|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2021
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2021 till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.
Utskottet uttalar bl.a. att Riksrevisionen med de begränsningar som coronapandemin orsakat har utfört ett gott arbete även under 2021, och uttrycker en förhoppning om att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna uppnå fullt anslagsutnyttjande.
Behandlade förslag
Redogörelse 2021/22:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens årsredovisning för 2021
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022
Förra årets uttalanden av utskottet
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
Tabeller
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2021
Tabell 2 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens 2019–2021
Tabell 3 Vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter
Tabell 4 Nettokostnader för årlig revision
Tabell 5 Antal redovisade timmar inom årlig revision
Tabell 6 Avgiftsområdet årlig revision
Tabell 7 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Tabell 9 Antal rapporter utifrån granskningens inriktning
Tabell 10 Antal granskningar som medfört åtgärder
Tabell 11 Nettokostnader för effektivitetsrevision
Tabell 12 Redovisade timmar för effektivitetsrevisionen
Tabell 13 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport
Tabell 14 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet
Tabell 15 Redovisade timmar för internationell verksamhet
Tabell 16 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete
Tabell 17 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete
Tabell 18 Nettokostnader för internationell samverkan
Tabell 19 Redovisade timmar internationell samverkan
Tabell 20 Antal anställda per den 31 december 2021
Tabell 21 Antal anställda fördelat på kvinnor och män
Tabell 22 Antal chefer fördelat på kvinnor och män
Tabell 25 Sjukfrånvaro av total ordinarie arbetstid
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2021 |
Riksdagen lägger redogörelse 2021/22:RR1 till handlingarna.
Stockholm den 4 maj 2022
På konstitutionsutskottets vägnar
Karin Enström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Marie Granlund (S), Lars Jilmstad (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Mia Sydow Mölleby (V), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Camilla Hansén (MP), Erik Ottoson (M), Sofie Eriksson (S), Alexander Ojanne (S), Linda Modig (C), Lars Andersson (SD) och Nina Lundström (L).
Riksrevisionen ska enligt 9 kap. 3 § lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter, den s.k. BEA-lagen, lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Riksrevisorn ska besluta om årsredovisningen, enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Den 18 februari 2022 lämnade Riksrevisionen sin årsredovisning för 2021 till riksdagen (redog. 2021/22:RR1). I årsredovisningen intygar riksrevisorn att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Revision av Riksrevisionens årsredovisning har utförts av revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 18 mars 2022, och externrevisorns promemoria med anledning av bokslutsgranskningen inkom den 21 mars 2022 (dnr 1840-2021/22).
Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.
Som ett led i beredningen av ärendet har utskottet den 21 april 2022 hållit en intern utfrågning med riksrevisorn.
Riksrevisionen har lämnat in Uppföljningsrapport 2022 till finansutskottet. Konstitutionsutskottet har tagit del av uppföljningsrapporten.
Riksrevisionens årsredovisning för 2021
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelsen med Riksrevisionens årsredovisning för 2021 till handlingarna.
Redogörelsen
I sitt förord anför riksrevisor Helena Lindberg att även det gångna året har präglats av coronapandemin. Riksrevisionen har fortsatt att anpassa sin verksamhet och sina arbetssätt utifrån gällande restriktioner. Till största delen har arbete utförts hemifrån och det har inte varit möjligt att ha fysiska möten med myndighetens granskningsobjekt, internationella samarbetspartner eller andra intressenter i omvärlden. Riksrevisionen har trots det lyckats genomföra sina uppgifter inom granskningsverksamheten och den internationella verksamheten med hög kvalitet även under 2021.
Riksrevisorn nämner att man efter en analys av för- och nackdelar på lång sikt med kontorslokalerna i Jönköping och Uppsala stängde dessa den sista december 2021. Hon nämner vidare att myndigheten under hösten 2021 successivt började att öppna upp kontoret i Stockholm, men att man ännu inte har kunnat nyttja det som det var tänkt. Hennes förhoppning är att så ska kunna ske under 2022.
Intern styrning och kontroll
Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovisningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksrevisionen. Underlag till denna bedömning är såväl det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen, som en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.
Exempel som lämnas i årsredovisningen på identifierade risker där Riksrevisionen har genomfört riskminimerande åtgärder under året är ekonomistyrning, coronapandemins påverkan på verksamheten och arbetsmiljön, digitaliseringsbehov i verksamheten, kompetensförsörjning samt informationssäkerhet och informationshantering i en alltmer digital värld.
Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling
För förvaltningsanslaget blev utfallet betydligt lägre än fullt anslagsutnyttjande som Riksrevisionen hade räknat med inför 2021. Även ett visst utnyttjande av anslagskrediten hade beräknats. Kostnaderna för personal har varit betydligt lägre, vilket kan förklaras av färre anställda än beräknat och en ökad personalomsättning. I övrigt har bl.a. kostnaderna för resor och konferenser samt övriga kostnader varit lägre än beräknat, vilket framför allt beror på effekterna av coronapandemin.
Även för biståndsanslaget blev anslagsutfallet betydligt lägre än beräknat. Det lägre utfallet beror även 2021 på coronapandemin och förklaras framför allt av lägre resekostnader och konferenskostnader i samband med insatser som antingen ställts in eller genomförts digitalt, men även lägre lämnade bidrag under 2021.
Det totala utfallet på båda anslagen uppgick till 370,0 miljoner kronor. Tilldelade medel för 2021 uppgick för anslaget 2:5 Riksrevisionen till 352,4 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2021 uppgick till 369,7 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 332,1 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 37,6 miljoner kronor. Riksrevisionen kommer under första kvartalet 2022 att fatta beslut om hur anslagssparandet för anslaget 2:5 Riksrevisionen ska disponeras.
Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick, efter beslut om indrag av hela det ingående anslagssparandet, till 50,0 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 37,9 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 12,1 miljoner kronor. Riksrevisionen kommer under första kvartalet 2022 att fatta beslut om hur anslagssparandet för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete ska disponeras.
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2021
Miljoner kronor
|
Anslag |
Ingående anslagssparande |
Tilldelat anslag 2021 |
Totalt disponibelt belopp |
Årets utfall |
Utgående anslagssparande |
|
Utgiftsområde 1, 2:5 Riksrevisionen |
+17,4 |
352,4 |
369,7 |
332,1 |
37,6 |
|
Utgiftsområde 7, 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
0 |
50,0 |
50,0 |
37,9 |
12,1 |
|
Summa |
+17,4 |
402,4 |
419,7 |
370,0 |
49,7 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Kostnaden för extern kompetens har ökat jämfört med föregående år.
Inom den årliga revisionen har nyttjandet av konsulttjänster ökat under 2021, vilket beror på färre anställda revisorer under året. Utöver det finns fortfarande behov av specialistkompetens för vissa granskningar, t.ex. aktuarietjänster.
Inom effektivitetsrevisionen varierar behovet av extern kompetens beroende på vilken typ av granskningar som genomförs och inom vilka områden. Effektivitetsrevisionen har emellertid under senare år rekryterat personal med expertkompetens bl.a. inom olika metoder, vilket i vissa avseenden minskat behovet av extern kompetens.
Även inom den internationella verksamheten varierar behovet av extern kompetens främst beroende på insatsernas utformning. Ökningen jämfört med föregående år beror på att flera utvärderingar genomförts av Riksrevisionens samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.
Tabell 2 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens 2019–2021
Tusental kronor
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Verksamhetsgrenar |
15 027 |
10 803 |
10 626 |
|
Årlig revision |
7 944 |
4 760 |
4 964 |
|
Effektivitetsrevision |
1 948 |
2 249 |
2 459 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
5 135 |
3 794 |
3 203 |
|
Verksamhetsutveckling |
2 752 |
3 111 |
2 836 |
|
De myndighetsgemensamma funktionerna |
11 381 |
9 909 |
9 551 |
|
Kompetensutveckling |
171 |
292 |
505 |
|
Kompetens- och resursförstärkning |
11 210 |
9 618 |
9 046 |
|
Summa |
29 160 |
23 826 |
23 018 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Verksamhetsgrenen årlig revision
Resultat och bedömning
Under 2021 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2020. Totalt lämnade den årliga revisionen 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som Riksrevisionen ska granska. Hela granskningen genomfördes på distans, utöver myndigheter som säkerhetsskäl måste granskas på plats. Tack vare upparbetade kontakter med myndigheterna och väl fungerande interna processer kunde revisionen genomföras med god kvalitet, trots hemarbetet.
Under året har den tidigarelagda granskningen av årsredovisningarna för 2021 planerats och genomförts. Även detta arbete har till största delen skett på distans till följd av coronapandemin. En förutsättning för att kunna göra granskningen har varit säkra och särskilda digitala lösningar för bl.a. överföring av information mellan Riksrevisionen och myndigheterna som granskas. Under hösten har den årliga revisionen använt konsulter i revisionen i större utsträckning än vanligt, till följd av det ansträngda personalläget. Personalomsättningen var 20 procent 2021 jämfört med 10 procent 2020. Granskningen av årsredovisningarna slutfördes i början på 2022.
Riksrevisionens verksamhet ska bl.a. främja att staten redovisar sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Riksrevisionens årliga revision granskar alla årsredovisningar varje år och granskningen sker på ett enhetligt sätt. Därför kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisning.
Antalet modifierade revisionsberättelser uppgick för 2020 till 12, vilket är i linje med 2019 (2019: 10). Ett vanligt skäl till en modifierad revisionsberättelse är en överskriden anslagskredit eller bemyndiganderam. När det händer påverkar det uttalandet om ledningen har följt tillämpliga regelverk för anslag och inkomster. 2020 lämnade den årliga revisionen 7 modifieringar till följd av sådana fel (2019: 4, 2018: 8).
En förutsättning för att Riksrevisionen ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är att granskningsverksamheten får genomslag. Riksrevisionen följer därför upp vad som skett med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och de rekommendationer som lämnas i revisionsrapporter. I uppföljningsrapporten 2021 följde Riksrevisionen upp åtgärder med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter för räkenskapsåret 2019. Riksrevisionens bedömning är att myndigheten genom sin årliga revision bidrar till god statlig förvaltning.
Tabell 3 Vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter
|
Uppföljningsår |
2021 |
2020 |
2019 |
|
Räkenskapsår |
2019 |
2018 |
2017 |
|
Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten eller regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder inom ett år |
100 % |
86 % |
85 % |
|
Andelen rekommendationer som myndigheterna helt eller delvis har åtgärdat inom ett år |
96 % |
84 % |
73 % |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Kvalitetsarbete
Den årliga revisionens kvalitetsarbete innefattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand. Bland annat genomför ett råd, som består av erfarna ansvariga revisorer, årligen en kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kvalitetssystemet för årlig revision innefattar även kvalitetssäkring av revisionsrapporter, flerårig grundutbildning och särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer samt periodisk rotation av ansvariga revisorer.
Den årliga revisionen har, liksom tidigare år, genomfört en enkätundersökning för att mäta revisionsobjektens upplevelse av revisionens genomförande. Undersökningen är tänkt att fungera som ett verktyg för utvärdering av den årliga revisionens arbetssätt generellt och som en återkoppling till de ansvariga revisorerna. Resultatet var liksom tidigare år övervägande positivt. För 2021 års revision av 2020 års årsredovisning uppgav 98 procent av revisionsobjekten att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (2019: 98 procent, 2018: 98 procent). Bland de myndigheter där granskningen genomförts på distans uppgav 84 procent att kommunikationen och samarbetet fungerat bra.
Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla metodstödet i revisionsprocessen i syfte att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen. Under 2021 har rutinerna för inledande uppdragsarbete, riskbedömning och hantering av risker setts över.
Kostnader
Nettokostnaderna för den årliga revisionen uppgår till ca 167 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 3,2 miljoner under 2021. Detta är en följd av engångskostnaden för nedstängningen av lokalkontoren i Jönköping och Uppsala. Denna förändring kommer att effektivisera den årliga revisionen framöver. Lönekostnaderna har minskat något på grund av färre anställda, och resekostnaderna har minskat på grund av de restriktioner som rått under året. Konsultkostnaderna har däremot ökat på grund av färre anställda på plats.
Antalet redovisade timmar har även 2021 minskat i förhållande till föregående år, framför allt för revision av myndigheter.
Tabell 4 Nettokostnader för årlig revision
Tusental kronor
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Revision av myndigheter m.fl. |
153 867 |
151 479 |
150 550 |
|
|
Revision av övriga organisationer |
563 |
569 |
545 |
|
|
Områdesbevakning |
4 188 |
3 316 |
3 643 |
|
|
Metodutveckling och utbildning |
8 456 |
8 486 |
8 629 |
|
|
Summa |
167 074 |
163 850 |
163 358 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Tabell 5 Antal redovisade timmar inom årlig revision
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Revision av myndigheter m.fl. |
115 149 |
116 338 |
120 090 |
|
|
Revision av övriga organisationer |
522 |
596 |
858 |
|
|
Områdesbevakning |
2 370 |
2 096 |
2 596 |
|
|
Metodutveckling och utbildning |
5 657 |
5 740 |
6 452 |
|
|
Summa |
123 698 |
124 770 |
129 996 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Avgiftsområde årlig revision
Årlig revision är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Avgiftsintäkterna för revision av myndigheter har ökat något under 2021 på grund av marginellt högre debiterade avgifter. Kostnaderna för avgiftsområdet har ökat något 2021 på grund av engångskostnader kopplade till stängning av lokalkontoren i Jönköping och Uppsala.
Tabell 6 Avgiftsområdet årlig revision
Tusental kronor
|
|
Budget |
2021 |
2020 |
2019 |
|
Avgiftsintäkter |
153 000 |
152 105 |
146 929 |
153 456 |
|
Kostnader |
153 000 |
153 867 |
151 479 |
150 550 |
|
Årets över-/underskott |
0 |
–1 762 |
–4 550 |
2 906 |
|
Ackumulerat över-/underskott |
|
–9 389 |
–7 627 |
–3 077 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (CBSS). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen. Utfallet är i linje med tidigare år.
Tabell 7 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Tusental kronor
|
|
Budget |
2021 |
2020 |
2019 |
|
Avgiftsintäkter |
220 |
239 |
232 |
226 |
|
Kostnader |
220 |
259 |
241 |
192 |
|
Årets över-/underskott |
0 |
–20 |
–9 |
34 |
|
Ackumulerat över-/underskott |
|
678 |
698 |
707 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Verksamhetsgren effektivitetsrevision
Resultat och bedömning
Liksom under 2020 har Riksrevisionens effektivitetsrevision i huvudsak bedrivits på distans, och hänsyn har tagits till att flera verksamheter har samhällsviktiga uppgifter inom krishanteringen. Produktionen har även påverkats av personalomsättning och dylikt.
Hur många granskningar som kan bedrivas under ett år bestäms av tillgängliga resurser, granskningarnas omfattning och inriktning samt av hur snabbt medarbetare kan påbörja en ny granskning i samband med att de avslutar en pågående granskning.
Under 2021 publicerades 31 granskningsrapporter. Av dessa inleddes 10 granskningar under 2019, 20 under 2020 och 1 under 2021. Riksrevisionen bedömer resultatet som bra, givet den pågående coronapandemin.
Vid årets början pågick 36 granskningar, vilket är färre än före coronapandemin. Under 2021 inleddes 31 granskningar, vilket är lika många som under 2020. Coronapandemin har påverkat produktion och resursåtgång inom granskningsverksamheten i och med minskad tillgänglighet till de myndigheter Riksrevisionen granskar och fortsatt hög grad av hemarbete. Att inte ses fysiskt har exempelvis inverkat negativt på möjligheterna till lärande i arbetet för nya medarbetare, liksom på de diskussioner som är viktiga för att utveckla idéer så att nya granskningar kan startas.
Riksrevisionen har under året totalt bedrivit (inlett, fortsatt arbetet med eller publicerat) 67 granskningar (2020: 68) vilket är färre än före coronapandemin. Vid årets slut pågick 36 granskningar, vilket är i paritet med förra året, men färre än före coronapandemin.
|
År |
2021 |
2020 |
2019 |
|
Pågående granskningar vid årets början |
36 |
37 |
42 |
|
Inledda granskningar under året |
31 |
31 |
34 |
|
Summa pågående och inledda granskningar |
67 |
68 |
76 |
|
Nedlagda granskningar under året |
0 |
2 |
0 |
|
Publicerade granskningar under året |
31 |
30 |
39 |
|
Pågående granskningar vid årets slut |
36 |
36 |
37 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
De 31 publicerade granskningarna är väl fördelade över riksdagens utskott.
Inriktningen av effektivitetsrevisionen varierar mellan olika år. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att effektivitetsrevisionen under 2021 levde upp till lagens krav på bredd.
Tabell 9 Antal rapporter utifrån granskningens inriktning
(En granskning kan beröra flera inriktningar.)
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Hushållning |
5 |
11 |
8 |
|
Resursutnyttjande |
18 |
15 |
23 |
|
Måluppfyllelse |
28 |
22 |
27 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Varje år följer Riksrevisionen upp ett urval av granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerats. År 2021 är det ett urval av de granskningsrapporter som publicerats under 2016 och 2017 som har granskats. Avsikten är att bedöma resultatet på längre sikt av granskningen genom att undersöka vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporterna.
Tabell 10 Antal granskningar som medfört åtgärder
|
Uppföljningsår |
2021 |
2020 |
2019 |
|
Antal granskningsrapporter som medfört åtgärder |
17 |
17 |
11 |
|
Totalt antal uppföljda granskningsrapporter |
22 |
20 |
18 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Tabellen visar att granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen i de flesta fall har medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade organisationer. Riksrevisionens bedömning är att åtgärderna har lett till förbättringar i den granskade verksamheten, men att det i många fall också finns kvarstående brister. Det är viktigt att vara medveten om den osäkerhet som kan råda kring möjligheten att härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer, enligt Riksrevisionen.
Kvalitetsarbete
Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är en integrerad del av granskningsprocessen. Sedan 2020 arbetar effektivitetsrevisionen enligt en ny process som syftar till att ge riksrevisorn beslutsunderlag av god och jämn kvalitet genom att förenkla och förtydliga arbetet. Processen är i linje med internationella standarder för effektivitetsrevision. Sedan 2020 arbetar Riksrevisionen även utifrån klarspråksriktlinjer specifikt för effektivitetsrevisionen, för att främja tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter.
Projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har ett kvalitetsansvar. Dessutom bidrar metodämnessakkunniga, jurister, utsedda interna opponenter samt kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Utkast till granskningsrapporter behandlas vid seminarier. Därefter får Regeringskansliet och den eller de andra myndigheter som varit föremål för granskningen möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När även dessa synpunkter har beaktats fattar riksrevisorn beslut om granskningsrapporten.
Även inom effektivitetsrevisionen sänder Riksrevisionen enkäter till de som har granskats efter avslutad granskning (enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet). En ny mindre omfattande enkät med tre frågor togs i bruk inför 2021. Enkäten omfattar genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten. Resultaten inom dessa områden uppgick till 4,3 respektive 4,5 och 4,0 av maximalt 5 poäng. Resultaten är inte jämförbara med tidigare år.
Kostnader
Kostnaderna för effektivitetsrevisionen under 2021 är något lägre än föregående år. Tiden och kostnaden för omvärldsbevakning har ökat. Det hänger samman med att coronapandemin även har påverkat beläggningsgraden. Medarbetares tid mellan granskningar har ökat till följd av sämre kvalitet på diskussioner och samarbete. Kostnaden för metodutveckling och utbildning har minskat till följd av färre genomförda utbildningar under coronapandemin samt att processen och klarspråksriktlinjerna för effektivitetsrevision har övergått i förvaltning.
Tabell 11 Nettokostnader för effektivitetsrevision
Tusental kronor
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Granskning |
119 385 |
124 043 |
123 597 |
|
|
Omvärldsbevakning |
33 331 |
28 906 |
27 245 |
|
|
Metodutveckling och utbildning |
721 |
2 434 |
5 664 |
|
|
Summa |
|
153 437 |
155 384 |
156 506 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Tabell 12 Redovisade timmar för effektivitetsrevisionen
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Granskning |
93 349 |
95 385 |
103 853 |
|
Omvärldsbevakning |
26 562 |
22 868 |
24 194 |
|
Metodutveckling och utbildning |
518 |
1 808 |
4 673 |
|
Summa |
120 519 |
120 061 |
132 720 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
När det gäller kostnader för granskningar framgår att såväl kostnaden per publicerad granskning som antalet redovisade timmar har ökat jämfört med tidigare år. Kostnader och timmar påverkas i hög grad av inriktning och omfattning på de granskningar som genomförs. Den pågående coronapandemin påverkar även årets utfall genom minskad tillgänglighet till granskade myndigheter och ökat hemarbete vid Riksrevisionen.
Tabell 13 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Styckkostnad för årets publicerade granskningar (tkr) |
4 042 |
3 596 |
3 239 |
|
|
Genomsnittligt antal timmar för årets publicerade granskningar (avser anställd personal för granskningar) |
3 234 |
2 934 |
2 633 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Verksamhetsgren internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen. Resultat och bedömning samt ekonomiskt utfall redovisas separat i påföljande avsnitt.
Tabell 14 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet
Tusental kronor
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
37 930 |
38 770 |
51 814 |
|
|
Internationell samverkan |
11 616 |
11 273 |
10 545 |
|
|
Summa |
|
49 546 |
50 043 |
62 359 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Tabell 15 Redovisade timmar för internationell verksamhet
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
25 017 |
22 898 |
30 051 |
|
|
Internationell samverkan |
7 627 |
7 288 |
7 012 |
|
|
Summa |
|
32 644 |
30 185 |
37 063 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Internationellt utvecklingssamarbete
Resultat och bedömning
Riksrevisionen arbetar med att främja demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Riksrevisionen ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. Därigenom bidrar myndigheten till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande, vilket främjar den enskilda medborgarens möjligheter att göra sin röst hörd. Riksrevisionen bidrar samtidigt till att motverka korruption och oegentligheter.
Under 2021 bedrev Riksrevisionen verksamhet i fem regionala och nio bilaterala samarbetsprojekt. Ett nytt bilateralt samarbetsprojekt startades under året med revisionsmyndigheten i Armenien. Två regionala samarbetsprojekt påbörjades i Stillahavsregionen och i Östafrika. Det bilaterala samarbetet med revisionsmyndigheten i Tanzania avslutades under året och kommer att övergå till det regionala samarbetet i Östafrika. Under året har Riksrevisionen beslutat att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Palestina.
Coronapandemin har påverkat även detta år. Nedstängningar av samhället i flera samarbetsländer tillsammans med begränsad it-infrastruktur har inneburit fortsatta utmaningar. Det har emellertid gått att genomföra aktiviteter i samtliga samarbetsprojekt. På global nivå fokuserades insatserna under 2021 på kapacitetsutveckling inom ramen för Intosai.
En övervägande del av verksamheten inom det internationella utvecklingssamarbetet sker inom ramen för Riksrevisionens regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Stödet består främst av utbildningsinsatser eller rådgivning inom effektivitetsrevision, finansiell revision, kvalitetsarbete samt HR, ledarskap och kommunikation.
Riksrevisionens regionala samarbetsprojekt har under året omfattat insatser riktade till 55 nationella revisionsmyndigheter, varav en stor del sker inom myndighetens samförståndsavtal med Afrosai-E. Det kan nämnas att Riksrevisionen tillsammans med Afrosai-E har genomfört insatser för att utveckla kompetensen inom effektivitetsrevision i regionen samt stöttat Afrosai-E med att ta fram en uppdaterad manual för finansiell revision.
I de bilaterala samarbetena har effektivitetsrevisionen fortsatt att utgöra en kärna, med såväl utbildningar som stöd i framtagandet av manualer och handböcker. Inom finansiell revision kombineras utbildning och praktiska övningar.
En del av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete sker på den globala nivån. Som vice ordförande i Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (CBC) bidrar Riksrevisionen löpande till verksamheten i kommittén. Inom ramen för CBC leder Riksrevisionen fortsatt projektgruppen för revisionsmyndigheter i bräckliga stater (ACCC).
Riksrevisionen ansvarar även för ett nytt initiativ om revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel i det egna landet. Syftet är att belysa utmaningar och möjligheter i att hitta hållbara lösningar för den här typen av granskning.
Riksrevisor Helena Lindberg är ledamot i styrelsen för IDI (Intosai Development Initiative, en norsk stiftelse som verkar för revisionsmyndigheters utveckling). Under året har hon deltagit i tre styrelsemöten som bl.a. har behandlat utmaningarna med att upprätthålla god kvalitet och hög aktivitetsnivå under coronapandemin.
Kvalitetsarbete
Under året har Riksrevisionen inlett ett initiativ för att stärka resultatstyrningen och utvärderingen av sina samarbetsprojekt. Sex utvärderingar har genomförts eller påbörjats under året.
Riksrevisionens årliga samråd med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ägde rum den 16 december 2021.
Kostnader
Riksrevisionen hade vid ingången av 2021 ett ingående anslagssparande om ca 10,5 miljoner kronor av biståndsanslaget. Med hänsyn till de begränsningar som coronapandemin inneburit för verksamheten fattade Riksrevisionen beslut om att lämna tillbaka hela det ingående anslagssparandet 2021.
Till följd av coronapandemin har Riksrevisionen inte heller 2021 nått ambitionen vad gäller verksamhetens volym; myndigheten går ur 2021 med ett anslagssparande på 12,1 miljoner kronor. Anslagsbelastningen är något lägre än föregående år. Till stor del beror detta på minskade bidrag och lägre aktivitetsnivå inom årlig revision. Lämnade bidrag avser främst bidraget till Afrosai-E. Antalet operativa timmar inom det regionala och bilaterala samarbetet är i princip i nivå med 2020, medan antalet operativa timmar inom det globala samarbetet är högre än föregående år. Detta beror främst på årets ökade fokus på revision av internationella organisationer som nu ingår under globala insatser.
Tabell 16 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Regionala insatser |
13 486 |
15 195 |
16 493 |
|
|
Bilaterala insatser |
11 918 |
13 701 |
25 996 |
|
|
Globala insatser |
12 526 |
9 874 |
9 325 |
|
|
Summa |
|
37 930 |
38 770 |
51 814 |
|
Lämnade bidrag |
5 172 |
7 307 |
6 084 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Tabell 17 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Regionala insatser |
6 096 |
6 035 |
6 542 |
|
|
Bilaterala insatser |
7 642 |
7 528 |
15 044 |
|
|
Globala insatser |
11 279 |
9 335 |
8 465 |
|
|
Summa |
|
25 017 |
22 898 |
30 051 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Internationell samverkan
Resultat och bedömning
Riksrevisionens internationella samverkan syftar till att utbyta information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer och därigenom utveckla Riksrevisionens metoder och processer i syfte att förbättra verksamheten. Dessutom ska Riksrevisionen bidra till att främja utvecklingen av revisionsprofessionen och att stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom informationsutbyte. Utgångspunkten är myndighetens instruktionsgivna uppgift att företräda Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella sammanhang. Inom internationell samverkan arbetar Riksrevisionen i tre delar: Intosai, EU och övrig internationell samverkan.
Riksrevisionen representerar Sverige i Intosai och dess regionala organisation för Europa, Eurosai. Riksrevisionen ansvarar tillsammans med den polska revisionsmyndigheten för arbetsgruppen för kapacitetsutveckling och har därigenom möjlighet att påverka Eurosais operativa och strategiska riktning.
Riksrevisionen leder arbetet i två arbetsgrupper under kontaktkommittén för revisionsmyndigheterna i EU, vilket bidrar till professionens utveckling.
Riksrevisionen har under året deltagit i en kollegial granskning av den danska revisionsmyndigheten. Riksrevisionens bedömning är att det ger värdefulla erfarenheter och lärdomar till den egna verksamheten.
Kvalitetsarbete
Riksrevisionen har under året arbetat vidare med att revidera och förtydliga strategin för samverkan.
Kostnader
Kostnaderna liksom antalet operativa timmar inom internationell samverkan är något högre än föregående år.
Tabell 18 Nettokostnader för internationell samverkan
Tusental kronor
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
EU |
|
2 185 |
1 539 |
1 494 |
|
Intosai |
|
4 745 |
4 381 |
3 781 |
|
Övrig internationell samverkan |
4 686 |
5 353 |
5 270 |
|
|
Internationell samverkan |
11 616 |
11 273 |
10 545 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.
Tabell 19 Redovisade timmar internationell samverkan
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
EU |
|
1 599 |
1 098 |
1 122 |
|
Intosai |
|
2 928 |
2 612 |
2 481 |
|
Övrig internationell samverkan |
3 100 |
3 578 |
3 409 |
|
|
Internationell samverkan |
7 627 |
7 288 |
7 012 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.
Myndighetsövergripande verksamhet
Riksrevisorn beslutar vilken huvudsaklig inriktning granskningen ska ha och redovisar det i en granskningsplan. Riksrevisionen arbetar utifrån en riskmodell och har identifierat tre huvudsakliga risker i staten som reflekterar granskningens inriktning inom båda verksamhetsgrenarna. Genom den gemensamma modellen kan riksrevisorn förmedla en samlad bild av pågående och planerad granskning vid myndigheten. Riksrevisionen lämnade granskningsplanen 2021/22 till riksdagen den 22 oktober 2021.
I riksrevisorns årliga rapport samlas de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. För att tydliggöra sambandet med Riksrevisionens granskningsplan redovisas iakttagelserna utifrån de huvudsakliga risker som angett granskningens inriktning. Riksrevisorns årliga rapport 2021 lämnades till riksdagen den 4 juni 2021.
Genom uppföljningsrapporten ger Riksrevisionen riksdagen underlag för att bedöma resultatet av myndighetens granskning, dvs. om den har bidragit till en effektiv statlig verksamhet och tillförlitlig redovisning. Uppföljningsarbetet ska också kunna användas internt för att utveckla Riksrevisionens granskning. Riksrevisorn lämnade uppföljningsrapporten 2021 till riksdagen den 7 april 2021.
Finansutskottet bjuder sedan 2018 in till ett öppet seminarium med riksrevisorn med anledning av den årliga rapporten och uppföljningsrapporten. År 2021 hölls en öppen utfrågning med riksrevisorn den 16 september, för vilken riksrevisorns årliga rapport 2021 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021 låg till grund.
Vid Riksrevisionen finns riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet. Riksdagens råd för Riksrevisionen är riksdagens organ för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Under året har rådet sammanträtt sex gånger. Riksrevisorn har informerat rådet om Riksrevisionens verksamhet och organisation, bl.a. om Riksrevisionens planerade publiceringar, årsredovisning 2020, granskningsplan och förslag till anslag på statens budget 2022.
Vetenskapliga rådets uppgift är att bidra till ökade kunskaper om metoder och förhållanden för att långsiktigt förbättra Riksrevisionens underlag för beslutsfattande och kvalitet i granskningen. Under 2021 anordnade Riksrevisionen fyra sammanträden med vetenskapliga rådet. Riksrevisionens bedömning är att vetenskapliga rådet genom värdefulla synpunkter har bidragit till kvalitetsarbetet inom såväl granskningsverksamheten som Riksrevisionens myndighetsövergripande planering av verksamheten.
Personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö
Personalstatistik
Antal anställda
Antalet anställda ligger på samma nivå som föregående år. Totalt hade Riksrevisionen 306 tillsvidare- eller visstidsanställda per den 31 december 2021. Det har varit ett år med omfattande rekryteringsarbete med löpande ersättnings- och nyrekryteringar.
Tabell 20 Antal anställda per den 31 december 2021
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Antal anställda |
|
306 |
306 |
316 |
|
- varav tillsvidareanställda |
303 |
302 |
309 |
|
|
- varav visstidsanställda |
3 |
4 |
7 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Bland medarbetarna är 64 procent kvinnor och 36 procent män. Bland cheferna är 65 procent kvinnor och 35 procent män.
Tabell 21 Antal anställda fördelat på kvinnor och män
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Antal anställda |
|
306 |
306 |
316 |
|
- varav kvinnor |
|
192 |
185 |
186 |
|
- varav män |
|
114 |
121 |
130 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Tabell 22 Antal chefer fördelat på kvinnor och män
|
|
|
2021-12-31 |
2020-12-31 |
2019-12-31 |
|
Antal chefer |
|
20 |
23 |
23 |
|
- varav kvinnor |
|
13 |
16 |
17 |
|
- varav män |
|
7 |
7 |
6 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Personalomsättning
Personalomsättningen har stigit sedan 2020 och är nu tillbaka på samma nivå som 2019. Att personalomsättningen har ökat från 9 procent 2020 till 16 procent 2021 förklaras till stor del av effekterna av coronapandemin. Riksrevisionen kan se att osäkerheten som existerade på arbetsmarknaden under 2020 har minskat. Som en konsekvens noteras att fler ser sig om efter andra arbetsuppgifter eller ny arbetsgivare. Personalomsättningen i hela staten 2021 ligger på 10 procent.
Riksrevisionen konstaterar att rekryteringsarbetet är åter på samma höga nivå som 2018. Trots en tendens att fler arbetar kvar efter 65 år har antalet pensionsavgångar på Riksrevisionen mer än fördubblats 2021 jämfört med förra året.
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Nyanställda |
47 |
23 |
37 |
|
|
Entledigade |
39 |
27 |
41 |
|
|
Pension |
8 |
3 |
5 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
|
|
Medeltal anställda |
Personalomsättning |
||
|
|
2021 |
2021 |
2020 |
2019 |
|
Årlig revision |
113 |
20 % |
10 % |
17 % |
|
Effektivitetsrevision |
105 |
10 % |
8 % |
5 % |
|
Internationella verksamheten |
22 |
7 % |
9 % |
13 % |
|
De myndighetsgemensamma funktionerna |
63 |
21 % |
8 % |
24 % |
|
Hela myndigheten |
303 |
16 % |
9 % |
14 % |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron på Riksrevisionen minskar för tredje året i rad även om minskningen från föregående år är relativt liten. Sjukfrånvaron 2021 ligger på 2 procent jämfört med den övriga arbetsmarknaden som ligger på 4 procent. Kvinnor är mer sjukskrivna än män på Riksrevisionen. Gruppen 50 år och äldre är den grupp som ligger högst i sjukfrånvaron; samtidigt ser Riksrevisionen att det även här sker en minskning av sjukfrånvaron.
Tabell 25 Sjukfrånvaro av total ordinarie arbetstid
Procent
|
|
|
2021 |
2020 |
2019 |
|
Sjukfrånvaro totalt |
2,0 |
2,1 |
2,7 |
|
|
- varav kvinnor |
|
2,4 |
2,4 |
3,9 |
|
- varav män |
|
1,4 |
1,7 |
1,0 |
|
Anställda 29 år och yngre |
|
0,3 |
0,9 |
0,9 |
|
- varav kvinnor |
|
0,5 |
1,1 |
1,2 |
|
- varav män |
|
0,1 |
0,4 |
0,6 |
|
Anställda 30–49 år |
2,1 |
1,5 |
2,3 |
|
|
- varav kvinnor |
|
2,3 |
2,0 |
3,1 |
|
- varav män |
|
1,8 |
0,8 |
1,1 |
|
Anställda 50 år och äldre |
|
2,5 |
3,5 |
4,0 |
|
- varav kvinnor |
|
3,4 |
3,6 |
6,1 |
|
- varav män |
|
1,2 |
3,3 |
0,9 |
|
Av total sjukfrånvaro avser andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) |
48,5
|
50,2 |
51,6 |
|
|
- varav kvinnor |
|
50,7 |
47,0 |
55,2 |
|
- varav män |
|
42,1 |
56,8 |
31,1 |
|
Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid |
1 |
1,1 |
1,4 |
|
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Kompetensförsörjning
Rekrytering av kompetens och utbildning
Den sammanfattande bedömningen är att coronapandemin haft fortsatt inverkan på samtliga delar av Riksrevisionens kompetensförsörjning. Myndigheten kan säkerställa att den har den kompetens som verksamheten behöver, med undantag för den årliga revisionen. Det är en stor utmaning att attrahera finansiella revisorer. Riksrevisionen fortsätter därför arbetet med att internutveckla medarbetare utöver extern rekrytering. Myndigheten har även påbörjat ett nytt myndighetsövergripande utvecklingsarbete med sin kompetensförsörjning, med ett inledande fokus mot årlig revision. Det har under en längre period varit svårt att klara kompetensförsörjningen till kontoren utanför Stockholm. Vid flera tillfällen har rekryteringar avbrutits på grund av för få eller inga kvalificerade ansökningar. Från och med 2022 erbjuder Riksrevisionen möjlighet till distansarbete med större flexibilitet att arbeta också från andra orter än Stockholm.
Kompetensutveckling är en stor del av Riksrevisionens arbete med kompetensförsörjning parallellt med rekrytering. Kompetensutvecklingen består främst av lärande i arbetet kompletterat med utbildningsinsatser. Riksrevisionen har en generös inställning till utbildningar på både individ- och organisationsnivå. Under året har de flesta utbildningar genomförts på distans via digitala lösningar på grund av coronapandemin. Vissa utbildningar har ställts in eller skjutits fram.
Ledarskap
Målsättningen med Riksrevisionens ledarskapsutveckling är att utveckla och stärka ett gott ledarskap. Under 2021 har Riksrevisionen prioriterat och påbörjat en utveckling av myndighetens ledningsgrupp. Motsvarande utvecklingsinsatser genomförs och planeras även på avdelningsnivå. I dessa insatser anlitar Riksrevisionen en extern leverantör.
Under 2021 har Riksrevisionen arbetat med chefsrollen nu och i framtiden, samt vilka krav som ställs på chefsrollen vid arbete på kontoret och hemifrån. I samband med det har chefer deltagit i utbildning om förändringsledning och om att skapa funktionella och effektiva team i en välmående organisation. Arbetsmiljöfrågor i denna nya kontext är ytterligare exempel på en satsning som har genomförts.
Övriga ledarutvecklingsinsatser som genomförts under året är UGL, individuell chefscoachning och gemensamma chefsforum. Utvecklingsinsatserna har genomförts både i form av fysiska och digitala möten.
Arbetsmiljö
Med anledning av det fortsatta hemarbetet på grund av coronapandemin har även verksamhetsåret 2021 inneburit en utmaning i fråga om arbetsmiljö. Under april genomfördes en arbetsmiljöenkät med fokus på hur arbetet hemifrån fungerat. Resultatet visar på en nöjdhet på 3,8 på en femgradig skala, vilket är i linje med tidigare fem mätningar som genomförts när arbetet skett på kontoret (3,7–3,8). Områden med störst utmaningar gäller arbetsmiljö samt arbete och hälsa. Det är områden Riksrevisionen arbetat med under året. Myndigheten har också lånat ut utrustning till hemarbetsplatser, och erbjudit föreläsning om förebyggande stresshantering.
Inför den successiva återgången till arbete på kontoret har en fysisk skyddsrond och en smittskyddsrond genomförts med hjälp av företagshälsovården. Vissa åtgärder vidtogs, exempelvis vad gäller möbleringen i mötesrum, före återgången. Eftersom den framtida arbetsplatsen innefattar både arbete hemifrån och arbete på kontoret har Riksrevisionen tagit fram en distansarbetspolicy i samverkan med arbetstagarorganisationerna. Policyn börjar tillämpas fr.o.m. 2022.
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Revisionsberättelsen
Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 18 mars 2022 (dnr 840-2021/22). Den finns i bilaga 2.
Enligt externrevisorns uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2021 och dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Enligt externrevisorns uppfattning, baserat på revision av årsredovisningen, har i alla väsentliga avseenden riksrevisorn använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Promemoria avseende bokslutsgranskning
Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Promemorian finns i bilaga 2. Iakttagelserna har diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning, enligt promemorian.
I en inledande sammanfattande slutsats konstaterar externrevisorn efter löpande granskning och granskning av bokslut och årsredovisning att granskningen inte föranlett några väsentliga anmärkningar. Externrevisorn anser att Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2021 ger en rättvisande bild. Därefter lämnas information om olika delar av granskningen.
Externrevisorns granskning avseende årsredovisningen har huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen. Vad gäller granskningen av resultatredovisningen har externrevisorn fokuserat på att göra en faktakontroll mot relevanta underlag och/eller specifikationer.
Uttalandet av riksrevisorn där hon intygar att Riksrevisionens interna styrning och kontroll är betryggande, har som underlag bl.a. de direktrapporterande chefernas uppföljning av verksamhetsriskerna under året med slutlig bedömning i samband med årsredovisningens framtagande.
Externrevisorn har granskat att den finansiella redovisningen är upprättad enligt gällande regler och att god redovisningssed tillämpats. Externrevisorns granskning har inte föranlett några anmärkningar. Några av de väsentliga iakttagelser och analyser som externrevisorn nämner i promemorian, utöver avsnitt 2 och 3, gäller (promemorians avsnitt 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 och 7):
– Intäkter av uppdragsverksamhet är i nivå med föregående år och avser granskning av Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic States, CBSS) 239 000 kronor (2020: 232 000 kronor), andra ersättningar 0 kronor (2020: 677 000 kronor), och reavinster från försäljning av anläggningstillgångar 0 kronor (2020: 677 000 kronor). Därutöver redovisas intäkter av bidrag med 877 000 kronor (2020: 353 000 kronor).
– Verksamhetens kostnader inklusive lämnade bidrag är i nivå med föregående år, totalt något lägre kostnader jämfört med 2020: 0,1 procent (2020: 3,3 procent). Det lägre kostnadsutfallet för innevarande år förklaras av högre personalkostnader, lägre lokalkostnader, och i huvudsak oförändrade övriga driftskostnader. Medeltalet anställda under året uppgår till 289 (2020: 292). Antal anställda inklusive tjänstlediga vid årets slut uppgick till 306 (2020: 306).
– De högre personalkostnaderna förklaras främst av ökade lönekostnader och arvoden. Myndigheten ändrade föregående år tidpunkt för lönerevision från den 1 oktober 2020 till den 1 april 2021, vilket innebär en höjning av lönekostnadsnivån från denna tidpunkt.
– Kostnader för lämnade bidrag för extern kompetens och konsulter uppgick till 29 160 000 kronor (2020: 23 823 000 kronor). Ökningen förklaras främst av ökat behov av konsulttjänster inom den årliga revisionen, vilket beror på färre antal anställda revisorer under året.
– Årets kapitalförändring är negativ med 20 000 kronor (2020: 9 000 kronor).
– Anslagsutfallet är 2 906 000 kronor högre än 2020 (2020: 14 325 000 kronor lägre än 2019). Skillnaden i anslagsutfall förklaras främst av högre kostnader för personal men även av lägre totalt kostnadsutfall avseende hyreskostnader under 2021.
– Externrevisorn har granskat balansräkningen mot upprättade avstämningsbilagor utan anmärkningar. Varje balanspost är väl dokumenterad. Större förändringar jämfört med föregående år har externrevisorn fått förklarade.
– Förändringar av fordringar hos andra myndigheter, avräkning mot statsverket och räntekontot i Riksgälden påverkas dels av anslagssparandet, dels av en senareläggning av fakturering av arbete utfört inom den årliga revisionen. Lån hos Riksgälden påverkas bl.a. av upplåning och amortering av lån för investeringar. Det utgående bokförda värdet av anläggningstillgångar uppgår till 11 861 000 kronor (2020: 14 741 000 kronor) och är i balans med låneskulden hos Riksgälden.
– Gällande avsättningar nämns bl.a. att övriga avsättningar 3 480 000 kronor (2020: 0 kronor) avser omställningskostnader i samband med nedläggning av kontoren i Jönköping och Uppsala per den 31 december 2021. Omställningskostnaderna avser dels avsättning för återstående hyreskostnader enligt avtal med ca 3,0 miljoner kronor, dels kostnader som tillkommer i samband med stängningen av kontoren med ca 500 000 kronor.
– Externrevisorn har granskat faktauppgifter och belopp i resultatredovisningen mot underlag samt har även analyserat Riksrevisionens beskrivning av måluppfyllelsen. Externrevisorn anser att samtliga verksamhetsgrenar ger en tillfredsställande beskrivning av respektive verksamhet och måluppfyllelse.
– Externrevisorn har granskat redovisning och fördelning av myndighetens gemensamma kostnader mot underlag och mot myndighetens redovisning. Fördelningen sker oförändrat jämfört med föregående år i enlighet med den princip som myndigheten anger. Förvaltningsanslaget representerar 91,0 procent (2020: 92,8 procent) av antal timmar och redovisar 94,1 procent (2020: 94,4 procent) i andel av egna indirekta och myndighetsgemensamma kostnader. Motsvarande för det internationella utvecklingssamarbetet är 9,0 procent (2020: 8,2 procent) av antal timmar och 5,9 procent (2020: 5,6 procent) av totala indirekta kostnader.
– Externrevisorn har läst protokoll från ledningsgruppsmöten, rapportering från internrevisionen, verksamhetsplanen och anslagsdirektiven. Externrevisorn har granskat myndighetens uppgifter om ledande befattningshavare i årsredovisningen på s. 42 utan kvarstående noteringar. Årsredovisningen är enligt externrevisorns bedömning upprättad i enlighet med gällande lagar, förordningar och direktiv. Externrevisorn har vidare inte funnit något som tyder på att verksamheten inte bedrivits i enlighet med anslagsdirektivet 2021 eller andra gällande regler och riktlinjer.
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022
Den 8 april 2022 publicerade Riksrevisionen sin uppföljningsrapport med resultatet av 2022 års uppföljning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen samt modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter som lämnats av den årliga revisionen. I förordet uttalar riksrevisor Helena Lindberg bl.a. följande:
Att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning är en komplex uppgift. Det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att det är Riksrevisionens granskningar som är den direkta anledningen till de iakttagna förbättringarna. Med det i beaktande bedömer jag att Riksrevisionens samlade granskning genom årlig revision och effektivitetsrevision har haft genomslag och har bidragit till förbättringar i de granskade verksamheterna.
I de flesta fall har revisionsberättelser och revisionsrapporter från den årliga revisionen och granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen medfört någon form av åtgärd från regeringen, myndigheter eller andra granskade organisationer.
Förra årets uttalanden av utskottet
I sitt betänkande våren 2021 med anledning av Riksrevisionens årsredovisning för 2020 (bet. 2020/21:KU17) noterade utskottet att anslagsförbrukningen på Riksrevisionens båda anslag varit betydligt lägre än målet om full anslagsförbrukning, vilket i huvudsak syntes förklaras av coronapandemin. Enligt externrevisorn förklarades verksamhetens lägre kostnader av lägre kostnader för personal och övriga driftskostnader främst avseende resor, logi, kurser och konferenser. En bakomliggande orsak till att myndigheten under 2020 haft färre anställda var, enligt externrevisorn, att ersättningsrekryteringarna under 2020, efter rekryteringsstopp under slutet av 2019, inletts senare än planerat.
Beträffande personalomsättning noterade utskottet att denna vid myndigheten som helhet hade minskat till 9 procent 2020, jämfört med 14 procent 2019 och 16 procent året dessförinnan, samt att detta enligt årsredovisningen inte gick att härleda enbart till coronapandemin utan att även andra faktorer bedöms påverka. Inom den årliga revisionen hade personalomsättningen minskat till 10 procent, jämfört med 17 procent 2019 och 15 procent 2018, och inom de myndighetsgemensamma funktionerna hade den minskat till 8 procent, jämfört med 24 procent 2019 och 32 procent 2018.
Utskottet betonade vikten av de satsningar som Riksrevisionen gjort för att säkerställa att hemarbetet under coronapandemin fungerat så bra som möjligt. Det är vidare angeläget, anförde utskottet, att flytten av Stockholmskontoret till nya lokaler följs upp vad gäller arbetsmiljön, och utskottet ser fram emot att en sådan görs vid lämpligt tillfälle med hänsyn till coronapandemin.
Utskottet har framhållit betydelsen av Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbetsgivare, bl.a. genom utvecklingsmöjligheter för arbetstagare inom myndigheten. Detta är, anförde utskottet, inte minst av värde med hänsyn till att rekrytering av bl.a. erfarna revisorer möter utmaningar. Som utskottet uttalat tidigare är det, anförde utskottet vidare, även viktigt att personalen ges förutsättningar för balans mellan arbetsliv och privatliv. Prioritering av ersättningsrekryteringar kan gynna arbetsmiljön och bidra till Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare.
Våren 2021 konstaterade utskottet att Riksrevisionens tre verksamhetsgrenar med de begränsningar som coronapandemin orsakat hade gjort ett gott arbete under 2020. Den årliga revisionen av myndigheters och organisationers årsredovisningar hade slutförts med god kvalitet och i tid, och den årliga revisionen hade även 2020 fått positiva bedömningar av de myndigheter som reviderats. Effektivitetsrevisionen hade publicerat något färre granskningsrapporter än 2019 och 2018, men det noterades att pandemin lett till en minskad tillgänglighet till de myndigheter som granskats och till ökat hemarbete. Vidare hade effektivitetsrevisionen under den pågående pandemikrisen tagit stor hänsyn till att flera verksamheter hade samhällsviktiga och brådskande uppgifter inom krishanteringen. Även förutsättningarna för den internationella verksamheten hade påverkats av coronapandemin, men planerade aktiviteter inom det internationella utvecklingssamarbetet hade i hög grad kunnat genomföras digitalt.
Utskottet noterade även att riksdagens råd för Riksrevisionen löpande hållits informerat om verksamheten m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn i alla väsentliga avseenden har använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Utskottet noterar att anslagsförbrukningen på Riksrevisionens båda anslag även 2021 varit betydligt lägre än målet om full anslagsförbrukning, vilket i huvudsak synes förklaras av coronapandemin. Enligt externrevisorn förklaras kostnadsutfallet för 2021 av högre personalkostnader, lägre lokalkostnader, och i huvudsak oförändrade övriga driftskostnader. Det är utskottets förhoppning att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna uppnå fullt anslagsutnyttjande.
Vidare kan noteras att personalomsättningen vid myndigheten har ökat, vilket enligt Riksrevisionen till stor del förklaras av effekterna av coronapandemin. Utskottet noterar även att antalet pensionsavgångar mer än fördubblats 2021 jämfört med år 2020. Utskottet vill framhålla vikten av en god personalförsörjning och ser mot den bakgrunden positivt på att Riksrevisionens även 2021 arbetat för att vara attraktiv som arbetsgivare, bl.a. genom utvecklingsmöjligheter för arbetstagare inom myndigheten. Det är utskottets förhoppning att detta och annat arbete ska bidra till en jämnare personalomsättning.
Utskottet vill även avseende 2021 uppmärksamma de satsningar som Riksrevisionen har gjort för att säkerställa att hemarbetet under coronapandemin fungerat så bra som möjligt liksom värdet av det arbetsmiljöarbete som vidtagits inför återgång till arbete på kontoret. Sedan Riksrevisionen nu har återgått till arbete på kontoret, om än med vissa möjligheter till distansarbete, ser utskottet med intresse fram emot att vid lämpligt tillfälle få ta del av en uppföljning av flytten av Stockholmskontoret till nya lokaler.
Riksrevisionens tre verksamhetsgrenar årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksamhet har med de begränsningar som coronapandemin orsakat utfört ett gott arbete även under 2021. Det kan här betonas att den internationella verksamheten, trots att även den påverkats av coronapandemin, i hög grad har kunnat genomföra planerade aktiviteter inom det internationella utvecklingssamarbetet digitalt.
Slutligen kan noteras att riksdagens råd för Riksrevisionen löpande har hållits informerat om verksamheten m.m.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens aktuella årsredovisning till handlingarna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2021/22:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2021.
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
