|
|
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU
Sammanfattning
Utskottet konstaterar att kommissionen har underlåtit att genomföra en egen konsekvensanalys bl.a. med hänvisning till att det har ingåtts en överenskommelse mellan medlemsstaterna i det s.k. Inclusive Framework on BEPS (IF), att EU har ett begränsat handlingsutrymme eftersom det viktigaste inslagen i regelverket redan har fastställts samt behovet av skyndsamhet.
Mot bakgrund av att frågorna på direktbeskattningens område i princip är förbehållna medlemsstaternas nationella kompetens konstaterar utskottet att det ställs höga krav på att unionens lagstiftningsförslag är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om målet för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av unionen. Det ställs också enligt utskottet höga krav på att lagstiftningsförslagen är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.
Utskottet anser att kommissionens underlåtenhet att genomföra en konsekvensanalys försvårar en bedömning av förslagets effekter i en sådan omfattning att utskottet inte kan bedöma om förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen.
Utlåtandet innehåller en reservation (V).
Prövade förslag
Kommissionens förslag till rådets direktiv om säkerställande av en global minimiskatt för multinationella företagsgrupper i unionen (COM(2021) 823).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Förslagets huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över prövade förslag
Bilaga 2
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU |
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 2.
Reservation (V)
Stockholm den 17 mars 2022
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Ulla Andersson (V), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Hannah Bergstedt (S), Aphram Melki (C) och Lorentz Tovatt (MP).
Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett direktivförslag om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU. Genom direktivet genomförs enligt kommissionen de modellregler för pelare 2 avseende en global minimibeskattning som arbetats fram inom ramen för det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster, det s.k. Inclusive Framework on BEPS (Base Erosion and Profit shifting), förkortat IF.
Kammaren hänvisade det aktuella ärendet till skatteutskottet den 22 februari 2022. Tidsfristen för att avge ett motiverat yttrande löper ut den 14 april 2022.
Regeringen har informerat om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i ärendet i faktapromemoria 2021/22:FPM46 Direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. I samband med utskottets sammanträden den 17 februari respektive den 22 februari 2022 informerade statssekreterare Tora Hansjons utskottets ledamöter om frågan. Utskottet höll vid det senare tillfället även en överläggning med regeringen i den aktuella frågan inför behandlingen i Ekofinrådet den 15 mars 2022.
Sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande internationellt arbete inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20 för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. Detta arbete har bl.a. bedrivits för att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas. En del av arbetet har varit inriktat på de utmaningar som digitaliseringen innebär för beskattningen. Arbetet är uppdelat i två delar, eller pelare, varav pelare 1 avser omfördelning av beskattningsrätt mellan stater och pelare 2 avser en global minimibeskattning som motverkar skatteundandraganden. Den 8 oktober 2021 nådde nästan samtliga av IF:s 140 medlemsländer en övergripande politisk överenskommelse om åtgärder för att hantera digitaliseringens utmaningar för beskattningen. Överenskommelsen omfattar båda pelarna. IF antog den 14 december 2021 s.k. modellregler för global minimibeskattning (pelare 2).
Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett direktivförslag om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU. Genom direktivet genomförs enlig kommissionen de modellregler för pelare 2 om en global minimibeskattning som arbetats fram inom ramen för IF.
Syftet med kommissionens förslag är att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. Reglerna syftar således till att sätta en nedre gräns för konkurrensen vad gäller bolagsskattesatser genom att införa en miniminivå för beskattningen. Genom att ta bort merparten av de fördelar som det innebär att flytta vinster till jurisdiktioner med låg eller ingen beskattning uppnås en jämn spelplan för företag runt om i världen samtidigt som jurisdiktioner kan skydda sina skattebaser.
Det föreslagna ramverket består av två nära sammankopplade regler de s.k. GloBe-reglerna: Income Inclusion Rule, IIR-regeln, och Undertaxed Payment Rule, UTPR-regeln. En s.k. top up-skatt, dvs. mellanskillnaden upp till miniminivån om 15 procent, ska enligt förslaget tas ut när den effektiva skattesatsen (effective tax rate, ETR) understiger 15 procent. Huvudregeln är att IIR-regeln ska tillämpas, vilken innebär en inkludering av vinster genom att ett moderbolag högst upp i ägarkedjan av koncernen, toppmoderbolaget (ultimate parent entity - UPE) löpande beskattas för en proportionell andel av vinsten hos dotterbolag som inte beskattats med minst miniminivån.
Enligt reglerna ligger huvudansvaret hos toppmoderbolaget att säkerställa att skattenivån för koncernen uppnår minimiskattenivån. Under vissa omständigheter kan ansvaret flyttas ned till mellanliggande bolag i koncernen i EU, t.ex. om moderbolaget finns i ett tredje land som inte har infört GloBe-reglerna och därför inte har någon IIR-regel. Om IIR-regeln inte kan tillämpas ska enligt förslaget UTPR-regeln träda in och kompensera för det bortfall i skattebetalning som annars IIR-regeln skulle fånga upp. Detta sker antingen genom att avdrag nekas för betalningar eller genom att skatt påförs i koncernen enligt en särskild fördelningsnyckel för att motsvara den skatt som en tillämpning av IIR-regeln skulle ha medfört.
För att avgöra om koncernens vinst har beskattats med miniminivån ska den effektiva skatten för hela koncernen, den effektiva skattebelastningen, beräknas. Det ska enligt förslaget ske genom att faktiskt betald skatt jämförs med redovisad vinst med vissa skattemässiga justeringar enligt den redovisningsstandard som gäller för toppmoderbolaget (IFRS, International Financial Reporting Standards, eller vissa andra godkända standarder). Beräkningen av den effektiva skattesatsen och bedömningen av om minimiskattenivån är uppnådd ska enligt förslaget ske på jurisdiktionsnivå, dvs. land för land.
Kommissionen föreslår att GloBE-reglerna ska gälla för koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro. Tröskeln är densamma som för OECD:s land-för-land-rapportering (country-by-country reporting, CbC). Kommissionen föreslår vidare att vissa subjekt med hänsyn till deras syfte och ställning ska vara undantagna. Det gäller statliga organ, internationella organisationer, icke-vinstdrivande organisationer, pensionsfonder samt särskilt definierade investeringsfonder och fastighetsfonder om dessa utgör toppmoderbolag.
För att regelverket ska vara förenligt med EU-rätten och i huvudsak med etableringsfriheten föreslår kommissionen att reglerna ska utvidgas till att även omfatta nationella, inhemska koncerner som inte bedriver gränsöverskridande verksamhet. Genom utformningen undviker man enligt kommissionen diskriminering mellan koncerner som bedriver gränsöverskridande verksamhet och de som inte gör det.
Kommissionen föreslår också ett s.k. substansundantag (substance carve-out) där BEPS-riskerna anses vara mindre. Undantaget innebär att vinst motsvarande 5 procent av bokfört värde på materiella tillgångar och löner undantas. Vidare föreslår kommissionen ett de minimis-undantag som undantar vinst som en koncern har i en jurisdiktion om omsättningen är under 10 miljoner euro eller vinsten under 1 miljon euro. Vidare ska ett undantag för internationell sjöfart gälla.
Enligt förslaget har bolag med säte i en medlemsstat och som omfattas av GloBE-reglerna en skyldighet att lämna information till skattemyndigheten i medlemsstaten om bl.a. top up-skatt.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Jämför reservationen (V).
Kommissionens bedömning
Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom problemets karaktär kräver ett gemensamt initiativ på hela den inre marknaden. Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga eftersom ett enhetligt genomförande av OECD:s modellregler i EU måste säkerställas. Kommissionen menar att ett gemensamt tillvägagångssätt är viktigt för att skydda och förbättra den inre marknadens funktion och maximera de positiva effekterna av en minimibeskattning av vinster i bolagssektorn. Detta kan bara uppnås om lagar stiftas centralt och införlivas på ett enhetligt sätt.
Eftersom multinationella koncerner vanligtvis finns i flera EU-medlemsstater och de föreslagna GloBE-reglerna har en gränsöverskridande dimension är det enligt kommissionen viktigt att skillnader i tillämpningen mellan olika medlemsstater inte uppstår eftersom det skulle kunna leda till bristande överensstämmelse och till att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det är därför avgörande att vidta åtgärder som fungerar för den inre marknaden som helhet, och det kan endast ske på unionsnivå. Gemensamma åtgärder på unionsnivå har också enligt kommissionen ett mervärde eftersom olika intressen på den inre marknaden kan balanseras mot varandra och gemensamma mål och lösningar kan identifieras. Gemensamma åtgärder på unionsnivå säkerställer vidare att de nya reglerna är rättssäkra och att de står i överensstämmelse med unionens grundläggande friheter.
Kommissionen anser vidare att direktivet är förenligt med proportionalitetsprincipen. Enligt kommissionen går förslaget inte utöver syftet att säkerställa en effektiv minimibeskattning för de bolagskoncerner som överstiger tröskeln om en omsättning om minst 750 miljoner euro och som är verksamma på den inre marknaden. Förslaget är vidare förenligt med OECD:s modellregler och med EU-rätten.
Utvidgningen av tillämpningsområdet för IIR-regeln till inhemska koncerner som överstiger tröskeln antas enligt kommissionen gälla endast ett begränsat antal koncerner och är till för att garantera att direktivet står i överensstämmelse med EU-rätten. Mot denna bakgrund anser kommissionen att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål och därför är förenligt med proportionalitetsprincipen.
Regeringens ståndpunkt
I samband med utskottets överläggning med regeringen den 22 februari 2022 formulerade regeringen följande ståndpunkt. Regeringen prioriterar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Regeringen är därför positiv till direktivförslagets syfte. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Kommissionens förslag om en global minimibeskattning är omfattande och komplext. Det är viktigt att ett system för en global minimibeskattning uppnår en lämplig balans mellan komplexitet och effektivitet. Det ska vara förutsebart, proportionerligt och träffsäkert utifrån syftet samt vara i linje med OECD:s modellregler om en global minimibeskattning. Av direktivet bör det framgå att det slutliga resultatet av OECD-arbetet ska beaktas vid genomförandet. Dubbelbeskattning och en orimlig administrativ börda för skattskyldiga, skatteförvaltningar eller andra berörda myndigheter bör undvikas. Medlemsstaterna bör få rimlig tid att genomföra direktivet där hänsyn tas till medlemsstaternas interna lagstiftningsprocesser. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet- och Miljöpartiet delade regeringens ståndpunkt.
Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Regeringen prioriterar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Regeringen är därför positiv till direktivförslagets syfte. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Kommissionens förslag om en global minimibeskattning är omfattande och komplext. Det är viktigt att ett system för en global minimibeskattning uppnår en lämplig balans mellan komplexitet och effektivitet. Det ska vara förutsebart, proportionerligt och träffsäkert utifrån syftet samt vara i linje med OECD:s modellregler om en global minimibeskattning. Direktivet ska inte antas förrän OECD:s arbete har slutförts och beaktats i direktivet. Dubbelbeskattning och en orimlig administrativ börda för skattskyldiga, skatteförvaltningar eller andra berörda myndigheter bör undvikas. Medlemsstaterna bör få rimlig tid att genomföra direktivet där hänsyn tas till medlemsstaternas interna lagstiftningsprocesser. Regeringen ska vidare verka för att ikraftträdandet inom EU villkoras av att ett visst antal av de länder som deltagit i förhandlingarna i Inclusive Framework är redo att genomföra förslaget om en global minimiskatt.
Regeringens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna
Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom problemets karaktär kräver ett gemensamt initiativ på hela den inre marknaden. Kommissionen anser att det finns ett behov av ett gemensamt agerade för att skydda och förbättra den inre marknadens funktion och maximera de positiva effekterna av en minimibeskattning av vinster i bolagssektorn. Det är vidare viktigt att det inte uppkommer skillnader i tillämpningen av reglerna mellan olika medlemsstater eftersom det skulle kunna leda till snedvridningar på den inre marknaden i konkurrenshänseende. För att säkerställa att detta inte sker behöver åtgärder vidtas på unionsnivå. Gemensamma åtgärder på unionsnivå har också fördelen att olika intressen på den inre marknaden kan balanseras mot varandra och att gemensamma mål och lösningar kan identifieras. Därutöver skulle även gemensamma åtgärder på unionsnivå säkerställa att de nya reglerna är rättssäkra och att de står i överensstämmelse med unionens grundläggande friheter.
Regeringen vill inledningsvis framhålla att medlemsstaternas befogenhet på skatteområdet måste värnas när det gäller direkta skatter. Det gäller bl.a. möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Det faller inom ramen för varje medlemsstats nationella befogenhet att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på lämpligt sätt. Företagsbeskattningen är nära integrerad med både andra delar av skatteområdet och med medlemsstaternas ekonomiska och politiska förhållanden.
Regeringen anser att det är en fördel om alla medlemsstater gemensamt inför en minimibeskattning av vinster i bolagssektorn för att förhindra vinstförflyttning till jurisdiktioner med låg eller ingen beskattning, vilket skyddar skattebasen. I annat fall kan vissa medlemsstater exempelvis välja att inte vidta några åtgärder alls. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att missmatchningar och snedvridningar på den inre marknaden kan uppkomma om de åtgärder som länderna har vidtagit är alltför olika. Dessa risker minskar genom ett samordnat tillvägagångssätt.
Sammantaget bedöms fördelarna med ett samordnat införande av förslaget om en minimibeskattning av vinster i bolagssektorn överväga den eventuella nackdelen av en inskränkning av den nationella befogenheten. Regeringen delar således kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Enligt kommissionen är förslaget också i linje med proportionalitetsprincipen. Kommissionen menar att förslaget inte går längre än syftet att säkerställa en minimibeskattning för de bolagskoncerner som överstiger tröskeln på en omsättning om 750 miljoner euro. Förslaget ligger också i linje med OECD:s modellregler och EU-rätten. Utvidgningen av tillämpningsområdet för IIR-regeln till inhemska koncerner över tröskeln antas gälla endast ett fåtal koncerner och är till för att garantera att direktivet står i överensstämmelse med EU-rätten. Mot denna bakgrund anser kommissionen att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål och är därför förenligt med proportionalitetsprincipen.
Det kan konstateras att kommissionen inte har utfört någon egen konsekvensanalys av förslaget, vilket påverkar möjligheterna att bedöma dess effekter. En aspekt när det gäller förslaget med en minimibeskattning av vinster i bolagssektorn är hur reglerna stämmer överens med OECD:s modellregler. Detta har betydelse för konkurrenskraften i relation till tredjeland. Regeringen anser att det är positivt att förslaget innebär en minimiskyddsnivå inom unionen. Genom ett samordnat införande inom unionen av förslaget om en minimibeskattning av vinster i bolagssektorn uppnås målet att förhindra vinstförflyttning till jurisdiktioner med låg eller ingen beskattning.
Sammantaget gör regeringen bedömningen att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål. Regeringen instämmer således i kommissionens bedömning att förslaget bör vara förenligt med proportionalitetsprincipen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det har hög politisk prioritet att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Utskottet är därför positivt till förslagets syfte att sätta en nedre gräns för konkurrensen vad gäller bolagsskattesatser genom att införa en miniminivå för beskattningen.
Nyttan av att ha harmoniserade regler måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Utskottet vill därför betona att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skatter. Det faller inom varje medlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på lämpligt sätt.
Utskottet konstaterar att kommissionen har underlåtit att genomföra en egen konsekvensanalys bl.a. med hänvisning till att det har ingåtts en överenskommelse mellan medlemsstaterna i det s.k. Inclusive Framework on BEPS (IF), att EU har ett begränsat handlingsutrymme eftersom det viktigaste inslagen i regelverket redan har fastställts samt behovet av skyndsamhet.
Utskottet anser att kommissionens underlåtenhet att genomföra en konsekvensanalys försvårar en bedömning av förslagets effekter i en sådan omfattning att utskottet inte kan bedöma om förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande och lägger utlåtandet till handlingarna.
Ställningstagande
Jag anser att fördelarna med ett samordnat införande av förslaget om en minimibeskattning av vinster i bolagssektorn överväger den eventuella nackdelen av en inskränkning av den nationella befogenheten. Det krävs därför ett gemensamt initiativ på hela den inre marknaden. Jag delar dock inte utskottets bedömning att kommissionens underlåtenhet att genomföra en konsekvensanalys förvårar bedömningen av förslagets effekter i en sådan omfattning att utskottet inte kan bedöma om förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen.
Jag anser därför att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Bilaga 1
Förteckning över prövade förslag
Kommissionens förslag till rådets direktiv om säkerställande av en global minimiskatt för multinationella företagsgrupper i unionen (COM(2021) 823).
Bilaga 2
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Riksdagen anser att det har hög politisk prioritet att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Riksdagen är därför positiv till förslagets syfte att sätta en nedre gräns för konkurrensen vad gäller bolagsskattesatser genom att införa en miniminivå för beskattningen.
Nyttan av att ha harmoniserade regler måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Riksdagen vill därför betona att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skatter. Det faller inom varje medlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på lämpligt sätt.
Riksdagen konstaterar att kommissionen har underlåtit att genomföra en egen konsekvensanalys bl.a. med hänvisning till att det har ingåtts en överenskommelse mellan medlemsstaterna i det s.k. Inclusive Framework on BEPS (IF), att EU har ett begränsat handlingsutrymme eftersom det viktigaste inslagen i regelverket redan har fastställts samt behovet av skyndsamhet.
Mot bakgrund av att frågorna på direktbeskattningens område i princip är förbehållna medlemsstaternas nationella kompetens ställs det höga krav på att unionens lagstiftningsförslag är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om målet för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av unionen. Det ställs också höga krav på att lagstiftningsförslagen är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.
Riksdagen anser att kommissionens underlåtenhet att genomföra en konsekvensanalys försvårar en bedömning av förslagets effekter i en sådan omfattning att riksdagen inte kan bedöma om förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen.
Mot bakgrund av det anförda anser riksdagen att kommissionens förslag inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.