|
Kulturutskottets betänkande
|
Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete. Förslagen innebär att det införs en ny lag som reglerar behandling av personuppgifter i sådant antidopningsarbete som utförs på grund av världsantidopningskoden eller de internationella standarder som kompletterar koden. Syftet med förslagen är att göra det möjligt för vissa aktörer att behandla personuppgifter i idrottens antidopningsarbete på ett ändamålsenligt sätt och att skydda enskilda mot kränkningar av den personliga integriteten.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I betänkandet finns tre reservationer (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:139 Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Rättslig grund för behandling av personuppgifter
Ändamål som rör utbildning och forskning
En särskild begränsning av tiden som personuppgifter får behandlas i underrättelsearbete
1.Rättslig grund för behandling av personuppgifter, punkt 2 (SD)
2.Ändamål som rör utbildning och forskning, punkt 3 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:139.
|
2. |
Rättslig grund för behandling av personuppgifter |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4455 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 1 (SD)
|
3. |
Ändamål som rör utbildning och forskning |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4455 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 2 (SD)
|
4. |
En särskild begränsning av tiden som personuppgifter får behandlas i underrättelsearbete |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4455 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3.
Reservation 3 (SD)
Stockholm den 2 juni 2022
På kulturutskottets vägnar
Christer Nylander
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Kristina Axén Olin (M), Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Bo Broman (SD), Lars Mejern Larsson (S), Catarina Deremar (C), Angelika Bengtsson (SD), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linghem (SD), Anna Sibinska (MP), John E Weinerhall (M), Anna-Belle Strömberg (S), Ulrika Jörgensen (M) och Saila Quicklund (M).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:139 Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete och tre yrkanden i en följdmotion. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Inledning
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag och därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att det införs en ny lag som reglerar behandling av personuppgifter i sådant antidopningsarbete som utförs på grund av världsantidopningskoden eller de internationella standarder som kompletterar koden. Syftet är att göra det möjligt för vissa aktörer att behandla personuppgifter i idrottens antidopningsarbete på ett ändamålsenligt sätt och att skydda enskilda mot kränkningar av den personliga integriteten.
Lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Lagen är tillämplig när personuppgifter behandlas i idrottens antidopningsarbete av Antidoping Sverige AB, som är nationell antidopningsorganisation för svensk idrott, och ett antal andra aktörer som utför antidopningsarbete i Sverige. Den innehåller bestämmelser om bl.a. för vilka ändamål som personuppgifter får behandlas i antidopningsarbetet. Vidare finns bestämmelser om skyddsåtgärder för enskilda i form av bl.a. tillgångsbegränsningar och begränsningar av den längsta tid som personuppgifter får behandlas. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det inte har väckts någon motion som går emot regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete. Utskottet som vill betona vikten av en dopningsfri idrott anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Rättslig grund för behandling av personuppgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller frågan om den rättsliga grunden allmänt intresse med hänvisning till att yrkandet är tillgodosett.
Jämför reservation 1 (SD).
Bakgrund
Antidopningsarbetet inom idrotten förutsätter att personuppgifter kan behandlas. För att behandling av personuppgifter ska vara laglig krävs att det finns en rättslig grund för behandlingen i dataskyddsförordningen. I artikel 6.1 a–f finns en uttömmande uppräkning av de rättsliga grunderna. Om inget av dessa villkor är uppfyllda är behandlingen inte laglig och får därmed inte utföras. De rättsliga grunder som kan övervägas när det gäller idrottens antidopningsarbete är att
– den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen (punkt a)
– behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part (punkt b)
– behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (punkt c)
– behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift som är av allmänt intresse (punkt e)
– behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, dock förutsatt att den registrerades intressen eller fri- och rättigheter inte väger tyngre (punkt f).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete bör kunna stödjas på den rättsliga grunden att personuppgiftsbehandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Det bör dock införas en nationell reglering för att den rättsliga grunden ska kunna användas.
Regeringen anser att det är tveksamt om behandlingen av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete kan stödjas på någon av de rättsliga grunderna samtycke (a), fullgörande av avtal (b) eller intresseavvägning (f). Regeringen anger vidare att den inte anser att den rättsliga grunden rättslig förpliktelse (c) kan användas. Den rättsliga grund som då återstår enligt regeringen är uppgift som är av allmänt intresse.
Regeringen anger här följande:
Antidopningsarbetet inom idrotten syftar till att tillgodose intresset av en dopningsfri idrott, vilket i sin tur innefattar intressen av att främja god hälsa för idrottsutövare och rättvisa inom idrotten, s.k. fair play. Detta anges också i 13 kap. 2 § första stycket i RF:s stadgar.
Personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e). Den som utför uppgiften måste dock inte vara skyldig att göra det. Uppgiften kan utföras av såväl offentliga som privata aktörer.
Begreppet allmänt intresse är ett unionsrättsligt begrepp som inte har definierats i dataskyddsförordningen eller det tidigare gällande dataskyddsdirektivet. Innebörden har inte heller utvecklats av EU-domstolen. Av skäl 45 till dataskyddsförordningen följer att allmänintresset innefattar bl.a. hälso- och sjukvårdsändamål. I skäl 112 anges internationella utbyten av uppgifter för att minska och/eller undanröja dopning inom idrott som exempel på ett viktigt allmänintresse. I förarbetena till dataskyddslagen uttalas att rent språkligt kan en uppgift av allmänt intresse antas avse något som är av intresse för eller berör många människor på ett bredare plan, i motsats till ett särintresse (se prop. 2017/18:105 s. 55).
Antidopningsarbetet inom idrotten i Sverige berör hela den RF-anknutna idrotten, dvs. cirka tre miljoner idrottsutövare samt tränare, ledare, funktionärer och läkare. Som utredningen konstaterar kan arbetet även vara av intresse utanför idrotten, t.ex. för åskådare. Arbetet berör således många människor i Sverige. […]
I såväl Sverige som internationellt finns det en konsensus om att motverka dopning inom idrotten. Sverige har, i likhet med ett stort antal andra länder, anslutit sig till Europarådets konvention mot dopning och Unescos konvention mot dopning inom idrotten. Sverige har därmed tagit på sig att genomföra de insatser mot dopning inom idrotten som följer av konventionerna. Som en del i efterlevnaden av konventionerna ger staten varje år ett betydande bidrag till antidopningsarbetet inom idrotten. För budgetåret 2021 uppgår bidraget till 44 miljoner kronor och lämnas främst till Antidopingstiftelsen. […]
I den av Europeiska kommissionen utgivna utvärderingen av antidopningsarbetet i medlemsstaterna rekommenderas att någon av de rättsliga grunderna rättslig förpliktelse eller uppgift av allmänt intresse används. Vidare rekommenderas att medlemsstaterna i lag eller förarbeten formulerar vilket allmänt intresse som står på spel och vilken behandling som är nödvändig i ljuset av det allmänna intresset (se s. 86 och 114). Mot denna bakgrund, och särskilt med beaktande av skäl 112 i dataskyddsförordningen, ansluter sig regeringen till utredningens bedömning att antidopningsarbete inom idrotten är en uppgift av allmänt intresse. Behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete kan därför stödjas på den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse.
Motionen
Angelica Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:4455 yrkande 2 att idrotten ska betraktas som ett allmänt intresse och personuppgifter ska få hanteras av svenska antidopningsaktörer därefter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det såväl i Sverige som internationellt finns en konsensus om att motverka dopning inom idrotten. Målet med idrottsrörelsens antidopningsarbete är att tillförsäkra alla idrottsutövare deras grundläggande rätt att delta i en idrott fri från dopning och på så sätt främja god hälsa och rättvisa för idrottsutövare. Arbetet mot dopning inom idrotten innebär att personuppgifter behöver behandlas. För att personuppgifter över huvud taget ska kunna behandlas i antidopningsarbetet krävs som framgår ovan att det finns en rättslig grund för behandlingen. Utskottet delar regeringens bedömning och skäl att behandlingen av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete kan och bör stödjas på den rättsliga grunden att behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse.
Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett och avstyrker därmed motion 2021/22:4455 (SD) yrkande 2.
Ändamål som rör utbildning och forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att personuppgifter ska få behandlas i idrottens antidopningsarbete för ändamål som rör utbildning och forskning.
Jämför reservation 2 (SD).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att det inte behövs någon bestämmelse om att personuppgifter ska få behandlas i idrottens antidopningsarbete för ändamål som rör utbildning och forskning.
Regeringen anger följande:
Antidoping Sverige och andra signatärer ska bedriva utbildningsverksamhet för att motverka dopning inom idrotten. Bestämmelser om detta finns i artikel 18 i världsantidopningskoden och den internationella standarden för utbildning. Signatärerna ska ta fram en utbildningsplan och fastställa en utbildningspool, dvs. en lista med målgrupper för utbildningen. Utbildningspoolen ska åtminstone omfatta idrottsutövare som ingår i signatärens registrerade kontrollpool och idrottsutövare som återvänder efter en sanktion. Utbildningsprogrammen ska innehålla vissa utpekade ämnen, t.ex. idrottsutövares rättigheter och skyldigheter enligt världsantidopningskoden. Utbildningen kan levereras genom bl.a. fysiska utbildningstillfällen, e-utbildning, broschyrer och hemsidor. Signatärerna ska även samarbeta med varandra för att samordna utbildningsinsatserna.
Enligt RF m.fl. bör det framgå av ändamålsbestämmelsen att personuppgifter får behandlas för att planera, koordinera och administrera utbildning. RF förklarar i ett yttrande till regeringen att personuppgifter behöver behandlas i huvudsak för att upprätta deltagarlistor och registrera genomgången utbildning.
Enligt regeringens mening framstår det inte som nödvändigt att behandla personuppgifter för att fastställa en utbildningsplan, en utbildningspool eller ett utbildningsprogram. Det finns såvitt framgår av världsantidopningskoden eller de internationella standarderna ingen skyldighet för idrottsutövare att genomgå utbildning. Om idrottsutövaren har en genuin valmöjlighet att delta i utbildning och kan avstå från att delta utan problem bör eventuell behandling av personuppgifter för att genomföra ett utbildningstillfälle kunna ske med stöd av samtycke som rättslig grund. Detsamma gäller registrering av genomgången utbildning. Regeringen finner därför inte skäl att i den föreslagna lagen ange att behandling av personuppgifter får ske för ändamål som rör utbildning. Enligt artikel 19 i världsantidopningskoden ska signatärerna uppmuntra och främja antidopningsforskning. De ska även vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att forskningsresultat används för att främja mål som är förenliga med principerna i koden. Forskningsresultaten ska, i den mån det är möjligt med hänsyn till immateriella rättigheter, tillhandahållas WADA och, om det är lämpligt, andra intressenter.
Det kan konstateras att personuppgifter redan i dag under vissa förhållanden får behandlas för forskningsändamål (se prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5, rskr. 2018/19:44). Det har inte framkommit något skäl att i den föreslagna lagen reglera att behandling av personuppgifter får ske för ändamål som rör forskning.
Motionen
Angelica Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:4455 yrkande 1 att Sveriges antidopningsaktörer ska tillåtas att behandla personuppgifter för ändamålsenlig forskning och utbildning för att svensk idrott ska leva upp till den internationella standarden för antidopningsarbete. Motionärerna hänvisar till att Riksidrottsförbundet m.fl. i sitt remissvar uttryckt att behandling av personuppgifter bör få genomföras för att möjliggöra administration och koordinering av forskning och utbildning, kopplat till den internationella antidopningskoden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte behövs någon bestämmelse om att personuppgifter ska få behandlas i idrottens antidopningsarbete för ändamål som rör utbildning och forskning. Utskottet konstaterar att om det finns en valmöjlighet att delta i utbildning bör en behandling av personuppgifter för att genomföra ett utbildningstillfälle kunna ske med stöd av samtycke som rättslig grund, och att personuppgifter redan i dag under vissa förhållanden får behandlas för forskningsändamål. Utskottet avstyrker motion 2021/22:4455 (SD) yrkande 1.
En särskild begränsning av tiden som personuppgifter får behandlas i underrättelsearbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att behandlingen av personuppgifter i underrättelsearbete ska få behandlas längre än tre år efter utgången av det kalenderår då uppgifterna behandlades första gången.
Jämför reservation 3 (SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att personuppgifter inte ska få behandlas i underrättelsearbetet längre än tre år efter utgången av det kalenderår då uppgifterna behandlades första gången. Om en ny uppgift om samma persons anknytning till dopningsverksamhet behandlas före utgången av tidsfristen, får de personuppgifter som redan finns om personen fortsätta att behandlas så länge någon av uppgifterna får behandlas (16 §).
Regeringen anger följande:
Internationell standard för skydd av integritet och personlig information (ISPPPI) innehåller inte någon särskild bestämmelse om hur länge personuppgifter får behandlas i det underrättelsearbete som utförs inom ramen för idrottens antidopningsarbete. […] Det är främst Antidoping Sverige som, i egenskap av nationell antidopningsorganisation för svensk idrott, utför ett underrättelsearbete i Sverige i enlighet med världsantidopningskoden och den internationella standarden för dopningskontroll och utredning. Av bolagets lagringspolicy framgår att inkommen underrättelseinformation får lagras i tre år från det att informationen registrerats. Om ny information inkommer med koppling eller anknytning till redan registrerad person får samtlig information fortsätta att behandlas i ytterligare tre år. Som regeringen framhåller […] är behandlingen av personuppgifter i underrättelsearbetet särskilt känslig ur integritetshänseende. Vi anser därför i likhet med utredningen att den föreslagna lagen bör innehålla en uttrycklig bestämmelse om den längsta tid som personuppgifter får behandlas i detta arbete.
Beträffande sådant underrättelsearbete som har samband med brott som utförs av Polismyndigheten och Säkerhetspolisen följer av 4 kap. 7 § andra stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område att personuppgifter inte får behandlas längre än tre år efter utgången av det kalenderår då registreringen avseende personen gjordes. För särskilt allvarlig brottslighet gäller dock en längre gallringsfrist om fem år. Om en ny registrering beträffande personens anknytning till brottslig verksamhet görs före utgången av de tidsfristerna, får de personuppgifter som redan finns om personen fortsätta att behandlas så länge någon av uppgifterna får behandlas. Liknande bestämmelser gäller för underrättelseverksamheten vid Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket (se 4 kap. 8 § andra stycket lagen [2018:1694] om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 4 kap. 7 § lagen [2018:1695] om Kustbevakningens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och 4 kap. 7 § lagen [2018:1696] om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område). De angivna bestämmelserna gäller dock enbart personuppgifter som behandlas automatiserat. Om informationen överförs från elektronisk form till pappersform och därefter inte finns kvar elektroniskt är således bestämmelserna inte tillämpliga.
Regeringen vill så långt som möjligt inte försvåra det antidopningsarbete som utförs inom idrotten. Behovet av att behandla personuppgifter i underrättelseverksamheten inom ramen för idrottens antidopningsarbete kan dock inte anses väga tyngre än behovet att behandla personuppgifter i sådant underrättelsearbete som har samband med brott och som utförs av de brottsbekämpande myndigheterna. En längsta gallringsfrist som motsvarar den kortare av dem som gäller för Polismyndighetens m.fl. underrättelseverksamhet framstår som en rimlig avvägning mellan behovet av att kunna bedriva ett effektivt underrättelsearbete och skyddet av den enskildes integritet. Vidare bör det vägas in att den generella bestämmelsen om längsta tid för bevarande som föreslås i föregående avsnitt naturligtvis är tillämplig även för nu aktuella uppgifter. Vi delar även utredningens bedömning att gallringsfristen, med hänsyn till skyddet av den enskildes personliga integritet, bör gälla för all typ av behandling av personuppgifter i underrättelsearbetet som omfattas av lagen och alltså inte endast för automatiserad behandling. […]
Den tid som personuppgifter får behandlas i underrättelseverksamheten kan förlängas om en ny registrering avseende personen i fråga görs, dock endast om uppgiften avser samma persons anknytning till dopningsverksamhet. En uppgift som rör adressändring eller liknande som inte har betydelse för anknytningen till dopningsverksamhet ska således inte påverka hur fristen beräknas.
Motionen
Angelica Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:4455 yrkande 3 att de personuppgifter som antidopningsaktörerna samlar in inom ramen för deras underrättelsearbete ska få behandlas längre än tre år. Detta eftersom ett flertal remissinstanser påpekat att regeringens lagförslag riskerar att begränsa antidopningsaktörers underrättelsearbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att behandlingen av personuppgifter i underrättelsearbetet är särskilt känslig ur integritetshänseende. Som framgår ovan har Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket liknande bestämmelser om en treårsgräns för underrättelseverksamhet. Utskottet delar regeringens uppfattning att behovet av att behandla personuppgifter i underrättelseverksamhet inom ramen för idrottens antidopningsarbete inte kan anses väga tyngre än behovet att behandla personuppgifter i sådant underrättelsearbete som har samband med brott som utförs av de brottsbekämpande myndigheterna. Utskottet delar därmed regeringens bedömning att personuppgifter inte ska få behandlas i underrättelsearbetet längre än tre år efter utgången av det kalenderår då uppgifterna behandlades första gången, och att denna tid kan förlängas om en ny registrering av personen i fråga görs, dock endast om uppgiften avser samma persons anknytning till dopningsverksamhet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2021/22:4455 (SD) yrkande 3.
|
1. |
Rättslig grund för behandling av personuppgifter, punkt 2 (SD) |
av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4455 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Idrottsrörelsen har totalt 3,3 miljoner aktiva medlemmar i hela Sverige. Svensk idrott engagerar miljontals människor, och att upprätthålla en dopningsfri idrott är centralt för att garantera kvaliteten inom den svenska idrotten. Vi menar därmed att idrotten ska betraktas som ett allmänt intresse, och personuppgifter ska få hanteras av svenska antidopningsaktörer därefter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
2. |
av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4455 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt idrottens nationella och internationella regler är dopning förbjudet. Därför bedriver idrotten ett organiserat arbete för att förhindra och uppdaga dopning inom idrotten. Världsantidopningsbyrån är den aktör som harmoniserar regelverket för idrottens antidopningsarbete. I sitt arbete mot dopning inom idrotten har Världsantidopningsbyrån implementerat en internationell antidopningskod. De svenska signatärerna av koden är Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Antidopning Sverige. För att efterleva den internationella antidopningskoden ska antidopningsaktörer bedriva forskning och utbildningsverksamhet i syfte att motverka dopning inom idrotten.
I lagförslaget redogör regeringen för att det inte behövs någon bestämmelse om att personuppgifter ska få behandlas för ändamålsenlig forskning eller utbildning. Riksidrottsförbundet m.fl. har i sina remissvar uttryckt att behandling av personuppgifter bör få genomföras för att möjliggöra administration och koordinering av forskning och utbildning, kopplat till den internationella antidopningskoden. För att svensk idrott ska leva upp till den internationella standarden för antidopningsarbete anser vi att Sveriges antidopningsaktörer ska tillåtas att behandla personuppgifter för ändamålsenlig forskning och utbildning.
|
3. |
av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4455 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Enligt den internationella antidopningskoden ska signatärer bedriva underrättelsearbete för att uppdaga dopning inom idrotten. För att bedriva sitt underrättelsearbete behöver antidopningsaktörerna samla in och behandla personuppgifter. Regeringens lagförslag gör det möjligt för antidopningsaktörer att behandla personuppgifter i ett underrättelsesyfte i maximalt tre år. Världsantidopningsbyrån, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté har i sina respektive remissvar yttrat att en maxgräns på tre år för behandling av personuppgifter inom antidopningsaktörernas underrättelsearbete innebär en negativ påverkan för antidopningsaktörernas förmåga att bedriva det underrättelsearbete som krävs enligt den internationella antidopningskoden. Eftersom ett flertal remissinstanser påpekar att regeringens lagförslag riskerar att begränsa antidopningsaktörers underrättelsearbete anser vi att de personuppgifter som antidopningsaktörerna samlar in inom ramen för sitt underrättelsearbete ska få behandlas längre än tre år.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:139 Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete.
2021/22:4455 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om antidopningsaktörers behandling av personuppgifter vid ändamålsenlig forskning samt utbildning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrotten som allmänt intresse och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tiden för behandling av personuppgifter inom antidopningsaktörernas underrättelsearbete och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
