Civilutskottets betänkande

2021/22:CU22

 

En ny lag om företagsrekonstruktion

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om företags­rekonstruktion och övriga lagändringar.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion innebär bl.a. en möjlighet att anta och fastställa en rekonstruktionsplan som utöver en ekonomisk uppgörelse även omfattar andra åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem. Därmed bedöms rekonstruktionerna bli mer hållbara och företag som genomgått en rekonstruktion ges bättre förutsätt­ningar att överleva på längre sikt.

Lagförslaget innebär vidare en skärpning av det s.k. livskraftstestet, dvs. det test som används för att bedöma chanserna för att säkra den fortsatta verksamheten genom en rekonstruktion. Därutöver införs krav på gäldenären att ha en ordnad bokföring och en rätt för gäldenären att säga upp varaktiga avtal i förtid, t.ex. ett kostsamt hyresavtal. Även kraven på rekonstruktörer skärps och de ställs under Kronofogdemyndighetens tillsyn.

Syftet med den nya lagen om företagsrekonstruktion är att få till stånd ett mer effektivt och ändamålsenligt rekonstruktionsförfarande för att företag som i grunden är livskraftiga, men som har drabbats av ekonomiska svårigheter, ska kunna få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig.

Den nya lagen innebär även ett stort antal följdändringar i andra lagar.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (C, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:215 En ny lag om företagsrekonstruktion.

Tre yrkanden i två följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Lagstiftningens framtida utformning

Reservationer

1.Lagförslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion, punkt 1 (C)

2.Lagstiftningens framtida utformning, punkt 3 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Regeringens lagförslag

1.

Lagförslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om företagsrekonstruktion.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:215 punkt 1 och avslår motion

2021/22:4655 av Ola Johansson m.fl. (C).

 

Reservation 1 (C)

2.

Lagförslagen i övrigt

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i brottsbalken,

2. lag om ändring i föräldrabalken,

3. lag om ändring i jordabalken,

4. lag om ändring i äktenskapsbalken,

5. lag om ändring i ärvdabalken,

6. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

7. lag om ändring i lagen (1934:68) om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge,

8. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

9. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

10. lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land,

11. lag om ändring i lagen (1981:7) om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land,

12. lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130),

13. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

14. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,

15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

16. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

17. lag om ändring i köplagen (1990:931),

18. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

19. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),

20. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

21. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

22. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet,

23. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

24. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,

25. lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104),

26. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

27. lag om ändring i lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,

28. lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem,

29. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

30. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

31. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

32. lag om ändring i lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering,

33. lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,

34. lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675),

35. lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare,

36. lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank och medger att den slutliga behandlingen av lagförslaget får skjutas upp till 2022/23 års riksmöte.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:215 punkterna 2–37 och 38.1.

 

Lagstiftningens framtida utformning

3.

Lagstiftningens framtida utformning

Riksdagen avslår motion

2021/22:4659 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 2 (KD)

Stockholm den 2 juni 2022

På civilutskottets vägnar

Emma Hult

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Viktor Wärnick (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Püss (M), Roger Hedlund (SD), Sanne Lennström (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Ola Möller (S) och Jon Thorbjörnson (V).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:215 En ny lag om företagsrekonstruktion. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Två motioner med sammanlagt tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Civilutskottet har överlämnat den formella behandlingen av ett av lagförslagen i propositionen till konstitutionsutskottet, nämligen lagen om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank. Bakgrunden är att regering­en i proposition 2021/22:41 En ny riksbankslag har lämnat ett förslag till ny riksbankslag och föreslagit att den ska träda i kraft den 1 januari 2023. Detta förslag bereds av konstitutionsutskottet, och riksdagen har beslutat att be­handlingen av förslaget får skjutas upp till 2022/23 års riksmöte (bet. 2021/22:KU15, rskr. 2021/22:341).

Överlämnandet har gjorts för att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen. Civilutskottet har dock svarat för den sakliga behandlingen av det överlämnade lagförslaget.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om en ny lag om företagsrekonstruktion. Därmed avslår riksdagen ett motions­yrkande om avslag på den del av lagförslaget som innebär att borgenärer med offentligrättsliga fordringar ska utgöra en egen grupp i rekonstruktionsplanen. Riksdagen antar även regeringens lagförslag i övrigt.

Jämför reservation 1 (C).

Bakgrund

I Sverige finns sedan 1996 en lag om företagsrekonstruktion (1996:764). Reglerna om företagsrekonstruktion har varit föremål för överväganden av olika utredningar genom åren utan att det lett till lagstiftning. År 2016 infördes en lag om skuldsanering för företagare (2016:676).

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 20 juni 2019 det s.k. insolvensdirektivet[1]. Insolvensdirektivets övergripande syfte är att komma till rätta med hinder mot den fria rörligheten för kapital, minska antalet konkurser av i grunden fungerande företag och förbättra utsikterna för företagare att få en andra chans. Direktivet innehåller olika insolvensrättsliga regler. Det är inte fråga om några fullständiga regelsystem, utan i stället grundläggande krav för mer centrala delar av olika förfaranden, ofta i form av minimikrav. På EU-nivå finns sedan tidigare på insolvensrättens område 2015 års insolvensförordning[2] som reglerar frågor om behörighet, lagval, erkän­nande och verkställighet. Insolvensdirektivet är den första rättsakten på EU-nivå med regler om materiell insolvensrätt. Det är avsett att gälla parallellt med 2015 års insolvensförordning.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen en ny lag om företagsrekonstruktion som ska ersätta 1996 års lag. Genom den nya lagen genomförs reglerna i insolvens­direktivet. Lagen innehåller därutöver även bestämmelser som faller utanför direktivets tillämpningsområde.

Regeringens utgångspunkt i lagstiftningsärendet är att det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga, men som har drabbats av ekonomiska svårigheter, kan få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig. För att få till stånd ett mer effektivt och ändamålsenligt rekonstruktionsförfarande föreslår regeringen därför en ny lag om företagsrekonstruktion.

En av de större nyheterna i lagen är möjligheten att anta och fastställa en rekonstruktionsplan som utöver en ekonomisk uppgörelse (ackord i 1996 års lag) även omfattar andra åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem. Förslaget bör enligt regeringen leda till att rekonstruktionerna blir mer hållbara och leder till att de företag som genomgått en rekonstruktion överlever på längre sikt.

Regeringen föreslår vidare en skärpning av det s.k. livskraftstestet, dvs. det test som används för att bedöma chanserna att säkra den fortsatta verksamheten genom en rekonstruktion. Det införs vidare krav på gäldenären att ha en ordnad bokföring för att få inleda ett rekonstruktionsförfarande. Enligt regeringen bör de höjda kraven för att inleda företagsrekonstruktion medföra dels en ökad andel lyckade företagsrekonstruktioner, dels att fler icke livskraftiga företag kan avvecklas i ett tidigare skede än i dag. Regeringen anför vidare att en ökad andel lyckade rekonstruktioner i sin tur kan medföra ett ökat förtroende för rekonstruktionsinstitutet och leda till att fler företag väljer att använda förfarandet.

Enligt regeringen kommer det nya rekonstruktionsförfarandet i många fall att innefatta prövning av frågor som är mer komplicerade än i dagens företagsrekonstruktioner. För att säkerställa höga krav på kvalitet och effektivitet föreslår regeringen att kraven på rekonstruktörer skärps och att rekonstruktörerna ställs under tillsyn. Kronofogdemyndigheten föreslås bli tillsynsmyndighet.

Enligt förslaget skapas även förutsättningar att koncentrera handläggningen av rekonstruktionsärenden till färre tingsrätter än i dag. Regeringen föreslår att en ansökan om företagsrekonstruktion ska göras till den tingsrätt som regeringen föreskriver. En koncentration av antalet behöriga tingsrätter väntas skapa en mer bärkraftig dömande verksamhet och innebär att både resurser och kompetens kan användas mer effektivt.

Ett antal av bestämmelserna i 1996 års lag överförs med i huvudsak endast redaktionella eller språkliga ändringar till den nya lagen. Den nya lagen innebär även ett stort antal följdändringar i andra lagar.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

En ny lag om företagsrekonstruktion

Lagförslaget i korthet

Regeringens förslag till ny rekonstruktionslag är uppdelad i nio kapitel. I 1 kap. finns inledande bestämmelser om lagens tillämpningsområde och innehåll. Rekonstruktionsförfarandet föreslås även i fortsättningen vara tillgängligt för näringsidkare som är fysiska eller juridiska personer. Lagen föreslås gälla näringsidkare som har ekonomiska svårigheter. Det är en skillnad i förhållande till 1996 års lag som anger att en näringsidkare ska ha betalningssvårigheter för att få inleda ett rekonstruktionsförfarande. Tröskeln för att få inleda ett rekonstruktionsförfarande sänks därmed i den nya lagen. Det görs liksom tidigare undantag för näringsidkare som ägnar sig åt viss finansiell verksamhet.

I 2 kap. finns bestämmelser om företagsrekonstruktion i allmänhet. I kapitlet regleras ansökan om företagsrekonstruktion och förutsättningarna för att besluta om företagsrekonstruktion samt rekonstruktören och dennes uppgifter. En ansökan kan göras av en gäldenär eller en borgenär. Den ska göras skriftligen och ges in till tingsrätt. Kapitlet innehåller även bestämmelser om gäldenärens skyldigheter och om exekutiva åtgärder under en företags­rekonstruktion.

I 3 kap. finns regler om sådana avtal som gäldenären ingått före beslutet om företagsrekonstruktion. Kapitlet innehåller bl.a. bestämmelser om gäldenärens rätt till fullföljd, motpartens rätt till besked och gäldenärens rätt att säga upp varaktiga avtal i förtid, t.ex. ett kostsamt hyresavtal.

I 4 kap. finns bl.a. regler om att gäldenären, och i vissa fall rekonstruktören, kan begära förhandling om en rekonstruktionsplan i syfte att få en rekonstruktionsplan antagen och fastställd. Planförhandlingen ersätter ackordsförhandlingen enligt 1996 års lag.

I 5 kap. regleras återvinning och kvittning under företagsrekonstruktionen, i 6 kap. rekonstruktionens upphörande, i 7 kap. tillsyn och i 8 kap. straff och skadestånd. I 9 kap. finns avslutningsvis lagens övriga bestämmelser som reglerar tillämplig processlag vid handläggningen av ärenden om företags­rekonstruktion, överklagande av beslut enligt lagen, ersättning, kostnader, tillsynsavgift och registrering av företagsrekonstruktioner.

Förutsättningarna för företagsrekonstruktion

Enligt förslaget får företagsrekonstruktion beslutas endast om det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att en sådan oförmåga inträder inom kort (illikviditet) eller att gäldenären i något annat avseende har ekonomiska svårigheter som innebär en risk för insolvens och det finns grundad anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras genom rekonstruktionen (2 kap. 10 §). I likhet med 1996 års lag är illikviditet eller risk för illikviditet en förutsättning för företagsrekonstruktion. En nyhet i lagförslaget är att företagsrekonstruktion också ska kunna beslutas om gäldenären i något annat avseende har ekonomiska svårigheter som innebär risk för insolvens. Som nämns ovan innebär detta att tröskeln för att beviljas företagsrekonstruktion är lägre jämfört med 1996 års lag. Regeringen anför i propositionen att det t.ex. kan handla om ett i grunden livskraftigt företag som för tillfället har tillgång till likvida medel men som gör stora ekonomiska förluster och som på längre sikt riskerar att behöva avveckla sin verksamhet. Bedömningen om huruvida det s.k. livskraftstestet är uppfyllt tar sikte på dels förutsättningarna att få till stånd en lyckad företagsrekonstruktion, dels möjligheten för gäldenären att överleva efter rekonstruktionen. Det ska finnas konkreta omständigheter som talar för att en rekonstruktion i det enskilda fallet har förutsättningar att lyckas. I detta ligger att gäldenären måste ha avsikt och förmåga att fullfölja en företagsrekonstruktion (s. 355 f.).

Regeringen föreslår vidare att det införs krav på gäldenären att ha en ordnad bokföring för att beviljas företagsrekonstruktion. Bokföringen får inte ha sådana brister eller fel att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning i huvudsak inte går att bedöma (2 kap. 11 §).

Planförhandling och rekonstruktionsplan

Enligt lagförslaget får gäldenären i ett ärende om företagsrekonstruktion begära att rätten beslutar om förhandling om en rekonstruktionsplan (4 kap. 1 §). Denna planförhandling ska ersätta den ackordsförhandling som kan hållas enligt 1996 års lag. Regeringen anför att den huvudsakliga skillnaden mellan de båda förfarandena är att syftet med en planförhandling är att fastställa hela rekonstruktionsplanen och inte bara en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna. I likhet med en ackordsförhandling kan en planförhandling endast beslutas i ett pågående ärende om företagsrekonstruktion.

I en planförhandling ska de borgenärer delta vilkas fordringar har uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. Vidare ska aktieägare och andra med ett ägarintresse i gäldenären eller gäldenärens verksamhet delta, under förutsättning att deras fordringar eller rättigheter berörs direkt av en rekonstruktionsplan (berörda parter). En skillnad i förhållande till 1996 års lag är att en borgenärs fordran måste ha uppkommit före beslutet om företags­rekonstruktion och inte före ansökan om företagsrekonstruktion som enligt den lagen. Vid planförhandlingen ska de berörda parterna rösta om förslaget till rekonstruktionsplan, och om planen antas ska rätten pröva om det finns förutsättningar att fastställa den.

En rekonstruktionsplan ska enligt förslaget innehålla de rekonstruktion­såtgärder, inklusive en eventuell skulduppgörelse, som är nödvändiga för att komma till rätta med gäldenärens ekonomiska svårigheter och säkerställa att den verksamhet som gäldenären bedriver, helt eller delvis ska kunna fortsättas av gäldenären eller någon annan (4 kap. 4 och 7 §§). Genom en skulduppgörelse skrivs borgenärernas fordringar ned med viss andel eller så ändras betalningsvillkoren. Det finns inget hinder mot att föreslå även andra rekonstruktionsåtgärder, t.ex. att verksamhetens tillgångar eller avtal ska överlåtas helt eller delvis. Rekonstruktionsplanen ska vidare innehålla bl.a. de berörda parternas gruppindelning.

Gruppindelningen av berörda parter

Insolvensdirektivet föreskriver att de berörda parterna ska delas in i separata grupper (artikel 9.4). Syftet med att dela in de berörda parterna i grupper är att det ska vara möjligt att anta en plan som återspeglar parternas rättigheter och fordringarnas eller intressenas rang (skäl 44). Tanken är att berörda parter med likartade intressen ska ingå i samma grupp och föreslås samma uppgörelse (artikel 10.2 b). I svensk rätt finns för närvarande inga regler om grupp­indelning. Regeringen föreslår i propositionen att de berörda parterna i re­konstruktionsplanen ska delas in i en eller flera av följande grupper (4 kap. 5 §):

  1. borgenärer vars fordringar är förenade med förmånsrätt, säkerhetsrätt eller kvittningsrätt
  2. borgenärer med offentligrättsliga fordringar, om fordran inte är sådan som avses i 1 eller 3
  3. borgenärer med efterställda fordringar
  4. borgenärer med andra fordringar än de som avses i 13
  5. aktieägare eller andra som har ett ägarintresse i gäldenären eller gäldenärens verksamhet.

De berörda parterna i dessa grupper ska i sin tur få delas in i ytterligare grupper om det är motiverat utifrån att de har likvärdiga intressen. Som skäl för förslaget anför regeringen följande (s. 215 f.):

Enligt regeringen bör reglerna om gruppindelning vara flexibla för att göra det möjligt att anpassa rekonstruktionsplanen efter vad som behövs i det enskilda fallet. Som framhålls av Skatteverket och Svenska Bank­föreningen kan gäldenären och rekonstruktören dock inte ges helt fria tyglar eftersom detta skulle kunna leda till missbruk. Grupperna skulle då kunna utformas på ett sätt som gynnar företagsägarna, på bekostnad av företagets borgenärer. För att undvika att systemet missbrukas bör därför vissa regler för gruppindelningen anges i lag.

Utgångspunkten vid gruppindelningen bör, i enlighet med vad som anges i direktivet, vara att berörda parter med likvärdiga intressen ska placeras i samma grupp. I detta ligger att berörda parter som, med direktivets benämning, har olika rang bör placeras i olika grupper. Vad som avses med olika rang är inte helt klart men det framstår som rimligt att det som åsyftas är den rangordning enligt vilken de olika borgenärerna och företagsägarna hade fått betalt vid en eventuell konkurs. För svenskt vidkommande regleras detta i förmånsrättslagen. Som framhålls av Svenska Bankföreningen är det därför rimligt att reglerna för gruppindelningen tar sin utgångspunkt i den lagen. I stort kan en skiljelinje göras mellan borgenärer med förmånsrätt, säkerhetsrätt eller kvittningsrätt och borgenärer utan förmånsrätt. Dessa bör därför delas in i olika grupper. Därutöver föreslår regeringen att borgenärer med efterställda fordringar delas in i en egen grupp, liksom aktieägare eller andra som har ett ägarintresse i gäldenären eller gäldenärens verksamhet.

Borgenärer med samma prioritet kan ha olika intressen i rekonstruktionen. Att bestämma gruppindelningen utifrån en strikt tillämpning av förmånsrättslagen är därför inte alltid lämpligt. I likhet med Skatteverket anser regeringen att det finns skäl att överväga att placera borgenärer med offentligrättsliga fordringar i en egen grupp. Med offentligrättsliga fordringar avses krav från det allmänna som fastställs genom myndighetsbeslut. Borgenärer med sådana fordringar skiljer sig från övriga oprioriterade borgenärer på flera avgörande sätt och det har därför förutsatts i direktivet att de ska kunna placeras i en egen grupp (se skäl 44). En myndighets ställningstagande till om en skulduppgörelse ska godtas präglas inte enbart av ekonomiska överväganden. Särskilda regler gäller för hur en myndighet ska agera under en företagsrekonstruktion. Skatteverket får anta förslag om ackord om det kan anses ekonomiskt fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller av någon annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt (4 § lagen om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter). För andra myndigheter gäller att ett förslag om ackord får antas om det kan anses fördelaktigt för staten (16 § första stycket förordningen om hantering av statliga fordringar). För borgenärer med offentligrättsliga fordringar kommer skulduppgörelsen i regel vara den enda rekonstruktionsåtgärden att bevaka. Det är endast i undantagsfall som en myndighet kan ha intresse av någon annan form av uppgörelse i rekonstruktionsplanen. Detta skiljer sig från övriga oprioriterade borgenärer som ofta kan ha en pågående affärsmässig relation med gäldenären. För att förhindra missbruk av regelverket och säkerställa att statens intressen beaktas i en företagsrekonstruktion föreslog regeringen i lagrådsremissen att borgenärer med offentligrättsliga fordringar skulle placeras i en egen grupp.

Lagrådet ifrågasätter lämpligheten i att borgenärer med offentlig­rättsliga fordringar ska delas in i en egen grupp. Enligt Lagrådet innebär förslaget att statliga fordringsägare får en vetoställning vid omröstningen vilket enligt Lagrådets mening inte är förenligt med den insolvensrättsliga likabehandlingsprincipen. Regeringen delar inte denna uppfattning. Skälet till att borgenärer med offentligrättsliga fordringar bör delas in i en egen grupp är just att deras intressen skiljer sig från övriga oprioriterade borgenärer. Det kan vidare konstateras att eftersom det krävs att rekonstruktionsplanen antas av samtliga grupper för att den ska kunna fastställas så kommer i praktiken varje grupp att ha vetoställning. De statliga fordringsägarna kommer alltså inte att ha någon särställning i förhållande till de övriga borgenärerna. Det framstår med Lagrådets resonemang som lika oförenligt med likabehandlingsprincipen att tillåta ytterligare gruppindelning utöver de i lag angivna grupperna, ett förslag som Lagrådet dock inte invänder mot (se nedan om detta förslag). Som framgår ovan tillåter också direktivet uttryckligen att borgenärer med offentligrättsliga fordringar delas in i en egen grupp (se skäl 44). Utredningen framhåller vidare att borgenärer med offentligrättsliga fordringar ska delas in i en egen grupp enligt den finska lagen om företagssanering. Regeringen anser sammantaget att borgenärer med offentligrättsliga fordringar bör placeras i en egen grupp. Skulle den offentligrättsliga fordran vara efterställd eller vara förenad med förmånsrätt bör den dock ingå i någon av de grupperna.

Vid omröstningen om en rekonstruktionsplan ska varje grupp rösta för sig. För att rekonstruktionsplanen ska anses ha antagits ska det krävas att minst två tredjedelar av de röstande i varje grupp godtar förslaget. Dessutom måste deras fordringar eller rättigheter uppgå till minst två tredjedelar av det sammanlagda beloppet av de fordringar eller rättigheter för vilka rösträtt får utövas (4 kap. 20 §).

Motionen

I kommittémotion 2021/22:4655 av Ola Johansson m.fl. (C) anförs att borgenärer med offentligrättsliga fordringar inte bör ingå i en särskild grupp. Motionärerna, som hänvisar till Lagrådets yttrande, anser att detta inte är förenligt med den insolvensrättsliga likabehandlingsprincipen. Motionärerna föreslår därför att riksdagen avslår regeringens lagförslag i de delar som det avser 4 kap. 5 § 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga, men som har drabbats av ekonomiska svårigheter, kan få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen blir så djup att en konkurs är oundviklig. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till ny lag om företagsrekonstruktion.

I motion 2021/22:4655 (C) föreslås att riksdagen ska avslå regeringens förslag till lag om företagsrekonstruktion i de delar som det avser 4 kap. 5 § 2. Avslagsyrkandet avser regeringens förslag till gruppindelning av berörda parter i rekonstruktionsplanen i den del som rör borgenärer med offentlig­rättsliga fordringar (punkt 2).

Som framgår ovan anför regeringen i propositionen att borgenärer med samma prioritet kan ha olika intressen i en företagsrekonstruktion. Regeringen anser att borgenärer med offentligrättsliga fordringar skiljer sig från övriga oprioriterade borgenärer på flera avgörande sätt. Regeringen pekar bl.a. på att en myndighets ställningstagande till om en skulduppgörelse ska godtas präglas inte enbart av ekonomiska överväganden utan det finns särskilda regler för hur en myndighet ska agera under en företagsrekonstruktion. Enligt regeringen finns det därför skäl att placera dessa borgenärer i en särskild grupp.

Regeringen delar inte heller Lagrådets uppfattning att förslaget ger borgenärer med offentligrättsliga fordringar en vetoställning vid omröstning om en rekonstruktionsplan och att denna ordning inte är förenlig med den insolvensrättsliga likabehandlingsprincipen. Regeringen konstaterar att efter­som det krävs att rekonstruktionsplanen antas av samtliga grupper för att den ska kunna fastställas så kommer i praktiken varje grupp att ha vetoställning. Enligt regeringen innebär således inte förslaget att de statliga fordringsägarna ges en särställning i förhållande till övriga borgenärer.

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i denna fråga och anser att motionsyrkandet bör avslås och att riksdagen bör anta lagförslaget i denna del. Även i övrigt anser utskottet att regeringens förslag till ny rekonstruktions­lag är väl avvägt och att riksdagen bör anta lagförslaget av de skäl som anförs i propositionen.

Bland lagförslagen i propositionen återfinns ett förslag till ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank. Regeringen har i proposition 2021/22:41 En ny riksbankslag lämnat ett förslag till ny riksbankslag och föreslagit att den ska träda i kraft den 1 januari 2023. Detta förslag bereds av konstitutions­utskottet, och riksdagen har beslutat att behandlingen av förslaget får skjutas upp till 2022/23 års riksmöte (bet. 2021/22:KU15, rskr. 2021/22:341). För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har civilutskottet överlämnat det nämnda lagförslaget till konstitutionsutskottet när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta förslaget. Det bör dock understrykas att civilutskottet har gjort den sakliga behandlingen av detta förslag och tillstyrker det. Det sagda innebär att utskottet anser att riksdagen bör godta det som utskottet nu har anfört om den föreslagna ändringen i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank. Riksdagen bör också medge att den slutliga behandlingen av lagförslaget får skjutas upp till 2022/23 års riksmöte.

Slutligen anser utskottet att även övriga lagförslag bör antas av riksdagen av de skäl som anförs i propositionen.

Utskottet övergår nu till att behandlar motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Lagstiftningens framtida utformning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att införa ett alternativt förfarande med en offentlig skulduppgörelse och om tidig upp­följning av lagstiftningen.

Jämför reservation 2 (KD).

Motionen

I kommittémotion 2021/22:4659 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska införa ett alternativt förfarande med en offentlig skulduppgörelse i enlighet med vad som föreslås i betänkandet Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12).

Motionärerna föreslår vidare ett tillkännagivande om att den nya lagen om företagsrekonstruktion bör följas upp i ett tidigt skede för att se om det finns behov av ytterligare alternativa förfaranden (yrkande 2).  

Rekonstruktionsutredningen

Rekonstruktionsutredningen föreslog i sitt betänkande Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion en ny lag om offentlig skulduppgörelse (SOU 2021:12). Utredningens förslag innebär att ett förfarande om offentlig skulduppgörelse får pågå under längst två månader och vara tillgängligt för företag som inte är i behov av några andra rekonstruktionsåtgärder än en skulduppgörelse. Syftet med förslaget är att erbjuda ett snabbare och enklare rekonstruktionsförfarande för gäldenärer som endast har behov av en skuldnedskrivning för att säkra verksamhetens livskraft.

Propositionen

I propositionen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att genomföra utredningens förslag till lag om offentlig skulduppgörelse. Regeringen framhåller inledningsvis att det är angeläget att rekonstruktions­regelverket är anpassat till att behoven kan se olika ut för olika företag. Regeringen konstaterar därefter att förslaget till ny lag om företags­rekonstruktion inte utgör ett hinder mot att en gäldenär som enbart är i behov av en skulduppgörelse föreslår detta som enda åtgärd i en rekonstruktionsplan. En gäldenär som har förhandlat fram en rekonstruktionsplan innan ansökan om företagsrekonstruktion kommer också att kunna begära planförhandling redan i ansökan om företagsrekonstruktion. Rätten bör i så fall kunna samordna borgenärssammanträdet med planförhandlingen, vilket säkerställer en skyndsam handläggning. Regeringen menar att på så sätt uppnås fördelarna med utredningens förslag samtidigt som borgenärerna tillförsäkras ett enhetligt och tillfredsställande skydd. Regeringen anför också att det är något oklart hur utredningens förslag till ny lag om offentlig skulduppgörelse ska förhålla sig till det ordinarie rekonstruktionsförfarandet. Mot den bakgrunden anser regeringen sammanfattningsvis att det inte finns skäl att gå vidare med utredningens förslag till ny lag om offentlig skulduppgörelse (s. 102).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens lagförslag till en ny lag om företagsrekonstruktion. Lagförslaget innebär bl.a. att utöver en ekonomisk uppgörelse ska även andra åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem kunna fastställas i en rekonstruktionsplan.

Som redovisas ovan har regeringen inte gått vidare med Rekonstruktions­utredningens förslag till lag om offentlig skulduppgörelse. Som skäl anför regeringen att förslaget till en ny lag om företagsrekonstruktion inte utgör ett hinder mot att en gäldenär som enbart är i behov av en skulduppgörelse föreslår detta som enda åtgärd i en rekonstruktionsplan. Därutöver är det enligt regeringen något oklart hur utredningens förslag till ny lag om offentlig skulduppgörelse ska förhålla sig till det ordinarie rekonstruktionsförfarandet.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning och ser inte något behov av ett särskilt förfarande som enbart avser en offentlig skulduppgörelse. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet utgår vidare från att regeringen vid behov följer upp lagstift­ningen och återkommer till riksdagen om det finns skäl för det. Utskottet är därmed inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandet om att lagstiftningen bör följas upp i ett tidigt skede för att utreda behovet av ytterligare alternativa förfaranden. Även det motionsyrkandet avstyrks därför.

Reservationer

 

1.

Lagförslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion, punkt 1 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår 4 kap. 5 § 2 regeringens förslag till lag om företagsrekonstruktion och antar lagförslaget i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4655 av Ola Johansson m.fl. (C) och

bifaller delvis proposition 2021/22:215 punkt 1.

 

 

Ställningstagande

Regeringens förslag till ny lag om företagsrekonstruktioner har till syfte att åstadkomma fler lyckade rekonstruktioner. Jag välkomnar att fler företagare ges möjlighet att genom rekonstruktion undvika konkurs och därmed fortsätta driva verksamheter som är livskraftiga.

Det är dock beklagligt att regeringen, i strid med såväl utredningens förslag som Lagrådets invändningar, väljer att prioritera de offentligrättsliga borge­närernas fordringar genom att placera dessa aktörer i en egen grupp. Därmed ges inte enbart skatteskulder, utan även andra fordringar från det offentliga, stat, kommuner och myndigheter företräde framför övriga borgenärer. Jag menar att detta ger staten och i praktiken Skatteverket en särställning som innebär att staten kan blockera en rekonstruktion som andra företagare bedömer kan bli framgångsrik. Detta trots att skatter är oprioriterade fordringar.

Borgenärer med offentligrättsliga fordringar är vidare styrda av lag vid bedömningen om de kan rösta för en rekonstruktionsplan, medan privat­rättsliga borgenärer har större möjligheter att göra avvägda bedömningar i varje enskilt fall. Genom att placera offentliga aktörer i en egen grupp, ges de i praktiken vetorätt mot rekonstruktioner. På detta sätt kan staten hindra en rekonstruktion, trots att samtliga övriga borgenärer har ett legitimt intresse att gå vidare med en rekonstruktion.

Jag menar, i likhet med Lagrådet, att en sådan ordning inte är förenlig med den insolvensrättsliga likahandlingsprincipen och att regeringens förslag därför inte bör genomföras i denna del. Riksdagen bör alltså avslå regeringens förslag till lag om företagsrekonstruktion i de delar det avser 4 kap 5 § 2. Lagförslagen i övrigt bör antas av riksdagen.

 

2.

Lagstiftningens framtida utformning, punkt 3 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4659 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Jag har ställt mig bakom regeringens förslag till ny lag om företags­rekonstruktion och välkomnar att förfarandet vid rekonstruktioner uppdateras för att på ett bättre sätt kunna möta de utmaningar som dagens företagande ställs inför. Samtidigt kan jag konstatera att regeringens lagförslag saknar viktiga delar som lades fram i Rekonstruktionsutredningens betänkande Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12). Utredningen föreslog ett alternativt förfarande med en offentlig skulduppgörelse för sådana gäldenärer som inte är i behov av andra rekon­struktionsåtgärder.

Regeringen har valt att inte gå vidare med förslaget. Jag beklagar detta, eftersom den nuvarande lagen om företagsrekonstruktion har kritiserats för att vara för enkelspårig och inte erbjuda anpassade lösningar i tillräcklig utsträckning. Även om det är möjligt att föreslå en skulduppgörelse som enda åtgärd i en rekonstruktionsplan kostar det tid och pengar. Jag menar att det finns ett behov av ett snabbare, enklare och billigare förfarande i de fall då gäldenären inte är i behov av några andra rekonstruktionsåtgärder än en skulduppgörelse. Det kan handla om företag som på kort tid påverkats ekonomiskt av yttre temporära faktorer som t.ex. en pandemi, ett krig eller en oväntat stor kreditförlust. I dessa situationer är ett förfarande med offentlig skulduppgörelse ett effektivare verktyg än en hel rekonstruktion.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag om ett alternativt förfarande med offentlig skulduppgörelse.

I propositionen anförs att den nya lagen om företagsrekonstruktion i många fall kommer innefatta prövningar av frågor som är mer komplicerade än vad som gäller i dag. Utsökningsutredningen pekade på att ett nytt krångligare regelverk kan leda till att de allra minsta företagen avstår från en företags­rekonstruktion eftersom den administrativa bördan blir för tung. Jag menar att det vore en olycklig utveckling som riskerar att motverka hela syftet med den nya lagen och leda till fler, snarare än färre, onödiga konkurser. Regeringen bör därför följa upp den nya lagen i ett tidigt skede för att se om det finns behov av ytterligare alternativa förfaranden.

Vad jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:215 En ny lag om företagsrekonstruktion:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om företagsrekonstruktion.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ärvdabalken.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1934:68) om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:7) om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130).

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i köplagen (1990:931).

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497).

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet.

24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104).

27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter.

29.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

30.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

31.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

32.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

33.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.

34.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

35.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675).

36.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare.

37.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen(2022:000) om ändring i förmånsrättslagen (1970:979).

38.1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank.

Behandlingen av 38.1 avser godtagande av lagförslaget. Behandlingen av det lagtekniska antagandet sker i annat sammanhang.

Följdmotionerna

2021/22:4655 av Ola Johansson m.fl. (C):

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om företagsrekonstruktion i de delar som avser 4 kap. 5 § 2.

2021/22:4659 av Larry Söder m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett alternativt förfarande med offentlig skulduppgörelse enligt vad som föreslås i SOU 2021:12 och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya lagen om företagsrekonstruktion ska följas upp i ett tidigt skede för att se om det finns behov av ytterligare alternativa förfaranden och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


[1] Europaparlamentets och rådet direktiv (EU) 2019/1023 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv).

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden.