|
Finansutskottets betänkande
|
Ändrade regler om säkerställda obligationer
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om utgivning av säkerställda obligationer och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Genom ändringarna anpassas svensk rätt till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer. Det övergripande syftet med direktivet är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU. De harmoniserade reglerna ska också säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker. Förslagen innebär i huvudsak följande:
• Tillgångskategorier och belåningsgrader i säkerhetsmassan harmoniseras med EU:s kapitaltäckningsregelverk för banker.
• Förlängning av en säkerställd obligationslöptid regleras i lag.
• Ett nytt krav på likviditetsbuffert i säkerhetsmassan införs.
• Ett nytt krav på information till investerare införs.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 8 juli 2022 med vissa ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Utskottet anser att riskdagen bör avslå yrkandena i följdmotionen.
I betänkandet finns en reservation (V).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:76 Ändrade regler om säkerställda obligationer.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Belåningsgrad, övervärde och löptidsförlängning
Belåningsgrad, övervärde och löptidsförlängning, punkt 2 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer,
2. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:76 punkterna 1 och 2.
|
2. |
Belåningsgrad, övervärde och löptidsförlängning |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4354 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Reservation (V)
Stockholm den 19 maj 2022
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Björn Wiechel (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Janine Alm Ericson (MP), Boriana Åberg (M) och Mubarik Mohamed Abdirahman (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:76 Ändrade regler om säkerställda obligationer. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.
Inledning
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag. Därefter behandlar utskottet yrkanden i följdmotionen som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till lagförslagen.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i lagen om utgivning av säkerställda obligationer och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Genom ändringarna anpassas svensk rätt till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer.
Bakgrund
Säkerställda obligationer är obligationer som ges ut av banker och andra kreditinstitut (emittentinstitut), där fordringarna som investerarna (obligationsinnehavarna) kan göra gällande mot emittentinstitutet på grund av obligationsinnehavet har säkerhet i form av vissa tillgångar. Dessa tillgångar är avskilda från emittentinstitutets övriga tillgångar och skulder men tas upp på institutets balansräkning och utgör de säkerställda obligationernas s.k. säkerhetsmassa. Obligationsinnehavarna har särskild förmånsrätt för sina fordringar i säkerhetsmassan. Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt hypotekslån i form av bostadskrediter och offentliga lån.
I november 2019 antog Europeiska unionen (EU) ett nytt regelverk om utgivning av säkerställda obligationer. Det nya regelverket utgör en del av ett paket som Europeiska kommissionen har tagit fram för att fördjupa den s.k. kapitalmarknadsunionen. Regelverket består av dels Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU (direktivet), dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2160 av den 27 november 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen).
Direktivet ska genomföras i nationell rätt senast den 8 juli 2022 och fr.o.m. samma dag ska förordningen tillämpas i medlemsstaterna.
Bestämmelser om utgivning av säkerställda obligationer finns i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Allmänna bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot kreditinstitut finns i rörelselagstiftningen, framför allt 13 och 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Propositionen
Utgångspunkten för regeringens genomförande av direktivet är att de lagändringar som krävs för ett genomförande i svensk rätt och för att anpassa svensk rätt till ändringarna i tillsynsförordningen i huvudsak ska tas in i lagen om utgivning av säkerställda obligationer. Genomförandet bör vidare värna den svenska marknadens funktionssätt.
Förutsättningar för tillstånd m.m.
Tillståndsplikt
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på tillståndsplikt för utgivning av säkerställda obligationer.
Benämningar
Benämningen svensk säkerställd obligation ska enligt förslaget endast få användas som beteckning för en sådan skuldförbindelse som uppfyller kraven i lagen om utgivning av säkerställda obligationer. En sådan skuldförbindelse ska enligt förslaget även få benämnas europeisk säkerställd obligation, europeisk säkerställd obligation (premium) eller motsvarande utländska officiella beteckningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Tillåtna tillgångar i säkerhetsmassan
Allmänna överväganden
Tillåtna tillgångar i säkerhetsmassan ska enligt förslaget inte få utgöras av andra tillgångar än sådana som kvalificerar för lättnader av kraven i EU:s tillsynsförordning för köpare av säkerställda obligationer. Av dessa tillgångar föreslås följande vara tillåtna enligt svensk rätt:
- krediter som lämnats mot säkerhet i bostadsfastigheter eller i kommersiella fastigheter (hypotekskrediter) under förutsättning att dessa lever upp till vissa ytterligare villkor,
- offentliga fordringar enligt artikel 129.1 a och b i tillsynsförordningen, och
- fordringar mot svenska kreditinstitut och kreditinstitut inom EES (fordringar mot kreditinstitut).
Särskilt om hypotekskrediter
Hypotekskrediter som har lämnats mot säkerhet i kommersiella fastigheter föreslås få utgöra högst 10 procent av säkerhetsmassan. Det ska dock inte gälla för hypotekskrediter som har lämnats mot säkerhet i kommersiella fastigheter som huvudsakligen används för jordbruks- eller skogsbruksändamål.
Möjligheten enligt direktivet att säkra hypotekskrediter med egendom belägen utanför EES bör inte utnyttjas.
Särskilt om offentliga fordringar
Det befintliga bemyndigandet om rätt att meddela föreskrifter om motparter till offentliga krediter ska enligt förslaget upphävas.
Särskilt om fordringar mot kreditinstitut och derivatavtal
Fordringar mot kreditinstitut ska enligt förslaget få utgöras av
- fordringar som grundas på derivatavtal som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 eller 2 enligt artikel 129.1 c i tillsynsförordningen,
- fordringar som grundas på derivatavtal som endast uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3 i tillsynsförordningen, om Finansinspektionen godkänner det i enlighet med artikel 129.1a c andra meningen i samma förordning,
- andra fordringar som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 eller 2 enligt artikel 129.1 c i tillsynsförordningen och som är tillgångar på nivå 1 eller 2A enligt artikel 3 i likviditetstäckningsförordningen, och
- övriga fordringar som får användas för att uppfylla kravet på likviditetsbuffert i säkerhetsmassan.
Fordringar mot kreditinstitut ska enligt förslaget inte få överstiga de andelar som anges i artikel 129.1a i tillsynsförordningen.
Kretsen av motparter som anges i definitionen av derivatavtal föreslås motsvara kretsen av motparter för fordringar mot kreditinstitut och offentliga fordringar.
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på dokumentation av derivatkontrakt.
Belåningsgrader
En hypotekskredit föreslås få ingå i säkerhetsmassan till den del krediten i förhållande till säkerheten ligger inom de belåningsgrader som följer av artikel 129.1 i tillsynsförordningen.
Värdering av säkerheter till tillgångar i säkerhetsmassan
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på värdering av säkerhetsmassan.
De mer detaljerade kraven på fortlöpande värdering av säkerheter för hypotekskrediter enligt artikel 129.3 i tillsynsförordningen är enligt regeringen en förutsättning för att leva upp till kraven om tillåtna tillgångar i säkerhetsmassan enligt direktivet. Ett emittentinstitut föreslås därför vara skyldigt att tillämpa artikel 129.3 i tillsynsförordningen vid sin fortlöpande kontroll av marknadsvärdet för egendom som utgör säkerhet för hypotekskrediter.
Skadeförsäkring
Uppgifter om fordran på grund av försäkringsavtal om säkerheter för hypotekskrediter ska enligt förslaget i förekommande fall antecknas i registret över säkerställda obligationer.
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på att medlemsstaterna ska kräva att emittentinstitut har rutiner för att övervaka att de fysiska säkerheter som säkrar tillgångar i säkerhetsmassan har lämplig skadeförsäkring.
Dokumentationskrav
Bestämmelsen om skyldighet för ett emittentinstitut att anteckna uppgifter om fyllnadssäkerheter i registret för den säkerställda obligationen ska enligt förslaget ersättas med bestämmelser om skyldighet att registrera uppgifter om fordringar mot kreditinstitut och offentliga fordringar i säkerhetsmassan.
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på dokumentation av utlåningspolicy och transaktioner.
Matchningsregler
Krav på täckning
Värdet av säkerhetsmassan föreslås även täcka kostnader för förvaltning och avveckling av säkerställda obligationer under konkurs. Kostnaderna ska få bestämmas till ett schablonbelopp. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur schablonbeloppet för kostnaderna ska bestämmas.
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på täckning i övrigt.
Övervärde
Det nuvarande kravet på övervärde i säkerhetsmassan om minst 2 procent bör enligt regeringens bedömning kvarstå.
Konkursskydd och separation av tillgångarna i säkerhetsmassan
Säkerheter som emittentinstitutet mottagit från motparter i derivatavtal, och medel som härrör från säkerhetsmassan och derivatavtal, ska enligt förslaget antecknas i registret för säkerställda obligationer. Vidare tar man i förslaget bort den nuvarande bestämmelsen om att medel som härrör från säkerhetsmassan och derivatavtal ska hållas på ett särskilt konto.
Regeringen bedömer att det inte behövs några lagstiftningsåtgärder för att genomföra direktivets krav på att betalningsförpliktelser kopplade till den säkerställda obligationen inte ska vara föremål för automatisk tidigareläggning vid emittentinstitutets insolvens eller resolution. Inte heller bedöms direktivets krav på att derivatavtal inte ska kunna avslutas vid emittentinstitutets konkurs eller resolution motivera några lagstiftningsåtgärder.
En särskild likviditetsbuffert
Emittentinstitutet föreslås se till att säkerhetsmassan innehåller en likviditetsbuffert som täcker emittentinstitutets högsta dagliga ackumulerade nettolikviditetsutflöde avseende en säkerställd obligation för de närmaste 180 dagarna. Likviditetsbufferten ska utgöras av
- tillgångar på nivå 1 eller 2A enligt likviditetstäckningsförordningen, eller
- exponeringar mot kreditinstitut som utgörs av kortfristig inlåning med en ursprunglig löptid som inte överstiger 100 dagar och som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 eller 2 i tillsynsförordningen.
Om det finns särskilda skäl föreslås Finansinspektionen få godkänna att likviditetsbufferten tillfälligt får utgöras av
- exponeringar enligt punkt 2 ovan som endast uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 3 enligt tillsynsförordningen, eller
- tillgångar på nivå 2B enligt likviditetstäckningsförordningen.
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på ett förbud mot att vissa fordringar utan säkerhet får ingå i likviditetsbufferten.
Löptidsförlängning
Löptiden för en säkerställd obligation föreslås endast få förlängas om Finansinspektionen godkänner det. Inför ett beslut om godkännande ska Riksbanken och Riksgäldskontoret få tillfälle att lämna synpunkter.
Godkännande ska få lämnas, om
- det är sannolikt att en förlängning kan motverka att institutet kommer på obestånd (insolvens), och
- det av avtalsvillkoren för den säkerställda obligationen framgår
a) att löptiden får förlängas endast efter Finansinspektionens godkännande, b) förutsättningarna för godkännande enligt 1, och
c) den senare förfallodag som blir gällande efter en förlängning.
Ett ärende eller mål om godkännande ska enligt förslaget handläggas skyndsamt.
För en säkerställd obligation som uppfyller kraven för löptidsförlängning enligt 1 ovan, ska likviditetsbufferten enligt förslaget beräknas med utgångspunkt i obligationens kapitalbelopp enligt avtalsvillkorens senare förfallodag.
Information till investerare
Ett emittentinstitut föreslås vara skyldigt att tillhandahålla sådana uppgifter om en säkerställd obligation som behövs för att en köpare ska kunna bedöma obligationen och den risk som är förenad med att investera i den.
Om den säkerställda obligationen innehåller villkor om löptidsförlängning ska informationen särskilt innehålla uppgifter om
- vilka omständigheter som kan utlösa en förlängning,
- huruvida en förlängning påverkas av att emittentinstitutet försätts i konkurs eller resolution, och
- kravet på Finansinspektionens godkännande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om vilken information som ska tillhandahållas för att köpare ska kunna bedöma obligationen och den risk som är förenad med att investera i den.
Möjligheten att införa krav på en särskild förvaltare i händelse av insolvens eller resolution bör enligt regeringens bedömning inte utnyttjas.
Koncerninterna strukturer med säkerställda obligationer i säkerhetsmassan samt gemensam finansiering
Direktivets regler om koncerninterna strukturer bör enligt regeringens bedömning inte genomföras i svensk rätt. Svensk rätt bedöms vidare redan uppfylla direktivets krav på gemensam finansiering.
Tillsyn och ingripanden
Tillsyn av utgivningen av säkerställda obligationer
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på tillsyn över utgivningen av säkerställda obligationer. Vidare bedömer regeringen att kraven på att offentliggöra viss information om tillsynen av utgivande av säkerställda obligationer bör genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag.
Övervakning av säkerhetsmassan
Direktivets möjlighet att införa krav på en övervakare eller intern övervakare av säkerhetsmassan bör enligt regeringens bedömning inte utnyttjas. De befintliga bestämmelserna om en oberoende granskare bör kvarstå oförändrade.
Återkallelse av tillstånd och sanktioner mot ledningspersoner
Finansinspektionen ska enligt förslaget återkalla ett emittentinstituts tillstånd att ge ut säkerställda obligationer om institutet har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt. Varning får meddelas i stället, om det bedöms tillräckligt.
Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot ledningspersoner enligt rörelselagstiftningen ska enligt förslaget utökas till att även gälla om
- kreditinstitutet har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
- institutet ger ut säkerställda obligationer utan tillstånd,
- institutet ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller vissa krav på utgivningen av obligationerna,
- institutet låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sina säkerställda obligationer till köpare av obligationerna,
- institutet vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en likviditetsbuffert, eller
- institutet låter bli att lämna uppgifter eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter till Finansinspektionen om sin verksamhet med säkerställda obligationer.
Offentliggörande
Direktivets krav på att offentliggöra ingripanden bör enligt regeringens bedömning genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Rapporteringskrav
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på emittentinstitutens rapportering av vissa uppgifter till behöriga myndigheter.
Samarbete och utbyte av information
Svensk rätt bedöms redan uppfylla direktivets krav på samarbete och utbyte av information.
Avgifter
Finansinspektionen föreslås få ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt lagen om utgivning av säkerställda obligationer.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 8 juli 2022.
Äldre bestämmelser föreslås fortfarande gälla för en säkerställd obligation som har getts ut före ikraftträdandet. För en sådan obligation ska dock tillämpas den nya skyldigheten för emittentinstituten att tillhandahålla viss information om sina säkerställda obligationer och, för överträdelser som sker efter ikraftträdandet, den nya lydelsen av bestämmelsen om när ett emittentinstituts tillstånd ska återkallas.
Detsamma föreslås gälla för en sådan säkerställd obligation som avses i artikel 30.2 i direktivet under förutsättning att utgivningsvolymen inte utökas efter den 8 juli 2024 och den säkerställda obligationen uppfyller kraven i leden a–d i samma artikel.
Bestämmelserna om ingripanden mot ledningspersoner och möjligheten att återkalla ett emittentinstituts tillstånd att ge ut säkerställda obligationer, i sina äldre lydelser, föreslås fortfarande gälla för överträdelser som har skett före ikraftträdandet.
I fråga om säkerställda obligationer för vilka äldre bestämmelser ska gälla ska det enligt förslaget göras vissa undantag i fråga om ingripanden mot ledningspersoner.
Utskottet ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens förslag.
Utskottet övergår nu till att behandla följdmotionen som innehåller tre yrkanden om tillkännagivanden i frågor som rör lagförslaget.
Belåningsgrad, övervärde och löptidsförlängning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om tillkännagivanden till regeringen om att belåningsgraden för bostadsfastigheter inte bör höjas, att kravet på övervärde bör höjas och att löptidsförlängning endast ska kunna medges vid allvarliga störningar på marknaden när få andra åtgärder finns att tillgå för att skydda investerare och den finansiella stabiliteten.
Jämför reservationen (V).
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4354 av Ulla Andersson m.fl. (V) anför motionärerna att de i huvudsak välkomnar förslagen i propositionen men att de i några avseende tycker att förslagen till reglering är för svaga, vilket i förlängningen riskerar att undergräva den finansiella stabiliteten. Motionärerna föreslår därför att riksdagen ska rikta tre tillkännagivanden till regeringen. När det gäller höjningen av belåningsgraden till 80 procent för bostadsfastigheter delar motionärerna inte regeringens bedömning att värdet av att använda ett och samma regelverk överväger risken för investerarna med en höjd belåningsgrad. Motionärerna anser att belåningsgraden för bostadsfastigheter bör ligga kvar på 75 procent (yrkande 1).
När det gäller övervärde föreslog den utredning som ligger till grund för lagstiftningsärendet att kravet på övervärde i säkerhetsmassan skulle höjas från 2 till 5 procent (SOU 2020:61). Utredningen framhöll att höjningen är motiverad för att öka investerarskyddet. Regeringen har i propositionen valt att inte följa utredningens förslag i denna del. Motionärerna anser att kravet på övervärde bör höjas i enlighet med utredningens förslag för att säkerställa god kvalitet i de säkerställda obligationerna (yrkande 2).
Slutligen anser motionärerna att en förlängning av en säkerställd obligations löptid endast bör få medges vid allvarliga störningar på marknaden när få andra åtgärder finns att tillgå för att skydda investerare och den finansiella stabiliteten (yrkande 3).
Propositionen i de delar som tas upp i motionen
Belåningsgrader
Regeringen föreslår i propositionen att en hypotekskredit ska få ingå i säkerhetsmassan till den del krediten i förhållande till säkerheten ligger inom de belåningsgrader som följer av artikel 129.1 i tillsynsförordningen.
Tillåtna belåningsgrader enligt tillsynsförordningen är 80 procent av värdet av bostadsfastigheter och 60 procent av värdet av kommersiella fastigheter. I fråga om kommersiella fastigheter får dock belåningsgraden vara 70 procent av värdet under vissa förutsättningar. Belåningsgrader enligt svensk rätt är 75 procent av marknadsvärdet för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för bostadsändamål, 70 procent av marknadsvärdet för fast egendom som är avsedd för jordbruksändamål och 60 procent av marknadsvärdet för fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som är avsedd för affärs- eller kontorsändamål. Samma belåningsgrader gäller för motsvarande utländska säkerheter.
En anpassning av svensk rätt till tillsynsförordningens belåningsgrader skulle innebära att belåningsgraden för bostadsfastigheter skulle höjas från 75 till 80 procent men – som huvudregel – kvarstå oförändrad för kommersiella fastigheter. Värdet av att använda ett och samma regelverk för å ena sidan riskvikter och kapitalkrav, gällande för köpare av säkerställda obligationer, och å andra sidan för säkerhetsmassan överväger enligt regeringen den risk för investerarna som ligger i en något höjd belåningsgrad. Regeringen anför vidare att det sammantagna investerarskyddet på den svenska marknaden för säkerställda obligationer i dag är högt ur ett internationellt perspektiv. Det finns därför enligt regeringen utrymme för att anpassa bestämmelserna om belåningsgrader i svensk rätt till tillsynsförordningens belåningsgrader utan att investerarnas förtroende för produkten försvagas. Regeringen framhåller att det inte finns något som tyder på att en anpassning av svensk rätt till tillsynsförordningens bestämmelser om belåningsgrader skulle försämra emittentinstitutens befintliga incitament att hålla nere belåningsgraderna i säkerhetsmassan.
Övervärde
Regeringen gör i propositionen bedömningen att det nuvarande kravet på övervärde i säkerhetsmassan om minst 2 procent bör kvarstå.
Tillsynsförordningen ställer, utöver direktivets krav på täckning, krav på övervärde, dvs. ett krav för att garantera att värdet av säkerhetsmassan överstiger värdet av de utgivna obligationerna. Övervärdet ska fastställas till minst 5 procent. Övervärdet får dock fastställas till minst 2 procent om beräkningen också baseras på ett formellt tillvägagångssätt där underliggande risker för tillgångarna beaktas eller värderingen av tillgångarna är avhängig pantlånevärdet.
Enligt regeringen uppfyller Sverige förutsättningarna för att fastställa övervärdet till minst 2 procent. Anledningen är att svensk rätt ställer krav på ett övervärde i säkerhetsmassan om minst 2 procent enligt både en nominell beräkningsmetod och en nuvärdesbaserad beräkningsmetod, vilken även tar hänsyn till säkerhetsmassans underliggande risker. Därmed beaktas den underliggande risken för tillgångarna i säkerhetsmassan när övervärdet beräknas. Det nuvärdesbaserade kravet kontrollerar att det finns en god balans mellan valuta-, ränte- och räntebindningsvillkor för tillgångarna i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna.
Det finns enligt regeringens bedömning inget som pekar på att de nuvarande kraven i svensk rätt på 2 procents övervärde har resulterat i ett svagt investerarskydd som är i behov av förstärkning. Detta gäller även vid beaktande av att svensk rätt anpassas till tillsynsförordningens belåningsgrader, vilket innebär att något högre belåningsgrader tillåts för vissa tillgångstyper i säkerhetsmassan.
Löptidsförlängning
I propositionen föreslår regeringen att en säkerställd obligations löptid under vissa förutsättningar ska få förlängas efter godkännande av Finansinspektionen.
Direktivet innehåller regler om möjlighet att förlänga en säkerställd obligations löptid, dvs. möjlighet att skjuta fram obligationens förfallodag till en senare tidpunkt än den ordinarie förfallodagen. Medlemsstaterna är tvungna att införa en reglering av sådana förlängningsklausuler – antingen att de ska tillåtas och att det ska finnas särskilda villkor för detta eller att de inte ska vara tillåtna enligt nationell rätt.
Regeringen anser att förlängningsbara löptider ska vara möjligt enligt svensk rätt och att en ordning där en förlängning prövas av Finansinspektionen framstår som lämplig. Behovet av en förlängning bör prövas utifrån omständligheter som avser förekomsten av likviditetsbrist hos emittentinstitutet. Avgörande för om en löptidsförlängning ska medges ska enligt regeringen vara om det är sannolikt att en sådan kan motverka att emittentinstitutet kommer på obestånd.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan anser utskottet att regeringens proposition om ändrade regler för säkerställda obligationer bör bifallas av de skäl som regeringen anför. Utskottet anser därmed också att bestämmelserna om belåningsgrader, övervärde och löptidsförlängning bör ha det innehåll som regeringen föreslår. Utskottet avstyrker därför motion 2021/22:4354 yrkandena 1–3.
|
Belåningsgrad, övervärde och löptidsförlängning, punkt 2 (V) |
av Ali Esbati (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4354 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Förslagen i propositionen är i huvudsak bra men i några avseenden är regleringen för svag, vilket i förlängningen riskerar att undergräva den finansiella stabiliteten.
Belåningsgraden för bostadsfastigheter bör ligga kvar på dagens 75 procent och inte höjas till 80 procent. En höjning riskerar i förlängningen att undergräva den finansiella stabiliteten. För att säkerställa god kvalitet i de säkerställda obligationerna bör kravet på övervärde i säkerhetsmassan höjas från dagens 2 procent till 5 procent. Slutligen bör medgivande till en förlängning av en säkerställd obligations löptid endast få medges vid allvarliga störningar på marknaden när få andra åtgärder finns att tillgå för att skydda investerare och den finansiella stabiliteten.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:76 Ändrade regler om säkerställda obligationer:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
2021/22:4354 av Ulla Andersson m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att belåningsgraden för bostadsfastigheter bör ligga kvar på 75 procent och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på övervärde i säkerhetsmassan bör höjas från 2 till 5 procent och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löptidsförlängning endast bör medges vid allvarliga störningar på marknaden då få andra åtgärder finns att tillgå för att skydda investerare och den finansiella stabiliteten och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
