|
Finansutskottets betänkande
|
Ett förenklat upphandlingsregelverk
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen om upphandling av koncessioner, lagen om medbestämmande i arbetslivet och lagen om vissa kommunala befogenheter.
Regeringen föreslår ett förenklat regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden enligt lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Det nya regelverket föreslås även omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster och s.k. B-tjänster. Det nuvarande regelverket i ovannämnda lagar ska enligt förslaget ersättas med två nya kapitel i respektive lag: ett för annonspliktiga upphandlingar och ett för direktupphandlingar. Upphandlande myndigheter och enheter ska inte behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp. Förslaget omfattar även lagen om upphandling av koncessioner. Vissa följdändringar och andra ändringar i upphandlingslagarna görs också i övriga kapitel. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.
Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar. Utskottets förslag i denna del tar sin utgångspunkt i två motioner.
I betänkandet finns två reservationer (C, V) och ett särskilt yttrande (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:5 Ett förenklat upphandlingsregelverk.
Sju yrkanden i tre följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ett förenklat upphandlingsregelverk
Utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer
Öka möjligheterna för små företag att delta i offentliga upphandlingar
1.Ett förenklat upphandlingsregelverk, punkt 1 (V)
2.Öka möjligheterna för små företag att delta i offentliga upphandlingar, punkt 3 (C)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ett förenklat upphandlingsregelverk |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
2. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,
3. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
4. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,
5. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
6. lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:5 punkterna 1–6 och avslår motion
2021/22:4029 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1–4.
Reservation 1 (V)
|
2. |
Utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4224 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
2021/22:4231 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2.
|
3. |
Öka möjligheterna för små företag att delta i offentliga upphandlingar |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4231 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 1.
Reservation 2 (C)
Stockholm den 11 november 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Martin Ådahl (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Björn Wiechel (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP) och Magdalena Schröder (M).
Stockholm den 11 november 2021
På finansutskottets vägnar
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:5 Ett förenklat upphandlingsregelverk. Regeringen föreslår ett förenklat regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna respektive lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Det nya regelverket föreslås även omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster och s.k. B-tjänster. Det nuvarande regelverket i ovannämnda lagar ska enligt förslaget ersättas med två nya kapitel i respektive lag: ett för annonspliktiga upphandlingar och ett för direktupphandlingar. Regeringen föreslår även att upphandlande myndigheter och enheter inte ska behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp. Det förslaget föreslås även omfatta lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
Regeringen föreslår vidare vissa följdändringar och andra ändringar i upphandlingslagarnas övriga kapitel. Slutligen föreslås även vissa mindre ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Bakgrund
Regeringen beslutade i juni 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en översyn av de bestämmelser i upphandlingslagarna som reglerar upphandlingar under EU:s tröskelvärden i syfte att göra regelverket enklare och flexiblare. Utredaren skulle också överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska antalet överprövningsmål och föreslå bestämmelser om ansökningsavgift och processkostnadsansvar i överprövningsmål och överväga om sådana bestämmelser bör införas i upphandlingslagarna (dir. 2017:69). Utredningen, som tog namnet Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (Förenklingsutredningen), överlämnade i juni 2018 betänkandet Möjligt, tillåtet och tillgängligt – förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål (SOU 2018:44).
I propositionen behandlas Förenklingsutredningens förslag om förenklingar av det icke-direktivstyrda regelverket för upphandlingar. I propositionen behandlas också förslagen om ändringar av bestämmelserna om efterannonsering.
Ett förenklat upphandlingsregelverk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet som innebär att regelverket för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden förenklas Det nya regelverket omfattar även upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster och s.k. B-tjänster. Det nuvarande regelverket i ovannämnda lagar ersätts med två nya kapitel i respektive lag: ett för annonspliktiga upphandlingar och ett för direktupphandlingar. Upphandlande myndigheter och enheter ska inte behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp, vilket även omfattar lagen om upphandling av koncessioner.
Jämför reservation 1 (V).
Propositionen
Ett förenklat upphandlingsregelverk
Icke-direktivstyrda upphandlingar bör även fortsättningsvis vara reglerade i lag
Regeringen bedömer att de icke-direktivstyrda upphandlingarna inte bör vara oreglerade utan även fortsättningsvis bör regleras i lag.
Ett enkelt och flexibelt regelverk med ramar och nödvändiga skyddsregler
Regeringen bedömer att regelverket för icke-direktivstyrda upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet bör göras enklare till både utformning och innehåll. Regelverket bör utgå från de grundläggande unionsrättsliga principerna för upphandling och bara innehålla de bestämmelser som är nödvändiga för att ge dels ramar för de upphandlande myndigheterna och enheterna, dels skydd åt leverantörerna. I övrigt bör regelverket lämna ett stort utrymme åt de upphandlande myndigheterna och enheterna att själva utforma förfarandet i varje upphandling. Regelverket för icke-direktivstyrda upphandlingar enligt lagen om upphandling av koncessioner bör enligt regeringen inte ändras.
Icke-direktivstyrda upphandlingar ska regleras i särskilda kapitel i befintliga upphandlingslagar
Regeringen föreslår att den nuvarande regleringen om icke-direktivstyrd upphandling i 19 kap. lagen om offentlig upphandling, 19 kap. lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och 15 kap. lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ersättas med två nya kapitel i respektive lag: ett för annonspliktiga upphandlingar och ett för direktupphandlingar.
Sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska upphandlas enligt regelverket för icke-direktivstyrda upphandlingar
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet ska upphandla enligt det icke-direktivstyrda regelverket när det gäller annonspliktiga upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna samt B-tjänster enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Bilaga 2 a till lagen om offentlig upphandling ska utgå och de tjänster som anges där ska flyttas över till bilaga 2. Vissa rättelser ska göras i bilaga 2 till både lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Särskilda krav på tekniska specifikationer och en skyldighet att meddela Europeiska kommissionen ska gälla när ett kontrakt tilldelas för sådana upphandlingar av B-tjänster vars värde uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde. Regeringen bedömer att de särskilda krav som gäller för upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster bör regleras i anslutning till relevanta bestämmelser i regelverket för de icke-direktivstyrda upphandlingarna. Det bör inte införas en skyldighet att ange tekniska specifikationer vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.
De nya regelverkens tillämpningsområde
Regeringen föreslår att det ska framgå av en inledande bestämmelse i de nya regelverken för icke-direktivstyrda upphandlingar och direktupphandlingar när respektive kapitel ska tillämpas. Det direktivstyrda regelverkets bestämmelser om tillämpningsområde, definitioner och undantag ska gälla även för icke-direktivstyrda upphandlingar och direktupphandlingar.
Beräkning av en upphandlings värde
Samma regler ska gälla för direktivstyrda och icke-direktivstyrda upphandlingar
Regeringen föreslår att de direktivstyrda bestämmelserna om tröskelvärden och beräkning av det uppskattade värdet av en upphandling ska tillämpas även för icke-direktivstyrda upphandlingar. En bestämmelse om att en upphandling inte får delas upp i avsikt att kringgå bestämmelserna för annonspliktiga upphandlingar på det icke-direktivstyrda området ska tas in i kapitlet om tröskelvärden och beräkning av en upphandlings värde i respektive upphandlingslag.
Självständiga separata operativa enheters rätt att direktupphandla
Regeringen föreslå att om en upphandlande myndighet eller enhet är indelad i separata operativa enheter, ska värdet av en upphandling få uppskattas särskilt för en självständig sådan enhet när enheten avgör om den får genomföra upphandlingen genom direktupphandling.
Det nya regelverket för annonspliktig icke-direktivstyrd upphandling
Principer för upphandling
Regeringen föreslår att de grundläggande unionsrättsliga principerna om icke-diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande även fortsättningsvis ska gälla för annonspliktig upphandling under EU:s tröskelvärden. En bestämmelse om att miljöhänsyn samt sociala och arbetsrättsliga hänsyn bör beaktas vid upphandling om upphandlingens art motiverar detta, ska tas in i det icke-direktivstyrda regelverket i lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Enligt regeringen bör det icke-direktivstyrda regelverket inte innehålla någon bestämmelse om att en upphandling inte får utformas i syfte att undanta den från lagens tillämpningsområde eller i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt.
Upphandlingsförfarandet
Regeringen bedömer att det inte behövs några särskilda bestämmelser om att en upphandlande myndighet eller enhet är fri att utforma förfarandet vid en upphandling eller att använda sig av olika metoder för upphandling
Annonsering
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet genom en anbudsinfordran ska informera om sin avsikt att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal. En anbudsinfordran ska göras genom en annons om upphandling eller en förhandsannons. Skyldigheten att efterannonsera resultatet av en upphandling och att publicera annonser i registrerade annonsdatabaser, ska gälla samtliga annonspliktiga upphandlingar enligt det nya regelverket. Regeringen ska få meddela föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av annonser.
Upphandlingsdokumenten
Regeringen föreslår att upphandlingsdokumenten ska innehålla följande uppgifter:
• hur förfarandet ska genomföras
• vilka krav som en anbudssökande eller anbudsgivare ska uppfylla för att få delta i upphandlingen
• vilka minimikrav som ett anbud ska uppfylla
• vilka tilldelningskriterier som ska användas och deras viktning eller prioritetsordning
• vilka kommersiella villkor och andra särskilda villkor som ska gälla vid fullgörande av kontraktet.
Upphandlingsdokumenten ska även innehålla de uppgifter i övrigt som är relevanta. En upphandlande myndighet eller enhet ska ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten från den dag då annonsen publiceras eller, om dokumenten tillkommer i ett senare skede i upphandlingsprocessen, så snart som möjligt.
Reserverad upphandling
Regeringen föreslår att upphandlingsdirektivens bestämmelser om möjligheten att vid upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster reservera upphandlingen för vissa organisationer ska genomföras fullt ut i lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. En definition av begreppet CPV-kod ska tas in i lagarna.
Nödvändiga förfarandebestämmelser
Anbud i grupp och åberopande av andra företags kapacitet
Regeringen föreslår att en grupp av leverantörer ska få delta i en upphandling. En upphandlande myndighet eller enhet får inte ställa upp villkor om att en sådan grupp ska ha en viss juridisk form för att få lämna en anbudsansökan eller ett anbud. Myndigheten eller enheten får dock begära att gruppen ska ha en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt. En leverantör ska när det gäller ett visst kontrakt vid behov få åberopa andra företags kapacitet. Leverantören ska i sådant fall visa att den kommer att förfoga över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras.
Kommunikation vid en upphandling
Regeringen föreslår att förfarandet vid en upphandling ska vara skriftligt. Muntlig kommunikation får användas som ett komplement om den upphandlande myndigheten eller enheten bedömer att det är lämpligt. Om muntlig kommunikation används ska myndigheten eller enheten dokumentera alla muntligt lämnade uppgifter som är av betydelse för upphandlingen.
Tidsfrister
Regeringen föreslår att anbudssökande och anbudsgivare ska ges skälig tid att lämna in anbudsansökningar eller anbud. En upphandlande myndighet eller enhet ska på begäran av en leverantör lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten senast sex dagar före angiven sista dag för anbud, förutsatt att upplysningarna har begärts i god tid. Samma tidsfrist gäller om myndigheten eller enheten på eget initiativ vill lämna kompletterande upplysningar om innehållet i dokumenten. Upplysningarna ska lämnas skriftligen på ett sådant sätt att alla leverantörer som deltar eller önskar delta i upphandlingen får del av dem. Om myndigheten eller enheten inte har lämnat kompletterande upplysningar inom den angivna tidsfristen, eller om väsentliga ändringar har gjorts i upphandlingsdokumenten, ska fristen för att lämna in anbud förlängas så att alla leverantörer ska kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud.
Dialog och förhandling i en upphandling
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet ska få ha en dialog med en eller flera leverantörer i en pågående upphandling. Med dialog avses ett informationsutbyte mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör. En dialog får omfatta rättelser av fel, förtydliganden och kompletteringar av anbudet eller andra handlingar som leverantören har lämnat in. Om myndigheten eller enheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera ska övriga leverantörer ges motsvarande möjlighet. En upphandlande myndighet eller enhet ska också få förhandla med en leverantör om alla aspekter av upphandlingsdokumenten, förutom minimikrav och tilldelningskriterier, och alla aspekter av anbudet eller andra handlingar som har lämnats in av leverantören.
Uteslutning av leverantörer
Regeringen föreslår att en leverantör även fortsättningsvis ska få uteslutas från att delta i en icke-direktivstyrd upphandling i enlighet med de direktivstyrda uteslutningsgrunderna. En leverantör ska också få uteslutas om den på andra grunder som anges i upphandlingsdokumenten anses olämplig att delta i upphandlingen. En upphandlande myndighet eller enhet ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som utgör skäl för uteslutning. Regeringen bedömer att det inte bör föreskrivas en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att utesluta leverantörer på grund av bristande lämplighet.
Onormalt låga bud
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet ska få förkasta ett anbud om den finner att anbudet är onormalt lågt. Anbudet ska dock få förkastas först sedan myndigheten eller enheten begärt en förklaring och inte fått tillfredsställande svar. Regeringen bedömer att det inte bör föreskrivas en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att agera om ett anbud förefaller vara onormalt lågt eller att förkasta ett anbud som är onormalt lågt.
Information om beslut
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet snarast möjligt ska underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som har fattats om att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska vara skriftlig och innehålla skälen för beslutet och uppgift om den period inom vilken avtal inte får ingås. En underrättelse ska inte innebära att ett anbud förfaller. En myndighet eller enhet ska även skriftligen underrätta anbudsgivarna om ett beslut om tilldelning av kontrakt med förnyad konkurrensutsättning eller annan anbudsgivning i konkurrens inom ett ramavtal eller någon annan metod för upphandling som innebär löpande tilldelning av kontrakt. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet. Om myndigheten eller enheten väljer att iaktta en avtalsspärr ska underrättelsen innehålla uppgift om det och om avtalsspärrens längd. Inte heller en sådan underrättelse ska innebära att ett anbud förfaller. Myndigheten eller enheten ska till den anbudssökande eller anbudsgivare som begär det lämna upplysningar om skälen för att dennes ansökan har avslagits eller anbud har förkastats. Myndigheten eller enheten ska vidare på begäran av en anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud lämna upplysningar om de relativa fördelarna med det valda anbudet. Sådana upplysningar ska lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att en skriftlig begäran kom in till myndigheten eller enheten. När en myndighet eller enhet beslutar att avbryta eller göra om en upphandling ska anbudssökandena och anbudsgivarna snarast möjligt underrättas om beslutet. Underrättelsen ska vara skriftlig och innehålla skälen för beslutet.
Dokumentation
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet ska dokumentera genomförandet av en annonspliktig upphandling enligt det nya icke-direktivstyrda regelverket. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att myndigheten eller enheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden. Vissa bestämmelser om skyldighet att bevara handlingar ska gälla för sådana upphandlande myndigheter och enheter som inte omfattas av arkivlagen. Särskilda bestämmelser om dokumentation och i vissa fall en skyldighet att lämna ut kontrakt efter begäran av en leverantör ska gälla för upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.
Förfarandebestämmelser som inte behövs
Regeringen bedömer att det icke-direktivstyrda regelverket inte behöver särskilda regler om
• förbud mot uteslutning på grund av företagsform
• anbudssökande och anbudsgivare som har deltagit i förberedelserna av en upphandling
• upphandlande myndigheters och enheters rätt att använda begränsad kontroll av leverantörer
• öppnande och prövning av anbudsansökningar och anbud
• användande av tilldelningskriterier vid tilldelning av kontrakt.
Det nya regelverket behöver inte heller en särskild lagregel om att alla hänvisningar till nomenklatur inom ramen för en upphandling ska göras genom användning av CPV-koder.
Projekttävlingar
Regeringen föreslår att projekttävlingar även fortsättningsvis ska få anordnas enligt det icke-direktivstyrda regelverket i lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Projekttävlingar ska även få anordnas för sociala tjänster och andra särskilda tjänster när värdet av projekttävlingen överstiger det tröskelvärde som gäller för sådana tjänster.
Direktupphandling
En ny definition av direktupphandling
Regeringen föreslår att en ny definition av direktupphandling ska införas i lagarna. Det ska med direktupphandling avses ett förfarande för tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal utan krav på att den upphandlande myndigheten eller enheten först ska informera om upphandlingen genom en annons om anbudsinfordran.
När ska direktupphandling få användas?
Direktupphandling till låga värden
Regeringen föreslår att direktupphandlingsgränserna för varor, tjänster och byggentreprenader (förutom sociala tjänster eller andra särskilda tjänster) uttryckligen ska anges i lagtexten. Direktupphandling enligt lagen om offentlig upphandling ska få användas vid upphandling av varor och tjänster samt byggentreprenader när upphandlingens värde understiger 700 000 kronor. Detsamma ska gälla enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna när upphandlingens värde understiger 1 200 000 kronor. Direktupphandling enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska få användas om värdet av en upphandling understiger 1 200 000 kronor.
Direktupphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster
Regeringen föreslår att direktupphandling ska få användas när värdet av en upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster enligt lagen om offentlig upphandling eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna understiger tillämpligt tröskelvärde enligt respektive lag.
Direktupphandling i vissa särskilda situationer
Regeringen föreslår att direktupphandling även i fortsättningen ska få användas när förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda och när det finns synnerliga skäl.
Direktupphandling i samband med överprövning
Regeringen föreslår att direktupphandling ska få användas vid en anskaffning som är nödvändig för att tillgodose ett angeläget behov som har uppstått till följd av att en allmän förvaltningsdomstol
- handlägger eller har avgjort ett mål om överprövning av en upphandling och avtal inte får ingås
- har beslutat att en upphandling ska göras om eller rättas eller
- handlägger ett mål om överprövning av ett avtals giltighet och avtalet inte får fullgöras.
Ett kontrakt som har tilldelats genom direktupphandling får inte ha längre löptid eller vara mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till upphandlingens syfte. Direktupphandling i ovannämnda situationer ska endast få användas om upphandlingens värde beräknas understiga tillämpliga tröskelvärden eller om upphandlingen avser ett sådant delkontrakt som får tilldelas enligt de icke-direktivstyrda reglerna.
Förfarandet vid direktupphandling
Principer för direktupphandling
Regeringen föreslår att vid direktupphandlingar ska den upphandlande myndigheten eller enheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingen på ett öppet sätt. Upphandlingen ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Regeringen bedömer att det inte bör införas särskilda nationella principer för direktupphandlingar.
Annons om avsikt att direktupphandla
Regeringen föreslår att en särskild bestämmelse som upplyser om att en upphandlande myndighet eller enhet får informera om sin avsikt att direktupphandla genom att publicera en annons om upphandlingen i en registrerad annonsdatabas ska tas in i kapitlen om direktupphandling.
Underrättelse om beslut
Regeringen föreslår att om en upphandlande myndighet eller enhet vid en direktupphandling har begärt in anbud från fler än en leverantör, ska myndigheten eller enheten snarast underrätta de leverantörer som har lämnat anbud i upphandlingen om sitt beslut att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska vara skriftlig och ska inte utlösa någon avtalsspärr.
Dokumentation
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet ska dokumentera genomförandet av en direktupphandling om upphandlingens värde uppgår till minst 100 000 kronor. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att myndigheten eller enheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden. Vissa bestämmelser om skyldighet att bevara handlingar ska gälla för sådana upphandlande myndigheter och enheter som inte omfattas av arkivlagen.
Efterannonsering
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal genom direktupphandling enligt lagen om offentlig upphandling eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna senast 30 dagar efter det att avtalet ingicks ska informera om upphandlingsresultatet genom en efterannons. En upphandlande myndighet eller enhet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska genom en efterannons informera om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingicks. Vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem eller av kontrakt som avser tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna får dock myndigheten eller enheten samla efterannonserna kvartalsvis. I sådana fall ska de samlade annonserna skickas för publicering senast 30 dagar efter utgången av varje kvartal. Skyldigheten att efterannonsera ska inte gälla vid tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal eller för upphandlingar vars värde understiger 700 000 kronor enligt lagen om offentlig upphandling respektive 1 200 000 kronor enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Motsvarande undantag från skyldigheten att efterannonsera ska även tas in i lagen om upphandling av koncessioner.
Förhållandet mellan reglerna om direktupphandling och annonspliktig upphandling
Regeringen bedömer att när förutsättningarna för direktupphandling är uppfyllda ska endast reglerna om direktupphandling gälla.
Riktlinjer för direktupphandling
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet eller enhet ska vara skyldig att besluta om riktlinjer för direktupphandling.
Rättsmedel och tillsyn
Regeringen föreslår att bestämmelserna om överprövning, upphandlingsskadeavgift och tillsyn i 20–22 kap. lagen om offentlig upphandling, 20–22 kap. lagen om upphandling inom försörjningssektorerna respektive 16–18 kap. lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet även ska gälla för icke-direktivstyrda upphandlingar och direktupphandlingar.
Följdändringar och andra ändringar i upphandlingslagarna
Följdändringar i upphandlingslagarna
Regeringen föreslår att definitionen av anbudssökande i lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna ska ges ändrad lydelse. Det ska med anbudssökande avses den som har ansökt om att få, eller inbjudits att, delta i ett förfarande som genomförs i fler än ett steg. Även definitionen i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ändras för att avse deltagande i förfaranden som genomförs i fler än ett steg. I övrigt ska det göras vissa följdändringar i 1 kap., 2 kap., 5 kap., 10 kap., 20 kap. och 21 kap. lagen om offentlig upphandling respektive lagen om upphandling inom försörjningssektorerna samt i 1 kap., 3 kap., 16 kap. och 17 kap. lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Andra ändringar i upphandlingslagarna
Regeringen föreslår att en upphandlande enhet enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna ska få använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering, om det vid ett förfarande med föregående annonsering inte har lämnats några lämpliga anbudsansökningar eller anbud och de villkor som har angetts i de ursprungliga upphandlingsdokumenten inte har ändrats väsentligt. En hänvisning till tredje penningtvättsdirektivet i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna ska ändras till fjärde penningtvättsdirektivet.
Ändringar i andra lagar
Lagen om medbestämmande i arbetslivet
Regeringen föreslår att den fackliga vetorätten vid inhyrning och entreprenad enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet ska vara lika omfattande vid direktivstyrd som vid icke-direktivstyrd upphandling. Vetorätten ska kunna aktualiseras vid både obligatoriska och fakultativa uteslutningsgrunder vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen om upphandling av koncessioner och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Lagen om vissa kommunala befogenheter
Regeringen föreslår att en nämnd i en kommun, i en region eller i ett kommunalförbund ska få ge anställda i uppdrag att besluta på nämndens vägnar i en upphandling, när nämnden anskaffar varor och tjänster eller byggentreprenader genom en inköpscentral enligt det icke-direktivstyrda regelverket i lagen om offentlig upphandling eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2022. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för sådana upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4029 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 14 yrkar motionärerna att riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till
• lag om ändring i lagen om offentlig upphandling med den ändringen att ordet ”bör” i 19 kap. 3 § ska bytas ut mot ”ska”
• lag om ändring i lagen om offentlig upphandling med den ändringen att ordet ”får” i 19 kap. 18 § ska bytas ut mot ”ska”
• lag om ändring i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna med den ändringen att ordet ”bör” i 19 kap. 3 § ska bytas ut mot ”ska”
• lag om ändring i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna med den ändringen att ordet ”får” i 19 kap. 18 § ska bytas ut mot ”ska”.
Som skäl för yrkandena anför motionärerna bl.a. att de föreslagna skrivningarna om arbetsrättsliga hänsyn och onormalt låga anbud riskerar att bli till intet förpliktande. Ord som bör, beakta, om, art och motiverar förminskar lagstiftarens intentioner, de intentioner som måste finnas.
Inledningsvis konstaterar utskottet att regeringens förslag grundar sig på en utredning som tillsattes i juni 2017 med uppdraget att bl.a. göra en översyn av de bestämmelser i upphandlingslagarna som handlar om upphandlingar under EU:s tröskelvärden i syfte att göra regelverket enklare och flexiblare. Utredningen, som tog namnet Förenklingsutredningen, lade fram sitt förslag i juni 2018.
Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen anfört att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 punkt 3, rskr. 2017/18:168). Regeringen har i sina årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen redogjort för vilka åtgärder regeringen hittills har vidtagit med anledning av detta tillkännagivande (skr. 2018/19:75, skr. 2019/20:75 och skr. 2020/21:75). Genom propositionens förslag anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett och därmed slutbehandlat.
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
I 19 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling anges att en upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn samt sociala och arbetsrättsliga hänsyn om upphandlingens art motiverar detta. Regeringen motiverar sitt ställningstagande med att bestämmelsen om beaktande av bl.a. miljöhänsyn i 4 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling respektive 4 kap. 3 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna utgör ett s.k. målsättningsstadgande. Förenklingsskäl skulle alltså kunna anses tala för att hänvisningen dit tas bort utan att ersättas av en motsvarande uttrycklig bestämmelse för de icke-direktivstyrda upphandlingarna. Regeringen ser dock, liksom både Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten, en risk för att detta skulle kunna minska incitamenten för upphandlande myndigheter och enheter att integrera de aktuella hänsynen i sina upphandlingar. Ett sådant målsättningsstadgande bör därför i vart fall gälla även för annonspliktig icke-direktivstyrd upphandling. För att minska antalet hänvisningar till de direktivstyrda bestämmelserna bör det tas in en uttrycklig bestämmelse om detta direkt i regelverket för icke-direktivstyrd upphandling. Utredningens uppdrag har varit att förenkla det icke-direktivstyrda regelverket. Beredningsunderlag saknas således för att överväga ytterligare krav på den upphandlande myndigheten eller enheten, såsom att t.ex. göra reglerna om arbetsrättsliga villkor i 17 kap. lagen om offentlig upphandling respektive 16 kap. lagen om upphandling inom försörjningssektorerna obligatoriska även under tröskelvärdena. Det bör i enskilda fall överlämnas åt rättstillämpningen att bedöma vilken räckvidd de unionsrättsliga principerna har.
I 19 kap. 18 § lagen om offentlig upphandling anges att en upphandlande myndighet får förkasta ett anbud om den finner att anbudet är onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten begärt en förklaring och inte fått ett tillfredsställande svar. Regeringen anser att kommuniceringsskyldigheten inför ett beslut att förkasta ett anbud som är onormalt lågt är en viktig skyddsregel för leverantörer. En skyldighet att begära en förklaring av en anbudsgivare om ett anbud förefaller vara onormalt lågt innan ett beslut att förkasta anbudet bör därför även fortsättningsvis framgå av det icke-direktivstyrda regelverket. Ett anbud bör vidare, liksom enligt nuvarande bestämmelser och det direktivstyrda regelverket, bara få förkastas om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden. Det finns flera intressen att beakta när det gäller regleringen om förkastande av onormalt låga anbud. Det gäller t.ex. intresset av en sund konkurrens likväl som de upphandlande myndigheternas och enheternas intresse av att försäkra sig om att den som tilldelas kontraktet kommer att prestera det som utlovas. Regeringen bedömer att myndigheterna och enheterna även har ett behov av flexibilitet och handlingsutrymme i en upphandling. Myndigheterna och enheterna har vidare ett intresse av att i möjligaste mån undvika att deras beslut om åtgärder, eller om att inte vidta åtgärder, blir föremål för en rättslig prövning som stoppar upphandlingen. Mot denna bakgrund, och eftersom det får anses ligga i de upphandlande myndigheternas och enheternas eget intresse att agera om ett anbud förefaller onormalt lågt, anser regeringen att det inte bör föreskrivas en skyldighet att agera om ett anbud förefaller vara onormalt lågt eller att förkasta ett anbud som är onormalt lågt. Regeringen anser också att det uttryckligen bör framgå av det icke-direktivstyrda regelverket att en upphandlande myndighet eller enhet har möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. På så vis kommer det inte att råda någon tvekan om att denna möjlighet finns, även om det inte anges i upphandlingsdokumenten. Det nya icke-direktivstyrda regelverket innebär ökad flexibilitet för myndigheter och enheter att utforma upphandlingen utifrån de specifika inköpen. Det kommer också fortsättningsvis att vara möjligt att förkasta anbud som är för låga för att kunna uppfylla sådana krav som gäller i den enskilda upphandlingen även utan en särskild reglering som anger detta.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller formuleringarna i 19 kap. 3 § och 19 kap. 18 § lagen om offentlig upphandling, respektive lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och avstyrker därmed förslagen i motionen.
Utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att den bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar. Därmed bifaller riksdagen två motionsyrkanden.
Jämför det särskilda yttrandet (SD).
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4231 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2 vill motionärerna att regeringen ska utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt, och återkomma till riksdagen med förslag på hur små företags och idéburna aktörers möjligheter att delta i upphandlingar ska säkras.
Som skäl anför motionärerna att små och medelstora företags deltagande i upphandling är en fråga som återkommande har belysts såväl inom forskning som av statliga myndigheter. Tillväxtverkets statistik visar att runt 14 procent av småföretagen har deltagit i en offentlig upphandling de senaste tolv månaderna. Det är en siffra som är relativt konstant över åren. Regelverket som omgärdar offentlig upphandling ses som det femte största tillväxthindret av mindre företag, enligt Tillväxtverkets statistik. För de allra minsta företagen, med en till nio anställda, ses dessa regler som nästan lika tillväxthämmande som skatte- och momsregler.
Det är enligt motionärerna uppenbart att förenklingar måste till. Regeringen föreslår i den aktuella propositionen att en upphandlande myndighet eller enhet ska vara skyldig att besluta om riktlinjer för direktupphandling som bl.a. bör innehålla frågor om hur småföretagens intressen kan beaktas. Detta är ett viktigt steg för att skapa bättre möjligheter för mindre företag att delta i upphandlingar. Men det behövs fler åtgärder och regelförenklingar för att göra det möjligt för mindre företag att delta i upphandling. Riktlinjer kan aldrig ersätta en utformning av regelverk som i grunden gör det svårare för mindre företag att delta. Motionärerna ser en stor risk att en höjd direktupphandlingsgräns för sociala tjänster och andra särskilda tjänster upp till tillämpligt tröskelvärde skulle kunna få som konsekvens att antalet företag som deltar i upphandlingar av sådana tjänster minskar.
I kommittémotion 2021/22:4224 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) anser motionärerna att det bör göras en noggrann uppföljning av effekten av de i propositionen föreslagna ändringarna för idéburna aktörers möjligheter att delta i och vinna upphandlingskontrakt. Idéburna organisationer kan bidra med sina mervärden bl.a. genom samarbeten med det offentliga i verksamheter som kan handla om att stötta barn, äldre eller olika utsatta grupper, men också som utförare i välfärden. Idéburna aktörer har ofta ett unikt angreppssätt på samhällsproblem som inte kan åstadkommas av en offentlig eller privat aktör. När valfriheten för brukaren alltmer kommit att handla om ett val mellan en större kommersiell aktör och kommunens verksamhet, anser vi att mer måste göras för att stärka idéburna aktörer som välfärdsutförare. Propositionen tar steg i den riktningen.
Visar det sig vid en sådan uppföljning att de föreslagna förändringarna inte får önskad effekt för idéburna aktörers möjligheter att delta i och vinna upphandlingskontrakt anser motionärerna att man bör överväga att helt undanta upphandlingar under tröskelvärdet av vissa välfärdstjänster från lagen om offentlig upphandling.
Utskottets ställningstagande
I Upphandlingsmyndighetens regleringsbrev för 2021 finns ett krav på återrapportering om idéburna organisationer, små företag och sociala företag (Fi2020/05114 (delvis)). Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att underlätta för idéburna organisationer, små företag och sociala företag att delta i offentlig upphandling och analysera och bedöma i vilken utsträckning åtgärderna har bidragit till detta. Myndigheten ska även lämna förslag på ytterligare åtgärder.
Vidare har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera effekterna av de förändrade regler för direktupphandling som infördes den 1 juli 2014 (Fi2021/02328). I uppdraget ingår även att analysera höjningen av direktupphandlingsgränserna och reglerna om dokumentationsplikt och krav på riktlinjer för direktupphandlingar. Analysen ska särskilt omfatta regelverkets effekter på små, medelstora och idéburna leverantörers deltagande i offentliga upphandlingar. Uppdraget omfattar inte sociala tjänster och andra särskilda tjänster eftersom det redan föreslagits höjda direktupphandlingsgränser för sådana tjänster (dvs. det som nu föreslås i proposition 2021/22:5).
Oaktat detta anser utskottet att det finns anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar. Utskottet föreslår därmed att riksdagen bifaller motionerna 2021/22:4231 (C) yrkande 2 och 2021/22:4224 (KD).
Öka möjligheterna för små företag att delta i offentliga upphandlingar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att öka möjligheterna för små företag att delta i offentliga upphandlingar.
Jämför reservation 2 (C).
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4231 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 vill motionärerna att upphandlingsreglerna, i högre grad än vad som gäller i dag, ska göra det möjligt för småföretag att delta i upphandlingar. De ökade möjligheterna till direktupphandling riskerar att leda till att små lokala företag och idéburna organisationer får det svårare att delta i upphandlingar. Motionärerna menar att mindre företag ofta har svårt att få kännedom om upphandlingar om de inte annonseras, vilket talar för att större företag med upparbetade relationer och resurser att arbeta med proaktiv försäljning gynnas. Motionärerna anser därför att upphandling måste småföretagssäkras. Det handlar bl.a. om att rensa i kraven och göra mindre omfattande upphandlingar. Regeringens förslag i den aktuella propositionen riskerar tvärtom att göra det svårare för mindre företag att delta. Regeringen behöver därför återkomma till riksdagen med förslag på hur små företags möjligheter att delta i upphandling kan säkras.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan ingår en analys av de högre direktupphandlingsgränserna samt reglerna om dokumentationsplikt och krav på riktlinjer för direktupphandlingar i det uppdrag som Statskontoret redan fått. Analysen ska särskilt omfatta vilka effekter regelverket har på små, medelstora och idéburna leverantörers deltagande i offentliga upphandlingar.
Utskottet anser att det finns skäl att invänta resultaten av Statskontorets analys och avstyrker därmed förslaget i motionen.
|
1. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
- lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med den ändringen att
– ordet ”bör” i 19 kap. 3 § ska bytas ut mot ”ska”,
– ordet ”får” i 19 kap. 18 § på samtliga ställen ska bytas ut mot ”ska”,
- lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna med den ändringen att
– ordet ”bör” i 19 kap. 3 § ska bytas ut mot ”ska”,
– ordet ”får” i 19 kap. 18 § på samtliga ställen ska bytas ut mot ”ska”,
- lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
- lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,
- lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
- lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4029 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1–4 och
bifaller delvis proposition 2021/22:5 punkterna 1–6.
Ställningstagande
Onormalt låga anbud är ofta ett tecken på missförhållanden. Det kan röra sig om social dumpning, att försöka prisa ut konkurrenter kortsiktigt, att dolda kostnader tillkommer eller, att osund konkurrens skapar marknadsmisslyckanden. Olika remissinstanser, bl.a. Famna och Sveriges Byggindustrier, anser att det bör finnas en skyldighet att agera om ett anbud förefaller onormalt lågt och att förkasta onormalt låga anbud. Sund konkurrens ska gälla på det direktivstyrda området liksom på det icke direktivstyrda området. Korruption och ekonomisk brottslighet kan normalt inte angripas via en mängd regler för offentlig upphandling. Det handlar mer om kvalitet än kvantitet. När det gäller onormalt låga anbud gäller det dock att vara tydlig. Den tydligheten gäller över tröskelvärdena och den bör även gälla under tröskelvärdena. Regeringen föreslår i propositionen följande skrivning i 19 kap. 18 §: ”En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud om den finner att anbudet är onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten begärt en förklaring och inte fått tillfredsställande svar.” Jag föreslår att ordet ”får” ersätts med ”ska”.
Regeringen föreslår följande skrivning i 19 kap. 3 §: ”En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn samt sociala och arbetsrättsliga hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.” Regelverket för upphandlingar över tröskelvärdet är mer omfattande för vad en upphandlande myndighet ska ta hänsyn till. Här föreslås att en upphandlande myndighet ska beakta arbetsrättsliga hänsyn om det är motiverat, liksom miljöhänsyn och sociala hänsyn. I dag finns inga skrivningar om arbetsrättsliga hänsyn gällande under tröskelvärdet. Det är heller inte obligatoriskt under tröskelvärdet. Men föreslagen skrivning riskerar att bli till intet förpliktande. Ord som bör, beakta, om, art och motiverar förminskar lagstiftarens intentioner, de intentioner som måste finnas. Att samma arbetsrättsliga krav ska gälla under tröskelvärdet som över är inget regeringen tittat närmare på. Beredningsunderlag saknas enligt regeringen. Dock får och bör en upphandlande myndighet beakta miljöhänsyn samt sociala och arbetsrättsliga hänsyn. På samma sätt som att onormalt låga anbud ska förkastas anser jag att en upphandlande myndighet ska beakta de hänsyn som räknas upp i propositionen.
|
2. |
Öka möjligheterna för små företag att delta i offentliga upphandlingar, punkt 3 (C) |
av Martin Ådahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4231 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 1.
Ställningstagande
Små och medelstora företags deltagande i upphandling är en fråga som återkommande har belysts såväl inom forskning som av statliga myndigheter. Tillväxtverkets statistik visar att runt 14 procent av småföretagen har deltagit i en offentlig upphandling de senaste tolv månaderna. Det är en siffra som är relativt konstant över åren. Regelverket som omgärdar offentlig upphandling ses som det femte största tillväxthindret av mindre företag, enligt Tillväxtverkets statistik. För de allra minsta företagen, med en till nio anställda, ses dessa regler som nästan lika tillväxthämmande som skatte- och momsregler. Det är således uppenbart att förenklingar måste till.
I propositionen föreslår regeringen att en upphandlande myndighet eller enhet ska vara skyldig att besluta om riktlinjer för direktupphandling som bl.a. bör innehålla frågor om hur småföretagens intressen kan beaktas. Detta är ett viktigt steg för att skapa bättre möjligheter för mindre företag att delta i upphandlingar. Men det behövs fler åtgärder och regelförenklingar för att möjliggöra mindre företags deltagande i upphandling. Riktlinjer kan aldrig ersätta en utformning av regelverk som i grunden gör det svårare för mindre företag att delta.
Jag ser en stor risk att en höjd direktupphandlingsgräns för sociala tjänster och andra särskilda tjänster upp till tillämpligt tröskelvärde skulle kunna få som konsekvens att antalet företag som deltar i upphandlingar av sådana tjänster minskar. De ökade möjligheterna till direktupphandling riskerar att leda till att små lokala företag och idéburna organisationer får det svårare att delta i upphandlingar. För mindre företag är det ofta svårt att få kännedom om upphandlingar om de inte annonseras, vilket talar för att större företag med upparbetade relationer och resurser att arbeta med proaktiv försäljning gynnas. Jag anser att upphandling måste småföretagssäkras. Det handlar bl.a. om att rensa i kraven och göra mindre omfattande upphandlingar. Regeringens förslag riskerar tvärtom att göra det svårare för mindre företag att delta. Regeringen behöver därför återkomma till riksdagen med förslag på hur små företags möjligheter att delta i upphandling kan säkras.
Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD) anför:
I propositionen föreslår regeringen ett förenklat regelverk för offentliga upphandlingar. Att förenkla regelverket inom offentlig upphandling är centralt för att fler aktörer ska kunna ta del av det offentliga, inte minst för små och medelstora företag. Regeringen föreslår att direktupphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska få användas när värdet av en upphandling understiger tillämpligt tröskelvärde enligt respektive lag.
Vi ställer oss bakom regeringens ambition om att förenkla processen vid offentlig upphandling men menar likt flera av remissinstanserna att det finns en risk för dyrare anbud och ökad risk för korruption och jäv. Vissa branscher riskerar också att drabbas negativt eftersom upphandlingar inte kommer att annonseras i samma utsträckning som enligt nuvarande regelverk. Även om det sedan den 1 januari 2021 finns nya regler om efterannonsering för upphandlingar på det icke-direktivstyrda området är risken för korruption och jäv påtaglig.
Vi menar därför att det är av största vikt att regeringen följer upp och försäkrar sig om att korruption och jäv motarbetas samt att småföretag och idéburna företag inte missgynnas av lagförslaget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:5 Ett förenklat upphandlingsregelverk:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.
2021/22:4029 av Ulla Andersson m.fl. (V):
1.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med den ändringen att ordet ”bör” i 19 kap. 3 § ska bytas ut mot ”ska”.
2.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med den ändringen att ordet ”får” i 19 kap. 18 § ska bytas ut mot ”ska”.
3.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna med den ändringen att ordet ”bör” i 19 kap. 3 § ska bytas ut mot ”ska”.
4.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna med den ändringen att ordet ”får” i 19 kap. 18 § ska bytas ut mot ”ska”.
2021/22:4224 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en noggrann uppföljning av de i propositionen föreslagna ändringarnas effekt för idéburna aktörers möjligheter att delta i och vinna upphandlingskontrakt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2021/22:4231 av Martin Ådahl m.fl. (C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphandlingsregler i högre grad behöver göra det möjligt för småföretag att delta och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och dess effekter på möjligheten för små företag att delta och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
