|
|
Idrott och friluftsliv
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden främst med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar bl.a. om en självständig och stark idrott, idrott för alla, coronaviruset, idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, tilldelning av stora internationella mästerskap, dopning, friluftslivsmål, forskning om friluftsliv och nordiskt samarbete inom friluftsliv.
I betänkandet finns 27 reservationer (M, SD, C, V, KD, L, MP) och fem särskilda yttranden (M, SD, C, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Tilldelning av stora internationella mästerskap
Ansvarsfördelning samt skötsel av bl.a. vandringsleder
1.Idrott för alla, punkt 2 (M)
2.Idrott för alla, punkt 2 (L)
5.Utredningar på idrottsområdet, punkt 4 (M)
6.Utredningar på idrottsområdet, punkt 4 (C)
7.Idrottsanläggningar, punkt 5 (M)
8.Idrottsanläggningar, punkt 5 (SD)
9.Idrottsanläggningar, punkt 5 (V)
10.Idrottsanläggningar, punkt 5 (L)
17.Tilldelning av stora internationella mästerskap, punkt 8 (SD)
20.Friluftslivets status, punkt 11 (L)
21.Friluftslivsmål, punkt 12 (V)
22.Ansvarsfördelning samt skötsel av bl.a. vandringsleder, punkt 13 (M)
23.Ansvarsfördelning samt skötsel av bl.a. vandringsleder, punkt 13 (SD)
24.Friluftsorganisationer, punkt 14 (MP)
25.Forskning om friluftsliv, punkt 15 (SD)
26.Nordiskt samarbete, punkt 16 (M)
27.Nordiskt samarbete, punkt 16 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Motionsyrkanden som bereds förenklat och avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Idrott
|
1. |
Självständig och stark idrott |
Riksdagen avslår motion
2021/22:1317 av Mathias Tegnér (S).
|
2. |
Idrott för alla |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 1 och 4 samt
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 41 och 47.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (L)
|
3. |
Coronaviruset |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1246 av Mathias Tegnér (S),
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (L)
|
4. |
Utredningar på idrottsområdet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 5, 9 och 10,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 9 och
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13.
Reservation 5 (M)
Reservation 6 (C)
|
5. |
Idrottsanläggningar |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 7, 13, 16, 18 och 19,
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 7,
2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 52 och
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (SD)
Reservation 9 (V)
Reservation 10 (L)
|
6. |
Parasport |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 11 och 12,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4,
2021/22:4097 av Emma Hult och Nicklas Attefjord (båda MP) och
2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 37.
Reservation 11 (SD)
Reservation 12 (C)
Reservation 13 (KD)
Reservation 14 (L)
Reservation 15 (MP)
|
7. |
Elitidrott |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 11.
Reservation 16 (SD)
|
8. |
Tilldelning av stora internationella mästerskap |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 5.
Reservation 17 (SD)
|
9. |
Dopning |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 15 och
2021/22:3807 av Christina Tapper Östberg m.fl. (SD) yrkande 10.
Reservation 18 (SD)
|
10. |
Ridsport |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2458 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 19 (SD)
Friluftsliv
|
11. |
Friluftslivets status |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 8.
Reservation 20 (L)
|
12. |
Friluftslivsmål |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 4.
Reservation 21 (V)
|
13. |
Ansvarsfördelning samt skötsel av bl.a. vandringsleder |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 6 och
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 25.
Reservation 22 (M)
Reservation 23 (SD)
|
14. |
Friluftsorganisationer |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4067 av Karolina Skog (MP) yrkande 4.
Reservation 24 (MP)
|
15. |
Forskning om friluftsliv |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 8.
Reservation 25 (SD)
|
16. |
Nordiskt samarbete |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1 och
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 13.
Reservation 26 (M)
Reservation 27 (SD)
Förenklad beredning
|
17. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 28 april 2022
På kulturutskottets vägnar
Christer Nylander
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Kristina Axén Olin (M), Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Lars Mejern Larsson (S), Catarina Deremar (C), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linghem (SD), Anna Sibinska (MP), John E Weinerhall (M), Anna-Belle Strömberg (S), Magnus Stuart (M) och Cassandra Sundin (SD).
I betänkandet behandlar utskottet 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22. Motionerna handlar bl.a. om en självständig och stark idrott, idrott för alla, coronaviruset, utredningar på idrottsområdet, idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, tilldelning av stora internationella mästerskap, dopning, friluftslivets status, friluftslivsmål, ansvarsfördelning och skötsel av bl.a. vandringsleder, friluftsorganisationer, forskning inom friluftsliv och nordiskt samarbete inom friluftsliv. Av dessa behandlas 36 motionsyrkanden i förenklad form eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Motionsförslagen som bereds förenklat finns även i bilaga 2.
Information lämnades till utskottet i februari, mars och april 2022 av
– integrations- och migrationsminister Anders Ygeman om aktuella idrottsfrågor
– företrädare från Riksidrottsförbundet om coronavirusets påverkan på idrotten
– företrädare från Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté samt Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté om satsningen Elitidrott 2030
– företrädare från Fritidsbanken Sverige
– företrädare från Riksrevisionen om rapporten Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin
– forskare från Malmö universitet och Linköpings universitet om hur det civila samhällets insatser kan vara brottsförebyggande och motverka utanförskap för barn och unga.
Kulturutskottet beslutade i slutet av 2020 att inleda en uppföljning av det riksdagsbundna målet för friluftslivspolitiken och de tio mätbara mål som har redovisats till riksdagen. Våren 2021 beslutades att uppföljningen skulle inriktas mot fyra av de mätbara målen, nämligen Allemansrätten, Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur och Ett rikt friluftsliv i skolan.
Uppföljningen har inriktats på att beskriva och analysera följande:
– Friluftslivspolitiken och hur den uppfattas av olika aktörer. Detta område omfattar dels hur målen är formulerade och om de är tillräckligt klara och därmed uppföljningsbara, dels samverkan och samarbetet mellan de olika aktörerna som arbetar med friluftslivsmålen.
– Friluftsvanor bland befolkningen och om vanorna har förändrats under perioden 2018–2021.
– Friluftslivspolitiken och coronapandemin, dels svenskarnas friluftslivsvanor under coronapandemin, dels hur pandemin har påverkat kommunerna, länsstyrelserna och friluftsorganisationerna.
– Ett rikt friluftsliv i skolan belyses specifikt eftersom det är det enda friluftsmålet som uppvisade en negativ utveckling vid Naturvårdsverkets senaste uppföljning av målen.
Uppföljningen beräknas vara klar i maj 2022.
Idrott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en självständig och stark idrott.
Motionen
Mathias Tegnér (S) anser i motion 2021/22:1317 att stödet till svensk idrott ska vara självständigt och starkt. Motionären påtalar att Riksidrottsförbundet, som fördelar det statliga stödet till idrotten, under senare år fått större frihet att själv besluta om vilka prioriteringar som bäst gagnar idrottsrörelsens utveckling.
Bakgrund
Riksdagen har beslutat om målen för den statliga idrottspolitiken. Det är framför allt två riksdagsbeslut 1999[1] och 2009[2] som ligger till grund för mål och inriktning för den nuvarande idrottspolitiken. Ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen innebär att staten anger mål och syften med bidragsgivningen medan Riksidrottsförbundet (RF) fördelar statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. Idrottsrörelsen formulerar själv målen för sin verksamhet. Idrottsrörelsen ges stort utrymme att själv prioritera hur stödet bäst utvecklar svensk idrott. Enligt uppgift från Justitiedepartementet tas ibland särskilda medel fram för ett särskilt ändamål under en begränsad tid, såsom insatser i socioekonomiskt svaga områden. Det bedöms då som nödvändigt att öronmärka medlen för att kunna få en särredovisning. Även när medlen går till verksamhet utanför RF och dess anslutna förbund och föreningar bedöms det lämpligt enligt departementet att regeringen tar ställning till fördelningen av medlen.
RF har uppgett att idrottsrörelsen under senare år har fått större frihet att själv besluta om vilka prioriteringar som bäst gagnar idrottsrörelsens utveckling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den ordning som gäller med en självständig och stark idrottsrörelse som fördelar statsbidrag i enlighet med vad regeringen bestämmer bör vidmakthållas. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida varför motion 2021/22:1317 (S) avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en idrott för alla bl.a. med hänsyn till det arbete som pågår.
Jämför reservation 1 (M) och 2 (L).
Motionerna
Johan Pehrson m.fl. (L) anser i partimotion 2021/22:3965 yrkande 41 att man måste säkerställa en jämställd tillgång till idrott i utsatta områden. I samma motion yrkande 47 framhåller motionärerna att barn i socioekonomisk utsatthet i utsatta områden ska kunna delta i idrottsföreningar och andra fritidsaktiviteter samt att offentliga medel ska fördelas på ett sätt som främjar jämställdhet mellan flickor och pojkar.
Viktor Wärnick m.fl. (M) framhåller i kommittémotion 2021/22:3367 yrkande 1 att det är viktigt att poängtera att alla barn och ungdomar har rätt till idrott. Motionärerna anser att man bör utreda formerna för ett stärkt samarbete mellan stat och idrottsrörelse i syfte att minska hinder för idrott kopplat till social, kulturell och religiös bakgrund eller medicinska begränsningar. I samma motion yrkande 4 anser motionärerna att man bör utreda hur Idrottslyftet i ännu högre utsträckning kan riktas mot barn och ungdomar från socialt utsatta områden.
Bakgrund
Regeringen beslutade i april 2020 att utse en särskild utredare som ska lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet (dir. 2020:40). Regeringen har bedömt att utredningen ska ha formen av en kommitté. Kommittén ska genom utåtriktat arbete bl.a. öka den allmänna kunskapen om de positiva effekter som fysisk aktivitet bidrar till. Kommittén ska knyta en eller flera referensgrupper till sig med representanter från regioner, kommuner, det civila samhället, idrottsrörelsen och friluftsorganisationer, näringslivet samt forskarsamhället. I uppdraget ingår även att sprida framgångsfaktorer och goda exempel på metoder som främjar fysisk aktivitet i befolkningen samt lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet. Kommittén ska vid genomförandet av uppdraget bl.a. särskilt beakta sårbara grupper som barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Kommittén har lämnat två delrapporter. I den första delrapporten, som kom 2021, anges under prioriterade områden att kommittén kommer att inkludera socioekonomiskt utsatta grupper, personer med funktionsnedsättningar, språk- och kulturella hinder m.fl. eftersom dessa grupper många gånger inte bara har sämre levnadsvanor utan ofta lever under livsvillkor som gör det mycket svårare att utveckla och behålla hälsosamma levnadsvanor. I den andra delrapporten, som kom 2022, lämnas fem förslag som långsiktigt främjar fysisk aktivitet, bl.a. förslag som ger barn ökade förutsättningar för rörelse. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2023.
I Riksidrottsförbundets (RF) arbete med Strategi 2025 finns fem prioriterade områden, där bl.a. inkluderande idrott för alla ingår. RF har förlängt sitt mångåriga samarbete med AB Svenska Spel. Det nya avtalet är värt totalt 42 miljoner kronor under två år. Det trädde i kraft den 1 januari 2021 och består av flera delar, bl.a. Tillsammans för fler i rörelse och för att sänka tröskeln till rörelse.
I budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 17[3] anger regeringen följande:
Nuvarande bidragsregler som RF beslutat om har medfört en bidragsfördelning som bekräftar och stärker ojämlikhet och ojämställdhet i samhället till förmån för socioekonomiskt starka områden på bekostnad av områden med socioekonomiska utmaningar samt till förmån för pojkars idrottande på bekostnad av flickors idrottande. Regeringen avser därför föra nära dialog med RF för att förändringar av bidragsreglerna som medför ökad jämlikhet och jämställdhet inom idrotten kan komma till stånd.
Av regleringsbrevet till anslaget 13:1 Stöd till idrott för 2022 framgår att 14 miljoner kronor har beräknats för särskilda insatser för idrott i segregerade områden
Utskottets ställningstagande
Målet och syftet med statens bidrag till idrotten är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta. Därför är en jämlik och jämställd tillgång till idrott för barn och unga, som motionärerna tar upp, grundläggande och självklar. Utskottet välkomnar därmed det arbete som pågår för att nå detta mål och få till stånd en inkluderande idrott för alla. En väg är beslut om särskilda medel för idrott till segregerade områden. Utskottet ser också positivt på regeringens avsikt att föra en dialog med RF för att få till stånd förändrade bidragsregler för att öka jämlikheten och jämställdheten inom idrotten. Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida varför motionerna 2021/22:3367 (M) yrkandena 1 och 4 samt 2021/22:3965 (L) yrkandena 41 och 47 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärder för en återstart med hänvisning till de medel som idrottsrörelsen har fått.
Jämför reservation 3 (SD) och 4 (L).
Motionerna
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) påtalar i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 1 att det har varit svårt att behålla idrottsutövare på grund av rådande restriktioner och anser att det är viktigt att införa en punktinsats för att locka tillbaka dem som har slutat idrotta. I samma motion yrkande 2 anser motionärerna att regeringen bör låta utreda pandemins effekter och påverkan på folkhälsan. Ett sådant uppdrag borde enligt motionärerna titta både brett och smalt på hur exempelvis stillasittandet, nya rörelsemönster och minskat socialt umgänge påverkat oss.
Christer Nylander m.fl. (L) framhåller i kommittémotion 2020/21:4007 yrkande 1 ett fortsatt behov av åtgärder och reformer som kan bidra till en omstart för idrottsrörelsen efter pandemin.
Mathias Tegnér (S) påtalar i motion 2021/22:1246 att coronapandemin har påverkat samhället i allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet och att återstarten är viktig så att fler barn, unga och vuxna kommer i rörelse och får utöva idrott.
Bakgrund
Regeringen beslutade i januari 2021 att ge Centrum för idrottsforskning (CIF) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av coronapandemins påverkan på idrottsrörelsen. CIF skulle även analysera vilken idrottslig, social, organisatorisk och ekonomisk påverkan som pandemin har fått för olika typer av föreningar. Uppdraget redovisades i april 2022 i rapporten Statens stöd till idrotten, uppföljning 2021. Av rapporten framgår att totalt sett minskade aktivitetsnivån för barn- och ungdomsidrotten, 7–20 år, med tio procent under pandemins första år, men att idrotterna påverkades väldigt olika. Vissa drabbades hårt, inte minst inomhusidrotter, medan andra var helt opåverkade. CIF konstaterar i rapporten dels att parasport drabbades särskilt hårt av pandemin och de följande samhällsrestriktionerna, dels att resultat från Ungdomsbarometern indikerar att träningsnivån varit förhållandevis konstant för unga, 15–24 år, jämfört med tiden före coronautbrottet 2020. Rapporten visar vidare att stödet gjorde nytta i hela idrottsrörelsen men i första hand gick till kommersiell elitidrott som kompensation för förlorade intäkter. Stödets utformning ledde därmed enligt CIF till en ojämlik fördelning.
Riksrevisionen har sedan september 2021 genomfört en granskning av statens pandemistöd till idrott och kultur. Resultatet av granskningen redovisades i april 2022 i rapporten Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (RiR 2022:7). I rapporten konstaterades att de ekonomiska förutsättningarna för idrotten och kulturen försämrades kraftigt under pandemin och att statens krisstöd i stort utformades på ett ändamålsenligt sätt, men att brådskan ledde till brister i stödens träffsäkerhet.
Riksdagen beslutade med anledning av förslag i budgetpropositionen för 2022[4] om 400 miljoner kronor för uppstart av idrottsverksamhet efter pandemin. Detta särskilt med inriktning på barn och unga samt personer med funktionsnedsättning. Riksdagen har vidare med anledning av en extra ändringsbudget beslutat om ytterligare 300 miljoner kronor för uppstart av idrottsverksamhet efter pandemin[5]. I propositionen anges följande:
Till följd av den ökade smittspridningen har de återinförda restriktionerna och allmänna råden medfört fortsatt negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i hela landet. I syfte att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna samt möjliggöra för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen behöver ytterligare medel tillföras. Det behövs främst insatser för att nå barn och unga som slutat delta i idrottsaktiviteter under pandemin och för att bidra till en jämlik och jämställd uppstart av idrottsverksamheterna. För att möjliggöra uppstarten behövs även insatser för att bredda mångfalden av ledarskapet inom idrotten.
RF lämnade i mars 2022 rapporten Två år med corona – mars 2022. I den anges bl.a. följande.:
Coronapandemin och dess restriktioner har varit påfrestande för de flesta föreningar. Mer än varannan förening är orolig för att inte kunna rekrytera nya medlemmar eller tränare/ ledare och för en svag ekonomi. Färre träningar, tävlingar och matcher har genomförts under den ryckiga tid där idrottsverksamhet fått ställas om, startats om och stängt ner i olika omgångar. Mycket kraft har lagts på att hänga med i vilka restriktioner som gäller och hur dessa ska tolkas. 2021 har i många avseenden tyvärr liknat 2020. Även om träningar och tävlingar har ställts om, har mycket ställts in. Knappt 40 procent av föreningarna har under perioder stängt ner sin verksamhet. LOK-stödet visar en minskning på 700 000 aktiviteter 2021 jämfört med 2019. Inomhusidrotter, kampidrotter och paraidrotter har drabbats värst. Specialidrottsförbundens utbildningar har minskat med 43 procent och folkbildningen inom SISU med 20 procent. Bristen på domare och funktionärer är stor när återstarten börjar. De föreningar som har förlorat medlemmar är oroliga att förlora ännu fler i framtiden. Oron är störst för att tappa tonåringar. Många har sämre ekonomi trots alla stöd och det egna kapitalet har minskat. Större föreningar har generellt sett haft större ekonomiska utmaningar än mindre föreningar. De sociala sammanhangen som vanligtvis sker innan och efter träningar och matcher/tävlingar, men som har uteblivit på grund av restriktionerna har påverkat engagemanget och demokratin negativt. Den bildning som sker naturligt i samtal och grupperingar har till stor del uteblivit. Elitidrotten har pausats på många håll och det finns en oro att junioreliten har påverkats så negativt av pandemin att återväxten till seniorlandslagen i framtiden är hotad. Det kommer ta lång tid att återstarta idrottsrörelsen igen. Samtidigt har många sprängt gränser och gjort förändringar som kommer leva kvar efter pandemin och några idrotter har till och med fått fler medlemmar. En del föreningar menar att demokratin har stärkts under pandemin. Digitaliseringen har ökat tillgängligheten, delaktigheten och flexibiliteten.
För att klara återstarten behövs det enligt RF följande:
Utskottets ställningstagande
Som framgår av bl.a. RF:s rapport finns det på grund av coronaviruset stora utmaningar för idrottsrörelsen. Det krävs omfattande insatser för att bl.a. locka tillbaka dem som slutat: aktiva, ledare, domare och funktionärer. Och man behöver rekrytera nya personer till idrotten. Utskottet välkomnar därför de uppstartsmedel om dels 400 miljoner kronor, dels 300 miljoner som beslutats av riksdagen. Utskottet avser att följa frågan. Med hänvisning till de uppstartsmedel som tillförts idrottsrörelsen bör motionerna 2021/22:1246 (S), 2021/22:2499 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2021/22:4007 (L) yrkande 1 avstyrkas.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om utredningar och nya mål på idrottsområdet.
Jämför reservation 5 (M) och 6 (C).
Motionerna
Annie Lööf m.fl. (C) anser i partimotion 2021/22:3666 yrkande 13 att statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara när det gäller tillgången till idrott för barn och ungdomar ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv. Motionärerna påtalar att kulturutskottet 2017 gjorde en utvärdering av statens idrottspolitiska mål med inriktning på barn- och ungdomsidrotten. Där konstaterades enligt motionärerna att regeringen inte säkerställt att idrottsanslagen fördelats utifrån fastställda mål och syften och att en slutsats var att det behövs en översyn av statens stöd till idrotten för att tydliggöra utformningen av statens anslag för att göra resultaten mer klara. Ett likadant förslag finns i kommittémotion 2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 9.
Viktor Wärnick m.fl. (M) anser i kommittémotion 2021/22:3367 yrkande 9 att en ny, samlad och långsiktig idrottspolitisk utredning bör tillsättas för att utveckla och utverka idrottspolitiska mål, en struktur och modell för 2020-talet. Motionärerna påtalar att den statliga idrottspolitiken i stor utsträckning bygger på att Riksidrottsförbundet (RF) som paraplyorganisation samlar den frivilligt organiserade idrottsrörelsen i Sverige. Motionärerna påtalar dock att RF inte är lika med all svensk idrott. Svensk idrott omfattar fler idrotter och sporter än de RF hanterar. Detta bör enligt motionärerna föranleda ett vidare arbete om förhållandet mellan idrotten och staten, stöd och fördelningsmodeller m.m. I samma motion yrkande 5 vill motionärerna utreda möjligheten att förändra befintlig lagstiftning så att även privata aktörer kan söka stöd för att bedriva barn- och ungdomsidrott. I motionens yrkande 10 framhåller motionärerna behovet av idrottspolitiska mål även för elitidrottare. Motionärerna påtalar att de idrottspolitiska målen inte omfattar några skarpa mål för elitidrotten, utom den vagt uttryckta formuleringen: ”Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.”
Bakgrund
Som nämnts ovan beslutade riksdagen om målen för den statliga idrottspolitiken i riksdagsbeslut 1999[6] och 2009[7]. Då fastställdes också den principiella ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen som innebär att staten anger mål och syften med bidragsgivningen medan Riksidrottsförbundet (RF) fördelar statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. Idrottsrörelsen formulerar själv målen för sin verksamhet. Centrum för idrottsforskning (CIF) fick i samband med riksdagsbeslutet 2009 ansvar för att regelbundet följa upp statens stöd till idrott.
I budgetpropositionen för 2022[8] anges följande mål för den statliga idrottspolitiken:
Mål och syfte med statsbidraget till idrotten är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta, att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge alla i Sverige positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.
I 4 § förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet anges följande i fråga om syftet med statsbidraget:
Statsbidraget ska stödja verksamhet som
Statsbidrag får även stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Vid prövning av om statsbidrag i detta syfte ska beviljas ska i relevanta delar de syften som anges i första stycket beaktas.
I 9 § anges följande i fråga om redovisning
Sveriges Riksidrottsförbund ska i sin årsredovisning lämna en samlad redovisning av vilka som har fått bidrag, med vilka belopp och för vilka ändamål. Riksidrottsförbundet ska dessutom till regeringen senast den 31 mars varje år lämna en sammanfattande redogörelse för vad bidragen har använts till och en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidraget.
Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp angav följande i sin rapport Statens idrottspolitiska mål – en uppföljning med inriktning på barn och ungdomar (2016/17:RFR12) om behovet av en översyn av statens stöd till idrottsrörelsen:
KrU:s uppföljnings- och utvärderingsgrupp konstaterar att det behövs en översyn av statens stöd till idrottsrörelsen. Å ena sidan syftar statens idrottspolitik till att stödja en fri och självständig idrottsrörelse. Å andra sidan ska statens bidragsgivning till idrotten grundas på idrottsstödsförordningen. Gruppen konstaterar att staten har överlåtit ansvaret för att fördela bidrag till idrotten till idrottsrörelsen som ska fördela statliga bidrag i enlighet med riksdagens mål och vad regeringen bestämmer. Varken den nuvarande regeringen eller tidigare regeringar har dock säkerställt att detta genomförs med utgångspunkt från de mål och syften som är fastställda för bidragsgivningen. Enligt gruppens mening aktualiserar detta frågor om såväl statens styrning av stödet till idrottsrörelsen som anslagsposternas utformning och villkor för statsbidraget. Gruppen konstaterar att idrotten är fri och självständig, men detta hindrar inte att staten ska ställa villkor för de statliga medlens användning. Staten ska vidare följa upp resultatet och vidta åtgärder när villkoren inte uppfylls. Enligt gruppens mening är det viktigt att säkerställa att endast barn- och ungdomsidrott som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv får bidrag. Inom ramen för stödet till barn- och ungdomsidrotten behöver bl.a. följande områden uppmärksammas: socioekonomiska förhållanden, jämställdhet, jämlikhet och möjligheterna för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att ingå i den idrottsliga gemenskapen. Vidare behöver frågan om att motverka och hantera kränkningar inom idrottsrörelsen behandlas.
I budgetpropositionen för 2022 anger regeringen när det gäller bedömning av måluppfyllelsen bl.a. följande[9]:
Regeringen bedömer att de statliga insatserna i form av stöd till idrotten bidrar till att uppnå mål och syften för idrottspolitiken, även om mycket återstår att göra inom flera områden, t.ex. när det gäller jämställdhet och barns och ungdomars deltagande i beslutande församlingar. Stödet bidrar till en god folkhälsa genom möjlighet för många i Sverige att motionera och idrotta i social gemenskap.
Regeringen anser att det är angeläget att RF påskyndar förändringen av kriterier i fördelning av statens stöd till idrotten i syfte att fördela stödet mer rättvist och därigenom motverka den nuvarande påvisade ojämlika fördelningen av stödet. I det arbetet ingår även att stödet till barn- och ungdomsverksamheten tydligare bör bidra till att grundlägga ett hälsosamt och långvarigt förhållningssätt till fysisk aktivitet. Regeringen noterar att få personer med funktionsnedsättning deltar i den organiserade idrottsverksamheten och anser att det är angeläget att den delen av verksamheten får högre prioritet. Detsamma gäller möjligheten till idrott för barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar.
RF har uppgett bl.a. följande:
Varje år återrapporterar Riksidrottsförbundet till regeringen hur stödet har använts samt utvecklingen inom idrottsrörelsen utifrån ett flertal variabler som anges i regleringsbrevet. Liksom Centrum för idrottsforskning som årligen följer upp det statliga stödet till idrottsrörelsen. Genom dessa uppföljningar och rapporter kan en konstruktiv dialog föras för att utveckla verksamheten ytterligare så att den går i linje med den statliga idrottspolitiken.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte heller att motionsyrkandena dels om en ny samlad och långsiktig idrottspolitisk utredning, dels om idrottspolitiska mål för elitidrottare, bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför också motion 2021/22:3367 (M) yrkandena 5, 9 och 10.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om investeringar i idrottsanläggningar med hänvisning till att regeringens beredning inte bör föregripas.
Jämför reservation 7 (M), 8 (SD), 9 (V) och 10 (L).
Motionerna
Viktor Wärnick m.fl. (M) påtalar i kommittémotion 2021/22:3367 yrkandena 2 och 7 att det finns ett stort behov i landets kommuner av att renovera och nyinvestera i idrottsanläggningar och konstaterar att dagens behov är annorlunda än gårdagens. Motionärerna anser att en utredning bör tillsättas i syfte att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommuner.
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) påtalar i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 7 att det i dag saknas en sammanställning och samlad bild över vilka idrottslokaler som är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Motionärerna anser att det därför behövs en inventering av vilka idrottsanläggningar som är tillgänglighetsanspassade. Motionärerna påtalar i samma motion yrkande 13 att det i dag inte finns tillräckligt med träningstider för alla och att barn och ungas träningstider har börjat trängas undan av vuxna som vill idrotta. Motionärerna framhåller att idrottande är mycket viktigt för barns utveckling och bygger grunder för idrottande under resten av livet och att barns och ungas behov därför bör prioriteras framför vuxnas så länge det är brist på träningstider och träningsanläggningar. I samma motion yrkande 16 framhåller motionärerna behovet av en nationell satsning som ser över anläggningsbristen inom idrotten och hur man kan bygga och renovera bort bristen. I motionens yrkande 18 påtalar motionärerna att regeringen bör gå vidare med Boverkets rapport Miljöer för idrott och fritid för att möjliggöra fler idrottsanläggningar. I samma motion yrkande 19 anser motionärerna att det bör skapas ett nationellt kompetenscenter för vård eller uppförande av idrottsanläggningar. Motionärerna påtalar att ett nationellt kompetenscenter ska kunna erbjuda kunskap, tips och inspiration på hur man renoverat och underhållit anläggningar för att effektivisera processen och i slutändan även minska kostnaderna. Dit skulle kommuner och regioner kunna vända sig för att rådfråga och få experthjälp för exempelvis renoveringar eller för att ta fram en finansieringsplan.
Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2021/22:3806 yrkande 52 behovet av att sträva efter att tillgängliga träningsanläggningar finns spridda geografiskt över hela landet.
Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2021/22:2593 yrkande 1 att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att skapa en statlig fond i syfte att främja utvecklingen av nya typer av idrottsytor i hela landet.
Christer Nylander (L) anser i kommittémotion 2021/22:4007 yrkande 7 att man bör tillsätta ett arbetsorgan som får medel i syfte att förbättra tillgängligheten på anläggningar för idrottsaktiviteter.
Bakgrund
Sveriges fem största idrottsförbund för inomhusidrott (basketboll-, gymnastik- , handboll-, innebandy- och volleybollförbundet) genomförde under oktober 2019–augusti 2020 tillsammans med White Arkitekter projektet Framtidens idrottshall. Projektet beskriver flera olika funktioner som kan finnas i en idrottshall och hur man på ett optimalt sätt kombinerar dessa för att alla ytor ska kunna vara flerfunktionella och därmed kostnadseffektiva. Konceptet framtidens idrottshall är tänkt att kunna användas av kommunala och privata aktörer som mall och inspiration i byggandet av moderna idrottshallar, för såväl träning som skolundervisning i idrott och hälsa. Idrottshallen ska också kunna nyttjas till tävling på lägre nivåer inom respektive idrott.
Regeringen gav i oktober 2020 Boverket i uppdrag att ta fram ett underlag om hur kunskap om anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid kan utvecklas. Uppdraget redovisades i februari 2021 i rapporten Miljöer för idrott och fritid – Hur kan kunskap utvecklas, samlas och förmedlas (2021:6). I rapporten identifierar Boverket några utvecklingsområden som rör anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid samt föreslår att regeringen ska ta fram en nationell strategi för aktiverande miljöer. Uppdraget genomfördes i samverkan med bl.a. Folkhälsomyndigheten, Utredningen om främjande av ökad fysisk aktivitet, Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Regeringen beslutade i januari 2021 att ge Centrum för idrottsforskning (CIF) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott och andra former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Regeringen uppgav att CIF bl.a. ska titta på hur anläggnings- och utemiljösituationen ser ut för olika idrotter och friluftsaktiviteter, men också för olika samhällsgrupper i olika delar av landet. Uppdraget redovisades för regeringen den 21 april 2022 i rapporten Idrottsanläggningar – i dag och i morgon: Om behov, tillgänglighet och konkurrerande intressen. CIF konstaterar i rapporten bl.a. att det saknas en samlad nationell strategi i anläggningsfrågan.
RF avsätter medel till ett anläggnings- och idrottsmiljöstöd. Det finns sex olika stöd som går att söka inom anläggningsstödet: stöd till idrottsytor, mindre projekt (upp till 400 000 kronor i stöd), stöd till idrottsytor, större projekt (över 400 000 kronor i stöd), stöd till energi- och miljöprojekt, stöd till renoveringsprojekt, stöd till säkerhetsprojekt och stöd till utrustning för parasport.
RF anger att RF och SKR tillsammans har identifierat utvecklingsbehov inom området idrotts-, fritids- och även kulturanläggningar och anser att staten kan utveckla sin roll i att stödja utvecklandet av anläggningar via kunskapsuppbyggnad och ekonomiska stöd i enlighet med behov hos de som äger och driver anläggningarna samt nyttjare av dessa. Det finns enligt RF ingen heltäckande inventering av befintliga anläggningar eller det samlade renoveringsbehovet. Däremot står det enligt RF klart att den allra största delen av det befintliga anläggningsbeståndet har byggts under andra halvan av 1900-talet. Det innebär att behovet av renovering och modernisering av stora delar av detta bestånd är aktuellt. Kommunsektorn står för huvuddelen av finansieringen av anläggningar för kultur, fritid och idrott. Kommunerna är i allmänhet involverade i finansieringen av de flesta idrotts- och fritidsanläggningar oavsett ägande och driftsformer. Kommunala investeringar i kultur- och fritidsfastigheter uppgick enligt RF 2016 till 3,5 miljarder kronor och driftskostnaderna för egna idrotts- och fritidsanläggningar uppgick samma år till 11,5 miljarder kronor. Till detta kan enligt RF läggas omfattande stöd till anläggningar som ägs och drivs av den civila sektorns organisationer.
Myndigheten för delaktighet (MFD) har på regeringens uppdrag kartlagt vad som görs lokalt och regionalt för att främja möjligheten för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid. Kartläggningen redovisades i april 2020 i rapporten Aktiv fritid – Redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel (2020:6). I rapporten anges bl.a.:
Kartläggningen visar att tillgången till tillgängliga fritidsaktiviteter varierar över landet. Det finns stora skillnader mellan kommuner i hur man arbetar med utbud och tillgång till fritidsaktiviteter, bidragsgivning samt stöd till civilsamhället. Det finns ett större utbud av aktiviteter som personer med funktionsnedsättning kan göra i de kommuner som har ett systematiskt arbete på området.
Regeringen beslutade därefter, med anledningen av rapporten, om två nya uppdrag, ett till MFD och ett till Statskontoret. Båda inkom med sina rapporter i juni 2021.
I MFD:s rapport Aktiv fritid – Redovisning av uppdrag för att främja aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning (2021:10) togs det fram dels ett stödmaterial till kommuner och andra aktörer i syfte att främja en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning, dels ett inspirationsmaterial riktat till civilsamhället.
Statskontoret har i rapporten Statsbidrag till kultur, idrott och friluftsliv (2021:10) analyserat hur statsbidrag till kultur och fritid på ett bättre sätt kan skapa förutsättningar för en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning.
Båda rapporterna bereds i Regeringskansliet.
Regeringen gav den 21 april 2022 CIF i uppdrag att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. Plattformen ska utveckla, samla och förmedla kunskap för att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och friluftslivsutövare. Regeringen bedömer att det finns ett nationellt behov av såväl fler som mer ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för olika former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. I uppdraget ingår även att granska funktionshinderspolitiken inom idrottsområdet i relation till nationella mål. Uppdraget ska redovisas senast den 14 april 2023.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av de utredningar som gjorts finns det ett stort behov av ändamålsenliga anläggningar i hela landet. Såväl Boverket som CIF har i sina rapporter föreslagit att åtgärder bör vidtas på nationell nivå för att kunna tillgodose behov som finns. Utskottet välkomnar därför regeringens uppdrag till CIF att dels upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid, dels granska funktionshinderspolitiken inom idrottsområdet. Utskottet anser att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda och avstyrker därmed motionerna 2021/22:2499 (SD) yrkandena 7, 13, 16, 18 och 19, 2021/22:2593 (V) yrkande 1, 2021/22:3367 (M) yrkandena 2 och 7, 2021/22:3806 (SD) yrkande 52 och 2021/22:4007 (L) yrkande 7.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärder för parasporten med hänvisning bl.a. till de åtgärder som vidtagits.
Jämför reservation 11 (SD), 12 (C), 13 (KD), 14 (L) och 15 (MP).
Motionerna
Annie Lööf m.fl. (C) påtalar i partimotion 2021/22:3666 yrkande 15 vikten av att underlätta utövande av och tävlande samt främja jämställdhet i parasport. För detta krävs enligt motionärerna ekonomiska förutsättningar, tillgång till bl.a. träningsanläggningar och hjälpmedel samt goda möjligheter för tävlingsverksamhet. Ett likadant yrkande framförs i kommittémotion 2021/22:3581 yrkande 11 av Peter Helander m.fl. (C). I samma motion yrkande 12 vill motionärerna utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustnings-bibliotek.
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 8 att man bör utreda hur man kan bekosta och bygga upp en infrastruktur kring specialutrustning för parasport.
Pia Steensland m.fl. (KD) påtalar i kommittémotion 2021/22:4165 yrkande 37 att kostnaden för den specialutrustning som många gånger krävs för att utöva olika parasporter ofta är högre än den som krävs för motsvarande idrottsaktivitet som inte är anpassad. Det medför enligt motionärerna att personer med funktionsnedsättning inte alltid kan ges möjlighet att prova på eller delta i de idrotter som de tycker verkar roliga. Effekten kan bli att de inte utövar någon idrott alls. Motionärerna anser därför att detta behöver belysas och eventuellt ses över.
Christer Nylander (L) framhåller i kommittémotion 2021/22:4007 yrkande 4 vikten av att särskilt prioritera reformer för att stärka möjligheten och tillgången till idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning.
Emma Hult och Nicklas Attefjord (båda MP) anser i motion 2021/22:4097 att man bör skapa bättre förutsättningar för svensk parasport, bl.a. bör enligt motionärerna en större andel av idrottsmedlen gå till parasport.
Bakgrund
Riksdagen beslutade i december 2022[10] om 400 miljoner kronor för uppstart av idrottsverksamhet efter pandemin. Detta särskilt med inriktning på barn och unga samt personer med funktionsnedsättning. Enligt Justitiedepartementet är 10 procent av uppstartsstödet, dvs. 40 miljoner kronor, avsatta för idrottsverksamhet för personer med funktionsnedsättning, där en del är avsatta för specialutrustning för idrottsverksamhet för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen gav som framgår ovan i mars 2019 Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag att kartlägga den enskildes tillgång till hjälpmedel för fritidsaktiviteter och att kartlägga insatser som leder till att en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning främjas lokalt och regionalt. Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Sveriges Kommuner och Landsting[11] och i dialog med relevanta organisationer. Uppdraget redovisades i mars 2020 i rapporten Aktiv fritid – Redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel (2020:6). Några av slutsatserna i rapporten var följande:
• Personer med funktionsnedsättning har inte samma möjligheter att ha en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt, bl.a. på grund av dålig ekonomi, otillgängliga transporter och bristande tillgänglighet.
• Det finns många lokala fritidsaktiviteter där personer med funktions-nedsättning kan delta, men skillnaderna är stora över landet. Det gäller både tillgängliga generella aktiviteter och riktade aktiviteter till personer med funktionsnedsättning. Skillnader finns även mellan olika grupper av personer med funktionsnedsättning.
• Med små ansträngningar går det att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid.
• Den som behöver fritidshjälpmedel behöver nästan alltid köpa dessa på egen hand. Det kräver både god ekonomi, kunskap och ett driv vilket inte alla har och därför blir tillgången till fritidshjälpmedel inte jämlik.
Regeringen beslutade därefter, med anledning av förslagen i MFD:s rapport, om två nya uppdrag, dels ett nytt uppdrag till MFD, dels ett uppdrag till Statskontoret. Båda inkom med sina rapporter i juni 2021.
MFD fick i uppdrag att ta fram dels ett stödmaterial till kommuner och andra aktörer i syfte att främja en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning, dels ett inspirationsmaterial riktat till civilsamhället. Uppdraget redovisades i rapporten Aktiv fritid – Redovisning av uppdrag för att främja aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning (2021:10). I materialet kan målgrupperna ta del av tips, goda exempel och filmer om hur arbetet kan gå till.
Statskontoret har i rapporten Statsbidrag till kultur, idrott och friluftsliv (2021:10) analyserat hur statsbidrag till kultur och fritid på ett bättre sätt kan skapa förutsättningar för en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. I rapporten föreslog Statskontoret att regeringen
• överväger att ange att personer med funktionsnedsättning ska vara en målgrupp i förordningarna för statsbidrag till idrott respektive friluftsorganisationer
• överväger att se över förordningen (1990:573) om stöd till vissa ickestatliga kulturlokaler så att tillgänglighetsperspektivet blir tydligare
• säkerställer att de myndigheter och ideella organisationer som fördelar statsbidrag förbättrar sin uppföljning av bidragen så att den visar i vilken omfattning bidragen har använts för verksamheter som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
• ger Myndigheten för delaktighet i uppdrag att utvärdera hur fördelningen av statsbidrag inom kultur-, idrotts- respektive friluftsområdet bidrar till en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning
• ger Myndigheten för delaktighet i uppdrag att se över behovet av att ta fram ett kunskapsstöd om tillgänglighetsåtgärder för friluftslivet.
Statskontoret föreslog också att de myndigheter och ideella organisationer som fördelar statsbidragen till kultur, idrott och friluftsliv
• verkar för att informationen om tillgängligheten till bidragsmottagande verksamheter förbättras
• hittar lämpliga former för att hämta in synpunkter från funktionshindersrörelsen, exempelvis genom samråd med funktionshindersorganisationer.
Båda rapporterna bereds i Regeringskansliet.
RF ger stöd till viss utrustning för parasport. Syftet med stödet till utrustning för parasport är att öka tillgängligheten för barn och unga med funktionsnedsättning. Stöd får beviljas för viss fast eller större utrustning som är en del av en aktivitetsyta. Stöd beviljas även till individuell tävlings- och träningsutrusning under förutsättning att den ägs av föreningen och därmed kan användas av flera utövare. Stöd till utrustning för parasport beviljas inte till utrustning som ägs av den enskilde utövaren.
Fritidsbanken Sverige startade 2013 och är en ideell, nationell förening. Fritidsbanken är som ett bibliotek med sport- och friluftsprylar. Här kan alla gratis låna fritidsutrustning, t.ex. skidor, skridskor, inlines, flytvästar, tält, bollar av olika slag, klubbor, fiskespön, fotbollsskor, hjälmar och stormkök. Lånetiden är 14 dagar. I princip all utrustning är skänkt. Alla huvudmän som driver lokala fritidsbanker är medlemmar i föreningen som verkar utan vinstintresse. Fritidsbanken Sverige arbetar med nyetablering, utveckling, samordning, utbildning, information, marknadsföring och nätverkande samt identifierar framgångsfaktorer och fallgropar. Det finns en fritidsbank i en tredjedel av landets kommuner. Visionen är att det ska finnas en i varje kommun. Lokala fritidsbanker finansieras oftast av kommuner. Det är den lokala huvudmannen som ansvarar för att Fritidsbanken har medel till personal, lokalhyra och övriga omkostnader. Fritidsbanken Sverige har under 2021 fått bidrag från Riksidrottsförbundet, Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF), Kronprinsessparets Stiftelse, Region Värmland och Allmänna arvsfonden. Det finns en begränsad tillgång till fritidshjälpmedel och parasportutrustning hos fritidsbankerna i Sverige. Fritidsbanken Sverige har därför gjort en satsning med stöd från Allmänna arvsfonden, och har tilldelats 8 miljoner kronor i projektstöd för satsningen. Projektet startade i mars 2021 och avslutas i mars 2024.
RF har angett följande:
Idrotten har stor betydelse för hälsan hos personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning är en underrepresenterad grupp inom idrottsrörelsen, runt 4–5 procent av Sveriges personer med funktionsnedsättning är medlemmar i en idrottsförening mot över 50 procent av personer utan funktionsnedsättning. RF arbetar för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. RF:s medlemsförbund/specialidrottsförbund Parasport Sverige har tagit ett inriktningsbeslut om att paraidrott ska ”hitta hem” till det SF som hanterar annan verksamhet inom respektive idrott, t ex bordtennis för personer med funktionsnedsättning ska organiseras av Svenska Bordtennisförbundet. RF stödjer den inriktningen genom att Parasportförbundet under en övergångsperiod får ett särskilt stöd för att möjliggöra att Parasportförbundet tar rollen som ett gemensamt kompetenscenter för idrott för personer med funktionsnedsättning och att de SF som vill ta över den paraidrott som i dagsläget sorterar under Parasport Sverige ges ekonomiska förutsättningar för detta, genom ett särskilt övergångsstöd. RF har även tillsammans med Parasportförbundet tagit fram en handlingsplan för detta inkluderingsarbete. På RF-stämman 2021 fattades beslut om att inrätta ett kompetensstöd som organiseras genom idrottens idag befintliga strukturer. Gradvis ska stödet till parasport ingå i det stöd som RF ger sina medlemsorganisationer och vad gäller stöd till idrottsföreningar som bedriver, eller vill bedriva, parasport ska detta vara ett naturligt inslag i det stöd som RF-SISU distrikten erbjuder föreningar i det aktuella geografiska området. Med detta skapas bättre förutsättningar för den tidigare beslutade handlingsplanen, att förbättra möjligheterna till idrott för personer med funktionsnedsättning. I det återstartsstöd som fördelats under pandemin har det varit möjligt att specifikt fokusera på idrott för personer med funktionsnedsättning. Tillgängligheten till idrott är en central förutsättning för fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning. En stor utmaning för idrotten är att det råder brist på anläggningar och dessutom så är tillgängligheten ibland dålig. Det kan vara svårt att komma in i lokalen eller redskap/utrustning är inte anpassat för att verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Många idrottsanläggningar planeras, ägs och drivs av kommuner. För vissa idrotter för personer med funktionsnedsättning skulle större samverkan mellan kommuner för att skapa regionala idrottsanläggningar och idrottsmiljöer möjliggöra de investeringar som krävs. Då skulle utbudet av idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning öka. Att utveckla anläggningar och infrastruktur för att sänka trösklarna för personer med funktionsnedsättning är i första hand ett kommunalt ansvar. En stor kostnad är utrustning för att kunna utöva parasport. RF har inlett ett samarbete med Fritidsbanken, som finns i många delar av landet och håller på att byggas ut.
Som framgår ovan gav regeringen den 21 april 2022 CIF i uppdrag att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. Plattformen ska utveckla, samla och förmedla kunskap för att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och friluftslivsutövare. Regeringen bedömer att det finns ett nationellt behov av såväl fler som mer ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för olika former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. I uppdraget ingår även att granska funktionshinderspolitiken inom idrottsområdet i relation till nationella mål. Uppdraget ska redovisas senast den 14 april 2023.
Utskottets ställningstagande
Som bl.a. MFD understryker har personer med funktionsnedsättning inte samma möjligheter att ha en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt och är en underrepresenterad grupp inom idrottsrörelsen. Utskottet konstaterar att mycket återstår att göra, men ser det som positivt att parasporten fått ett större fokus och att fler förbättringsåtgärder vidtagits. Detta bl.a. genom en handlingsplan, särskilda stöd för Parasportförbundet som kompetenscenter, kompetensstöd till SF som tar över paraidrott samt ett uppdrag till CIF att granska funktionshinderspolitiken inom idrottsområdet i relation till nationella mål. Utskottet välkomnar vidare att regeringen avsatt en viss procentsats av uppstartsstödet för idrottsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. När det gäller idrottsutrustning konstaterar utskottet att Fritidsbanken byggt upp en organisation om utlåning, med bl.a. parasportutrustning, och en kunskapsbank i en tredjedel av landets kommuner. Utskottet anser att dessa fyller en viktig uppgift för att nå målet att ge möjlighet för alla i Sverige att motionera och idrotta. Av denna anledning välkomnar utskottet de medel som bl.a. Allmänna arvsfonden och RF lämnat till Fritidsbanken. Utskottet har en förhoppning om att en stabil och långsiktig lösning kan hittas för att försöka säkra tillgången till idrottsutrustning för alla, och då bl.a. till parasporten. Utskottet har för avsikt att följa frågan. Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motionerna 2021/22:2499 (SD) yrkande 8, 2021/22:3581 (C) yrkandena 11 och 12, 2021/22:3666 (C) yrkande 15, 2021/22:4007 (L) yrkande 4, 2021/22:4097 (MP) och 2021/22:4165 (KD) yrkande 37.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om elitidrott med hänvisning till att det är upp till idrottsrörelsen att prioritera stöd till elitidrott framför andra behov.
Jämför reservation 16 (SD).
Motionen
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 11 att elitidrotten fyller en viktig roll som inspirationskälla för ungas idrottande och bidrar till nationell sammanhållning när Sverige tävlar i internationella idrottstävlingar.
Bakgrund
Mål och syfte med statsbidraget till idrotten är bl.a. att stöd kan lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.
På RF:s webbplats anges följande:
RF strävar efter att ge svenska idrottsutövare och funktionärer bästa möjliga förutsättningar att hålla världsklass i många olika grenar. Varje enskilt specialidrottsförbund (SF) har ansvar för att utveckla sin idrott, det gäller också elitidrotten. RF:s uppgift är att på olika sätt stödja och hjälpa dem i det arbetet. På elitidrottsområdet sker det genom ekonomiskt stöd, verksamhetsstöd och strukturer som möjliggör för elitidrottare att kombinera sin idrottssatsning med utbildning. Ekonomiskt stöd ges i form av Landslagsstöd till SF. Verksamhetsstödet finns framför allt inom de fyra kompetensområdena idrottsfysiologi, idrottspsykologi, idrottsmedicin och idrottsnutrition. Huvuddelen av den egna verksamheten är förlagd till RF:s utvecklingscentrum på Bosön.
Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) stöttar svenska idrottare bl.a. genom stödprogrammet Topp och Talang som finansieras med medel från näringslivet och AB Svenska Spel. Satsningen ska ge aktiva med potential att nå världstoppen möjlighet att göra en hundraprocentig satsning, oavsett den egna idrottens eller familjens ekonomi. Varje aktiv som ingår i stödprogrammet får ett skräddarsytt och behovsprövat stöd. De statliga medel som SOK tar emot går till förberedelser och deltagande i de olympiska spelen.
Parasport Sverige får i sin roll som Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) ett statligt stöd för att förbereda och genomföra de paralympiska spelen. Utöver detta får SPK medel från näringslivet för att stötta några elitsatsande idrottare. Medel från näringslivet används enligt SPK även till att genomföra elitidrottsskola för nästa generations elitidrottare. Landslagsstöd till SF kan ges som stöd till paraidrottare, med dessa medel är det upp till varje SF att avgöra hur man väljer att fördela resurserna mellan paraidrottare och idrottare utan funktionsnedsättning, precis som mellan samtliga grenar inom respektive SF. Elitsatsande paraidrottare kan även få extra stöd inom ramen för det samlade elitstödet genom stöttade insatser i landslagsstöd X. De insatserna är mer precisa, till vilka aktiva och till vilka aktiviteter stödet avser.
RF, SOK och SPK har inlett en satsning på ett nytt idrottsövergripande elitidrottsprogram, #elitidrott2030. Programmet innehåller mål för ökat stöd, samverkan med akademin för att stärka satsningen på idrott och utbildning (dubbla karriärer) samt elitidrottsnära forskning tillsammans med tränar- och utbildningsinsatser. Programmet är än så länge en viljeinriktning och arbete pågår för att skapa finansiering för insatserna.
Utskottets ställningstagande
Elitidrotten fyller som motionärerna påtalar en viktig funktion som bl.a. inspirationskälla och som underhållning. Ett syfte med statsbidraget till idrottsrörelsen är att statsbidraget ska stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Det är upp till idrottsrörelsen att inom statens stöd till idrotten prioritera stöd till elitidrott framför andra behov. Som framgår ovan strävar RF efter att ge svenska idrottsutövare och funktionärer förutsättningar att hålla världsklass i flera olika grenar. Utskottet anser att motionsyrkandet inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motion 2021/22:2499 (SD) yrkande 11.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om tilldelning av stora internationella mästerskap med hänvisning till att det är en fråga för de internationella idrottsorganisationerna.
Jämför reservation 17 (SD).
Motionen
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 5 att arrangerandet av internationella idrottsevenemang ska ske inom ramen för de mänskliga rättigheterna. Motionärerna påtalar att oavsett hur stora summor ett land vill donera till internationella idrottsorganisationer, eller är redo att investera i spektakulära arenor, bör landet inte kunna vara värd för stora internationella mästerskap om man inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Det bör enligt motionärerna förmedlas av hela den svenska statsapparaten och det svenska idrottslivet.
Bakgrund
Justitiedepartementet har angett följande:
Det är de internationella idrottsorganisationerna som själva bestämmer vilka värdländer de väljer för sina internationella idrottsevenemang. En begränsning av deras rätt att välja saknar rättsligt stöd. Däremot ligger det i linje med idrottsorganisationernas eget ansvar att genomföra hållbara evenemang och i det ingår att medverka till att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter och att anläggningar byggs med respekt för människors säkerhet och att anläggningar har ett efterbruk. Det är viktigt att idrottsorganisationerna i större utsträckning än tidigare betonar hållbara evenemang framöver.
RF har angett följande:
Riksidrottsförbundet stöder önskan om att internationella idrottsevenemang alltid ska arrangeras inom ramen för mänskliga rättigheter. Detta förs tydligt fram i RF:s internationella riktlinjer, både i artikel 1 och artikel 9, där det står att specialidrottsförbunden ska verka för att de internationella specialidrottsförbunden i sina stadgar inför att de ska följa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barns rättigheter och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. SF ska också verka för att de internationella specialidrottsförbunden ställer krav på arrangörsländer gällande ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbara evenemang.
I RF:s internationella strategi har idrottens arbete med mänskliga rättigheter ett eget avsnitt. Där betonas vikten av att svenska internationella representanter ska agera utifrån principen om människors lika värde och även här betonar vi vikten av att de svenska representanterna ska vara uppmärksamma på de mänskliga rättigheterna vid val av arrangörsländer.
För att påverka vilka länder som får möjlighet att arrangera stora internationella mästerskap så arbetar RF till specialidrottsförbunden och deras internationella representanter. Ju fler svenska representanter i det internationella förbundens styrelser, desto större chans att kunna påverka besluten om de internationella mästerskapen. För det är i de styrelserummen som besluten om de internationella mästerskapen fattas.
På vägen dit diskuteras kontinuerligt frågan om mänskliga rättigheter, på såväl utbildningar som konferenser. Så sent som i höstas var ”mänskliga rättigheter på internationella evenemang” tema på en träff med specialidrottsförbundens alla ordförande och generalsekreterare. Till hösten arrangeras en ny utbildning om mänskliga rättigheter tillsammans med den internationella organisationen Sport and Human Rights. RF har även tagit fram en handbok om mänskliga rättigheter inom idrotten generellt där även frågan om de internationella evenemangen lyfts.
Att föra fram den svenska idrottsrörelsens grundläggande värderingar och stå upp för dessa är en av den svenska idrottsrörelsens viktigaste delar i det internationella arbetet och frågan om mänskliga rättigheter är högt prioriterad.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan är det de internationella idrottsorganisationerna som själva bestämmer vilka värdländer som de väljer för sina internationella idrottsevenemang, men dessa evenemang ska genomföras hållbart, där respekt för mänskliga rättigheter bl.a. ingår. Samma linje har RF, som i sina internationella riktlinjer angett att specialidrottsförbunden ska verka för att de internationella specialidrottsförbunden i sina stadgar ska införa skrivningar om mänskliga rättigheter, och frågan om mänskliga rättigheter är högt prioriterad i den svenska idrottsrörelsen. Utskottet konstaterar att det är en fråga för de internationella idrottsorganisationerna att utse värdländer för internationella idrottsevenemang och att motionsyrkandet därför inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2021/22:2499 (SD) yrkande 5 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om dopning med hänvisning bl.a. till att de till viss del är tillgodosedda.
Jämför reservation 18 (SD).
Motionerna
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) påtalar i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 15 att samtidigt som allt färre elitidrottare fälls för dopning sker en drastisk ökning bland amatöridrottare på gym. Motionärerna anser att regeringen bör ta initiativ till att utreda ett enhetligt system för dopningskontroller för både elitidrotten och övriga i samhället.
Christina Tapper Östberg m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:3807 yrkande 10 att man bör utvärdera möjligheten att göra det obligatoriskt för gym att synliggöra om man samarbetar med den svenska antidopningsorganisationen eller inte samt se över möjligheten att införa en form av antidopningslicensiering. Detta likt en dansk modell.
Bakgrund
Sedan den 1 januari 2021 drivs det svenska antidopningsarbetet i ett separat bolag, Antidoping Sverige AB (ADSE). Bolaget ägs av Antidopingstiftelsen. Stiftelsen ska bestå av ordförande plus tre till nio ledamöter. Styrelsens ledamöter ska representera oberoende idrottsorganisationer som RF, specialidrottsförbunden (SF) och Sveriges Olympiska Kommitté, vilket är ett krav i världsantidopningskoden. Alla som utövar idrott och är medlem i en förening ansluten till RF är skyldiga att ställa upp på dopningskontroll. Det gäller även idrottare som inte är medlemmar, men som deltar i tävling, träningsläger eller annan aktivitet som SF sanktionerar. Även motionärer som tränar i föreningar kopplade till RF måste följa idrottens dopningsregler och således låta sig dopningstestas. Idrottsutövare som tränar på gym som är anslutna till RF, t.ex. Friskis och Svettis, omfattas av kontroll. Kontroll kan ske på gymmets begäran men kan också ske oanmält. ADSE har i november 2021 lämnat in en skrivelse till regeringen med önskan om ett utvidgat uppdrag för ett förebyggande arbete mot dopning i samhället innefattande ett bredare samhällsperspektiv av dopningsområdet. ADSE anger i skrivelsen att det under lång tid saknats central nationell samordning av antidopningsinsatser mellan idrott och samhälle med mål att på ett samlat och resursoptimerat sätt motverka dopning i samhället. ADSE föreslog i sitt budgetunderlag till regeringen för 2022 att få 1 miljon kronor för det utvidgade uppdraget.
Regeringen ger stöd till ADSE för antidopningsarbetet inom idrotten och i det ingår att även vara en resurs för antidopningsarbetet i samhället i övrigt. För det utvidgade uppdraget i arbete mot dopning i samhället beslutade regeringen om 1 miljon kronor extra i regleringsbrevet för 2022.
Regeringen ger årligen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att fördela medel till STAD (Stockholm förbygger alkohol och droger) för att bedriva insatser riktade mot gym- och träningsanläggningar. Det görs genom metoden mot dopning som benämns 100% Ren Hårdträning. 100% Ren Hårdträning är en arbetsmetod som syftar till att minska användningen av och tillgången på anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat på träningsanläggningar. Som en del av metoden utbildas personal på träningsanläggningar, träningsanläggningar diplomeras och det byggs nätverk som arbetar för att motverka och förebygga dopning i Sverige. Under 2021 har även flera hundra poliser utbildats för att förbättra samverkan mellan polisen och gymmen. Genom att dopningspreparat är förbjudna i Sverige bedriver Polismyndigheten och Tullverket verksamhet för att beivra förekomsten av dopningspreparat i samhället.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan bedrivs det svenska antidopningsarbetet av ADSE, och utskottet konstaterar att bolaget fått medel i budgeten för 2022 för ett utvidgat uppdrag att arbeta mot dopning i samhället. Utskottet välkomnar detta uppdrag och anser att motion 2021/22:2499 (SD) yrkande 15 till viss del är tillgodosett. Utskottet ser också positivt på det arbete som STAD bedriver för att motverka och förebygga dopning på träningsanläggningar, där bl.a. diplomering av träningsanläggningar ingår, samt att polisen utbildats och samarbetar med gym i arbetet mot dopning.
Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och motionerna 2021/22:2499 (SD) yrkande 15 och 2021/22:3807 (SD) yrkande 10 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ridsport.
Jämför reservation 19 (SD).
Motionen
Yasmine Eriksson m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2021/22:2458 yrkande 1 vikten av att bevara och utveckla ridsporten. Motionärerna påtalar att ridsport är en av Sveriges största sporter och bör få större uppmärksamhet.
Bakgrund
Ridsporten är en av de största idrotterna i Sverige och Svenska ridsportförbundet är ett av 72 specialidrottsförbund i RF. Svenska Ridsportförbundet verkar för att främja ridning, körning och voltige som motion, folksport och tävlingsidrott samt att sprida kunskap om god hästhållning och säker hantering av hästar. Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas och det är där den dagliga verksamheten bedrivs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att ridsporten, i likhet med många andra sporter, är viktig och bör värnas. Det finns många positiva delar inom ridsporten som bör lyftas fram, bl.a. ridning som nöje, tävling och rehabilitering. Utskottet anser dock inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2021/22:2458 (SD) yrkande 1.
Friluftsliv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om friluftslivets status med hänvisning till att det bl.a. till viss del är tillgodosett.
Jämför reservation 20 (L).
Motionen
Christer Nylander (L) framhåller i kommittémotion 2021/22:4007 yrkande 8 att friluftslivets status i samhället bör stärkas. Människor bör enligt motionärerna ges möjlighet att utöva friluftsliv i dag och i framtiden. Detta sker bl.a. genom att allemansrätten värnas och stärks och dessutom uppmärksammas vid stadsplanering i tätorter och storstäder.
Bakgrund
Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.[12] Till detta mål finns tio mätbara mål som preciserar och förtydligar innebörden av målet.[13] Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av målen och rapportera till regeringen.
På Naturvårdsverkets webbsida anges att de insatser som krävs för att nå målet om att allemansrätten ska vara fortsatt stark är bl.a. fortsatt arbete med att öka kunskapen om allemansrätten och tillgång till natur av god kvalitet som är tillgänglig för alla. Enligt Naturvårdsverket arbetar de bl.a. med vägledning och information om allemansrätten, och de tar fram utbildningsmaterial om allemansrätten och lämnar bidrag till organisationer för att informera om allemansrätten. Under 2022 gör Naturvårdsverket också en översyn av kommunikationsstrategin för allemansrätten. Naturvårdsverket har vidare tillsammans Svenskt Friluftsliv och Lantbrukarnas Riksförbund startat en nationell dialoggrupp om allemansrätten. Med Nationell dialoggrupp för arbetet med allemansrätten vill parterna skapa ett nytt forum för dialog i syfte att öka samverkan mellan aktörer som arbetar med allemansrätten, där de utifrån olika perspektiv håller kunskapen om allemansrätten aktuell, genom omvärldsbevakning upptäcker eventuella utmaningar och på ett tidigt stadium diskuterar insatser som svarar mot dessa utmaningar. Utgångspunkten för dialoggruppens arbete är friluftslivspolitiken i allmänhet och målet om allemansrätten i synnerhet. Under coronapandemin gjordes kampanjer för att välkomna men minska trycket på naturen och för att minska smittspridning. En sådan kampanj var Ta hand om varandra och naturen. Informationsmaterialet till kampanjen användes av länsstyrelser, kommuner, organisationer och Naturvårdsverket, och den kommer enligt Naturvårdsverket att fortsätta att användas.
Boverket är en nationell myndighet med ansvar för frågor som bl.a. handlar om fysisk planering och byggande i tätort. När det gäller allemansrätten i tätortsnära miljöer anger Naturvårdsverket på sin webbsida att i tätortsnära miljöer vistas många människor samtidigt, ibland på trånga ytor med mycket trafik och få platser att t.ex. jogga eller promenera med hunden på. Här blir enligt Naturvårdsverket allemansrätten extra viktig. Den kan ge en frizon från buller och trängsel och förutsättningar till naturkontakt utan att behöva ta sig ifrån tätorten. Naturvårdsverket och Boverket har tagit fram en ny vägledning om grönplanering där tillgången till natur för människan lyfts fram. Under 2022 ska sex stycken pilotkommuner planera och testa vägledningen. Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län, Uppsala län respektive Västerbottens län har tagit fram ett kunskapsunderlag, Vardagsnära natur, där målgruppen är kommunala beslutsfattare och tjänstemän. Kunskapsunderlaget presenterades den 30 mars 2022. Under 2021/22 pågår ett utvecklingsprojekt för att förbättra statistiken om tätortsnära natur och utveckla ett verktyg för kommuner att följa tillgången till natur i tätorter och följa förändringar över tid.
År 2021 var det Friluftslivets år. Det leddes av Svenskt Friluftsliv med stöd av bl.a. Naturvårdsverket och handlade om att lyfta friluftslivet, att få fler människor att prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta att utöva friluftsliv samt öka medvetenheten om friluftslivets värden och allemansrätten. Varje månad under 2021 arrangerades det aktiviteter med olika teman för att belysa friluftslivets olika delar, och ca 150 olika aktörer inom friluftsliv var inblandade för att få fler att prova friluftsliv. En uppföljning av Friluftslivets år ska göras av Naturvårdsverket under 2022.
Anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer, utgiftsområde 17, ökade från knappt 48 miljoner kronor 2021 till knappt 98 miljoner kronor 2022.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att friluftslivets status i samhället bör stärkas, bl.a. genom att allemansrätten värnas samt uppmärksammas vid stadsplanering. Utskottet välkomnar vidare det arbete som Naturvårdsverket, Boverket och Svenskt Friluftsliv m.fl. gör för att öka kunskapen om allemansrätten och för att uppmärksamma friluftslivet i stort. Naturvårdsverkets och Boverkets vägledning om grönplanering och kunskapsunderlaget Vardagsnära natur kan bl.a. lyftas fram, liksom arbetet med att förbättra statistiken om tätortsnära natur. Friluftslivets år har också enligt utskottet varit ett viktigt projekt i arbetet med att sätta fokus på och få fler människor att prova friluftsliv. Den nära fördubblingen av anslaget till friluftsorganisationer för 2022 är också ett steg i rätt riktning för att stärka friluftslivets status. Utskottet vill också påminna om den uppföljning som kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp genomför där delar av friluftslivet beskrivs och analyseras. Utskottet anser att motionsyrkandet om att stärka friluftslivets status till viss del är tillgodosett och inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2021/22:4007 (L) yrkande 8 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om friluftslivsmålet Ett rikt friluftsliv i skolan med hänvisning till att man inte vill föregripa kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupps rapport.
Jämför reservation 21 (V).
Motionen
Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2021/22:2593 yrkande 4 att Skolverket bör få ett tydligt ansvar för det nationella målet Ett rikt friluftsliv i skolan. Motionärerna påpekar att Skolverket, som är den myndighet som skulle kunna initiera förslag till förbättringar, fortbildning och förtydligande uppdrag till skolverksamma, behöver pekas ut som en av de ansvariga myndigheterna för att det nationella målet ska uppnås.
Bakgrund
Som nämnts ovan finns ett mål för friluftslivspolitiken och tio fastställda mätbara mål för friluftslivspolitiken. Ett av de tio målen är Ett rikt friluftsliv i skolan, där Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för att följa upp målet.
Sedan beslutet att införa mål för friluftslivspolitiken fattades har Naturvårdsverket gjort två uppföljningar, 2015 och 2019. I den senaste uppföljningen gjordes en utvecklingsriktning för de kommande tre till fem åren för varje friluftsmål utifrån de befintliga underlagen. Utvecklingen bedömdes som antingen positiv, neutral, negativ eller oklar. Målet Ett rikt friluftsliv i skolan var det enda målet som bedömdes negativt.
Naturvårdsverket skrev i uppföljningen 2015 om målet Ett rikt friluftsliv i skolan:
För att driva på måluppfyllelsen om ett rikt friluftsliv i skolan behövs en ansvarig myndighet med rådighet över målet som tar frågan. Ansvarig myndighet behöver utveckla vägledning och kommentarer till läroplanen samt stötta fortbildning för att lyfta friluftslivet på skolans agenda och bidra till att nå målet.
Frågor om målet om friluftsliv i skolan kommer att beröras i kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupps uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken.
Utskottets ställningstagande
Som nämns ovan tas frågor om målet Ett rikt friluftsliv i skolan upp i kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupps uppföljning av friluftslivspolitiken. Utskottet vill inte föregripa resultatet av den uppföljningen och avstyrker därmed motion 2021/22:2593 (V) yrkande 4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ansvarsfördelning och skötsel av vandringsleder m.m. med hänvisning bl.a. till en ökning av budgeten för skötsel av skyddad natur.
Jämför reservation 22 (M) och 23 (SD).
Motionerna
Jessica Rosencrantz m.fl. (M) anser i kommittémotion 2021/22:3432 yrkande 25 att man bör utreda hur ansvaret och resurser för friluftslivsfrågor fördelas mellan myndigheter, frivilligorganisationer och markägare. Motionärerna påtalar att ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter när det gäller friluftsfrågorna behöver göras tydligare. Vidare behöver enligt motionärerna ytterligare resurser satsas på skötsel och förvaltning av områden med värdefull natur, samt på att rusta upp bl.a. befintliga leder i nationalparker och naturreservat samt hålla efter rastplatser, toaletter och eldstäder för att göra områdena tillgängliga för fler. Motionärerna vill även förbättra informationen och vägledningen som ges till besökare i dessa områden och förenkla möjligheten till parkering, framför allt i tätortsnära och lättillgängliga områden.
Cassandra Sundin m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:2500 yrkande 6 att det bör göras en översyn, och i förlängningen en handlingsplan, av hanteringen kring yttre påverkan på leder i sårbar natur. Detta behövs enligt motionärerna inte minst för att stödja länsstyrelsernas arbete kring detta.
Bakgrund
Olika myndigheter är ansvariga för de 10 fastställda mätbara målen för friluftslivspolitiken. Ansvariga myndigheter är Naturvårdsverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Naturvårdsverket är också ansvarig för att samordna uppföljningen av målen och rapporterar till regeringen. I förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket anges bl.a. att Naturvårdsverket ska samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda i sådana frågor samt vartannat år redovisa en samlad uppföljning av de friluftslivsmål som regeringen fastställt och vart fjärde år lämna förslag i syfte att målen ska nås.
Naturvårdsverket har angett följande:
Budgeten för skötsel av skyddad natur har ökat de senaste åren. Länsstyrelserna och andra förvaltare arbetar bl.a. med att rusta anordningar för friluftslivet, informera om de skyddade områdena och följa upp arbetet. Naturvårdsverket vägleder förvaltarna om bl.a. tillgänglighet, förvaltning av leder, information, parkeringar mm. Under 2021 genomfördes flertalet webinarier för att öka kunskapen och stärka arbetet med att göra områden tillgängliga på olika sätt samt möta de utmaningar som finns med ett ökat besökstryck på vissa områden. Naturvårdsverket arbetar för att skapa ett hållbart friluftsliv i skyddad natur och där ingår också att man ta sig till områdena på ett hållbart sätt, dvs inte bara med bil. Naturvårdsverket utreder också frågan om reglering av parkering (inkl. avgiftsfrågan).
I budgeten 2022 erhöll Naturvårdsverket en förstärkning av medel för arbetet med fjälleder och vandringsleder. Regeringsuppdraget om vandringsleder har justerats och har öppnat möjligheten att lämna bidrag för vandringsleder. Naturvårdsverket utreder frågan om hur dessa bidrag kan fördelas.
Genom Naturvårdsverkets arbete med finansiering och vägledning om fjälleder, förvaltning av skyddad natur och samordningen av låglandsleder utbyts erfarenheter och kunskap om hållbara leder med Länsstyrelsen och andra ledförvaltare. Ingen nationell handlingsplan finns.
Tillväxtverket har haft en utlysning om utveckling av vandringsleder 2020/2021 där 12 projekt fick bidrag för att utveckla arbetet.
Frågor om ansvar och samarbete mellan myndigheter kommer att beröras i kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupps uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken.
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsyrkandet om att utreda frågor om ansvar och resurser vad gäller friluftslivfrågor konstaterar utskottet att fem olika myndigheter är ansvariga för de tio fastställda mätbara målen för friluftslivspolitiken och att Naturvårdsverket ska samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda i sådana frågor. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att man sätter fokus på frågor om samverkan. Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp tar i sin uppföljning upp frågor om samverkan, och resultatet av denna uppföljning bör enligt utskottet inte föregripas. När det gäller frågor om resurser på skötsel och förvaltning av områden med värdefull natur som upprustning av leder och rastplatser m.m., konstaterar utskottet att bl.a. budgeten för skötsel av skyddad natur har ökat de senaste åren och att Naturvårdsverket i budgeten för 2022 fått en förstärkning av medel för arbete med fjälleder och vandringsleder. Dessutom har Tillväxtverket under 2020/21 gett bidrag till projekt för utveckling av vandringsleder. Utskottet ser positivt på dessa förstärkningar och särskilt eftersom ett ökat besökstryck sätter en ökad press på naturen. Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker motionerna 2021/22:2500 (SD) yrkande 6 och 2021/22:3432 (M) yrkande 25.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att friluftsorganisationer bör få samma förutsättningar som de organisationer som erbjuder idrottsaktiviteter med hänvisning till att anslaget Stöd till friluftsorganisationer ökat med nästan det dubbla.
Jämför reservation 24 (MP).
Motionen
Karolina Skog (MP) anser i motion 2021/22:4067 yrkande 4 att man bör se över det statliga stödet till friluftsorganisationer. Motionären anser att friluftsorganisationer bör få samma förutsättningar som de organisationer som erbjuder idrottsaktiviteter.
Bakgrund
Anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer, utgiftsområde 17, ökade från knappt 48 miljoner kronor 2021 till knappt 98 miljoner kronor 2022.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av att anslaget Stöd till friluftsorganisationer har ökat med nästan det dubbla 2022 anser utskottet att motionsyrkandet inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida varför motion 2021/22:4067 (MP) yrkande 4 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om forskning vid NordForsk.
Jämför reservation 25 (SD).
Motionen
Cassandra Sundin m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:2500 yrkande 8 att man genom NordForsk ska lyfta fram förutsättningarna för forskning inom friluftsliv ur ett nationellt intresseperspektiv och i det nordiska samarbetet.
Bakgrund
NordForsk är en organisation under Nordiska ministerrådet som finansierar och främjar nordiskt samarbete inom forskning och forskningsinfrastruktur. NordForsk lyser ut medel till nordiska forskningsprojekt inom tematiska utlysningar eller program. Vanligtvis förutsätts deltagande från minst tre nordiska länder i NordForsks samarbetsprojekt. Ett av NordForsks största program är det nordiska forskningsprogrammet inom hälsa och välfärd med över trettio finansierade projekt. Flera av projekten studerar frågor relaterade till folkhälsa och ojämlikheter inom hälsa och välfärd, ofta baserat på användning av nordiska registerdata. NordForsk har utvecklat mekanismen Open Invitation för att möjliggöra för nordiska forskningsfinansiärer att sätta den nordiska forskningsagendan. Minst tre nordiska finansiärer kan gemensamt prioritera ett forskningsområde som man önskar lyfta till nordisk nivå och medfinansiera en samnordisk utlysning via NordForsk. NordForsk används därefter som plattform för samarbete och dess styrelse kan välja att medfinansiera och/eller administrera utlysningen. Nordiska programmet inom hälsa och välfärd har inget direkt projekt inom friluftsliv.
Naturvårdsverket har uppgett att de i det nordiska samarbetet lyfter friluftslivet i olika sammanhang, bl.a. inom olika projektförslag som sedan kan finansieras genom Nordiska ministerrådet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att det i första hand är finansiärer från nordiska länder som måste gå samman för att ansöka om forskningsanslag via NordForsk. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och motion 2021/22:2500 (SD) yrkande 8 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett nordiskt frilufslivsår och en gemensam handlingsplan med hänvisning till Nordiska ministerrådets beslut.
Jämför reservation 26 (M) och 27 (SD).
Motionerna
Viktor Wärnick m.fl. (M) anser i motion 2021/22:3367 yrkande 13 att man bör stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom den gemensamma nordiska handlingsplanen för friluftsliv.
Cassandra Sundin m.fl. (SD) anser i motion 2021/22:2500 yrkande 1 att man bör utreda möjligheterna för ett närmare nordiskt friluftssamarbete, satsning för ett nytt nordiskt friluftslivsår samt en nordisk handlingsplan för friluftslivet.
Bakgrund
Nordiska rådet rekommenderade den 5 november 2019 Nordiska ministerrådet att bl.a. ta fram en nordisk handlingsplan för friluftsliv och att överväga att genomföra ett gemensamt nordiskt friluftslivsår under de närmaste åren. Nordiska ministerrådet beslutade den 20 februari 2020 att inte ta fram en handlingsplan för friluftslivet samt att inte genomföra tematiska år som en del av sitt arbete.
Det kan dock noteras att det pågår ett nordiskt samarbete runt friluftslivsfrågorna, bl.a. har Naturvårdsverket bilaterala kontakter och Svenskt Friluftsliv har kontakter med sina systerorganisationer.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av Nordiska ministerrådets beslut 2020 att inte under de närmaste åren genomföra ett gemensamt nordiskt friluftlivsår och inte ta fram en gemensam handlingsplan för friluftslivet, avstyrker utskottet motionerna 2021/22:2500 (SD) yrkande 1 och 2021/22:3367 (M) yrkande 13.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsförslag som beretts i förenklad ordning.
Utskottets ställningstagande
Tidigare under valperioden har motionsyrkanden om samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp i bilaga 2 behandlats (bet. 2018/19:KrU10, bet. 2019/20:KrU8 och bet. 2020/21:KrU2). Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottens förslag. Utskottet avstyrker motionsförslagen i bilaga 2 med hänvisning till detta.
|
1. |
av Kristina Axén Olin (M), Ann-Britt Åsebol (M), John E Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 1 och 4 samt
bifaller delvis motion
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 41 och 47.
Ställningstagande
Vi anser att alla barn och ungdomars rätt till idrott är viktig. Idrott erbjuder vägar för barn och ungdomar in i sociala sammanhang där de lär sig ta ansvar, ta hänsyn till andra samt lägga grunden till en god fysisk hälsa i vuxen ålder. Med tanke på detta behöver hinder kopplade till social, kulturell och religiös bakgrund eller medicinska begränsningar rivas ned. Vi anser att det initialt bör tillsättas en utredning som kartlägger detta utanförskap.
Idrottslyftet var en stor satsning från alliansregeringen 2007 som innebar att 500 miljoner kronor årligen satsades för att stimulera idrotten att nå fler och bryta strukturer. Många år har nu gått sedan reformen genomfördes och utvärderingar visar att satsningen varit både uppskattad och framgångsrik. Som alla reformer bör dock denna vårdas och förändras över tid. Därför vill vi utreda hur Idrottslyftet i ännu högre utsträckning kan riktas mot barn och ungdomar från socialt utsatta områden.
|
2. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 41 och 47 samt
bifaller delvis motion
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 1 och 4.
Ställningstagande
Min målsättning är att inrätta ett statligt stöd för att barn i socioekonomisk utsatthet i utsatta områden ska kunna delta i idrottsföreningar och andra fritidsaktiviteter. Barn och unga bör vara delaktiga i utformningen. Stödet bör ges till idrottsföreningar för att erbjuda barn och unga som annars inte skulle kunna delta lägre deltagaravgifter. Idrottsföreningar i utsatta områden bör även kunna ansöka om medel för att kunna rekrytera ledare till föreningslivet och utbilda föräldrar om föreningslivet. Regeringen bör utforma stödet tillsammans med RF, och det bör ställas tydliga villkor på flickors och pojkars delaktighet i utformningen och på blandat deltagande.
Flickor och pojkar ska ges samma förutsättningar till en utvecklande fritid. Det är nödvändigt att kartlägga hur mycket av kommuners satsningar på idrott, kultur och fritid till unga som kommer flickor respektive pojkar till del men även när det gäller hur tillgången till idrottslokaler fördelas. Lika mycket resurser bör avsättas till flickors respektive pojkars fritid. Idrotts- och fritidsverksamheter som får offentliga bidrag ska visa att de arbetar inkluderande och att alla barn och unga får tillgång till verksamheten, oavsett kön. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
bifaller delvis motionerna
2021/22:1246 av Mathias Tegnér (S) och
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
Coronapandemin har påverkat oss alla, inte minst har det varit tydligt inom hela idrottsrörelsen. Elitidrottare fick begränsningar i sitt idrottsutövande, och barn och unga fick sina träningar inställda. Avbrottet har lett till att många slutat. Även om många idrotter och eldsjälar gjorde allt i sin makt för att ställa om idrottsträningen efter rådande restriktioner visade det sig vara svårt att behålla deltagarna. Riksidrottsförbundet räknar med att det kommer att ta flera år för att locka tillbaka alla som slutat idrotta. Vi anser därför att en punktinsats måste göras för att locka tillbaka de som slutat och hjälpa fler som behöver motiveras till en fysiskt aktiv fritid och livsstil. Det är viktigt att infrastrukturen för idrottande återställs.
Vi anser vidare att regeringen även borde låta utreda pandemins effekter på folkhälsan och hur det påverkat oss. Ett sådant uppdrag borde titta både brett och smalt på hur exempelvis stillasittandet, nya rörelsemönster och minskat socialt umgänge påverkat oss.
|
4. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:1246 av Mathias Tegnér (S) och
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Civilsamhällets och idrottsrörelsens speciella karaktär gör att politiken måste utformas med både varsamhet och beslutsamhet. Det förutsätter att det bedrivs en idrottspolitik som aktivt utformas efter de problem och utmaningar som finns här och nu, men parallellt även förmår att se vikten av långsiktighet. Pandemin har haft en betydande påverkan på idrottsrörelsens förutsättningar och grad av deltagande. Som exempel kan nämnas att deltagandet i form av aktivitetsnivån för barn och ungdomar inom organiserad idrott 2020 var en femtedel lägre jämfört med året innan. Jag menar att det även i fortsättningen behövs åtgärder och reformer som kan bidra till en omstart för idrottsrörelsen.
|
5. |
av Kristina Axén Olin (M), Ann-Britt Åsebol (M), John E Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 5, 9 och 10 samt
avslår motionerna
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 9 och
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13.
Ställningstagande
Det är mer än tio år sedan riksdagen beslutade om de statliga idrottspolitiska målen, men det är över femtio år sedan den förra stora, breda och genomgripande utredningen gjordes, som lade grunden till dagens modell för hur fördelningen och förhållandet mellan idrottsliv och stat är strukturerad. Det har hänt en hel del sedan dess, inom både idrottsvärlden och samhällsutvecklingen. Staten har, inte minst under senare år, gett idrotten i uppgift att lösa alla möjliga och allt fler samhällsproblem, såsom integration, hbtq-frågor, arbetslöshet och miljöproblem. Idrotten gör ett fantastiskt jobb med att försöka emotse dessa krav och förväntningar, men vi anser att idrotten framför allt måste få hålla på med idrott för idrottandets egen skull och det gäller även tävlingsinriktad sådan. Den statliga idrottspolitiken bygger i stor utsträckning på att Riksidrottsförbundet som paraplyorganisation samlar den frivilligt organiserade idrottsrörelsen i Sverige. Men RF är inte lika med all svensk idrott. Svensk idrott omfattar fler idrotter och sporter än de RF hanterar. Diskussionerna på det senaste riksidrottsmötet bör föranleda ett vidare arbete om förhållandet mellan idrotten och staten, stöd och fördelningsmodeller m.m. Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en ny, samlad och långsiktig idrottspolitisk utredning för att utveckla och utverka idrottspolitiska mål, en struktur och modell för 2020-talet.
Som framgår ovan fattade riksdagen för mer än tio år sedan beslut om de mål som i dag gäller för den statliga idrottspolitiken. De idrottspolitiska målen omfattar dock inte några skarpa sådana för elitidrotten, utom den vagt uttryckta formuleringen: ”Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.” Riksidrottsstyrelsen och styrelserna för Sveriges Olympiska Kommitté och Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté beslutade under hösten 2018 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp med uppdrag att utreda framtiden för svensk elitidrott (Samordnat Elitstöd 2.0). Arbetsgruppen presenterade sin slutrapport i början på 2020. I den beskrivs nuläget för svensk elitidrott. Det är dyster läsning för alla som vill att Sverige ska kunna hävda sig på högsta nivå i många olika idrotter. Det är framför allt de mindre förbunden, utan kommersiella intäkter, som har svårt att hänga med i utvecklingen eftersom resurserna inte räcker till. Många förbund har problem att möta de ökade kostnaderna för landslagsverksamheten och balansera dessa med förbundets övriga uppdrag och verksamhet. Den sammantagna bilden är att Sverige i den konkurrens som råder i framtiden kommer att få allt svårare att hävda sig internationellt. I de svenska framgångar som Sverige rönt på internationell nivå har näringslivet haft en avgörande betydelse. Dessa samarbeten och partnerskap är även framledes oerhört viktiga, men även det statliga stödet till svensk elitidrott behöver ses över. Vi anser därför att en utredning behöver tillsättas för att formulera politiska mål även för den svenska elitidrotten.
Det finns skillnader i flickors och pojkars idrottsutövande. Pojkar idrottar längre upp åldrarna i lag, medan flickor i högre grad ägnar sig åt individuella sporter som dans och ridning, ofta i privata dansstudior och stall. Kommunallagens förbud om otillbörligt gynnande av enskild innebär att pojkars idrottande i högre utsträckning finansieras via statligt och kommunalt stöd. Därför vill vi utreda möjligheten att förändra befintlig lagstiftning så att även privata aktörer kan söka stöd för att bedriva barn- och ungdomsidrott. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
6. |
av Catarina Deremar (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 9 och
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13 och
avslår motion
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 5, 9 och 10.
Ställningstagande
Kulturutskottet gjorde 2017 en utvärdering av statens idrottspolitiska mål med inriktning på barn- och ungdomsidrotten. Det konstaterades där att regeringen inte säkerställt att idrottsanslagen fördelats utifrån fastställda mål och syften. En slutsats var att det behövs en översyn av statens stöd till idrotten, för att tydliggöra utformningen av statens anslag för att göra resultaten mer klara. Utformningen av statens idrottsanslag bör därför ses över för att göra resultaten mer klara när det gäller tillgång till idrott för barn och ungdomar ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv.
|
7. |
av Kristina Axén Olin (M), Ann-Britt Åsebol (M), John E Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 7,
bifaller delvis motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 16, 18 och 19,
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,
2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 52 och
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7 och
avslår motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 13.
Ställningstagande
För att kunna möta framtidens utmaningar inom folkhälsa måste våra städer och tätorter tillgodose en växande befolknings behov av rörelse. Det finns ett stort behov i landets kommuner att renovera och nyinvestera i idrottsanläggningar. Dagens behov är annorlunda än gårdagens och i våra grannländer, främst Danmark och Norge, byggs anläggningar med multifunktioner med fokus på rörelse och samvaro över generationsgränserna. Många kommunala idrottsanläggningar byggdes på 1970-talet. De var optimala för den tidens verksamhet, lagkrav och utövares behov. Men i dag finns stora renoverings- och nyanläggningsbehov i kommunerna för att skapa goda förutsättningar att bibehålla och ytterligare stärka folkhälsan. Detta är väsentligt för social inkludering och god hälsa på individnivå, men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Inte sällan tvingas kommunerna dock prioritera bort renovering och nybyggnation av anläggningar och idrottsmiljöer på grund av ekonomiska skäl. I Danmark finns sedan 1994, en nationell utvecklingsfond, den danska lokal- och anläggningsfonden. Den stöder utveckling av samt delfinansierar och främjar arkitektoniskt och funktionellt nyskapande projekt inom idrott och fritidsliv i kommunerna. Vi anser att en utredning bör tillsättas med syfte att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommuner.
|
8. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 7, 13, 16, 18 och 19 samt
2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 52 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 7 samt
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7.
Ställningstagande
Sverige befinner sig i en akut brist på idrottsanläggningar. Det som byggdes mellan 40-talet och 50-talet är i stort behov av renovering samtidigt som kommuner inte byggt nya idrottsanläggningar och idrottsplatser i samma takt som behovet ökat. Många barn och ungdomar hamnar av den anledningen i köer i stället för att idrotta och röra på sig. Vi anser att en nationell satsning behövs för att bygga och renovera bort de allra största behoven på anläggningsbristen. Regeringen tillsatte en utredning där Boverket presenterade en rapport som är ett litet steg i rätt riktning. Vi anser att Sverige bör införa en anläggningsfond för innovativa lösningar på idrottsarenor, ytor och lokaler. Fonden bör efterlikna och hämta inspiration från den som uppfördes i Danmark vid namn LOA-fonden (lokal- och anläggningsfond). Där ansöker man om bidrag ur fonden vid nybyggnation, tillbyggnation eller vid renovering av en idrottsanläggning. Med fondens bidrag kan man på ett innovativt sätt bygga om en befintlig miljö till en mer modern och anpassad plats att idrotta och röra sig på. Vi anser att det är viktigt att regeringen går vidare med förslagen i Boverkets rapport för att möjliggöra flera idrottsanläggningar.
En stor anledning till att bristen på anläggningar har uppstått är att det inte funnits en sammanhållande knutpunkt. Kommuner och regioner har på egen hand behövt samla in kunskap och information om hur man på effektivaste sätt renoverar och restaurerar en anläggning. I stället för att samla all kunskap på ett ställe har man behövt uppfinna hjulet gång på gång. Vi anser att ett nationellt kompetenscenter skulle kunna erbjuda kunskap, tips och inspiration på hur man renoverar och underhåller anläggningar för att effektivisera processen och i slutändan även minska kostnaderna. Kommuner och regioner har inte haft råd att upprätthålla annat än akut upprustning. Genom att dela erfarenheter kan effektivisering spara både tid och resurser. Det är bra för alla involverade parter. Vi anser att det är ett uppdrag som bör ges till lämpligt organ.
Även bristen på lokalanpassade arenor och idrottsplatser är ett problem. Idag saknas en sammanställning och samlad bild över vilka idrottslokaler som är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Därför behöver en inventering av vilka idrottsanläggningar som är tillgänglighetsanspassade göras av lämplig aktör. Bristen på träningstider beror i mångt och mycket på bristen på träningslokaler. Där har ett arbete påbörjats av Boverket men det kommer att ta många år innan problematiken är löst. I dag finns det inte tillräckligt med träningstider för alla, och barns och ungas träningstider har börjat trängas undan av vuxna som vill idrotta. Vi anser givetvis att det är viktigt att även vuxna idrottar och rör på sig, men det får inte leda till att barn och unga trängs bort. Idrottande är mycket viktigt för barns utveckling och bygger grunder för idrottande under resten av livet. Vi anser därför att barns och ungas behov bör prioriteras framför vuxnas så länge det är brist på träningstider och träningsanläggningar.
Vi anser vidare att det är viktigt att sträva efter att tillgängliga träningsanläggningar finns spridda geografiskt över hela landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
9. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,
bifaller delvis motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 16, 18 och 19,
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 7,
2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 52 och
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7 och
avslår motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 13.
Ställningstagande
När Riksidrottsförbundet 2017 undersökte tillgången till idrottshallar i landets kommuner visade det sig att nästan hälften upplevde brist på träningstider. Problemet fanns i både stora och små kommuner och många föreningar uppgav att det inte kunde ta emot alla de barn som var intresserade av att idrotta på grund av svårigheterna att få tillgång till träningsplats. Detta är mycket olyckligt när vi ser att stillasittandet ökar bland barn. Kommuner har i dagsläget stora investeringsbehov i nya förskolor, skolor och äldreboenden. När verksamheter som är lagstyrda har stora behov är det stor risk att kultur, idrott och fritidslokaler får stå tillbaka. Vänsterpartiet har i flera år budgeterat för att införa ett statligt miljardstöd för idrottsanläggningar och det ska kunna sökas av såväl kommuner som föreningar. Det är ett ekonomiskt stöd att investera i nybyggnation eller modernisering av en befintlig idrottsanläggning och kravet är att den ska vara till för barn och ungdomars idrottande. Jag vet också att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är dålig i många idrottslokaler och det är en viktig aspekt vid ny- eller ombyggnation.
I vårt grannland Danmark pågår mycket spännande arbete kring arkitektur, gestaltning och nyskapande mötesplatser. Där har stat och kommuner gått ihop för att kunna skapa framtidens idrottsanläggningar. En fond, Lokale og anlaegsfonden (LOA), går in med expertis när föreningar och kommuner vill bygga om gamla idrottsplatser eller bygga nytt och gör sedan utvärderingar för att kunna sprida resultaten i hela landet. De jobbar nära arkitektutbildning och forskningsnära. Från Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) finns intresse för den modellen. Det kan gå decennier mellan gångerna när en kommun bygger en ny idrottsanläggning. Risken är stor att kompentensen saknas, att man kopierar tidigare byggen och inte tar hänsyn till formerna för dagens eller morgondagens idrottande. För att tillskapa en sådan fond skulle regeringen kunna ta fram det förslag som fanns i utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88). Där föreslogs att staten bör utreda möjligheterna att bygga upp en fond i syfte att främja en långsiktig utveckling av en god gestaltad livsmiljö i hela landet. Som förebild lyfte utredningen fram en annan dansk fond, Realdania. Enligt utredningen kan fonden skapas genom att en liten del av vinsten eller omsättningen i vissa statliga verksamheter årligen tillförs fonden för att bygga upp dess kapital. Det är dags för regeringen att ta tag i frågan om fler och bättre lokaler för idrottande och föreningsliv och kraftsamla tillsammans med RF och SKR. Jag anser att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att skapa en statlig fond i syfte att främja utvecklingen av nya typer av idrottsytor i hela landet.
|
10. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7,
bifaller delvis motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 16, 18 och 19,
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 och
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 7 samt
avslår motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 13 samt
2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 52.
Ställningstagande
En viktig förklaring till Sveriges idrottsliga framgångar är att vi historiskt har haft en god tillgång till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. Den starka urbaniseringen har dock inneburit att det har skapats en brist på idrottsytor i de växande städerna.
De senaste decennierna har det i Danmark och Norge skett en utveckling i synen på idrottsanläggningar som strävar efter att vara i takt med medborgarnas förändrade idrotts- och motionsvanor. För att underlätta en sådan utveckling har man samlat nationell kompetens och dessutom utformat bidrag i syfte att stärka innovation och initiativ till funktionsinriktad idrottsanläggningsutveckling. Den s.k. LOA-fonden (Lokal og Anlaeggningsfonden) i Danmark arbetar strategiskt med att utveckla såväl byggnader som utemiljöer. Syftet är att använda ytor mer kreativt och effektivt. Ett mål är att utforma ytor som är mer flexibla, mindre specifika och mer framtidssäkra. Det behövs en samlad nationell kompetens också i Sverige för att skapa nya anläggningar för idrott, fysiska aktiviteter samt kultur och fritid. Jag vill se en utvecklingsfunktion för att möta behovet av inspiration, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och rådgivning till kommuner, ideella föreningar, myndigheter och andra samhällsfunktioner när det gäller anläggningar. Utvecklingsfunktionen bör även bidra till att anläggningarna blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, för såväl utövare som publik. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
11. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8,
bifaller delvis motionerna
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 11 och 12,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 37 och
avslår motion
2021/22:4097 av Emma Hult och Nicklas Attefjord (båda MP).
Ställningstagande
Specialutrustning för parasport är ofta en dyr utgift. Många föreningar har därför svårt att bekosta inköp av utrustning. Lika lite har privatpersoner råd att bekosta den själv. Vi vill utreda hur man i framtiden bör bekosta och bygga upp en infrastruktur och parasportotek som kan hjälpa till med den specialutrustning som behövs för att utöva parasport.
|
12. |
av Catarina Deremar (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15,
bifaller delvis motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 37 och
avslår motion
2021/22:4097 av Emma Hult och Nicklas Attefjord (båda MP).
Ställningstagande
Parasportförbundet, som ingår i RF, hanterar 15 egna idrotter och tillsammans med specialidrottsförbund finns en mängd andra förbund som hanterar sport och idrott för personer med funktionsnedsättning. Men det är långt ifrån alla ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott de brinner för. Har man en funktionsnedsättning kan man t.ex. behöva färdtjänst för att komma till träning, eller ledsagare för att kunna delta eller speciella hjälpmedel eller ledare som är kunniga i parasport. Dessutom finns inte alltid tillgång till anläggningar där dessa ungdomar kan träna. Redskap finns inte heller som är anpassade och ofta ska de bekostas av familjen. Kommunernas ansvar är därmed stort. Det är också viktigt att det finns goda möjligheter för tävlingsverksamhet. Svenska parasportare har rönt många framgångar i internationella tävlingar. Detta trots att paraelitidrottare har helt andra förutsättningar än de som inte har en funktionsnedsättning. Givetvis handlar det om ekonomiska förutsättningar och också om tillgång till bl.a. träningsanläggningar och hjälpmedel. Bättre villkor för denna verksamhet kan också bidra till att ungdomar vill fortsätta med sin idrott under en längre tid. Alla barn och ungdomar behöver aktiveras och personer med olika funktionsnedsättningar mer än andra. Men för dessa ungdomar finns ibland oöverstigliga hinder, som samhället bär ansvar för att undanröja. Det finns också skillnader i utövande av parasport ur ett jämställdhetsperspektiv som behöver adresseras. Därför anser jag att en utredning bör tillsättas vars syfte ska vara att undanröja praktiska hinder för personer med funktionsnedsättning och i stället på alla sätt underlätta utövande och tävlande inom parasport. Coronapandemin har också påverkat möjligheterna att delta i parasport och det är därför ännu mer angeläget med en sådan utredning.
|
13. |
av Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 37,
bifaller delvis motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 11 och 12,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
avslår motion
2021/22:4097 av Emma Hult och Nicklas Attefjord (båda MP).
Ställningstagande
Kostnaden för den specialutrustning som många gånger krävs för utövande av olika parasporter är ofta högre än den som krävs för motsvarande idrottsaktivitet som inte är anpassad. Det medför att personer med funktionsnedsättning inte alltid kan ges möjlighet att prova på eller delta i de idrotter som de tycker verkar roliga. Effekten kan bli att de inte utövar någon idrottsaktivitet alls. Jag anser därför att detta behöver belysas och eventuellt ses över.
|
14. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4,
bifaller delvis motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 11 och 12,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och
2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 37 och
avslår motion
2021/22:4097 av Emma Hult och Nicklas Attefjord (båda MP).
Ställningstagande
Ett område där jag under den närmaste tiden ser behov av öronmärkning är stödet till idrott för personer med funktionsnedsättning. En enig riksdag har vid flera tillfällen tydligt markerat att ett mål för statens stöd till idrotten är idrott för alla. I riksdagens målformulering nämns särskilt personer med funktionsnedsättning. Idrott för personer med funktionsnedsättning är fortfarande satt på undantag och sker ofta som en verksamhet skild från andra. Jag menar att det arbete Riksidrottsförbundet har påbörjat i syfte att verka för ökat deltagande i idrottsaktiviteter bland personer med funktionsnedsättning måste påskyndas, eftersom nivån på deltagande i denna grupp ännu är betydligt lägre jämfört med genomsnittet. Därtill uppger även Riksidrottsstyrelsen att pandemin har slagit särskilt hårt mot just denna målgrupp, vilket bl.a. kan bero på att många personer med funktionsnedsättningar tillhör en riskgrupp eller förutsätter tillgång till anläggningar som periodvis stängts ner för att förhindra smittspridning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
15. |
av Anna Sibinska (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4097 av Emma Hult och Nicklas Attefjord (båda MP),
bifaller delvis motionerna
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11 och
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och
avslår motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 37.
Ställningstagande
För idrotten kvarstår stora utmaningar för att göra den svenska idrottsrörelsen jämlik och inkluderande. Att utöva idrott med en funktionsnedsättning kräver mycket mer än att bara ta sig till en träningsanläggning och utföra en aktivitet. Rätten till fysisk aktivitet avgörs på många platser i dag av om en anhörig har tid, ork och möjlighet att assistera. Många personer med funktionsnedsättning är beroende av färdtjänst. För att ha möjlighet att kunna delta i en idrottsaktivitet behöver tillgången till assistans och rätten till färdtjänstresor stärkas samt regelkrånglet för färdtjänstresor minska. Ett viktigt steg för att stärka svensk parasport är också att tillgängliggöra information om var personer med funktionsnedsättning kan träna. Sveriges Kommuner och Regioner bör ges i uppdrag att göra en omfattande inventering av tillgänglighetsstatusen på idrottsanläggningar runtom i Sverige.
Om den svenska idrottsrörelsen ska bli verkligt jämlik krävs också att den i grund och botten speglar de behov som finns i samhället. I dag har 10–15 procent av befolkningen en funktionsnedsättning som innebär extra behov av stöd vid idrottande, men av idrottsrörelsens pengar är det långt ifrån 10 procent som går till parasporten. Därmed borde en större andel av de medel som går till idrotten framöver användas för att skapa bättre förutsättningar för svensk parasport och skapa en jämställd svensk idrottsrörelse. Vinsterna med en ökad satsning på parasporten för samhället är stort. En person med funktionsnedsättning som tränar är oftare i arbete och behöver assistans i hälften så låg utsträckning, jämfört med en motsvarande person som tränar lite eller inte alls. Alltför länge har parasporten behandlats som något separat från svensk idrottsrörelse. Det syns i hur individers fri- och rättigheter systematiskt begränsas. I stället är mer resurser och ökade satsningar på att stärka fri- och rättigheter en smart investering. För vi tror att idrottens kraft är så pass stark att den är till för alla. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
16. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 11.
Ställningstagande
Elitidrottarnas roll i samhället ska inte underskattas. De underhåller svenska folket i mästerskap och de inspirerar oss att nå nya mål. Många av våra stora idrottare har själva haft en förebild som de hejat fram. Inspiration och engagemang går från generation till generation. De lyckas samla svenska folket som ingen annan kan. Elitidrotten fyller därför en viktig roll som inspirationskälla för ungas idrottande, samtidigt som de bidrar till nationens sammanhållning när de tävlar för Sverige i internationella idrottstävlingar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
17. |
Tilldelning av stora internationella mästerskap, punkt 8 (SD) |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 5.
Ställningstagande
I dag tilldelas stora mästerskap till länder med bristfällig demokrati och mänskliga rättigheter. Ett av syftet med stora internationella idrottstävlingar är att skapa band mellan länder med olika värderingar och sammanhållning världen över, samtidigt kan det finnas omständigheter kring hur evenemangen förbereds, hålls och planeras i vissa länder som är oacceptabla. Arenor för internationella mästerskap ska byggas under goda arbetsförhållanden, och länder som tillåter slavliknande arbetsvillkor vid byggandet av arenor bör fråntas sitt värdskap för mästerskapet. Sveriges hållning kring var och hur internationella mästerskap ordnas ska vara tydlig med att denna form av anordnande är oacceptabelt. Arrangerandet av internationella idrotts-evenemang ska ske inom ramen för de mänskliga rättigheterna. Oavsett hur stora summor ett land vill donera till internationella idrottsorganisationer, eller är redo att investera i spektakulära arenor, bör landet inte kunna vara värd för stora internationella mästerskap om man inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Det bör förmedlas av hela den svenska statsapparaten och det svenska idrottslivet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
18. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 15 och
2021/22:3807 av Christina Tapper Östberg m.fl. (SD) yrkande 10.
Ställningstagande
De senaste decennierna har allt fler börjat träna och röra på sig, inte minst på gym. Under samma tidsperiod har det även konstaterats att allt fler använder sig av illegala mediciner, även kallad dopning, för att snabbare få resultat av sin träning. Problem med dopning och anabola steroider har fram tills nyligen endast framställts som ett problem inom elitidrotten. Så är inte fallet i dag. För samtidigt som allt färre elitidrottare fälls för dopning, sker en drastisk ökning bland amatöridrottare på gym. Antidopningsarbetet sker i dag genom RF. Det innebär att endast de som är kopplade till en idrottsförening kan testas för dopning. De som gymmar hamnar därmed mellan stolarna och utanför det redan uppbyggda systemet för ”idrottare”. Vi anser därför att det är rimligt att regeringen utreder eller tar initiativ till hur ett system där man, genom en särskild enhet, tar ett samlat grepp kring dopningsproblematiken, både inom elitidrotten och i övriga samhället, och återkommer till riksdagen med förslag på en antidopningskontroll. Förslaget bör precisera var enheten ska placeras och hur arbetet ska ordnas, exempelvis genom samarbete mellan Riksidrottsförbundet, lämplig statlig myndighet och sjukvården.
|
19. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2458 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Ridsport är en av Sveriges största sporter och intresset för denna och för hästar som sällskapsdjur samt för ridning som nöje, rehabilitering och livsglädje bör få större uppmärksamhet anser vi. Det finns uppskattningsvis drygt 355 000 hästar i Sverige, och ungefär 1,5 miljoner människor är i dag knutna till verksamheten. Ridsporten är dessutom en stor sport för personer med en funktionsnedsättning. Hästar har en unik förmåga att möta personer som är i behov av särskild uppmärksamhet. Därför är det anser vi viktigt att ridsporten fortsätter leverera. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
20. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4007 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 8.
Ställningstagande
Under pandemin har många upptäckt friluftslivet som möjlighet till motion och rekreation. Tillgången till Sveriges 30 nationalparker och mer än 5 000 naturreservat är viktiga för friluftsliv och turism. De statliga lederna i fjällen och vandringsleder i skyddade områden ger tillgänglighet och förutsättningar för friluftsliv och naturturism. Det är viktigt att nya fjäll- och vandringsleder anläggs och gamla anläggningar rustas upp. Friluftslivet kan betyda mycket för hur vi mår. Utevistelse och upplevelser i natur kan påverka både kropp och själ positivt. Möjligheten att utöva friluftsliv påverkas av olika faktorer. Många människor kan sällan eller aldrig ta steget ut i naturen i utvecklingen av urbana miljöer där tätortsnära natur saknas. Långa avstånd och transporter begränsar möjligheten. När städer växer kan grönstrukturen ofta prioriteras bort, krympa och splittras upp vilket påverkar tillgången. Kommunerna, men även regionerna, spelar en viktig roll i samhällsplaneringen. Det kan handla om ökad tillgänglighet till grönområden och planering för att värna naturområden som är viktiga för friluftslivet. En god närmiljö kan fungera som plats för återhämtning och rekreation och fylla en viktig funktion för att bidra till en god och jämlik hälsa. Barn som från tidig ålder ges möjlighet till att vistas i naturen kan bli mer positiva till att utöva friluftsaktiviteter. Även årsrika personers tillgänglighet till friluftsliv är viktig. Tillgängligheten för individer med funktionsvariation är särskilt viktig att uppmärksamma. Allemansrätten är viktig och bör värnas. Allemansrätten ger förutsättningar till vistelse i skog och mark. För att allemansrätten ska kunna upprätthållas behövs tillgänglighet för friluftslivet både på stränder och marker i övrigt. En översyn av hur allemansrätten kan stärkas är angelägen och allemansrätten bör uppmärksammas specifikt vid stadsplanering i tätorter och storstäder. Friluftslivets status i samhället bör stärkas. Människor bör ges möjlighet att utöva friluftsliv i dag och i framtiden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
21. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 4.
Ställningstagande
Ett av de tio nationella målen för friluftspolitiken är Ett rikt friluftsliv i skolan. Det är det enda målet som haft en försämrad utveckling. Friluftslivsdagarna har minskat över tid sedan obligatoriet togs bort ur skollagen på 1990-talet. Den senaste undersökningen från Skolinspektionen (2012) visade att en mycket liten andel av timmarna inom ämnet idrott och hälsa avsattes för friluftslivsaktiviteter och den nya kursplanen innehåller inte längre att eleverna ska lära sig om allemansrätten. I dag är Naturvårdsverket ensamt ansvarig myndighet. Jag anser att Skolverket bör få ett tydligt ansvar för det nationella målet Ett rikt friluftsliv i skolan. Detta bör riksdagens ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
22. |
Ansvarsfördelning samt skötsel av bl.a. vandringsleder, punkt 13 (M) |
av Kristina Axén Olin (M), Ann-Britt Åsebol (M), John E Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 25 och
bifaller delvis motion
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 6.
Ställningstagande
Intresset för friluftsliv och naturupplevelser ökar och nya grupper hittar ut i naturen. Det är en positiv utveckling och allemansrätten är en fantastisk möjliggörare för detta. Den ska anser vi värnas. Samtidigt innebär det ökade intresset ett ökat tryck på vår natur och på våra rekreationsområden. Mer skräp, ökat slitage och även i vissa fall en negativ påverkan på naturen. Kunskapen om allemansrätten måste öka. Ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter när det gäller friluftsfrågorna behöver göras tydligare. För att göra områdena tillgängliga för fler behöver ytterligare resurser satsas på skötsel och förvaltning av områden med värdefull natur samt på att rusta upp befintliga och vid behov skapa nya leder i nationalparker och naturreservat, hålla efter rastplatser, toaletter och eldstäder. Vi vill även förbättra informationen och vägledningen som ges till besökare i dessa områden och förenkla möjligheten till parkering, framför allt i tätortsnära och lättillgängliga områden. Även privata aktörer behöver få tydligare spelregler för det ansvar de tar för områden som används för friluftsliv. Det handlar t.ex. om ansvar för avfallshantering och renhållning i fjällvärlden. Här tar frivilliga ett stort ansvar, trots att det egentligen inte ligger på dem. Ansvaret och hur arbetet ersätts måste tydliggöras. Vi anser att man bör utreda hur ansvaret och resurser för friluftslivsfrågor fördelas mellan myndigheter, frivillig-organisationer och markägare. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
23. |
Ansvarsfördelning samt skötsel av bl.a. vandringsleder, punkt 13 (SD) |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 6 och
bifaller delvis motion
2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 25.
Ställningstagande
Många tar del av och nyttjar naturen och friluftslivet på olika sätt. Beroende på hur man utövar friluftsliv kan slitage uppstå på bl.a. leder i sårbar natur. Med anledning härav behövs anser vi en översyn och i förlängningen en handlingsplan för att hantera olika former av slitage på natur i sårbar natur och miljö. Detta behövs inte minst för att stödja länsstyrelserna i deras arbete.
|
24. |
av Anna Sibinska (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4067 av Karolina Skog (MP) yrkande 4.
Ställningstagande
Att vistas i naturen har en avstressande effekt och stimulerar till rörelse. Den avstressande effekten verkar vara särskilt påtaglig för barn som lever i utsatta miljöer. Men denna grupp har tyvärr lägst tillgång till naturen. I rapporten Naturklyftan visar Svenska Turistföreningen på stora socioekonomiska skillnader när det gäller tillgång till naturen. Trots att det inte kostar något är det personer som saknar ekonomiska resurser som i lägst utsträckning kommer ut i naturen. Den faktor som många föräldrar uppger som begränsande är tid. En annan är kunskap. Friluftsorganisationerna erbjuder möjligheter för barn och unga att komma ut i naturen och att lära sig mer om natur och friluftsliv. Att deras verksamhet är fri från tävlingsmoment gör att den fungerar för många och lätt kan anpassas efter barnens förmåga. I ljuset av detta är det märkligt att staten har valt att ge friluftsorganisationerna sämre förutsättningar än de organisationer som erbjuder idrottsaktiviteter. Bidragen till friluftsorganisationerna har under lång tid utvecklats sämre än de till idrottsföreningarna. Idrottsföreningarna har också möjlighet att anställa ledare med skatterabatt, vilket friluftsorganisationerna inte kan göra. Regeringen har aviserat stora höjningar av bidragen till friluftsorganisationerna, men detta löser inte hela situationen. Idrottsföreningarna gör fantastiska insatser och är värda det stöd som de får, men de strukturella skillnaderna är inte motiverade utan bör arbetas bort. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
25. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 8.
Ställningstagande
NordForsk är en organisation under Nordiska ministerrådet som finansierar och skapar förutsättningar för nordiskt samarbete inom forskning och forskningsinfrastruktur. Genom att finansiera och administrera forskningsprogram sammanför NordForsk nationella miljöer och säkrar forskning av hög kvalitet. Ökad effektivitet, inverkan och kvalitet inom nordiskt forskningssamarbete är huvudmål och att därmed bidra till att Norden ska vara världsledande inom forskning och innovation. Med anledning av detta är det anser vi positivt att lyfta fram förutsättningar för forskning inom bl.a. friluftsliv, både ur ett nationellt intresseperspektiv och i det nordiska samarbetet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
26. |
av Kristina Axén Olin (M), Ann-Britt Åsebol (M), John E Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 13 och
bifaller delvis motion
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Under hösten 2019 fattade Nordiska rådet beslut om en gemensam handlingsplan för friluftsliv. Handlingsplanen innebär samarbete mellan de nordiska länderna med fokus på bl.a. gemensamma insatser inom friluftslivsforskning, hur vi kan öka undervisningen ute i naturen, samt hur tätortsnära natur kan säkerställas. Allemansrättens roll i Norden får också högre prioritet i handlingsplanen. Nordiska rådet kommer också att arbeta för ett Friluftslivets år i hela Norden. Det kommer att än mer sätta friluftslivet på den politiska dagordningen. Vi vill fortsätta stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom en gemensam nordisk handlingsplan för friluftslivet.
|
27. |
av Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 13.
Ställningstagande
Ett av våra största folkhälsoproblem i dag är det ökade stillasittandet, särskilt bland barn och unga. Vardagsmotionen minskar och de naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre. För att få bukt med denna negativa utveckling krävs krafttag och att friluftslivets ställning i samhället stärks. Detta kan göras tillsammans med våra nordiska grannländer. Det nordiska friluftslivsåret 2015 var en god idé för att understryka och stimulera friluftslivet och idén hade mycket goda intentioner och visioner. Dessvärre fick satsningen inte det genomslaget och den uppmärksamhet som hade behövts, mycket på grund av en alltför kort planeringstid och alltför begränsade resurser. Vi tror därför på en ny samnordisk satsning på bredare front, genom samverkan med det nordiska friluftslivsnätverket och med stöd av större resurser och bättre marknadsföring.
Friluftslivet har vidare ett stort ekonomiskt värde. Det nordiska samarbetet spelar en viktig roll i utbytet av t.ex. arbetstillfällen, turism och erfarenhetsutbyte. Friluftslivet är också ett rikt och viktigt kultur- och naturarv för hela Norden. Nordiska rådet har beslutat om en nordisk handlingsplan för friluftslivet och har därmed rekommenderat Nordiska ministerrådet att implementera detta i de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet har dock gått emot Nordiska rådet och röstat nej till detta. Det är anser vi viktigt att ministerrådet initierar rådets beslut om en nordisk handlingsplan för friluftslivet och att detta också implementeras i Sverige. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
1. |
|
|
|
Kristina Axén Olin (M), Ann-Britt Åsebol (M), John E Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i en partimotion som finns i bilaga 2. När det gäller dessa förslag hänvisar vi till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i bl.a. betänkande 2020/21:KrU2. Vi vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
2. |
|
|
|
Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linghem (SD) och Cassandra Sundin (SD) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i kommittémotioner som finns i bilaga 2. När det gäller dessa förslag hänvisar vi till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i bl.a. betänkande 2020/21:KrU2. Vi vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
3. |
|
|
|
Catarina Deremar (C) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i kommittémotioner som finns i bilaga 2. När det gäller dessa förslag hänvisar jag till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i bl.a. betänkande 2020/21:KrU2. Jag vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
4. |
|
|
|
Roland Utbult (KD) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i kommittémotioner som finns i bilaga 2. När det gäller dessa förslag hänvisar jag till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i bl.a. betänkande 2020/21:KrU2. Jag vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
5. |
|
|
|
Christer Nylander (L) anför: |
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i kommittémotioner som finns i bilaga 2. När det gäller dessa förslag hänvisar jag till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i bl.a. betänkande 2020/21:KrU2. Jag vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta scoutrörelsen till försvaret och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna motorsporten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett samlat arbete mellan stat och idrottsrörelse mot osunda kroppsideal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med idrott för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad strategi för svensk friluftsnäring och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning och utveckling av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fler barn, unga och vuxna kommer i rörelse och får utöva idrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta för föreningslivet att göra det möjligt för fler att engagera sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fritt och starkt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur fysisk aktivitet och idrott kan möjliggöras för fler barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur man kan jämställa stödet mellan flickdominerade och pojkdominerade idrottsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet på ett jämställt sätt möter flickors och pojkars preferenser i fråga om idrott och fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara och utveckla ridsporten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en punktinsats för att locka tillbaka de som slutat idrotta tillbaka till idrottslivet igen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda pandemins effekter på idrottandet samt hur det påverkat folkhälsan och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för hur idrottsmästerskap på alla nivåer kan främjas i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges ställningstagande vid tilldelning av stora mästerskap och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppdra åt relevant aktör att göra en inventering av vilka idrottsanläggningar som är tillgänglighetsanpassade i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man i framtiden bör bekosta och bygga upp en infrastruktur kring specialutrustning för parasport och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell strategi kring idrottande och tävlingar för personer med intellektuell funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med våra nordiska länder framöver gemensamt bör ansöka om stora mästerskap och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elitidrottens betydelse och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid träningstidsbrist bör barn och unga prioriteras och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda enhetligt system för dopningskontroll och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell satsning för att åtgärda anläggningsbristen och hur vi bygger och eller renoverar bort densamma och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med Boverkets rapport för att möjliggöra fler idrottsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kompetenscenter för vård eller uppförande av idrottsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för ett närmare nordiskt friluftssamarbete, satsning för ett nytt nordiskt friluftslivsår samt en nordisk handlingsplan för friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt Friluftsliv uppdrag och resurser för en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hantering kring yttre påverkan på leder i sårbar natur och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom Nordforsk lyfta fram förutsättningar för forskning inom friluftsliv ur ett nationellt intresseperspektiv och i det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att skapa en statlig fond i syfte att främja utvecklingen av nya typer av idrottsytor i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få ett tydligt ansvar för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma hästsektorns många positiva effekter, såsom arbetstillfällen, turism och fritidssysselsättning för barn och ungdomar, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram en nationell strategi för ridsport och integration och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tidigare satsningar såsom Handslaget och Idrottslyftet i syfte att stärka ridsport och integrationsarbete och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till att ridsport kan bli en naturlig del i integrationsarbete för bl.a. språkutveckling och möjligheten för ensamkommande barn och unga att lära sig jobbet på jobbet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka jämställdheten inom svensk idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja idrottsrörelsens sociala ansvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till riktade utbildningsinsatser mot idrottande ungdomar om riskerna med kosttillskott och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för ett stärkt samarbete mellan stat och idrottsrörelse i syfte att minska hinder för idrott kopplat till social, kulturell och religiös bakgrund eller medicinska begränsningar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas i syfte att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommuner och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Idrottslyftet i ännu högre utsträckning kan riktas mot barn och ungdomar från socialt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att förändra befintlig lagstiftning så att även privata aktörer kan söka stöd för att bedriva barn- och ungdomsidrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en utredning med syfte att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommuner och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att tillsätta en ny, samlad och långsiktig idrottspolitisk utredning för att utveckla och utverka idrottspolitiska mål, en struktur och modell för 2020-talet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av idrottspolitiska mål även för elitidrotten och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom den gemensamma nordiska handlingsplanen för friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ansvaret och resurser för friluftslivsfrågor fördelas mellan myndigheter, frivilligorganisationer och markägare och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler och där detta följs upp med anledning av coronapandemin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta utövande av och tävlande samt främja jämställdhet i parasport och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om villkor för jämställd idrott som inkluderar effekterna av coronapandemin och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka internationella idrottsevenemang till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om värdet av ett mer tillgängligt friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta utövande av och tävlande samt främja jämställdhet i parasport och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om villkor för jämställd idrott som inkluderar effekterna av coronapandemin och tillkännager detta för regeringen.
52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sträva efter att tillgängliga träningsanläggningar finns spridda geografiskt över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera möjligheten att göra det obligatoriskt för gym att synliggöra om man samarbetar med den svenska antidopningsorganisationen eller inte, samt möjligheten att införa en form av antidopningslicensiering, och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en jämställd tillgång till idrott i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn i socioekonomisk utsatthet i utsatta områden ska kunna delta i idrottsföreningar och andra fritidsaktiviteter samt att offentliga medel ska fördelas på ett sätt som främjar jämställdhet mellan flickor och pojkar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrott och hbtq-frågor och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera reformer och åtgärder som möjliggör en omstart för idrottsrörelsen efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för idrottsrörelsen genom att särskilt fokusera på långsiktighet vad gäller villkor och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt granska och utvärdera utformningen av de villkor och regler som reglerar idrottsrörelsens möjlighet att erhålla offentligt stöd och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt prioritera reformer för att stärka möjligheten och tillgången till idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta ett arbetsorgan som får medel i syfte att förbättra tillgängligheten på anläggningar för idrottsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det statliga stödet till friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för svensk parasport och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en bred översyn av det offentligas stöd till och främjande av hälsorelaterad aktivitet och friskvård och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om specialanpassad idrottsutrustning och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som bereds förenklat och avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
17. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2021/22:329 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
|
|
2021/22:393 |
Josef Fransson (SD) |
1 |
|
2021/22:885 |
Saila Quicklund (M) |
|
|
2021/22:886 |
Saila Quicklund (M) |
|
|
2021/22:888 |
Saila Quicklund (M) |
|
|
2021/22:890 |
Saila Quicklund (M) |
1 och 2 |
|
2021/22:1271 |
Solange Olame Bayibsa (S) |
|
|
2021/22:1571 |
Serkan Köse (S) |
|
|
2021/22:2364 |
Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L) |
1 och 2 |
|
2021/22:2499 |
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) |
4, 9, 10 och 12 |
|
2021/22:2500 |
Cassandra Sundin m.fl. (SD) |
2 |
|
2021/22:3109 |
Cecilia Widegren (M) |
1, 3 och 4 |
|
2021/22:3120 |
Cecilia Widegren (M) |
1–3 |
|
2021/22:3179 |
Helena Bouveng (M) |
|
|
2021/22:3180 |
Helena Bouveng (M) |
|
|
2021/22:3200 |
Per Åsling (C) |
|
|
2021/22:3330 |
Saila Quicklund (M) |
6 |
|
2021/22:3581 |
Peter Helander m.fl. (C) |
8, 16, 19 och 20 |
|
2021/22:3666 |
Annie Lööf m.fl. (C) |
16 |
|
2021/22:4004 |
Barbro Westerholm m.fl. (L) |
5 |
|
2021/22:4007 |
Christer Nylander m.fl. (L) |
2 och 3 |
|
2021/22:4032 |
Ulf Kristersson m.fl. (M) |
24 |
|
2021/22:4162 |
Roland Utbult m.fl. (KD) |
14 |
[1] Prop. 1989/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr 1999/2000:52.
[2] Prop. 2008/2009:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243.
[3] Prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85.
[4] Prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85.
[5] Prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:169.
[6] Prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52.
[7] Prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243.
[8] Prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85.
[9] Prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85.
[10] Prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85.
[11] Numera Sveriges Kommuner och Regioner.
[12] Prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37–:38.
[13] Skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278.