|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen. Den föreslagna ändringen i socialförsäkringsbalken innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer per månad höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta. Förslaget om ändring i socialtjänstlagen innebär att det minimibelopp som används för att fastställa avgifter enligt den lagen höjs.
Regeringens förslag bygger på riksdagens beslut i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2022 att inom utgiftsområde 11 Pensioner öka anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer för att höja konsumtionsstödet.
Lagändringen i socialförsäkringsbalken föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och börja tillämpas första gången för bostadstillägg som avser augusti 2022. Lagändringen i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (V, MP) och ett särskilt yttrande (C).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:180 Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen.
Tre yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
2.Skälig levnadsnivå i äldreförsörjningsstödet, punkt 3 (V, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen |
Riksdagen antar
a) regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
b) utskottets förslag i bilaga 3 till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:180 punkterna 1 och 2 samt 2021/22:181 punkterna 1.2 och 2.2.
|
2. |
Bostadstillägg |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4488 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1.
Reservation 1 (V)
|
3. |
Skälig levnadsnivå i äldreförsörjningsstödet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4488 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2 och
2021/22:4606 av Rasmus Ling (MP).
Reservation 2 (V, MP)
Stockholm den 31 maj 2022
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maria Malmer Stenergard
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Ludvig Aspling (SD), Teresa Carvalho (S), Martina Johansson (C), Ida Gabrielsson (V), Katarina Brännström (M), Julia Kronlid (SD), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Rasmus Ling (MP), Arin Karapet (M), Elsemarie Bjellqvist (S) och Robert Hannah (L).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:180 Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen.
Förslagen i propositionen har sin grund i att riksdagen i sin behandling av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 11) beslutade att anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer ska ökas med 375 miljoner kronor jämfört med i budgetpropositionen (bet. 2021/22:SfU2, rskr. 2021/22:104). Ökningen avser en höjning av konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer och konsekvensändringar till följd av höjningen. Inom Socialdepartementet har därefter en promemoria utarbetats med förslag om att konsumtionsstödet inom bostadstillägget ska höjas liksom det minimibelopp som används vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453). Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen anser att förslaget till ändring i socialtjänstlagen är av sådan karaktär att ett yttrande från Lagrådet normalt ska inhämtas, men att ändringen författningstekniskt och även i övrigt är av sådan art att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.
I ärendet behandlar utskottet också delar av förslagen till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i proposition 2020/21:181 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system, punkterna 1.2 och 2.2. Förslagen behandlas i de delar de avser 102 kap. 22 a §. Utskottet har i sitt betänkande 2021/22:SfU25 i sak ställt sig bakom de ändringar i paragrafen som föreslås i proposition 2021/22:181. Av lagtekniska skäl och i syfte att samordna lagförslagen i proposition 2021/22:181 med det nu aktuella förslaget till ändring i samma paragraf har utskottet överfört den formella behandlingen av lagförslagen för beredning i detta ärende. Övriga lagförslag i proposition 2021/22:181 behandlas av utskottet i betänkande 2021/22:SfU25.
Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen. Förslagen innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer per månad höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta samt att det minimibelopp som används för att fastställa avgifter enligt socialtjänstlagen höjs.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bostadstilläggets konstruktion och minskat mörkertal samt om skälig levnadsnivå inom äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget.
Jämför reservation 1 (V) och 2 (V, MP) samt det särskilda yttrandet (C).
Propositionen
Höjt konsumtionsstöd
Bostadstillägget är ett skattefritt inkomstprövat tillägg som kan lämnas till den som har rätt till ålderspension, änkepension, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. En del av bostadstillägget för ålderspensionärer är ett s.k. konsumtionsstöd, vilket innebär att det inte är direkt kopplat till bostadskostnadens storlek. Konsumtionsstödet ger lika stor ersättning till alla pensionärer som har bostadstillägg.
Konsumtionsstödet inom bostadstillägget höjdes med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta fr.o.m. den 1 januari 2022, i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2022.
I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2022 beslutade riksdagen att anslaget för bostadstillägg till pensionärer ska ökas med 375 miljoner kronor, jämfört med vad som föreslogs i budgetpropositionen. Förändringen avser en ytterligare höjning av konsumtionsstödet inom bostadstillägget med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta fr.o.m. den 1 augusti 2022. Regeringen föreslår nu att konsumtionsstödet höjs med dessa belopp och att höjningen ska börja betalas ut fr.o.m. den 1 augusti 2022, vilket medför att stödet höjs från 540 till 740 kronor per månad för ogifta och från 270 till 370 kronor per månad för gifta.
Regeringen föreslår att bestämmelsen i socialförsäkringsbalken om höjt bostadstillägg ska träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas första gången för bostadstillägg som avser augusti 2022. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla i fråga om bostadstillägg som avser tid före den 1 augusti 2022.
Oförändrat äldreförsörjningsstöd
I samband med att konsumtionsstödet inom bostadstillägget höjdes fr.o.m. den 1 januari 2022 höjdes även den skäliga levnadsnivån inom äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget. Regeringen anger att det av socialförsäkringsutskottets betänkande 2021/22:SfU2 framgår att utskottet utgår från att motsvarande ändringar görs i samband med den ytterligare höjningen av konsumtionsstödet som utskottet föreslår fr.o.m. den 1 augusti 2022, men att några ytterligare medel för att genomföra en höjning av levnadsstandarden inte har avsatts. Regeringen konstaterar att vid en höjning av den skäliga levnadsnivån minskar skillnaden mellan äldreförsörjningsstöd och garantipension. Garantipensionen är ett grundskydd i den allmänna pensionen som är till för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Den som har låg eller ingen pension kan få äldreförsörjningsstöd så att personen får en skälig levnadsnivå och kan betala för sitt boende. När den skäliga levnadsnivån höjs medför det att äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget blir högre, vilket minskar skillnaden mellan äldreförsörjningsstödet och garantipensionen. Regeringen anger att även om både äldreförsörjningsstödet och garantipensionen är delar av grundskyddet för pensionärer så behöver vid en höjning av den skäliga levnadsnivån lämpligheten övervägas i att avståndet mellan de båda förmånerna minskar. Den höjda skäliga levnadsnivån som trädde i kraft den 1 januari 2022 har redan minskat avståndet mellan de båda förmånerna. Regeringen bedömer att en ny höjning av den skäliga levnadsnivån inte bör genomföras i samband den föreslagna höjningen av bostadstillägget.
Höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen
I 8 kap. socialtjänstlagen finns vissa bestämmelser om vilka avgifter som en kommun får ta ut för insatser som hemtjänst, dagverksamhet och bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Där anges bl.a. ett förbehållsbelopp, som den enskilde som betalar avgift alltid ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel. Beloppet ska, förutom boendekostnaden, täcka den enskildes levnadskostnader. Förbehållsbeloppet utgörs av summan av den enskildes s.k. minimibelopp och dennes bostadskostnad. Minimibeloppet utgår från det s.k. prisbasbeloppet.
I samband med att konsumtionsstödet inom bostadstillägget för pensionärer höjdes den 1 januari 2022 höjdes också minimibeloppet. Minimibeloppet uppgår för närvarande till en tolftedel av 1,4044 prisbasbelopp för ensamstående och en tolftedel av 1,1694 prisbasbelopp för sammanlevande makar och sambor. För 2022 motsvarar det 5 653 kronor respektive 4 707 kronor per månad.
Förslaget om höjt konsumtionsstöd innebär att kommunen i vissa fall kan ta ut en högre avgift av den enskilde. För att de pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen också ska få del av höjningen föreslår regeringen att minimibeloppet höjs med motsvarande 200 kronor per månad för ensamstående och med motsvarande 100 kronor per månad för var och en av sammanboende makar och sambor. Därigenom säkerställs att pensionärer med låga inkomster får del av höjningen av konsumtionsstödet i bostadstillägget.
Förslaget kommer att leda till att fler personer med låga inkomster får en höjning av minimibeloppet, utöver de personer som får bostadstillägg. Regeringen anser att detta är positivt, eftersom det innebär en höjd levnadsstandard för personer som i dag har mycket låga inkomster.
Regeringen föreslår att bestämmelsen i socialtjänstlagen om höjt minimibelopp ska träda i kraft den 1 augusti 2022.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4488 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) begärs i yrkande 1 att regeringen ser över bostadstilläggets konstruktion och tar fram förslag för att minska mörkertalet. Motionärerna anför att den nuvarande konstruktionen innebär att det krävs bostadstillägg för att få konsumtionsstöd, vilket medför att personer som kan ha behov av konsumtionsstödet inte får det eftersom de inte har bostadstillägg. Vidare anför motionärerna att många potentiellt berättigade ålderspensionärer riskerar att inte få bostadstillägg eftersom de inte har ansökt om det. Insatser för att minska detta mörkertal kan t.ex. omfatta en högre grad av automatisering. I yrkande 2 anför motionärerna att den skäliga levnadsnivån inom äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget bör höjas. Regeringens bedömning att en höjning inte bör ske nu skiljer sig från när konsumtionsstödet höjdes fr.o.m. den 1 januari 2022, då även den skäliga levnadsnivån höjdes. Motionärerna understryker att äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget riktar sig till de sämst ställda pensionärerna som har stora behov.
Även i motion 2021/22:4606 av Rasmus Ling (MP) föreslås en höjning av den skäliga levnadsnivån i äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget. Enligt motionären behöver det säkerställas att även de med äldreförsörjningsstöd och särskilt bostadstillägg får del av de höjningar som föreslås i propositionen. Skillnaden mellan utsatta personers villkor bör minska, inte öka.
Utskottets ställningstagande
Grundskyddet för äldre har som syfte att ge ekonomiskt skydd till pensionärer när den inkomstgrundade allmänna pensionen och övriga inkomster är låga och tillgångarna små. Grundskyddet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd.
Bostadstillägget till pensionärer är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Konsumtionsstödet inom bostadstillägget ger dock lika stor ersättning till alla pensionärer som har bostadstillägg. Det innebär att även hushåll med låga bostadskostnader får del av förstärkningar av konsumtionsstödet, vilket medför en fördelningsmässig träffsäkerhet. Regeringens förslag att konsumtionsstödet ska höjas grundas på riksdagens beslut. Utskottet välkomnar förslaget.
När det gäller konsumtionsstödets generella ändamålsenlighet kan utskottet i likhet med regeringen konstatera att detta stöd omfattas av departementspromemorian Översyn av grundskyddet för pensionärer (Ds 2018:8), som är föremål för behandling inom Regeringskansliet. Utskottet ser därmed inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att se över bostadstilläggets konstruktion eller ta fram förslag för att minska det s.k. mörkertalet.
Utskottet anser liksom regeringen att inför en höjning av den skäliga levnadsnivån i äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget behöver lämpligheten övervägas bl.a. med hänsyn till att avståndet mellan äldreförsörjningsstödet och garantipensionen minskar. Utskottet konstaterar också, liksom regeringen, att avståndet minskade genom den höjning av den skäliga levnadsnivån som trädde i kraft den 1 januari 2022. Utskottet delar regeringens bedömning att den skäliga levnadsnivån inte bör höjas nu och är därför inte berett att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2021/22:4488 (V) yrkandena 1 och 2 samt 2021/22:4606 (MP).
En annan åtgärd som bör vidtas gäller de ändringar i 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken som föreslås i proposition 2021/22:181 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system. Utskottet har i sitt betänkande 2021/22:SfU25 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2021/22:181 men av samordningsskäl överfört behandlingen av den författningstekniska regleringen till det nu aktuella betänkandet. För att samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets förslag i bilaga 3. Utskottet tillstyrker således även proposition 2021/22:181 punkterna 1.2 och 2.2.
|
1. |
av Ida Gabrielsson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4488 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
Eftersom konsumtionsstödet är en del av bostadstillägget krävs bostadstillägg för att få konsumtionsstöd. Det innebär att personer som kan ha behov av konsumtionsstödet inte får det eftersom de saknar bostadstillägg, vilket kan bero på att de inte uppfyller kraven – men även på att de inte har ansökt. År 2016 riskerade nära en tredjedel av de potentiellt berättigade ålderspensionärerna att inte få bostadstillägg. Insatser behövs för att minska detta s.k. mörkertal, bl.a. genom en större grad av automatisering. Regeringen bör se över bostadstilläggets konstruktion och ta fram förslag för att minska mörkertalet.
|
2. |
Skälig levnadsnivå i äldreförsörjningsstödet, punkt 3 (V, MP) |
av Ida Gabrielsson (V) och Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4488 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2 och
2021/22:4606 av Rasmus Ling (MP).
Ställningstagande
I anslutning till höjningen av konsumtionsstödet bör även den skäliga levnadsnivån inom äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget höjas. Äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget riktas mot de sämst ställda pensionärerna med stora ekonomiska behov. Skillnaden mellan utsatta människors villkor bör minska, inte öka.
Regeringen bör således återkomma med förslag om att höja den skäliga levnadsnivån inom äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget.
Martina Johansson (C) anför:
Centerpartiet har inte väckt någon följdmotion till proposition 2021/22:180. Vid utskottets behandling av ärendet har jag följaktligen inte reserverat mig mot regeringens förslag. Eftersom Centerpartiet avstod från ställningstagande när det gäller fördelning av utgifter inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, där medel avsattes för införande av förslagen i propositionen, avser Centerpartiet att avstå i voteringen i kammaren (punkt 1).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:180 Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).
2021/22:4488 av Ida Gabrielsson m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över bostadstilläggets konstruktion och ta fram förslag för att minska mörkertalet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja den skäliga levnadsnivån inom äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4606 av Rasmus Ling (MP):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av höjning av den skäliga levnadsnivån i äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget och tillkännager detta för regeringen.
Proposition 2021/22:181 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system:
1.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Behandlingen avser det lagtekniska antagandet av 102 kap. 22 a §.
2.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Behandlingen avser det lagtekniska antagandet av 102 kap. 22 a §.
Bilaga 2
I proposition 2021/22:180 framlagt lagförslag
I proposition 2021/22:181 framlagt lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
102 kap.
22 a §
|
Från och med den månad en försäkrad fyller 65 år beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
Från och med den månad en försäkrad fyller 66 år beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
|
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift. För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §. |
|
2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
|
Lydelse enligt lagförslag 2.1 |
Föreslagen lydelse |
102 kap.
22 a §
|
Från och med den månad en försäkrad fyller 66 år beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
Från och med den månad en försäkrad uppnår riktåldern för pension beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
|
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift. För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §. |
|
Bilaga 3
1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
|
Lydelse enligt prop. 2021/22:180 |
Utskottets förslag |
102 kap.
22 a §
|
Från och med den månad en försäkrad fyller 65 år beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
Från och med den månad en försäkrad fyller 66 år beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
|
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift. För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §. |
|
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.
2. Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår åldersgränsen före den 1 januari 2023.
2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
|
Lydelse enligt utskottets förslag 1 i bilaga 3 |
Utskottets förslag |
102 kap.
22 a §
|
Från och med den månad en försäkrad fyller 66 år beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
Från och med den månad en försäkrad uppnår riktåldern för pension beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift. |
|
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift. För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Ett belopp om 740 kronor för den som är ogift och 370 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §. |
|
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2025.
2. Lagen tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2026.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår åldersgränsen före den 1 januari 2026.