|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset
Sammanfattning
Utskottet ställer sig delvis bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget för 2022. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar föreslår utskottet att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag avsätts 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag i propositionerna.
I proposition 2021/22:89 föreslår regeringen lagändringar som innebär att den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån för fri parkering i anslutning till arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs t.o.m. den 30 juni 2022. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 mars 2022. Vidare föreslår regeringen att s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Förslaget föreslås träda i kraft den 8 februari 2022.
I proposition 2021/22:86 föreslår regeringen att en tillfällig lagstiftning införs som innebär att anställda inte ska behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen föreslås träda i kraft den 7 februari 2022. Vidare föreslås ökade medel för arbete med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis. Ökade medel föreslås också för ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt av evenemangsstödet. Slutligen lämnas förslag om ökade medel för stöd till kultur och idrott och ett tillfälligt slopat fribelopp för att få studiemedel. Ett bemyndigande begärs också om att få skänka överskott av skyddsutrustning.
Sammantaget innebär förslagen att anvisade medel på statens budget ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor 2022.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå de motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionerna.
Utskottet anser också att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder för att omarbeta kriterierna för evenemangsstödet så att aktörer kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det, och detta föreslår utskottet att riksdagen tillkännager för regeringen.
I betänkandet finns fem särskilda yttranden (S, C, V, KD, MP).
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
Proposition 2021/22:89 Extra ändringsbudget för 2022 – Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset.
Tre yrkanden i följdmotioner.
Utskottet lägger på eget initiativ fram förslag om ökade anslag inom utgiftsområde 17.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag till tillkännagivande om kriterier för att få del av evenemangsstödet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Kriterier för evenemangsstödet
1.Extra ändringsbudget för 2022 , punkt 1 (S)
2.Extra ändringsbudget för 2022 , punkt 1 (C)
3.Extra ändringsbudget för 2022 , punkt 1 (V)
4.Extra ändringsbudget för 2022 , punkt 1 (KD)
5.Extra ändringsbudget för 2022 , punkt 1 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Tabeller
Tabell Förslag till ökade anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tabell 1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Tabell 2 Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2022
Tabell 3 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Extra ändringsbudget för 2022 |
Ändringar i statens budget för 2022
Riksdagen
a) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2022 enligt regeringens förslag,
b) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3,
c) bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:86 punkt 3 och 2021/22:89 punkt 3 och bifaller delvis proposition 2021/22:86 punkt 4.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
2. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
3. lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering,
4. lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:86 punkterna 1 och 2 samt 2021/22:89 punkterna 1 och 2.
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4372 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2021/22:4373 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1.
|
2. |
Kriterier för evenemangsstödet |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kriterier för evenemangsstödet och tillkännager detta för regeringen.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 1 februari 2022
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Martin Ådahl (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Björn Wiechel (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Janine Alm Ericson (MP) och Boriana Åberg (M).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset och proposition 2021/22:89 Extra ändringsbudget för 2022 – Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset.
Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
I propositionen lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
Regeringen föreslår att en tillfällig lagstiftning införs som innebär att anställda vid sjukfrånvaro inte ska behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg. Förslaget föreslås träda i kraft den 7 februari 2022. Förslaget till ändring bedöms vara av en sådan karaktär att ett yttrande från Lagrådet normalt ska inhämtas men att ändringen är författningstekniskt och i övrigt av en sådan art att skulle sakna betydelse att höra Lagrådet. Därför har Lagrådet inte getts möjlighet att yttra sig över förslaget.
Propositionen innehåller även förslag till ändringar i statens budget för 2022, bl.a. föreslås ökade anslag för arbete med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis. Vidare föreslås ökade anslag för ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader. Propositionen innehåller dessutom förslag om utökningar av det ordinarie omställningsstödet för företag, av omsättningsstöden till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt av evenemangsstödet. Vidare föreslås medel för stöd till kultur och idrott samt för tillfälligt slopat fribelopp för att få studiemedel. Ett bemyndigande begärs också om att få skänka bort överskott av skyddsutrustning.
Extra ändringsbudget för 2022 – Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset
I propositionen lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
Regeringen föreslår att den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering, som har gällt sedan våren 2020, förlängs till att gälla fram t.o.m. den 30 juni 2022. Lagändringarna i denna del föreslås träda i kraft den 1 mars 2022. Lagen tillämpas på en förmån som lämnas efter den 31 december 2021. Regeringen bedömer att det nu aktuella förslaget är författningstekniskt och även i övrigt sådant att det skulle sakna betydelse att höra Lagrådet. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.
Det föreslås även vissa förändringar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd. Ändringarna innebär bl.a. att anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, dels mervärdesskatt vars redovisningsperiod är en kalendermånad får beviljas för högst nio redovisningsperioder vardera. För mervärdesskatt vars redovisningsperiod är ett kalenderkvartal får anstånd beviljas för högst tre redovisningsperioder. Vidare föreslås det att anstånd för dessa skatter och avgifter får beviljas även för redovisningsperioder som inföll under oktober–december 2021. Det föreslås också att anstånd med inbetalning av mervärdesskatt vars redovisningsperiod är ett beskattningsår får beviljas för högst två redovisningsperioder, och att anstånd även får beviljas för sådan skatt som ska deklareras senast den 17 januari 2023. Lagändringarna i denna del föreslås träda i kraft den 8 februari 2022. Också dessa förslag är enligt regeringen författningstekniskt och även i övrigt sådana att det skulle sakna betydelse att höra Lagrådet. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.
I respektive proposition finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposition.
Två följdmotioner har lämnats med anledning av propositionerna, en på varje proposition.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
I bilaga 1 förtecknas behandlade förslag. I bilaga 2 redovisas regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning, ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022. I bilaga 3 redovisas utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022. I bilaga 4 finns regeringens lagförslag.
Den 27 januari 2022 informerade Nina Andersson, statssekreterare i Kulturdepartementet, utskottet om regeringens syn på förstärkta krisstöd till kultursektorn. Vid samma sammanträde informerade Emil Högberg, statssekreterare i Näringsdepartementet, om evenemangsstödet.
Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
I slutet av november 2021 ökade spridningen av sjukdomen covid-19 återigen i Sverige, med en viss ökad belastning på hälso- och sjukvården som följd. En ny virusvariant började också få stor spridning i omvärlden. I början av december 2021 presenterade regeringen en åtgärdsplan för att kunna införa ytterligare smittskyddsåtgärder och återinföra vissa ersättningar för att minska smittspridningen. Regeringen presenterade även en plan för vilka företagsstöd som skulle förlängas och återinföras vid behov. Nya skärpta rekommendationer, allmänna råd och restriktioner infördes under december 2021 till följd av ökad smittspridning, bl.a. i länder i vårt närområde. I mitten av januari 2022 vidtogs ytterligare smittskyddsåtgärder, till följd av en kraftigt ökad smittspridning i landet.
Enligt regeringen pågår ett intensivt arbete i regionerna med att både öka vaccinationstäckningen och ge alla vaccinerade möjlighet att få en tredje dos vaccin. Vaccinationerna bedöms minska risken för allvarlig sjukdom och därmed även behovet av sjukhusvård. Belastningen på sjukvården har dock ökat under vintern och befaras öka ytterligare. De skärpta rekommendationerna och restriktionerna bedöms därför vara nödvändiga som ett komplement till vaccinering.
Användningen av vaccinationsbevis är en smittskyddsåtgärd som även gör det möjligt för företag och organisationer att upprätthålla viss verksamhet. Regeringen har beslutat om utökade möjligheter till att använda vaccinationsbevis. Vissa verksamheter kan ändå komma att drabbas hårt ekonomiskt. Det finns mot denna bakgrund enligt regeringen ett behov av att skyndsamt återinföra vissa ersättningar och stöd. Medel bör tillföras för att återinföra vissa ersättningar på sjukförsäkringsområdet och vissa stöd till företag, kultur och idrott samt för fortsatt storskalig testning, smittspårning och vaccinering. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2022. Regeringen anser vidare, mot bakgrund av vad som anförts ovan, att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår därför att motionstiden för proposition 2021/22:86 förkortas till sex dagar.
När det gäller proposition 2021/22:89 anför regeringen att det också finns behov av att skyndsamt vidta fler åtgärder på skatteområdet för att begränsa smittspridningen, förstärka stöd till företag samt i övrigt dämpa de negativa konsekvenserna av smittspridningen i samhället. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna ytterligare förslag till ändringar i statens budget för 2022. Regeringen anser vidare, mot bakgrund av vad som anförts ovan, att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår därför att motionstiden för proposition 2021/22:89 förkortas till tre dagar.
Enligt 9 kap. 13 § riksdagsordningen får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl.
Proposition 2021/22:86 överlämnades till riksdagen den 18 januari 2022. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till sex dagar. Motionstiden löpte således ut den 24 januari 2022. Propositionen hänvisades av kammaren till finansutskottet den 19 januari 2022.
Proposition 2021/22:89 överlämnades till riksdagen den 20 januari 2022. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen att förkorta motionstiden till fyra dagar i stället för regeringens förslag om tre dagar. Motionstiden löpte således ut den 24 januari 2022. Propositionen hänvisades av kammaren till finansutskottet den 21 januari 2022.
Ett utskottsinitiativ om evenemangsstödet
Enligt 9 kap. 16 § första stycket riksdagsordningen (RO) får ett utskott väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Finansutskottet får enligt andra stycket samma paragraf i ekonomiskt-politiskt syfte väcka förslag även i ett ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde. Med stöd av denna initiativrätt lägger utskottet fram ett förslag till tillkännagivande om att regeringen ska vidta åtgärder när det gäller kriterierna för att få ta del av evenemangsstödet.
Extra ändringsbudget för 2022
Utskottets förslag i korthet
Anvisade medel på statens budget ökar med 19,2 miljarder kronor, och inkomsterna i statens budget minskar med 11,2 miljarder kronor. Statens finansiella sparande försvagas med 19,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av BNP. Statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor 2022.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (C), 3 (V), 4 (KD) och 5 (MP).
Proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Ändringar i statens budget för 2022
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2022 med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringarna är en följd av de åtgärder som regeringen avser att vidta för att bekämpa smittspridningen och begränsa dess följdverkningar.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1 i bilaga 2 i detta betänkande. De förslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 18,4 miljarder kronor 2022. Ökningen hänförs i huvudsak till återinförd ersättning för höga sjuklönekostnader (7,0 miljarder kronor), ökade resurser för testning och smittspårning (4,9 miljarder kronor), utökning av omställningsstödet (2,0 miljarder kronor) samt återinförd ersättning för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare (1,4 miljarder kronor).
Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande med 18,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av BNP, och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslås öka med 185 miljoner kronor enligt regeringens förslag. Det är anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. som ökas med 185 miljoner kronor. Länsstyrelserna, som bl.a. har i uppgift att utöva tillsyn enligt covid-19-lagen väntas få ökade kostnader till följd av regeringens förslag om att förlänga lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen med fyra månader till utgången av maj 2022 (prop. 2021/22:69). Anslaget ökas därför med 80 miljoner kronor.
Den 22 december 2021 beslutade regeringen att förlänga uppdraget till bl.a. länsstyrelserna att samordna, stärka och utveckla kommunikationsinsatserna riktade till allmänheten med anledning av pandemin samt om en ändring av uppdraget att bistå regionerna i arbetet med att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19. Anslaget ökas därför med 55 miljoner kronor.
Länsstyrelserna väntas också få ökade kostnader för hantering och kontroll av de föreslagna utökade omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive handelsbolag som föreslås i propositionen. Anslaget ökas därför med 50 miljoner kronor.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
För utgiftsområde 3 föreslås ramen öka med 20 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 20 miljoner kronor. Skatteverket bedöms få tillkommande kostnader för bl.a. ärendehantering och utveckling av it-stöd som en följd av regeringens förslag i proposition 2021/22:89 om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt, och därför ökas anslaget.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Ramen för utgiftsområde 6 föreslås öka med 20 miljoner kronor. Anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ökas med 20 miljoner kronor som en följd av att regeringen den 22 december 2021 beslutade att förlänga uppdraget till bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att samordna, stärka och utveckla kommunikationsinsatserna riktade till allmänheten med anledning av pandemin.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
För utgiftsområde 9 föreslås ramen öka med ca 6 153 miljoner kronor. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 6 049 miljoner kronor. Av detta avser 189 miljoner kronor ökade medel för ett fortsatt och förstärkt arbete med covidbevisen, dels för att tidsperioden för EU:s digitala covidintyg sannolikt kommer att behöva förlängas, dels för att användningsområdet för covidintygens vaccinationsbevisdel som en nationell smittskyddsåtgärd har utökats.
Spridningen av covid-19 har återigen ökat och en ny variant av viruset upptäckts. För att ha utrymme att ge ytterligare en påfyllnadsdos med uppdaterat vaccin till äldre personer, personer med nedsatt immunförsvar och personer i medicinska riskgrupper, anser regeringen att ytterligare medel bör tillföras. För det fall att Folkhälsomyndigheten skulle utöka rekommendationerna om vaccinering mot covid-19 till att också omfatta barn, bedöms även detta medföra ökade ersättningar till regionerna. Anslaget ökas därför med 800 miljoner kronor.
Under 2020 och 2021 tillfördes enligt regeringen betydande medel för testning och smittspårning. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2022 ökades anslaget med 2,0 miljarder kronor för detta ändamål (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9, bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Det aktuella epidemiologiska läget, och en hög efterfrågan på testning, motiverar enligt regeringen att ytterligare medel avsätts för testning och smittspårning för 2022. Anslaget ökas därför med 4,9 miljarder kronor. Vidare förväntas den ökade smittspridningen medföra en ökning av antalet individer som har rätt till smittbärarpenning. Anslaget ökas därför med 100 miljoner kronor. Slutligen ökas anslaget med 60 miljoner kronor för att ersätta kommunerna för deras arbete med att utöva tillsyn över att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och anslutande föreskrifter följs.
Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 104 miljoner kronor. Den pågående spridningen av covid-19 medför enligt regeringen extra kostnader för Folkhälsomyndigheten, och därför tillförs ytterligare medel.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Ramen för utgiftsområde 10 föreslås öka med 8,775 miljarder kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 1,6 miljarder kronor. För att minska smittspridningen bedömer regeringen att möjligheten till ersättning för karensavdrag och karensdagar för egenföretagare bör återinföras. Bestämmelserna bör gälla retroaktivt fr.o.m. den 8 december 2021 t.o.m. mars 2022, och egenföretagare bör inte behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg de första 14 dagarna i en sjukperiod. För att minska belastningen på hälso- och sjukvården bedömer regeringen vidare att kravet på att lämna ett läkarintyg till Försäkringskassan bör skjutas upp från dag 8 till dag 15 i sjukperioden. Bestämmelserna bör gälla retroaktivt fr.o.m. den 19 januari t.o.m. mars 2022. Anslaget ökas därför med 1,4 miljarder kronor.
Mot bakgrund av den ökade smittspridningen bedömer regeringen även att det åter finns behov av att särskilt skydda riskgrupper från smitta. Ersättningar till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper bör därför kunna lämnas för tiden fr.o.m. den 8 december 2021 t.o.m. mars 2022. Anslaget ökas därför med 200 miljoner kronor.
Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 7,125 miljarder kronor. Till följd av den ökade smittspridningen bedömer regeringen att ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala bör återinföras. Bestämmelserna bör gälla retroaktivt fr.o.m. december 2021 t.o.m. mars 2022. Anslaget ökas därför med 7 miljarder kronor.
Som en följd av förslaget i propositionen om att anställda inte ska behöva styrka arbetsförmågans nedsättning med läkarintyg under sjuklöneperioden ökas anslaget med 125 miljoner kronor.
Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 50 miljoner kronor som en följd av propositionens förslag om att återinföra ersättning för karensavdrag, karensdagar för egenföretagare, ersättning till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper samt ersättning till arbetsgivare för sjuklönekostnader utöver det normala, vilket bedöms öka ärendevolymerna och därmed myndighetens administrationskostnader.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
För utgiftsområde 15 föreslås att ramen ökas med 100 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Studiemedel och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 94 miljoner kronor respektive 6 miljoner kronor. Enligt regeringen finns ett fortsatt behov av att studerande ska kunna arbeta och avlasta i vården och andra samhällsbärande verksamheter med anledning av pandemin. Regeringen bedömer därför att det tillfälligt slopade fribeloppet bör förlängas till att också gälla under det första kalenderhalvåret 2022.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Ramen för utgiftsområde 17 föreslås öka med 300 miljoner kronor. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar med restriktioner och skärpta allmänna råd ökas ett flertal anslag.
• Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 119,5 miljoner kronor.
• Anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ökas med 25 miljoner kronor.
• Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ökas med 5 miljoner kronor.
• Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ökas med 16,5 miljoner kronor.
• Anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ökas med 4 miljoner kronor.
• Anslaget 10:1 Filmstöd ökas med 10 miljoner kronor.
• Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 120 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna, bidra till en jämställd och jämlik idrottsverksamhet och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
För utgiftsområde 18 föreslås att ramen ökas med 2 miljoner kronor. Anslaget 1:4 Boverket ökas med 2 miljoner kronor som en följd av att ärendevolymerna väntas öka och därmed även administrationskostnaderna av de föreslagna utökade omsättningsstöden till enskilda näringsidkare respektive handelsbolag som föreslås i propositionen.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Ramen för utgiftsområde 24 föreslås öka med 2,85 miljarder kronor. Regeringen föreslår att fyra nya anslag förs upp på statens budget, 1:24 Omställningsstöd, 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag och 1:27 Evenemangsstöd.
Enligt de nuvarande reglerna omfattar det ordinarie omställningsstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och till handelsbolag perioder mellan mars 2020 och september 2021. Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. Dessa åtgärder bedöms påverka företagens verksamhet negativt under perioden december 2021 – februari 2022. Regeringen bedömer därför att det ordinarie omställningsstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och till handelsbolag bör utökas till att även omfatta dessa tre månader. Som förutsättning för stöd bör företaget under respektive stödperiod ha förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden. Regeringen bedömer vidare att den därutöver bör ha möjlighet att med kort varsel besluta om en utökning av stödet även för mars 2022, om pandemin bedöms ha en fortsatt stor påverkan på företagen.
För anslaget 1:24 Omställningsstöd anvisas 2 miljarder kronor. Anslaget får användas för Skatteverkets utbetalningar av omställningsstöd till företag. Anslagsbeloppet motsvarar enligt regeringen den beräknade kostnaden för en utökning av stödet med fyra månader. En utökning av stödet förutsätter ett godkännande av Europeiska kommissionen.
För anslaget 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare anvisas 520 miljoner kronor. Anslaget får användas för utgifter för ett ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Anslagsbeloppet motsvarar den beräknade kostnaden för en utökning av stödet med fyra månader.
För anslaget 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag anvisas 80 miljoner kronor. Anslaget får användas för utgifter för ett ekonomiskt stöd till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, som har minst en fysisk delägare och där bolagets nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Anslagsbeloppet motsvarar den beräknade kostnaden för en utökning av stödet med fyra månader.
För anslaget 1:27 Evenemangsstöd anvisas 250 miljoner kronor. Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa arrangörer som planerat för att anordna evenemang, men som till följd av restriktioner med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 inte kan genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas. Anslaget får även användas för utgifter för stöd till underleverantörer till en sådan arrangör. Anslaget får därutöver användas för administrativa utgifter som kan räknas till hanteringen av stödet.
Evenemangsstödet är ett ekonomiskt stöd till arrangörer av evenemang och underleverantörer till sådana arrangörer. Som exempel på evenemang kan nämnas konserter, scenkonstföreställningar, utställningar, festivaler, mässor, marknader samt idrotts- och sportevenemang. Stödet innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om evenemanget inte kan genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Enligt de nuvarande reglerna är stödet begränsat till att gälla evenemang som genomförts eller skulle ha genomförts under perioden juni–december 2021.
Till följd av den ökade smittspridningen har restriktioner och skärpta allmänna råd återinförts. För att arrangörer även fortsättningsvis ska våga planera för evenemang bör de och deras underleverantörer kunna få ekonomiskt stöd, om det visar sig nödvändigt att ställa in eller i väsentlig utsträckning begränsa evenemang under perioden januari–mars 2022 till följd av restriktioner. Regeringen anser därför att stödet bör utökas till att omfatta även denna period.
Bemyndigande att skänka bort överskott av skyddsutrustning
Regeringen föreslås att den bemyndigas att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning, läkemedel och annan sjukvårdsmateriel under pandemin för att säkra tillgången i de fall kommuners och regioners egen kapacitet inte räcker till. Kommuner och regioner har dock kunnat skapa och använda egna inköpskanaler som tillgodoser behoven av skyddsutrustning. Sverige har därför ett överskott av sådan materiel. Vidare har stora delar av den inköpta skyddsutrustningen en begränsad hållbarhetstid.
Enligt 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att överlåta denna typ av lös egendom, om egendomen inte längre behövs för statens verksamhet. I 8 kap. 7 § samma lag ställs krav på att försäljning ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Särskilda skäl kan finnas vid t.ex. försäljning av materiel till utvecklingsländer. Avsteg från principen om affärsmässighet bör dock inte göras utan riksdagens godkännande vid försäljning av egendom som har ett betydande värde (prop. 1995/96:220 s. 109).
Regeringen bedömer att möjligheten att sälja skyddsutrustningen är mycket begränsad. För att undvika att användbar skyddsutrustning kasseras är det då bättre att i stället skänka denna till stater där behoven är större eller till internationella organisationer. Skyddsutrustningen beräknas ha ett värde om 322 miljoner kronor. Till den del materielen samt transport- och övriga kringkostnader uppfyller kriterierna för internationellt bistånd, enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté Dac, kommer värdet av detta att avräknas från biståndsramen upp till ett belopp om högst 250 miljoner kronor och belasta anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Regeringen bedömer, med hänsyn till denna avräkning, att det inte behövs något särskilt bemyndigande för regeringen för att genomföra denna disposition, även om materielen bedöms ha ett betydande värde. För att regeringen ska ha möjlighet att skänka materiel som inte kan avräknas som bistånd bedöms dock ett bemyndigande vara nödvändigt. Kostnaderna kommer i sådana fall att belasta anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.
Undantag från krav på läkarintyg
De flesta arbetstagare får ersättning de första fjorton dagarna av en sjukperiod i form av sjuklön från arbetsgivaren. Enligt lagen om sjuklön behöver arbetstagaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av en läkare eller tandläkare fr.o.m. den åttonde dagen i sjukperioden. I syfte att begränsa spridningen av covid-19 och minska belastningen på hälso- och sjukvården har det införts ändringar i lagen om sjuklön som innebär att arbetstagaren inte har behövt styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av en läkare eller tandläkare. Det gällde under tiden fr.o.m. den 13 mars 2020 t.o.m. den 30 september 2021. Mot bakgrund av den ökade smittspridningen och den ökade belastningen på hälso- och sjukvården bedömer regeringen att det är motiverat att kravet på läkarintyg under de 14 första dagarna i en sjukperiod åter tillfälligt tas bort. Lagen om sjuklön föreslås därför ändras så att arbetstagaren inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare. Ändringen görs för att begränsa smittspridning av covid-19 och minska belastningen på hälso- och sjukvården.
Enligt lagen om sjuklön ska Försäkringskassan, under förutsättning att det finns särskilda skäl för det, självmant eller på begäran av arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom läkarintyg styrka nedsättningen av arbetsförmågan fr.o.m. en tidigare dag än den åttonde dagen i en sjukperiod. Särskilda skäl för ett sådant s.k. läkarintygsföreläggande kan vara att det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att ta hänsyn till eller när det finns kontrollskäl som talar för att intyget ska krävas in tidigare. Regeringen anser att det är motiverat att behålla bestämmelserna om läkarintygsföreläggande. Det bör vara aktuellt i relativt få fall och bedöms därför inte utgöra någon stor belastning på hälso- och sjukvården.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Förslaget om att slopa kravet på intyg av läkare eller tandläkare ska träda i kraft den 7 februari 2022 och tillämpas för tid fr.o.m. den 19 januari 2022. För tid före den 19 januari 2022 ska de äldre bestämmelserna fortfarande gälla. Kravet på intyg ska återinföras den dag som regeringen bestämmer.
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4373 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) anser motionärerna att det som görs i denna ändringsbudget inte är tillräckligt när det gäller stöd till företag. Motionärerna menar att vissa företag är i behov av att korttidspermittera sin personal. Motionärerna är därför kritiska till att regeringen inte öppnar upp för möjligheten att använda den under pandemin justerade lagstiftningen utan håller fast vid att den tillfälliga förlängningen av krisstödet vid korttidsarbete endast ska gälla fram t.o.m. den 30 september 2021. Därför vill motionärerna att regeringen utvärderar om de företagsstöd som införs i denna proposition är tillräckliga.
Proposition 2021/22:89 Extra ändringsbudget för 2022 – Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset
Ändringar i statens budget för 2022
Regeringen föreslår en ny beräkning av statens inkomster för 2022. Den nya beräkningen är en följd av de lagförslag som lämnas i propositionen om att förlänga skattefriheten för förmån av fri parkering och om att ytterligare utöka möjligheterna att få tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Enligt beräkningarna väntas statens inkomster minska med ca 11,2 miljarder kronor 2022 jämfört med den beräkning som tidigare godkänts (se tabell 2 i bilaga 2 i detta betänkande).
Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering
Regeringen föreslår att skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen förlängs till att gälla förmåner som lämnas under perioden den 1 januari–30 juni 2022. Förmån av fri parkering ska också vara avgiftsfri enligt socialavgiftslagen, lagen om allmän pensionsavgift och lagen om allmän löneavgift och ska inte heller tas upp till beskattning enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 pågår alltjämt i Sverige och i omvärlden. Regeringen och Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att vi nu befinner oss i en situation med en ökad smittspridning och ökad vårdbelastning. Folkhälsomyndigheten har fattat beslut om nya rekommendationer som gäller fr.o.m. den 8 december 2021. I mitten av januari 2022 vidtog myndigheten ytterligare smittskyddsåtgärder till följd av en kraftigt ökad smittspridning i landet. I rekommendationerna anges bl.a. att vuxna om det är möjligt bör undvika trängsel i kollektivtrafik genom att välja att resa andra tider än i rusningstrafik eller använda andra färdsätt, som t.ex. att gå, cykla eller åka bil. Mot bakgrund av dessa nya rekommendationer bedömer regeringen att det finns ett fortsatt behov av att kunna ta sig till arbetet på annat sätt än med kollektiva färdmedel och även behov av att kunna få fri parkering i anslutning till arbetsplatsen utan att detta förmånsbeskattas. Den tillfälliga skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen bör därför enligt regeringen förlängas.
Med hänsyn till den nya virusvarianten och till den ökning av smittspridningen som skett sedan förslaget remitterades anser regeringen att det finns skäl att något förlänga perioden av skattefrihet från den 31 mars 2022 till den 30 juni 2022.
Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering som har gällt t.o.m. den 31 december 2021 regleras i lagen (2021:300) om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda. Den lagen upphörde att gälla vid utgången av december 2021. Det föreslås därför att förlängningen av skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering regleras i en ny, tillfällig lag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Den nya lagen om fortsatt tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering ska träda i kraft den 1 mars 2022. Lagen tillämpas på en förmån som lämnas efter den 31 december 2021. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2022. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för förmån av fri parkering som har lämnats under perioden den 1 januari–30 juni 2022.
Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
Befintliga regler om tillfälliga anstånd
Under finanskrisen 2008–09 infördes tillfälliga anståndsbestämmelser genom lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (prop. 2008/09:113, bet. 2008/09:SkU27, rskr. 2008/09:175). Möjligheten att bevilja anstånd enligt den lagen var tidsbegränsad men lagen som sådan var inte tillfällig. För att dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för i grunden sunda och livskraftiga företag med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 och åtgärderna för att begränsa smittspridningen återinfördes möjligheten att bevilja anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall den 30 mars 2020. Från och med detta datum har det således varit möjligt för Skatteverket att bevilja tillfälliga anstånd.
Regeringen har med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 och dess konsekvenser föreslagit ändringar i lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall i tre extra ändringsbudgetar för 2020 och i två extra ändringsbudgetar för 2021. Regeringen har även föreslagit att anståndstiden för de s.k. tillfälliga anstånden ska kunna förlängas med ytterligare som längst 15 månader och att en avbetalningsplan då ska löpa samtidigt. De sistnämnda lagändringarna föreslås träda i kraft den 7 mars 2022 (prop. 2021/22:65).
Med hänsyn till den allvarliga situation som delar av det svenska näringslivet fortfarande befinner sig i och andra delar befaras hamna i, bedömer regeringen att det finns anledning att överväga ytterligare extraordinära åtgärder. Ett kraftfullt sätt att i ännu högre grad dämpa de likviditetsproblem som kan uppstå för företag i den rådande situationen bedöms vara att ytterligare utöka det högsta antalet redovisningsperioder som anstånd kan beviljas för. En sådan åtgärd skulle innebära att företag som i grunden är sunda och livskraftiga får ännu större möjligheter till anstånd med inbetalning av skatter och avgifter.
Anstånd ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder
Anståndsutrymmet utökas
Enligt gällande regelverk får anstånd beviljas för högst sju redovisningsperioder för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Anstånd med inbetalning av mervärdesskatt som redovisas månadsvis får beviljas för högst sex redovisningsperioder, medan anstånd för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får beviljas för högst två redovisningsperioder. Det föreslås att dessa bestämmelser ska ändras på så sätt att anstånd ska kunna beviljas för högst nio redovisningsperioder vardera för dels avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, dels mervärdesskatt som redovisas månadsvis. När det gäller mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis ska anstånd kunna beviljas för högst tre redovisningsperioder. Förslaget innebär bl.a. att ett företag som redan har beviljats anstånd med inbetalning av t.ex. mervärdesskatt som redovisas månadsvis med sex redovisningsperioder, kan beviljas anstånd med inbetalning av samma typ av skatt för ytterligare tre redovisningsperioder. Förslaget innebär också att systemet för tillfälliga anstånd blir mer enhetligt, på så sätt att taket för hur många månader anstånd kan beviljas blir nio månader, oavsett om det rör sig om avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Anstånd med inbetalning av mervärdesskatt som redovisas helårsvis kan i dag beviljas för högst en redovisningsperiod (ett beskattningsår). Det föreslås att anstånd med inbetalning av den aktuella skatten ska kunna beviljas för högst två redovisningsperioder.
Fler valbara redovisningsperioder införs
Enligt befintliga bestämmelser får anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2020–januari 2021. För att öka företagens valmöjligheter föreslår regeringen att anstånd med inbetalning av nu aktuella skatter och avgifter även ska kunna beviljas för redovisningsperioder som infaller under oktober–december 2021. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för sådana skatter och avgifter senareläggs till den 12 februari 2023.
Anstånd med inbetalning av mervärdesskatt vars redovisningsperiod är ett beskattningsår föreslås få beviljas även för sådan skatt som ska deklareras senast den 17 januari 2023. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för sådan skatt senareläggs till den 17 januari 2024.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen föreslås träda i kraft den 8 februari 2022.
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4372 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att regeringen nu återigen har en chans att ge näringslivet långsiktighet genom att utöka antalet redovisningsperioder för anstånd med inbetalning av skatt. I stället för att utöka anståndstiden vid ett senare tillfälle anser motionärerna att det borde göras redan nu. Mot den bakgrunden anser motionärerna att regeringen bör utvärdera om möjligheten till anstånd bör utökas mer än vad som nu föreslås i propositionen.
Vidare anförs att det med propositionens förslag finns en risk för att säsongsföretag faller mellan stolarna när inte redovisningsperioder för hela 2021 görs valbara. Motionärerna anser därför att regeringen bör utvärdera en ytterligare utökning av redovisningsperioder för anstånd.
Kompletterande information
Proposition 2021/22:69 Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen
Regeringens proposition har behandlats av socialutskottet i betänkande 2021/22:SoU9. I betänkandet föreslår socialutskottet att riksdagen antar regeringens förslag att lagarna ska fortsätta att gälla t.o.m. den 31 maj, dvs. i ytterligare fyra månader. Samtidigt föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast t.o.m. den 31 mars 2022. Den 19 januari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med utskottets förslag i dessa delar (rskr. 2021/22:128). Socialutskottet föreslog också ett tillkännagivande till regeringen om att den senast under mars 2022 bör redovisa en uppföljning av resultaten av regionernas arbete med testning och smittspårning. Kammaren avslog dock utskottets förslag i den delen (rskr. 2021/22:128).
Proposition 2021/22:65 En ytterligare förlängning av anståndstiden för att möjliggöra avbetalning av tillfälliga anstånd
Den 30 november 2021 överlämnade regeringen propositionen 2021/22:65 En ytterligare förlängning av anståndstiden för att möjliggöra avbetalning av tillfälliga anstånd till riksdagen. Propositionen hänvisades till skatteutskottet. Den 27 januari beslutade regeringen att återkalla propositionen (skr. 2021/22:106).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionerna bör anta regeringens lagförslag. Utskottet ställer sig också bakom de förslag till ändrad inkomstberäkning som regeringen föreslår samt bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd.
De skärpta restriktioner som nu har införts skapar stora utmaningar för redan hårt drabbade näringar. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet under rådande förutsättningar anser utskottet därför att ytterligare 820 miljoner kronor bör avsättas 2022 för kultursektorn, utöver vad regeringen föreslår. Förslaget innebär att utgifterna inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ökar med 820 miljoner kronor. I tabellen nedan redovisas regeringens förslag till ökade anslag inom utgiftsområdet, utskottets förslag till ökning samt total ökning per anslag.
Tabell Förslag till ökade anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Utskottets ökning |
Total ökning |
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet |
119,5 |
530,5 |
650 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
25 |
15 |
40 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
5 |
4,5 |
9,5 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
- |
200 |
200 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
16,5 |
- |
16,5 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
4 |
- |
4 |
|
10:1 |
Filmstöd |
10 |
10 |
20 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
120 |
- |
120 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
- |
60 |
60 |
|
Summa anslag |
300 |
820 |
1 120 |
|
Sammantaget innebär regeringens förslag i propositionerna tillsammans med utskottets förslag på ökade medel till kultursektorn att anvisade medel på statens budget ökar med 19,2 miljarder kronor 2022 och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Statens finansiella sparande försämras med 19,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av BNP. Statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor 2022. Förslaget om att öka utrymmet för tillfälliga anstånd medför att inbetalningar av skatter kommer att förskjutas i tiden. Anstånden avser skatter som är fastställda men inte betalda. De fastställda skatterna och därmed det finansiella sparandet påverkas inte av den förskjutna betalningen. Däremot påverkas statens lånebehov.
När det gäller motionsyrkandena om att utvärdera företagsstöden och anståndstiden noterar utskottet att regeringens förslag om att bevilja anstånd med inbetalning av skatt för fler redovisningsperioder innebär att företag kan välja att ansöka om anstånd med inbetalning av aktuella skatter och avgifter för de redovisningsperioder under januari 2020–januari 2021 och oktober–december 2021 som ger dem de största lättnaderna. Utskottet konstaterar att det rör sig om totalt 16 valbara redovisningsperioder. I kombination med vad som föreslås om en utökning av anståndsutrymmet kommer anstånd att kunna beviljas för tidigare outnyttjade redovisningsperioder. Utskottet noterar att regeringen fortsätter att följa utvecklingen av de tillfälliga anstånden, vilket utskottet välkomnar.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet proposition 2021/22:89, tillstyrker delvis proposition 2021/22:86 och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Kriterier för evenemangsstödet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder när det gäller evenemangsstödet så att aktörer kan få det snabbare och att fler kan få del av det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bakgrund
Med anledning av svårigheterna för arrangörer att vid planeringen av evenemangen förutse behovet av nuvarande restriktioner, avser regeringen att förstärka evenemangsstödet under perioden januari–mars 2022. Stödnivån höjs från 70 till 90 procent av kostnaderna och stödtaket höjs från 17,5 till 22,5 miljoner kronor. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen med förslag om detta den 3 februari 2022.
Utskottets ställningstagande
Två år in i pandemin har regeringen återigen återinfört restriktioner i samhället med anledning av den tilltagande smittspridningen. Relativt långtgående och breda restriktioner för restauranger, sport- och kulturevenemang skapar stora utmaningar för redan hårt drabbade näringar. I evenemangs- och kulturbranschen hotas på nytt arbetstillfällen och företag i hela landet.
Evenemangstödet infördes som ett nytt krisstöd 2021 då behovet av ytterligare stödinsatser för vissa verksamheter inom kultursektorn, idrotten och civilsamhället var uppenbart. Stödet fyller en viktig funktion, men når ut till alltför få. Evenemangstöd till en arrangör får i dag lämnas med högst 70 procent av kostnaderna. Utskottet noterar att regeringen avser att höja stödet till 90 procent, vilket utskottet välkomnar.
Vidare anser utskottet att stödets kriterier behöver förtydligas så att det inte råder några tvivel om vilka typer av arrangemang och event som kan ta del av stödet. Regeringen bör säkerställa att den ansvariga myndigheten bidrar med vägledning i ett tidigt skede i planeringsfasen så att arrangörer informeras om huruvida ett evenemang kvalificerar sig för stödet eller inte. Detta stärker förutsägbarheten. Utskottet anser därför att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder, i samråd med relevanta aktörer och intressenter i kultur- och idrottssektorn, för att omarbeta kriterierna för att få ta del av evenemangsstödet så att aktörer kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det, samt säkerställa att det finns en tydligare förutsägbarhet när det gäller möjligheten för specifika evenemang att ta del av stödet.
Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom vad utskottet anför om kriterier för evenemangsstödet och tillkännager detta för regeringen.
|
1. |
|
|
|
Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ingela Nylund Watz (S) och Björn Wiechel (S) anför: |
Även om vi i sak är eniga med övriga utskottet om tillskottet till kulturen, och välkomnar beredskapen att lyssna in delar av Regeringskansliets synpunkter på hur stödet bäst kan utformas, vill vi framhålla följande.
Vi ser stora problem förknippade med att en majoritet i utskottet på eget initiativ ändrar i statens budget och ökar statens utgifter. Det innebär ytterligare avsteg från en ordnad och sammanhållen budgetprocess.
Genom en sammanhållen budgetprocess kan olika angelägna ändamål mätas och jämföras med varandra i relation till det budgetutrymme som finns. Det är en princip som sätts ur spel om det går att samla olika majoriteter för ökade utgifter i enskilda frågor. Det riskerar i förlängningen att leda till bristande kontroll över statens samlade utgifter och intäkter, skapa osäkerheter om den ekonomiska politiken samt urholka förtroendet för Sveriges statsfinanser. Det är värt att påminna om att bakgrunden till budgetlagen och bestämmelserna i riksdagsordningen om budgetprocessen var budgetsaneringen på 1990-talet och den bristande ordning som gällt dessförinnan. Upprätthållandet av den ordnade budgetprocessen kräver att det bland de politiska partierna finns en gemensam grundsyn kring syftet med processen och en medvetenhet om hur det egna agerandet påverkar den.
Vidare ska såväl budgetpropositioner som ändringsbudgetar leva upp till beredningskravet i regeringsformen. Berörda aktörer ska ges möjlighet att yttra sig. Samtidigt säkerställer det kollektiva beslutsfattandet av regeringen ett omfattande beredningsarbete som involverar alla departement. Riksdagen är inte uppbyggd för att på det här sättet bereda budgetbeslut. Vi har tidigare riktat liknande kritik i vårt särskilda yttrande i betänkande 2020/21:FiU46.
|
2. |
|
|
|
Martin Ådahl (C) anför: |
I propositionerna föreslår regeringen förändringar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset.
I grunden ser Centerpartiet positivt på att regeringen skyndsamt agerar med en rad förändringar mot bakgrund av de återinförda restriktioner och rekommendationer som föranletts av Covid-19-pandemin. Trots detta saknas fortsatt en förståelse för företagandets villkor. Pandemin har slagit hårt mot svenska företag. Centerpartiet har drivit på för flera kraftfulla stödpaket för att företag ska kunna behålla sina anställda och inte förlora sina livsverk. Men många utbetalningar har uteblivit och försenats samtidigt som företag har fallit mellan regelverk.
Trots ett historiskt antal extra ändringsbudgetar med skarpa åtgärder för att stötta krisande företag i hela landet har stöden inte levererats till företagarna i den utsträckning som behövts. Att företag har tvingats vänta på ersättning i flera månader och att bransch efter bransch signalerat att de går på knäna, samtidigt som många tvingats belåna hus och hem för att kunna driva verksamheten, vidare ska givetvis beskrivas som ett enormt misslyckande. Mindre företag har varit extra utsatta och särskilt företag verksamma på landsbygden, inte sällan familjeföretag, inom till exempel besöksnäring. Det har inte funnits några stöd som riktar sig till de många företag som startats alldeles före pandemin och under pandemin, möjligen med undantag för hyresstödet som nu fasats ut.
Det särskilda omställningsstödet har visat sig problematiskt framförallt för besöksnäringen eftersom regelverken tolkats strikt. Detta blir uppenbart kanske framför allt på platser där gäster på det lokala hotellet exempelvis är en förutsättning för omkringliggande verksamheter.
Hur regelverken ska tolkas av ansvarig myndighet har regelbundet under pandemin uppmärksammats som ett problem. När det gäller exempelvis permitteringsstödet så har kraven som ställts från Tillväxtverket varit svåra att tolka samtidigt som besked kommit sent. Detta har inneburit att det byggts upp en stor mängd ärenden som myndigheten fortsatt har att hantera. Därför är det angeläget att se över vilka resurser myndigheten behöver nu och framöver för att klara sitt uppdrag, färdigbehandla alla tidigare inkomna ansökningar, samtidigt som annars livskraftiga företag kan få skyndsam hjälp.
På grund av den utdragna processen med anstånd på skatter och avgifter har många företag hamnat i en likviditetssituation där de riskerar svårigheter innan riksdagen har hunnit fatta beslut om nya regler för återbetalning. Återbetalning av anstånd kommer att prägla företagens ekonomi under lång tid framöver vilket regeringen behöver beakta. Till detta hör också i vilka situationer och i vilken omfattning företrädaransvaret ska tillämpas. Att regeringen inte lagt fram en proposition trots att det gått långt över ett år sedan utredningen om det skatterättsliga företrädaransvaret presenterade sina förslag är beklagligt.
Återkommande under pandemin har de stöd som ligger närmast företagares verksamhet presenterats med kort varsel och steg för steg behövt förlängas. Långsiktighet i spelreglerna är en grundförutsättning för ett växande näringsliv. Även om ingen har kunnat förutse utvecklingen av pandemin måste regelverken utgå från ett längre perspektiv än det regeringen presenterar.
Skyndsamhet är och måste fortsättningsvis vara ledstjärnan i den samlade politiken för att hantera pandemins konsekvenser och ett nej till förslagen i detta betänkande skulle ytterligare leda till men för företag. Av denna anledning avser inte Centerpartiet rösta nej till förslagen.
|
3. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Propositionerna är regeringens tjugoförsta och tjugoandra extra ändringsbudgetar med anledning av coronaviruset. Motionsrätten på ändringsbudgetar är kraftigt beskuren. Oppositionspartierna får bara ändra i anslag som regeringen ändrar i, och i de fallen får man dessutom bara föreslå lägre anslag. Motsvarande gäller på inkomstsidan, och där får man endast föreslå ändringar som ökar statens inkomster.
Vänsterpartiet har därför främst lagt kraften på att förbättra regeringens förslag i utskottshanteringen samt driva igenom egna förslag genom utskottsinitiativ. Vi har bl.a. sett till så att de företag som använder sig av korttidsarbeten inte samtidigt ska få göra aktieutdelningar samt att det s.k. familjemedlemsundantaget tillfälligt slopas i syfte att underlätta för små familjeföretag. Vänsterpartiet har också pressat regeringen att anslå mer pengar till landets kommuner och regioner. Vi har också drivit igenom utökade anslag till kommunsektorn samt en satsning på äldreomsorgen.
Våra samlade svar på coronakrisen har vi gett i våra motioner på regeringens ekonomiska vårpropositioner 2020 och 2021, samt regeringens budgetpropositioner för 2021 och 2022. Där kunde vi konstatera att vi överlag stöder regeringens förslag på likviditetsstöd och minskade kostnader för företagen. Vi efterfrågar dock ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Företagen har fått stora omfattande stöd samtidigt som personalen inom sjukvården, äldreomsorgen och Arbetsförmedlingen går på knäna på grund av otillräckliga resurser. Under coronapandemin har klyftorna i samhället ökat; de allra rikaste har blivit ännu rikare och de fattigaste ännu fattigare. Vänsterpartiet menar att krispolitiken ska motverka en sådan utveckling och i stället bidra till ett mer robust och starkare samhälle.
Vänsterpartiet välkomnar regeringens förslag om att förlänga och återuppta vissa regelverk inom sjukförsäkringen. Samtidigt kvarstår vår kritik mot hur regeringen hanterat karensavdraget och ersättningen till dem som tillhör en riskgrupp. Vi anser att karensavdraget bör slopas permanent.
På samma sätt välkomnar vi förslag om att avsätta resurser för att kompensera ökade kostnader inom sjukvården och för att öka smittspårningen och vaccinationstakten. Vänsterpartiet är samtidigt mycket kritiskt till att regeringen, trots att pandemin snart pågått i två år, ännu inte gjort några omfattande satsningar på att långsiktigt rusta upp sjukvården, eller ens aviserat några sådana satsningar. Även äldreomsorgen behöver tillföras mer resurser långsiktigt. Behoven av bättre arbetsvillkor och mer statligt stöd har blivit övertydliga under pandemin. Vänsterpartiet anser också att de tillskott som tillförts med anledning av pandemin ska komma ut till verksamheterna i sjukvården och inte, som en del regioner gör, läggas centralt så att regionerna får ett positivt bokslut medan vårdpersonalen sliter ut sig.
Vänsterpartiet anser att det är välkommet och nödvändigt att förlänga stöden till företagen. Vi ifrågasätter dock den kraftiga höjningen av takbeloppet i omställningsstödet som regeringen aviserade i samband med propositionen. Vänsterpartiet anser att de pandemirelaterade företagsstöden bör utformas så att de i större utsträckning träffar mindre företag, som generellt har mindre marginaler och svårare att klara av den ansträngda situation som råder. Mot den bakgrunden är vi kritiska mot att det s.k. familjemedlemsundantaget återigen börjar gälla i och med återgången till den ordinarie lagstiftningen för korttidspermittering.
Vänsterpartiet välkomnar att regeringen avsätter resurser till kulturen och idrotten, som drabbats hårt av pandemins konsekvenser. Vi står bakom utskottets förslag om att ytterligare höja anslagen och bredda dem.
|
4. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Kristdemokraterna menar att flera av de åtgärder som föreslås i denna extraändringsbudget är rimliga och nödvändiga. Det gäller sådant som medel till arbete med vaccinering, testning och smittspårning, ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader, omställningsstöd för företag samt omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag. Det är också bra att finansutskottet agerar för att stärka stödet till kultursektorn och till evenemang.
Men det finns också områden där långt mer behöver göras. Det gäller stöd till civilsamhället, jobb och företag genom hela pandemin. Följdmotionsrätten för ändringsbudgetar är dock starkt begränsad i praxis. Kristdemokraterna har i sin motion redogjort för viktiga delar som saknas i regeringens förslag till extra ändringsbudget i en tid av ökad smittspridning och nya restriktioner. Den snäva motionsrätten medger dock inte att dessa åtgärder föreslås skarpt i motionsyrkanden. I stället har Kristdemokraterna i samband med behandlingen av denna extra ändringsbudget lämnat in två förslag till utskottsinitiativ till finansutskottet, med beslutspunkter i enlighet med vad motionen beskriver.
Det ena förslaget gäller det breda civilsamhället, som har drabbats hårt av pandemin, men inte fått tillräckligt med stöd genom krisen. Faktum är att situationen för dem som arbetar med utsatta grupper är på många sätt ännu svårare nu med hänsyn till vinterkyla, låg vaccinationsgrad bland utsatta och ökad smittspridning. De medel som avsattes för dessa civilsamhällesorganisationer under 2021 har nu avslutats.
Vårt förslag innehåller också åtgärder för de barn och unga som fallit ur föreningslivet under pandemin. Det gäller inte minst inom idrotten, vilket riskerar att förvärra en ojämlik tillgång till idrottande för barn och unga. Den av regeringen föreslagna nivån på krisstöd till idrotten är för låg, vilket riskerar att leda till att arbetet med att återaktivera och bredda deltagandet måste nedprioriteras när det i stället borde öka.
Det andra förslaget till utskottsinitiativ handlar om möjligheten att korttidspermittera personal, vilken har varit central för många företags överlevnad hittills i krisen. I den nuvarande smittovågen och med återinförda restriktioner har regeringen dock inte valt att införa en ny möjlig period för det efter pandemin anpassade stödet. Det innebär exempelvis att möjligheten för familjeföretag och vård- och omsorgsföretag att ta del av stödet går förlorad. Dessutom blir systemet väsentligt mindre generöst. Givet den stora osäkerhet som fortfarande råder kring smittspridning och behovet av restriktioner framöver, bör alla stöd som hittills visat sig viktiga för företagen under krisen öppnas. Dessutom bör tillräckligt med resurser för att beta av tidigare ansökningar avsättas.
Förslagspunkterna i dessa initiativ lyder:
• Riksdagen anvisar 80 miljoner kronor till utgiftsområde 17, anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn för 2022.
• Riksdagen anvisar 50 miljoner kronor till utgiftsområde 17, anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, för aktiva insatser för att få tillbaka och öka deltagandet för 2022.
• Riksdagen anvisar 120 miljoner kronor till utgiftsområde 17, anslaget 13:1 Stöd till idrotten, för aktiva insatser för att få tillbaka och öka deltagandet för 2022.
• Riksdagen tillkännager för regeringen att återinföra lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall för en ny stödperiod december 2021–mars 2022.
• Riksdagen tillkännager för regeringen att ändra lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete så att fler anställda omfattas, genom att fjärde punkten i 5 a § utgår eller revideras.
• Riksdagen anvisar 280 miljoner kronor till utgiftsområde 24, anslaget 1:4 Tillväxtverket, i statens budget för 2022.
Möjligheten att genomföra detta i verkligheten finns i och med förslagen till utskottsinitiativ, men inte i behandlingen av dessa propositioner och denna motion. Vi avstår därmed från att reservera oss till stöd för vår egen motion i beslutet om denna extra ändringsbudget. I stället hoppas vi finna stöd i finansutskottet för de viktiga åtgärderna för civilsamhället och företagen under behandlingen av förslagen till utskottsinitiativ.
|
5. |
|
|
|
Janine Alm Ericson (MP) anför: |
Miljöpartiet står bakom det som regeringen föreslagit i form av åtgärder för att tackla Coronapandemin och dess effekter på individer och samhälle. Vi står också bakom de förbättringar som utskottet fattat beslut om och som kommer kulturen till del, men vi hade velat se mer.
De nya krisstöd till kulturen som regeringen aviserat på sammanlagt 180 miljoner är för lågt och frånvaron av kraftfulla och träffsäkra åtgärder innebär ett hårt slag mot en bransch som redan går på knäna. De redan beslutade medlen i höstbudgeten för 2022 var ämnade att gå till återstart, inte att användas som krisstöd. Läget är alarmerande och de anslag som finns i budgeten räcker inte. Därför är det glädjande att utskottet reagerat och att mer pengar kommer kulturen till del.
Miljöpartiet hade dock helst sett en ordning där de medel som regeringen utlovade 2021 genom det så kallade evenemangsstödet, kunnat användas fullt ut och komma alla berörda till del. Vi tycker att krisstöden till kulturen skulle förstärkas med 2 miljarder, där huvuddelen fördelas av kulturrådet. Här finns redan en bra organisation och kriterier som är välkända för sektorn, samt handläggare som är vana att hantera denna typ av arbete.
Att merparten av krispengarna nu istället läggs på evenemangsstödet gör att kriterierna skyndsamt behöver ses över. Den nuvarande utformningen av evenemangsstödet lyckas inte möta de behov som sektorerna nu står inför. Stödet borde också finnas kvar under hela 2022.
Utöver detta vill Miljöpartiet tillföra ytterligare 500 miljoner för att stärka stöden till kulturens återstart. Detta hade behövts aviseras nu, för att stärka möjligheten till långsiktig planering. Eftersom det föreligger en osäkerhet kring hur stora möjligheterna är att anpassa evenemangsstödet och hur lång tid det kommer att ta, är det viktigt att huvuddelen av krisstöden fördelas via kulturanslaget för att säkra att de verkligen kommer sektorn till del.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (avsnitt 2.1 och 4.2).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (avsnitt 2.2 och 4.2).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd (avsnitt 6.1).
4.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.
2021/22:4373 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera om de företagsstöd som införs är tillräckliga och tillkännager detta för regeringen.
Proposition 2021/22:89 Extra ändringsbudget för 2022 – Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering (avsnitt 2.1 och 4).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (avsnitt 2.2 och 5).
3.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2022 (avsnitt 7.1 tabell 7.1).
2021/22:4372 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera om den anståndstid som föreslås i propositionen är tillräcklig och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säsongsföretag inte ska drabbas negativt utifrån möjligheten att beviljas anstånd och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Tabell 1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslagsnummer |
Beslutad ram/ anvisat anslaget |
Förändring av ram/anslaget |
Ny ram/ Ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
17 238 338 |
185 000 |
17 423 338 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
3 493 121 |
185 000 |
3 678 121 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 829 734 |
20 000 |
12 849 734 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 202 898 |
20 000 |
8 222 898 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
76 570 799 |
20 000 |
76 590 799 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 428 916 |
20 000 |
1 448 916 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
113 308 613 |
6 153 000 |
119 461 613 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
25 368 886 |
6 049 000 |
31 417 886 |
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
511 173 |
104 000 |
615 173 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
97 428 457 |
8 775 000 |
106 203 457 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
41 005 070 |
1 600 000 |
42 605 070 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
282 000 |
7 125 000 |
7 407 000 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
9 231 366 |
50 000 |
9 281 366 |
|
15 |
Studiestöd |
27 801 485 |
100 000 |
27 901 485 |
|
1:2 |
Studiemedel |
19 741 430 |
94 000 |
19 835 430 |
|
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
2 000 641 |
6 000 |
2 006 641 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
18 499 593 |
300 000 |
18 799 593 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
1 450 582 |
119 500 |
1 570 082 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 681 723 |
25 000 |
1 706 723 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 122 130 |
5 000 |
1 127 130 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
288 714 |
16 500 |
305 214 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
79 718 |
4 000 |
83 718 |
|
10:1 |
Filmstöd |
608 444 |
10 000 |
618 444 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
2 366 811 |
120 000 |
2 486 811 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostads-försörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 769 334 |
2 000 |
5 771 334 |
|
1:4 |
Boverket |
316 330 |
2 000 |
318 330 |
|
24 |
Näringsliv |
9 254 901 |
2 850 000 |
12 104 901 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
0 |
2 000 000 |
2 000 000 |
|
1:25 |
Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare |
0 |
520 000 |
520 000 |
|
1:26 |
Omsättningsstöd till handelsbolag |
0 |
80 000 |
80 000 |
|
1:27 |
Evenemangsstöd |
0 |
250 000 |
250 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
18 405 000 |
|
|
Tabell 2 Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2022
Tusental kronor
|
Inkomsttitel |
Godkänd beräkning |
Ny beräkning |
Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan |
|
|
1111 |
Statlig inkomstskatt |
54 616 724 |
54 604 724 |
-12 000 |
|
1115 |
Kommunal inkomstskatt |
825 245 840 |
825 221 840 |
-24 000 |
|
1217 |
Allmän löneavgift |
230 079 571 |
230 055 571 |
-24 000 |
|
1612 |
Restförda skatter, företag |
-5 112 393 |
-5 902 393 |
-790 000 |
|
1931 |
Anstånd |
13 300 000 |
2 500 000 |
-10 800 000 |
|
2811 |
Övriga inkomster i statens verksamhet |
1 613 000 |
2 013 000 |
400 000 |
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Utskottets förslag innebär att ytterligare medel utöver regeringens förslag anvisas anslag 1:2, 1:6, 2:1, 5:2, 10:1 och 13:2 inom utgiftsområde 17.
Tabell 3 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslagsnummer |
Beslutad ram/ anvisat anslaget |
Förändring av ram/anslaget |
Ny ram/ Ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
17 238 338 |
185 000 |
17 423 338 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
3 493 121 |
185 000 |
3 678 121 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 829 734 |
20 000 |
12 849 734 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 202 898 |
20 000 |
8 222 898 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
76 570 799 |
20 000 |
76 590 799 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 428 916 |
20 000 |
1 448 916 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
113 308 613 |
6 153 000 |
119 461 613 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
25 368 886 |
6 049 000 |
31 417 886 |
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
511 173 |
104 000 |
615 173 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
97 428 457 |
8 775 000 |
106 203 457 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
41 005 070 |
1 600 000 |
42 605 070 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
282 000 |
7 125 000 |
7 407 000 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
9 231 366 |
50 000 |
9 281 366 |
|
15 |
Studiestöd |
27 801 485 |
100 000 |
27 901 485 |
|
1:2 |
Studiemedel |
19 741 430 |
94 000 |
19 835 430 |
|
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
2 000 641 |
6 000 |
2 006 641 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
18 499 593 |
1 120 000 |
19 619 593 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
1 450 582 |
650 000 |
2 100 582 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 681 723 |
40 000 |
1 721 723 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 122 130 |
9 500 |
1 131 630 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
599 830 |
200 000 |
799 830 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
288 714 |
16 500 |
305 214 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
79 718 |
4 000 |
83 718 |
|
10:1 |
Filmstöd |
608 444 |
20 000 |
628 444 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
2 366 811 |
120 000 |
2 486 811 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
60 000 |
112 164 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostads-försörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 769 334 |
2 000 |
5 771 334 |
|
1:4 |
Boverket |
316 330 |
2 000 |
318 330 |
|
24 |
Näringsliv |
9 254 901 |
2 850 000 |
12 104 901 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
0 |
2 000 000 |
2 000 000 |
|
1:25 |
Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare |
0 |
520 000 |
520 000 |
|
1:26 |
Omsättningsstöd till handelsbolag |
0 |
80 000 |
80 000 |
|
1:27 |
Evenemangsstöd |
0 |
250 000 |
250 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
19 225 000 |
|
|
Bilaga 4
