|
Näringsutskottets betänkande
|
Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionsyrkandena. Vidare föreslår utskottet några mindre ändringar av rättelsekaraktär av regeringens lagförslag. Regeringens lagförslag omfattar en ny fjärrkylelag, en ny lag om energimätning i byggnader och ändringar i fjärrvärmelagen. Förslagen innebär att fjärrvärme- och fjärrkylekunder ska få faktureringsinformation och information om energianvändning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, KD, L). I två reservationer (M, SD, KD) förordas dels att ikraftträdandet delvis senareläggs för regeringens lagförslag, dels ett tillkännagivande om genomförandet av direktiv på energiområdet.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:124 Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk.
Sju yrkanden i tre följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (M, SD, KD)
2.Regeringens lagförslag, punkt 1 (L)
3.Genomförande av direktiv på energiområdet, punkt 2 (M, SD, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Bilaga 4
Reservantens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. fjärrkylelag med den ändringen att 5 § sista meningen ska utgöra ett nytt stycke, det andra stycket, i paragrafen,
2. lag om energimätning i byggnader med den ändringen att 5 § tredje punkten i nummerlistan ska inledas med ”3.”
3. lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263) med den ändringen att
a) lagens SFS-nummer, ”(2008:263)”, ska införas sist i rubriken till regeringens förslag till lagtext,
b) ikraftträdandebestämmelsen ska avslutas med en punkt.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:124 punkterna 1–3 och avslår motionerna
2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1,
2021/22:4427 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1 och
2021/22:4431 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1–3.
Reservation 1 (M, SD, KD)
Reservation 2 (L)
|
2. |
Genomförande av direktiv på energiområdet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2 och
2021/22:4427 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 3 (M, SD, KD)
Stockholm den 7 april 2022
På näringsutskottets vägnar
Carl-Oskar Bohlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl-Oskar Bohlin (M), Jennie Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Peter Helander (C), Anders Frimert (S) och Lorentz Tovatt (MP).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk (prop. 2021/22:124). Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet har under beredningen av ärendet uppmärksammat några mindre felaktigheter i regeringens lagförslag och föreslår därför ändringar av rättelsekaraktär i dessa lagar.
I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag och i bilaga 2 finns regeringens lagförslag. I bilaga 3 och 4 finns reservanternas respektive lagförslag.
Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk, med några mindre ändringar av rättelsekaraktär, och avslår sju motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (M, SD, KD), 2 (L) och 3 (M, SD, KD).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen en ny fjärrkylelag. Lagen innehåller bestämmelser om mätning och fakturering av fjärrkyla. Den nya lagen innehåller även krav på tillhandahållande av faktureringsinformation och information om energianvändning. Regeringen föreslår även vissa ändringar och förtydliganden i fjärrvärmelagen (2008:263) när det gäller mätning, fakturering och tillhandahållande av information. Därtill föreslår regeringen en ny lag om energimätning i byggnader som delvis motsvarar den hittillsvarande lagen med samma namn, dvs. lagen (2014:267) om energimätning i byggnader. I lagen föreslås att användningen av tappvarmvatten för hushållsbruk alltid ska mätas på lägenhetsnivå i nya flerbostadshus eller i bostadsdelarna av nya byggnader med både bostäder och lokaler. I lagen föreslås även nya regler om tillhandahållande av faktureringsinformation och information om energianvändning.
Syftet med förslagen är att öka energieffektiviteten inom Sverige och innebär att lägenhetsinnehavare och fjärrvärme- och fjärrkylekunder ska få faktureringsinformation och information om energianvändning. Det som ska redovisas via fakturan är bl.a. uppgifter om priser, faktisk energianvändning, bränslemix, växthusgasutsläpp, skatter, avgifter och taxor, kontaktinformation och jämförelser med en genomsnittlig, normaliserad slutanvändare i samma användarkategori.
Förslagen är i huvudsak föranledda av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 av den 11 december 2018 om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (energieffektiviseringsdirektivet). Därutöver genomför förslagen i propositionen även vissa artiklar i dels Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (elmarknadsdirektivet), dels Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av energi från förnybara energikällor (förnybartdirektivet).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4427 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) föreslås att riksdagen ska anta regeringens lagförslag med den ändringen att 6 § fjärrkylelagen samt 5 a § och 6 c § fjärrvärmelagen ska träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget motiveras med att berörda energiföretag ska få rimligt med tid att genomföra anpassningar. Vidare föreslås i yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen ska se till att ingen överimplementering sker och att föreskrifterna begränsas till vad som krävs för att genomföra aktuella EU-direktiv.
Även i kommittémotion 2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD) förordas i yrkande 1 ett tillkännagivande om att riksdagen ska anta regeringens lagförslag med den ändringen att 6 § fjärrkylelagen samt § 5 a och 6 c § fjärrvärmelagen ska träda i kraft den 1 januari 2023. De föreslagna ändringarna syftar till att ge berörda företag rimlig tid att förbereda åtgärder med anledning av nya krav som ställs på dem. I yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen även fortsättningsvis ska genomföra energieffektiviseringsdirektivet på en miniminivå.
Arman Teimouri m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:4431 ett antal ändringar av regeringens lagförslag. I yrkandena 1 och 3 förordas att fjärrkylelagen respektive fjärrvärmelagen ska ändras i enlighet med förslagen i motionen. Motionärerna föreslår att kraven om att företagen ska redovisa andel förnybar energi i fjärrkyle- och fjärrvärmesystemen bör utökas till att omfatta all fossilfri energi. Därtill föreslår motionärerna i yrkande 2 att det krav på mätning av gasförbrukningen som finns i den gällande lagen om energimätning i byggnader (2014:267) bör behållas i det nya förslaget till lag om energimätning i byggnader, och utökas till att även omfatta befintliga byggnader när så är möjligt och rimligt. Motionärerna föreslår också att termen naturgas ändras till gas.
Tidigare riksdagsbehandling
Tillkännagivande om genomförande av EU-lagstiftning
Riksdagen tillkännagav våren 2019 för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7, rskr. 2018/19:166). Utskottet anförde då att utgångspunkten bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i nationell lagstiftning och att effekterna för företag ska redovisas tydligt när det finns skäl att överskrida denna miniminivå. Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkännagivande.
Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen i september 2021 och som utskottet behandlade den 3 mars 2022 (bet. 2021/22:NU16). En av utgångspunkterna för de mål som har beslutats för förenklingspolitiken är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen anger att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. Vidare anger regeringen att den överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att genomförandet av EU-rätt i nationell rätt ska ske i enlighet med detta.
Därtill överlämnade regeringen skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 till riksdagen den 10 mars 2022 (skr. 2021/22:75). I skrivelsen anger regeringen med anledning av tillkännagivandet om genomförande av EU-lagstiftning att det inte är slutbehandlat.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:
– Regeringens lagförslag
– Genomförande av direktiv på energiområdet.
Regeringens lagförslag
I propositionen föreslår regeringen en ny fjärrkylelag, en ny lag om energimätning i byggnader, som ska ersätta den hittillsvarande lagen, och ändringar i fjärrvärmelagen. Förslagen är föranledda av bl.a. energieffektiviseringsdirektivet och förnybartdirektivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Utskottet har inget att invända mot regeringens lagförslag.
Utskottet noterar att det i motionerna 2021/22:4427 (SD) yrkande 1 och 2021/22:4426 (KD) yrkande 1 föreslås att ikraftträdandet ska senareläggas ett halvår för de informationskrav som rör fjärrkyle- och fjärrvärmeföretag. I propositionen anger regeringen att förslagen främst motiveras av de ändringar som införts i energieffektiviseringsdirektivet. Regeringen anger att medlemsstaterna skulle ha genomfört dessa ändringar senast den 25 juni 2020, och att kommissionen därför har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om ett för sent genomförande av direktiv. Regeringen anser att de nya lagar och lagändringar som föreslås i propositionen därför bör träda i kraft så snart som möjligt. Utskottet delar denna uppfattning.
I motion 2021/22:4431 (L) yrkandena 1 och 3 föreslås att fjärrkylelagen respektive fjärrvärmelagen ska ändras och att företagen därför inte bara ska redovisa andel förnybar energi i fjärrkyle- och fjärrvärmesystemen, utan att redovisningen även ska omfatta all fossilfri energi. Utskottet noterar att förnybartdirektivet innehåller ett krav på att information om andelen förnybar energi i system för fjärrvärme och fjärrkyla ska vara tillgängligt för slutkonsumenter på ett lättillgängligt sätt. Utskottet noterar också att regeringen inte heller föreslår någon ytterligare reglering än den information som krävs i förnybartdirektivet. I likhet med regeringen kan utskottet i denna del inte se några skäl till att gå längre i den svenska lagstiftningen än vad direktivet kräver.
Därtill föreslås i motion 2021/22:4431 (L) yrkande 2 att det krav på mätning av gasförbrukningen som finns i den hittillsvarande lagen om energimätning i byggnader (2014:267) bör behållas och utökas till att även omfatta befintliga byggnader i förslaget till ny lag om energimätning i byggnader. Utskottet noterar att det inte längre finns kvar några krav på individuell mätning av naturgas på lägenhetsnivå i och med ändringarna av energieffektiviseringsdirektivet. Regeringen anser därför att det saknas skäl att föra över den hittillsvarande regleringen av individuell mätning av naturgas till den nya lagen om energimätning i byggnader. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen.
Utskottet har under beredningen av ärendet uppmärksammat några mindre felaktigheter i regeringens lagförslag och föreslår därför några ändringar av rättelsekaraktär.
Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionsyrkandena.
Genomförande av direktiv på energiområdet
Utskottet konstaterar att det i motionerna 2021/22:4427 (SD) yrkande 2 och 2021/22:4426 (KD) yrkande 2 föreslås tillkännagivanden om att regeringen i samband med genomförandet av de aktuella EU-direktiven inte ska överimplementera dessa. Utskottet kan notera att riksdagen våren 2019 tillkännagav för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7). Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga, som utskottet behandlade den 3 mars 2022 (skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16). Utskottet noterar att en av utgångspunkterna för de mål som regeringen beslutat är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. Vidare noterar utskottet att regeringen i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021, som regeringen överlämnade till riksdagen den 10 mars 2022, anger att tillkännagivandet inte är slutbehandlat (skr. 2021/22:75).
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen i nuläget inte bör besluta om ytterligare tillkännagivanden på området.
Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.
|
1. |
av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD) och Eric Palmqvist (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. fjärrkylelag med den ändringen att
a) 5 § sista meningen ska utgöra ett nytt stycke, det andra stycket, i paragrafen,
b) ikraftträdandebestämmelsen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
2. lag om energimätning i byggnader med den ändringen att 5 § tredje punkten i nummerlistan ska inledas med ”3.”
3. lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263) med den ändringen att
a) lagens SFS-nummer, ”(2008:263)”, ska införas sist i rubriken till regeringens förslag till lagtext,
b) ikraftträdandebestämmelsen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:124 punkt 2 och motionerna
2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1 och
2021/22:4427 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,
bifaller delvis proposition 2021/22:124 punkterna 1 och 3 samt avslår motion
2021/22:4431 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Vi har i sak inget att invända mot regeringens förslag. Vi kan dock konstatera att det föreslagna ikraftträdandedatumet innebär ett bekymmer för berörda fjärrvärme- och fjärrkyleföretag. Lagändringarna medför att företagen ska redovisa omfattande tilläggsinformation och de behöver därför göra omfattande uppdateringar av sina it-system. Vi menar att företagen behöver få skäligt med tid för att kunna förbereda sig för detta. Vi förstår också att företagen behöver få kunskap om vilka faktiska krav som kommer att ställas på dem, innan de kan ta fram relevanta lösningar. Vi noterar att hela processen med att ta fram de nu aktuella lagförslagen har kantats av förseningar. Oavsett vem som bär ansvaret för detta är det vår mening att berörda företag inte ska behöva kompensera för att politiken inte har levererat i tid.
Mot den bakgrunden bör riksdagen bifalla regeringens lagförslag med den ändringen att 6 § i fjärrkylelagen samt 5 a och 6 c §§ i fjärrvärmelagen ska träda i kraft den 1 januari 2023, vilket även framgår av bilaga 3.
|
2. |
av Arman Teimouri (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. fjärrkylelag med den ändringen att
a) 3 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 4,
b) 5 § sista meningen ska utgöra ett nytt stycke, det andra stycket, i paragrafen,
2. lag om energimätning i byggnader med den ändringen att
a) det i lagen ska införas två nya paragrafer, 2 a § och 2 b §, med den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 4,
b) det i lagen närmast före 2 a § ska införas en ny rubrik med den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 4,
c) 5 § tredje punkten i nummerlistan ska inledas med ”3.”,
3. lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263) med den ändringen att
a) lagens SFS-nummer, ”(2008:263)”, ska införas sist i rubriken till regeringens förslag till lagtext,
b) 5 a § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 4,
c) ikraftträdandebestämmelsen ska avslutas med en punkt.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4431 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1–3,
bifaller delvis proposition 2021/22:124 punkterna 1–3 och avslår motionerna
2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1 och
2021/22:4427 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i propositionen att information om förnybar energi i företagens fjärrkylesystem och fjärrvärmesystem ska finnas tillgänglig på ett enkelt sätt för var och en. Jag anser att krav på att publikt enbart redovisa andelen förnybar energi inte ger tillräcklig information för att kunderna ska kunna bedöma klimatpåverkan av energileveransen. Förnybar energi är bara en delmängd av den fossilfria energin, som faktiskt är det väsentliga i sammanhanget. Eftersom förnybartdirektivet ställer krav på att just den förnybara energin ska särredovisas behöver teknikneutraliteten åstadkommas genom ett utökat krav på att också redovisa andelen fossilfri energi i sin helhet publikt.
Därtill anser jag när det gäller den nya lagen om energimätning i byggnader till skillnad från regeringen att kraven på mätning av gasförbrukningen som finns i den hittillsvarande lagen (2014:267) om energimätning i byggnader ska behållas. Vidare bör kraven utökas till att även omfatta befintliga byggnader när så är möjligt och rimligt. Nästan hela energianvändningen i hushållen är idag icke-fossil, men där gas finns indraget används fortfarande ett fossilt bränsle. Just att begränsa användningen av fossila bränslen är kärnan i intentionen bakom energieffektiviseringsdirektivet. Enligt min mening vore det därför olyckligt om just kravet på individuell mätning av gas avskaffades, samtidigt som krav införs på att börja mäta energiförbrukning med ingen eller mycket ringa klimatpåverkan. Jag kan också konstatera att på senare år har den naturgas som används börjat blandas ut med biogas. Termen ”naturgas” som används i den hittillsvarande lagen om energimätning i byggnader behöver därför i den nya lagen ändras till ”gas”. Att en del av innehållet är fossilfritt är i sig inget skäl till att avskaffa mätningen. Fossilfri gas är en begränsad resurs med många användningsområden och det finns skäl att hushålla med den på samma sätt som det gör för annan fossilfri energi.
Mot den bakgrunden bör riksdagen bifalla regeringens lagförslag med de ändringar av fjärrkylelagen, lagen om energimätning i byggnader och fjärrvärmelagen som framgår av bilaga 4.
|
3. |
Genomförande av direktiv på energiområdet, punkt 2 (M, SD, KD) |
av Carl-Oskar Bohlin (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD) och Eric Palmqvist (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2 och
2021/22:4427 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens lagförslag, om än med vissa förslag till ändringar om ikraftträdandedatum för delar av lagförslagen som gäller berörda fjärrkyle- och fjärrvärmeföretag. Därutöver kan vi notera att regeringens förslag i många fall är avsedda att genomföras på en miniminivå av reglering. Detta är positivt eftersom det är viktigt att undvika onödig administration och negativ påverkan på den existerande marknaden. Detta är en grundhållning som är värdefull att vidmakthålla i alla led, även när lagstiftningen ska omvandlas till föreskrifter som styr det dagliga värvet för branschen i sin helhet.
Vi anser därför att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den fortsättningsvis ska se till att ingen överimplementering sker och att föreskrifterna begränsas till vad som krävs för att genomföra aktuella direktiv på energiområdet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:124 Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till fjärrkylelag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om energimätning i byggnader.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263).
2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD):
1.Riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att 6 § fjärrkylelagen samt 5 a och 6 c §§ fjärrvärmelagen ska träda i kraft den 1 januari 2023.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt minimiimplementering av energieffektiviseringsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4427 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):
1.Riksdagen beslutar att anta regeringens lagförslag med den ändringen att 6 § fjärrkylelagen samt 5 a § och 6 c § fjärrvärmelagen ska träda i kraft den 1 januari 2023.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beakta att ingen överimplementering sker och att föreskrifterna begränsas till vad som krävs för att genomföra aktuella EU-direktiv och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4431 av Arman Teimouri m.fl. (L):
1.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till ny fjärrkylelag med de ändringar som framgår av motionens bilaga.
2.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om energimätning i byggnader med de ändringar som framgår av motionens bilaga.
3.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263) med de ändringar som framgår av motionens bilaga.
Reservation 1 (förslagspunkt 1)
- Ändring i regeringens förslag till fjärrkylelag
|
Regeringens förslag |
Reservanternas förslag |
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 6 § och i övrigt den 1 juni 2022. |
Reservation 1 (förslagspunkt 1)
- Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263)
|
Regeringens förslag |
Reservanternas förslag |
|
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 5 a och 6 c §§ och i övrigt den 1 juni 2022. |
Reservation 2 (förslagspunkt 1)
- Ändring i regeringens förslag till fjärrkylelag
|
Regeringens förslag |
Reservantens förslag |
3 §
|
Ett fjärrkyleföretag ska se till att information om energiprestanda och andelen förnybar energi i företagets fjärrkylesystem på ett enkelt sätt finns tillgänglig för var och en. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att lämna sådan information |
Ett fjärrkyleföretag ska se till att information om energiprestanda, andelen förnybar energi och andelen övrig fossilfri energi i företagets fjärrkylesystem på ett enkelt sätt finns tillgänglig för var och en. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att lämna sådan information. |
Reservation 2 (förslagspunkt 1)
- Ändring i regeringens förslag till lag om energimätning i byggnader
|
Regeringens förslag |
Reservantens förslag
Individuell mätning av gas |
2 a §
|
|
Den som äger ett flerbostadshus eller en byggnad som innehåller både bostäder och lokaler som förses med gas från en central källa ska se till att den gas som används i varje lägenhet kan mätas. Första stycket gäller endast om det är tekniskt genomförbart och proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar av att installera system för individuell mätning. |
2 b §
|
|
Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra ett flerbostadshus eller en byggnad som innehåller både bostäder och lokaler som försörjs med gas från en central källa ska se till att gasen som används i varje bostadslägenhet kan mätas. |
Reservation 2 (förslagspunkt 1)
- Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263)
|
Regeringens förslag |
Reservantens förslag |
5 a §
|
Ett fjärrvärmeföretag ska se till att information om energiprestanda och andelen förnybar energi i företagets fjärrvärmesystem på ett enkelt sätt finns tillgänglig för var och en. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att lämna information enligt första stycket. |
Ett fjärrvärmeföretag ska se till att information om energiprestanda, andelen förnybar energi och andelen övrig fossilfri energi i företagets fjärrvärmesystem på ett enkelt sätt finns tillgänglig för var och en. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att lämna information enligt första stycket. |