2021/22:1633 av Per Åsling (C),
2021/22:1640 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:1916 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1933 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3329 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1–3,
2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2021/22:3411 av Rasmus Ling (MP),
2021/22:3547 av Lars Beckman (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 49,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 7 och
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 75.
Ställningstagande
Av regeringens klimatpolitiska handlingsplan framgår att regeringen anser att ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag bör införas, bl.a. då det nuvarande regelverket har ansetts gynna arbetsresande med bil, särskilt i områden där det finns ett mer klimatsmart alternativ. Reseavdragskommittén lämnade under sommaren 2019 sitt betänkande till regeringen och föreslår att reseavdraget avskaffas i sin nuvarande form. Jag och mitt parti har länge förespråkat införandet av ett avståndsbaserat reseavdrag och förväntar oss att regeringen nu föreslår ett nytt sådant, vilket skulle gynna utvecklingen av ett mer transporteffektivt samhälle. Det behövs ett reseavdragssystem som inte missgynnar kollektivtrafikresenärer på det sätt som dagens system gör. Norge, Danmark och Nederländerna har ett avståndsbaserat avdrag utan koppling till arbetstagarens biljett- eller bilkostnader. Här finns erfarenheter som bör vara tillämpliga även för Sverige i övergången till ett mer effektivt och miljöanpassat system för reseavdrag. Jag och mitt parti anser att ett system som stimulerar resande med kollektivtrafik och cykel samtidigt som det inte missgynnar dem som bor på landsbygden bör eftersträvas. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.
|
29. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 35 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5,
2021/22:1086 av Edward Riedl (M),
2021/22:1119 av Ulrika Jörgensen (M),
2021/22:1165 av Magnus Ek (C),
2021/22:1633 av Per Åsling (C),
2021/22:1640 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:1916 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1933 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19,
2021/22:3329 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1–3,
2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2021/22:3411 av Rasmus Ling (MP),
2021/22:3547 av Lars Beckman (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 49,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 7 och
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 75.
Ställningstagande
Reseavdragskommittén presenterade under sommaren 2019 ett förslag till ny modell för färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor. Jag och mitt parti anser i likhet med kommitténs utredning att en skattereduktion är att föredra framför ett avdrag eftersom resekostnaden för samma resa inte är större för den som har hög marginalskatt än för den som har låg. Däremot anser vi att den föreslagna nivån på skattereduktionen är för låg. Det gäller särskilt för dem som bor och verkar på landsbygden. En övergång till ett avståndsbaserat reseavdragssystem är eftersträvansvärt av främst miljö- och klimatskäl, men även av förenklingsskäl och för att minska det överutnyttjande som förekommer. En sådan övergång bör göras på ett sådant sätt att det blir en förbättring för dem som bor på landsbygden och är beroende av bilen. I avvaktan på en ny modell för reseavdraget anser jag att regeringen bör höja milersättningen från 18,50 till 20 kronor milen och att det delvis ska finansieras genom att beloppsgränsen höjs från 11 000 till 13 000 kronor.
|
30. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 75 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5,
2021/22:1086 av Edward Riedl (M),
2021/22:1119 av Ulrika Jörgensen (M),
2021/22:1165 av Magnus Ek (C),
2021/22:1633 av Per Åsling (C),
2021/22:1640 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:1916 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1933 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19,
2021/22:3329 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1–3,
2021/22:3355 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2021/22:3411 av Rasmus Ling (MP),
2021/22:3547 av Lars Beckman (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 49,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 35 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 7.
Ställningstagande
För den som behöver en bil har valet av fordon stor betydelse för klimatpåverkan. Klimatomställningen av fordonsflottan ska bygga på skärpta utsläppskrav för nya fordon och på olika ekonomiska styrmedel riktade mot bilarnas utsläpp. Det är viktigt att människor har friheten att själva avgöra vilken typ av bil som passar för deras behov. De styrmedel vi använder för att nå klimatmålen ska vara utformade så att de sätter ett pris på koldioxidutsläppen för att på det sättet styra valet av fordon. Styrmedlen ska samtidigt säkerställa att klimatgasutsläppen från driften av personbilarna upphör. Resandet med bil ska minska där kollektivtrafiken är väl utbyggd och reseavdraget bör därför begränsas för resande med bil där det finns en väl fungerande kollektivtrafik. Regeringen bör se över detta.
|
31. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6 och
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7 och
avslår motionerna
2021/22:1069 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1845 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3137 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 27,
2021/22:4005 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 12 och
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7.
Ställningstagande
För att bidra till att fler kan vidareutbilda sig under sitt arbetsliv och skaffa sig rätt kompetens för arbetsmarknadens behov bör möjligheten att införa ett omställningsavdrag, ett skatteavdrag för egna utbildningskostnader, utredas. Avdraget bör riktas och utformas efter de som har störst behov av att öka sin anställningsbarhet såsom för grupper med låga inkomster. De utbildningskostnader som ger rätt till avdrag ska avse bristyrken. Det kan exempelvis handla om möjligheten att ta C- eller D-körkort eller liknande utbildningar och licenser som ofta är nödvändiga i vissa bristyrken.
Det bör också ses över om det kan införas en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda. Det skulle innebära att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare. Ett sådant avdrag skulle kunna utformas som ett avdrag för kurskostnaden på arbetsgivarens skattekonto.
Enligt vår mening bör regeringen ta initiativ enligt ovan.
|
32. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 27 och
2021/22:4005 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 12 och
avslår motionerna
2021/22:1069 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:1845 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8,
2021/22:3137 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 7 och
2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7.
Ställningstagande
Kärnan av vår välfärd består av yrken där språket, och i förlängningen möjligheten att kommunicera effektivt med kollegor och klienter, är en viktig del i det värde som en anställd skapar på arbetsplatsen. I dessa yrken bör det finnas särskilda stöd för att lära sig bättre svenska. Jag och mitt parti vill uppmuntra fler arbetsplatser att ta initiativ till språkstöd. I dag är det skattemässigt ogynnsamt att skicka sina anställda på en språkkurs jämfört med en ledarskapskurs. Jag föreslår därför att språkkurser ska ha samma villkor för skatteavdrag som andra utbildningar och kurser. Arbetet för bättre matchning och kompetensutveckling på arbetsmarknaden bör fortsätta. Genom skattelättnader bör arbetsmarknadens parter uppmuntras att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning och omskolning. Regeringen bör se över detta.
|
33. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2021/22:91 av Dennis Dioukarev (SD),
2021/22:1171 av Magnus Ek (C),
2021/22:1847 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2021/22:1878 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1964 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 81 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 13.
Ställningstagande
Det var ett misstag att avskaffa möjligheten att spara privat till sin pension. Effekten blev att invånarna är mer beroende av ett offentligt ålderspensionssystem som inte klarar av att leverera tillräckligt höga pensioner. Det gamla systemet var i och för sig bristfälligt, eftersom det i praktiken bara var lönsamt att pensionsspara för relativt välavlönade individer. Vi föreslår ett system för privat pensionssparande där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och inte heller drabbas av kapitalvinstbeskattning när man t.ex. säljer fonder eller aktier utan i stället betalar en mycket låg schablonskatt som förslagsvis kan uppgå till 15 procent av föregående års statslåneränta, vilket är densamma som för befintliga tjänstepensioner.
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbundna i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För de allra flesta är dessa deras främsta finansiella tillgångar. De flesta människor har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Sverige skiljer sig från många andra länder eftersom kapitalet är bundet i olika fonder vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen. Vi anser att möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera, främst i mindre bolag, ska öka genom justeringar på skatteområdet.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.
|
34. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 13 och
avslår motionerna
2021/22:91 av Dennis Dioukarev (SD),
2021/22:1171 av Magnus Ek (C),
2021/22:1847 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2021/22:1878 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1964 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och
2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 81.
Ställningstagande
Behovet av en kontantinsats har ökat kraftigt till följd av prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Det gör att trösklarna för att komma in på bostadsmarknaden har höjts betydligt för de som stått utanför bostadsmarknaden under samma period. Förståelsen och vetskapen om behovet av ett eget sparande redan vid ung ålder för ett framtida bostadsköp, varierar. Jag och mitt parti vill därför att regeringen utreder och inför ett förmånligt bosparande som förval för alla unga mellan 18–34 år med inkomst av tjänst, där ett skatteavdrag ingår de första 60 månaderna då personen tjänar 12 000 kronor eller mer per månad.
|
35. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 81 och
avslår motionerna
2021/22:91 av Dennis Dioukarev (SD),
2021/22:1171 av Magnus Ek (C),
2021/22:1847 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2021/22:1878 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1964 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2,
2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,
2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 13.
Ställningstagande
Jag och mitt parti vill göra det lättare att spara ihop pengar till kontantinsatsen till den första egna bostaden och föreslår därför att ett skattebefriat bosparande för förstagångsköpare införs. Det skulle betyda mycket för att minska klyftorna på bostadsmarknaden och innebära att fler har råd att köpa en bostad, en reform som är viktig för bl.a. unga men också för andra grupper.
Skattegynnat bosparande finns i många andra länder. I Norge ges en skatterabatt på 20 procent av det sparade beloppet upp till 25 000 kronor per år. Maximalt sparbelopp är 300 000 kronor och sparformen är öppen för personer som inte fyllt 34 år. Jag och mitt parti anser att en liknande modell bör införas i Sverige med den viktiga ändringen att sparformen ska vara öppen för alla oavsett ålder. Det krävs för att ett skattegynnat bosparande ska öka den sociala rörligheten i alla åldersgrupper. Även nyanlända ska ha möjlighet att spara ihop till en insats för att köpa en bostad, liksom den som länge bott i hyresrätt och senare i livet vill köpa sin bostad. Regeringen bör utreda ett system som gör det möjligt att skattefritt spara till sitt första boende.
|
36. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 11 och
avslår motionerna
2021/22:820 av Elin Lundgren (S),
2021/22:1404 av Linus Sköld m.fl. (S) och
2021/22:2152 av Helén Pettersson och Isak From (båda S).
Ställningstagande
När människor inte har möjlighet att ta del av kommunal service måste man gå ihop i föreningar för att samordna bl.a. snöröjning, renhållning och vatten- och avloppsnät. Det kan vara både kostsamt och tidskrävande. Dessa förvaltar gemensamma områden som exempelvis vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor. Det är en självklarhet att kostnaden för att själva förvalta det som den som bor i en storstad bekostar via skattsedeln inte fullt ut ska landa på landsbygdsbon. Mot denna bakgrund bör regeringen se över möjligheten att införa ett avdrag för avgift i samfällighetsföreningar – ett landsbygdsavdrag.
|
37. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motionerna
2021/22:2473 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2021/22:2981 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 30,
2021/22:3797 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD) yrkande 3,
2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 20,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12,
2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19.
Ställningstagande
Kultur finns och finansieras i offentlig, privat och ideell sektor. En modern kulturpolitik omfattar alla dessa och arbetar för att de ska kunna utvecklas både enskilt och tillsammans. Det är viktigt med en mångfald av finansiärer och fria resurser inom kulturpolitiken. I många andra länder finns intressanta avdragsmodeller i skattelagstiftningen. Enligt dansk skattelagstiftning kan verksamheter göra avdrag för penninggåvor till kulturinstitutioner som föregående år mottagit offentligt driftstillskott. Alla skattskyldiga kan dessutom göra avdrag för värdet av gåvor i form av konstverk och kultur- och naturhistoriska föremål till sådana kulturinstitutioner. Gåvor kan också ges till nystartade kulturinstitutioner under vissa förutsättningar. Verksamheter som kan göra avdrag för penninggåvor är skattepliktiga personer och dödsbon som bedriver yrkesmässig affärsverksamhet och organisationer som är skattepliktiga enligt lagstiftningen. För att skapa goda förutsättningar för konsten och kulturen handlar det också om att belysa hur kulturpolitiken hänger samman med alla andra politikområden. Det är inom besöksnäringen som det skapas flest nya arbeten. Det är inom denna sektor som unga människor får sitt första viktiga arbete. En modern kulturpolitik handlar därför både om att bejaka kulturens egenvärde och dess möjlighet att bidra till arbete och tillväxt. Vi har genom det gemensamma budgetförslaget med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 infört en höjning av gåvoskatteavdraget men anser att regeringen bör utreda en utvidgning av gåvoskatteavdraget till att omfatta även gåvor till kultursektorn i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer inom kulturområdet.
|
38. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2473 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och
avslår motionerna
2021/22:2981 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 30,
2021/22:3797 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD) yrkande 3,
2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 20,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12,
2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19.
Ställningstagande
Vi sätter stort värde på det svenska civilsamhället. Civilsamhället har ett egenvärde och ska inte ses som ett redskap för politiker och den offentliga makten att genomdriva sina politiska ambitioner. Civilsamhället har många kvaliteter som är viktiga i byggandet av ett gott samhälle. De insatser som enskilda personer och olika föreningar inom civilsamhället gör bidrar till att stärka det sociala kapitalet i samhället och har stor betydelse för t.ex. kunskapsutveckling, folkhälsa, demokrati och kulturarvets bevarande. I Sverige finns det många aktörer inom civilsamhället som tar emot offentligfinansierat stöd i form av olika bidrag från staten, kommunerna och andra aktörer. Samtidigt har olika former av ekonomiskt stöd såsom gåvor från enskilda stor betydelse för viktiga verksamheter som drivs ideellt.
Vi är positiva till att gåvoskatteavdraget återinfördes 2019, och genom det gemensamma budgetförslaget med Moderaterna och Kristdemokraterna som antogs av riksdagen i november 2021 införde vi en höjning av gåvoskatteavdraget den 1 januari 2022. Vi anser att privatpersoners vilja att skänka pengar till konstruktiva aktörer inom civilsamhället bör uppmuntras. Avdraget kan bidra till att t.ex. organisationer som bekämpar folksjukdomar och stöttar samhällets svagaste har en chans att få ett starkare stöd via privata ekonomiska donationer. Regelverket för gåvoskatteavdraget undantar många allmännyttiga verksamheter genom att det i dag krävs att gåvorna ska avse att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Det finns många typer av aktörer i civilsamhället som också bidrar med samhällsnytta men som i dag inte omfattas av regelverket. Vi vill att regeringen utreder hur fler allmännyttiga ändamål kan omfattas av regelverket. Vidare anser vi att det skulle vara positivt om juridiska personer omfattades av gåvoskatteavdraget och anser att regeringen bör utreda detta. Utformningen av gåvoskatteavdraget är administrativt betungande och beloppsgränsen är för låg i förhållande till våra grannländer. I Norge är t.ex. taket för beloppsgränsen betydligt högre. Vi menar att den positiva påverkan på civilsamhället skulle kunna bli större om taket höjdes. Vi vill att regeringen utreder hur taket för beloppsgränsen för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet kan höjas. Vi vill att regeringen utreder hur administration kring t.ex. gåvomottagarnas rapporteringsplikt och hantering av kontrolluppgifter till Skatteverket kan förenklas.
Vi vill genomdriva ytterligare reformer för att stärka civilsamhällets oberoende och anser att gåvoskatteavdraget behöver vidareutvecklas för att underlätta för civilsamhällets aktörer att stå på egna ben ekonomiskt och på så vis kunna öka sitt oberoende. På detta sätt undviker man att civilsamhället blir alltför beroende av bidrag och allmosor från staten och därmed direkt eller indirekt styrs av staten.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.
|
39. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 30 och
avslår motionerna
2021/22:2473 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2021/22:2981 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3797 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD) yrkande 3,
2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 20,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12,
2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19.
Ställningstagande
Civilsamhället är viktigt för enskilda som kan få bidra till något ändamål man brinner för och för de som tar del av de verksamheter som anordnas. Vidare bidrar civilsamhället till gemenskap och föreningsvana, vilket är mycket betydelsefullt också på samhällsnivå. Varje människa måste få möjlighet att bidra efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Det är därför viktigt att stöd till civilsamhället fördelas på ett sätt som gör att fler kan delta och att stödet fördelas jämställt. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår ett behov av organiserat samarbete mellan människor. Det har inte minst blivit tydligt under coronakrisen med bl.a. insatser för att hjälpa personer i riskgrupper att handla. För att ge civilsamhället bättre förutsättningar att bygga upp sin verksamhet och vara starkt även framöver bör regeringen utreda hur gåvoskatteavdraget skulle kunna breddas.
|
40. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 20,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12,
2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19 och
avslår motionerna
2021/22:2473 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2021/22:2981 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 30,
2021/22:3797 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD) yrkande 3 och
2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4.
Ställningstagande
Civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och därför behövs det åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas. Många viktiga verksamheter som t.ex. anordnar sommaraktiviteter för barn i ekonomiskt utsatta familjer, tar hand om flyktingar eller driver härbärgen för hemlösa bygger på människors frivilliga engagemang och gåvor. Alla regioner i landet behöver arbeta för den sociala ekonomins utveckling ur ett strategiskt perspektiv. För att värna det frivilliga engagemanget måste staten uppmuntra all form av hjälp. Skattereduktionen för gåvor är en konkret och tydlig åtgärd som många människor kan ta del av.
Jag och mitt parti ser positivt på den utökning av gåvoskatteavdraget som gjordes i samband med att det gemensamma budgetförslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna antogs av riksdagen den 24 november 2021. Det finns dock flera förbättringar av reformen som behöver göras och det är nu hög tid att göra dessa.
Skattereduktionen bör breddas så att även företag ska vara berättigade till avdraget. Vidare bör fler organisationer omfattas. I dag omfattas sociala ändamål och forskning. En utredning bör tillsättas i syfte att fler ändamål ska kunna omfattas.
De frivilliga försvarsorganisationerna är ovärderliga för försvarsförmågan i hela landet i händelse av kris eller krig, men de har också i fredstid en avgörande betydelse för att stärka det breda säkerhetsarbetet, den folkliga förankringen och försvarsviljan i landet. För att underlätta deras arbete är det viktigt att frivilligorganisationerna får de förutsättningar som krävs för att de ska kunna fullfölja sitt högkvalitativa arbete. Veteranstödsorganisationer bör därför omfattas av skatteavdraget för gåvor till ideella organisationer.
Målsättningen med svensk kulturpolitik bör vara att uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare. Nästa steg behöver tas i form av ytterligare skattemässiga incitament för icke-offentlig finansiering av kultursektorn. Även organisationer som t.ex. arbetar med miljö och klimat, djurskydd, hälsa och livsåskådning bör kunna omfattas i framtiden.
Utredningen bör också studera förutsättningarna för att sänka den gräns som finns i dag för hur stor varje enskild gåva måste vara. Beloppet är i dag 200 kronor samtidigt som den vanligaste gåvan är 100 kronor. Det vore positivt att sänka gränsen eftersom det finns en uppenbar risk att denna gränsdragning stänger ute en grupp från möjligheten till avdrag. Administrationen för de berörda organisationerna bör utredas. Det är positivt att de avgifter som tidigare fanns nu är borttagna men avdraget innebär fortfarande en administrativ börda för organisationerna, vilket främst påverkar mindre organisationer.
Detta bör regeringen se över.
|
41. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
avslår motionerna
2021/22:2473 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 1–5,
2021/22:2981 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 30,
2021/22:3797 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD) yrkande 3,
2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 35,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 20,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 12,
2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19.
Ställningstagande
Mångfald ska värnas och är ett fundament för frihet. Det är därför jag och mitt parti när vi var i regeringsställning förbättrade förutsättningarna för idéburna aktörer i välfärdssektorn. Trots de politiska reformer som genomförts finns det fortfarande ett behov av fler reformer för civilsamhället och en samlad översyn av hur skattesystemet påverkar den civila sektorns möjligheter att bli en starkare aktör inom välfärdsarbetet. Regeringen bör se över detta.
|
42. |
av Niklas Wykman (M), Magnus Stuart (M), Kjell Jansson (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2021/22:722 av Teresa Carvalho (S),
2021/22:1689 av Magnus Manhammar (S),
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2669 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2021/22:3550 av Lars Beckman (M),
2021/22:3567 av Lars Beckman och Jan Ericson (båda M),
2021/22:3679 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 22 och 25,
2021/22:3870 av Lawen Redar (S) och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5.
Ställningstagande
En förutsättning för att Sverige ska fortsätta att vara ett rikt välfärdsland är ökad ekonomisk tillväxt. För att det ska bli möjligt måste villkoren för företagen förbättras och stärkas. Sverige är just nu bland de utvecklade länder som har lägst tillväxt per capita. Att det har varit så under många år tyder på att politiken inte levererar tillräckligt bra förutsättningar. För att komma till rätta med detta behövs en bred palett av åtgärder. En av de främsta åtgärderna är en bred skattereform vars mål ska vara att förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap. Bolagsskatter och kapitalskatter måste vara konkurrenskraftiga och uppmuntra till investeringar i Sverige. Villkoren för att starta, växa och expandera måste vara bra för att fler ska våga lämna trygga och välbetalda arbeten för att starta företag. Det svenska ägandet ska värnas och stärkas. Senare forskning visar tydligt att det spelar roll vem som äger företaget och var ägaren finns. Det finns ett behov av mindre särlösningar och ett enklare sammanhållet skattesystem som underlättar och ökar möjligheterna för entreprenörskap och företagande i Sverige. Detta bör regeringen se över.
|
43. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5 samt
avslår motionerna
2021/22:722 av Teresa Carvalho (S),
2021/22:1689 av Magnus Manhammar (S),
2021/22:2669 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2021/22:3550 av Lars Beckman (M),
2021/22:3567 av Lars Beckman och Jan Ericson (båda M),
2021/22:3679 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 22 och 25,
2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
2021/22:3870 av Lawen Redar (S).
Ställningstagande
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och trygghet men även göra investeringar i sådant som kan bidra till fortsatt ekonomisk utveckling. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Inkomstbeskattningen behöver ses över och en reform av skattesystemet utredas för att den svenska konkurrenskraften inte på sikt ska urholkas. På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som är oskäliga. Bland annat gäller inte samma skatt för lön som för pension och skatten skiljer sig nästan med en månadslön per år för en löntagare i en högskattekommun jämfört med en löntagare med samma inkomst i en lågskattekommun. Vi värnar det kommunala självbestämmandet men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Dessvärre har kommuner med ett mindre beskattningsunderlag tvingats hålla relativt höga kommunalskattesatser jämfört med andra kommuner, vilket kan vara ett problem för deras möjlighet att attrahera kompetens. Olika bolagsformer, kapitalinvesteringar och fastighetstyper beskattas på olika sätt och det är ytterligare exempel på orättvisa regler för näringsverksamheter.
Orättvisor i beskattningen spär på befolkningens missnöje och minskar förtroendet för skattesystemet. Vi vill därför tillsätta en utredning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär en inkonsekvent och ologisk beskattning – en utredning som föreslår konkreta reformer på varje enskilt område för att komma till rätta med obalanserna. Vi vill ha en reform av de ologiska skatteskillnaderna som inte bör leda till ett höjt skatteuttag totalt sett utan snarare utgå från möjliga besparingar som kan öppna för ett sänkt skatteuttag. Utredningen behöver därför ha både intäkter och kostnader som utgångspunkt.
Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och inte bara beroende av vilken flagga fartyget har utan även av vilken typ av trafik som bedrivs och vilka vatten som trafikeras. Den s.k. 183-dagarsregeln som under vissa förutsättningar kan tillämpas har visat sig vara svårtolkad och ibland ologisk. Det leder till en stor administrativ börda för rederierna men även för den enskilde som inte på förhand kan räkna ut hur mycket skatt som ska betalas och därmed inte heller hur stor nettolönen kommer att bli. För att svenska sjömän ska ha en förutsägbar och rättssäker beskattning behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras.
Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället, vilket långsiktigt kan utgöra en samhällsrisk. För att uppmuntra till privat sparande föreslår vi en skattemässigt enkel metod med en fördelaktig beskattning. Vi vill också utreda hur inkomstskatteavdragen och ränteavdrag skulle behöva utformas för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör omfatta en differentierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet och en öppen redovisning av alla skulder. Den bör också innefatta ett gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, hur beskattning av vinster och uttag ska göras, utredning av samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området. Utredningen bör göras av samtliga insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad vi anfört ovan.
|
44. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2021/22:3679 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 22 och 25 samt
avslår motionerna
2021/22:722 av Teresa Carvalho (S),
2021/22:1689 av Magnus Manhammar (S),
2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2669 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3550 av Lars Beckman (M),
2021/22:3567 av Lars Beckman och Jan Ericson (båda M),
2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3870 av Lawen Redar (S) och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5.
Ställningstagande
Sverige har länge varit i behov av en omfattande skattereform, som syftar till att skapa fler arbeten och mer tillväxt samtidigt som kostnaden för miljöfarlig verksamhet bör höjas. Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. För mig och mitt parti är det självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde.
Skattebaser är ett effektivt verktyg för att öka människors inflytande över sin vardag. Därför vill jag och mitt parti att skattepolitiken ska användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Det är en viktig del i en skattereform. Flera delar av den statliga fastighetsskatten bör regionaliseras i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. Det bör utredas hur ett antal skattebaser skulle kunna regionaliseras så att regionerna får behålla en större andel av de värden som skapas hos dem. Ett första steg är att regionalisera fastighetsskatten på vatten- och vindkraftverk.
Vidare behöver skattesystemet gynna en sund bostadsmarknad. Därför finns det ett stort behov av att snarast genomföra en bred skatteöversyn som bl.a. bör syfta till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Dagens skattesystem försvårar den rörlighet som bostadsmarknaden behöver. Samtidigt som många människor efterfrågar en bostad är det många som vill flytta men som inte anser sig ha råd att ta den skattesmäll en betydande kapitalvinst skulle innebära. Konsekvensen blir att bostadsbeståndet nyttjas ineffektivt och att människor får svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.
Subventioner och avgifter inom den digitala sektorn slår snett. I dag får globala jättar tillgång till avgiftsfri energi till sina servrar medan svenska bolag får betala avgifterna. Elektronik beläggs med kraftiga avgifter utifrån en förlegad syn på hur elektroniskt minne används. En översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning. Särskilt angeläget i en sådan översyn är den s.k. kassettavgiften. Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft, och det är viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag.
Transportsektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet står i centrum för klimatomställningen. Skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningarna som råder i Sverige. En skatteväxling inom transportsektorn bör genomföras som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Det finns flera skäl för att göra en översyn av skattesystemet i transportsektorn, bl.a. att den enskildes kostnad för skatt på bränsle kommer att minska inom ramen för den gröna skatteväxling när fordon med förbränningsmotorer i allt högre utsträckning drivs av fossilfria gröna bränslen och andelen eldrivna fordon ökar. Hur en sådan skattereform ska utformas måste avgöras i en bred dialog med alla berörda och om den ska ersättas med andra skattebaser måste dessa bl.a. differentiera beskattning av vägtrafik i städer och i lands- och glesbygd. I städer bidrar trafiken med problem som inte förekommer i samma utsträckning på landsbygden, t.ex. sämre luftkvalitet, trängsel och buller. Det är samtidigt nödvändigt med en översyn och anpassning av andra styrmedel som t.ex. energi- och koldioxidskatt på drivmedel, reduktionsplikt samt bonus–malus-systemet.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att utöka rotavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen kring rot- och rutavdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygghetsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa avdrag för införande av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag med en utökad skattefrihet för förmåner och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en slopad skatt på dricks och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta dricks som skattepliktig ersättning för arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan åstadkomma en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt anpassa regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utveckling av rutavdraget till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet av certifierade leverantörer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för rot och rut kan tillämpas för arbeten utomlands och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU verka för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för fackföreningsavgiften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av rot- och rutavdragens regelverk med syftet att tillåta avdrag för renoverings-, om- och tillbyggnadsåtgärder samt för hushållstjänster endast för objekt placerade och tjänster utförda i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ändring i skattelagstiftningen för att göra generella utbildningar för anställda till skattefri förmån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka regelverket kring friskvårdsbidrag så att det innefattar även utrustning som möjliggör att träningen blir av och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga friskvårdsbidraget till att även innefatta naprapat/kiropraktor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett rotavdrag för uppvisad miljövinst i sitt boende kan konstrueras för maximal klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett rutavdrag för taxiresor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor, sjukgymnast och motsvarande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga reparationsavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dricks bör vara en gåva ur ett skatterättsligt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för att förhindra digitalt utanförskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattevillkoren för att underlätta hemarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tillåta en mer jämlik fördelning av kostnaderna för kollektivt boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att möjliggöra rotavdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av förmånsbeskattning av färdigproducerad mat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att sänka skatten ytterligare för landets pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att återställa rotavdraget till högre nivå och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att påskynda byggsektorns klimatomställning genom att i rotavdraget ställa hållbarhetskrav på byggmaterial och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att återinföra skattereduktion för fackföreningsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta barnbidraget för det fjärde barnet och nästföljande barn samt flerbarnstillägget med motsvarande skattesänkning på inkomst av arbete och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga rotavdraget till att även omfatta avloppsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra privata sjukvårdsförsäkringar avdragsgilla för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att egenföretagare inte ska förmånsbeskattas för privata sjukvårdsförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för fjällräddarna och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragen kopplade till cykelpendling och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa förmånsbeskattning för elbilsladdning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet för arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skattereform undersöka möjligheten att införa en sockerskatt i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast se över möjligheterna att även låta jakt och jaktskytte ge rätt till friskvårdsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för dem som tar körkort för buss eller lastbil om det sedan resulterar i att man får ett chaufförsjobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för även jakt och sportskytte att få del av friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett avskaffande av skatten på ruttjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda hur skattesystemet på ett effektivt sätt kan uppmuntra till privat pensionssparande bland breda grupper av löntagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa RUT-avdrag även för hemleverans av matvaror och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för avdrag för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragen i syfte att införa en högre och mer rimlig nivå på reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förmånligt och över tid stabilt system för personligt pensionssparande bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett avdrag för körkortskostnaderna, ett RATT-avdrag, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda rotavdraget till att omfatta den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda rotavdraget till att omfatta den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattelagstiftningen bör ändras så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte som inkomst av tjänst för den som utför styrelseuppdraget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för buffertsparande och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av möjligheten att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgiften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ett jobbahemmabidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till REP-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnbidraget i fråga om att omvandla flerbarnstillägget till ett flerbarnsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheten till privat pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rot- och rutavdragen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag kring hur staten kan stärka civilsamhällets oberoende och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att höja taket för beloppsgränsen inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att förenkla administrationen för gåvomottagarna inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra ett system för privat pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ett kontinuerligt underhåll för fastigheter där ett rotavdrag bör ingå och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställningsrut och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lönsamheten och se över regler och skattelagar i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av att sänka den högsta marginalskatten till 50 procent och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka utbildningspremien för högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inkomstgränsen för de som kan beviljas expertskatt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att expertskatten även ska omfatta medarbetare som återvänder till Sverige efter att ha arbetat tio år utomlands, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skapa en likabehandling mellan juridiska företagsformer genom att utreda avdragsrätt för friskvård i enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur respektavståndet kan öka genom förändrad skatt på tjänstepension och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda möjligheten att höja grundavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för försvarsanställda i utlandstjänst och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utvidgning av skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer till att även omfatta svenska veteranstödsorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för nyinvesteringar som ger energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att anställda ska kunna genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra rotavdraget till att även gälla reparationer och säkerhetshöjande åtgärder på fordon och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på avskaffad förmånsbeskattning för kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att tillse att efterlevnaden av förmånsbeskattning av arbetsplatsparkering stärks och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på ett nytt avståndsbaserat reseavdrag som gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna kring förmånsbeskattning i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter och drivkrafter att jobba längre och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt rutavdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett investeringsstöd för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett stöd för rekognoseringsturer för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en översyn av skatteregler som gör att det samiska jordbruket hanteras likvärdigt som övrigt fiske och jordbruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning om bredare finansiering av kulturen i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer inom kulturområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att egenföretagare bör ha möjlighet till friskvård på lika villkor med arbetstagare och att regeringen bör se över hur en sådan reform kan utformas på lämpligt sätt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avdrag för friskvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reseavdraget ska utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om privata sjukförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ändra skattesystemet så att den näst högsta marginalskatten i världen sänks och antalet som betalar den minskar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till en långsiktig plan för skattesänkningar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle även efter coronapandemin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över att tjänstebilsbeskattningen är rimlig i Sverige och är i nivå med EU:s genomsnitt och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att effektivisera kontrollen av reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket i rutavdraget och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat rutavdrag och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett omställningsavdrag för att underlätta kompetensutveckling och omställning och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att växla vissa bidrag till att bli skatteavdrag för att öka drivkraften för bl.a. kvinnors arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
71.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur offentliga stöd med bibehållen konkurrenskraft kan skatteväxlas mot ökade miljöersättningar för biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka miljöstyrningen för förmånsbilar genom att se över möjligheten att endast miljöbilar kvalificeras som förmånsbilar och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla LOV och rutavdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra jämbördiga regler för gränspendlare vid uppsägning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landsgränser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom ett blått avdrag skapa ekonomiska incitament för medborgarna att investera i vattenbaserade teknologier och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna för att utreda en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn, ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet, och att detta skattesystem ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den bör se över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. se över en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en vidgning av det gröna avdraget för att inkludera en större bredd av grön teknik som kan påskynda omställningstakten och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skattesystemet tar hänsyn till villkoren på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla LOV och rutavdraget och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avdrag för friskvård och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genomföra förenklingar för enskilda näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna avseende skattereduktion för gåva i syfte att inkludera fler mottagande organisationer och överväga högre belopp och tillkännager detta för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. se över en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten, samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag, och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergripande skattereform som förbättrar förutsättningarna för företagande och entreprenörskap och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragen för människor som är i behov av bil för sin dagliga förflyttning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad skattereduktion för gåvor och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om se över att avskaffa den statliga inkomstskatten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett startjobbskatteavdrag som gör de första arbetsinkomsterna i livet skattefria och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt skatt för pensionärer, med särskild inriktning på dem med lägst pensioner, och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av en översyn av åtgärder för en levande, dynamisk och konkurrenskraftig konstmarknad och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45 000 kronor per år och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
59.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att veteranstödsorganisationer bör omfattas av skatteavdraget för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och föreslå åtgärder för att komma till rätta med inkonsekventa skatteskillnader och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka tjänster som ska berättiga till rut och rot samt förebygga missbruk av dessa och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematisera och förstärka kontrollen av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra skattevillkoren för personaloptioner och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkets betydelse i kärnyrken inom vård, skola och omsorg och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av styrelsearvoden och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler för förmånsbeskattning av utrustning vid hemarbete och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställningsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
81.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefritt bosparande och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa reformer i beskattningen som syftar till att förbättra möjligheten för fortbildning och omskolning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en genomgång av skattesystemet i syfte att identifiera potentiella ändringar som stärker civilsamhällets möjligheter att verka, förbättras samt utvecklas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat rutavdrag och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt skatt på de allra lägsta arbetsinkomsterna genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en jobbpremie för personer med långvarigt bidragsberoende och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa motsvarande ett rutavdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till ett nytt jobb och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa förmånsbeskattningen på företagscykel och kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gåvoskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
127.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en examensbonus och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rutavdraget och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ett bredare ekonomiskt incitament för träning än friskvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att tidigt och återkommande utvärdera det gröna skatteavdragets relevans givet den snabba marknadsutvecklingen för solceller och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en utredning av ekonomiska incitament för kooperativa energilösningar och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett extra förhöjt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att principen om att förorenaren betalar ger en träffsäker styrning av klimatomställningen och ska vara vägledande för klimatstyrmedlen och tillkännager detta för regeringen.
75.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reseavdraget ska begränsas där det finns en fungerande kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till skattereduktion för gåva och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett dubbelt jobbskatteavdrag för utsatta grupper och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samarbetet mellan kommuner och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt skatt för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera fler tjänster i rutavdraget och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snart som möjligt utvärdera ruttjänsten som avser enklare tillsyn av bostad för att se om utformningen behöver justeras och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre regler för personaloptioner och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla regioner i landet ska arbeta strategiskt med utveckling av den sociala ekonomin och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av om skattebefrielsen för egenproducerad el ska återställas och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av rotavdraget och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell för automatiskt bosparande vid inkomst av tjänst över en viss nivå och tillkännager detta för regeringen.