|
Justitieutskottets betänkande
|
En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en samlad straffrättslig terrorismlagstiftning. Förslaget innebär att de tre lagar som i dag reglerar brott kopplade till terrorism ersätts av en ny terroristbrottslag. Den nya lagen ska reglera straffansvar för terroristbrott, samröre med en terroristorganisation, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet och resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet. Därutöver föreslås bl.a. att straffbestämmelserna förenklas och kompletteras, att straffet skärps för de flesta brott och att alla terroristbrott som inte är mindre grova ska vara undantagna från preskription.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Utskottet föreslår även tre tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Enligt utskottet bör brottet samröre med terroristorganisation få ett vidare tillämpningsområde än i dag, deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras och straffen för terroristbrott skärpas ytterligare. I tre reservationer (S, C, V, MP) föreslås att riksdagen inte ska göra några sådana tillkännagivanden.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns totalt åtta reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning.
Tolv yrkanden i följdmotioner.
Tio yrkanden motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning
1.En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning, punkt 1 (V)
2.Terroristbrottets subjektiva rekvisit, punkt 2 (M, SD, KD)
3.Samröre med terroristorganisation, punkt 3 (S, C, V, MP)
4.Samröre med ensamagerande terrorister, punkt 4 (KD)
5.Deltagande i terroristorganisation, punkt 5 (S, C, V, MP)
6.Förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, punkt 6 (M, KD, L)
7.Skärpta straff för terroristbrott, punkt 7 (S, C, V, MP)
8.Uppföljning av finansieringsbrottet, punkt 8 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. terroristbrottslag,
2. lag om ändring i brottsbalken,
3. lag om ändring i rättegångsbalken,
4. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
5. lag om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor,
6. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
7. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
8. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
9. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
10. lag om ändring i lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning,
11. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
12. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
13. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
14. lag om ändring i skyddslagen (2010:305),
15. lag om ändring i fängelselagen (2010:610),
16. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),
17. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
18. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),
19. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
20. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
21. lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,
22. lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer,
23. lag om ändring i tullagen (2016:253),
24. lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
25. lag om ändring i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,
26. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
27. lag om ändring i lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande,
28. lag om ändring i lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:133 punkterna 1–28 och avslår motionerna
2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 11 och
2021/22:4445 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V).
Reservation 1 (V)
|
2. |
Terroristbrottets subjektiva rekvisit |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och
2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3.
Reservation 2 (M, SD, KD)
|
3. |
Samröre med terroristorganisation |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om samröre med terroristorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 14,
2021/22:2980 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3,
2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 4,
2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.
Reservation 3 (S, C, V, MP)
|
4. |
Samröre med ensamagerande terrorister |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 4 (KD)
|
5. |
Deltagande i terroristorganisation |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av deltagande i terroristorganisation och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motion
2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 15.
Reservation 5 (S, C, V, MP)
|
6. |
Förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 10 och
2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2.
Reservation 6 (M, KD, L)
|
7. |
Skärpta straff för terroristbrott |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om skärpta straff för terroristbrott och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 16,
2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9,
2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1,
2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 7 (S, C, V, MP)
|
8. |
Uppföljning av finansieringsbrottet |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3.
Reservation 8 (L)
Stockholm den 19 maj 2022
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Juno Blom (L), Tobias Andersson (SD), Martin Marmgren (MP), Ingemar Kihlström (KD), Anna Wallentheim (S) och Malin Björk (C).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning. I propositionen föreslås att en ny lag, terroristbrottslagen, ska ersätta de tre lagar som i dag reglerar brott kopplade till terrorism. Syftet är att göra regleringen mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig. Utöver det föreslås bl.a. straffskärpningar för de flesta brott och att det straffbara området för några brott utvidgas.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lag-förslag finns i bilaga 2.
Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlar utskottet även fyra motioner från allmänna motionstiden 2021/22. Motionsförslagen finns i bilaga 1.
Det kan nämnas att riksdagen tidigare har gjort flera tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till de som nu behandlas i propositionen. En närmare genomgång av dessa görs i det följande avsnittet under rubriken Tidigare riksdagsbehandling (s. 19).
En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar.
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om samröre med terroristorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om skärpta straff för terroristbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (V), 2 (M, SD, KD), 3 (S, C, V, MP), 4 (KD), 5 (S, C, V, MP), 6 (M, KD, L), 7 (S, C, V, MP) och 8 (L).
Gällande rätt
Lagen om straff för terroristbrott innehåller bestämmelser om terroristbrott och osjälvständiga former av terroristbrott samt en straffskärpningsregel avseende vissa gärningar med terrorismsyfte.
I finansieringslagen och rekryteringslagen regleras straffansvaret för gärningar som har samband med terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, men där straffansvaret avser ett tidigare stadium.
Rekryteringslagen omfattar till att börja med ett straffansvar för offentlig uppmaning, rekrytering, utbildning och resa. För dessa brott krävs att det kan bevisas att det finns en avsikt eller vetskap om att terroristbrott eller annan särskilt allvarlig brottslighet ska begås. Det krävs dock inte att brottet är preciserat i fråga om tidpunkt eller närmare tillvägagångssätt. Uppsåtet behöver alltså inte avse en viss bestämd gärning, utan det är tillräckligt att det finns uppsåt till att det förr eller senare ska begås terroristbrott eller annan särskilt allvarlig brottslighet. Det samröresbrott som också finns i rekryteringslagen omfattar att ta befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor eller transportmedel för en terroristorganisation, att upplåta lokal eller mark till en sådan organisation eller att lämna annat liknande stöd till den. För straffansvar krävs att gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen. Samröre är som nämnts kriminaliserat även på försöksstadiet.
Därutöver är det enligt finansieringslagen straffbart att finansiera eller försöka finansiera olika slags terroristbrottslighet. Straffansvaret omfattar också att finansiera eller försöka finansiera en terrorist eller en terroristorganisation oavsett syftet med finansieringen.
Utöver den nu nämnda regleringen finns det bestämmelser om domsrätt, förverkande eller penningbeslag i en eller flera av lagarna.
Propositionen
En ny lag
I propositionen föreslås att en ny lag ska ersätta lagen om straff för terrorist-brott, finansieringslagen och rekryteringslagen. Den nya lagen ska benämnas terroristbrottslagen.
Brotten i lagen ska betecknas terroristbrott, samröre med en terrorist-organisation, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet och resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.
Terroristbrott
De kvalificerade rekvisiten
Enligt den nuvarande regleringen döms för terroristbrott enligt 2 § lagen om straff för terroristbrott den som begår en gärning som anges i 3 §, om de s.k. kvalificerande rekvisiten är uppfylla. Enligt det objektiva rekvisitet ska gärningen allvarligt kunna skada en stat eller en mellanstatlig organisation. Vidare ska avsikten med gärningen vara den som framgår av något av de subjektiva rekvisiten, dvs. en avsikt att
- injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp
- otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd eller
- allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellan-statlig organisation.
Regeringen föreslår att ordet ”stat” ändras till ”land” i terroristbrottets objektiva och subjektiva rekvisit i den nya terroristbrottslagen. I de subjektiva rekvisiten föreslås att ordet ”befolkningsgrupp” i punkten 1 ändras till uttrycket ”del av en befolkning” och att ordet ”offentliga” i punkten 2 ändras till ”offentligt” så det klargörs att avsikten att tvinga inte behöver gälla mer än ett offentligt organ.
När det gäller terroristbrottets subjektiva rekvisit anför regeringen att en ändamålsenlig definition av terroristbrott måste formuleras så att den täcker gärningar som riktas såväl mot slumpvis drabbade personer som mot en utvald personkrets. Även attacker som syftar till att injaga skräck hos en mindre del av befolkningen kan i vissa fall allvarligt skada en stat. Regeringen anser att det är osäkert vilka grupper som omfattas av uttrycket ”befolkning eller en befolkningsgrupp” i punkten 1. För att säkerställa att terroristbrottet inte blir för snävt föreslås därför att uttrycket befolkningsgrupp ersätts med det mer generella uttrycket ”del av en befolkning”. Med del av en befolkning bör exempelvis avses en etnisk minoritet, ett visst folkslag, personer av utländsk härkomst, personer med viss religiös tillhörighet, personer av ett visst kön och hbtqi-personer. Regeringen anser inte att man i lagstiftningen särskilt ska peka ut vissa kollektivt bestämda grupper som ska omfattas av regleringen. Terrorismlagstiftningen syftar nämligen inte till att ge ett särskilt skydd för vissa grupper utan lagstiftningen skyddar det öppna och säkra samhället. Rätten till detta tillkommer alla delar av befolkningen lika.
Brott som ska kunna utgöra terroristbrott
I den nuvarande regleringen räknas de brott som kan utgöra terroristbrott upp i 3 § lagen om straff för terroristbrott. Förutom allvarliga våldsbrott handlar det om t.ex. vapenbrott, flygplatssabotage och smugglingsbrott.
Regeringen föreslår att uppräkningen av vilka brottsliga gärningar som kan utgöra terroristbrott ska slopas. I stället ska alla uppsåtliga brott och försök till brott, när de är belagda med straff, kunna betraktas som terroristbrott, under förutsättning att det objektiva och minst ett av de subjektiva kvalificerande rekvisiten är uppfyllda. Förslaget innebär därmed en utvidgning av terroristbrottets tillämpningsområde. Däremot innebär förslaget inte att det kriminaliserade området som helhet utökas, eftersom alla gärningar som ska kunna vara terroristbrott måste vara straffbara enligt någon annan straffbestämmelse.
Av tydlighetsskäl bör det enligt regeringen klargöras i lagtexten att det även fortsättningsvis endast är uppsåtliga brott som kan utgöra terroristbrott.
Dessutom föreslås att även försöksbrott ska kunna ingå i ett fullbordat terroristbrott. Ett försök till mord skulle då kunna bedömas som ett fullbordat terroristbrott, i stället för som i dag som ett försök till terroristbrott.
Försök, förberedelse och stämpling till samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra terroristbrott
Enligt 4 § lagen om straff för terroristbrott döms det till ansvar för försök, förberedelse eller stämpling till samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra terroristbrott enligt 23 kap. brottsbalken.
Regeringen föreslår att försök, förberedelse eller stämpling till samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra terroristbrott även fortsättningsvis ska vara straffbart. När det gäller ansvar för försök till terroristbrott föreslår regeringen att den nya lagen utformas så att försöksansvaret begränsas till fall där det brister i det objektiva rekvisitets krav, dvs. när det ännu inte har uppstått någon fara för allvarlig skada på ett land eller en mellanstatlig organisation.
Särskilt allvarlig brottslighet
När det gäller definitionen av särskilt allvarlig brottslighet är den nästan men inte helt likadan i finansieringslagen och rekryteringslagen. Enligt definitionen i båda lagarna kan det dock avse både brott enligt svensk rätt och brottslighet enligt flera olika internationella instrument, samt kombinationer däremellan. För att avgöra vad som är straffbart måste ledning sökas i relevanta internationella överenskommelser.
Regeringen anser att det behövs en reglering av särskilt allvarlig brottslighet men att den bör förenklas. Därför föreslås att definitionen av särskilt allvarlig brottslighet genomgående ska hänvisa till svenska brott men begränsas till sådana fall som avses i de bakomliggande konventionerna.
Samröre med en terroristorganisation och definitionen av terroristorganisation
Den 1 mars 2020 infördes i rekryteringslagen ett särskilt straffansvar för den som har någon av vissa former av samröre med en terroristorganisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen. De former av samröre som avses är att ta befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor eller transportmedel för terroristorganisationen eller att upplåta lokal eller mark eller lämna annat liknande stöd till organisationen. Samtidigt infördes en legaldefinition av begreppet terroristorganisation. Enligt denna avser terroristorganisation i rekryteringslagen en sammanslutning av personer som begår särskilt allvarlig brottslighet – ett begrepp som i rekryteringslagen omfattar även terroristbrott och sådan terrorismfinansiering som avses i 3 § finansieringslagen – eller gör sig skyldiga till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan till sådan brottslighet. Vidare kriminaliserades försök till samröre.
Enligt förslaget i propositionen ska straffansvaret för samröre med en terroristorganisation enligt gällande rätt ingå i den föreslagna lagen. Regeringen gör ingen annan bedömning än i det tidigare lagstiftningsärendet när det gäller behovet eller utformningen av straffbestämmelsen om samröre med en terroristorganisation och kriminaliseringen av försök till samröresbrottet. Utformningen av straffbestämmelsen om samröre med en terroristorganisation och kriminaliseringen av försök till samröresbrottet föreslås därmed inte ändras.
När det gäller definitionen av terroristorganisation föreslås den ändras så att det med terroristorganisation ska avses en sammanslutning av personer som begår eller på annat sätt medverkar till terroristbrott eller gör sig skyldiga till försök, förberedelse eller stämpling till terroristbrott.
Försök till samröre med en terroristorganisation ska som tidigare vara straffbart.
Finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
Straffansvaret för finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet ska enligt förslaget i propositionen regleras på i huvudsak samma sätt som hittills. Straffansvaret för finansiering av att begå eller medverka till förstadier till brott ska dock enbart gälla förstadier till terroristbrott.
Försök till finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet ska enligt förslaget även fortsättningsvis vara straffbart.
Offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
Regeringen föreslår att straffansvaret för offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet precis som enligt nuvarande lagstiftning ska omfatta den som i ett meddelande till allmänheten uppmanar eller på annat sätt söker förleda till terroristbrott, särskilt allvarlig brottslighet, samröre med en terroristorganisation eller finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet. Därutöver föreslås att straffansvaret ska utvidgas till att omfatta även offentlig uppmaning till rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet eller resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.
Rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
Straffansvaret för rekrytering enligt rekryteringslagen avser den som förmår någon annan, i annat fall än som anges i rekryteringslagens bestämmelse om offentlig uppmaning, att begå eller annars medverka till särskilt allvarlig brottslighet eller försök, förberedelse eller stämpling till sådan brottslighet eller att ha samröre med en terroristorganisation. Eftersom särskilt allvarlig brottslighet i rekryteringslagen omfattar terroristbrott och viss terrorismfinansiering inbegriper straffansvaret rekrytering till de brotten.
Regeringen föreslår att straffansvaret för rekrytering inskränks så att rekrytering till att begå eller på annat sätt medverka till förstadier till brott enbart ska gälla förstadier till terroristbrott.
Utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
Straffansvaret för att utbilda för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet enligt 5 § rekryteringslagen förutsätter att det finns en avsedd mottagare av instruktionerna, dvs. någon som utbildas eller som utbildaren söker utbilda. Vidare krävs en vetskap hos den som utbildar om att den som tar emot utbildningen har en viss brottslig avsikt. Det är därmed inte straffbart enligt 5 § att med terrorismavsikt sprida instruktioner t.ex. över internet om hur man tillverkar en bomb, om det inte sker med vetskap om att det finns en mottagare som har för avsikt att använda instruktionerna för att föröva terroristbrott eller något av de andra relevanta brotten. Däremot är det enligt 5 a § straffbart att ta del av instruktioner som har spritts under sådana förhållanden för den som har avsikt att använda dem för att begå eller annars medverka till ett sådant brott.
Regeringen föreslår att straffansvaret för att utbilda för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet utvidgas så att det inte enbart omfattar den som har vetskap om mottagarens brottsliga syfte utan även ska omfatta den som meddelar instruktioner med avsikt att den utbildade ska använda kunskaperna till terrorism.
De nuvarande bestämmelserna om straffansvar för utbildning omfattar instruktioner om tillverkning eller användning av vissa utpekade typer av hjälpmedel eller om andra metoder och tekniker som är särskilt ägnande att användas för bl.a. terroristbrott. Regeringen föreslår att straffansvaret utvidgas, såväl för den som utbildar som för den som tar del av utbildning, genom att uppräkningen av de hjälpmedel som utbildningen ska avse görs mer generell. Utgångspunkten bör dock enligt regeringen även fortsättningsvis vara att endast bestraffa sådan kunskapsöverföring som är särskilt farlig med hänsyn till riskerna för förövande av bl.a. terroristbrottslighet. Bestämmelserna ska därför avse instruktioner om tillverkning eller användning av hjälpmedel som är särskilt ägnade att användas vid de för straffansvaret relevanta brotten.
Slutligen föreslås att regleringen om att utbilda och att utbilda sig för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet förs ihop till en paragraf i den nya lagen.
Resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
Regeringen föreslår att straffansvaret för resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet ska utformas på i princip samma sätt som hittills. Den nuvarande regleringen framstår som ändamålsenlig, och regeringen ser inget behov av att lämna förslag till ytterligare utvidgningar av det straffbara området. Som tidigare ska straffansvaret inte gälla den som är svensk medborgare och som reser eller påbörjar en resa till Sverige.
Undantag från straffansvar
Enligt förslaget i propositionen ska det även fortsättningsvis i vissa fall finnas undantag från straffansvar. Ringa fall av samröre med en terroristorganisation, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet och resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet ska därmed vara undantagna från straffansvar.
Höjda straff för terroristbrottslighet
Straffskalan för terroristbrott föreslås lämnas oförändrad. Straffet ska alltså precis som i dag vara fängelse i lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Är brottet mindre grovt ska straffet vara fängelse i lägst två och högst sex år. Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i annan lag, ska vad som sägs där gälla i fråga om lägsta straff.
Straffmaximum för samröre med en terroristorganisation föreslås dock höjas till fängelse i högst fyra år när det gäller brott av normalgraden. Även straffminimum och straffmaximum för grovt brott ska enligt förslaget höjas. Om brottet är grovt, ska straffet därmed vara fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sju år.
Regeringen föreslår också att straffmaximum för brott av normalgraden och straffminimum för grovt brott höjs för finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet och utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet. Straffet för brott av normalgraden ska vara fängelse i högst tre år. Om brottet är grovt, ska straffet vara fängelse i lägst ett och högst sex år. När det gäller finansieringsbrottet föreslås att den grova graden utvidgas så att alla finansieringsgärningar kan bedömas som grova.
Straffet för brottet resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet ska som hittills vara fängelse i högst två år.
En särskild straffskärpningsgrund
Enligt straffskärpningsregeln i 5 § första stycket lagen om straff för terroristbrott ska det som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp och enligt bestämmelserna i 29 kap. 2 § brottsbalken, beaktas om någon begått något av vissa uppräknade brott med uppsåt att främja bl.a. terroristbrott. Straffskärpningsregeln gäller inte om gärningen omfattas av ansvar enligt bestämmelserna om terroristbrott samt försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra terroristbrott eller om det är fråga om medverkan till sådana brott.
I propositionen föreslås att straffskärpningsgrunden görs generell. Regeringen föreslår att, om någon har begått ett brott enligt annan lag, det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp och enligt bestämmelserna i 29 kap. 2 § brottsbalken, ska beaktas om brottet har begåtts med uppsåt att främja brott som avses i någon av lagens straffbestämmelser.
Förverkande
Enligt förslaget ska förverkande liksom tidigare kunna ske av egendom som har varit föremål för finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet eller försök till sådant brott, om det inte är uppenbart oskäligt.
Förverkanderegleringen i lagen om straff för terroristbrott ska enligt förslaget i huvudsak överföras till den nya lagen och göras tillämplig på samtliga brott. Utbyte av och kostnadsersättning för brott enligt den föreslagna lagen ska kunna förverkas, om det inte är uppenbart oskäligt.
Vidare föreslås att även egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt lagen ska kunna förverkas, om det behövs för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt lagen, under vissa förutsättningar, och egendom som någon har tagit befattning med på ett sätt som utgör sådant brott.
I stället för egendomen ska dess värde få förverkas.
Regeringen föreslår även att det införs en regel om att egendom som varit föremål för finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet ska kunna förverkas hos gärningsmannen eller hos den som har medverkat till brottet, även om egendomen vid brottet tillhörde någon annan. I övrigt ska förverkande kunna ske hos samma personer som vid förverkande enligt brotts-balken, vilket den nya lagen ska upplysa om.
Penningbeslag
I propositionen föreslås att regleringen i den nuvarande finansieringslagen om penningbeslag överförs oförändrad till den nya lagen.
Därmed ska egendom i form av pengar, en fordran eller en annan rättighet som skäligen kan antas vara föremål för brottet finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet eller försök till sådant brott få tas i beslag. I stället för egendomen får motsvarande värde tas i beslag. Penningbeslag ska få beslutas endast om åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.
Det ska även i fortsättningen vara undersökningsledaren eller åklagaren som beslutar om penningbeslag. Penningbeslag ska få avse endast sådan egendom som finns tillgänglig. Avser penningbeslaget en fordran eller en annan rättighet, ska gäldenären eller någon annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till någon annan än Polismyndigheten. För penningbeslag ska i övrigt bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken gälla.
Förhållandet till internationell humanitär rätt och andra frågor om grundläggande förutsättningar för lagens tillämpning
Lagen om straff för terroristbrott, finansieringslagen och rekryteringslagen innehåller inte någon reglering av brottens förhållande till den internationella humanitära rätten. Regeringen gör bedömningen att det inte heller finns behov av en sådan reglering. Frågan om huruvida ett visst handlande under en väpnad konflikt bör leda till straffansvar får därmed avgöras i rättstillämpningen.
Det finns inte heller enligt regeringen behov av att låta vissa andra grundläggande förutsättningar för den föreslagna lagens tillämpning, t.ex. hänsynen till intresset av en fri åsiktsbildning och respekten för yttrandefriheten, komma till tydligare uttryck i lagtext.
Konkurrens
Regeringen gör bedömningen att det inte behövs någon generell reglering av frågor om konkurrens i den föreslagna lagen. Konkurrensfrågor får i stället bedömas enligt de allmänna principer som gäller i svensk rätt.
Domsrätt
Enligt nuvarande lagstiftning finns det skillnader i reglerna om domsrätt för de olika brott som nu föreslås samlas i den nya lagen. Regeringen föreslår att domsrätten utvidgas för flera av brotten. Svensk domstol ska ha domsrätt över samtliga brott enligt den föreslagna lagen, oberoende av var gärningen begåtts och av vem (universell jurisdiktion).
Preskription
Enligt nuvarande lagstiftning är det endast terroristbrott som begås genom mord eller dråp som undantas från preskriptionsreglerna.
I propositionen föreslår regeringen att terroristbrottet som helhet, försök till terroristbrott och medverkan till terroristbrott eller till försök till terroristbrott ska undantas från åtalspreskription, påföljdspreskription och absolut preskription. Mindre grova terroristbrott bör dock enligt förslaget inte undantas från preskription. Det bör inte heller de andra brotten enligt den föreslagna lagen.
Användningen av utredningsverktyg
Regeringen föreslår att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning ska få användas vid en förundersökning om de brott som ska ingå i den föreslagna lagen. Även undantaget från skyldigheten att underrätta den som är eller har varit misstänkt om att ett hemligt tvångsmedel använts ska gälla.
Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet ska enligt regeringens förslag vara tillämpliga på terroristbrott och på grova brott enligt den föreslagna lagen.
Regeringens bedömning är att det föreslagna terroristbrottet, med undantag för brott som är mindre grovt, har ett sådant minimistraff att hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om ett sådant brott.
Följdändringar
Regeringen föreslår vidare följdändringar i ett stort antal lagar som en konsekvens av att den nya terroristbrottslagen ersätter flera andra lagar.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 samt att de nya bestämmelserna om avskaffad preskription ska tillämpas även på terroristbrott som vid lagens ikraftträdande ännu inte har preskriberats.
Motionerna
Avslag på propositionen
I kommittémotion 2021/22:4445 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) begärs att riksdagen ska avslå propositionen. Motionärerna är positiva till att regleringen av terroristbrott samlas i en lag och att det subjektiva rekvisitet ändras så att fler grupper omfattas av den nya lagen. Däremot anser motionärerna att förslagen i propositionen är förenade med problem ur rättssäkerhets-, effektivitets-, nödvändighets- och proportionalitetsperspektiv. Definitionen av begreppen terrorism och terroristorganisation är enligt motionärerna för vag och otydlig. Vidare anser de att den föreslagna ändringen utvidgar det straffbara området för mycket samt ifrågasätter nödvändigheten av de föreslagna straffskärpningarna och att straffskärpningsgrunden görs generell.
Terroristbrottets subjektiva rekvisit
I kommittémotion 2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 begärs att det tydliggörs att det subjektiva rekvisitet ”del av en befolkning” även omfattar t.ex. lantbrukare och jägare som utsätts för brott av våldsbejakande organisationer. Ett liknande yrkande framställs i kommittémotion 2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3.
Samröre med terroristorganisation
I kommittémotion 2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 4 begärs att samröresbrottet ska utvidgas så att t.ex. underhåll med mat eller material och att förse organisationen med information som är ägnad att främja, stärka eller understödja verksamheten omfattas av kriminaliseringen. Liknande förslag om att även andra former av samröre bör kriminaliseras framställs i kommittémotionerna 2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2, 2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 14 och 2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 samt motion 2021/22:2980 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3.
I kommittémotion 2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 begärs ett förtydligande i lagstiftningen om huruvida samröre med ensamagerande gärningsmän omfattas av det straffbara området.
Deltagande i terroristorganisation
I kommittémotion 2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 begärs att deltagande i terroristorganisationer ska kriminaliseras. Ett liknande yrkande framställs i kommittémotion 2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.
I kommittémotion 2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 15 begärs att regeringen under riksmötet 2021/22 ska lägga fram en proposition med förslag till grundlagsändring som möjliggör ett förbud mot deltagande i terrororganisation.
Förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
I kommittémotion 2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 10 begärs att förberedelse till resa i för terrorism ska kriminaliseras. Motionärerna anser att en sådan kriminalisering är viktig för att förhindra resor i terrorismsyfte. Ett likadant yrkande framställs i kommittémotion 2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2.
Skärpta straff för terroristbrott
I kommittémotion 2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 begärs att straffskalorna för terroristbrottslighet ska skärpas ytterligare. Motionärerna anser att förslagen i propositionen inte innebär en tillräcklig skärpning av straffskalorna. Liknande förslag framställs i kommittémotionerna 2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1, 2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 16, 2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3, 2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9 och 2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1.
Straffskalan för finansiering av resa för terrorism
I kommittémotion 2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 11 begärs att straffskalan för finansiering av terrorismresor, grovt brott, ska höjas så att den motsvarar vad som gäller för andra grova fall av finansiering av terroristverksamhet.
Uppföljning av finansieringsbrottet
I kommittémotion 2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3 begärs att rättspraxis av finansieringsbrottet följs upp noggrant, så att eventuella straffskärpningar kan göras om straffskalorna inte får tillräckligt genomslag i rättstillämpningen.
Övrig information
Straffansvar för deltagande i en terroristorganisation
Den 6 april 2022 antog riksdagen regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen (prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU13, rskr. 2021/22:221) som vilande. Förslaget innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Den föreslagna ändringen kommer att göra det möjligt för lagstiftaren att exempelvis införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Eftersom förslaget gäller en ändring i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget, och det måste vara ett val emellan omröstningarna.
Enligt förslaget ska det tydliggöras att brottet samröre med terroristorganisation ska vara subsidiärt i förhållande till deltagandebrottet. Det föreslås även att ett försvarlighetsundantag införs i bestämmelsen om samröre med en terroristorganisation.
Utredaren föreslår vidare att straffansvaret för flera andra brott som har samband med terrorism ska utvidgas med anledning av deltagandebrottet. Det ska vara straffbart att offentligt uppmana och rekrytera till samt att resa utomlands i avsikt att delta i en terroristorganisation. Det ska också vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation och att finansiera offentlig uppmaning och rekrytering till deltagande samt att finansiera en resa i syfte att delta i en terroristorganisation.
Straffet för deltagande i en terroristorganisation ska enligt förslaget vara fängelse i högst fyra år. Om deltagandebrottet är grovt ska straffet vara fängelse i lägst två och högst åtta år.
I promemorian finns även förslag när det gäller bl.a. domsrätt och hemliga tvångsmedel.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Förslaget har skickats på remiss, och remissvaren ska lämnas in senast den 22 augusti 2022.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare avstyrkt motionsyrkanden om att bredda det straffrättsliga ansvaret för samröre med en terroristorganisation, senast i betänkande 2020/21:JuU29. Utskottet såg då inte skäl att ställa sig bakom de tillkännagivanden som efterfrågades (s. 28).
I samma betänkande föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om kriminalisering av deltagande i terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s. 19 f.). Utskottet noterade att kommittén om förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende i mars 2021 hade redovisat delbetänkandet Föreningsfrihet och terroristorganisationer (SOU 2020:15) och att det i betänkandet föreslogs en ny regel i grundlagen som ger möjlighet att inskränka föreningsfriheten när det gäller sådana sammanslutningar. Utskottet välkomnade förslaget och framhöll vikten av att en kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer kommer på plats så snart som möjligt. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:363).
Utskottet föreslog i samma betänkande även ett tillkännagivande om skärpta straff för terroristbrott (2020/21:JuU29 s. 45 f.). Enligt utskottet var straffnivåerna för vissa brott inom terrorismområdet orimligt låga och kunde inte sägas spegla brottens allvar. Utskottet noterade att det i Terroristbrottsutredningens slutbetänkande förslås straffskärpningar men ansåg att förslagen inte innebär en tillräcklig skärpning av straffskalorna. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:363).
Utskottet har vid flera tillfällen förut avstyrkt yrkanden om kriminalisering av förberedelse till resa för terrorism. I betänkande 2019/20:JuU32 framhöll utskottet att det mot bakgrund av den tidiga fullbordanstidpunkten (när en resa påbörjats) är svårt att se behov av att kriminalisera försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott (s. 18 f.). Vid behandlingen av motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/2021 bereddes ett likadant yrkande förenklat (bet. 2020/21:JuU29).
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har utskottet vid flera tillfällen tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen i frågor om terrorism, bl.a. om en utvidgning av det straffbara området och skärpta straff. Det är därför positivt att regeringen nu har överlämnat ett förslag till en ny terroristbrottslag till riksdagen. I det föreslås bl.a. att fler gärningar ska omfattas av terroristlagstiftningen och att straffen skärps för de flesta av brotten. Vidare är det välkommet att den nya lagstiftningen gjort regleringen på området mer överskådlig. Utskottet anser att regeringens förslag är ändamålsenligt utformat och att det bör antas. Utskottet avstyrker därmed motion 2021/22:4445 (V).
Genom förslaget i propositionen att straffet för grova fall av finansiering av terrorism ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år samt att samtliga finansieringsgärningar i fortsättningen ska kunna bedömas som grova, får motion 2021/22:3984 (L) yrkande 11 anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
När det gäller terroristbrottets subjektiva rekvisit föreslås i propositionen att ordet ”befolkningsgrupp” ändras till ”del av en befolkning”. Regeringen anför att syftet med ändringen är att terroristbrottet måste formuleras så att den täcker gärningar som riktas såväl mot slumpvis drabbade personer som mot en utvald personkrets. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det varken är nödvändigt eller önskvärt att särskilt peka ut vissa kollektivt bestämda grupper som ska omfattas av regleringen. Terrorismlagstiftningen syftar inte till att ge ett särskilt skydd för vissa grupper utan skyddar det öppna och säkra samhället. Utskottet avstyrker därför motionerna 2021/22:4454 (SD) yrkande 2 och 2021/22:4463 (KD) yrkande 3.
Utskottet anser att bestämmelsen om samröre med terroristorganisation bör få ett vidare tillämpningsområde än i dag så att fler former av samröre kriminaliseras. Till exempel bör underhåll med mat eller material samt att förse organisationen med information som är ägnad att främja, stärka eller understödja verksamheten bli straffbart. Sådana handlingar möjliggör också terroristorganisationers fortlevnad och bör anses klandervärda nog för att omfattas av straffansvar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2021/22:2526 (SD) yrkande 14, 2021/22:2980 (KD) yrkande 3, 2021/22:3783 (M) yrkande 4, 2021/22:4456 (M) yrkande 2 samt 2021/22:4463 (KD) yrkande 1.
Utskottet är dock inte berett att ta initiativ till att samröre med ensamagerande terrorister ska kriminaliseras. Utskottet avstyrker därmed motion 2021/22:4463 (KD) yrkande 2.
I april 2022 antog riksdagen regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen som vilande. Den föreslagna ändringen kommer att göra det möjligt att exempelvis kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Utskottet anser att det är viktigt att grundlagsändringen genomförs efter valet och att regeringen nu bereder frågan om kriminalisering och snarast återkommer till riksdagen med ett lagförslag. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2021/22:3783 (M) yrkande 2 och 2021/22:4454 (SD) yrkande 1.
Eftersom regeringen i april 2022 skickade förslaget om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation på remiss får motion 2021/22:2526 (SD) yrkande 15 anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte finns behov av att ytterligare utvidga det straffbara området för resa för terrorism. Förslagen i motionerna 2021/22:3984 (L) yrkande 10 och 2021/22:4451 (L) yrkande 2 om att kriminalisera förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet avstyrks därför.
Utskottet välkomnar de straffskärpningar som föreslås i propositionen men anser inte att förslagen är tillräckliga. Mot bakgrund av de mycket stora faror som terroristbrott utgör både för enskilda människor och för samhället i stort anser vi att straffen ska skärpas ytterligare. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare skärpningar av straffskalorna för terroristbrottslighet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2021/22:2526 (SD) yrkande 16, 2021/22:3783 (M) yrkande 1, 2021/22:3984 (L) yrkande 9, 2021/22:4451 (L) yrkande 1, 2021/22:4454 (SD) yrkande 3 och 2021/22:4456 (M) yrkande 1.
När det gäller begäran i motion 2021/22:4451 (L) yrkande 3 om att rättspraxis av finansieringsbrottet ska följas upp anser utskottet att det i nuläget inte finns skäl att rikta ett sådant tillkännagivande till regeringen. Motionsyrkandet avstyrks.
|
1. |
av Linda Westerlund Snecker (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4445 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) och
avslår proposition 2021/22:133 punkterna 1–28 och motion
2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 11.
Ställningstagande
Terroristbrottslighet är av mycket allvarlig och systemhotande natur och ett av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det ska därför vara straffbart att planera och utföra terrordåd.
Jag är positiv till att regeringen föreslår att regleringen av terroristbrott ska sammanfogas i en lag. Alla förslag i propositionen som förenklar och gör lagstiftningen mer effektiv, överskådlig och ändamålsenlig är därför välkomna. Det är vidare mycket positivt att ett av terrorismsyftena föreslås ändras så att brott mot grupper som asylsökande, hbtqi-personer eller personer av ett visst kön omfattas.
Samtidigt är regeringens förslag behäftat med stora problem ur rättssäkerhets-, effektivitets-, nödvändighets- och proportionalitetsperspektiv.
Förslaget om hur begreppet terroristorganisation ska definieras kan leda till tillämpnings- och avgränsningsproblem. Definitionen och utvecklingen av terroristbrottet i lagstiftningen och i de internationella åtaganden som ligger till grund för denna kan komma att förändras över tid och få betydelse för den faktiska förståelsen av begreppet terrorism. Regeringens försök till definition löser inte dessa problem.
Den nu gällande terroristbrottslagstiftningen innehåller en brottskatalog där de allvarligaste brotten listas som möjliga terroristbrott. Det är mycket problematiskt att regeringen föreslår att alla svenska uppsåtliga brott och försök till brott ska kunna vara terroristbrott förutsatt att de allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation och begås med terrorismsyfte. Jag anser att den föreslagna ändringen utvidgar det straffbara området för mycket. Det får även konsekvenser för den personliga integriteten eftersom brottsutredande myndigheter kommer att få kraftigt ökad tillgång till hemliga tvångsmedel.
Jag ifrågasätter vidare nödvändigheten av de föreslagna straffskärpningarna mot bakgrund av att lagstiftningen är förhållandevis ny och att rättspraxis är begränsad. Det kan också ifrågasättas om straffskärpningar är en effektiv metod att bekämpa terrorism.
Slutligen föreslår regeringen att det ska vara en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet om ett brott enligt annan lag har begåtts med uppsåt att främja terroristbrott. Det innebär enligt mig en klar överkriminalisering.
Sammantaget är regeringens förslag, trots vissa positiva delar, behäftat med så omfattande brister att jag inte kan ställa mig bakom det.
|
2. |
av Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Tobias Andersson (SD) och Ingemar Kihlström (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och
2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Vi välkomnar ändringen när det gäller det subjektiva rekvisitet ”del av en befolkning”. Det framstår dock som oklart vilka grupper som skyddas av den. Lantbrukare och jägare utsätts för våldsdåd av djurrättsaktivister i allt större utsträckning. De våldsbejakande organisationernas syfte är att genom våld eller annan brottslighet påverka lantbrukarna och jägarna. Detta bör leda till att brotten tas på betydligt större allvar, särskilt eftersom de begås av mycket ideologiskt motiverade personer med syfte att åstadkomma radikala samhällsförändringar. Regeringen bör därför följa frågan och vid behov vidta åtgärder som säkerställer att även lantbrukare och jägare omfattas av rekvisitet ”del av en befolkning”.
|
3. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Martin Marmgren (MP), Anna Wallentheim (S) och Malin Björk (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 14,
2021/22:2980 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3,
2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 4,
2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser inte att det har framkommit några skäl för ett tillkännagivande om att ytterligare former av samröre med terroristorganisationer ska kriminaliseras.
|
4. |
av Andreas Carlson (KD) och Ingemar Kihlström (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
De terrordåd som drabbat Sverige i närtid utfördes båda av ensamagerande gärningsmän. Det var också fallet när Norge drabbades av Anders Behring Breiviks terrordåd, liksom i flera andra fall i Europa i närtid. Terrorister kan svära trohet till en ideologi utan att tillhöra en organisation eller till en organisation utan att vara medlem i en sådan. De är alltså åtminstone synbart oorganiserade. Men den nu föreslagna lagstiftningen om samröre syftar endast på samröre med en organisation, inte på den som har samröre med ensamagerande gärningsmän. Vi anser att även samröre med ensamagerande terrorister ska kriminaliseras.
|
5. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Martin Marmgren (MP), Anna Wallentheim (S) och Malin Björk (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 15,
2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
I april 2022 antog riksdagen regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen som vilande. Den föreslagna ändringen kommer att göra det möjligt att exempelvis kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Regeringen skickade förslaget om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation på remiss i april 2022. Vi anser inte att det finns skäl att föregripa denna beredning med ett tillkännagivande.
|
6. |
Förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, punkt 6 (M, KD, L) |
av Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M), Juno Blom (L) och Ingemar Kihlström (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 10 och
2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2.
Ställningstagande
Förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet är i dag inte kriminaliserat, och regeringens proposition innebär ingen ändring i den delen. Detta är en lucka i lagstiftningen som bör täppas till. Även om bevisföringen är komplicerad vad gäller förberedelse till brott är det samtidigt angeläget att kriminaliseringen fyller sitt avsedda syfte att förhindra resor för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet. En invändning som förekommer är att den tidiga fullbordanspunkten för själva brottet gör att en kriminalisering skulle träffa förhållandevis få situationer. Det är visserligen sant, men i just de situationerna skulle en kriminalisering vara av stor betydelse. Särskilt gäller detta möjligheten att tillfälligt dra in passet för en person som misstänks för ett brott. Om även förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet kriminaliseras kan passet eller motsvarande resehandling tillfälligt återkallas för den brottsmisstänkte och en resa därmed hindras i ett tidigare stadium.
|
7. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Martin Marmgren (MP), Anna Wallentheim (S) och Malin Björk (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 16,
2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9,
2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1,
2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Genom förslagen i propositionen skärps straffen för många av brotten i den nya lagen. Vi anser inte att det har framkommit skäl för ytterligare straffskärpningar på det sätt som föreslås i motionerna.
|
8. |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3.
Ställningstagande
Jag välkomnar att finansieringsbrottet får en breddad konstruktion och att fler brott ska räknas som grovt brott. Detta är angeläget eftersom finansiering med större belopp kan ge förutsättningar för omfattande brottslighet. Jag anser att regeringen bör se till att rättspraxis av finansieringsbrottet följs upp, så att eventuella straffskärpningar kan göras om straffskalorna inte får tillräckligt genomslag i rättstillämpningen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till terroristbrottslag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning.
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305).
15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fängelselagen (2010:610).
16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).
17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).
19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.
20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.
22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer.
23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).
24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.
25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.
26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.
28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten.
2021/22:4445 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V):
Riksdagen avslår proposition 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning.
2021/22:4451 av Johan Pehrson m.fl. (L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta minimistraff för terroristbrott och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalisering av förberedelse till resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansieringsbrottet och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4454 av Tobias Andersson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot deltagande i terroristorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om andra gruppers omfattande av rekvisitet del av en befolkning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade straffskalor för terrorbrott och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4456 av Johan Forssell m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare skärpningar av straffskalorna för terroristbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda straffansvaret för samröre med terroristorganisation och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samröre med terrororganisationer och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samröre med ensamagerande terrorister och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler delar av befolkningen ska omfattas av terrorismlagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
2021/22:2526 av Adam Marttinen m.fl. (SD):
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samröre med terrororganisation och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om deltagande i terrororganisation och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för terroristbrott och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:2980 av Christian Carlsson (KD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot samröre med terrorstämplade organisationer och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt införa skärpta straffskalor för brott inom terrorismområdet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att deltagande i terrororganisationers verksamhet snarast bör kriminaliseras och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda samröresbrottet och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:3984 av Johan Pehrson m.fl. (L):
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda minimistraff för terroristbrott och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förberedelse till resa i terrorismsyfte och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskild straffskala för grova brott gällande finansiering av terrorismresor och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
