|
|
Effektivare bevisupptagning inom EU
Sammanfattning
I november 2020 antogs en omarbetad EU-förordning om samarbetet kring bevisupptagning på civilrättens område. Det huvudsakliga syftet med omarbetningen har varit att effektivisera samarbetet genom att digitalisera förfarandet i så stor utsträckning som möjligt. EU-förordningen blir direkt tillämplig i Sverige men medför följdändringar i tre lagar.
I propositionen lämnas förslag till lagändringarna, som innebär att hänvisningar till den tidigare förordningen om bevisupptagning ändras till att avse den nya förordningen om bevisupptagning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:142 Effektivare bevisupptagning inom EU.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Effektivare bevisupptagning inom EU
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Effektivare bevisupptagning inom EU |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,
2. lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol,
3. lag om ändring i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur med den ändringen att orden ”mål eller ärenden” i lagens rubrik ska bytas ut mot orden ”mål och ärenden”.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:142 punkterna 1–3.
Stockholm den 12 maj 2022
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Juno Blom (L), Tobias Andersson (SD), Martin Marmgren (MP), Ingemar Kihlström (KD), Anna Wallentheim (S) och Malin Björk (C).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:142 Effektivare bevisupptagning inom EU. I propositionen redovisar regeringen en omarbetad EU-förordning om samarbetet kring bevisupptagning på civilrättens område som blir direkt tillämplig i Sverige men som medför följdändringar i tre lagar. I propositionen lämnas förslag till lagändringarna som innebär att hänvisningar till den tidigare förordningen om bevisupptagning ändras till att avse den nya förordningen om bevisupptagning.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Effektivare bevisupptagning inom EU
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om bevisupptagning åt utländsk domstol, lag om ändring i lagen om bevisupptagning vid utländsk domstol och lag om ändring i lagen om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
Propositionen
Bevisupptagningsförordningen är direkt tillämplig
Den omarbetade bevisupptagningsförordningen[1] är direkt tillämplig i svensk rätt. En EU-förordning varken ska eller får genomföras i eller omvandlas till nationell rätt. Däremot kan kompletterande bestämmelser på nationell nivå antas för att säkerställa att förordningen kan tillämpas på ett bra sätt.
Kompletterande bestämmelser till 2001 års bevisupptagningsförordning[2] finns i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och regeringens tillkännagivande (2003:483) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Omarbetningen av bevisupptagningsförordningen medför att dessa författningar måste ändras. Även följdändringar i andra lagar krävs.
Hänvisningar i lag ska avse den nya bevisupptagningsförordningen
Regeringen föreslår att de hänvisningar till 2001 års bevisupptagningsförordning som finns i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol, lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol och lagen om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ska ändras till att avse 2020 års bevisupptagningsförordning. Hänvisningarna ska även fortsättningsvis vara dynamiska dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
Tingsrätterna som i dag fungerar som behöriga domstolar enligt 2001 års bevisupptagningsförordning bör fortsätta att ha samma funktion och uppgifter enligt 2020 års bevisupptagningsförordning. Svenska domstolar bör fortfarande få begära att en domstol i en annan medlemsstat ska ta upp bevisning. Regeringskansliet som idag fungerar som centralt organ enligt 2001 års bevisupptagningsförordning bör fortfarande ha samma funktion och uppgifter enligt 2020 års bevisupptagningsförordning.
Huvudregeln enligt 2020 års bevisupptagningsförordning är att all kommunikation enligt förordningen ska ske via ett decentraliserat it-system.
Vissa kompletterande bestämmelser till 2020 års bevisupptagningsförordning bör tas in i en ny förordning med kompletterande bestämmelser till EU:s bevisupptagningsförordning. Till följd av det bör regeringens tillkännagivande om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur utgå. När de artiklar i 2020 års bevisupptagningsförordning som är hänförliga till det decentraliserade it-systemet ska börja tillämpas bör den nationella regleringen om tillåtna metoder för kommunikation enligt bevisupptagningsförordningen således upphävas.
De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 och enligt regeringens bedömning behövs inte några övergångsbestämmelser.
Utskottets ställningstagande
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de, med en mindre redaktionell justering av lagtexten, bör antas. Utskottet tillstyrker därför regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:142 Effektivare bevisupptagning inom EU:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
Bilaga 2
