|
Justitieutskottets betänkande
|
Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda
Sammanfattning
Utskottet ställer sig i huvudsak bakom regeringens förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen i de delar det avser stärkt sekretess för kontaktuppgifter till enskilda. Övriga delar av regeringens lagförslag behandlas i betänkande 2021/22:JuU35.
Utskottet föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2023. Utskottet föreslår även att det ska införas en övergångsbestämmelse.
Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande. Enligt utskottet bör regeringen återkomma med en utförlig bedömning av hur stora de ökade kostnaderna med anledning av de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen förväntas bli.
I betänkandet finns en reservation (S, V) där det föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:186 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda
Kostnader med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, punkt 2 (S, V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i de delar det avser 35 kap. 7 och 12 a §§ samt rubriken närmast före 35 kap. 12 a § med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:186 punkt 3.2.
|
2. |
Kostnader med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en bedömning av kostnaderna med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4540 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6.
Reservation (S, V)
Stockholm den 16 juni 2022
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Juno Blom (L), Tobias Andersson (SD), Martin Marmgren (MP), Ingemar Kihlström (KD), Sten Bergheden (M), Malin Björk (C) och Gudrun Nordborg (V).
I proposition 2021/22:186 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring föreslår regeringen lagändringar i rättegångsbalken, brottsbalken och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som syftar till att stärka rättsprocessen och öka lagföringen. Förslagen innebär bl.a. att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff, samtidigt som straffet för olika former av falska anklagelser skärps, och att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Regeringen föreslår även att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol och för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Huvuddelen av förslagen i propositionen behandlas i betänkande 2021/22:JuU35. Under beredningen av det ärendet lämnade Domstolsverket in en skrivelse till justitieutskottet (dnr 1987-2021/22). I skrivelsen begärs att vissa delar av förslaget till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft tidigast den 1 april 2023 och att riksdagen ska besluta om en särskild övergångsbestämmelse. Mot bakgrund av Domstolsverkets skrivelse beslutade utskottet den 19 maj 2022 att regeringens förslag till ändring av 35 kap. 7 § och förslag till ny bestämmelse i 35 kap. 12 a § offentlighets- och sekretesslagen skulle brytas ut ur ärendet och i stället behandlas i ett särskilt betänkande (prot. 2021/22:29 § 7). Utskottet beslutade även att behandla ett yrkande i en följdmotion i det ärendet.
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:186 i de delar som har brutits ut ur betänkande 2021/22:JuU35. Regeringens lagförslag innebär att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I ärendet behandlas även ett yrkande i en följdmotion. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.
Vid ett utskottssammanträde den 31 maj 2022 lämnade företrädare för justitiedepartementet och Domstolsverket information i ärendet till utskottet. Åklagarmyndigheten har lämnat information samt inkommit med ett yttrande i ärendet.
Mot bakgrund av vad som framkommit under beredningen föreslår utskottet vissa ändringar i regeringens förslag. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.
Utskottet har inte begärt något yttrande från Lagrådet eftersom Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans art.
Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen i de delar som behandlas i betänkandet, med den ändringen att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2023 och att en övergångsbestämmelse införs. Lagändringarna innebär stärkt sekretess för kontaktuppgifter till enskilda.
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en bedömning av kostnaderna med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och tillkännager detta för regeringen.
Jämför reservationen (S, V).
Propositionen
Regeringens förslag
Regeringen föreslår, såvitt nu är av intresse, att sekretess ska gälla hos en domstol i ett brottmål för uppgift som rör en enskild, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men och uppgiften avser
– bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysningar om var han eller hon bor stadigvarande eller tillfälligt
– telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med honom eller henne
– personnummer.
Motsvarande sekretess ska enligt förslaget gälla i ett tvistemål om enskilt anspråk i anledning av brott och i ett ärende som rör brott. Sekretessen ska inte gälla för uppgift som rör den som är tilltalad eller svarande. För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst femtio år. Sekretessen ska bestå hos de myndigheter som för över sekretesskyddade kontaktuppgifter till en domstol.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Av propositionen framgår att Domstolsverket önskar att bestämmelserna träder i kraft efter driftsättningen av projektet Digitalisering av brottmålsprocessen (DBM). Detta för att nödvändiga anpassningar av verksamhetsstöden ska kunna genomföras i tid. Regeringen framhåller att lagändringarna med hänsyn till det angelägna syftet att stärka rättsprocessen och öka lagföringen bör träda i kraft så snart som möjligt. Givet en rimlig förberedelsetid för de myndigheter som påverkas av förslagen bör lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2022. Detta gäller även med beaktande av vad Domstolsverket anför. Enligt regeringen behövs det inte några övergångsbestämmelser.
Konsekvenser av förslagen
Av propositionen framgår att Domstolsverket bedömer att förslagen har påtaglig påverkan på utvecklingen av verksamhetsstöden för Sveriges Domstolar och att de ökade kostnaderna inte kan anses rymmas inom befintliga medel för utveckling av dessa.
Regeringen anför att förslagen om nya sekretessbestämmelser bl.a. kommer att innebära sekretess för ett relativt stort antal uppgifter hos domstolarna och Åklagarmyndigheten som i nuläget är offentliga. För att kunna hantera detta kommer det att krävas nya rutiner och strukturer för hanteringen av sådana uppgifter, t.ex. genom utvecklingen av nya it-stöd. Det kan förväntas att den föreslagna ordningen kommer att ta vissa resurser i anspråk hos domstolarna, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, vilket leder till ökade kostnader för dessa myndigheter. Förslagen kommer vidare att medföra vissa ökade kostnader för Kronofogdemyndigheten när det gäller hantering av domar om skadestånd till målsägande. Det är enligt regeringen inte möjligt att närmare uppskatta hur stora dessa utgifter blir, men de förväntas inte vara större än att de ryms inom ramen för myndigheternas beslutade anslag.
Begäran från Domstolsverket
Som framgår ovan har Domstolsverket lämnat in en skrivelse till justitieutskottet. I skrivelsen begärs att regeringens förslag till ändring av 35 kap. 7 § och förslag till ny bestämmelse i 35 kap. 12 a § offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft tidigast den 1 april 2023. Vidare begärs att det införs en övergångsbestämmelse som innebär att 12 a § begränsas till att omfatta enbart de mål som inkommer till domstolarna efter ikraftträdandet. Som skäl för sin begäran anför Domstolsverket sammanfattningsvis följande.
Förslaget har mycket stor påverkan på tingsrätternas och hovrätternas verksamhet. De behov av ändringar i mål- och ärendehanteringssystemen som ändringarna föranleder går rent praktiskt inte att genomföra till den 1 juli 2022. Ändringarna kräver en omfattande verksamhetsanalys som precis har påbörjats. Därefter måste själva verksamhetsstöden justeras, vilket troligen kräver mycket omfattande it-utveckling. Ett senarelagt ikraftträdande skulle ge Domstolsverket möjlighet att anpassa systemen och domstolarna möjlighet att förbereda sig och ta fram rutiner och riktlinjer för hanteringen. Som lyftes i Domstolsverkets remissvar kommer Domstolsverket den 3 oktober 2022 att installera ett nytt verksamhetsstöd för mål- och ärendehanteringen i brottmål. Driftsättningen av detta innebär att det i praktiken är omöjligt att genomföra de förändringar i domstolarnas verksamhetsstöd som krävs för att domstolarna ska kunna hantera de nu aktuella ändringarna i sekretessbestämmelserna förrän tidigast i mars 2023.
Vidare finns det stora verksamhetsmässiga utmaningar med att låta sekretessbestämmelsen gälla redan pågående och sedan tidigare avslutade mål. Redan arbetsuppgiften att inför ett ikraftträdande av sekretessbestämmelsen gå igenom samtliga öppna mål vid domstolarna och sekretessmarkera de mål som innehåller sekretessreglerade uppgifter är mycket omfattande. Att göra samma sak med redan avslutade mål är över huvud taget inte praktiskt genomförbart. Till detta kommer att vissa delar av skyddsintresset – att bidra till tryggheten under processen och att minska risken för otillbörlig påverkan – rimligen är väsentligt mindre efter det att målets handläggning har avslutats. I de flesta balanserade och öppna mål har med all säkerhet uppgifter som framgent kommer att omfattas av sekretess redan tidigare lämnats ut. Har uppgifterna tidigare lämnats ut innebär det att domstolen vid den menbedömning som ska göras i samband med ett utlämnande i normalfallet kommer fram till att sekretess inte gäller. Domstolarna har emellertid, av det skälet att den som begär ut allmänna handlingar har rätt att vara anonym, inga uppgifter om en handling har lämnats ut eller inte, bortsett från de fall då ett utlämnande har nekats helt eller delvis. Vid en avvägning mellan den verksamhetspåverkan som bestämmelsen får i fråga om pågående och äldre mål och ärenden, ställt mot att den enskilde med största sannolikhet inte drabbas av något ytterligare men vid ett utlämnande, framstår det som proportionerligt att begränsa bestämmelsen till att gälla endast nya mål och ärenden. Sammantaget talar därför starka skäl för att införa en övergångsbestämmelse med innebörden att de föreslagna sekretessbestämmelserna endast omfattar mål som inkommer till domstolarna efter ikraftträdandet.
Domstolsverket lämnar även ett förslag på lydelse av en övergångsbestämmelse. Förslaget innebär att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för vissa uppgifter som förekommer i ett mål eller ärende som före ikraftträdandet har kommit in till den domstol som först ska pröva målet eller ärendet. Samma sak föreslås gälla för motsvarande uppgifter hos brottsutredande myndigheter i ärenden där åtal har väckts före ikraftträdandet.
Kompletterande uppgifter
Under beredningen av ärendet har företrädare för justitiedepartementet och Domstolsverket besökt utskottet och bl.a. informerat om hur regeringens lagförslag skulle påverka domstolarnas verksamhet. Justitiedepartementet har inte framfört några invändningar mot Domstolsverkets begäran.
Åklagarmyndigheten har i ett skriftligt yttrande tillstyrkt Domstolsverkets förslag.
Motionen
Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2021/22:4540 yrkande 6 att regeringen ska återkomma med en bedömning av hur stora de ökade kostnaderna med anledning av de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen förväntas bli.
Utskottets ställningstagande
Det har under utskottsbehandlingen inte framställts några invändningar i sig mot regeringens förslag om stärkt sekretess för kontaktuppgifter till enskilda. Utskottet anser att lagförslaget är ändamålsenligt utformat och att det bör antas av riksdagen.
Syftet med förslaget är att öka tryggheten och minska risken för otillbörlig påverkan, vilket kan antas medföra att fler personer väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna och vågar vittna om brott. Det är därför angeläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt. I propositionen föreslår regeringen att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022. Som framgår ovan har dock förslaget mycket stor påverkan på tingsrätternas och hovrätternas verksamhet, och enligt Domstolsverket är det i praktiken omöjligt att hinna genomföra de förändringar i domstolarnas verksamhetsstöd som krävs för att domstolarna ska kunna hantera de nu aktuella lagändringarna till dess. Ett senarelagt ikraftträdande till den 1 april 2023 skulle däremot enligt Domstolsverket ge myndigheten möjlighet att anpassa mål- och ärendehanteringssystemen och domstolarna möjlighet att förbereda sig och ta fram rutiner och riktlinjer för hanteringen. Mot denna bakgrund anser utskottet att lagändringarna i enlighet med Domstolsverkets begäran i stället bör träda i kraft den 1 april 2023.
Den föreslagna sekretessbestämmelsen träffar, utöver de mål och ärenden som inleds efter ikraftträdandet, även pågående och tidigare avslutade mål och ärenden. Som Domstolsverket lyfter fram kan dock skyddsintresset – att öka tryggheten och minska risken för otillbörlig påverkan – antas vara mindre i avslutade mål och ärenden än i de som inleds efter ikraftträdandet, samtidigt som det är en omfattande arbetsuppgift att gå igenom tidigare och pågående mål och ärenden och sekretessmarkera dem som innehåller uppgifter för vilka sekretess gäller. Till detta kommer svårigheterna att sekretesspröva uppgifter som kan ha lämnats ut tidigare. Mot denna bakgrund anser utskottet att bestämmelsen om stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda, i enlighet med Domstolsverkets begäran, bör begränsas till att endast gälla de mål och ärenden som inleds efter ikraftträdandet.
När det gäller sekretessen för motsvarande uppgifter hos de brottsutredande myndigheterna är denna kopplad till sekretessen hos domstolen (se 35 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen). Den ovan föreslagna övergångsbestämmelsen innebär således att i de fall uppgifterna förekommer i ett mål eller ärende som inletts i domstol före ikraftträdandet upphör sekretessen att gälla hos de brottsutredande myndigheterna om uppgifterna lämnas till en domstol med anledning av ett åtal, oavsett om detta väcks före eller efter ikraftträdandet. I de fall åtal väcks efter ikraftträdandet blir det således nödvändigt för myndigheten att informera sig om huruvida ett mål eller ett ärende har inletts i domstolen före ikraftträdandet. Domstolsverket har därför föreslagit att ytterligare en övergångsbestämmelse införs som innebär att äldre bestämmelser ska gälla för uppgifter hos de brottsutredande myndigheterna som före ikraftträdandet har lämnats till en domstol med anledning av ett åtal. Åklagarmyndigheten har tillstyrkt förslaget. Enligt utskottet skulle dock en sådan ordning innebära en oönskad diskrepans mellan hur uppgifterna behandlas i domstolar och brottsutredande myndigheter. Dessutom finns det risk för oklarheter vid tillämpningen av en sådan övergångsbestämmelse eftersom sekretessbestämmelsen för uppgifterna hos de brottsutredande myndigheterna hänvisar till sekretessbestämmelsen för domstolarna. Även om utskottet har förståelse för att övergångsbestämmelsen som utskottet har föreslagit kan innebära visst merarbete för de brottsutredande myndigheterna under en övergångsperiod anser utskottet att övervägande skäl talar för att införa en sådan bestämmelse. Genom att ikraftträdandet skjuts fram till den 1 april 2023 finns det också tid för myndigheterna att tillsammans med domstolarna ta fram rutiner för det närmare samarbetet i dessa frågor.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet således att det införs en övergångsbestämmelse med den lydelse som framgår av bilaga 3.
Som framkommit under ärendets beredning kommer de föreslagna ändringarna att vara mycket resurskrävande, inte minst för tingsrätterna där ett mycket stort antal handlingar i varierande grad kommer att omfattas av sekretess. Här bör särskilt framhållas att förändringarna kommer att innebära ett omfattande arbete med granskning av förundersökningsprotokoll i mål där det finns en målsägande eller ett vittne. Mot denna bakgrund framstår regeringens bedömning att de ökade kostnaderna kommer att kunna rymmas inom ramen för myndigheternas beslutade anslag inte som realistisk. Regeringen bör därför återkomma med en utförlig bedömning av hur stora de ökade kostnaderna med anledning av de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen förväntas bli. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion 2021/22:4540 (M) yrkande 6.
|
Kostnader med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, punkt 2 (S, V) |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Petter Löberg (S), Maria Strömkvist (S), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S) och Gudrun Nordborg (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4540 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6.
Ställningstagande
Vi förutsätter att regeringen – inte minst mot bakgrund av vad Domstolsverket har redovisat i sin begäran – noga kommer att följa vilken påverkan lagändringarna får på domstolarnas verksamhet. Vi anser därför inte att det finns anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om en bedömning av kostnaderna för förslaget som motionärerna föreslår.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:186 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring:
3.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Förslaget behandlas i den del som avser 35 kap. 7 och 12 a §§ samt rubriken närmast före 35 kap. 12 a §.
2021/22:4540 av Johan Forssell m.fl. (M):
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en bedömning av hur stora de ökade kostnaderna med anledning av de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen förväntas bli och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
|
Regeringens förslag |
Utskottets förslag |
|
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. |
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgift som förekommer i ett mål eller ärende som har inletts i domstol före ikraftträdandet. |