|
Näringsutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslag för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv på drygt 9,2 miljarder kronor i enlighet med utskottets förslag. Riksdagen har fastställt ramen för utgiftsområdet till 90 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Utskottets förslag överensstämmer med det förslag som ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har lagt fram under utskottets beredning av ärendet. Det innebär ändringar i förhållande till budgetpropositionen för ett av anslagen. I övrigt ställer sig utskottet bakom budgetpropositionen. Dessutom tillstyrker utskottet regeringens förslag till mål för turismpolitiken och avstyrker ett motionsförslag om att målet bör avslås.
När det gäller ett nytt uppdrag för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker delvis budgetpropositionen och två motionsyrkanden. Övriga motioner avstyrks.
I betänkandet finns en reservation (C) och fyra särskilda yttranden (S, C, V, L, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:1 inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
Tio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning
Statens budget inom utgiftsområde 24
Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna
Mål för turismpolitiken, punkt 1 (C)
1.Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (S, MP)
2.Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (C)
3.Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 24, punkt 2 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Utskottets anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Mål för turismpolitiken |
Riksdagen godkänner det mål för turismpolitiken som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 24 punkt 1 och avslår motion
2021/22:4133 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Reservation (C)
|
2. |
Statens budget inom utgiftsområde 24 |
a) Anslagen för 2022
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt utskottets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 24 punkt 8 och motionerna
2021/22:4012 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1 och
avslår motionerna
2021/22:3184 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2021/22:3890 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2021/22:3955 av Arman Teimouri m.fl. (L),
2021/22:4012 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
2021/22:4133 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2022 ställa ut kreditgarantier som inklusive tidigare utställda garantier uppgår till högst 50 000 000 000 kronor i enlighet med förordningen (2011:211) om utlån och garantier och förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar,
2. under 2022 för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet besluta om kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex) på högst 1 000 000 kronor,
3. under 2022 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 475 000 000 000 kronor,
4. under 2022 ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor,
5. för 2022 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 175 000 000 000 kronor,
6. under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 24 punkterna 3–7 och 9.
c) Specialfastigheter Sverige Aktiebolag
Riksdagen godkänner att uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag ändras i enlighet med regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 24 punkt 2.
Stockholm den 9 december 2021
På näringsutskottets vägnar
Lars Hjälmered
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Mattias Jonsson (S)*, Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S)*, Helena Lindahl (C)*, Lotta Olsson (M), Alexander Christiansson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S)*, Arman Teimouri (L)*, Eric Palmqvist (SD), Lorentz Tovatt (MP)*, Peter Helander (C)*, Patrik Engström (S)*, Lorena Delgado Varas (V)* och Joakim Sandell (S)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 2, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2021/22:1 i de delar som gäller utgiftsområde 24 Näringsliv och tio motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. En förteckning över de förslag som behandlas finns i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2022 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från budgeten som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 4 finns utskottets förslag till anslagsfördelning för 2022
Företrädare för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna i utskottet har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag.
Vidare lämnade tjänstemän från Näringsdepartementet den 30 november 2021 inför utskottet vissa upplysningar i ärendet.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit finansutskottets förslag och bestämt utgiftsramen för 2022 för utgiftsområde 24 Näringsliv till 9 254 901 000 kronor (bet. 2021/22:FiU1, rskr 2021/22:46). Det är 90 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. I detta betänkande ska näringsutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens förslag till mål för turismpolitiken tillsammans med ett motionsyrkande redovisas först. Därefter följer en redogörelse för regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 24 Näringsliv samt redovisade tillkännagivanden. Sedan behandlar utskottet regeringens övriga förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för turismpolitiken och avstyrker ett motionsyrkande om att målet bör avslås.
Jämför reservationen (C).
I propositionen föreslår regeringen ett nytt mål för turismpolitiken. Målet ska enligt förslaget vara att Sverige ska ha en hållbar turism, med ett hållbart resande och en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning och attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet. Regeringen anför att förslaget ligger i linje med målet för näringspolitiken, vilket är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24, bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68). Regeringen anför vidare att för att tydliggöra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag redovisas näringspolitiken under tre delmål. Dessa är
• ramvillkor och väl fungerande marknader som stärker företags konkurrenskraft
• stärkta förutsättningar för innovation och förnyelse
• stärkt entreprenörskap för ett dynamiskt och diversifierat näringsliv.
Regeringen framhåller även att de näringspolitiska insatserna ska bidra till att genomföra Agenda 2030 och Parisavtalet och till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som omfattar de tre prioriteringarna smart, hållbar och inkluderande tillväxt.
Regeringen konstaterar i propositionen att det sedan tidigare finns ett mål för turismpolitiken (som när målet beslutades benämndes turistpolitiken). Detta mål innebär att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet (prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:296). Redovisningen av resultaten kopplade till målet görs under delmålet om entreprenörskap.
Genom det nya målet vill regeringen lyfta fram hela besöksnäringens aktörssystem och dess samspel i och mellan städer, tätorter samt gles- och landsbygder för utvecklingen av hållbar turism och en konkurrenskraftig besöksnäring. Turismpolitiken ska främja jämställdhet, integration och mångfald. Politiken ska även främja hållbara miljöer, minskad klimatpåverkan och social hållbarhet. Genom det nya målet för turistpolitiken, som nu benämns turismpolitiken, uppnås enligt regeringen en bättre samstämmighet med Parisavtalet, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.
I kommittémotion 2021/22:4133 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2 begärs att riksdagen ska avslå regeringens förslag till nytt mål för turismpolitiken. I motionen framhåller motionärerna vikten av satsningar på att åstadkomma enklare regler för besöksnäringen och att staten bl.a. via sina bolag satsar på att främja bilden av Sverige som besöksland.
I oktober 2021 presenterade regeringen en strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. Strategin är framtagen som ett ramverk och en inriktning för regeringens politik på området för den kommande tioårsperioden. Med strategin avser regeringen att skapa långsiktiga förutsättningar för en hållbar växande besöksnäring som har en självklar roll som export-, jobb- och integrationsmotor i Sverige. I strategin identifieras ett antal strategiska områden som jobb och kompetens, kunskap och innovation, tillgänglighet samt marknadsföring. Till varje område kopplas sedan fyra horisontella perspektiv: hållbarhet, digitalisering, platsutveckling och samverkan. I strategin anges vidare att den knyter an till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, till regeringens jämställdhetsmål, till de klimatpolitiska målen och till andra riksdagsbundna mål. Det framgår också att regeringen avser att ta fram handlingsplaner som är i linje med strategin.
När det gäller tidigare beslutade mål för de utgiftsområden som utskottet har beredningsansvar för kan nämnas att riksdagen hösten 2019, på förslag av ett enigt utskott, godkände regeringens förslag om ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken (bet. 2019/20:NU2, rskr. 2019/20:113). I betänkandet påminde utskottet om vikten av väl valda resultatindikatorer som tydligt relaterar till målet och som lämpar sig för att mäta måluppfyllelse och resultatens utveckling över tid.
Vidare förordade utskottet hösten 2020 att riksdagen skulle godkänna ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2020/21:NU1). I betänkandet framhöll utskottet bl.a. vikten av att beslutade mål kan följas upp och att måluppfyllelsen kan utvärderas. Företrädaren för Vänsterpartiet i utskottet framförde sin uppfattning i en reservation om det föreslagna målets utformning. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2020/21:123).
I propositionen föreslår regeringen ett nytt mål för turismpolitiken. Avsikten är att stärka förutsättningarna för en hållbar och konkurrenskraftig turism och besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning i hela landet. Utskottet instämmer i att det finns ett behov av att fortsätta utveckla en långsiktigt hållbar turism och en konkurrenskraftig, hållbar och innovativ besöksnäring i hela landet. Detta har blivit särskilt tydligt i spåren av covid-19-pandemin. När det gäller beslutade mål vill utskottet vidare, i likhet med vad det anfört i andra sammanhang (t.ex. bet. 2019/20:NU2 och bet. 2020/21:NU1), understryka vikten av att målen kan följas upp och att måluppfyllelsen kan utvärderas. Utskottet har gått igenom regeringens resultatredovisning och presenterar i det följande avsnittet sin bedömning med anledning av genomgången. Där berörs såväl målstruktur och delmål som resultatindikatorer. Utskottet avser att följa upp dessa synpunkter i den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Utskottet föreslår härmed att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt mål för turismpolitiken.
Näringsutskottet har sedan 2015 kontinuerligt följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen, utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv. Uppföljningen 2015 omfattade i första hand en översiktlig genomgång och analys av de mål och indikatorer som används inom respektive utgiftsområde. Därutöver undersöktes resultatredovisningens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat. Efterföljande år har utskottet följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett de synpunkter utskottet har haft på resultatredovisningen. Hösten 2017 genomfördes därutöver en närmare uppföljning av ett anslag per utgiftsområde. Utskottets senaste iakttagelser och bedömningar redovisas i utskottets budgetbetänkanden för respektive utgiftsområde (bet. 2020/21:NU1, bet. 2020/21:NU2 och bet. 2020/21:NU3).
Näringsutskottet har under hösten 2021 huvudsakligen fortsatt att följa upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett de synpunkter på resultatredovisningen som utskottet tidigare har framfört. Därutöver har utskottet särskilt tittat på det nya avsnittet Regeringens bedömning av måluppfyllelsen (tidigare Analys och slutsatser).
Övergripande om utgiftsområdet
Utskottet vill inledningsvis, och i likhet med vad det gjort tidigare år, framhålla betydelsen av att resultatredovisningen i budgetpropositionen är klar och tydlig då denna utgör ett viktigt underlag för riksdagens beredning av statens budget. Enligt utskottets uppfattning bör resultatredovisningen utformas på ett sådant sätt att den bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de olika insatserna får.
Sedan flera år tillbaka pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen och om hur regeringens resultatredovisning till riksdagen kan utvecklas. Enligt utskottets uppfattning är denna dialog betydelsefull, och den har på flera sätt bidragit till att utveckla och förbättra den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen. Enligt utskottets uppfattning är det betydelsefullt att denna dialog fortsätter även framöver.
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om, och redovisningen ska vara anpassad till utgiftsområdena.
Näringspolitik
Utskottet kan inledningsvis konstatera att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 2.4, bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68). Regeringen redovisar näringspolitiken under tre delmål för att tydliggöra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag. De tre delmålen är följande:
• Ramvillkor och väl fungerande marknader som stärker företags konkurrenskraft
• Stärkta förutsättningar för innovation och förnyelse
• Stärkt entreprenörskap för ett dynamiskt och diversifierat näringsliv.
Det finns även ett mål för turismpolitiken som när målet beslutades av riksdagen benämndes turistpolitiken. Detta mål innebär att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet (prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:296).
I propositionen föreslås ett nytt mål för turismpolitiken som ska ersätta det nu gällande målet för det som kallats turistpolitiken. Det nya målet anges bidra till att stärka förutsättningarna för en hållbar och konkurrenskraftig turism och besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning i hela landet. Regeringen uppger att det nu gällande målet redovisas under delmålet Stärkt entreprenörskap för ett dynamiskt och diversifierat näringsliv. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att regeringen med fördel kan tydliggöra hur det nya målet förhåller sig till målstrukturen.
När det gäller beslutade mål vill utskottet, oaktat inställning till innehållet i det föreslagna målet för turismpolitiken och i likhet med vad det anfört i andra sammanhang (t.ex. bet. 2017/18:NU19 och bet. 2019/20:NU2), understryka vikten av att målen kan följas upp och att måluppfyllelsen kan utvärderas. Utskottet kan dock konstatera att det inte framgår av regeringens proposition hur det nya målet för turismpolitiken avses att följas upp och utvärderas, om nya eller justerade resultatindikatorer som relaterar till det nya målet kommer att användas eller behöver tas fram eller hur regeringen i övrigt avser att mäta hur genomförda insatser kommer att bidra till att uppfylla det föreslagna målet. Utskottet noterar att regeringen hösten 2021 lanserat en strategi för hållbar turism och växande besöksnäring och att regeringen där bl.a. framhåller behovet av att mäta effekter av nya beteenden och påtalar vikten av att följa upp besöksnäringens hållbara utveckling. Utskottet ser fram emot att framöver ta del av regeringens arbete med att följa upp och utvärdera det nya målet.
I en tabell i propositionen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24 tabell 3.1 s. 14) redovisar regeringen hur mål, delmål och indikatorer är kopplade till varandra. Utskottet vill framhålla att denna tabell tillsammans med övriga diagram och tabeller som återfinns i resultatredovisningen främjar de olika avsnittens läsbarhet och bidrar till förståelsen för hur vissa indikatorer och andra relevanta uppgifter utvecklas över tid. Utskottet har tidigare framfört betydelsen av en tydlig struktur och en vägledande rubriksättning som har en tydlig koppling till delmålen liksom frekventa referenser till det riksdagsbundna målet. Enligt utskottets bedömning har den dialog som pågått mellan riksdagen och regeringen om hur resultatredovisningen kan utvecklas bidragit till att det nu finns en genomtänkt struktur i resultatredovisningen som på ett tydligt sätt relaterar till de mål som riksdagen har beslutat om för utgiftsområdet. Utskottet ser positivt på denna utveckling och kan konstatera att regeringen strukturerar sin redogörelse för indikatorer, resultat och bedömningar tydligt under de olika delmålen.
När det gäller kopplingen mellan riksdagens mål, delmål och indikatorer har utskottet tidigare påpekat att det är önskvärt att regeringen i resultatredovisningen än tydligare klargör dels effekterna av utförda insatser, dels från vilket anslag de olika insatserna finansieras. Utskottet noterade förra året att det i den då aktuella resultatredovisningen (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24) i vissa fall angavs från vilket anslag en insats finansieras men att detta görs i en mer begränsad omfattning. Det var utskottets uppfattning att regeringen genom att i resultatredovisningen återknyta till de anslag som har avsatts för en insats kan bidra till förståelsen av samband mellan avsatta medel och ett visst utfall. Utskottet såg därför att regeringen med fördel i resultatredovisningen framöver anger från vilket anslag en insats finansieras. Utskottets uppfattning är att det är svårt att se någon utveckling i enlighet med vad utskottet efterfrågade och vidhåller sin uppfattning att regeringen bör arbeta för att utveckla sin redovisning i enlighet med utskottets önskemål. När det gäller regeringens redogörelse för effekter av insatser har utskottet dock förståelse för att denna typ av information tar tid att sammanställa. Utskottet välkomnar därför de delar i resultatredovisningen där regeringen anger detta och anser att det är önskvärt att denna information återges i de fall det finns relevanta effektutvärderingar eller liknande information.
Vidare har utskottet tidigare uttalat att regeringen skulle kunna förtydliga sin bedömning av hur utvecklingen för ett insatsområde bidrar till måluppfyllelsen av det relevanta delmålet och därmed i förlängningen det riksdagsbeslutade målet för näringspolitiken. Som framgår av det föregående har rubriken Analys och slutsatser utgått i årets proposition och ersatts med rubriken Regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Utskottet kan konstatera att denna nya struktur inneburit att redovisningen av regeringens bedömning är kortare och tydligare än tidigare år. Mot bakgrund av att utskottet efterfrågat en samlad bedömning av de näringspolitiska insatserna i förhållande till det näringspolitiska målet välkomnar utskottet den nya strukturen. Samtidigt vill utskottet framhålla att det nya avsnittet kan vidareutvecklas så att det framöver på ett tydligare sätt framgår vilka indikatorer som ligger till grund för regeringens bedömningar.
Till sist vill utskottet, likt föregående år, framhålla att regeringen bör utveckla arbetet med att skapa en röd tråd mellan de olika avsnitten i budgetpropositionen. Det handlar om att regeringen dels bör överväga om den struktur som används i avsnitten Resultatredovisning och Regeringens bedömning av måluppfyllelsen även kan återkomma i avsnittet Politikens inriktning, dels med fördel skulle kunna tydliggöra hur de bedömningar och slutsatser som görs för särskilda insatsområden ligger till grund för de ställningstaganden som görs i det efterföljande avsnittet Politikens inriktning och i budgetförslaget.
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande fastställdes av riksdagen hösten 2020 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:144) och är en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Regeringen har tagit fram ett antal delmål och resultatindikatorer för att tydliggöra sambanden och öka möjligheterna att följa resultat. Utskottet påtalade förra året att valet av delmål och indikatorer inte var tydligt motiverat i propositionen (bet. 2020/21:NU1). Utskottet ansåg att det vore önskvärt om regeringen utvecklar beskrivningen av hur mål, delmål och indikatorer är kopplade till varandra. Utskottet noterar att avsnittet om resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder inte innehåller någon sådan utvecklad beskrivning. Samtidigt noterar utskottet att regeringen i resultatredovisningen vid flera tillfällen förtydligar att olika insatser och åtgärder förväntas bidra till delmålet om att öka Sveriges export, och vid några tillfällen nämns en koppling till specifika resultatindikatorer. Utskottet välkomnar dessa förtydliganden och ser att det gärna kan göras även för andra delmål.
När det gäller indikatorer noterar utskottet även att det framgår att Business Sweden under 2020 lämnade förslag på nya indikatorer och att det även avspeglas i riktlinjebrevet för 2021 med ett större fokus på resultatmätning, och där det är möjligt, effektmätning. Utskottet har många gånger uttalat en önskan om ett sådant fokus och ser därför fram emot den första redovisningen i budgetpropositionen för 2023. Utskottet ser även positivt på att regeringen avser att fortsätta utveckla arbetet även därefter.
Utskottet har tidigare uttalat att läsningen underlättas av att regeringens redovisning och bedömning följer strukturen för delmålen och bad regeringen att bl.a. överväga att införa underrubriker i det avsnitt som tidigare benämndes Analys och slutsatser. Utskottet noterar att avsnittet Regeringens bedömning som ersatt det nyss nämnda avsnittet inte innehåller några underrubriker. Utskottet har förståelse för att arbetet med att ändra resultatredovisningen tar tid men vill ändå på nytt uttrycka att önskemålet kvarstår. Det framgår inte av budgetpropositionen om regeringen övervägt utskottets önskemål, men utskottet noterar att motsvarande avsnitt för området Näringspolitik har underrubriker som följer delmålen. När det gäller läsbarhet och struktur vill utskottet vidare framhålla att inledningen under delmålsrubrikerna har ändrats. Utskottet anser att det är positivt att det i redovisningen för samtliga delmål inledningsvis påminns om vilka indikatorer som används för att bedöma måluppfyllelsen. Utskottet noterar också att flera tabellrubriker har ändrats så att det tydligare framgår att de innehåller en redovisning av indikatorer.
Förra året betonade utskottet vikten av att redogörelsen för indikatorerna för samtliga delmål är tydlig och att det är något som regeringen bör beakta i det fortsatta arbetet med att utveckla resultatredovisningen. Utskottet noterar vissa förbättringar när det gäller avsnitten Stärka Sveriges handelspolitiska intressen och Effektivisera den inre marknaden. I det sistnämnda avsnittet har det tillkommit två tabeller med tidsserier från 2015–2020 och utöver längre tidsserier innehåller tabellerna mer information i jämförelse med de uppgifter som redovisades förra året. Utskottet saknar dock en redovisning av indikatorerna genomförandet av EU-lagstiftning och genomförandet av grön omställning. Utskottet kan inte heller finna en förklaring till varför dessa inte redovisas. Utskottet noterar att det i avsnittet En väl fungerande europeisk och internationell kvalitetsinfrastruktur numera finns underrubriker som till största del speglar indikatorerna, vilket är positivt. Avsnittet innehåller dock en del vaga resultatbeskrivningar och om det är möjligt vore det önskvärt om regeringen framöver kunde vara lite mer utförlig t.ex. i fråga om vad en intensifierad samverkan konkret innebär.
När det gäller avsnittet Regeringens bedömning har utskottet tidigare uttryckt att det vore önskvärt om regeringen på ett tydligare sätt kunde relatera analys och slutsatser till utfallet på indikatorerna, på motsvarande sätt som regeringen gjorde för näringspolitiken. Utskottet framhöll även vikten av att regeringen reflekterar över om, och i så fall i vilken utsträckning, graden av måluppfyllelse har ett samband med statliga insatser eller främst är ett resultat av andra faktorer. Utskottet noterar att regeringen även i år gör en bedömning av riksdagens mål, men anser att det inte lika tydligt som förra året framgår bedömningar av samtliga delmål. Utskottet menar att det inte heller är tydligt hur regeringen har kommit fram till alla bedömningar. Givet den nya rubriken vill utskottet framhålla betydelsen av att avsnittet innehåller regeringens analys av utfallet på indikatorer och andra bedömningsgrunder utöver själva bedömningen av måluppfyllelsen. Utskottet ser gärna att regeringen beaktar detta i det fortsatta arbetet med att utveckla redovisningen till riksdagen, inte minst eftersom detta skulle tydliggöra kopplingen mellan målet och delmålen samt valda indikatorer och bedömningsgrunder. Avslutningsvis noterar utskottet att regeringens bedömning även i år är att riksdagens tillkännagivande om resultatredovisningen inte är färdigbehandlat. Som framgår av utskottets bedömning har det enligt utskottets uppfattning skett flera förbättringar i år i förhållande till förra året. Utskottet välkomnar det arbete som regeringen har gjort hittills och ser positivt på regeringens målsättning att resultatredovisningen under en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort.
I samband med att konstitutionsutskottet våren 2017 behandlade regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen framhöll konstitutionsutskottet att berört utskott lämpligen bör redovisa sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett tillkännagivande (bet. 2016/17:KU21). Vidare påpekade konstitutionsutskottet att om regeringen har redovisat sin syn för riksdagen i en proposition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför framtagandet av skrivelse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invändningar mot den hantering som redovisats.
I budgetpropositionen, utgiftsområde 24, redogör regeringen för sammanlagt sju tillkännagivanden som samtliga tillkommit på förslag av näringsutskottet. Regeringen anger att tre av tillkännagivandena är slutbehandlade.
Tillkännagivande om regeringens styrning av Konkurrensverket
Riksdagen tillkännagav våren 2020 för regeringen att den bör säkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer uppnås samt att regeringen bör återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser till riksdagen (bet. 2019/20:NU17 punkt 2, rskr. 2019/20:288). I budgetpropositionen redogör regeringen för de åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet och uppger bl.a. att Riksrevisionens rekommendationer har resulterat i flera åtgärder vid myndigheten. Regeringen anger därmed tillkännagivandet som slutbehandlat.
Fyra tillkännagivanden som rör gruv- och mineralnäringen
I propositionen redogör regeringen för sin bedömning när det gäller fyra tillkännagivanden som rör gruv- och mineralnäringen och som riksdagen beslutat om mellan våren 2019 och våren 2021. Det första tillkännagivandet från våren 2019 innebär att riksdagen uppmanade regeringen att snarast vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11). I det andra tillkännagivandet, från våren 2020, anförde utskottet att regeringen senast i samband med tidpunkten för avlämnandet av budgetpropositionen för 2021 skulle redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande våren 2019 om gruv- och mineralnäringens tillståndsprocesser (bet. 2019/20:NU11). Våren 2021 beslutade riksdagen om ett tredje tillkännagivande om gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU16, rskr. 2020/21:257). Utskottet anförde i tillkännagivandet att regeringen så snart som möjligt, dock senast den 30 juni 2022, bör återkomma med förslag som innebär att det görs tydligt att prövningen i de fall det krävs ett Natura 2000-tillstånd ska göras i samband med prövningen av tillstånd enligt miljöbalken. Det fjärde tillkännagivandet som rör den nämnda näringen beslutades även det av riksdagen våren 2021 (bet. 2020/21:NU18, rskr. 2020/21:228). Utskottet anförde att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen.
När det gäller de nyssnämnda tillkännagivandena anför regeringen i budgetpropositionen för 2022 att den i föregående års budgetproposition redovisat att regeringen den 20 augusti 2020 beslutat om ett kommittédirektiv till en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Regeringen uppger vidare att den i mars 2021 beslutade om ett kommittédirektiv till en utredning som ska se över prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2022. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att riksdagens tillkännagivande från våren 2020 (bet. 2019/20:NU11 punkt 1, rskr. 2019/20:183) är slutbehandlat. Övriga tillkännagivanden anges ännu inte vara slutbehandlade.
Tillkännagivande om företag med statligt ägande och vissa konkurrensfrågor
Våren 2021 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande som rörde företag med statligt ägande och vissa konkurrensfrågor (bet. 2020/21:NU4). I budgetpropositionen anför regeringen bl.a. att gällande lagstiftning, både i Sverige och på EU-nivå, i kombination med den kravställning som ingår i statens ägarpolicy utgör ett tillfredsställande ramverk för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Tillkännagivande om tydligare resultatredovisning och ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Hösten 2019 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande där utskottet uppmanade regeringen att den dels bör utveckla en tydligare resultatredovisning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande dels senast i budgetpropositionen för 2021 bör återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1, rskr. 2019/20:123). I budgetpropositionen för 2022 anger regeringen att ett mål för området behandlades i budgetpropositionen för 2021 och godkändes av riksdagen samt att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett i denna del. Regeringen framhåller vidare att utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete och att tillkännagivandet i sin helhet inte kan anses som slutbehandlat.
Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen, utgiftsområde 24 Näringsliv, lämnar en redogörelse för sju tillkännagivanden. Som framgår av det föregående redovisar regeringen tre av dessa som slutbehandlade. Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömningar när det gäller tillkännagivandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar, med de villkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 enligt utskottets förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Riksdagen godkänner därutöver regeringens förslag till förändrat uppdrag till Specialfastigheter Sverige Aktiebolag.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, MP), 2 (C), 3 (V) och 4 (L).
Den 24 november 2021 beslutade riksdagen om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2022 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2023 och 2024. Riksdagen biföll finansutskottets förslag om utgiftsramar för utgiftsområdena 2022, vilket innebar att riksdagen genom att delvis bifalla motionerna 2021/22:3938 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2021/22:4040 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 och 2021/22:4221 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 fastställde ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv till 9 254 901 000 kronor för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Beslutet innebar även att riksdagen avslog regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022.
Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv
Miljoner kronor
|
År |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
|||||
|
|
förslag |
|
|||||
|
|
|
M |
SD |
C |
V |
KD |
L |
|
2022 (föreslagen utgiftsram) |
9 345 |
−85 |
−552 |
+54 |
+702 |
−711 |
−3 |
|
2023 (utgiftsberäkning) |
7 775 |
−85 |
−1 080 |
+231 |
+1 182 |
−417 |
−6 |
|
2024 (utgiftsberäkning) |
7 742 |
−85 |
−1 623 |
+221 |
+1 182 |
−397 |
−9 |
Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv för 2022 och motsvarande beräkningar för 2023–2024. Andra uppfattningar än regeringens om utgiftsramarnas storlek har redovisats i partimotionerna 2021/22:4040 (M), 2021/22:3938 (SD), 2021/22:4121 (C), 2021/22:3278 (V), 2021/22:4221 (KD) och 2021/22:4181 (L).
Finansutskottet beslutade den 21 september 2021 att ge övriga utskott möjlighet att yttra sig över budgetpropositionen för 2022 samt eventuella motioner om inkomster och utgiftsramar som berör respektive utskotts beredningsområde. Den 12 oktober 2021 beslutade näringsutskottet att yttra sig till finansutskottet. Yttrandet från näringsutskottet till finansutskottet justerades den 28 oktober 2021 (yttr. 2021/22:NU1y). Finansutskottet justerade betänkandet om utgiftsramarna (bet. 2021/22:FiU1) den 22 november 2021.
I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen). Utgångspunkten för beredningen är att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv är fastställd till 9 254 901 000 kronor.
Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet framgår av tabellen i bilaga 2. Den utgiftsram som regeringen föreslår fördelas på 30 anslag. I bilagan redovisas också de förslag som finns i motionerna 2021/22:4012 (M), 2021/22:3890 (SD), 2021/22:4133 (C), 2021/22:3184 (V), 2021/22:4217 (KD) och 2021/22:3955 (L). Enligt förslaget i propositionen kompletteras fyra av anslagen inom utgiftsområdet med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kommande åren, vilket framgår av bilaga 3.
I det följande redovisas inledningsvis vad regeringen anför om politikens inriktning. Därefter redogörs för regeringens överväganden om vart och ett av de 30 anslagen inom utgiftsområdet och de föreslagna bemyndiganden som är kopplade till anslagen samt regeringens förslag om uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag. Därefter refereras de motioner som innehåller alternativa förslag till anslag samt det gemensamma förslaget till anslagsfördelning från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.
Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 24 Näringsliv omfattar områdena Näringspolitik samt Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.
Politikens inriktning
I budgetpropositionen för 2022 redogör regeringen för inriktningen för näringspolitiken under rubriken Politikens inriktning. Regeringen anför att pandemin har skapat ett påtagligt omvandlingstryck på samhällsekonomin och näringslivet. Regeringen påminner om att omfattande offentliga insatser har genomförts för att skapa förutsättningar för näringslivet att hantera förändringar på marknaden mot bakgrund av efterfråge- och intäktsbortfall och konkurser, samtidigt som svenska företag genomfört rationaliseringar och utvecklat både befintliga och nya verksamheter för att bättre möta samhällets behov.
Regeringen anför vidare att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Behoven av grön omställning, digital strukturomvandling och långsiktig kompetensförsörjning har ökat och är strategiskt viktiga områden. De stora utmaningar samhället står inför kräver en såväl mångsidig som fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. Regeringen framhåller att det nationella innovationsrådet som leds av statsministern är ett verktyg för att identifiera centrala frågeställningar och konkretisera svar på strategiska framtidsfrågor för att möta olika samhällsutmaningar.
Regeringen framhåller vidare att Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Unga innovativa företag anges vidare vara viktiga för omställning och stärkt konkurrenskraft. Regeringen uppger även att den fortsätter att verka för att kunskap om strategisk hantering av immateriella tillgångar ska öka i näringslivet.
Regeringen anför att i en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande inom innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. För att säkerställa en grön omställning och återuppbyggnad efter pandemin anför regeringen att arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi behöver fortsätta att påskyndas.
För att Sverige ska behålla sin plats som ett av världens mest innovativa länder skriver regeringen i propositionen att Sverige behöver fortsätta fördjupa relationerna med andra länder som är framstående på innovationsområdet. För att kompensera för Storbritanniens utträde från Europeiska unionen har också en särskild EU-fond inrättats.
När det gäller området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande framhåller regeringen att målsättningarna för regeringens export- och investeringsstrategi ligger fast och utgör huvudinriktningen för politiken tillsammans med Plattformen för internationellt hållbart företagande. Regeringen anger vidare att den avser att vara fortsatt aktiv med export- och investeringsfrämjande åtgärder samt pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel och att stärka och utveckla EU:s inre marknad.
En satsning genomförs även på exportfrämjande, vilket regeringen beskriver i budgetpropositionen. Där ingår t.ex. att Business Sweden stärker sin regionala närvaro för att alla regioner ska kunna få tillgång till likvärdiga tjänster till stöd för internationalisering och export. Systemet med statsstödda exportkrediter som hanteras av AB Svensk Exportkredit anges vidare vara centralt för möjligheten att erbjuda exportfinansiering på de löptider som svensk exportindustri efterfrågar.
När det gäller den internationella handelspolitiken anför regeringen bl.a. att Sverige ska verka för en fri, hållbar och rättvis internationell handel där Världshandelsorganisationen WTO har en grundläggande roll. Handelspolitiken ska bidra till hållbar utveckling och grön omställning och till att uppnå klimatmålen enligt Parisavtalet. Sverige ska driva på för att ta bort handelshinder generellt, inklusive för miljövaror och miljötjänster. Regeringen anger även att Sverige ska fortsätta att driva på för en feministisk handelspolitik.
En välfungerande inre marknad anges vidare vara en viktig förutsättning för den ekonomiska återhämtningen efter pandemin och för den digitala och gröna omställningen. Regeringen uppger att den konsekvent verkar för att den inre marknaden ska fungera väl, också i tider av kris.
Anslag och bemyndiganden för 2022
Regeringen föreslår att 9 344 901 000 kronor anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv för 2022. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgiftsområdet framgår nedan och av bilaga 2. För fyra av anslagen föreslår regeringen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redovisas i bilaga 3.
Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås ökas med 20 miljoner kronor 2022 för att finansiera ökade kostnader till följd av att antalet uppdrag har ökat. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar knappt 280 miljoner kronor till anslaget.
Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter. Anslaget får även användas för statsbidrag till Rise Research Institutes of Sweden AB (Rise AB) för riksmätplatser. Anslaget föreslås ökas med 35 miljoner kronor för att finansiera ökad forskning om byggmaterial och minskas med 15 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:1 Verket för innovationssystem. Regeringen föreslår att totalt drygt 3 540 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att under 2022 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 694 miljoner kronor 2023–2026. Enligt regeringen behövs bemyndigandet för att de åtgärder som beslutas och bedrivs ska kunna genomföras långsiktigt.
Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel får användas för utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten inom och under Rise, liksom utgifter för Rises verksamhet, samt vissa omstruktureringsutgifter för Rise-instituten. Regeringen föreslår att drygt 997 miljoner kronor anvisas till anslaget
Anslaget 1:4 Tillväxtverket får användas för Tillväxtverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Tillväxtverkets uppdrag att svara för utgifter för lokaler, ekonomi- och personaladministration samt övrig administrativ service åt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Anslaget minskas med 7,5 miljoner kronor 2022 till följd av att uppgifter kopplade till handläggning av stöd till korttidsarbete föreslås tas över av Skatteverket fr.o.m. den 1 april 2022. Anslaget föreslås samtidigt för 2022 ökas med dels 5 miljoner kronor för att finansiera Tillväxtverkets arbete med omställning och utveckling för en hållbar besöksnäring, dels 10 miljoner kronor för en långsiktig förstärkning av grundfinansieringen av Verksamt.se, och dels 330 miljoner kronor för att fullfölja hanteringen av stöd för korttidsarbete som inletts under framför allt senare delen av 2021. Regeringen anger att den avser att återkomma med en proposition om en möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning. De kostnader som uppstår för hanteringen av förslaget anges ingå i anslagsökningen. Anslaget ökas även med 15 miljoner kronor 2022 för att myndigheten ska kunna återställa sitt ärendehanteringssystem efter hantering av stöd vid korttidsarbete. Regeringen föreslår att drygt 663 miljoner kronor anvisas totalt till anslaget.
Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling får användas för näringslivsfrämjande åtgärder. Anslaget ökas med 100 miljoner kronor 2022 för insatser för näringslivets omställning. Vidare ökas anslaget med 100 miljoner kronor 2022 för att möjliggöra deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI). Regeringen föreslår även att anslaget ökas med 75 miljoner kronor 2022 för fortsatta insatser för omställning och utveckling för en hållbar besöksnäring. Anslaget minskas samtidigt med drygt 15 miljoner kronor 2022 för att finansiera en ökning av anslaget 1:11 Bolagsverket med 15 miljoner kronor och en ökning om 80 000 kronor av anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer. Regeringen föreslår att knappt 906 miljoner kronor anvisas totalt till anslaget.
Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att under 2022 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 421 miljoner kronor 2023–2027.
Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser får användas för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår att drygt 67 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:7 Turistfrämjande får användas för kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. Visit Sweden AB. Anslaget föreslås ökas med 20 miljoner kronor 2022. Ökningen avser fortsatta insatser för omställning och utveckling för en hållbar besöksnäring. Regeringen föreslår att drygt 124 miljoner kronor anvisas totalt till anslaget.
Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås ökas med drygt 2 miljoner kronor 2022 för arbete enligt förordningen (2020:1187) med kompletterande bestämmelser till EU:s konfliktmineralförordning. Ökningen finansieras genom att anslaget 2:2 Kommerskollegium och anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan minskas med 1 538 000 kronor respektive 512 000 kronor. Anslaget ökas vidare med 5 miljoner kronor 2022 för myndighetens arbete med sanering och efterbehandling samt med 4 miljoner kronor för arbete med att identifiera åtgärder som kan öka tillgången på, och underlätta tillhandahållandet av alternativa bindemedel till betong från s.k. materialbanker, till exempel i befintliga byggnader. Regeringen föreslår att totalt drygt 255 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning får användas för utgifter för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Regeringen föreslår att närmare 6 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Vidare begär regeringen ett bemyndigande om att för anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 miljoner kronor 2023 och 2024.
Anslaget 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar får användas för utgifter för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, förvaltning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efterbehandlade anläggningar. Regeringen föreslår att 14 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:11 Bolagsverket får användas för utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden, förvaltning och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande, förvaltning och utveckling av register för rapportering av betalningstider, utveckling av en nationell ombudstjänst för företag och fysiska personer samt för att utöka analyskapacitet och samverkan i arbetet mot ekonomisk brottslighet och finansiering av terrorism. Anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att finansiera ökade kostnader för arbete med att hantera krav på rapportering av betalningstider. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Regeringen anger att den avser att återkomma med en proposition om krav på rapportering av betalningstider.
Anslaget förslås också ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att finansiera ökade kostnader för arbetet med att utveckla en nationell ombudstjänst för företag och fysiska personer. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Vidare föreslås anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2022 för att finansiera ökade kostnader för arbetet mot ekonomisk brottslighet. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Anslaget föreslås även ökas med 5 miljoner kronor 2022 för en långsiktig förstärkning av grundfinansieringen av Verksamt.se. Regeringen föreslår att totalt drygt 65 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (Iva) grundläggande verksamhet. Regeringen föreslår att drygt 8 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:13 Konkurrensverket får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår att drygt 169 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:14 Konkurrensforskning får användas för utgifter för forskning med anknytning till Konkurrensverkets verksamhetsområde med forskare företrädesvis vid universitet och högskolor. Anslaget får även användas för utgifter för uppdragsforskning, seminarier och informationsinsatser på konkurrens- och upphandlingsområdet. Anslaget får också användas för utgifter för arvoden till ledamöter i rådet för forskningsfrågor. Regeringen föreslår att närmare 11 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Regeringen begär även ett bemyndigande om att under 2022 för anslaget 1:14 Konkurrensforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 250 000 kronor 2023–2025.
Anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal får användas för utgifter för statsbidrag för upprustning och drift av Göta kanal. Sedan 2016 genomförs en större renoveringsinsats för att återställa Göta kanal och anpassa kanalen till de krav på säkerhet som bl.a. regelverket för dammsäkerhet och klimatförändringarna ställer. För att AB Göta kanalbolag ska kunna färdigställa återställningen behöver ytterligare medel tillföras bolaget. Anslaget föreslås därför ökas med drygt 82 miljoner kronor 2022 för att kunna slutföra upprustningen av Göta kanal. Regeringen föreslår att drygt 122 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag får användas för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Anslaget minskas med 6 miljoner kronor 2022 för att finansiera en ökning av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i syfte att öka de interna analysresurserna inom Regeringskansliet för att säkerställa en så kvalitativ och kostnadseffektiv förvaltning av bolag med statligt ägande som möjligt. Regeringen föreslår att närmare 19 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag får användas av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda företag. Anslaget får även användas till utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig företagsverksamhet. Regeringen föreslår att 1 miljon kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer får användas för utgifter för gällande avgifter och statsbidrag för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Anslaget föreslås ökas med 80 000 kronor 2022 för att finansiera medlemsavgiften till Globalt forum för överskottskapacitet av stål (Global Forum on Steel Excess Capacity). Ökningen finansieras genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår att närmare 17 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader får användas för utgifter för rättegångskostnader med anledning av mål och ärenden som avser överklagande av Konkurrensverkets beslut eller i vilka Konkurrensverket för talan. Regeringen föreslår att 18 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation får användas för utgifter för statsbidrag till Almi Företagspartner AB, för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. Regeringen föreslår att drygt 269 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget minskas med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att finansiera en ökning av anslaget 1:1 Verket för innovationssystem. Regeringen föreslår att närmare 336 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete får användas för utbetalningar av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. Regeringen föreslår att 365 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven får användas för utgifter som betalas ut enligt förordningen om reserv med anledning av Storbritanniens utträde ur EU. Brexitjusteringsreserven ska ge medlemsstaterna ekonomiska förutsättningar att kompensera för och motverka negativa konsekvenser på flera områden som uppstår till följd av Storbritanniens utträde ur unionen. För att kunna betala ut stöd i enlighet med förordningen om reserven föreslås att totalt 386 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår att närmare 26 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 2:2 Kommerskollegium får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget minskas med drygt 1,5 miljoner kronor för 2022. Regeringen föreslår att drygt 91 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet får användas för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget i fråga om exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), för näringslivsfrämjande åtgärder och för främjande av svenska företags affärer kopplade till projektexport och andra typer av offentligt upphandlade affärer. Anslaget får användas för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. Anslaget föreslås ökas med 25 miljoner kronor 2022 för att stärka den regionala exportrådgivningen. Regeringen föreslår att drygt 361 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Regeringen begär även ett bemyndigande om att under 2022 för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet besluta om kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex) på högst 1 miljon kronor. Regeringen anger att den fäster stor vikt vid att Iran kvarstår i den kärntekniska överenskommelsen Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) och Instex anges vara en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar för att åstadkomma detta. Genom att ingå avtalet förband sig Sverige att delta i finansieringen av bolaget.
Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande får användas för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende investeringsfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) och för utredningsinsatser inom området. Regeringen föreslår att närmare 73 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer får användas för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer: Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO) och Internationella byrån för utställningar i Paris (BIE). Regeringen föreslår att drygt 20 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 2:6 Bidrag till standardiseringen får användas för utgifter för statsbidrag till Sveriges standardiseringsförbund. Regeringen föreslår att drygt 31 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor anvisas till anslaget.
Övriga bemyndiganden
Utöver tidigare nämnda bemyndiganden som rör specifika anslag framgår det av regeringens förslag till riksdagsbeslut att regeringen begär ytterligare bemyndiganden av riksdagen.
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut kreditgarantier som, inklusive tidigare utställda garantier, uppgår till högst 50 miljarder kronor i enlighet med förordningen (2011:211) om utlån och garantier och förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar. För att nå miljömålen och främja omställningen till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 anger regeringen att det krävs industriinvesteringar i hållbar teknik som ännu inte är kommersialiserad i större skala. Den 3 juni 2021 gav regeringen Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier i enlighet med förordningen om utlån och garantier och den kompletterande förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar som regeringen beslutade om vid samma tillfälle. Sedan den senare förordningen trädde i kraft den 22 juni 2021 har ett flertal företag visat intresse för kreditgarantierna. Regeringen föreslår därför en höjd garantiram till 50 miljarder kronor för 2022.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande om att under 2022 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 475 miljarder kronor. Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet har tillsammans med Svensk Exportkredits verksamhet en avgörande betydelse för företagens möjligheter att finansiera exportaffärer. Riskavtäckning är centralt för exportföretagen för att inte få sämre förutsättningar än sina konkurrenter och gå miste om affärer eller få minskad konkurrenskraft internationellt. Utvecklingen under covid-19-pandemin har visat att det är avgörande att EKN har en marginal som gör att svenska exportföretag vid oväntade omvärldsförändringar snabbt kan ges möjligheter till riskavtäckning. Regeringens bedömning är ändå att ramen för 2022 kan sänkas något för att täcka efterfrågan av exportkreditgarantier.
Regeringen begär också ett bemyndigande om att under 2022 ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 miljarder kronor. Enligt regeringen är det för de svenska exportföretagen centralt med riskavtäckning för att inte få sämre förutsättningar än sina konkurrenter och gå miste om affärer eller få minskad konkurrenskraft internationellt. EKN har de senaste åren noterat en ökning av intresset från den svenska exportindustrin för strategiska investeringar genom investeringsgarantier. Det är enligt regeringen viktigt att behålla ramen för investeringsgarantier för den svenska exportindustrins strategiska investeringar.
Regeringen begär även ett bemyndigande om att för 2021 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 175 miljarder kronor. I propositionen uppges dock ett felaktigt årtal för bemyndigandet och rätt år ska vara 2022. Regeringen anför att statsstödda exportkrediter, s.k. CIRR-krediter, är centrala för exportföretagen för att de inte ska få sämre förutsättningar än sina konkurrenter och gå miste om affärer eller få minskad konkurrenskraft internationellt. Behovet av en låneram ökade efter utbrottet av covid-19 då möjligheterna till upplåning på kapitalmarknaden begränsades. En låneram på 175 miljarder kronor förväntas enligt regeringen motsvara det behov som i nuläget finns för att säkerställa Svensk Exportkredits upplåning i CIRR-systemet och för att kunna erbjuda företagen långfristiga lån.
Ändrat uppdrag för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag förtydligas i enlighet med vad regeringen föreslår i propositionen. I dag äger, utvecklar och förvaltar bolaget fastigheter för kunder med höga säkerhetskrav i Sverige. Verksamheten bedrivs inom affärsområdena kriminalvård, försvar och rättsväsen samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. Kunderna består till huvuddelen av myndigheter och verk med viktiga samhällsfunktioner där verksamheterna ställer höga krav på säkerhet. De största kunderna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Specialfastigheter äger och förvaltar ett fastighetsbestånd om 174 fastigheter. Marknadsvärdet på Specialfastigheters fastigheter har ökat betydligt de senaste åren och uppgick 2020 till knappt 30 miljarder kronor.
I propositionen anförs att marknadsförutsättningarna har ändrats betydligt sedan Specialfastigheter bildades. De senaste årens utveckling har medfört ett ökat behov av säkerhetsfastigheter, dvs. fastigheter som är anpassade till verksamheter med höga krav på säkerhet. Säkerhetsfastigheter är en växande marknad där bl.a. svenska rättsvårdande myndigheters ökade behov av nya byggnader och modernisering av befintliga anläggningar har bidragit till att konkurrensen om kunderna har ökat bland de aktörer som tillhandhåller denna typ av fastigheter. Detta ställer i sin tur ökade krav på att Specialfastigheter, liksom övriga aktörer på marknaden som också ökat i antal, främjar kostnadseffektivitet i verksamheten med fokus på ökad kundnöjdhet. Specialfastigheter har också på senare år renodlat sitt fastighetsbestånd med inriktning mot hyresgäster med särskilda säkerhetskrav. Specialfastigheters uppdrag har inte ändrats sedan bolagets bildande.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Specialfastigheters uppdrag ändras. I propositionen uppges att Specialfastigheter ska äga, utveckla och förvalta fastigheter av ändamålskaraktär i Sverige, med fokus på kunder med särskilda säkerhetskrav, samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning genom en hyressättning som beaktar verksamhetens risk.
I partimotion 2021/22:3184 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) förordas att riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Av tabellen framgår att ett nytt anslag, Program grön omställning av pappersindustrin, föreslås och att anvisade medel för utgiftsområdet totalt bör uppgå till 10 046 901 000 kronor. Det är 702 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen.
Motionärerna förordar att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 452 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. I motionen anförs att ökningen innefattar stöd till kommuner, kvinnors företagande, små och medelstora industrier och kooperativt företagande.
Även anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation föreslås ökas med 50 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Ökningen innefattar ett riktat stöd genom Almi till personalgrupper som vill starta kooperativ.
Som nämnts föreslås vidare i motionen ett nytt anslag: Program grön omställning inom pappersindustrin. Motionärerna anför att 200 miljoner kronor anvisas 2022 till detta anslag för att att stötta en grön omställning av pappersindustrin.
I kommittémotion 2021/22:4012 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 föreslås ändringar som innebär att anslagsnivån för utgiftsområde 24 Näringsliv totalt uppgår till 9 259 901 000 kronor. Det är 85 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. I motionen redovisas andra anslagsnivåer för tre anslag än vad som föreslagits i budgetpropositionen, och dessa föreslås fördelas enligt följande.
Anslaget 1:4 Tillväxtverket föreslås i motionen ökas med 10 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Ökningen avser att stärka Regelrådets arbete med att skapa enklare regler för företag och näringsliv.
Anslaget 1:11 Bolagsverket föreslås ökas med 5 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Motionärerna anför att Bolagsverkets möjligheter att beivra brott bör förstärkas.
I yrkandena 2–4 motiveras de anslagsförändringar som framgår av tabellen närmare.
I kommittémotion 2021/22:3890 av Tobias Andersson m.fl. (SD) förordas att riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Enligt motionärerna bör ett nytt anslag – Starta eget-bidrag för yrkesverksamma – införas och det totala anslaget för utgiftsområdet bör uppgå till 8 792 901 000 kronor. Därmed föreslås en minskning med 552 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Fördelningen mellan anslagen föreslås enligt följande och anges i förhållande till regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem föreslås minskas med 72 miljoner kronor. Motionärerna anför bl.a. att diskussionen om tillväxt och innovation inte bör föras genom statliga skattefinansierade satsningar.
Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslås minskas med 1 miljard kronor mot samma bakgrund som minskningen av föregående anslag.
Anslaget 1:4 Tillväxtverket föreslås ökas med 36 miljoner kronor. Motionärerna anför att det finns ett behov av en ökad takt på arbetet för fler förenklingsinsatser för företag.
Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser föreslås höjas med 3 miljoner kronor och avser stärkt stöd till Tillväxtanalys rapportarbete.
Anslaget 1:7 Turistfrämjande föreslås ökas med 100 miljoner kronor, vilket syftar till att initiera en ambitionshöjning när det gäller att få fler utländska och inhemska personer att turista i Sverige.
Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning föreslås ökas med 132 miljoner kronor för att tillgodose det som myndigheten efterfrågar, bl.a. en systematisk kartläggning av malmpotentiella områden.
Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning föreslås ökas med 1 miljon kronor för att stärka arbetet för utveckling och innovation inom områden som hantering och utnyttjande av gruvavfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp.
Anslaget 1:11 Bolagsverket ökas med 20 miljoner kronor för att tillgodose det som Bolagsverket efterfrågar, bl.a. att stärka myndighetens arbete med brottsbekämpning och utveckling av Verksamt.se.
Anslaget 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien föreslås ökas med 1 miljon kronor för att anslaget varit oförändrat under flera år.
Anslaget 1:13 Konkurrensverket föreslås ökas med 5 miljoner kronor för att stärka insatserna mot korruption.
Anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket föreslås ökas med 11 miljoner kronor, bl.a. för att ett kompetenscenter för det svenska innovationssystemet ska kunna skapas.
Anslaget 2:2 Kommerskollegium föreslås ökas med 1 miljon kronor för att myndigheten ska få ökade möjligheter att fullgöra sitt uppdrag.
I motionen förordas till sist ett nytt anslag: Starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Motionärerna föreslår att 100 miljoner kronor anvisas till detta anslag med avsikten att skapa ett nytt system där yrkesverksamma under vissa förutsättningar ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete och få ersättning motsvarande a-kassa för att kunna förverkliga en företagsidé.
I kommittémotion 2021/22:4133 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 förordas att riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt motionens tabell 3. Enligt motionärerna bör de totala utgifterna för anslagsområdet uppgå till 9 399 330 000 kronor, vilket är drygt 54 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. Fördelningen mellan anslagen föreslås enligt följande.
Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslås ökas med 10 miljoner kronor till följd av att motionärerna vill förstärka den forskning om grönt flyg som bedrivs inom Innovair.
Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel föreslås ökas med 45 miljoner kronor för att förstärka satsningen på testbäddar och bioraffinaderier samt för att ett kunskapscentrum för återvinning av kritiska material ska kunna inrättas i Rises regi.
Anslaget 1:4 Tillväxtverket föreslås ökas med drygt 51 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna genomföra dels olika delar av ett regelförenklingspaket som Centerpartiet tagit fram, dels särskilda satsningar riktade mot kvinnor som driver eller kan tänka sig att starta företag.
Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling föreslås minskas med 100 miljoner kronor 2022 till följd av att regeringens föreslagna satsning på motsvarande belopp avvisas.
Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning föreslås ökas med drygt 49 miljoner kronor för att myndigheten ska ges i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för geologisk lagring av koldioxid i svensk berggrund.
Därutöver föreslås en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de totala beloppen som föreslås för anslagen 1:1 Verket för innovationssystem, 1:4 Tillväxtverket, 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 1:8 Sveriges geologiska undersökning, 1:13 Konkurrensverket, 1:21 Patent- och registreringsverket, 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet och 2:2 Kommerskollegium.
I kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1 förordas att riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. I motionen föreslås ett nytt anslag – Central plattform för regelgivning – och att totalt 8 633 901 000 kronor anvisas till utgiftsområdet för 2022. Det är 711 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. Fördelningen mellan anslagen föreslås enligt följande och förändringarna anges i relation till regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem föreslås minskas med 10 miljoner kronor med hänvisning till att motionärerna även fortsättningsvis avvisar de utökningar av anslaget som presenterades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24).
Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslås minskas med 120 miljoner kronor för att i stället till en del fördelas på anslag inom utgiftsområde 21 Energi.
Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel föreslås minskas med 100 miljoner kronor med samma motivering som för anslaget 1:1.
Anslaget 1:4 Tillväxtverket tillförs 15 miljoner kronor i en satsning på etablering av ägarskifteskontor.
Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser tillförs 5 miljoner kronor för att möjliggöra effektutvärderingar i ökad omfattning och bidra till kunskap om hur kostnadseffektiv stödgivning kan säkerställas.
Anslaget 1:7 Turistfrämjande minskas med 40 miljoner kronor då motionärerna avvisar regeringens utökning av anslaget.
Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning föreslås minskas med 29 miljoner kronor då motionärerna fortsätter att avvisa utökningar från tidigare år.
Anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal tillförs 20 miljoner kronor för ökade insatser.
Anslaget 2:2 Kommerskollegium minskas med 10 miljoner kronor för effektivisering av myndighetens verksamhet.
Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet föreslås minskas med 160 miljoner kronor i linje med tidigare prioriteringar (bet. 2020/21:NU1).
Anslag 2:4 Investeringsfrämjande reduceras med 10 miljoner kronor i linje med förra årets prioriteringar (bet. 2020/21:NU1).
Motionärerna föreslår avslutningsvis ett nytt anslag – Central plattform för regelgivning – vilket tillförs 3 miljoner kronor för en satsning på en sådan plattform.
I kommittémotion 2021/22:3955 av Arman Teimouri m.fl. (L) förordas att riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. I motionen föreslås att totalt 9 342 001 000 kronor anvisas till anslaget, vilket är knappt 3 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen föreslår motionärerna att den årliga schablonmässiga pris- och löneomräkningen reduceras med 20 procent för vissa myndigheter. Detta medför att anslagen 1:1 Verket för innovationssystem minskas med 500 000 kronor, 1:4 Tillväxtverket minskas med 500 000 kronor, 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser minskas med 200 000 kronor, 1:8 Sveriges geologiska undersökning minskas med 500 000 kronor, 1:13 Konkurrensverket minskas med 300 000 kronor, 1:21 Patent- och registreringsverket minskas med 600 000 kronor, 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, minskas med 100 000 kronor och 2:2 Kommerskollegium minskas med 200 000 kronor.
Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 24 föreslår ledamöterna att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 90 miljoner kronor för 2022 i förhållande till regeringens förslag. Minskningen förordas till förmån för andra prioriterade reformer.
Enklare regler för företag
I september 2021 lämnade regeringen skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) till riksdagen. I skrivelsen redovisar regeringen nya mål för förenklingspolitiken. I skrivelsen redogör regeringen också för resultaten i förenklingspolitiken. De nya målen är följande:
Regeringen beskriver i skrivelsen också hur den avser att arbeta med att följa upp och nå de nya målen för förenklingspolitiken, bl.a. vilka typer av nya uppdrag som behöver lämnas till olika myndigheter och hur konsekvensutredningarna behöver vidareutvecklas för att nå målen för förenklingspolitiken. Regeringen anger i skrivelsen att den årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken, inklusive de fem målen, i budgetpropositionen.
Riksdagsbehandlingen av skrivelsen påbörjas under våren 2022.
Uppföljning och utvärdering av de pandemirelaterade stöden
Regeringen gav hösten 2020 Tillväxtanalys i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den pågående pandemin (N2020/03083). Enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen förefaller de stödåtgärder som riktats till näringslivet i samband med den pågående pandemin utifrån preliminära bedömningar av Tillväxtanalys ha nått de företag som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter. Det finns enligt regeringen samtidigt indikationer på att det finns risk för att stöden också minskar näringslivets dynamik bl.a. i fråga om arbetsmarknadens rörlighet.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2022 med delredovisningar senast den 1 juni 2021, den 31 december 2021 och den 1 juni 2022.
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag (Specialfastigheter) är ett statligt helägt aktiebolag som bildades 1997 mot bakgrund av den lokalförsörjnings- och fastighetsförvaltningsreform som genomfördes 1991–1992, genom vilken bl.a. delar av statens fastighetsbestånd fördes över till bolag för förvaltning i aktiebolagsform (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107 och prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123). Bolaget äger och förvaltar fast och lös egendom och bedriver byggnadsadministration samt därmed förenlig verksamhet. Till Specialfastigheter överläts i samband med bildandet fastigheter av ändamålskaraktär som hyrdes ut till vissa statliga verksamheter, t.ex. kriminalvårdsfastigheter, vissa försvarsfastigheter, räddningsskolor, specialskolor och sameskolor (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252). Regeringen anförde bl.a. att skälen till att staten äger vissa ändamålsfastigheter t.ex. är att byggnaden är symbolen för den primära verksamhet som bedrivs och att fastigheterna ägs av säkerhetsskäl. Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god service.
Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt de ekonomiska ramarna för de olika utgiftsområdena (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Förutsättningen för den fortsatta beredningen är därmed att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv har fastställts till 9 254 901 000 kronor för 2022. Som framgår av redogörelsen för budgetprocessen i riksdagen i inledningen av detta betänkande bygger utskottets fortsatta behandling av anslagsfördelningen för 2022 på förutsättningarna att den ram som riksdagen har fastställt inte får överskridas och att ställningstagandet till anslagen ska göras genom ett beslut.
I det följande redovisas utskottets ställningstagande till de olika förslagen till anslag och inriktning inom utgiftsområdet i propositionen och motstående förslag i motioner.
Sverige behöver en ny kurs. Riksdagen har ställt sig bakom det som finansutskottets majoritet anför i betänkande 2021/22:FiU1 (s. 56 f.) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De riktlinjerna gäller också som utgångspunkt för näringsutskottets ställningstagande i detta betänkande.
Utskottet har, som framgår nedan, en annan uppfattning när det gäller utgiftsramen för utgiftsområdet, politikens inriktning och fördelningen av anslagen inom utgiftsområdet än det som återges i budgetpropositionen för 2022 och stödjer det förslag till anslagsfördelning och bemyndiganden som ledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har presenterat i utskottet.
Enligt utskottets uppfattning är en aktiv närings- och handelspolitik viktiga hörnstenar i en ekonomisk politik som kan lösa akuta samhällsproblem i Sverige. Den politik som förs bör ta fasta på Sveriges möjligheter så att svenska folket åter kan känna hoppfullhet inför framtiden.
Återhämningen i världsekonomin har tagit kraftig fart efter pandemin. Hävda restriktioner har medfört att konjunkturläget växer sig starkare för varje kvartal, och såväl den globala som den svenska ekonomin befinner sig i en stark återhämtningsfas. Den näringslivspolitik som riksdagen beslutar om bör därför värna och utveckla det svenska näringslivet samtidigt som den främjar export och lägger en grund för nya affärsmöjligheter för svenska företag. Det är dock ännu för tidigt att avfärda riskerna för en ny våg av smittspridningen i Sverige och att nya pandemirelaterade stöd kan komma att behövas. Utskottet vill därför peka på vikten av den utvärdering av de pandemirelaterade stöden som Tillväxtanalys för närvarande arbetar med.
Trots den starka återhämtningen generellt i ekonomin är det dock många företag som inte tagit sig tillbaka till produktionsnivåerna före pandemin. Det är därför viktigt att Sverige nu tar tydliga steg för att skapa bättre förutsättningar för att såväl små och mellanstora företag som basindustri ska kunna växa och skapa nya jobb. Ett problemområde som länge hämmat det svenska näringslivets utveckling och som utskottet särskilt vill belysa är allt för många och krångligt utformade lagar och regler tillsammans med svenska myndigheters ofta helt orimligt långa handläggningstider och tillståndsprocesser. Utskottet noterar att regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om nya mål på regelförenklingsområdet men vill understryka att takten i regelförenklingsarbetet behöver öka väsentligt framöver.
Utskottet vill vidare framhålla att det under de senaste sju åren tillkommit andra problem för näringslivet som är direkt kopplade till den omställning som många företag nu genomgår när fossila tillverkningsprocesser ska bli fossilfria. Utskottet kan konstatera att många svenska företag har gjort minskade utsläpp till sin prioritet och valt att investera miljarder för att kunna fasa ut fossila produktionsprocesser. Utskottet ser också glädjande nyheter i hur flera nya företag väljer att etablera sig i norra Sverige just på grund av tillgången till ren el. Omställningen och nyetableringen av dessa industriföretag är något positivt som bör välkomnas, men det ställer också krav på politiken att skapa långsiktiga förutsättningar för att denna trend ska hålla i sig. Till exempel behövs grundläggande säkra elleveranser samt en stabil och fossilfri elproduktion, vilket inte är fallet i dag. Allt fler företag upplever t.ex. att elen inte räcker till för att de ska kunna ställa om och kommuner tvingas säga nej till nyetableringar för att kapaciteten att förse dessa företag med el inte finns. Den gröna omställning som företag nu gör behöver enligt utskottets uppfattning stöttas av politiken inom många olika områden och insatser som direkt eller indirekt stärker företag och den svenska konkurrenskraften omfattar således fler åtgärder än de som finansieras inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
När det gäller anslagen inom utgiftsområde 24 och de övriga anslagsanknutna förslag som läggs fram i budgetpropositionen vill utskottet anföra följande. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar 815 942 000 kronor till anslaget 1:5 Näringslivsutveckling. Anslagsnivån motiveras med att utskottet förordar att anslaget minskas med 90 miljoner kronor 2022 i förhållande till regeringens förslag till följd av att utskottet avvisar regeringens förslag om att anslaget ska ökas med 100 miljoner kronor för insatser för näringslivets omställning. De 10 miljoner kronor som utskottet inte avvisar ska användas för det s.k. Jobbsprånget.
Utöver det som utskottet nu framfört om anslagen gäller det som sägs i budgetpropositionen för 2022 om dels anslagen, dels bemyndiganden om ekonomiska åtaganden under 2022. Utskottet har heller inte något att invända mot regeringens förslag att Specialfastigheter Sverige Aktiebolag får ett nytt uppdrag. Utskottet ställer sig därmed bakom det gemensamma anslagsförslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och föreslår således att riksdagen för 2022 anvisar anslagen inom utgiftsområde 24 i enlighet med tabellen i bilaga 4.
Utskottet beräknar att liknande prioriteringar inom utgiftsområdet Näringsliv och för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling bör göras även fr.o.m. 2023, vilket skulle innebära att ramen för utgiftsområdet fr.o.m. 2023 skulle vara 90 miljoner kronor lägre än regeringen preliminära utgiftsramar.
Sammantaget innebär det att utskottet delvis tillstyrker propositionen och två motionsyrkanden. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
av Helena Lindahl (C) och Peter Helander (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för turismpolitiken.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4133 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2 och
avslår proposition 2021/22:1 utgiftsområde 24 punkt 1.
Ställningstagande
Besöksnäringen är mycket viktig för Sverige. Den skapar tillväxt och arbetstillfällen både på landsbygden och i staden. Den erbjuder också många unga och nyanlända ett första jobb. Trots att besöksnäringen växer finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte når sin fulla potential. En sådan flaskhals är alla onödigt krångliga regler som drabbar besöksnäringen. Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Vi menar att detta är ett djupgående problem som Sverige måste komma till rätta med.
Vidare har coronapandemin påverkat resandet över hela världen och mycket utländsk turism har ersatts av hemmasemestrande. På sikt kommer dock människor att vilja resa över landsgränserna igen och upptäcka nya kulturer och miljöer. Det är därför av stor vikt att Sverige behåller och stärker sin attraktionskraft utomlands, och vi ser därför att det är angeläget att Visit Swedens roll stärks.
Regeringen anför att avsikten med det föreslagna målet för turismpolitiken är att stärka förutsättningarna för en hållbar och konkurrenskraftig turism och besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning i hela landet. Dessvärre adresserar det föreslagna målet inte vare sig de grundläggande problem som hindrar besöksnäringen från att växa eller de förutsättningar som måste skapas för att näringen ska kunna erbjuda såväl arbetstillfällen i hela landet som ett första jobb till unga och nyanlända. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till nytt mål för turismpolitiken.
|
1. |
|
|
|
Mattias Jonsson (S), Monica Haider (S), Åsa Eriksson (S), Lorentz Tovatt (MP), Patrik Engström (S) och Joakim Sandell (S) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv inte får överstiga 9 254 901 000 kronor 2022 (bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Eftersom riksdagen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än de som regeringen föreslagit, och som vi anser måste betraktas som en helhet, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
Med anledning av det förslag som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har presenterat för utskottet under beredningen av utgiftsområde 24 Näringsliv vill vi inledningsvis anföra följande.
Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan ett och ett halvt år mot covid-19-pandemin. Läget är fortfarande mycket osäkert samtidigt som ekonomin återhämtar sig snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblem skapas. Vi kan konstatera att regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag under pandemin. Som framhålls i budgetpropositionen för 2022 är det dags att bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart än det var före krisen. Vi vill stärka utvecklingskraften i städer, tätorter samt gles- och landsbygder och förbättra möjligheterna att bo, leva och verka i hela landet. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för den ökade efterfrågan på el genom åtgärder bl.a. för effektiv användning, ny infrastruktur och säkrad tillförsel. Genom att främja ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv och underlätta för den som vill bli, verka och lyckas som företagare, stärks Sveriges ekonomi. För att förbättra förutsättningarna för näringslivets omställning behöver Sverige också ett fortsatt fokus på samverkan och innovation.
Med regeringens förslag skulle Sverige kunna ta avsevärda kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland och senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. De stora utmaningar samhället står inför kräver en såväl mångsidig som fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. Behoven av grön omställning, digital strukturomvandling och långsiktig kompetensförsörjning har ökat och måste enligt vår uppfattning vara strategiskt viktiga områden i näringspolitiken. Detta är också fallet med den inriktning av näringspolitiken som regeringen presenterat i budgetpropositionen. Vi instämmer också i det som regeringen anför i propositionen om att Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Vi kan konstatera att det i budgetpropositionen dessutom föreslås en omfattande och nödvändig satsning på näringslivets gröna omställning. Enligt vår mening är det mot bakgrund av de utmaningar som näringslivet nu står inför helt obegripligt att utskottet föreslår att riksdagen ska avvisa denna satsning. Det innebär att Tillväxtverket inte kan driva vidare och fullfölja viktiga projekt som Kompetens.nu, Robotlyftet och Digitaliseringslyftet. Utskottsmajoritetens ansvarslösa neddragning av anslaget kommer att drabba tusentals företag som nu går miste om viktig kompetenshöjning som kan vara avgörande i näringslivets gröna omställning. Det går inte ihop med att majoritetspartierna säger sig vara måna om att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet för att företag ska kunna växa och skapa nya jobb.
När det gäller området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande vill vi framhålla att vi delar regeringens bedömning att en globaliserad världshandel har varit bra för Sverige och att det även fortsättningsvis kommer att vara en viktig byggsten för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft som bygger på en öppenhet för handel. Vi kan konstatera att utskottet inte föreslår några ändringar i denna del av utgiftsområdet.
Sammantaget innebär det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna att 90 miljoner kronor mindre anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv än vad regeringen föreslår.
|
2. |
|
|
|
Helena Lindahl (C) och Peter Helander (C) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vill däremot i det här särskilda yttrandet redovisa vår uppfattning om politikens inriktning och Centerpartiets budgetförslag som nu avvisats. Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:4121 (C). Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet. I den motionen finns också vårt förslag till ram för utgiftsområde 24. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 24 läggs fram i kommittémotion 2021/22:4133 (C).
Sverige är ett av världens bästa länder att leva i men är samtidigt i behov av reformer. När pandemin nu förhoppningsvis snart är över vill vi att ekonomin ska återstartas fullt ut. Många delar av ekonomin saknar dock de förutsättningar som krävs för att bl.a. småföretagande och jobbskapande ska kunna blomma ut i hela landet, utsatta grupper ska kunna integreras och klimatmålen ska kunna nås. Vi menar att värdefull tid har gått förlorad med långtidsarbetslöshet, utanförskap och för höga klimatutsläpp som följd. Den ekonomiska politiken behöver därför inriktas på viktiga och kloka liberala reformer så att bl.a. arbetslösheten och utanförskapet kan bekämpas, det kan skapas en hållbar tillväxt i hela landet med fler och växande företag och klimatomställningen kan genomföras. Centerpartiets budgetalternativ innehåller ett flertal sådana reformförslag som hade kunnat sätta Sverige på rätt kurs igen.
När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24 hade vi föredragit att riksdagen beslutat i enlighet med förslaget i motion 2021/22:4133 (C). Där föreslår vi t.ex. flera viktiga satsningar på forskning som testbäddar som är nödvändiga för att ny miljövänlig teknik ska kunna tas fram. Till exempel menar vi att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde ha ökats i jämförelse med regeringens förslag för att förstärka forskningen om grönt flyg som bedrivs inom Innovair samt att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ha ökats dels till förmån för en förstärkt satsning på testbäddar och bioraffinaderier, dels för att kunskapscentrum för återvinning av kritiska material ska kunna inrättas i Rises regi.
Ett område som dessvärre har stor negativ inverkan på det svenska näringslivet är den orimliga svenska regelbördan. Det är vår bestämda uppfattning att regelkrånglet för företag konsekvent och systematiskt måste pressas tillbaka, så att fler företag kan växa och anställa. Betydande näringar som t.ex. besöksnäringen når inte sin fulla potential på grund av betungande regler. Enklare regler, kortare handläggningstider och effektivare tillståndsprocesser skulle kunna skapa långt fler arbetstillfällen både på landsbygden och i staden än vad som är fallet i dag samtidigt som fler unga och nyanlända lättare skulle kunna få ett första jobb. För att på allvar få bukt med regelkrånglet menar vi att anslaget 1:4 Tillväxtverket borde ha ökats i förhållande till vad regeringen föreslagit till förmån för ett omfattande regelförenklingspaket. I detta paket borde ingå bl.a. en förstärkning av Regelrådet, fler utbildningssatsningar riktade mot relevanta myndigheter samt en systematisk översyn av det svenska regelförenklingsarbetet. Vi vill även framhålla att vårt regelförenklingspaket även innehåller satsningar inom andra utgiftsområden.
Avslutningsvis vill vi framhålla att vi anser att riksdagen borde ha avvisat regeringens höjning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling med 100 miljoner kronor och att de anslag som omfattas av pris- och löneomräkning borde ha sänkts i förhållande till regeringens förslag. Dessa anslag omfattar 1:1 Verket för innovationssystem, 1:4 Tillväxtverket, 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 1:8 Sveriges geologiska undersökning, 1:13 Konkurrensverket, 1:21 Patent- och registreringsverket, 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet och 2:2 Kommerskollegium.
|
3. |
|
|
|
Lorena Delgado Varas (V) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 inte får överstiga 9 254 901 000 kronor 2022 (bet. 2021/22:FiU1). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik när det gäller utgiftsområdet. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:3278 (V). Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 24 läggs fram i partimotion 2021/22:3194 (V).
I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen för 2022 lämnade företrädare för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ett gemensamt budgetförslag, vilket jag anser har försvårat budgetprocessen. Vänsterpartiet har slutit en överenskommelse med regeringen om framtida samarbetsformer, kraftigt höjda pensioner för de pensionärerna som har det sämst ställt, förbättringar i sjukförsäkringen som den s.k. Arnepensionen, höjda ersättningar och borttagen s.k. funkisskatt. Därför stödde Vänsterpartiet i andra hand, efter att vårt eget förslag till budget fallit, regeringens budgetförslag i kammaren framför förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Jag anser att regeringens förslag i sin helhet är bättre för Sverige eftersom det har andra utgångspunkter än de nationalkonservativa värderingar som förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna innehåller.
Sverige behöver en grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. För detta krävs en röd politik för en grön omställning samt reformer för att både återstarta och ställa om den svenska ekonomin efter coronapandemin. Satsningar behövs för jobben, klimatet och ökad jämlikhet i stället för nyliberala reformer som bl.a. privatiseringen av arbetsförmedlingen. För mig står det nu klart att den nyliberala ekonomiska politiken inte bara drabbar jämlikheten och välfärden utan också tillväxten. I stället för skattesänkningar förordar jag därför omfattande investeringar som syftar till att påskynda den gröna omställningen, stärka landsbygden och kommunsektorn samt rusta upp trygghetssystemen och sjukvården. Med en sådan politik får bl.a. småföretagare bättre förutsättningar och infrastrukturen och transportsektorn byggs ut.
När det gäller utgiftsområde 24 i statsbudgeten som rör det svenska näringslivet menar jag att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde ha ökats med totalt 452 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Denna markanta ökning innefattar flera viktiga satsningar. Forskning som genomfördes före coronapandemin har visat att handeln minskat i 130 av Sveriges 290 kommuner, och 26 av de 30 kommuner som haft sämst handelsutveckling är landsbygdskommuner. Därför borde vissa kommuner få stöd för att gynna den lokala handeln. Vidare borde anslagsökningen ha innefattat ett riktat stöd till kvinnors företagande som ska utgöras av två delar. Den ena delen skulle syfta till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor och den andra till att stödja kvinnors innovation. Jag anser även att fler företag bör få möjlighet att ta ytterligare steg i sin förädlingsprocess fram till en slutgiltig produkt. Det skulle kunna innebära utvecklingsmöjligheter för de små och medelstora industrierna, som i dag är de som genererar flest jobb, särskilt på landsbygden. 250 miljoner kronor av anslagsökningen borde därför ha gått till detta ändamål. En del av satsningen ska vidare gå till kooperativ företagsverksamhet både genom direkt stöd och via Tillväxtverkets främjandeverksamhet.
Vidare anser jag att ett riktat stöd genom Almi borde ha införts genom att anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation ökas med 50 miljoner kronor. Anslagsökningen skulle ha gått dels till att lösa skulder, dels till lån för startkapital för personalgrupper som genom att starta kooperativ vill rädda företag som hotats av nedläggning.
Avslutningsvis menar jag att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområdet där 200 miljoner kronor tilldelas ett treårigt program för grön omställning av pappersindustrin. Över treårsperioden skulle totalt 800 miljoner kronor ha satsats. Anledningen är att den svenska pappersindustrin har stora möjligheter att bidra ytterligare till produktionen av förnybar energi. Därför behövs investeringar som innebär energieffektivisering och ökad produktion av förnybara bränslen.
Avslutningsvis vill jag understryka att utskottsmajoritetens förslag om att minska anslaget 1:5 Näringslivsutveckling med 90 miljoner kronor innebär Tillväxtverket inte kan driva vidare och fullfölja viktiga projekt som Kompetens.nu, Robotlyftet och Digitaliseringslyftet. Utskottsmajoritetens neddragning av anslaget kommer dessvärre att drabba tusentals företag som nu går miste om viktig kompetenshöjning som kan vara avgörande i näringslivets gröna omställning. Det går inte ihop med att majoritetspartierna säger sig vara måna om att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet för att företag ska kunna växa och skapa nya jobb.
|
4. |
|
|
|
Arman Teimouri (L) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24. Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Jag vill däremot redovisa min uppfattning om politikens inriktning och det budgetförslag som avvisats i det här särskilda yttrandet. Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:4181 (L). Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och Liberalernas samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 24. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 24 läggs fram i kommittémotion 2021/22:3955 (L).
För mig är det tydligt att det behövs en ny start för Sverige. Sverige behöver en liberal ekonomisk politik som fokuserar på att återställa tillväxten och hålla uppe sysselsättningen och på att människor får tillbaka framtidstron. Sedan coronapandemin utbröt har världsekonomin befunnit sig i en djup kris. Återhämtningen är på gång och det är positivt att det svenska näringslivet i grunden står starkt. Samtidigt har dock många av Sveriges strukturella problem med t.ex. en hög arbetslöshet förstärkts genom krisen. För att Sverige ska kunna få en ny start som bygger på en hållbar tillväxt och komma till rätta med problemen behöver viktiga liberala reformer genomföras. Liberalernas budgetalternativ innehåller många sådana förslag som bl.a. innebär ökade möjligheter för företagande, bättre förutsättningar för industrins omställning, säkrade elleveranser och en god tillgång till fossilfri energi.
Utöver detta vill jag framhålla att företagande är fundamentet för Sveriges välstånd. Att vi lever i en välfärdsnation får aldrig tas för givet. Välståndet är frukten av alla de ögonblick då människor vågat bestämma sig för att försöka förverkliga sina idéer i företagandets form. De senaste decennierna har fyra av fem nya jobb skapats i företag med färre än 200 anställda. Dessa viktiga företag måste ges rätt förutsättningar att växa – det är en avgörande pusselbit i att klara integrationen, jobben och välfärden. Det är med goda förutsättningar för entreprenörskap, investeringar, innovationer, företagsamhet och en fri och öppen handel med omvärlden som vi bygger ett starkt Sverige.
Entreprenörskap och egenföretagande måste ses som en naturlig väg till egen försörjning. Så ser det inte ut i dag. Studier visar att det finns fler potentiella företagare än vad det faktiskt finns företagare. Politikens fokus måste vara att undanröja de hinder som i dag ligger i vägen för jobb och tillväxt. Det är avgörande att varje människa känner att hon kan förbättra tillvaron för sig själv och andra och se resultat av sina ansträngningar. De grundläggande problem som hindrar företagande finns enligt min uppfattning till stor del inom skatteområdet, och företrädare för Liberalerna kommer att adressera dessa problem i samband med att denna del i budgeten behandlas i riksdagen.
Jag instämmer i det som framgår av Liberalernas budgetmotion (mot. 2021/22:4181) att det finns stora möjligheter att effektivisera den statliga förvaltningen och att den årliga schablonmässiga pris- och löneomräkningen borde ha reducerats med 20 procent på vissa myndigheter. På detta sätt skulle medel ha frigjorts till viktiga reformer på andra områden som är till gagn för bl.a. det svenska näringslivet. För utgiftsområde 24 berör detta anslagen för ett antal myndigheter. I jämförelse med regeringens budgetförslag menar jag därför att anslagen 1:1 Verket för innovationssystem, 1:4 Tillväxtverket, 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 1:8 Sveriges geologiska undersökning, 1:13 Konkurrensverket, 1:21 Patent- och registreringsverket, 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet och 2:2 Kommerskollegium borde ha minskats i enlighet med det anförda.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen godkänner målet för turismpolitiken (avsnitt 3.1).
2.Riksdagen godkänner att uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag förtydligas i enlighet med regeringens förslag (avsnitt 3.5.1).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut kreditgarantier som, inklusive tidigare utställda garantier, uppgår till högst 50 000 000 000 kronor i enlighet med förordningen (2011:211) om utlån och garantier och förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar (avsnitt 3.9.1).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet besluta om kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex) på högst 1 000 000 kronor (avsnitt 4.6.3).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 475 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).
6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut kreditgarantier för investeringar som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).
7.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 175 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.9).
8.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt tabell 1.1.
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag till Regelrådet i deras arbete med att skapa enklare regler för företag och näringsliv och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag för att stärka Bolagsverkets arbete mot ekonomisk brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anslaget för näringslivets omställning m.m. och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 3 i motionen.
2.Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för turismpolitiken (regeringens förslag 1).
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||||
|
|
|
M |
SD |
C |
V |
KD |
L |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
279 816 |
±0 |
−72 000 |
−356 |
±0 |
−10 000 |
−500 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 540 255 |
±0 |
−1 000 000 |
10 000 |
±0 |
−120 000 |
±0 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
997 268 |
±0 |
±0 |
45 000 |
±0 |
−100 000 |
±0 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
663 677 |
10 000 |
36 000 |
51 088 |
±0 |
15 000 |
−500 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
905 942 |
−100 000 |
110 000 |
−100 000 |
452 000 |
−275 000 |
±0 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
67 146 |
±0 |
3 000 |
−121 |
±0 |
5 000 |
−200 |
|
1:7 |
Turistfrämjande |
124 613 |
±0 |
100 000 |
±0 |
±0 |
−40 000 |
±0 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
255 310 |
±0 |
132 000 |
49 655 |
±0 |
−29 000 |
−500 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
±0 |
1 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
65 542 |
5 000 |
20 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
±0 |
1 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
169 438 |
±0 |
5 000 |
−231 |
±0 |
±0 |
−300 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
122 510 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
20 000 |
±0 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
18 850 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
1 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
16 860 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
±0 |
±0 |
±0 |
50 000 |
±0 |
±0 |
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
335 706 |
±0 |
11 000 |
−434 |
±0 |
±0 |
−600 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
365 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:23 |
Brexitjusteringsreserven |
386 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
25 956 |
±0 |
±0 |
−53 |
±0 |
±0 |
−100 |
|
2:2 |
Kommerskollegium |
91 494 |
±0 |
1 000 |
−119 |
±0 |
−10 000 |
−200 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
361 367 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
−160 000 |
±0 |
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
72 772 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
−10 000 |
±0 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 336 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
100 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Starta-eget bidrag för yrkesverksamma |
±0 |
±0 |
100 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
99:2 |
Program grön omställning inom pappersindustrin |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
200 000 |
±0 |
±0 |
|
99:3 |
Central plattform för regelgivning |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
3 000 |
±0 |
|
Summa för utgiftsområdet |
9 344 901 |
−85 000 |
−552 000 |
54 429 |
702 000 |
−711 000 |
−2 900 |
|
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Tidsperiod |
|
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 694 000 |
2023–2026 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
421 000 |
2023–2027 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 000 |
2023–2024 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
9 250 |
2023–2025 |
Bilaga 4
Anslag för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Förslaget till beslut överensstämmer med regeringens förslag utom när det gäller anslaget 1:5.
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Reservanternas förslag |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
±0 |
279 816 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
±0 |
3 540 255 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
±0 |
997 268 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
±0 |
663 677 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
−90 000 |
815 942 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
±0 |
67 146 |
|
1:7 |
Turistfrämjande |
±0 |
124 613 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
±0 |
255 310 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
±0 |
5 923 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
±0 |
14 000 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
±0 |
65 542 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
±0 |
8 327 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
±0 |
169 438 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
±0 |
10 804 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
±0 |
122 510 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
±0 |
18 850 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
±0 |
1 000 |
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
±0 |
16 860 |
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
±0 |
18 000 |
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
±0 |
269 472 |
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
±0 |
335 706 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
±0 |
365 000 |
|
1:23 |
Brexitjusteringsreserven |
±0 |
386 000 |
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
±0 |
25 956 |
|
2:2 |
Kommerskollegium |
±0 |
91 494 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
±0 |
361 367 |
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
±0 |
72 772 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
±0 |
20 517 |
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
±0 |
31 336 |
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
±0 |
100 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
−90 000 |
9 254 901 |
|