|
Civilutskottets betänkande
|
Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken.
Lagändringarna innebär bl.a. att ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar tydliggörs genom att det anges att myndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade. Det införs vidare en skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning. Det innebär bl.a. att upplysningar ska lämnas inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer och avse de uppgifter som myndigheten anser har betydelse för tillgångsutredningen. Vidare införs förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polismyndigheten påträffar egendom i sin verksamhet.
Syftet med lagändringarna är att öka effektiviteten och snabba på handläggningen i utsökningsförfarandet. Därigenom kan fler skulder betalas och förtroendet för utsökningsförfarandet öka.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:197 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Lagstiftningens framtida utformning
Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:197.
|
2. |
Lagstiftningens framtida utformning |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4643 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 19 maj 2022
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Viktor Wärnick (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Püss (M), Roger Hedlund (SD), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), David Josefsson (M), Jon Thorbjörnson (V) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:197 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion med ett yrkande har väckts med anledning av propositionen. Förslaget finns i bilaga 1.
Riksdagen riktade våren 2018 ett tillkännagivande till regeringen om att se över polisens möjlighet att till Kronofogdemyndigheten dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens verksamhet i syfte att möjliggöra en utmätning av denna (bet. 2017/18:JuU13, rskr. 2017/18:254). Våren 2021 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att överväga hur en reglering med utökade möjligheter till distansutmätning kan utformas eller låta utreda detta på nytt (bet. 2020/21:CU10, rskr. 2020/21:265). I betänkandet behandlas även den redovisning av hanteringen av dessa tillkännagivanden som regeringen gör i propositionen.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken för att effektivisera utsökningsförfarandet.
Bakgrund
Tillgångsutredningar m.m.
Bestämmelser om utmätning finns i 4 kap. utsökningsbalken (UB). Här regleras Kronofogdemyndighetens skyldighet att utreda gäldenärens tillgångar. Enligt 9 § ska Kronofogdemyndigheten i den utsträckning som behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom (tillgångsutredning).
I kapitlet finns även bestämmelser om gäldenärens upplysningsplikt som innebär att han eller hon är skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet (14 §). En upplysningsplikt ligger även på tredje man, t.ex. en bank, som är skyldig att uppge om gäldenären har någon fordran eller något annat mellanhavande med denne som kan vara av betydelse för bedömningen av om gäldenären har utmätningsbar egendom. Den tredje mannen är även skyldig att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet (15 §).
Bestämmelser om förhör med gäldenären eller tredje man och om tvångsmedel i samband med att upplysningar begärs av gäldenären eller tredje man finns i 2 kap. 10–16 §§.
Distansutmätning
Enligt huvudregeln får lös egendom utmätas endast om egendomen är tillgänglig vid förrättningen. Det finns dock en möjlighet att genom s.k. distansutmätning utmäta lös egendom även om den inte finns tillgänglig vid förrättningen, nämligen om egendomen kan identifieras på grund av registrering, upplysningar vid förhör eller någon annan utredning. Utgångspunkten är att det inte ska råda någon tvekan om vad som är föremål för utmätning. En annan förutsättning för distansutmätning är att det inte kan antas uppstå något hinder mot att säkerställa den utmätta egendomen enligt bestämmelserna i 6 kap. UB. Innebörden av detta är att Kronofogdemyndigheten i praktiken genast ska kunna bege sig dit där egendomen finns och ta den i förvar eller säkerställa den på något annat sätt (4 kap. 7 §).
Om egendom som tillhör en gäldenär är i tredje mans besittning får utmätningen säkerställas genom att egendomen tas i förvar, förseglas eller märks. Om egendomen inte tas i förvar kan i stället innehavaren förbjudas att utan Kronofogdemyndighetens tillstånd lämna ut egendomen eller vidta någon annan åtgärd som kan innebära skada för sökanden, ett s.k. förbudsmeddelande. (Se 6 kap. 7 § UB.) När egendom anträffas av en annan myndighet (t.ex. Polismyndigheten) har Kronofogdemyndigheten tolkat det beskrivna besittningskravet på så sätt att egendomen måste vara omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk för att distansutmätning ska kunna genomföras. Denna bedömning har även Riksdagens ombudsmän (JO) gjort i ett beslut. (Se Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 2014/15:JO1 s. 127.)
Riksdagens tillkännagivanden
Riksdagen tillkännagav i april 2018 för regeringen att den bör se över polisens möjlighet att till Kronofogdemyndigheten dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens verksamhet i syfte att möjliggöra en utmätning av denna (bet. 2017/18:JuU13, rskr. 2017/18:254).
Riksdagen riktade vidare i april 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör överväga hur en reglering med utökade möjligheter till distansutmätning kan utformas eller låta utreda detta på nytt (bet. 2020/21:CU10, rskr. 2020/21:265).
Propositionen
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen anför i propositionen att det är viktigt att Kronofogdemyndigheten har ändamålsenliga verktyg för att utreda om en gäldenär har utmätningsbar egendom och för att verkställa utmätningar. Regeringen lägger därför fram ett antal förslag om ändringar i utsökningsbalken som ska öka effektiviteten och snabba på handläggningen i utsökningsförfarandet. Regeringen föreslår följande:
• Ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar tydliggörs.
• Möjligheterna att genomföra utmätning på distans när Polismyndigheten påträffar egendom i sin verksamhet förbättras.
• Gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning skärps.
Regeringen föreslår även skärpta påtryckningsmedel och tvångsmedel i form av förhöjda viten och hämtning av tredje man. Förslaget om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar har till syfte att stärka effektiviteten och rättssäkerheten i myndighetens verksamhet. Förslaget om utökade möjligheter till distansutmätning syftar till att förbättra Kronofogdemyndighetens möjligheter att få tag på utmätningsbar egendom. För att ytterligare underlätta distansutmätning finns det enligt regeringen även skäl att införa en reglering om uppgiftsskyldighet för vissa myndigheter i förhållande till Kronofogdemyndigheten. Regeringen bedömer att en sådan reglering kan ges i förordning.
Sammantaget menar regeringen att ett effektivt utsökningsfarande kan leda till att fler skulder betalas och att förtroendet för förfarandet ökar. Regeringen pekar även på att Kronofogdemyndighetens arbete utgör en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
En tydligare ram för tillgångsutredningen
Med hänsyn till hur central tillgångsutredningen är för att Kronofogdemyndigheten ska kunna bedriva sin verksamhet och de ingripande verktyg myndigheten har till sitt förfogande föreslår regeringen att det rättsliga stödet för hur en tillgångsutredning ska bedrivas tydliggörs. En tydligare ram kan enligt regeringen förbättra förutsättningarna för enhetliga bedömningar inom myndigheten och även fungera som en påminnelse om att myndigheten inte får vidta vilka åtgärder som helst under tillgångutredningen.
Regeringen föreslår därför att det införs ett förtydligande om att Kronofogdemyndigheten vid tillgångsutredningen får vidta de utredningsåtgärder som är befogade (4 kap. 9 § UB). Vad som är en befogad utredningsåtgärd bör bestämmas utifrån det ändamål som motiverar att en utredning genomförs och utmätning görs, den roll och de befogenheter som Kronofogdemyndigheten har och myndigheternas resurser.
Enligt regeringen är sökning i offentliga register i princip alltid en godtagbar utredningsåtgärd som är lämplig att vidta tidigt i utredningen innan mer ingripande åtgärder som t.ex. en bostadsförrättning övervägs. Regeringen anför vidare att upplysningar som gäldenären lämnar i regel är centrala för tillgångsutredningen. Förfrågningar till banker, försäkringsbolag, arbetsgivare och andra tredje män är också vedertagna utredningsmetoder. Även samverkan med andra myndigheter är en naturlig del. Enligt regeringen kan det vara befogat att Kronofogdemyndigheten ägnar sig åt viss spaning på allmän plats, men systematisk eller dold spaning bör sällan vara befogad.
Skyldigheten att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten skärps
Som redovisas ovan har gäldenären en upplysningsplikt som innebär att han eller hon är skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i ett utmätningsmål (4 kap. 14 § UB). En upplysningsplikt åligger även tredje man, t.ex. en bank, som är skyldig att uppge om gäldenären har någon fordran eller något annat mellanhavande med denne som kan vara av betydelse för bedömningen av om gäldenären har utmätningsbar egendom. Den tredje mannen är även skyldig att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet (4 kap. 15 § UB).
I propositionen hänvisar regeringen till att Utsökningsutredningen i sitt betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81) anger att det förekommer att Kronofogdemyndighetens begäran om upplysningar ifrågasätts. Enligt myndigheten uppfattas omfattningen av tredje mans upplysningsskyldighet i praktiken som oklar och myndigheten har ibland nekats att få del av efterfrågad information.
Enligt regeringen finns det därför skäl att komplettera bestämmelserna om gäldenärens och tredje mans skyldighet att lämna uppgifter. Till att börja med föreslår regeringen att det ska framgå av bestämmelserna att uppgifterna ska lämnas inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Vidare föreslår regeringen att det klargörs att det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka uppgifter som ska lämnas. Detta innebär att gäldenären ska lämna de uppgifter om sina tillgångar som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet och att tredje man är skyldig att lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar.
Påtryckningsmedlen och tvångsmedlen skärps
Kronofogdemyndigheten har flera påtryckningsmedel och tvångsmedel till sitt förfogande för att förmå gäldenären och tredje man att fullgöra sina skyldigheter. Det handlar bl.a. om föreläggande av vite vid kallelse till förhör med gäldenär och tredje man samt hämtning av gäldenär till förhör (2 kap. 10–16 §§ UB).
För att öka effektiviteten och snabba på handläggningen i utsökningsförfarandet föreslår regeringen en skärpning i dessa delar. Det vitesbelopp som Kronofogdemyndigheten får föreskriva vid kallelse av gäldenären (svaranden), tredje man eller sökanden till förhör höjs från 1 000 kronor till 5 000 kronor. Det anges att nivån på vitet bör anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet och det kan finnas skäl att sätta ut ett lägre belopp vid den första kallelsen och vid behov höja beloppet om en ny kallelse behövs. Regeringen föreslår vidare att det införs en möjlighet att hämta tredje man till förhör under samma förutsättningar som gäller för gäldenären. Regeringen understryker att möjligheten att hämta tredje man bör användas med stor försiktighet (jfr prop. 1980/81:8 s. 234 f.). En bedömning av om hämtning bör ske behöver göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Utökade möjligheter till distansutmätning
I propositionen redogör regeringen för att det i olika sammanhang har framförts att samarbetet mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter bör underlättas ytterligare för att öka möjligheterna till utmätning. Det är framför allt i de situationer då Kronofogdemyndigheten vill ta hjälp av en annan myndighet utan att själv vara på plats som det har visat sig att det befintliga regelverket för distansutmätning inte riktigt räcker till. Som redovisas ovan förutsätter ett förbudsmeddelande som meddelas av Kronofogdemyndigheten att den som meddelandet riktas till har egendomen i sin besittning. När det gäller myndigheter anses det innebära att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av det regelverk som myndigheten tillämpar, t.ex. som ett beslag hos Polismyndigheten (se Justitieombuds-männens ämbetsberättelse 2014/15:JO1 s. 127).
Frågan har också uppmärksammats av riksdagen, som i april 2021 riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utreda möjligheterna till utökad distansutmätning (bet. 2020/21:CU10, rskr. 2020/21:265).
Det är mot den bakgrunden som regeringen nu föreslår att det införs en ny paragraf i 6 kap. UB som innebär att Kronofogdemyndigheten kan begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar om egendomen har påträffats i Polismyndighetens verksamhet. Det kan t.ex. röra sig om värdesaker som en person har med sig vid ett förhör eller kontanter som påträffas vid en trafikkontroll. Kravet på att det ska röra sig om egendom som myndigheten påträffar i sin verksamhet innebär ett krav på att egendomen finns till hands, dvs. att egendomen är tillgänglig så att den kan tas i förvar.
Syftet med förslaget är att förbättra Kronofogdemyndighetens möjligheter att få tag på utmätningsbar egendom och att egendom som påträffas av Polismyndigheten inte ska undgå utmätning på grunder som uppfattas som formalistiska.
I de fall utmätning inte kan göras genast, t.ex. på grund av att Kronofogdemyndigheten behöver utreda äganderätten till egendomen, får Kronofogdemyndigheten enligt gällande ordning vid behov ta egendomen i förvar eller vidta annan provisorisk åtgärd (6 kap. 12 § UB). I propositionen föreslås att Kronofogdemyndigheten även ska kunna begära biträde av Polismyndigheten för att vidta en sådan provisorisk åtgärd.
För att biträde enligt den nya paragrafen ska aktualiseras krävs att Kronofogdemyndigheten, efter att egendomen påträffats, har beslutat om utmätning eller provisorisk åtgärd, vilket i sin tur i regel innebär att Polismyndigheten först har haft anledning att underrätta Kronofogdemyndigheten om den påträffade egendomen (s. 31).
Uppgiftsskyldighet för vissa myndigheter i förhållande till Kronofogdemyndigheten
En fråga som är nära kopplad till distansutmätning är vilka möjligheter andra myndigheter har att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten. Regeringen pekar på att det är i situationer då Polismyndigheten uppmärksammar egendom som kan vara intressant för Kronofogdemyndigheten – t.ex. vid en trafikkontroll – som myndigheten i regel snabbt behöver fatta beslut om kontakt med Kronofogdemyndigheten och huruvida uppgifter ska lämnas.
Regeringen gör bedömningen att bestämmelser om myndigheters uppgiftsskyldighet i förhållande till Kronofogdemyndigheten kan ges i förordning. Som skäl anförs bl.a. att det rör sig om uppgifter som inte är särskilt integritetskänsliga i sig och att uppgifterna dessutom redan i stor utsträckning finns hos Kronofogdemyndigheten. Regeringen anför vidare att det i första hand bör vara Polismyndigheten som omfattas av en uppgiftsskyldighet. Enligt regeringen ligger denna bedömning i linje med riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör se över polisens möjlighet att dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens verksamhet till Kronofogdemyndigheten i syfte att möjliggöra utmätning (bet. 2017/18:JuU13, rskr. 2017/18:254).
Regeringens redovisning av riksdagens tillkännagivanden
Genom förslaget om utökade distansmöjligheter och bedömningen att myndigheters upplysningsskyldighet i förhållande till Kronofogdemyndigheten kan ges i förordning anser regeringen att riksdagens tillkännagivanden är tillgodosedda och därmed slutbehandlade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att utsökningsförfarandet är effektivt och att Kronofogdemyndigheten har ändamålsenliga verktyg för att utreda om en gäldenär har utmätningsbar egendom och för att verkställa utmätningar. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om effektivare verktyg i utsökningsförfarandet.
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Utskottet delar vidare regeringens bedömning att riksdagens tillkännagivanden får anses slutbehandlade med de förslag som lämnas i propositionen.
Utskottet övergår nu till att behandla ett motionsyrkande som innehåller ett förslag om tillkännagivande i en fråga som anknyter till lagförslagen.
Lagstiftningens framtida utformning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ge Kronofogdemyndigheten möjlighet att bevaka personnummer hos myndigheter och banker.
Jämför reservationen (SD).
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4643 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) anför motionärerna att Kronofogdemyndigheten vid kontroller hos myndigheter och t.ex. banker endast får en ögonblicksbild av gäldenärens tillgångar. Myndigheten underrättas inte om eller när en förändring sker. Enligt motionärerna behövs därför ytterligare åtgärder för att säkerställa att alla utmätningsbara tillgångar utmäts. Mot den bakgrunden föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som ger Kronofogdemyndigheten befogenhet att bevaka gäldenärers personnummer hos andra myndigheter och banker.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken. Lagändringarna syftar bl.a. till att effektivisera utsökningsförfarandet och snabba på handläggningen för att säkerställa att fler skulder betalas. Lagändringarna innebär bl.a. att ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar tydliggörs genom att det klargörs att Kronofogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade. Det införs vidare en skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning på så sätt att upplysningar ska lämnas inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer och avse de uppgifter som myndigheten anser har betydelse för tillgångsutredningen.
Utskottet anser att lagändringarna är väl avvägda och ger Kronofogdemyndigheten bättre verktyg för att utreda om en gäldenär har utmätningsbar egendom. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att ställa sig bakom motionärernas förslag. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4643 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD).
Ställningstagande
Vi har ställt oss bakom regeringens lagförslag om effektivare verktyg i utsökningsförfarandet. Dessa lagändringar är ett steg i rätt riktning, men vi anser att det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att all utmätningsbar egendom verkligen utmäts. Även om det i dag förekommer viss samverkan mellan myndigheter är informationsutbytet inom och mellan myndigheter alltför begränsat. Detta leder till att tillgångar som borde utmätas i stället göms undan. Ett exempel på en sådan situation är att pengar sätts in på en gäldenärs bankkonto utan att Kronofogdemyndigheten får reda på det. Kronofogdemyndigheten får nämligen enbart en ögonblicksbild av en gäldenärs tillgångar när den gör förfrågningar eller kontroller inom ramen för en tillgångsutredning.
Därför bör Kronofogdemyndigheten ges en möjlighet att bevaka gäldenärers personnummer hos andra myndigheter, t.ex. Skatteverket samt hos banker för att på så sätt få information om att en förändring skett när det gäller gäldenärers utmätningsbara tillgångar. Om Kronofogdemyndigheten omedelbart får sådan information kan den agera snabbt och utmätningsbara tillgångar kommer inte längre att kunna undanhållas. Det får bli en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ.
Vad vi anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:197 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.
2021/22:4643 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som ger Kronofogdemyndigheten befogenhet att bevaka gäldenärers personnummer hos andra myndigheter och banker och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
