|
Skatteutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslag för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution på 12 829 734 000 kronor i enlighet med utskottets förslag. Riksdagen har fastställt ramen för utgiftsområdet till 100 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Utskottets förslag överensstämmer med det förslag som ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har lagt fram under utskottets beredning av ärendet. Det innebär ändringar i förhållande till budgetpropositionen för anslaget till Tullverket. Anslagen till Skatteverket och Kronofogdemyndigheten är oförändrade i förhållande till budgetpropositionen. I övrigt ställer sig utskottet bakom budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker delvis budgetpropositionen och tre motionsyrkanden. Övriga motioner avstyrks.
Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet. Ledamöterna från Socialdemokraterna och Miljöpartiet redovisar sina ståndpunkter i ett gemensamt särskilt yttrande. Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna redovisar sina ståndpunkter i var sitt särskilt yttrande.
Utskottet avstyrker dessutom ett femtiotal yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 som gäller frågan om Kronofogdemyndighetens och Tullverkets organisation och verksamhet.
I betänkandet finns elva reservationer (M, SD, C, KD, L)
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, C, V, L, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:1 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Statens budget inom utgiftsområde 3
Kronofogdemyndighetens befogenheter och verksamhet
Tullens befogenheter och verksamhet
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal
Åtgärder mot utförsel av stöldgods
Betalning av tull och importskatter
1.Kronofogdemyndighetens befogenheter och verksamhet, punkt 2 (M)
2.Tullens befogenheter och verksamhet, punkt 3 (M)
3.Tullens befogenheter och verksamhet, punkt 3 (SD)
4.Tullens befogenheter och verksamhet, punkt 3 (C)
5.Tullens befogenheter och verksamhet, punkt 3 (KD)
6.Tullens befogenheter och verksamhet, punkt 3 (L)
7.Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal, punkt 4 (M)
8.Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal, punkt 4 (SD)
9.Åtgärder mot utförsel av stöldgods, punkt 5 (SD)
10.Åtgärder mot utförsel av stöldgods, punkt 5 (KD)
11.Betalning av tull och importskatter, punkt 6 (SD)
1.Statens budget inom utgiftsområde 3, punkt 1 (S, MP)
2.Statens budget inom utgiftsområde 3, punkt 1 (C)
3.Statens budget inom utgiftsområde 3, punkt 1 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 3, punkt 1 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Tabell
Tabell 2 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket
Tabell 3 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket
Tabell 4 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statens budget inom utgiftsområde 3 |
Riksdagen anvisar med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och motionerna
2021/22:3905 av Eric Westroth m.fl. (SD),
2021/22:4116 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3 och
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 1 och
avslår motionerna
2021/22:3274 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2021/22:3941 av Gulan Avci m.fl. (L) och
2021/22:4142 av Per Åsling m.fl. (C).
|
2. |
Kronofogdemyndighetens befogenheter och verksamhet |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 7 och 8.
Reservation 1 (M)
|
3. |
Tullens befogenheter och verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 7 och 8,
2021/22:1936 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2188 av Pål Jonson (M),
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 7 och 9,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 5,
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 5 och 6,
2021/22:3860 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 49 och 50,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 35,
2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13,
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 54 och
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4.
Reservation 2 (M)
Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (C)
Reservation 5 (KD)
Reservation 6 (L)
|
4. |
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:996 av Richard Jomshof (SD),
2021/22:1353 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 6,
2021/22:3252 av John Widegren (M) och
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 7.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (SD)
|
5. |
Åtgärder mot utförsel av stöldgods |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:368 av Jörgen Grubb (SD),
2021/22:690 av Mats Nordberg (SD) yrkande 1,
2021/22:1966 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2185 av Pål Jonson (M),
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,
2021/22:2452 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2632 av Maria Stockhaus (M),
2021/22:2856 av Betty Malmberg (M) yrkandena 4 och 5 samt
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 48 och 49.
Reservation 9 (SD)
Reservation 10 (KD)
|
6. |
Betalning av tull och importskatter |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2493 av Alexandra Anstrell (M) och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 52 och 53.
Reservation 11 (SD)
Stockholm den 2 december 2021
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S)*, Per Åsling (C)*, Niklas Wykman (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S)*, Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S)*, Gulan Avci (L)*, Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Eva-Lena Jansson (S)*, Jon Thorbjörnson (V)*, Kristoffer Lindberg (S)* och Margareta Fransson (MP)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2021/22:1 i de delar som gäller utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, dvs. anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, och ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 som rör anslagen. Utskottet behandlar i ett avsnitt även regeringens mål och resultatredovisning för utgiftsområdet. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 3. Utskottet behandlar dessutom ett femtiotal motionsförslag från allmänna motionstiden 2021/22 om Kronofogdemyndighetens verksamhet och om Tullverkets verksamhet och organisation.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut när det gäller anslagen för utgiftsområde 3 för 2022 och övriga motionsförslag från allmänna motionstiden som behandlas i betänkandet finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2022 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina respektive budgetmotioner. Utskottets förslag till anslag för 2022 samt avvikelsen från regeringens förslag framgår av bilaga 3.
Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerats sina yrkanden och enats om ett gemensamt förslag.
Riksdagen har bifallit finansutskottets förslag och bestämt utgiftsramen för 2022 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till 12 829 734 000 kronor (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Det är 100 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen.
Under beredningen av ärendet har utskottet fått information av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten om verksamhets- och anslagsfrågor för respektive myndighet.
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Utskottet har i sitt yttrande 2021/22:SkU2y till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 3 och avstyrkt motionsförslag från oppositionspartierna om andra utgiftsramar.
Riksdagen har den 24 november 2021 bifallit finansutskottets förslag med justerade yrkanden och bestämt utgiftsramen för 2022 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till 12 829 734 000 kronor. I detta betänkande föreslår skatteutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen.
Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen)
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottets uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet. Utskottet har mot den bakgrunden granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att målet och regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 3. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 3. Slutligen behandlas ett femtiotal motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2021/22. Förslagen i motioner avser frågor om Kronofogdemyndighetens och Tullverkets verksamheter och befogenheter.
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet visar att myndigheterna har förbättrat sitt arbete och sina resultat i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Myndigheterna arbetar också kontinuerligt med att förbättra och förenkla förutsättningarna för medborgarna att göra rätt.
Propositionen
Riksdagen har tidigare beslutat om målet för utgiftsområde 3. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen.
Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är
– totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp,
– uppbördsförlustens storlek,
– skattefelets storlek och utveckling,
– folkbokföringsfelets storlek och utveckling,
– fastställda fordringar och skuldsanering,
– myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar,
– samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel samt alkohol- och tobaksbeslag.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, fastighetstaxering, id-kort, bouppteckning, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk.
Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs också brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.
Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2020 till ca 12 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2021 är ca 700 miljoner kronor högre, vilket är 100 miljoner kronor lägre än anvisade anslag. Föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet 2022 är ca 100 miljoner kronor lägre än 2021. Minskningen beror på att det under 2021 tillfördes tillfälliga medel till främst Skatteverket.
Politikens inriktning
Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Myndigheternas insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och motverka brottslighet är därför fortsatt viktiga. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsätter att vidareutvecklas och förbättras.
Allmänhet och företag ska ha ett högt förtroende för det svenska skattesystemet. Regeringen understryker betydelsen av det fortsatta förenklingsarbetet och att myndigheterna aktivt bidrar med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.
Att motverka skattefusk och skatteundandragande är en fortsatt politisk prioritering. Myndigheterna utvecklar löpande arbetssätt och samverkan för att säkerställa att rätt skatter, tullar, avgifter och andra åtaganden betalas i rätt tid. Regeringen följer arbetet och vill bl.a. peka på vikten av att Skatteverket på ett effektivt sätt använder uppgifterna från informationsutbytet med andra länders skatteadministrationer.
Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle, där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt.
Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.
Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Under 2020 minskade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 2 procent jämfört med 2019, vilket motsvarar 43 miljarder kronor. Skatteverkets åtgärder påverkar skatteintäkternas storlek, men förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förhållanden som Skatteverket inte kunde påverka såsom förändring av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. För 2020 påverkades utfallet av att företag som drabbats negativt ekonomiskt av pandemin har fått möjlighet till bl.a. tillfälligt anstånd med skatteinbetalningar och nedsättning av arbetsgivaravgifter.
Under 2020 minskade handeln till följd av spridningen av sjukdomen covid-19, vilket resulterade i en minskad import till Sverige. Det sammanlagda värdet av inbetalda tullar, skatter och avgifter till Tullverket sjönk med drygt 12 procent jämfört med 2019. Det totala importvärdet för 2020 uppgick till nästan 404 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 14 procent jämfört med 2019. Oljeprodukter var den största varugruppen och utgjorde ca 16 procent av det totala importvärdet. Den största importen värdemässigt kom från Norge, Kina, USA och Ryssland i nämnd ordning, och flest deklarationer lämnades vid import från Kina, USA och Norge. Under 2020 bedrev ca 67 000 företag och privatpersoner import. De vanligast förekommande importvarorna är dock tullfria, vilket innebär att förändringar i importen får stor påverkan på importvärdet men marginell påverkan på debiterade tullmedel. Det totala exportvärdet för 2020 uppgick till 639 miljarder kronor, och den största andelen utgjordes liksom föregående år av farmaceutiska produkter, följt av personbilar, järnmalm och telekomvaror. Sammanlagt gjordes drygt 4,4 miljoner importdeklarationer och drygt 3,8 miljoner exportdeklarationer, vilket innebar en ökning med 3,5 respektive 7 procent jämfört med 2019.
Under 2020 minskade indrivet belopp med drygt 780 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av det indrivna beloppet hänfördes 5,7 miljarder kronor till statliga fordringsägare och 6,2 miljarder kronor till enskilda. Det indrivna beloppet till staten minskade med drygt 1 miljard kronor och beloppet till enskilda borgenärer ökade med 272 miljoner kronor jämfört med 2019. Löneutmätning är den åtgärd som ger störst betalning till borgenärer i enskilda mål. De inkomna enskilda målen minskade i antal med 13 procent jämfört med föregående år. Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har legat på strax under 500 000 de senaste tio åren. Under samma period har befolkningen ökat och 2020 motsvarade antalet personer i registret 3,8 procent av befolkningen. Det är en historiskt låg nivå och i nivå med 2019. Den totala skuld som Kronofogdemyndigheten ska driva in har dock ökat och under 2020 ökade den med ca 17,8 miljarder kronor. Cirka 10 miljarder kronor av ökningen hänför sig till några större kvarstadsärenden.
Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket. För Skatteverket var uppbördsförlusterna 10 miljarder kronor 2020 vilket är dubbelt så mycket som 2019. I ett par större skatteutredningar kopplade till omfattande mervärdesskattebedrägerier restfördes över 5 miljarder kronor under 2020. Utan dessa beslut hade uppbördsförlusterna som andel av totala skatter och avgifter varit densamma som 2019. Även Tullverkets uppbördsförluster ökade 2020. Ökningen på 0,14 procentenheter jämfört med föregående år förklaras bl.a. av fyra ärenden som totalt omfattade ca 28 miljoner kronor.
Bidra till ett väl fungerande samhälle
Myndigheterna inom utgiftsområdet har på olika sätt arbetat med att bidra till ett väl fungerande samhälle.
Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktionerna ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Skatteverket har redovisat en uppskattning av folkbokföringsfelets storlek från 2012 till 2018. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår inte i folkbokföringsfelet och inte heller personer med samordningsnummer. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skapa ordning och reda i folkbokföringen. Skatteverket har bl.a. fått ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Skatteverket anmälde totalt 360 folkbokföringsbrott under året. Vidare har Skatteverket förändrat arbetssättet för kontrollarbetet inom invandringsområdet i syfte att höja kvaliteten i handläggningen. Trots att Skatteverket har fått ökade resurser försämrades handläggningstiden för invandringsärenden och fler personer fick vänta längre än 30 dagar för att få sitt ärende avslutat. De längre handläggningstiderna berodde delvis på spridningen av sjukdomen covid-19 eftersom en del arbetsmoment inte varit möjliga att genomföra på distans varpå ärendehanteringen tagit längre tid. Det handlar även om att kvaliteten på ansökningarna försämrats för att stöd för digital inlämning varit begränsat på grund av smittskyddsåtgärder vid servicekontoren.
En fordran kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Ansökningarna om betalningsföreläggande och handräckning riktades mot 423 000 enskilda fysiska personer jämfört med 411 000 personer 2019. Handläggningstiderna har ökat väsentligt, vilket hänger samman med problem i samband med driftsättningen av ett nytt it-stöd i slutet av 2019. Kronofogdemyndigheten har förstärkt verksamheten med medarbetare från andra delar av myndigheten. Denna insats kommer att fortsätta under 2021.
Antalet ansökningar om skuldsanering ökade med 41 procent jämfört med 2019. En stor del av förklaringen är en ny e-tjänst som gjort det enklare att ansöka om skuldsanering. Personer under 35 år står för en stor del av ökningen. Det fortsatta arbetet med ett standardiserat arbetssätt har kortat handläggningstiderna och ökat produktiviteten med 22 procent. Andelen beviljade ansökningar har sjunkit med 9 procentenheter till 43 procent, vilket beror på att många av de unga sökandena inte uppfyller kriterierna för att beviljas skuldsanering.
Kronofogdemyndigheten har i sitt arbete med tillsyn över konkursförvaltarnas arbete handlagt 7 873 konkursärenden, något färre än 2019. Den genomsnittliga handläggningstiden i konkursärendena var 384 dagar, vilket var i nivå med 2019.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har där det varit möjligt ställt om verksamheterna till distansarbete med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Myndigheterna har kunnat utföra sina uppgifter.
Skatteverket har under 2020 organiserat och hanterat bl.a. stödåtgärderna tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter och omställningsstöd samt genomfört särskilda kontroller för att motverka att företag som omfattas av olika stödåtgärder gör sig skyldiga till fusk och missbruk av stöden. Skatteverket har därutöver lånat ut personal till Tillväxtverket för att arbeta med stödet vid korttidsarbete. De olika stödåtgärderna har inneburit att Skatteverket skyndsamt och ofta med kort varsel utvecklat arbetsprocesser, it-stöd, informationsåtgärder och bistått Regeringskansliet i lagstiftningsarbetet. Resurser har ställts om från Skatteverkets ordinarie verksamhet till helt nya arbetsuppgifter, såsom hantering av utbetalning av stöd.
Motverka brottslighet
Myndigheterna inom utgiftsområdet har arbetat för att förebygga och motverka brottslighet. I det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet deltog alla tre myndigheterna. Tullverket och Kronofogdemyndigheten deltog tillsammans med flera andra myndigheter i en gemensam kontrollinsats som syftade till att komma åt pengar från personer som ägnar sig åt kriminell verksamhet samt minska rekryteringen till kriminella nätverk. Insatsen drog in drygt 6,3 miljoner kronor till statskassan under sammanlagt 24 operativa timmar. Kronofogdemyndigheten har kunnat delta i fler gemensamma insatser mot organiserad brottslighet än under 2019 och i det sammanhanget utmätt tillgångar till ett värde av ca 25 miljoner kronor.
Tullverket har under 2020 inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet identifierat 57 kriminella nätverk, vilket är en markant ökning jämfört med 2019 då motsvarande siffra var 37. Antalet utslagna eller allvarligt skadade kriminella nätverk ökade också till 30 under 2020. Motsvarande siffra för 2019 var 17. Ett kriminellt nätverk räknas som utslaget eller allvarligt skadat när hälften av nätverkets identifierade medlemmar dömts till fängelse, varav hälften för grovt brott. Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel leder till en effekt som motsvarar ett samhällsekonomiskt värde på kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan beräknad efter beslag av narkotika och dopningsmedel ökade väsentligt under 2020. Detta kan främst hänföras till den beslagtagna mängden kokain och cannabis där ökningen låg på 404 respektive 249 procent. Mängden av andra beslagtagna narkotikaklassade produkter har minskat under 2020, och samhällsnyttan (skattebortfallet) av alkohol- och tobaksbeslag minskade även den något under 2020. Totalt sett har dock samhällsnyttan alltså ökat. Antalet beslag har minskat jämfört med 2019. Den dominerande orsaken till detta är det minskade resandet under pandemin. Framför allt rör det flygtrafiken, men även färje- och vägtrafikflödena minskade under året. Antalet beslagtagna skjutvapen mer än fördubblades under 2020 till 142 vapen, jämfört med 58 vapen 2019.
Skatteverket förstärkte brottsutredningsverksamheten 2020, vilket ledde till att ca 130 fler brottsutredningar avslutades jämfört med föregående år. Samverkan myndigheterna emellan har även gett effekt när det gäller att motverka skattefusk och skattebrott som rör tobak. Under 2020 utökades brottskatalogen med sådana bedrägeribrott som har samband med Skatteverkets verksamhet när det gäller stöd vid korttidsarbete, samt omställningsstödsbrott. Andra regeländringar som trätt i kraft under året är en skyldighet för Skatteverket att anmäla misstankar om penningtvätt och möjligheter till ett effektivare informationsutbyte mellan den brottsbekämpande verksamheten och andra verksamheter inom Skatteverket.
Kronofogdemyndigheten har för att motverka välfärdsbrott utvecklat interna kontroller i syfte att upptäcka försök att utnyttja verksamheten för ekonomisk brottslighet genom att t.ex. anmäla fiktiva fordringar eller brottsrelaterade skulder. Därigenom har ogrundade ansökningar om betalningsföreläggande till ett värde av 160 miljoner kronor stoppats, och ansökningar om skuldsanering till ett värde av 137 miljoner kronor har avslagits.
Analys
Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget, vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och beloppet som Kronofogdemyndigheten har drivit in har minskat till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppbördsförlusterna ökade jämfört med tidigare år, vilket berodde på ett fåtal större ärenden.
Regeringen bedömer att ett sammantaget skattefel om ca 44 miljarder kronor för de skatteslag som Skatteverket har kunnat bedöma får anses vara begränsat. I ljuset av att det årligen betalas in 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter tyder skattefelet på att allmänhetens och företagens vilja att betala skatter är god och att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt. Regeringen bedömer att de informations- och kunskapsinsatser samt kontroller som har genomförts har bidragit till att begränsa skattefelet. Regeringen ser positivt på Tullverkets pågående arbete för att bättre kunna bedöma skattefelet och kommer att följa det fortsatta arbetet.
Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Resultatet för folkbokföringsverksamheten var fortfarande inte tillfredsställande. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att skapa ordning och reda i folkbokföringen och följer utvecklingen när det gäller bl.a. kvalitet och handläggningstider. Det krävs ett enträget och långsiktigt arbete för att förbättra folkbokföringen och dess bidrag till måluppfyllelsen. De långa handläggningstiderna för betalningsföreläggande har inneburit att borgenärer inte fått sina fordringar fastställda lika snabbt som tidigare år. Regeringen följer Kronofogdemyndighetens arbete för att förbättra måluppfyllelsen.
Regeringen bedömer att måluppfyllelsen att motverka brottslighet är god. Resultatet av Tullverkets arbete, t.ex. antalet beslag, har bidragit till brottsbekämpningen och en ökad samhällsnytta. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs hos Kronofogdemyndigheten har visat positivt resultat. Även Skatteverkets arbete med att upptäcka, förhindra och utreda brott har utvecklats fördelaktigt. Allt fler folkbokföringsbrott har utretts, och regeringen bedömer att det tillsammans med utförda bosättningskontroller och utredningar av andra uppgifter som registrerats i folkbokföringen har förebyggt och motverkat brottslighet.
Regeringen ser positivt på hur utgiftsområdets myndigheter har bidragit till samverkan mot organiserad brottslighet. Genom att respektive myndighets verktyg kan utnyttjas i samverkan har större effekt uppnåtts än om vardera myndigheten hade agerat på egen hand. Det har medfört goda resultat.
Slutsatser
Regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket får höga resultat i förtroendeundersökningar.
Myndigheterna bidrar till ett väl fungerande samhälle, där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt.
Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Uppgifterna från folkbokföringen ligger till grund för andra myndigheters beslut. Kunskapen om folkbokföringsbeslutet behöver förbättras och folkbokföringsfelets utveckling följas över tid. Det är viktigt att Skatteverket på ett effektivt sätt använder de nya verktygen för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen.
I arbetet med att motverka brottslighet behöver myndigheterna kontinuerligt uppmärksamma risker och identifiera effektiva motåtgärder eftersom brottslingar hittar nya och fler tillvägagångssätt för att agera och finansiera sin verksamhet. Samverkan med andra är central för att motverka brottslighet eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter.
Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är viktigt att Tullverket kan förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten. Tullverket har i och med en lagändring fr.o.m. den 1 augusti 2021 getts utökade möjligheter att ingripa mot brott, exempelvis vid misstanke om utförsel av stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt, även om det är polisen som ska utreda brottet.
Redovisade tillkännagivanden
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25, rskr. 2018/19:299). Regeringen beslutade i februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg (dir. 2020:20). Huvudmotivet var att neutralisera konsekvenserna av en förändrad skatteplikt, för att på så sätt uppnå flexibilitet för bemanningen inom hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och omsorg (SOU 2021:40). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201). Därefter har ett flertal successiva steg vidtagits för att på sikt avskaffa reklamskatten. Detta har primärt skett genom att skattesatsen har sänkts och att gränsen för redovisningsskyldighet har höjts. Regeringen bedömer därför att det nu finns förutsättningar att avskaffa reklamskatten helt, i linje med riksdagens tillkännagivande. Reklamskatten bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2022. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 0,10 miljarder kronor 2022. Regeringen har nu lämnat förslag om avskaffad reklamskatt i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt. Ärendet kommer att behandlas i 2021/22:FiU1. Riksdagens tillkännagivande är inte slutbehandlat.
Riksdagen har under våren 2012 tillkännagett för regeringen det som anförs i reservation 15 under punkt 16 om Öresundsavtalet (bet. 2011/12:SkU13 reservation 15 punkt 16, rskr. 2011/12:170). Av tillkännagivandet följer att skatteavtalet med Danmark måste förhandlas om i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen (se s. 65 och 66 i bet. 2011/12:SkU13). För att möjliggöra ett ställningstagande i frågan pågår ett gemensamt arbete med Danmark för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, det s.k. Öresundsavtalet, se lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna, bilaga 4. Under mars 2020 tog regeringen kontakt med den danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av Öresundsavtalet. Arbetet planeras att återupptas när det bedöms lämpligt mot bakgrund av spridningen av sjukdomen covid-19. I ett sådant arbete utgör tidigare diskussioner och arbete en naturlig utgångspunkt. Vidare kommer behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning att lyftas från svensk sida. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik trädde i kraft den 1 april 2017, och skatt enligt lagen började tas ut fr.o.m. den 1 juli 2017. I förarbetena till lagen angav regeringen att skatten och dess utformning bör ses över och uppdateras med jämna mellanrum (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.16.3.1). Riksdagen har därefter tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att genomföra en utvärdering av kemikalieskatten (bet. 2017/18:SkU10 punkt 7, rskr. 2017/18:199). Enligt tillkännagivandet är det angeläget att regeringen följer utvecklingen på området och att det görs en utvärdering av samhällsekonomiska och andra effekter av kemikalieskatten (bet. 2017/18:SkU10 s. 36). Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge Skatteverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utvärdera skatten utifrån dess samhällsekonomiska effekter, den administrativa bördan, vilka ämnen som omfattas av lagen samt lagens bilaga (Fi2019/04008). Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter. Den första delen redovisades den 1 oktober 2020 och innehåller myndigheternas bedömning. Den andra delen redovisades, efter att myndigheterna ansökt om och beviljats förlängd svarstid, den 17 maj 2021 och innehåller förslag till förändringar. Den utvärdering som efterfrågades i det ovan nämnda tillkännagivandet från riksdagen är därmed genomförd. Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Regeringens resultatredovisning ska ge ett underlag för riksdagens ställningstagande till regeringens budgetförslag. Riksdagen ska med grund i resultatredovisningen ha möjlighet att bilda sig en uppfattning om hur de statliga resurserna fördelas enligt de politiska prioriteringarna och huruvida de statliga insatserna lett till de avsedda resultaten.
Utgångspunkten för utskottets genomgång av regeringens resultat-redovisning är att det ska vara möjligt att följa ett samband mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och mäts bl.a. genom uppbördsförlusternas storlek och skattefelets utveckling.
Det är viktigt att motverka att samhällssystemen utnyttjas på ett sätt som inte är avsett. Det kräver att myndigheterna kontinuerligt uppmärksammar risker och identifierar motåtgärder. Samverkan mellan myndigheter är också centralt eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter. Ersättningar och bidrag från välfärdssystemen ska lämnas till dem de är avsedda för och inte till oseriösa aktörer eller kriminella. Det är viktigt att myndigheterna fortsätter att delta i det myndighetsgemensamma arbetet så att rätt personer får det stöd de är berättigade till och risken minskar för att systemen utnyttjas av oseriösa aktörer.
Det är positivt att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har kunnat utföra sina uppdrag trots att de, där det varit möjligt, ställt om verksamheten till distansarbete med anledning av sjukdomen covid-19. Skatteverket har också gjort ett mycket gott arbete med att med kort varsel ställa om resurser från verkets ordinarie verksamhet till helt nya arbetsuppgifter på grund av pandemin.
Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället eftersom uppgifter från folkbokföringen ligger till grund för andra myndigheters beslut. Det är viktigt att Skatteverket på ett effektivt sätt använder de nya verktyg som myndigheten fått de senaste åren för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. Det är viktigt med ett fortsatt aktivt arbete för att se till att uppgifterna i folkbokföringen är korrekta.
Det är positivt att Skatteverkets arbete med att bedöma skattefelet utvecklas och utvidgas för att man i förlängningen ska kunna följa skattefelets utveckling över tid.
Utskottet anser att det är viktigt att Tullverket kan förstärka det brottsbekämpande arbetet och samtidigt bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten. Tullverkets nyligen utökade möjligheter att ingripa mot brott t.ex. vid misstanke om utförsel av stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt är ett steg i rätt riktning. Arbetet med att förhindra stöldgods att lämna landet behöver fortsatt stärkas.
Utskottet ser positivt på Kronofogdemyndighetens insatser för att motverka välfärdsbrott genom interna kontroller för att upptäcka fiktiva fordringar eller brottsrelaterade skulder. Arbetet har varit framgångsrikt och inneburit att bl.a. ogrundade ansökningar om betalningsföreläggande har stoppats.
När det gäller de redovisade resultaten konstaterar utskottet sammanfattningsvis att trots att målet för utgiftsområdet är abstrakt och komplext redovisar regeringen tydligt de resultat och bedömningar som redovisningen bygger på. Utskottet anser att bedömningsgrunderna är ändamålsenliga och tillför mycket relevant information för att göra en bedömning av hur utgiftsområdet utvecklas.
Utskottet konstaterar att samtliga myndigheters måluppfyllelse är god och att myndigheterna i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet genom att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Utskottet anser att denna målsättning fordrar att myndigheterna bedriver ett aktivt och långsiktigt arbete för att stärka allmänhetens och företagens förtroende för verksamheterna.
Insatserna för att bekämpa skattefusk, folkbokföringsbrott, ekonomisk brottslighet och överskuldsättning är av stor betydelse och bidrar till ett väl fungerande samhälle.
Utskottet vill framhålla att myndigheterna prioriterar och bedriver ett aktivt utvecklingsarbete och att detta arbete väl ryms inom de anslag som regeringen föreslagit.
Utskottet har inga invändningar mot regeringens redovisning av tillkännagivanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, MP), 2 (C), 3 (V) och 4 (L).
Propositionen
Ramanslag
Målet för utgiftsområde 3 är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78). Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamhet såsom folkbokföring, fastighetstaxering, id-kort, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte- och tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Kustbevakningen bedriver verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka och ansvara för tullkontroller till sjöss.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2022 anvisar ramanslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande.
Tusental kronor
|
Anslag |
|
Regeringens förslag |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
|
8 202 898 |
|
1:2 |
Tullverket |
|
2 381 672 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
|
2 145 164 |
|
Summa för utgiftsområdet |
|
12 729 734 |
|
Utgiftsutveckling
Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2020 till ca 12 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2021 är ca 700 miljoner kronor högre, vilket är ca 100 miljoner kronor lägre än anvisade anslag. Föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet 2022 är ca 100 miljoner kronor lägre än 2021. Minskningen beror på att det under 2021 tillfördes tillfälliga medel till främst Skatteverket.
Budgetförslag för Skatteverket
Regeringen föreslår att 8 202 898 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 8 109 744 000 kronor respektive 8 194 051 000 kronor.
Tabell 2 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket
Tusental kronor
|
2020 |
Utfall |
7 904 231 |
|
2021 |
Anslag |
8 413 985 |
|
2022 |
Förslag |
8 202 898 |
|
2023 |
Beräknat |
8 109 744 |
|
2024 |
Beräknat |
8 194 051 |
Riksdagen beslutade våren 2021 att utöka både det ordinarie omställningsstödet till juli–september 2021 och omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag maj–september 2021 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416). Skatteverkets handläggning och kontroll av dessa stöd kommer att pågå även under 2022. Anslaget föreslås därför ökas 2022 med 120 miljoner kronor.
Skatteverket är handläggande myndighet för den del av stödet för korttidsarbete som kan aktiveras vid en synnerligen djup lågkonjunktur. Regeringens avsikt är att Skatteverket fr.o.m. den 1 april 2022 ska bli handläggande myndighet även för den del av stödsystemet som Tillväxtverket hanterar i dag. Anslaget föreslås därför ökas med 7,5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2023. Anslaget 1:4 Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås minskas med motsvarande belopp.
Skatteverket behöver använda uppgifterna från informationsutbytet med andra länders skatteadministrationer effektivt för att säkerställa rätt beslut om skatt och motverka skattefusk. Regeringen förslår därför en tillfällig satsning fram t.o.m. 2024. Anslaget föreslås ökas med 5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 5 miljoner kronor 2023 och med 5 miljoner kronor 2024.
Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att stärka Skatteverkets arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Anslaget beräknas ökas med 5 miljoner fr.o.m. 2023.
Regeringen föreslår att resurser tillförs för ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd (se utg.omr. 14 avsnitt 4.5). Skatteverket behöver genomföra viss it-utveckling för att kunna lämna information till Kammarkollegiet. Anslaget föreslås därför ökas med 5 miljoner kronor 2022.
Skatteverket ska utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 2 miljoner kronor 2022.
I budgetpropositionen för 2021 beräknades anslaget ökas med 26 miljoner kronor 2022 och med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2023 för att finansiera förändringar till följd av nya regler om faderskap och föräldraskap. Anslaget ökas nu planenligt. I budgetpropositionen för 2021 ökades anslaget för Skatteverkets hantering och kontroll av utbetalningar av omställningsstöd. Anslaget minskas nu planenligt med 60 miljoner kronor eftersom det rörde sig om en tillfällig förstärkning under 2021.
I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Anslaget minskas därför planenligt med ca 3 miljoner kronor 2022.
I både budgetpropositionen för 2021 och i budgetpropositionen för 2020 ökades anslaget för att stärka arbete med att bekämpa välfärdsbrott och effektivisera folkbokföringsverksamheten. Anslaget minskas planenligt med 33 miljoner kronor till en kvarvarande förstärkning om 78 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas minskas med 30 miljoner kronor till 48 miljoner kronor fr.o.m. 2023.
Budgetförslag för Tullverket
Regeringen föreslår att 2 381 672 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 2 423 203 000 kronor respektive 2 465 340 000 kronor.
Tabell 3 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket
Tusental kronor
|
2020 |
Utfall |
2 141 688 |
|
2021 |
Anslag |
2 299 964 |
|
2022 |
Förslag |
2 381 672 |
|
2023 |
Beräknat |
2 423 203 |
|
2024 |
Beräknat |
2 465 340 |
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 70 miljoner kronor 2022 för att Tullverket ska kunna förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten. Myndighetens arbete är beroende av väl fungerande it-stöd som är författningsstyrt och resursförstärkningen avser även insatser inom it-området. För 2023 beräknas anslaget öka med 85 miljoner kronor och fr.o.m. 2024 med 100 miljoner kronor.
Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att stärka Tullverkets arbete mot brottslighet inom avfallsområdet. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2023.
Budgetförslag för Kronofogdemyndigheten
Regeringen föreslår att 2 145 164 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 2 133 655 000 kronor respektive 2 084 814 000 kronor.
Tabell 4 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
|
2020 |
Utfall |
2 008 692 |
|
2021 |
Anslag |
2 109 972 |
|
2022 |
Förslag |
2 145 164 |
|
2023 |
Beräknat |
2 133 655 |
|
2024 |
Beräknat |
2 084 814 |
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 miljon kronor 2022 för att finansiera förändringar till följd av planerade förslag om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer. Anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslås minskas med motsvarande belopp.
För att finansiera nya arbetsuppgifter till följd av planerade förslag om ökade krav på och stärkt tillsyn över företagsrekonstruktörer föreslår regeringen att anslaget ökas med 6,5 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas ökas med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2023.
I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Det innebär att anslaget planenligt minskas med 0,6 miljoner kronor 2022. I budgetpropositionen för 2019 föreslog regeringen en ny finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, där den dåvarande radio- och tv-avgiften ersattes med en public service-avgift. I förslaget uppskattas att antalet skulder knutna till radio- och tv-avgifter successivt minskar för att helt upphöra 2023. Anslaget minskas planenligt med 1 miljon kronor 2022.
Motionerna
Moderaterna
I kommittémotion 2021/22:4116 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3 anförs att Sverige har allvarliga problem med grov organiserad brottslighet, omfattande utanförskap och bidragsbrott. Brister i kontrollen av folkbokföringen är en av flera faktorer som lagt grund till att dessa problem är så pass omfattande. Det är centralt att staten kan fastställa vilka som lever i Sverige och säkra ordning och reda. Exakt hur omfattande problemen är vet ingen. En folkbokföring som staten inte har kontroll över medför dock en stor kostnad för skattebetalarna och försvårar arbetet att hjälpa de som behöver samhällets stöd allra mest. En nationell folkräkning är en kraftfull insats som kan stävja problemen med felaktig folkbokföring och välfärdsbrottslighet. I Moderaternas budgetförslag för 2022 kommer 10 miljoner kronor att tilldelas Skatteverket för förberedelserna för en nationell folkräkning, följt av ett höjt anslag om 500 miljoner kronor under 2023 för genomförandet av en nationell folkräkning. Budgetsatsningen avser resurstillskott till Skatteverket. De medel som tillförs Skatteverket kan även användas för att täcka kommunernas extra kostnader i samband med genomförandet av en folkräkning. Bara några enstaka procent av Tullverkets resurser går idag till att kontrollera utförsel av gods. Tullverket bör ges en tydlig befogenhet och ett tydligt uppdrag att genomföra systematiska stickprovskontroller vid utförsel ur landet för att stoppa transporter av stöldgods och även kunna kvarhålla stöldgodset när det påträffas. Tullverket som ofta upptäcker misstänkta brott kopplat till penningtvätt, bör kunna ha goda möjligheter att utreda dem. Tullverket menar själva att deras bristande befogenhet kring penningtvättbrott försvårar möjligheten att få en helhetsbild över den brottsliga verksamheten och de kriminella. Tullverket bör ges goda möjligheter att utreda och arbeta mot penningtvättbrott. För att förbättra Tullverkets möjligheter att upprätthålla gränsskyddet, öka det brottsbekämpande arbetet och skapa förutsättningar för myndighetens nya befogenheter ökar Moderaterna anslagen kommande år. Moderaterna avvisar regeringens förslag om 70 miljoner till Tullverket från 2022 och framåt till förmån för Moderaternas höjning av anslaget med 150 miljoner kronor under 2022, 300 miljoner kronor under 2023 och 400 miljoner kronor under 2024. Det höjda anslaget ska säkra att tulltjänstemännen blir fler och att de nya befogenheterna och uppgifterna kan tillgodoses utan att ge avkall på det nuvarande uppdraget och nedprioritering av annan verksamhet. Det är av särskild vikt att servicearbetet vid export och import inte får nedprioriteras när Tullverket samtidigt ska ägna större kraft och resurser åt brottsbekämpning.
Sverigedemokraterna
I kommittémotion 2021/22:3905 av Eric Westroth m.fl. (SD) anförs att motionärernas förslag till anslagsfördelning i statsbudgeten inom ramen för utgiftsområde 3 innebär en ökning av resurser till alla de tre myndigheterna genom en omprioritering av resurser inom anslagsposterna och det är även prioriterat att skjuta till medel för viktiga områden, särskilt inom Skatteverket och Tullverket. Särskilda satsningar behöver göras som syftar till att motverka och förebygga kriminalitet samt att förstärka folkbokföringen generellt. Man bör även göra extra satsningar på infrastrukturell systemförnyelse i syfte att långsiktigt säkerställa den offentliga finansieringen av välfärd och trygghet. Anslaget till Skatteverket ökas jämfört med regeringens förslag genom att lägga mer medel på Skatteverkets arbete med it-systemförnyelse, bekämpande av skattebrott samt Skatteverkets bidrag till återupptagen totalförsvars-planering genom det civila försvaret. Anslaget till Tullverket ökas jämfört med regeringens förslag med 90 miljoner kronor för 2022, 190 miljoner för 2023 och 290 miljoner för 2024. Detta för att genomföra en långsiktig förstärkning med totalt 500 tulltjänstemän 2017–2024 och för att stärka kontrollerna av utgående trafik. Extra medel skjuts också till jämfört med regeringens förslag på lokaler, fordon och teknisk utrustning för kontrollverksamheten, och i det ingår medel till underrättelseverksamhet, informationssäkerhet och it-säkerhet samt Tullverkets bidrag till återupptagen totalförsvarsplanering genom det civila försvaret. Slutligen föreslås att extra medel jämfört med regeringens förslag tilldelas till Kronofogdemyndighetens arbete med bekämpande av brott som relaterar till överskuldsättningen.
Centerpartiet
I kommittémotion 2021/22:4142 av Per Åsling m.fl. (C) anförs att det är viktigt att Tullverkets verksamhet fungerar bra för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen vara säker, för att hålla ordning i landet. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, dvs. att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, dels brottsbekämpning. En ny lagstiftning är på plats där tullen har fått ökade befogenheter att kvarhålla misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur landet, i väntan på polis. Denna verksamhet måste säkerställas finansiellt. De senaste åren har problemen med djursmuggling, inte minst hundsmuggling, ökat kraftigt. Det finns tecken på att denna utveckling har förstärkts under pandemin. För att stävja denna utveckling föreslås i denna budgetmotion ökade tillskott till Tullverket. Centerpartiet accepterar de föreslagna förstärkningarna av anslaget 1:2, men vill poängtera att i första hand bör resurserna användas för att förstärka den reguljära verksamheten. Därtill föreslås anslaget 1:2 öka med 10 miljoner kronor 2022, i syfte att möjliggöra ett intensifierat arbete mot djursmuggling. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 10 miljoner kronor per år 2023–2024. Därtill föreslås anslaget öka med 33 miljoner kronor 2022, i linje med vad myndigheten äskat i sitt budgetunderlag för åren 2022–2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 33 miljoner kronor per år 2023–2024. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Anslagen 1:2 och 1:3 undantas dock från detta.
Vänsterpartiet
I partimotion 2021/22:3274 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anförs att Tullverkets beslag av vapen och narkotika ökade kraftigt under 2020, bl.a. till följd av att tullen varit mer närvarande i godsflödet, eftersom resurser frigjordes när antalet personresor minskade under pandemin. För att Tullverket ska kunna fortsätta sin intensiva granskning av godsflödet när personresorna nu ökar behöver myndigheten mer resurser. Regeringen föreslår förstärkningar i budgetpropositionen, men Vänsterpartiet anser att ytterligare medel bör anslås. Därför föreslås att anslaget ökas med 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Kristdemokraterna
I kommittémotion 2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 1 anförs att syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Strävan måste vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt. Tullverket kontrollerar flödet av varor in i och ut ur Sverige, bidrar till ett säkert samhälle och säkerställer en konkurrensneutral och effektiv handel.
Kronofogdemyndigheten arbetar med att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Kronofogdemyndighetens arbete med skuldsanering för överskuldsatta är också mycket viktigt ur ett socialt perspektiv. Viljan att göra rätt för sig är av grundläggande betydelse i ett väl fungerande samhälle. Kristdemokraterna föreslår utökade resurser om 30 miljoner kronor per år för Kronofogdemyndighetens arbete med att motverka överskuldsättning. Detta arbete bör exempelvis ta sig uttryck i förstärkt förebyggande arbete för att undvika långa handläggningstider.
Skatteverket har tillförts medel för arbetet med att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Kristdemokraterna välkomnar detta.
I den budget som Kristdemokraterna och Moderaterna drev igenom i Sveriges riksdag i december 2018 gavs Tullverket uppdraget att växa med 500 medarbetare och där beslutades också att Tullverket skulle få mer befogenheter (bet. 2018/19:SkU1). Detta har delvis uppfyllts i och med proposition 2020/21:192 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Emellertid menar Tullverket att förslaget också måste följas av ekonomiska tillskott och ett förändrat uppdrag för myndigheten för att få avsedd effekt. Kristdemokraterna föreslår därför att anslaget för Tullverket ska höjas med 100 miljoner kronor 2022–2024 för en särskild satsning på att kontrollera utförsel av stöldgods samt stärkt förmåga att bekämpa vapen- och narkotikahandel.
Liberalerna
I kommittémotion 2021/22:3941 av Gulan Avci m.fl. (L) anförs att Liberalerna i sitt budgetalternativ för 2022 har lagt fram ett antal förslag som får konsekvenser för utgiftsområde 3. Tullverkets anslag måste ökas för att förstärka den långsiktiga utbyggnaden i enlighet med myndighetens bedömningar. Detta är särskilt viktigt för att stärka Tullverkets brottsförebyggande arbete. Därför ökar Liberalerna anslaget 1:2 med 48 miljoner kronor 2022. I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen föreslår Liberalerna slutligen att den årliga schablonmässiga pris- och löneomräkningen reduceras med 20 procent på vissa myndigheter. På detta utgiftsområde påverkas anslagen 1:1 och 1:3.
Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna
Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina respektive motionsyrkanden och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution föreslår ledamöterna att anslaget till Tullverket höjs med 100 miljoner kronor. Detta tillskott till myndigheten är anslagshöjningen utöver hela den anslagsökning till Tullverket som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022. Anslaget beräknas vidare öka med 150 miljoner kronor 2023 och 200 miljoner kronor 2024.
Riksdagens beslut om ramar för statens budget
Den 24 november 2021 beslutade riksdagen om ramar för statens budget i enlighet med finansutskottets förslag betänkande 2021/22:FiU1. Det innebär att ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution är 100 miljoner kronor högre än i regeringens budgetproposition.
Sverige behöver en ny kurs. Riksdagen har ställt sig bakom det som finansutskottets majoritet anför i betänkande 2021/21:FiU1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De riktlinjerna gäller också som utgångspunkt för skatteutskottets ställningstagande i detta betänkande.
För att förbättra Tullverkets möjligheter att upprätthålla gränsskyddet och förstärka myndighetens brottsbekämpande arbete, framför allt genom att stärka arbetet med att stävja utförsel av stöldgods, och skapa goda förutsättningar för myndighetens brottsbekämpande befogenheter ökar utskottet anslaget genom att 100 miljoner kronor tillförs under 2022. Detta tillskott till myndigheten är anslagshöjningen utöver hela den anslagsökning till Tullverket som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022.
Utskottet ställer sig enligt vad som angetts ovan bakom det gemensamma förslaget av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och anvisar anslaget för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt detta. Det innebär att anslaget till Tullverket ska ökas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagen till Skatteverket och Kronofogdemyndigheten är oförändrade i förhållande till budgetpropositionen. Utskottets anslagsförslag framgår av bilaga 3.
Utskottet bifaller därmed delvis budgetpropositionen och tre motionsyrkanden. Utskottet avslår övriga motionsyrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om Kronofogdemyndighetens verksamhet såsom myndighetens möjlighet att arbeta uppsökande och om informationsutbyte med andra myndigheter som betalar utmätningsbara ersättningar.
Jämför reservation 1 (M).
Bakgrund
I §§ 1–5 förordningen (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten anges i följande. Kronofogdemyndighetens huvudsakliga uppgifter är indrivning, verkställighet, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering samt tillsyn i konkurs. Myndigheten ska verka för att en god betalningsvilja upprätthålls i samhället och att överskuldsättning motverkas.
Kronofogdemyndigheten ska tillhandahålla information och god service så att allmänhet och företag har goda förutsättningar för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut. Myndigheten ska också förebygga och motverka ekonomisk brottslighet bl.a. genom att delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.
Kronofogdemyndigheten ska bidra till ett väl fungerande samhälle och utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för såväl allmänhet och företag som Kronofogdemyndigheten.
Motionen
I kommittémotion 2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 7 och 8 anförs att man bör se över Kronofogdemyndighetens möjlighet att arbeta uppsökande. Vidare bör man säkra ökad samverkan genom systematiskt organiserat informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och samtliga myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar i syfte att öka Kronofogdemyndighetens effektivitet.
Utskottets ställningstagande
När det gäller Kronofogdemyndighetens uppdrag finner utskottet att myndigheten för närvarande uppfyller sitt uppdrag tillfredsställande och har ett pågående arbete med att utveckla och förbättra sin verksamhet och tjänster. Det innefattar också att tillsammans med andra myndigheter försöka effektivisera möjligheterna till indrivning.
Utskottet avstyrker därmed motionärernas förslag.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. Tullverkets uppdrag, befogenheter och organisatoriska tillhörighet samt om brottsbekämpande verksamhet.
Jämför reservation 2 (M), 3 (SD), 4 (C), 5 (KD) och 6 (L).
Bakgrund
Tullverket har ett brett uppdrag som inkluderar att fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter samt övervaka att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Därutöver ska myndigheten bl.a. förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det här uppdraget kräver att myndigheten bedriver en omfattande kontrollverksamhet.
Skatteutskottet hanterar Tullverkets verksamhet såsom uppbördsmyndighet dvs. att kontrollera införsel till Sverige av punktskattepliktiga varor och att driva in tullavgift, moms och eventuellt andra skatter och avgifter som kan komma i fråga.
I förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket framgår de uppgifter Tullverket har fått i uppdrag av regeringen. Det framgår bl.a. att Tullverket ska fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs, förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor, bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott mot bestämmelser om in- och utförsel av varor, bedriva viss verksamhet i fråga om rattfylleribrott. Tullverket ska också tillhandahålla information och god service så att allmänhet och företag har goda förutsättningar för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut. Tullverket ska bidra till ett väl fungerande samhälle och utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för såväl allmänhet som företag. Tullverket får bedriva tjänsteexport som är direkt förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde.
Motionerna
I motion 2021/22:3860 av Niklas Karlsson m.fl. (S) anförs att det är viktigt att samhällets samtliga myndigheter ges befogenheter att arbeta dels samfällt och organiserat, dels utifrån adekvat och effektiv lagstiftning. Tullverkets befogenheter bör således utvidgas till att även omfatta indirekt brottsbekämpning på samma sätt som Kustbevakningen. Man bör därför göra en översyn av gällande lagstiftningar som berör Tullverket.
I motion 2021/22:1936 av Sten Bergheden (M) anförs att man bör ge Tullverket ökade resurser och större befogenheter att stoppa införseln av olagliga varor.
I motion 2021/22:2188 av Pål Jonson (M) anförs att Tullverkets arbete med att införa ett elektroniskt klareringssystem bör intensifieras och systemet med elektronisk klarering för godstrafik av varor bör införas skyndsamt.
I kommittémotion 2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–2, 5 och 6 anförs att det bör genomföras en bred översyn om att stärka Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet. Tullverkets tjänstemän bör ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods och få en tydlig uppgift och befogenhet att genomföra systematiska stickprovskontroller för att upptäcka utförsel av stöldgods och kartlägga och kunna stoppa smuggling. Tullverket bör få goda möjligheter att bekämpa penningtvätt och ges tydliga befogenheter att kunna utreda penningtvättbrott. Tullverket bör ges bättre möjligheter att enklare kunna stötta polisen vid husrannsakan och vidta tvångsmedel.
I motion 2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 7 och 8 anförs att man behöver införa databaser för tullpersonal eftersom de inte har tillgång till rätt databaser för att göra sökningar i. Tullpersonalens bås saknar insynsskydd så att passagerare kan se kontrollanternas skärmar. Detta måste åtgärdas. Det har uppdagats problem med den tekniska utrustningen. Detta måste ses över. Kontrollpersonal på Arlanda har inte känt till de profileringslistor och riskindikatorer som finns för att upptäckta exempelvis återvändande jihadister. Man måste tillgodose behovet av detta. Regeringen bör säkerställa att Tullverket får en ökad möjlighet att använda sig av avlyssning. Slutligen bör regeringen se över tidsfördelningen inom Tullverket för att enklare kunna förhindra utförsel av stöldgods utan att försämra arbetet när det gäller införseln.
I kommittémotion 2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10 anförs att Tullverket bör ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot den organiserade kriminaliteten.
I kommittémotion 2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 7 och 9 anförs att även om Tullverket bibehåller uppgifter om annat än brottsbekämpning är situationen sådan att den brottsbekämpande verksamheten bör anses vara den primära. Med anledning av detta bör Tullverket primärt anses vara en av de brottsbekämpande myndigheterna och därmed ligga under justitieutskottets beredningsområde och utgiftsområde 4. I dag regleras tullens befogenheter att kontrollera varor från ett annat EU-medlemsland i lag 1996:701, den s.k. inregränslagen. I listan över vilka varor som får kontrolleras inkluderas inte läkemedel. För att täppa till luckan i lagen anser vi att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som ger Tullverket befogenhet att ingripa adekvat mot införsel av läkemedel som tillsynes, eller de facto, härrör från ett annat EU-medlemsland. Tullverket finns på plats vid landets gränser. Denna möjlighet borde utnyttjas fullt ut. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur Tullverkets brottsbekämpande verksamhet kan utvecklas. Projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten är ett mycket framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 49 och 50 anförs att motionärerna vill se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor så att det inte finns luckor som kriminella kan utnyttja för att smuggla in exempelvis vapen och narkotika. Tullpersonalens befogenheter är under utredning. De har inte befogenhet att stoppa fordon eller personer som lämnar landet. Befogenhet för tullpersonal att utreda narkotikabrott som är föreslagen är ännu inte genomförd. Båda dessa befogenhetsförändringar bör skyndsamt införas.
I kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 5 anförs att man bör se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenheter och resurser för att minska in- och utförsel av olagligt gods.
I kommittémotion 2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13 anförs att Tullverket för att effektivt kunna sköta sitt arbete behöver direktåtkomst till vilka företag som har tillstånd att hantera explosiva varor. Detta är något som de inte har i dag. Tullverket har i återrapportering av regeringsuppdrag (Ju2019/03980/PO) påpekat detta.
I kommittémotion 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 54 anförs att ansvaret för Tullverket bör flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet.
I kommittémotion 2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4 anförs att Tullverket i dag är för starkt inriktat på att vara en uppbördsmyndighet under Finansdepartementet. Det innebär att deras huvuduppgift är att kontrollera införseln av punktskattepliktiga varor och driva in skatt. Tullen söker också efter narkotika och illegala vapen, men myndigheten har för svaga befogenheter. Uppemot 90 procent av allt stöldgods förs ut ur Sverige och utländska stöldligor står för minst 50 procent av inbrotten. För att stoppa detta måste Tullen få ett uppdrag att kontrollera utförsel av gods.
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 35 anförs att en översyn av Tullverkets behov och möjligheter till stickprovsbaserade kontroller för en effektivare brottsbekämpning bör göras med beaktande av EU-rättsliga aspekter.
Utskottets ställningstagande
Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt för allmänheten och företagen att göra rätt för sig samtidigt som Tullverkets insatser ska skydda från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.
Utskottet tycker inte att det finns anledning att närmare kommentera hur Tullverket utformar sin verksamhet när det gäller vare sig placering av tullstationer, satsningar på digitalisering och it-utveckling eller möjligheterna att samköra data. Utskottet utgår från att Tullverket på eget initiativ föreslår de regelförändringar som man anser behövs för att kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt.
Regeringen har under 2021 tillsatt en utredning som bl.a. ska se över de regler som styr Tullverkets befogenheter att genomföra kontroller och arbeta brottsbekämpande. Utredaren ska föreslå en ny sammanhållen författningsreglering för Tullverkets befogenheter och uppdrag när det gäller myndighetens kontrollverksamhet och den brottsbekämpande verksamheten. Syftet är att göra lagstiftningen mer enhetlig och modern så att Tullverket får bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Utskottet finner inte skäl att förekomma detta arbete.
Utskottet avstyrker därmed samtliga yrkanden som behandlas i avsnittet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om utrustning och säkerhet för Tullverkets personal.
Jämför reservation 7 (M) och 8 (SD).
Gällande rätt
Rätt att inneha och bära tjänstepistol
Tullverket får enligt 20 § förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket meddela föreskrifter om bl.a. beväpning av tulltjänstemän för sådana situationer som avses i 24 kap. brottsbalken. Enligt Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2001:13) om tjänstepistol får en tulltjänsteman inneha en tjänstepistol endast om Tullverket har tilldelat tjänstemannen vapnet, vapnet inte har återkrävts och tjänstemannen har avlagt ett godkänt skjutprov enligt bilagan till denna författning för högst ett år sedan. En tulltjänsteman som har tilldelats en tjänstepistol får bära vapnet endast vid
När tjänstepistol bärs med stöd av punkt 1 och 2 andra stycket ska även skyddsväst bäras. En tulltjänsteman kan få särskilt tillstånd att bära tjänstepistol vid övningsskjutning och provskjutning som syftar till att kvalificera tjänstemannen för tilldelning och innehav av sådant vapen.
Motionerna
I motion 2021/22:1353 av Sten Bergheden (M) anförs att man bör låta utreda möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och även få fler polisiära befogenheter.
I kommittémotion 2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 7 anförs att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att tulltjänstemän får bättre möjlighet att bära tjänstevapen.
I motion 2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9 anförs att regeringen bör vidta åtgärder för att förenkla möjligheten för tulltjänstemän med vapenträning att beväpna sig för att förhindra brott. Vidare bör regeringen även se över möjligheten att ge fler tulltjänstemän vapenträning.
I motion 2021/22:996 av Richard Jomshof (SD) anförs att tullinspektörernas möjlighet att bära tjänstevapen skyndsamt bör utvidgas. Möjligheten att bära tjänstevapen bör finnas vid all verksamhet där det finns ett befogat behov av detta.
I kommittémotion 2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 6 anförs att det är av synnerlig vikt att utvidga Tullverkets möjlighet att bära tjänstevapen i fler fall än vad som är möjligt i dag. Vidare anförs att personalens säkerhet är en viktig fråga som bör prioriteras inom Tullverket, främst inom gränsskyddet och övrig brottsbekämpning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även tidigare haft anledning att behandla motionsförslag om tulltjänstemännens tjänstevapen (se bet. 2020/21:SkU12). Av förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket framgår att Tullverket får meddela föreskrifter om beväpning, uniformer och annan personlig utrustning för sina anställda. Vilken utrustning Tullverkets tjänstemän bör ha för att kunna utföra sina arbetsuppgifter är alltså en fråga för myndighetsledningen att besluta om. Utskottet anser inte att det finns någon anledning att närmare kommentera hur myndigheten tillämpar bestämmelserna. Även vilka befogenheter Tullverkets personal ska ha i övrigt är enligt utskottet en fråga för Tullverkets ledning att ta ställning till.
Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om Tullverkets förutsättningar att stoppa utförsel av stöldgods.
Jämför reservation 9 (SD) och 10 (KD).
Bakgrund
Utöver den kontrollverksamhet som Tullverket bedriver i enlighet med bestämmelserna i tullagen och inregränslagen har Tullverket också befogenhet att bedriva brottsbekämpande verksamhet när det gäller tullbrott, smugglingsbrott, narkotikasmuggling, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Dessa befogenheter regleras främst i lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen) och lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott.
I smugglingslagen finns bestämmelser om Tullverkets befogenheter att förhindra, utreda och beivra brott enligt den lagen eller enligt de författningar som anges i 1 § andra stycket i lagen.
Tullverkets brottsbekämpande befogenheter är i första hand kopplade till ansvar för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor och återfinns till stor del i smugglingslagen.
Genom de ändringar i lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen) som trädde i kraft den 1 augusti 2021 har tulltjänstemän getts en utökad möjlighet att ingripa vid misstanke om brott som Tullverket inte har befogenhet att utreda (prop. 2020/21:192; bet. 2020/21:JuU37). En tulltjänsteman ska därmed i samband med en tullkontroll kunna ingripa vid misstanke om brott (det avser ett direkt samband mellan kontrollen och upptäckten av det misstänkta brottet) som Tullverket inte har självständig befogenhet att ingripa mot. Ett ingripande ska enligt huvudregeln kunna ske om Polismyndigheten har lämnat ett godkännande. En tulltjänsteman ska också kunna ingripa om Polismyndighetens godkännande inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet. Det kan bli aktuellt t.ex. om en misstänkt person riskerar att undkomma eller om ett föremål riskerar att gå förlorat om tulltjänstemannen avvaktar ett godkännande från Polismyndigheten.
Motionerna
I motion 2021/22:1966 av Lars Jilmstad (M) anförs att regeringen skyndsamt bör vidta de åtgärder som behövs för att stoppa utförsel av stöldgods.
I motion 2021/22:2185 av Pål Jonson (M) anförs att man bör överväga att ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods.
I motion 2021/22:2632 av Maria Stockhaus (M) yrkas att en utredning bör få i uppdrag att ta fram förslag på hur stulna bilar, husvagnar och husbilar ska förhindras att lämna landet.
I motion 2021/22:2856 av Betty Malmberg (M) yrkandena 4 och 5 anförs att tullen i nuläget inte har några rättigheter att beslagta stöldgods eller gripa misstänkta gärningsmän. Tullverket har nyligen getts viss befogenhet att ingripa mot brott som upptäcks i samband med den ordinarie verksamheten inom ramen för myndighetens uppdrag. Men för att det faktiskt ska få förväntad effekt räcker det inte med att ha befogenhet utan att man också börjar söka efter stulet gods. Man bör därför se över möjligheterna för tullen att ha befogenheter att kontrollera all utgående trafik. Vidare måste andelen kontroller som görs på utgående trafik öka kraftigt.
I motion 2021/22:3252 av John Widegren (M) anförs att Sverige måste stärka gränsskyddet så att stöldgods inte så enkelt kan lämna landet. Tullverket bör få befogenhet att genomföra systematiska stickprovskontroller vid utförsel ur landet för att stoppa transporter av stöldgods.
I motion 2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att mängden stöldgods som förs ut av utländska ligor ligger på en hög nivå och i vissa fall tycks öka. Tullverket bör ges befogenheter att beslagta gods för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen.
I motion 2021/22:368 av Jörgen Grubb (SD) anförs att för att minska brottslighet med utländska stöldligor, och därmed göra det svårare för de kriminella ligorna, behöver Sverige skärpa gränsbevakningen. Tullverket bör få i uppdrag att kontrollera utgående gods, fordon och transporter vid Sveriges gränser.
I motion 2021/22:690 av Mats Nordberg (SD) yrkande 1 anförs att regeringen bör sätta upp konkreta mål för hur många fordon tullen ska genomsöka efter stöldgods vid färjeavgångar från Sverige.
I kommittémotion 2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 anförs att möjligheterna att frakta ut stöldgods ur landet kraftigt måste begränsas. Här krävs att Tullverket ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot organiserad kriminalitet, samt ges förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel i högre utsträckning.
I kommittémotion 2021/22:2452 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att de omfattande stölderna av framför allt koppar utgör ett stort samhällsekonomiskt problem. För att motarbeta denna form av organiserad brottslighet måste möjligheterna till att frakta ut stulet metallskrot ur landet kraftigt begränsas. Tullverket bör därför ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot organiserad kriminalitet och ges förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel av stulet metallskrot i högre utsträckning.
I kommittémotion 2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8 anförs att befogenheterna i samband med kontroller vid såväl yttre som inre gräns behöver utökas. Regeringen bör skyndsamt utreda kriminalisering av utförsel av stöldgods och återkomma till riksdagen med lagförslag om detta.
I kommittémotion 2021/22:4190 av Andreas Carlson (KD) yrkandena 48 och 49 anförs att Tullverket ska ges möjlighet att kvarhålla misstänkt stöldgods. Vidare bör Tullverket få självständiga befogenheter att leta efter och kontrollera stöld- och hälerigods.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar så långt som möjligt i de fall där Tullverket inte har befogenhet att ingripa. Utskottet uppfattar att myndigheterna har ett nära samarbete i dessa frågor.
Att slå tillbaka mot stöldligor och bekämpa all form av kriminalitet har varit högt prioriterat för regeringen, och de har arbetat målmedvetet för att de brottsbekämpande myndigheterna ska ha resurser och effektiva verktyg att göra just detta. Sverige arbetar även aktivt inom EU för att komma åt de utländska stöldnätverken. Detta görs både via Europol och inom ramen för Empact, som är en samarbetsplattform inom EU riktad mot specifika typer av brottshot.
Tullverket fick den 1 augusti 2021 utökade möjligheter att ingripa mot brott som ligger utanför myndighetens ordinarie verksamhet, såsom utförsel av misstänkt stöldgods. Tullverket har precis påbörjat sitt arbete utifrån de nya förutsättningarna. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp och utvärdera hur det nya regelverket fungerar och göra ytterligare ändringar i lagstiftningen om så skulle krävas för att komma till rätta med problematiken.
Regeringen har också nyligen tillsatt en utredning som ska göra en samlad översyn av Tullverkets befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten.
Det bedrivs således ett aktivt arbete från både regeringens och myndighetens sida, på hemmaplan och internationellt, för att förstärka bekämpningen av internationell, organiserad tillgreppsbrottslighet. Utskottet vill inte förekomma det arbete som nu pågår inom Tullverket och Regeringskansliet.
Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förenklat och automatiserat förfarande för tulldeklaration, tulltillägg och förändring av tulltaxan.
Jämför reservation 11 (SD).
Bakgrund
Införsel
När en vara förs in till Sverige från ett land inom EU, räknas det som införsel. Varor som tas med från ett annat EU-land omfattas huvudsakligen av principen om fri rörlighet för varor på EU:s inre marknad. Det betyder att man inte behöver betala någon tull, mervärdesskatt (moms) eller annan skatt eller avgift för varan. Det finns vissa undantag från denna princip. Undantag gäller för varor med särskilda regler som förbud eller restriktioner.
Import
Import är när en vara förs in till EU (Sverige) från ett land utanför EU. När varan kommer till Sverige ska den anmälas (deklareras) till Tullverket och tull, moms och eventuella andra skatter och avgifter ska betalas. Hur mycket som ska betalas i tull, moms och eventuella andra skatter och avgifter beror bl.a. på hur mycket varan är värd och vad det är för slags vara.
Hur stor tullavgiften blir beror på vad det är för slags vara, vad den kostar och från vilket land den kommer. Vissa varor har ingen tullavgift alls medan andra kan ha upp till 20 procent i tullavgift. Tullavgiften beräknas bl.a. på inköpspris och fraktkostnad. Tullavgiften är densamma i hela EU, och huvudregeln är att om försändelsen innehåller varor med ett sammanlagt värde av mer än 1 600 kronor ska tull betalas.
Vissa varor är befriade från tull vid import på grund av särskilda omständigheter. Varor som kan importeras tullfritt blir i de flesta fall även befriade från moms och andra skatter som kan komma ifråga för varorna.
Moms ska alltid betalas på varor som man köper från länder utanför EU, dvs. vid import (importmoms) oavsett varornas värde. Momsen är 25 procent på alla varor förutom på livsmedel där den är 12 procent och på vissa trycksaker där den är 6 procent. Momsen beräknas på inköpspris, fraktkostnad och tullavgift. Den som är momsregistrerad betalar momsen till Skatteverket och i övriga fall betalas importmomsen till Tullverket.
För vissa varor finns det särskilda importbestämmelser, dvs. restriktioner. Anledningar till att det finns importrestriktioner är
• handelspolitiska skäl
• hänsyn till miljön
• hänsyn till människors hälsa eller säkerhet
• förhindrande av spridning av djur- och växtsjukdomar.
Tulltillägg
Den som inte deklarerar tull- och skatteavgifter till Tullverket korrekt får betala en avgift i form av ett tulltillägg. En förutsättning för att Tullverket ska kunna ta ut tulltillägg av ett företag är att företaget är skyldigt att lämna en skriftlig eller elektronisk tulldeklaration som ska ligga till grund för ett beslut om tull.
Tulltillägg kan debiteras i olika situationer t.ex. om man lämnar oriktiga uppgifter i tulldeklarationen eller låter bli att lämna de uppgifter som krävs för att Tullverket ska kunna fastställa hur mycket man ska betala i tull, om kompletterande deklaration begärts av Tullverket och en sådan inte skickas in och om man bryter mot de skyldigheter som anges enligt tullagstiftningen. Det kan handla om t.ex. olaglig införsel, olagligt undandragande från tullövervakning eller användning av en oförtullad eller obeskattad vara på ett otillåtet sätt.
Motionerna
I motion 2021/22:2493 av Alexandra Anstrell (M) anförs att regeringen bör utreda möjliga lösningar för en differentierad tullsats för en förbättrad miljö.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 52 och 53 anförs att man bör utreda hur systemet för importskatter kan bli smidigare. Vidare bör man utreda hur regelverket för tulltillägg och deklarationer kan förenklas.
Utskottets ställningstagande
Bestämmelserna på tullområdet är i stor utsträckning harmoniserade inom EU. Tulltaxan är en EU-gemensam förteckning över tullsatser, varukoder, import- och exportbestämmelser, växelkurser, varuhandböcker m.m. Förändringar av tulltaxan sker på EU-nivå genom tillämpning av gemenskapsåtgärder relaterade till import och export. De gemensamma reglerna bildar också grunden för arbetstaxorna och tullsystemen i medlemsländerna. Förändringar i tullsatserna i form av differentierade tullsatser för en förbättrad miljö kan inte enskilt införas av Sverige utan måste förhandlas på EU-nivå.
Kommissionen har en handlingsplan för att förbättra förutsättningarna för den s.k. tullunionen. Handlingsplanen syftar bl.a. till att möjliggöra effektivare kontroller, förbättra hantering av e-handel och förstärka regelefterlevnad vid införsel, import och export.
För att vid EU:s yttre gräns hantera regelefterlevnaden av de mer än 60 EU-rättsakter som rör särskild politik för olika områden, däribland hälsa och säkerhet, har kommissionen under 2020 föreslagit inrättandet av en enda kontaktpunkt för tullen inom EU. Förslaget innebär bl.a. att tullmyndigheterna automatiskt kan kontrollera att vissa icke-tullrelaterade formaliteter som ska fullgöras tillsammans med tulldeklarationen är uppfyllda. Det kommer att innebära lättnader i den administrativa bördan för alla parter men också ökade kontrollmöjligheter för tullen och en förbättring av den inre marknadens funktion. Utskottet konstaterar att det pågår ett kontinuerligt arbete både i Sverige och inom EU för att förbättra tullhanteringen och minska kriminell verksamhet och bedrägerier vid införsel, import och export. En förenklad tullhantering med mindre utrymme för att göra fel torde även minska risken för den enskilde att påföras tulltillägg.
De nuvarande reglerna om redovisning av importmoms infördes den 1 januari 2015 då viss redovisning av importmoms flyttades från Tullverket till Skatteverket. Bakgrunden till lagändringen var att förenkla och förbättra för de företag som var mervärdesskatteregistrerade. Enligt tidigare regelverk betalades mervärdesskatten in till Tullverket vid ett tillfälle och återbetalades av Skatteverket vid ett senare tillfälle, vilket gav en försämrad likviditet för dessa företag. Att flytta över hanteringen av importmoms för alla importörer till Skatteverket skulle innebära att samtliga importörer skulle behöva lämna in en särskild skattedeklaration till Skatteverket i vilken mervärdesskatt för import skulle redovisas. Detta skulle innebära en ökad administration för de importörer som inte var registrerade till mervärdesskatt liksom för Skatteverket. Vidare ansågs att risken för skatteundandragande vid import skulle öka, eftersom tidpunkten för betalningen av mervärdesskatt (som faktiskt ska betalas) skulle infalla senare än vid själva importtillfället. Det ansågs, mot bakgrund av att icke mervärdesskatteregistrerade importörer inte har avdragsrätt för mervärdesskatt vid import, inte motiverat att de skulle få kredit med att betala denna mervärdesskatt. För dessa importörer utgör mervärdesskatt en kostnad på samma sätt som tull, och skatten bör därmed hanteras på motsvarande sätt och därmed betalas vid tidpunkten för importen. Utskottet anser att de principer som låg till grund för lagändringen fortfarande är aktuella och väl avvägda.
Utskottet avslår samtliga motionsyrkanden.
|
Kronofogdemyndighetens befogenheter och verksamhet, punkt 2 (M) |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 7 och 8.
Ställningstagande
Kronofogdemyndigheten får idag inte ägna sig åt eftersökande verksamhet utan konkret syfte. Utgångspunkten är att det måste finnas en gäldenär i ett mål hos Kronofogdemyndigheten för att myndigheten ska börja leta efter tillgångar. Exempelvis får inte myndigheten begära ut listor hos en bilklubb över vilka som äger fordonen enbart av skälet att fordonen är dyra, för att därefter se över om någon av ägarna förekommer i ett utsökningsmål. Med tanke på den allvarliga brottsligheten i Sverige i dag och de värdefulla tillgångar som skuldsatta kriminella besitter borde det finnas fog för att Kronofogdemyndigheten efter riskbedömningar och med proportionalitet skulle kunna eftersöka tillgångar som kan tillhöra skuldsatta kriminella – detta utan att behöva redogöra för ett tydligt definierat och slutgiltigt syfte med eftersökningen i förväg. Kronofogdemyndigheten bör kunna ägna sig åt efterforskningar och uppsökande verksamhet när det gäller egendom som kan antas vara åtkommen genom främst brottslig verksamhet.
Enligt Ekonomistyrningsverket finns det över hundra myndigheter som gör ovillkorade utbetalningar till enskilda. Kronofogdemyndigheten bör ha ett etablerat och systematiskt elektroniskt informationsutbyte med så många utbetalande myndigheter som möjligt, för att veta när utmätningsbar egendom når en gäldenär. Det finns etablerat redan för vissa myndigheter men behöver stärkas och omfatta samtliga samtidigt som effektiviteten säkras. Vi vill se en ökad samverkan genom systematiskt elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och samtliga myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar i syfte att öka Kronofogdens effektivitet.
Detta bör ges regeringen till känna.
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 5 och 6 samt
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 7 och 8,
2021/22:1936 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2188 av Pål Jonson (M),
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 7 och 9,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 5,
2021/22:3860 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 49 och 50,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 35,
2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13,
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 54 och
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Åtgärder för att stävja stöldligorna är angeläget. Regeringen har agerat sent och otillräckligt, trots att problem har varit väl kända under en längre tid. Det är inte enbart vad som förs in i Sverige som utgör potentiella risker och problem – när det gäller att bekämpa stöldligorna krävs åtgärder för att hindra deras möjlighet att föra ut stöldgods ur Sverige. Bara några enstaka procent av Tullverkets resurser går i dag till att kontrollera utförsel av gods. Tullverket bör därför ges en tydlig befogenhet och ett tydligt uppdrag att genomföra systematiska stickprovskontroller vid utförsel ur landet för att stoppa transporter av stöldgods och även kunna kvarhålla stöldgodset när det påträffas. Det bör även ses över hur Tullverket kan få tydligt förbättrade möjligheter att enklare kunna stötta polisen vid husrannsakan och vidta tvångsmedel.
Tullverket som ofta upptäcker misstänkta brott kopplat till penningtvätt, bör kunna ha goda möjligheter att utreda dem. Tullverket menar själva att deras bristande befogenhet kring penningtvättbrott försvårar möjligheten att få en helhetsbild över den brottsliga verksamheten och de kriminella. Åklagare bör även ges möjlighet att i betydligt större utsträckning begära Tullverkets biträde, exempelvis när Tullverket påträffar stora mängder kontanter och misstänker penningtvätt. Även om Tullverket kan utreda vissa brott som i viss mån har anknytning till penningtvätt, bör befogenheten bli tydlig så att Tullverket fullgott kan bli en mer effektiv brottsbekämpande myndighet och utreda dessa brott i större utsträckning.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 7 och 9 samt
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 49 och 50 samt
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 7 och 8,
2021/22:1936 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2188 av Pål Jonson (M),
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 5,
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 5 och 6,
2021/22:3860 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 35,
2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13,
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 54 och
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Tullverkets uppgift har i allt större utsträckning kommit att vara brottsbekämpning. EU:s fria rörlighet har medfört betydande problematik om säkra gränser, varför Tullverkets begränsade resurser och befogenheter leder till omfattande importerad kriminalitet. Även om Tullverket bibehåller uppgifter om annat än brottsbekämpning är situationen sådan att den brottsbekämpande verksamheten bör anses vara den primära. Med anledning av detta bör Tullverket primärt anses vara en av de brottsbekämpande myndigheterna och därmed ligga under justitieutskottets beredningsområde och utgiftsområde 4.
Smuggling av substanser och preparat som är olagliga eller belagda med olika restriktioner i Sverige är en allvarlig företeelse. Det kan handla om farliga dopningspreparat, narkotikaklassade läkemedel eller piratkopierade mediciner som riskerar att allvarligt skada brukare. Tullverket har larmat om hur myndigheten står maktlös inför en särskild ny smugglingsmetod. Enligt myndighetens uppgifter har antalet beslag av olagligt insmugglade läkemedel minskat drastiskt under senare år eftersom smugglarna lärt sig att paketera in gods i paket som ser ut att komma från andra EU-länder. Tullen får vid sådan paketering endast ingripa om de misstänker att medicinerna kan komma att användas i missbrukssammanhang. I dag regleras tullens befogenheter att kontrollera varor från ett annat EU-medlemsland i lag 1996:701, den s.k. inregränslagen. I listan över vilka varor som får kontrolleras inkluderas dock inte läkemedel. För att täppa till luckan i lagen som Tullverket beskrivit anser vi att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som ger Tullverket befogenhet att ingripa adekvat mot införsel av läkemedel som tillsynes, eller de facto, härrör från ett annat EU-medlemsland.
Det är Sverigedemokraternas mening att även om Polismyndigheten bär det övergripande ansvaret så finns det fall där andra aktörer, i detta fallet Tullverket, är bättre lämpade att utföra vissa uppgifter med tanke på deras verksamhetsområde. Tullverket finns på plats vid landets gränser och har i de fall Polismyndigheten inte kan vara närvarande en möjlighet att ingripa mot brott. Denna möjlighet borde utnyttjas fullt ut, inte enkom i direkt samband med kontroller. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur Tullverkets brottsbekämpande verksamhet kan utvecklas och vilka krav detta ställer på organisation och utbildning för myndighetens personal.
Genom samverkan mellan olika myndigheter skapar vi optimala förutsättningar för att kunna upptäcka och beivra organiserad och annan grov brottslighet. Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar, inte minst genom att nyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter, i väsentligt mycket högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Sverige har varit naivt i fråga om att inte använda den information som finns för att upptäcka och beivra kriminell verksamhet.
Det finns en rad produkter som omfattas av tullfrihet, exempelvis dokument, farmaceutiska produkter, gåvor, skyddshjälpmedel, särskilda jordbruksprodukter, kapitalvaror, litteratur, luftfartsutrustning, trycksaker, gödningsmedel, varor för olika ändamål och organisationer, varuprover m.m. Det finns en överhängande risk att dessa tullfria varor skulle kunna utnyttjas av kriminella som paketerar in exempelvis vapendelar och narkotika i till synes vanliga legala varor. Vi vill därför se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor så att det inte finns luckor som kriminella kan utnyttja för att smuggla in exempelvis vapen och narkotika. Vi vill strama upp regelverket för att bromsa tillförseln av redskap som har kriminella syften.
Tullpersonalens befogenheter är under utredning. För att ge befogenhet till Tullverkets personal att genomsöka fordon på väg att lämna landet, behöver transport av stöldgods klassificeras som ett smugglingsbrott. Här krävs att Tullverket ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot organiserad kriminalitet samt ges förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel i högre utsträckning. Det har lämnats ett tillkännagivande om detta tillsammans med ett utökat uppdrag att även mer aktivt kontrollera utgående trafik. Befogenhet för tullpersonal att utreda narkotikabrott som är föreslagen är ännu ej genomförd. Båda dessa befogenhetsförändringar bör skyndsamt införas.
Detta bör ges regeringen till känna.
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 5 och
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 7 och 8,
2021/22:1936 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2188 av Pål Jonson (M),
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 7 och 9,
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 5 och 6,
2021/22:3860 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 49 och 50,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 35,
2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13,
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 54 och
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Statens mest grundläggande ansvar är att skydda enskildas liv, frihet och personliga säkerhet. I detta ansvar ligger att vidta åtgärder för att se till att förebygga och förhindra brott, men också att tillgodose en effektiv lagföring vid brott. Ytterst handlar det också om att skydda och värna demokratin och de demokratiska institutionerna och att upprätthålla vår grundlag. Ett välfungerande rättssamhälle sträcker sig dock bortom frågan om brott och straff och handlar i hög grad om känslan av trygghet. Att känna att man är trygg oavsett var i Sverige man bor och oavsett vem man är.
De tvärpolitiska samtal som hölls under hösten 2019 för att gemensamt hitta lösningar på det växande problemet med gängkriminalitet och organiserad brottslighet var konstruktiva. Många av de förslag som Centerpartiet har fört fram under lång tid återfinns i det 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som föddes ur de tvärpolitiska samtalen.
Som en del i detta arbete bör Tullverkets befogenheter utökas och resurserna för att minska in- och utförsel av olagligt gods ses över.
Detta bör ges regeringen till känna.
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13,
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 54 och
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 7 och 8,
2021/22:1936 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2188 av Pål Jonson (M),
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 7 och 9,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 5,
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 5 och 6,
2021/22:3860 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 49 och 50 samt
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 35.
Ställningstagande
Det svenska Tullverket har genomgått stora förändringar sedan Sveriges medlemskap i EU. Den fria rörligheten inom EU för mycket gott med sig men får inte innebära att svenska gränser står oskyddade. Kristdemokraterna vill stärka tullens brottsbekämpande verksamhet och gränsskyddet.
Tullverket är dock i dag för starkt inriktat på att vara en uppbördsmyndighet under Finansdepartementet. Det innebär att deras huvuduppgift är att kontrollera införseln av punktskattepliktiga varor och driva in skatt. Tullen söker också efter narkotika och illegala vapen, men myndigheten har för svaga befogenheter. Det är en del i en kedja som gjort att Sverige kallats för ett ”smörgåsbord” för internationella stöldligor. Tullverket behöver flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet. På så vis kommer den departementala styrningen av myndigheten att mer inriktas mot vidare brottsbekämpning än endast uppbörd av skatt och kontroll av varor.
I dag måste Tullverket ta kontakt med handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap när de behöver kontrollera huruvida ett företag har korrekta tillstånd för exempelvis import eller export av explosiva varor. Tullverket har i återrapportering av regeringsuppdrag (Ju2019/03980/PO) påpekat detta och påpekat att det inte är tillfredsställande. För att effektivt kunna sköta sitt arbete behöver de direktåtkomst till vilka som har tillstånd att hantera explosiva varor.
Utöver det som anförts ovan vill Kristdemokraterna stärka Tullverkets befogenheter genom ett antal ytterligare reformer såsom att Tullverkets tjänstemän bör ges befogenhet att frihetsberöva misstänkta och att inresekontroller, dvs. passkontroller och id-kontroller, bör ske i större utsträckning än idag. Utbildningen av tullens tjänstemän behöver ses över så att man kan agera mer polisiärt mot personer.
Detta bör ges regeringen till känna.
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 35 och
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 7 och 8,
2021/22:1936 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2188 av Pål Jonson (M),
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 7 och 9,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 5,
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 5 och 6,
2021/22:3860 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 49 och 50,
2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 13,
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 54 och
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Tullens arbete är av stor betydelse i arbetet mot gränsöverskridande internationell brottslighet. Tullens möjligheter att ingripa mot stöldligor och annan brottslighet behöver stärkas på många sätt. Underrättelseutbytet mellan Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket behöver byggas ut ytterligare och sekretessreglerna ses över för att underlätta ett samordnat agerande. Likaså föreslår vi en översyn av Tullverkets behov och möjligheter till stickprovsbaserade kontroller för en effektivare brottsbekämpning, också detta med beaktande av EU-rättsliga aspekter.
I Liberalernas budgetalternativ för 2022 anvisar vi pengar för en riktad förstärkning av tullens brottsbekämpande verksamhet. Vi är beredda att framöver göra ytterligare satsningar.
Detta bör ges regeringen till känna.
|
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal, punkt 4 (M) |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 7 och
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:996 av Richard Jomshof (SD),
2021/22:1353 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 6 samt
2021/22:3252 av John Widegren (M).
Ställningstagande
Tullverket spelar en viktig roll för att bekämpa organiserad brottslighet och tulltjänstemännen förtjänar därmed ett mer proportionerligt skydd i mötet med grovt kriminella. Tullpersonal ska i yrket kunna hantera yrkeskriminella som exempelvis bär på och transporterar vapen. Tullverkets rådande regler innebär att enbart en begränsad del av de som arbetar som tulltjänstemän får bära skjutvapen. Det finns bland Tullverkets personal en stor oro och ett missnöje över att de inte har ett proportionerligt skydd i sitt yrke. I dag får uniformerade tulltjänstemän i övrigt bära bl.a. handfängsel, pepparsprej och batong.
En utökad möjlighet att bära ett skjutvapen skulle ge tulltjänstemännen ett avsevärt bättre skydd och trygghet i sitt arbete med att stävja den organiserade kriminaliteten vid Sveriges gränser. Regeringen bör därför vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att tulltjänstemän får bättre möjlighet att bära tjänstevapen.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal, punkt 4 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:996 av Richard Jomshof (SD) och
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 6 samt
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9,
2021/22:1353 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3252 av John Widegren (M) och
2021/22:3636 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 7.
Ställningstagande
Tullverket är den enskilt viktigaste myndigheten med ansvaret för att säkerställa att grova brottslingar inte för in narkotika och illegala vapen i Sverige. Den svenska gränsen är dock 540 mil lång och Tullverkets personalstyrka är liten. Det är dock inte bara den underdimensionerade personalstyrkan som är det främsta problemet. Tullinspektörer förväntas ingripa mot grovt kriminella personer utan att ha tillgång till tjänstevapen.
Med utgångspunkten att Tullverket primärt är en brottsbekämpande myndighet följer det naturligt att även tillåta att Tullverkets personal får ha tjänstevapen. Vi vill därmed ge Tullverket tillåtelse att utbilda och utrusta sin personal med tjänstevapen. Det stämmer att det finns en juridisk grund för beväpning av tulltjänstemän i förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket. I 20 § förordningen stadgas dock att detta gäller situationer som avses i 24 kap. brottsbalken. Denna möjlighet är inte tillräcklig och bör utvidgas. Det är av synnerlig vikt, särskilt eftersom Tullverket får uppgifter om att arbeta aktivare mot gränsöverskridande brottslighet, att utvidga deras möjlighet att bära tjänstevapen i fler fall än vad som är möjligt idag.
För att öka tullinspektörernas säkerhet och effektivitet samt för att upprätthålla statens gränsskydd mot grov organiserad brottslighet, bör tullinspektörernas möjlighet att bära tjänstevapen skyndsamt utvidgas. Möjligheten att bära tjänstevapen bör finnas vid all verksamhet där det finns ett befogat behov av detta.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag eller bevis på att så kommer att ske.
Detta bör ges regeringen till känna.
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,
2021/22:2452 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5 och
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8 och
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:368 av Jörgen Grubb (SD),
2021/22:690 av Mats Nordberg (SD) yrkande 1,
2021/22:1966 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2185 av Pål Jonson (M),
2021/22:2632 av Maria Stockhaus (M),
2021/22:2856 av Betty Malmberg (M) yrkandena 4 och 5 samt
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 48 och 49.
Ställningstagande
Om man på riktigt ska komma åt de professionella stöldligorna krävs krafttag mot hälerinätverken och dess verksamhet. För att ytterligare motarbeta de professionella stöldligorna måste möjligheterna att frakta ut stöldgodset ur landet kraftigt begränsas.
Befogenheterna i samband med kontroller vid såväl yttre som inre gräns behöver därför utökas. Arbetet med att utföra kontroller för att upptäcka utförsel av stöldgods och annan kriminell utförsel måste intensifieras och ges de förutsättningar som krävs för att kunna beivra denna typ av brott effektivt. Regeringen bör skyndsamt utreda kriminalisering av utförsel av stöldgods och återkomma till riksdagen med lagförslag om detta. I samband med en sådan kriminalisering bör även myndighetens uppdrag återspegla ett utökat ansvar om kontroll av utförsel.
Det finns indikationer på att stulet metallskrot i dag i högre grad hanteras av kriminella aktörer som köper in det för att sedan föra skrotet ut ur landet i syfte att avyttra det där. Inte minst när det gäller stulna katalysatorer och partikelfilter. För att motarbeta denna form av organiserad brottslighet måste möjligheterna till att frakta ut stulet metallskrot ur landet kraftigt begränsas. Tullverket ska därför enligt vår mening ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot organiserad kriminalitet och ges förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel av stulet metallskrot i högre utsträckning.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 48 och 49 samt
avslår motionerna
2021/22:290 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:368 av Jörgen Grubb (SD),
2021/22:690 av Mats Nordberg (SD) yrkande 1,
2021/22:1966 av Lars Jilmstad (M),
2021/22:2185 av Pål Jonson (M),
2021/22:2386 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,
2021/22:2452 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2632 av Maria Stockhaus (M) och
2021/22:2856 av Betty Malmberg (M) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Endast 3 procent av inbrotten i Sverige klaras upp. Tullen tvingas se på när misstänkt stöldgods lämnar landet och saknar ett uppdrag i regleringsbrevet att kontrollera utförsel.
I och med proposition 2020/21:192 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott har tullverket fått utökade befogenheter. Emellertid menade Tullverket att förslaget också måste följas av ekonomiska tillskott och ett förändrat uppdrag för myndigheten för att få avsedd effekt. Tullverket påpekade i sitt remissvar i fråga om de nu beslutade förändringarna att det lagda förslaget inte bedömdes medföra några ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Förslaget innebar inte heller någon ändring av myndighetens uppdrag och föranledde därför inte i sig Tullverket att utöka sina utförselkontroller.
Kristdemokraterna anser att anslaget för Tullverket ska höjas med 100 miljoner kronor 2022–2024 för en särskild satsning på utförsel av stöldgods, samt stärkt förmåga att bekämpa vapen- och narkotikahandel. Det är dessutom under all kritik att Tullverket inte ges möjlighet att självständigt leta efter stöldgods, som torde vara den vanligaste illegala varan som förs ut ur landet men som i dag inte faller under Tullverkets befogenheter. I enlighet med vad Svensk Handel anför bör utförsel av stöldgods bli ett smugglingsbrott. Stöld- och hälerigods bör också ingå i den uppräkning av vilka varor Tullverket ska kontrollera i lagen om Tullverkets befogenheter. Förändringar behöver också göras i Tullverkets uppdrag, där myndighetens verksamhet riktas om till att i högre utsträckning fokusera på att kontrollera utförsel av varor för att upptäcka stöldgods.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 52 och 53 samt
avslår motion
2021/22:2493 av Alexandra Anstrell (M).
Ställningstagande
Vid inbetalning av importskatter såsom moms och punktskatter kan betalningen ske till både Skatteverket och till Tullverket beroende på om personen/företaget i fråga är momsregistrerad. Systemet med att anmäla och betala moms till Tullverket innebär en extra myndighetskanal i skatte- och redovisningshänseende. I förenklings- och enhetlighetssyfte bör skatt vid import, liksom all annan skattehantering, skötas via Skatteverket. Vi anser att det behöver vara enkelt att betala in importrelaterade skatter. Vi vill därför se till att utreda frågan om hur systemet för importskatter kan göras så att företagen upplever det smidigt.
Svenska företag är viktiga och det är självklart också viktigt att de betalar in skatter och avgifter enligt vad lagstiftningen anger. För att minimera misstag och fel är det viktigt att alltför krångliga regelverk inte får vara huvudorsaken till att fel inbetalningar genomförs. Innebörden kan bli att fullt fungerande företag utan avsikt att göra fel ändå missar i förfarandet av tulldeklarationer och således straffas med tulltillägg i onödan. Det är vår uppfattning att vi inte i onödan bör bestraffa våra export- och importföretag som är så viktiga för att finansiera trygghet och välfärd i Sverige. Därför vill vi utreda hur regelverket för tulltillägg och deklarationer kan förenklas både formellt och tekniskt.
Detta bör ges regeringen till känna.
|
|
Jörgen Hellman (S), Sultan Kayhan (S), Anna Vikström (S), Eva-Lena Jansson (S), Kristoffer Lindberg (S) och Margareta Fransson (MP) anför: |
Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan ett och ett halvt år mot covid-19-pandemin. Läget är fortfarande mycket osäkert samtidigt som ekonomin återhämtar sig snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblem skapas. Som framhålls i budgetpropositionen är det dags att bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart än det var före krisen. Genom reformer ska takten i klimatomställningen öka, fler ska komma i arbete, köerna i sjukvården ska kortas och gängkriminaliteten ska övervinnas.
Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag när världsekonomin kraftigt försämrades till följd av pandemin. Åtgärder som tillsammans med det svenska välfärdssystemet bidragit till att hålla uppe såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet. Som anförs i budgetpropositionen kan dock inget land rädda alla jobb när en kris slår till, hur starka offentliga finanser det än har. Samtidigt finns en oro för att arbetslösheten ska bita sig fast, särskilt bland unga och utrikes födda. Som framhålls i budgetpropositionen är det därför viktigt att inte strama åt ekonomin för tidigt utan skapa jobb genom att investera i det som bygger Sverige starkt och hållbart. Mot den bakgrunden och för att stärka hushållens ekonomi bör skattereduktionen för förvärvsinkomster förstärkas. Skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomster bör tas bort, såväl av rättviseskäl som av fördelningspolitiska skäl.
Pandemin har visat på styrkan och behovet av en generell och gemensamt finansierad välfärd, men den har också synliggjort allvarliga brister. Ökade resurser bör tillföras kommuner och regioner för att stötta arbetet med att minska väntetiderna, förbättra arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården och för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, t.ex. genom utbildning.
Det förslag som utskottet ställt sig bakom handlar till övervägande del om att byta modell från regeringens föreslagna förvärvsreduktion till ett nytt jobbskatteavdrag och en sänkning av skatten för pensionärer. I praktiken innebär denna skatteförändring att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna utformat sitt skatteförslag med det specifika syftet att personer med t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning inte ska få ta del av en ekonomisk förstärkning. Vi ställer oss frågande till beslutet att slita i budgeten för att personer som inte har möjlighet att arbeta, som är arbetslösa, personer med funktionsnedsättning eller cancersjuka, ska betala upp till ca 1 800 kronor mer i skatt per år.
Inte heller kommer nedskärningar inom arbetsmarknadspolitiken att leda till färre arbetslösa. Tvärtom riskerar nedskärningarna att leda till att långtidsarbetslösheten biter sig fast i ett läge där den redan är hög på grund av krisen. Neddragningarna på arbetsmarknadsutbildningen riskerar också att leda till kompetensbrist.
Utskottet har i sitt yttrande 2021/22:SkU2y till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 3 och avstyrkt motionsförslag från oppositionspartierna om andra utgiftsramar. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lagt fram förslag i finansutskottet om delvis andra utgiftsramar. Detta förslag har blivit riksdagens beslut. Vi avvisar detta till förmån för regeringens förslag på de olika utgiftsområdena. Att partier överger sina egna budgetmotioner till förmån för en helt ny produkt som inte är självständigt framtagen utan representerar ett antal omprioriteringar utifrån regeringens budget och gör det under själva utskottsbehandlingen i finansutskottet är beredningsmässigt otillfredsställande och formellt tveksamt. Vi har principiellt inte något emot ett utökat anslag till Tullverket, men sådana förslag bör beredas och ingå i en genomtänkt budget där anslagen ingår i en helhet. Att genom olika förändringar på utgiftsområden trasa sönder en regerings budget skapar inte politisk stabilitet. Riksdagen bidrar i stället till allmän oro och osäkerhet kring politiskt beslutsfattande och förvaltning. Riksdagen styr inte riket, det är enligt regeringsformen regeringens roll. Även budgetlagen har den inriktningen, som nu åsidosätts. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ägnar sig åt ett partipolitiskt spel som inte gagnar Sverige och svensk ekonomi. Vi vill slutligen också understryka att Tullverket är både en beskattande och en brottsbekämpande myndighet.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom ett annat budgetförslag och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där har vi valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 3.
|
|
Per Åsling (C) anför: |
Sverige är ett av världens bästa länder. Men vårt land är i behov av viktiga liberala reformer. För att bekämpa arbetslöshet och utanförskap och få hela landet att växa. För att få klimatomställningen gjord. För att bekämpa gängkriminalitet. Och för att förbättra jämställdheten.
Trots de stora utmaningar vi står inför är Sverige ett land av väldiga möjligheter. För att släppa fram den kraft som finns hos enskilda och hos företag behövs inte mer populism, utan den typ av klok, liberal ekonomisk reformpolitik som har fört Sverige framåt genom vår historia. Centerpartiets budgetmotion är ett första viktigt steg för att åter sätta vårt land på rätt kurs igen.
Grunden för att ett ekonomiskt system ska fungera är ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem. Det är våra tre fiskala myndigheter som ska säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för det myndigheterna gör. Förutsägbarhet och tydliga regler är då helt avgörande. Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter betalas in är en grundförutsättning för finansieringen av viktig offentlig verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen och myndigheternas verksamhet.
Servicen hos våra tre myndigheter Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av e-tjänster. Samtidigt är statens närvaro, inte minst genom nämnda tre myndigheter, i hela landet central för samhället i stort.
Centerpartiet accepterar de föreslagna förstärkningarna av anslaget 1:2, men vill poängtera att vi i första hand vill att resurserna används för att förstärka den reguljära verksamheten. Därtill föreslås anslaget 1:2 öka med 10 miljoner kronor 2022, i syfte att möjliggöra ett intensifierat arbete mot djursmuggling. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 10 miljoner kronor per år 2023–2024. Därtill föreslås anslaget öka med 33 miljoner kronor 2022, i linje med vad myndigheten äskat i sitt budgetunderlag för åren 2022–2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 33 miljoner kronor per år 2023–2024. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Anslagen 1:2 och 1:3 undantas dock från detta.
Den olagliga importen av hundvalpar har ökat kraftigt de senaste åren, inte minst under pandemin. Ofta är det en del av en organiserad brottslighet. Regeringen har presenterat ett förslag på en ny djurhälsolag. Tanken var att anpassa lagstiftningen efter EU:s fria rörlighet, vilket innebär att Tullverket inte skulle få genomsöka bilar vid landets gränser. Lagförslaget riskerar dock att lämna dörren för hundsmugglare på vid gavel. Regeringen måste säkerställa att det inte blir ännu enklare att smuggla in hundvalpar till Sverige. Centerpartiet anser det dock viktigt att skjuta till 10 miljoner kronor för att intensifiera arbetet mot djursmuggling.
Sverige är ett litet exportberoende land och handeln med andra länder är betydelsefull för våra jobb och vår ekonomi. Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen vara säker, för att hålla ordning i landet.
Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, dvs. att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, och dels brottsbekämpning, där bl.a. olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapensmuggling ska beivras. Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Det är viktigt för lag och ordning, men även för att garantera att våra företag står sig konkurrenskraftiga mot andra länder.
I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har ett regelverk som är ändamålsenligt för verksamheten.
Tullverket har nyligen fått ökade befogenheter att kvarhålla misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur landet, i väntan på polis. Denna verksamhet måste säkerställas finansiellt.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom ett annat budgetförslag och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där har jag valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 3.
|
|
Jon Thorbjörnson (V) anför: |
I Vänsterpartiets budgetmotion, Röd politik för en grön omställning, föreslås en återstart av den svenska ekonomin efter coronapandemin. Vi vill se en stor grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. Våra förslag ökar tryggheten för människor genom stärkta socialförsäkringssystem och trygga arbetsvillkor. Vi ger småföretagare bättre förutsättningar och bygger ut infrastrukturen och transportsektorn. Genom vänsterpolitik skapas välfärd som kommer alla till del, från de minsta barnen på förskolan, genom skola och arbetsliv, till de äldre med behov av omsorg.
De senaste 30 åren har den politiska utvecklingen dominerats av nedmonteringar av vår gemensamma välfärd och våra trygghetssystem. De ekonomiska teorierna har gått före omsorgen om folket och tryggheten i landet.
Den nyliberala ekonomiska politiken har genomförts av både borgerliga och socialdemokratiska styren. Det är påtagligt att inte heller den sittande regeringen eller deras samarbetspartier har gjort sig fria från de ekonomiska teorier som lagt välfärdssatsningar i ruiner över hela världen. I årets budgetproposition fortsätter satsningarna på nyliberala kaosreformer som privatiseringen av arbetsförmedlingen samtidigt som nödvändiga investeringar i reformer för jobb, klimat och ökad jämlikhet i samhället är otillräckliga. Nu står det bortom tvivel att det inte bara drabbat jämlikhet och välfärd utan också tillväxten.
I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen för 2022, två dagar innan planerad justering, lämnade M, SD och KD ett gemensamt budgetförslag, vilket har försvårat processen. Som en del av den överenskommelse Vänsterpartiet har ingått med regeringspartierna om framtida samarbetsformer och kraftigt höjda pensioner för de sämst ställda pensionärerna och för att regeringen lagt in Vänsterpartiets förslag om förbättringar i sjukförsäkringen som den s.k. Arnepensionen, höjda ersättningar och borttagen s.k. funkisskatt i sin budgetproposition stödde Vänsterpartiet i andra hand, då vårt eget förslag till budget fallit, regeringens budgetförslag i kammaren, framför förslaget från M, SD och KD. Vidare anser Vänsterpartiet att Regeringens förslag i sin helhet är bättre för Sverige, eftersom det utgår från andra utgångspunkter än de auktoritära, nationalkonservativa värderingar som genomsyrar M/SD/KD-förslaget.
Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:3278. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 och 7 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 3. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 3 läggs fram i partimotion 2021/22:3278. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet.
Tullverkets beslag av vapen och narkotika ökade kraftigt under 2020, bl.a. till följd av att tullen varit mer närvarande i godsflödet, eftersom resurser frigjordes när antalet personresor minskade under pandemin. För att Tullverket ska kunna fortsätta sin intensiva granskning av godsflödet när personresorna nu ökar behöver myndigheten mer resurser. Regeringen föreslår förstärkningar i budgetpropositionen, men Vänsterpartiet anser att ytterligare medel bör anslås. Därför ökar vi anslaget med 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 3 är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet.
|
|
Gulan Avci (L) anför: |
Riksdagen beslutade den 24 november 2021 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. Beslutet innebar att riksdagen ställde sig bakom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma budgetförslag och regeringens- och de övriga oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Liberalernas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar jag inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför jag i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Liberalerna presenterar i budgetmotion 2021/22:4181 och utgiftsområdesmotion 2021/22:3941.
Sedan coronavirusets utbrott har världsekonomin befunnit sig i en djup kris. Det svenska näringslivet står i grunden starkt efter krisen. Samtidigt har de strukturella problemen som Sverige hade före pandemin förstärkts. Sverige upplever nu en historiskt hög arbetslöshet, och erfarenheten från tidigare kriser är att arbetslösheten riskerar att permanentas på höga nivåer under många år. Särskilt allvarlig är situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, med en skillnad i sysselsättning mellan inrikes- och utrikes födda som i dag ligger långt över genomsnittet i EU.
Det är tydligt att den politik som har förts under den rödgröna regeringens tid vid makten inte har förmått att komma till rätta med Sveriges utmaningar. En enorm kunskapsskuld i den svenska skolan i sviterna av coronapandemin, en historiskt hög långtidsarbetslöshet, en eskalerad gängkriminalitet, ett växande utanförskap och en elmarknad i kris – för att bara nämna några utmaningar som lämnats vind för våg. För att vända utvecklingen behövs en kraftfull, liberal reformagenda som svarar mot de utmaningar Sverige står inför. Det behövs en ny start för Sverige.
Liberalerna lägger fram en budget med en tydlig utgångspunkt: den nya start som Sverige behöver. En liberal reformagenda som ger Sverige en stark kunskapsskola för alla, som rivstartar arbetet med att betala av den integrationsskuld som alltför länge har tillåtits växa och som ger Sverige förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsland. Därtill tillför vi en kraftig förstärkning till hela rättskedjan, stärker arbetslinjen i bidragssystemen, sänker skatten på arbete och sparande och stärker svenskt innovations- och företagsklimat.
I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Tullverkets anslag måste ökas för att förstärka den långsiktiga utbyggnaden i enlighet med myndighetens bedömningar. Detta är särskilt viktigt för att stärka Tullverkets brottsförebyggande arbete. Därför ökar Liberalerna anslaget 1:2 med 48 miljoner kronor 2022. I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen föreslår Liberalerna slutligen att den årliga schablonmässiga pris- och löneomräkningen reduceras med 20 procent på vissa myndigheter. På detta utgiftsområde påverkas anslagen 1:1 och 1:3.
Det är positivt att den nya budget som riksdagen har antagit innebär en mindre rödgrön politik för Sverige. På viktiga områden genomförs kursomläggningar i liberal och borgerlig riktning, vilket vi välkomnar. Samtidigt finns det inslag i budgeten som vi inte ställt oss bakom. Vårt eget budgetförslag är att betrakta som en helhet, och på majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som Liberalerna förespråkar. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa databaser för tullpersonal och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa insynsskydd och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över eventuella teknikproblem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgodose behovet av profileringslistor och riskindikatorer och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenheter att beslagta gods för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla möjligheten för tulltjänstemän att beväpna sig och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheten för Tullverket att använda sig av avlyssning och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tidsfördelningen inom Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra vapenträning för fler tulltjänstemän och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket bör få i uppdrag att kontrollera utgående gods, fordon och transporter vid Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör sätta upp konkreta mål för hur många fordon tullen ska genomsöka efter stöldgods vid färjeavgångar från Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tulltjänstemäns bärande av vapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och även få fler polisiära befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket ökade resurser och större befogenheter att stoppa införseln av olagliga varor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör vidta de åtgärder som behövs för att stoppa utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet elektronisk klarering för godstrafik av varor bör införas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket bör ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot den organiserade kriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Tullverkets förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets roll i att begränsa utförseln av stulet metallskrot och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjliga lösningar för en differentierad tullsats för en förbättrad miljö och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets tillhörighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beväpning av tulltjänstemän och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om befogenhet att ingripa mot läkemedelsinförsel och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrat personskydd och säkerhet för tullpersonal och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade möjligheter att ingripa mot brott och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om illegal utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets samverkan med andra myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör få i uppdrag att ta fram förslag på hur stulna bilar, husvagnar och husbilar ska förhindras att lämna landet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för tullen att ha befogenheter att kontrollera all utgående trafik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att andelen utgående trafik som kontrolleras ska öka kraftigt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka tullens befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenheter och resurser för att minska in- och utförsel av olagligt gods och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Kronofogdemyndighetens möjlighet att arbeta uppsökande och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra ökad samverkan genom systematiskt organiserat informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och samtliga myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar i syfte att öka Kronofogdemyndighetens effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred översyn om att stärka Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverkets tjänstemän bör ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods och få en tydlig uppgift och befogenhet att genomföra systematiska stickprovskontroller för att upptäcka utförsel av stöldgods och kartlägga och kunna stoppa smuggling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket ska få goda möjligheter att bekämpa penningtvätt och ges tydliga befogenheter att kunna utreda penningtvättsbrott och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket bör ges bättre möjligheter att enklare kunna stötta polisen vid husrannsakan och vidta tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att tulltjänstemän får bättre möjlighet att bära tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av gällande lagstiftningar som berör Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor för att förhindra brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
50.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka tullpersonalens befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur systemet för importskatter kan bli smidigare och tillkännager detta för regeringen.
53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur regelverket för tulltillägg och deklarationer kan förenklas och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stickprovsbaserade kontroller hos Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade anslag till Skatteverket för genomförandet av en folkräkning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade anslag till Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets direktåtkomst till tillstånd för explosiva varor och tillkännager detta för regeringen.
48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket ska få kvarhålla misstänkt stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets självständiga befogenheter att kontrollera efter stöld- och hälerigods och tillkännager detta för regeringen.
54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket ska flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Anslag för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||||
|
|
|
M |
SD |
C |
V |
KD |
L |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
8 202 898 |
10 000 |
415 000 |
−15 681 |
±0 |
±0 |
−20 900 |
|
1:2 |
Tullverket |
2 381 672 |
80 000 |
90 000 |
43 000 |
30 000 |
100 000 |
48 000 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
2 145 164 |
±0 |
50 000 |
±0 |
±0 |
30 000 |
−5 900 |
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Folkräkning |
±0 |
±0 |
500 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Summa för utgiftsområdet |
12 729 734 |
90 000 |
1 055 000 |
27 319 |
30 000 |
130 000 |
21 200 |
|
Anslag för 2022 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
±0 |
8 202 898 |
|
1:2 |
Tullverket |
100 000 |
2 481 672 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
±0 |
2 145 164 |
|
Summa för utgiftsområdet |
100 000 |
12 829 734 |
|