EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.12.2020

COM(2020) 712 final

2020/0345 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett datoriserat system för kommunikation i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e-Codex-systemet) och om ändring av förordning (EU)

2018/1726

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2020) 408 final} - {SWD(2020) 541 final} - {SWD(2020) 542 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Några av de viktigaste målen för EU:s område med frihet, säkerhet och rättvisa som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt1 är att säkerställa faktisk tillgång till rättslig prövning för medborgare och företag och underlätta det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna.

Under det senaste decenniet har unionen gjort betydande insatser för att stärka samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor genom samordning och harmonisering av gränsöverskridande rättsliga förfaranden. Ett stort antal unionsakter har antagits för att underlätta samordningen mellan nationella bestämmelser om i) internationell jurisdiktion, ii) erkännande och verkställighet av rättsliga handlingar och beslut, iii) gränsöverskridande delgivning av rättegångshandlingar och iv) bevisupptagning. Ett stort antal unionsakter har också antagits för att fastställa rättsliga förfaranden på unionsnivå, bland annat det europeiska betalningsföreläggandet2, det europeiska småmålsförfarandet3 och det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel4. Det är en prioritering för unionen att dessa åtgärder genomförs på ett effektivt sätt. I detta sammanhang är utvecklingen inom e-juridik avgörande för framgångsrika gränsöverskridande rättsliga förfaranden, vars syfte är att förbättra funktionen hos medlemsstaternas rättssystem och bidra till att förfarandena effektiviseras, kostnaderna minskar och tillgängligheten ökar.

Verktygen för informationsteknik är mycket viktiga för att säkerställa effektiva kommunikationsmedel mellan parter och domstolar samt mellan myndigheter i olika medlemsstater. Därför har kommissionen kontinuerligt förbättrat tillgången till information om förfaranden online och främjat användningen av dynamiska formulär som tillhandahålls via den europeiska e- juridikportalen.

e-Codex (e-Justice Communication via Online Data Exchange) lanserades inom ramen för den fleråriga handlingsplanen för e-juridik 2009–2013, i första hand för att främja digitaliseringen av gränsöverskridande rättsliga förfaranden och för att underlätta kommunikationen mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter.

e-Codex underlättar säker kommunikation i civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden genom skräddarsydda lösningar för gränsöverskridande elektroniska meddelanden inom området för rättsligt samarbete. e-Codex-systemet består av ett paket av programvaruprodukter som kan användas för att inrätta en åtkomstpunkt för säker kommunikation. Åtkomstpunkter som använder e-Codex kan kommunicera med andra åtkomstpunkter via internet5 genom en uppsättning gemensamma protokoll, utan något centralt system. Varje åtkomstpunkt kan till exempel kopplas till ett nationellt ärendehanteringssystem för att möjliggöra säkra utbyten av handlingar med andra liknande system. När det gäller utbyte av handlingar i särskilda förfaranden finns i e-Codex-

AVDELNING V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 399, 30.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EUT L 199, 31.7.2007, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av privaträttslig natur (EUT L 189, 27.6.2014, s. 59).

Tekniskt sett kan även Testa NG-nätverket användas i stället för internet, det är dock inget krav.

systemet standardiserade digitala formulär (de är inte kopplade till det innehåll som ska överföras utan möjliggör endast kommunikationen) som gör det möjligt att utbyta information mellan nationella system6.

e-Codex utvecklades mellan 2010 och 2016 av 21 medlemsstater7 med deltagande av andra tredjeländer/territorier och organisationer8. Den totala utvecklingskostnaden för systemet var cirka 24 miljoner euro, av vilka 50 % finansierades av EU i form av bidrag9 och 50 % av de deltagande medlemsstaterna.

För närvarande förvaltas e-Codex-systemet av ett konsortium av medlemsstater och andra organisationer, finansierat med ett EU-bidrag. Mellan det nuvarande konsortiets slut och en EU- byrås övertagande av systemet måste en annan enhet garantera systemets hållbarhet.

Elektronisk kommunikation mellan medborgare och domstolar respektive mellan medlemsstaternas förvaltningar underlättas för närvarande av e-Codex i vissa gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden. Hittills har tio medlemsstater deltagit i pilotprojekt för användning av e- Codex i olika rättsliga förfaranden10.

Den europeiska e-juridikportalen11 kommer att använda e-Codex för att göra det möjligt för medborgarna att elektroniskt underteckna och skicka ansökningar om europeiska betalningsförelägganden12 och småmålsförfaranden13 till medlemsstaternas behöriga domstolar. Dessutom föreslog kommissionen 2018 ny lagstiftning för att införa en obligatorisk digital kanal som kan användas för delgivning av handlingar och bevisupptagning14 genom ett decentraliserat itsystem för digital överföring, som kan baseras på en interoperabel lösning som t.ex. e-Codex för den digitala överföringen. Dessa två förordningar antogs den 25 november 2020.

Med utgångspunkt i medlemsstaternas stöd och deras erfarenheter av att använda systemet i olika civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden, har e-Codex potential att bli den främsta digitala lösningen för säker överföring av elektroniska uppgifter i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden i unionen. Kommissionen konstaterade vid sin utvärdering av projektbidraget för e-Codex att pilotprojektet e-juridik har bidragit med de viktigaste byggstenarna

För att underlätta säker och interoperabel kommunikation föreslog det första e-Codex-projektet tre centrala byggstenar: dubbelriktade meddelanden (nu CEF eDelivery), skapande och spårning av meddelanden (”anslutningstjänst” för e-Codex), samt standarder/mallar för digitala formulär (e-Codex xml-schema).

Österrike, Belgien, Kroatien, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien och Förenade kungariket.

Jersey, Norge, Turkiet, rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen (CCBE) och rådet för notarier i Europeiska unionen (CNUE).

Från IKT-stödprogrammet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (DG CONNECT) samt verksamhetsbidrag via programmet Rättsliga frågor (GD JUST).

I konsekvensanalysen finns en förteckning över de gränsöverskridande förfaranden för vilka e-Codex har använts i pilotprojekten.

https://e-justice.europa.eu/home.do

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 399, 30.12.2006, s. 1).

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EUT L 199, 31.7.2007, s. 1).

Förslag till en förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (”delgivning av handlingar”) (COM/2018/379 final). Förslag till en förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (COM/2018/378 final).

för att uppnå säkra och tillförlitliga utbyten inom det rättsliga samarbetet15. Dessutom anser kommissionen i sitt meddelande om digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen (Digitalisation of justice in the European Union – A toolbox of opportunities)16, som antogs tillsammans med detta förslag, att e-Codex är det främsta verktyget och branschstandard för inrättande av ett interoperabelt, säkert och decentraliserat kommunikationsnätverk mellan nationella it-system i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden.

Långsiktig hållbarhet, ökad användning och operativ förvaltning av e-Codex är prioriteringar för unionen. e-Codex skulle kunna användas för att möjliggöra ett mer effektivt rättsligt samarbete mellan rättsliga myndigheter i straffrättsliga frågor och på så sätt trappa upp kampen mot gränsöverskridande brottslighet, terrorism och it-brottslighet. Detta omfattar förfaranden för ömsesidigt erkännande enligt olika instrument17 och andra rättsliga samarbeten enligt konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, för vilka de tillhörande bestämmelserna ersattes av den europeiska utredningsordern18.

Tillfällig finansiering för driften av e-Codex-systemet skulle kunna erhållas från Fonden för ett sammanlänkat Europa, från programmet Rättsliga frågor eller dessas efterföljare inom nästa fleråriga budgetram. Det konsortium av medlemsstater och andra organisationer19 som för närvarande sköter it-utveckling och underhåll av programvaran för e-Codex kommer dock inte att sörja för systemets långsiktiga operativa förvaltning. Det är inte en hållbar lösning att använda tillfälliga åtgärdsbidrag för att förvalta systemet och det är inte heller en lösning som kan möjliggöra att e-Codex blir ett standardsystem för gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden i framtiden. Så sent som den 13 oktober 202020 uppmanade rådet kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag som säkerställer hållbarheten för e-Codex genom en adekvat styrnings- och förvaltningsstruktur som är kompatibel med eu-LISA och som respekterar domstolarnas oberoende och medlemsstaternas konstitutionella krav, samtidigt som adekvat representation av EU:s och medlemsstaternas rättsliga myndigheter och de viktigaste intressenterna säkerställs. Målet med detta förslag är att skapa en hållbar och långsiktig förvaltning

Kommissionens utvärdering (tre externa experter) 2016 av e-Codex-projektet som lämnades till IKT- stödprogrammet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, bidragsavtal nr 270968. COM(2020) 710.

EU har antagit flera rättsakter i enlighet med principen om ömsesidigt erkännande: europeisk arresteringsorder

– rambeslut 2002/584 (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1), beslut om frysning av egendom och bevismaterial – rambeslut 2003/577 (EUT L 196, 2.8.2003, s. 45), ekonomiska sanktioner – rambeslut 2005/214 (EUT L 76, 22.3.2005, s. 16), förverkandebeslut – rambeslut 2006/783 (EUT L 328, 24.11.2006, s. 59), överföring av fångar och frihetsberövande påföljder – rambeslut 2008/909 (EUT L 327, 5.12.2008, s. 27), övervakningsbeslut och alternativa påföljder – rambeslut 2008/947 (EUT L 337, 16.12.2008, s. 102), europeisk övervakningsorder i förfaranden före rättegång – rambeslut 2009/829 (EUT L 294, 11.11.2009, s. 20), förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion – rambeslut 2009/948 (EUT L 328, 15.12.2009, s. 42), europeisk skyddsorder – direktiv 2014/41/EU (EUT L 130, 1.5.2014, s. 1), europeisk skyddsorder – direktiv 2011/99/EU (EUT L 338, 21.12.2011, s. 2). Kommissionen antog 2016 även ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande (COM/2016/0819 final) och 2018 ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden (COM/2018/225 final).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EUT L 130, 1.5.2014, s. 1).

Tyskland (Nordrhein-Westfalen), Frankrike, Nederländerna, Österrike, European Bailiff’s Foundation, European Lawyers’ Foundation samt Aristoteles-universitetet i Thessaloniki.

Rådets slutsatser om tillgång till rättslig prövning – att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder (EUT C 342 I, 14.10.2020, s. 1).

av e-Codex-systemet genom att inrätta en stabil styrningslösning för systemet, med en öppen beslutsprocess som säkerställer att medlemsstaterna och andra berörda parter deltar.

e-Codex-systemet måste dessutom förvaltas på ett sätt som inte äventyrar de nationella domstolarnas oberoende. Detta kan uppnås genom en styrningsmodell som säkerställer att medlemsstaternas domstolar är adekvat representerade och genom att en separat budget anslås för den enhet som förvaltar systemet.

Konsekvensbedömningen visade att den bästa lösningen för att säkerställa en stabil framtid för e- Codex är att överföra det till Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora itsystem inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) och ge byrån i uppdrag att ansvara för den operativa förvaltningen. Stabil styrning av e-Codex-systemet kommer att göra det möjligt att inrätta det som standardsystem för utbyte av elektroniska meddelanden vid rättsligt samarbete på EU-nivå.

eu-LISA kommer inte att ta över e-Codex-systemet före juli 2023. Överlämnandet kan inte ske tidigare på grund av de betydande befintliga uppgifter som anförtrotts eu-LISA, nämligen utveckling och framtida förvaltning av ett antal storskaliga centraliserade EU-informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering, dvs. in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) samt det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN-systemet). Byrån ansvarar även för moderniseringen av Schengens informationssystem (SIS) och Informationssystemet för viseringar (VIS). I enlighet med förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem21 har eu- LISA även fått i uppgift att säkerställa teknisk interoperabilitet mellan dessa system.

Tidpunkten för eu-LISA:s övertagande av e-Codex-systemet är ett centralt inslag i detta förslag för att garantera att e-Codex permanenta förvaltning kan säkerställas på ett effektivt sätt. Det skulle inte vara lämpligt att ta över systemet tidigare än i juli 2023.

Som ansvarigt organ för e-Codex-systemets operativa förvaltning måste eu-LISA ha den personal och tekniska miljö som krävs för dessa uppgifter. Den enhet som förvaltar systemet måste senast den 31 december 2022 förse eu-LISA med ett överlämningsdokument, i vilket specificeras arrangemangen för överföring av e-Codex-systemet (inklusive kriterier för en slutförd framgångsrik överlämnandeprocess, enligt överenskommelse med kommissionen). Den måste också överlämna tillhörande dokumentation, inbegripet bestämmelser om immateriella rättigheter och om de programvaruprodukter som ska överlämnas.

Under den sex månader långa övergångsperioden innan e-Codex-systemet överförs till eu-LISA kommer en överlämnandeprocess att äga rum mellan den enhet som förvaltar systemet – ett konsortium av medlemsstater och EU-finansierade juridiska yrkessammanslutningar – och eu- LISA. Denna kommer att innebära överföring av en stabil version av e-Codex-systemet, inklusive relevant know-how, programvara och tillhörande dokumentation och digitala mallar. Den programvara som ska överföras omfattar programvaran Domibus Connector för anslutningstjänsten och stödjande programvara, medan nätslussprogramvaran Domibus Gateway, som även är en del av e-Codex, kommer att fortsätta förvaltas av kommissionen. Den enhet som förvaltar systemet kommer att förbli ansvarig för e-Codex-systemets förvaltning och kommer endast att utföra

21Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar (EUT L 138, 22.5.2019, s. 27) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).

korrigerande underhållsåtgärder. Den bör dock även stödja eu-LISA vid inrättandet av den tekniska miljö som är nödvändig för att säkerställa korrekt förvaltning av e-Codex-systemet.

Kommissionen kommer att övervaka överlämnande-/övertagandeprocessen för att säkerställa att den enhet som förvaltar systemet använder rätt förfaranden, baserat på kriterierna i överlämningsdokumentet. eu-LISA kommer att ta över ansvaret för e-Codex-systemet endast under förutsättning att kommissionen har förklarat överlämnande-/övertagandeprocessen som slutförd.

När eu-LISA tar över ansvaret för systemet (tidigast den 1 juli 2023) måste den, på grundval av de tekniska krav och kraven på servicenivå som anges i genomförandeakterna, säkerställa att den befintliga programvaran fortsätter att fungera i en föränderlig teknisk miljö och anpassas till nya användarbehov. Dessutom måste eu-LISA underhålla eller uppdatera de digitala mallarna för olika förfaranden där e-Codex kommer att användas efter rättsliga eller organisatoriska förändringar, samt skapa nya mallar för de instrument som omfattas av den förordning genom vilken e-Codex införs. Kommissionen kommer därefter att se till att dessa mallar fastställs i en genomförandeakt med detaljerade specifikationer för användningen av e-Codex i sådana förfaranden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det finns ett tydligt behov av att göra mer på både europeisk och nationell nivå för att säkerställa att domstolssystemen till fullo utnyttjar digital teknik för kommunikationen mellan myndigheter samt med medborgare och företag. Betydande arbete behövs fortfarande på ett antal områden, som till exempel utveckling av säkra elektroniska överföringskanaler inom och mellan domstolar och andra behöriga myndigheter, rättstillämpare och relevanta EU-byråer och EU-organ, fortsatt digitalisering och sammankoppling av nationella databaser och register, digitalisering av de rättsliga tjänster som tillhandahålls allmänheten, samt digitalisering av det rättsliga samarbetet och användning av säker och högkvalitativ teknik för distanskommunikation.

En viktig del av de politiska initiativen för e-juridik inbegriper inrättande av interoperabla verktyg för kommunikation mellan de rättsliga myndigheternas it-system i medlemsstaterna. e- Codex är det viktigaste verktyget som hittills har utvecklats för att ta itu med detta behov.

I och med utvecklingen av en it-plattform för straffrättsligt samarbete i brottsärenden (det digitala systemet för utbyte av bevis) som använder e-Codex som kommunikationsinfrastruktur och de nyligen avslutade förhandlingarna om förordningarna om delgivning av handlingar och bevisupptagning, finns det ett ökande behov av att säkerställa en hållbar förvaltning av e- Codex-systemet.

Detta förslag är ett svar på en begäran i rådets slutsatser från juni 2016 om förbättrad straffrätt i cyberrymden, där rådet uppmanade kommissionen att utveckla en plattform med en säker kommunikationskanal för digitalt utbyte av begäranden om elektroniska bevis och svar mellan behöriga myndigheter. Efter att ha övervägt olika alternativ drog de experter från medlemsstaterna som deltog i utvecklingen av plattformen slutsatsen att e-Codex är det lämpligaste systemet för denna typ av utbyte av elektroniska bevis. Detta förslag innebär en långsiktig förvaltningslösning för den operativa förvaltningen av e-Codex och säkerställer därmed att den lösning som valts för utbytesplattformen bibehålls.

Genom förslaget utökas eu-LISA:s mandat till att omfatta e-Codex i dess befogenheter. För att eu- LISA ska kunna förvalta e-Codex inom det mandatet medför det här förslaget även ändringar i eu- LISA:s inrättandeförordning22.

•Förenlighet med unionens politik på andra områden

e-Codex-systemet är en av de viktigaste komponenterna i kommissionens policy för e-juridik när det gäller att förbättra tillgången till och effektiviteten i rättsväsendet i medlemsstaterna, och ingår i handlingsplanen för europeisk e-juridik för 2019–202323. Det bekräftas även som det främsta verktyget för säker digital kommunikation i gränsöverskridande rättsliga förfaranden i kommissionens meddelande om digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen (Digitalisation of justice in the European Union – A toolbox of opportunities). Lösningar för att främja e-juridik var en del av 2016 års handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för en digital inre marknad som syftar till att tillhandahålla säkra och tillförlitliga infrastrukturer och tjänster med hög hastighet24. e-juridikportalen är en gemensam kontaktpunkt för rättslig information i EU och ger medborgarna möjlighet att lämna in småmål och ansökningar om europeiska betalningsförelägganden genom användning av e-Codex i medlemsstater där elektronisk överföring är tillåten.

e-Codex-systemet utgör en del av de digitala e-tjänsterna inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)25.

Dessutom har en av komponenterna i e-Codex tagits i bruk och underhållits av kommissionen som en del av byggstenen eDelivery inom FSE vilket visar att det är ett användbart system, inte bara för rättsväsendet utan även på andra områden.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Eftersom e-Codex-systemet underlättar samarbetet i både civilrättsliga och straffrättsliga frågor är den rättsliga grunden för systemet en kombination av artiklarna 81 och 82 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Närmare bestämt underlättar e-Codex-systemet tillgången till rättslig prövning i civilrättsliga ärenden i enlighet med artikel 81.2. På det straffrättsliga området är artikel 82.1 den rättsliga grunden för EU:s behörighet att vidta åtgärder för att underlätta samarbetet mellan rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna inom ramen för lagföring och verkställighet av beslut.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

Handlingsplan för europeisk e-juridik 2019–2023 (EUT C 96, 13.3.2019, s. 9).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM/2016/179 final).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

om inrättande av eu-LISA.

•Subsidiaritetsprincipen

Skapandet av en mekanism för säkert informationsutbyte i gränsöverskridande rättsliga förfaranden görs bäst på EU-nivå. Om EU inte vidtar åtgärder är det mycket sannolikt att medlemsstaterna utvecklar nationella system utan att ta hänsyn till om interoperabiliteten mellan dem kan säkerställas. Även om operativ förvaltning på EU-nivå innebär kostnader är den det bästa sättet för att skapa ett interoperabelt system för gränsöverskridande kommunikation mellan behöriga myndigheter och därmed det bästa sättet att för uppnå det allmänna målet: ett gemensamt område med säkerhet och rättvisa som fungerar ännu mer effektivt.

Inrättandet av ett gemensamt system för digitalt gränsöverskridande utbyte på EU-nivå ger en standardlösning som kan användas för olika rättsliga förfaranden samtidigt som interoperabiliteten mellan de nationella systemen säkerställs. Ett sådant system är effektivare än att ha olika system på nationell nivå som inte nödvändigtvis skulle möjliggöra gränsöverskridande kommunikation mellan medlemsstaterna. Att ha ett gemensamt system på EU-nivå skulle dessutom ge stordriftsfördelar eftersom EU bara behöver förvalta en enda it-lösning för säker gränsöverskridande kommunikation på det rättsliga området. Det kommer också att ge medlemsstaterna ett mervärde eftersom kostnaderna för att digitalisera deras gränsöverskridande förfaranden förväntas minska och bli ett mindre hinder för samarbetet.

•Proportionalitetsprincipen

Att säkerställa en permanent operativ förvaltning e-Codex-systemet på EU-nivå är ett proportionerligt sätt att främja gränsöverskridande kommunikation på det rättsliga området. Genom att anförtro systemets operativa förvaltning till eu-LISA kan en adekvat avkastning erhållas på de 24 miljoner euro som investerats i utvecklingen av systemet. Upprätthållande av detta system är en mindre kostsam och mindre komplex lösning än att utveckla ett nytt system eller använda andra system som inte är skräddarsydda för det rättsliga området.

Det finns flera skäl till varför det lämpligaste alternativet är att överföra de uppgifter som rör e- Codex till eu-LISA. En byrå som är specialiserad på att förvalta it-system har den kompetens som behövs för att driva e-Codex. Eftersom medlemsstaterna är representerade i byråers styrelser kan både medlemsstaternas och de nationella domstolarnas intressen beaktas. Med tanke på medlemsstaternas starka stöd för eu-LISA-lösningen är det dessutom mer sannolikt att de kommer att ta systemet i bruk om operativ förvaltning genom eu-LISA väljs som lösning.

En decentraliserad EU-byrå kan också reagera på förändrade tekniska behov som uppstår i de medlemsstater som använder e-Codex. En sådan byrå erbjuder därför en flexibel lösning och kan utföra de nödvändiga tekniska förändringarna i e-Codex-systemet.

Med tanke på de viktiga nya uppgifter som eu-LISA nyligen har tilldelats när det gäller in- och utresesystemet, systemen för Etias och Ecris-TCN samt de senaste förslagen om interoperabilitet mellan EU-informationssystem, bör e-Codex-systemet inte överföras till eu-LISA före juli 2023.

•Val av instrument

Kommissionen lägger fram ett förslag till förordning som det föreslagna rättsliga instrumentet för att inrätta e-Codex-systemet på EU-nivå och anförtro systemets operativa förvaltning till eu-LISA. För detta ändamål ändras genom förslaget förordning (EU) 2018/172626

26Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA),

Denna förordning är direkt tillämplig i alla medlemsstater och till alla delar bindande. Den garanterar därför att reglerna tillämpas enhetligt i hela EU och att de träder i kraft samtidigt. Rättssäkerheten uppnås genom att man undviker motstridiga tolkningar i medlemsstaterna och förhindrar rättslig fragmentering.

Eftersom e-Codex-systemet inrättas genom förordningen kommer antagandet av den att bidra till att fler medlemsstater börjar använda e-Codex, både i förfaranden där systemet redan är i bruk och i framtida förfaranden.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten för befintlig lagstiftning

Rapporten om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006, genom vilken inrättas ett förfarande för att betalningsförelägganden27, innehåller uppgifter om antalet betalningsförelägganden i EU och handläggningstiden. Dessa uppgifter användes i konsekvensbedömningen för att uppskatta vilka potentiella besparingar som följer av att e-Codex- systemet används för att lämna in ansökningar om betalningsförelägganden.

•Samråd med berörda parter

Alla viktiga yrkesgrupper inom rättsväsendet rådfrågades av e-Codex-konsortiet om möjligheten att överlämna den operativa förvaltningen av e-Codex till en permanent enhet. Under den förberedande diskussionen i rådet sedan 2014 har särskild återkoppling inhämtats från Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen (CCBE), Rådet för notarier i Europeiska unionen (CNUE), den europeiska kammaren för stämningsmän (CEHJ) och Europeiska rättsinstitutet (ELI). Vidare utvärderade e-Codex-konsortiet användningen av e-Codex i olika pilotförfaranden genom att skicka ut frågeformulär till de berörda parterna, bland annat domstolar, konsumentorganisationer och rättstillämpare. Resultaten av utvärderingen var i allmänhet positiva.

Det konsortium som förvaltar e-Codex-systemet förde en regelbunden dialog med alla viktiga berörda parter och alla medlemsstater via expertgruppen om e-Codex-relaterade frågor, som är en del av rådets arbetsgrupp för e-juridik och som sammanträder fyra till sex gånger per år.

Dessutom sammanträdde rådets arbetsgrupp för e-juridik i enlighet med sin samarbetsmekanism under 2016 och 2017, då berörda parter bjöds in för att diskutera frågor relaterade till e-juridik. Vid två av dessa sammanträden stod e-Codex på dagordningen. Rådets arbetsgrupp hade fortsatta diskussioner om e-Codex under 2018 och 2019.

Ytterligare samråd genomfördes vid offentliggörandet av den inledande konsekvensbedömningen den 17 juli 2017. Respondenternas synpunkter var till stöd för att behålla e-Codex och de förespråkade att ansvaret för dess förvaltning överlåts till ett EU-organ. Bland respondenterna ingick rättstillämpare, myndigheter i medlemsstaterna och en internationell organisation (Haagkonferensen för internationell privaträtt).

om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

27https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52015DC0495&qid=1607417272468&from=SV

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Studier som genomförts av det nuvarande e-Codex-konsortiet28, särskilt om erfarenheterna från användning av e-Codex i pilotprojekt för rättsliga förfaranden som t.ex. förfarandet för ett europeiskt betalningsföreläggande, användes vid konsekvensbedömningen för detta lagstiftningsförslag.

Dessutom beställde kommissionen en studie om den långsiktiga hållbarheten hos infrastrukturer för digitala tjänster som genomfördes 2016–201729. Studien omfattade e-juridikportalens infrastruktur, inklusive e-Codex, och rekommenderade ett överlämnande till en EU-byrå med tillsynsansvar som det bästa alternativet för att säkerställa hållbarheten hos infrastrukturer för digitala tjänster.

I en nyligen genomförd studie som beställts av den estniska regeringen och som genomfördes av PricewaterhouseCoopers30 bekräftades också att det mest realistiska scenariot på kort till medellång sikt skulle vara att förvalta e-Codex inom eu-LISA:s nuvarande förvaltningsstruktur.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag stöds av den konsekvensbedömning som läggs fram i det åtföljande arbetsdokumentet SWD(2020) 541.

Nämnden för lagstiftningskontroll såg över utkastet till konsekvensbedömning vid sitt möte den 13 december 2017 och lämnade sitt yttrande (positivt, med förbehåll) den 15 december 2017, vilket innebar att konsekvensbedömningen justerades för att integrera nämndens rekommendationer avseende vissa aspekter. För det första gällde detta e-Codex-systemets framtid. Nämnden ansåg att det inte var tillräckligt tydligt huruvida rådet och kommissionen redan hade kommit överens om valet av värdbyrå. För det andra ansåg nämnden att rapporten bättre borde förklara varför användningen av e-Codex är låg och hur den föreslagna förordningen skulle åtgärda de befintliga flaskhalsarna. För det tredje ansåg nämnden att jämförelsen mellan de två värdalternativen för e- Codex borde vara mer balanserad och mindre partisk. Kommissionen har uppdaterat konsekvensbedömningen för att beakta dessa huvudsakliga synpunkter och ett flertal andra kommentarer som nämnden lämnat.

I konsekvensbedömningen utvärderades flera rättsliga och icke-rättsliga alternativ. Vissa alternativ förkastades på ett tidigt stadium. Till exempel förkastades möjligheten att inrätta en separat juridisk enhet eftersom en sådan åtgärd skulle vara oproportionerlig i förhållande till de begränsade uppgifter som skulle tilldelas enheten. Användning eller utveckling av ett alternativt system förkastades också, främst för att den nuvarande e-Codex-lösningen har visat sig vara effektiv och ändamålsenlig i de förfaranden för vilka den redan används, och det är rimligt att förvänta sig en avkastning på de 24 miljoner euro som investerats för att skapa systemet. Dessutom skulle en kommersiell lösning väcka frågor om långsiktig hållbarhet och dataintegritet eftersom ägaren av det alternativa systemet i teorin har tillgång till de uppgifter som överförs med hjälp av det systemet. Överlämnande av e-Codex till en medlemsstat eller ett konsortium av medlemsstater kunde inte

Studie som genomförts inom ramen för arbetspaket 3 i e-Codex-projektet (e-CODEX D3.5/D3.7/D3.8 WP3 Final Report).

Europeiska kommissionen (2017). Long Term Sustainability of Digital Service Infrastructures, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå http://publications.europa.eu/resource/cellar/4374d088-c8ee-11e7-9b01- 01aa75ed71a1.0001.01/DOC_1.

Future analysis “Governance model for the European Union IT Agency (eu-LISA)” - https://www.riigikantselei.ee/sites/default/files/content- editors/uuringud/governance_mode_for_the_european_union_it_agency_eu-lisa_final_report.pdf

heller övervägas, eftersom medlemsstaterna tydligt har avvisat denna möjlighet. Som framgår av rådets slutsatser föredrar medlemsstaterna att ansvaret för den operativa förvaltningen av e-Codex överlämnas till eu-LISA.

Under dessa förhållanden utvärderades två alternativ mot utgångsscenariot (dvs. att ingen permanent operativ förvaltning utses, vilket skulle leda till att e-Codex upphör). Av dessa två var det alternativet att överlämna e-Codex till en byrå som ansågs vara det mest lämpliga. Det andra alternativet – att kommissionen tar hand om den operativa förvaltningen av e-Codex – bedömdes vara mindre lämpligt eftersom det skulle vara svårare att säkerställa medlemsstaternas delaktighet i styrningen av systemet. Medlemsstaterna anser att det är viktigt att förvaltningen av systemet fullt ut respekterar de nationella domstolarnas oberoende. En byrå kan också vara en mer flexibel lösning och möjliggöra ett bättre beaktande av synpunkter från berörda parter. Av de befintliga byråerna är det endast eu-LISA som har relevant erfarenhet av att förvalta it-system på området rättsliga och inrikes frågor och bör därför få uppdraget att förvalta e-Codex.

I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att användningen av e-Codex leder till fördelar för digitaliseringen av rättsväsendet genom att underlätta och påskynda gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och rättsligt samarbete. Det bidrar till att förbättra den digitala inre marknadens funktion genom att effektivisera gränsöverskridande förfaranden och det ger en positiv inverkan på kampen mot gränsöverskridande brottslighet genom att underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheterna. Användning av e-Codex-systemet i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden skulle också göra de nationella domstolarna mer effektiva.

När det gäller alternativen för att säkerställa e-Codex-systemets operativa förvaltning ansågs det i konsekvensbedömningen att en EU-byrå med tillsynsansvar som eu-LISA har tillräcklig kapacitet för detta ändamål. Byrån kommer att kunna anpassa e-Codex-systemet efter de förändrade tekniska behov som uppstår i de medlemsstater som använder e-Codex. Detta gör det möjligt att undvika eventuell asymmetrisk utveckling på nationell nivå som skulle kunna påverka interoperabiliteten mellan medlemsstaternas nationella system.

Små och medelstora företag och mikroföretag skulle gynnas av den digitalisering av gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden som underlättas av e-Codex. Möjligheten att lämna in fordringar till domstolar online – till exempel ansökningar om europeiska betalningsförelägganden eller krav enligt det europeiska småmålsförfarandet (om detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning) – leder till besparingar tack vare minskade portokostnader och effektivare förfaranden med kortare handläggningstider. Det skulle inte uppstå några extra kostnader för små och medelstora företag (eller andra aktörer) för att använda e-Codex i ett specifikt rättsligt förfarande.

•Grundläggande rättigheter

e-Codex-systemet gör det enklare för människor att utöva sin rätt till ett effektivt rättsmedel i enlighet med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna – ”rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol” – eftersom elektronisk kommunikation och elektronisk dokumentöverföring underlättar och påskyndar domstolsförfarandena. Berörda parter har påpekat att artikel 47 även garanterar rätten till en opartisk och oberoende domstol och för att efterleva den artikeln måste framtida styrning och samordning av e-Codex och verksamhet relaterad till e-Codex respektera den rättigheten.

Eftersom e-Codex-systemet är ett decentraliserat system kommer det inte att förekomma någon datalagring eller databehandling av den enhet som anförtrotts den operativa förvaltningen av systemkomponenterna utöver vad som är nödvändigt för att upprätthålla kontakten med de enheter som driver e-Codex-åtkomstpunkter. Dessa enheter har ansvaret för att inrätta och driva de olika e- Codex-nätverken och kommer därför att vara de enda ansvariga för de personuppgifter som överförs via respektive åtkomstpunkt. Beroende på om en åtkomstpunkt drivs av en EU-institution, ett EU-organ eller en EU-byrå eller på nationell nivå, och beroende på vilka nationella myndigheter som behandlar personuppgifter och för vilka ändamål, kommer antingen förordning (EU) 2018/172531 eller den allmänna dataskyddsförordningen eller direktiv (EU) 2016/68032 att tillämpas.

eu-LISA måste, vilket redan är fallet, uppfylla kraven i förordning (EU) 2018/1725 vid behandling av personuppgifter. I synnerhet när det gäller uppgiften att utföra ytterligare teknisk utveckling av systemet innebär detta att säkerställa att eventuella förbättringar eller nya versioner av de programvarukomponenter som anförtros eu-LISA utformas så att de respekterar kraven på inbyggd datasäkerhet och uppgiftsskydd som standard. Genom artikel 10 i detta förslag får eu-LISA ansvaret för att utföra denna uppgift och för den övergripande datasäkerheten.

4.BUDGETKONSEKVENSER

De totala kostnaderna för 2022–2027 uppgår till 9,667 miljoner euro (genomsnittlig kostnad per år: 1,611 miljoner euro). Av detta belopp uppgår eu-LISA:s finansiering för samma period till 8,723 miljoner euro.

Kostnaderna omfattar de ytterligare personalresurser som krävs för den verksamhet som eu-LISA och kommissionen ska utföra. För eu-LISA kommer rekryteringen av interna resurser att inledas den 1 september 2022 med två kontraktstjänster för att möjliggöra ett smidigt överlämnande. Från och med den 1 januari 2023 bör eu-LISA ha totalt två tillfälligt anställda och tre kontraktsanställda, vilket kommer att säkerställa kärnfunktionerna för e-Codex. Dessutom kommer kommissionen (generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor) att behöva delta i den politiska styrningen av eu-LISA:s arbete, i övervakningen av byrån och i utarbetandet av de nödvändiga genomförandeakter som krävs enligt förordningen. En ytterligare en lagstadgad tjänst har budgeterats för detta från och med 2022.

Den finansieringsöversikt som åtföljer detta förslag innehåller detaljerade förklaringar av kostnaderna.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Den enhet som förvaltar e-Codex-systemet kommer att fortsätta ansvara för det fram tills att överlämnande-/övertagandeprocessen har slutförts. Processen för att överlämna systemet till eu- LISA planeras ta högst sex månader från och med den 1 januari 2023. Under denna period ska den enhet som förvaltar e-Codex-systemet behålla det fulla ansvaret för e-Codex-systemet. Denna period kommer att göra det möjligt för eu-LISA att utföra de nödvändiga förberedelserna för övertagandet av systemet. Byrån bör rekrytera nödvändig personal och planera för inköp i enlighet med detta.

Två år efter att eu-LISA tar över ansvaret för e-Codex-systemet och vartannat år därefter måste eu- LISA förse kommissionen med en övergripande verksamhetsrapport om e-Codex-systemets tekniska utveckling och funktion under rapporteringsperioden, inklusive systemets säkerhet. Dessa rapporter kommer att bygga på den information som årligen tillhandahålls av medlemsstaterna och kommissionen. De kommer att innehålla förteckningen över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter, en inventering över de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden som använder e-Codex-systemet, graden av digitalisering i respektive gränsöverskridande civilrättsligt eller straffrättsligt förfarande, antalet meddelanden som sänts och mottagits från var och en av de andra medlemsstater som deltar i respektive gränsöverskridande civilrättsligt och straffrättsligt förfarande, samt antalet och typen av incidenter som påverkat e-Codex-systemets säkerhet.

Tre år efter att eu-LISA tar över ansvaret för e-Codex-systemet och vart fjärde år därefter måste kommissionen framställa en övergripande utvärdering av e-Codex-systemet, inklusive en bedömning av tillämpningen av förordningen och en undersökning av de resultat som uppnåtts i förhållande till målen. Den första utvärderingen bör även innehålla en bedömning av hur programstyrelsen fungerar, och huruvida den bör behållas. Beroende på resultaten av den utvärderingen kan kommissionen vidta eventuella nödvändiga framtida åtgärder.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Iartikel 1 fastställs förordningens syfte. Genom förordningen inrättas e-Codex-systemet och eu- LISA anförtros den operativa förvaltningen av systemet. Genom förordningen fastställs även ansvarsområdena för kommissionen, medlemsstaterna och de enheter som driver auktoriserade e- Codex-åtkomstpunkter.

I artikel 2 fastställs förordningens tillämpningsområde. Förordningen gäller för elektronisk överföring av information i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden genom e-Codex-systemet, i enlighet med de rättsliga instrument som antagits på området civilrättsligt och straffrättsligt samarbete. I bilaga I finns en förteckning över dessa instrument.

Artikel 3 innehåller definitioner av begrepp som används i förordningen.

I artikel 4 definieras e-Codex-systemet och dess sammansättning fastställs, vilken består av en programvara för en åtkomstpunkt (inklusive en nätsluss och en anslutningstjänst). Dessutom består e-Codex-systemet av digitala förfaranderegler som möjliggör sammankoppling mellan åtkomstpunkterna.

Enligt artikel 5 ska kommissionen senast den 31 december 2022 anta genomförandeakter för att fastställa servicenivåkraven för den verksamhet som utförs av eu-LISA. Kommissionen har också i uppdrag att genom genomförandeakter definiera de tekniska minimispecifikationer och standarder, även i fråga om säkerhet, som ligger till grund för de programvaruprodukter som ingår i e-Codex-

systemet, kraven på servicenivå och andra nödvändiga tekniska specifikationer för den verksamhet som ska utföras av eu-LISA i enlighet med artikel 6, samt att fastställa villkoren för överlämnande- /övertagandeprocessen. Vidare får kommissionen också anta genomförandeakter avseende tekniska arrangemang för användning av e-Codex-systemet i de olika gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden som förtecknas i bilaga I. Kommissionen ges också ansvaret för att upprätthålla en förteckning över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs av EU:s institutioner, organ och byråer, för att underrätta eu-LISA om eventuella ändringar av denna förteckning och för att utse kontaktpersoner som har rätt att få stöd när det gäller användningen av e-Codex-systemet.

Iartikel 6 fastställs eu-LISA:s ansvarsområden för den operativa förvaltningen av e-Codex- systemet. Genom denna artikel åläggs eu-LISA även vissa ytterligare uppgifter för e-Codex- systemet och det tillhörande tekniska arbetet avseende de komponenter som nämns i artikel 4 och för vilka eu-LISA har ansvaret.

I artikel 7 ges medlemsstaterna ansvaret för att upprätthålla en förteckning över auktoriserade e- Codex-åtkomstpunkter som drivs inom deras territorium, för att underrätta eu-LISA om eventuella ändringar av denna förteckning och för att utse kontaktpersoner som har rätt att få stöd när det gäller användningen av e-Codex-systemet.

I artikel 8 definieras ansvarsområdena för de enheter som driver auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkter. Dessa omfattar ansvar för att inrätta och driva åtkomstpunkten på ett säkert sätt samt för eventuella skador på åtkomstpunkten och för säkerheten för de uppgifter som överförs genom den. De kommer även att ansvara för insamling av statistiska uppgifter om driften.

I artikel 9 fastställs förfarandet för överlämnandet av e-Codex-systemet från den enhet som förvaltar e-Codex-systemet till eu-LISA, inbegripet en övervakande roll för kommissionen. Det tidigaste föreslagna datumet för övertagandet är den 1 juli 2023 så att eu-LISA har tid att utföra de uppgifter som den redan har anförtrotts för in- och utresesystemet och systemen för Etias och Ecris- TCN, för moderniseringen av SIS och VIS samt för att säkerställa interoperabilitet mellan EU- informationssystem. Övertagandet kommer att ske först när kommissionen förklarat överlämnande- /övertagandeprocessen som slutförd. Senast den 31 december 2022 bör den enhet som förvaltar e- Codex-systemet lämna in ett överlämningsdokument i vilket specificeras arrangemangen för överföring av e-Codex-systemet till eu-LISA. Under överlämningsperioden kommer den enhet som förvaltar e-Codex-systemet att behålla det fulla ansvaret för e-Codex-systemet och säkerställa att endast korrigerande underhållsåtgärder utförs i systemet. Överlämnandet omfattar de komponenter i e-Codex-systemet som anges i artikel 4, det vill säga anslutningstjänsten och de digitala förfaranderegler samt de stödjande produkter som förtecknas i bilaga II. Vidare tydliggörs i artikel 9 att överlämnandet även bör säkerställa överföring av alla immateriella rättigheter eller nyttjanderätter som rör e-Codex-systemet och de stödprodukter som förtecknas i bilaga II, för att möjliggöra för eu-LISA att utföra sina uppgifter. För systemets viktigaste programvarukomponenter bör det dock inte vara nödvändigt med en avtalsenlig överföring, eftersom Domibus-programvaran är öppen källkod och omfattas av EUPL-licensen.

Iartikel 10 anges säkerhetskraven, och det övergripande ansvaret för e-Codex-systemets säkerhet tilldelas eu-LISA när den utför sina operativa förvaltningsuppgifter. eu-LISA måste säkerställa att e-Codex-systemet tillämpar principerna om inbyggd säkerhet och dataskydd som standard. I artikeln tydliggörs vidare att säkerhetsansvaret för de uppgifter som överförs genom en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt ligger hos den enhet som driver åtkomstpunkten.

Enligt artikel 11 ska eu-LISA inrätta en rådgivande grupp för e-Codex som kommer att bistå i arbetet med e-Codex-systemet. Den rådgivande gruppen kommer att förse eu-LISA med nödvändig sakkunskap för e-Codex-systemet samt även följa upp läget i genomförandet i medlemsstaterna, med mera.

I artikel 12 fastställs en programstyrelse som kommer att bistå eu-LISA:s styrelse, för att säkerställa adekvat förvaltning av e-Codex-systemet. Programstyrelsen kommer att fungera som ett förmedlande organ mellan de rådgivande grupperna och eu-LISA:s styrelse. Den kommer särskilt att övervaka överlämnandet för att säkerställa att eu-LISA:s övertagande av systemet sker i rätt tid. Programstyrelsen kommer också att se till att arbetet med e-Codex-systemet prioriteras på lämpligt sätt och medla i eventuella tvistefrågor.

I artikel 13 ges eu-LISA i uppdrag att tillhandahålla utbildning om den tekniska användningen av e- Codex-systemet.

I artikel 14 specificeras den information som medlemsstaterna och kommissionen är skyldiga att lämna till eu-LISA: en förteckning över de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden som använder e-Codex-systemet, i vilken utsträckning e-Codex-systemet kan användas för respektive gränsöverskridande civilrättsligt och straffrättsligt förfarande, antalet meddelanden som sänts och tagits emot av varje auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt som drivs inom deras territorium, samt antal och typ av incidenter som de enheter som driver auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkter har påträffat inom medlemsstatens territorium och som påverkar e-Codex-systemets säkerhet.

I artikel 15 anges regler för övervakning och rapportering. Vartannat år måste eu-LISA förse kommissionen med rapporter om e-Codex-systemet genom att använda information från medlemsstaterna. Dessutom måste kommissionen lägga fram en rapport om e-Codex-systemet tre år efter övertagandet och vart fjärde år därefter.

I artikel 16 regleras ändringarna av förordning (EU) 2018/1726 när det gäller eu-LISA:s nya ansvarsområden och uppgifter avseende e-Codex-systemet.

Artikel 17 gäller det kommittéförfarande som ska användas, på grundval av en standardbestämmelse.

I artikel 18 föreskrivs att kostnaderna för den operativa förvaltningen av e-Codex-systemet ska belasta Europeiska unionens allmänna budget. Däremot kommer medlemsstaterna att stå för kostnaderna för att upprätthålla en förteckning över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter på nationell nivå och kostnaderna för att utse kontaktpersoner för e-Codex i enlighet med artikel 7. Kostnaderna för att inrätta och driva e-Codex-systemet på nationell nivå i enlighet med artikel 8 ska bäras av de enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter.

Enligt artikel 19 träder förordningen i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

I bilaga I förtecknas de rättsakter som omfattas av denna förordning.

I bilaga II förtecknas de stödjande programvaruprodukter som ska överlämnas till eu-LISA i enlighet med artikel 9.

2020/0345 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett datoriserat system för kommunikation i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e-Codex-systemet) och om ändring av förordning (EU)

2018/1726

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 81.2 och 82.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Att säkerställa medborgarnas och företagens faktiska tillgång till rättslig prövning och underlätta det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna är några av de viktigaste målen för EU:s område med frihet, säkerhet och rättvisa, som fastställs i avdelning V i fördraget.

(2)Det är följaktligen viktigt att lämpliga kanaler utvecklas för att säkerställa att rättssystemen kan samarbeta effektivt på digital väg. Därför är det avgörande att på unionsnivå inrätta ett informationstekniskt instrument som möjliggör snabbt, direkt, interoperabelt, tillförlitligt och säkert gränsöverskridande elektroniskt utbyte av ärenderelaterade uppgifter. Ett sådant system, som gör det möjligt för medborgare och företag att utbyta dokument och bevis i digital form med rättsliga eller andra behöriga myndigheter när detta föreskrivs i nationell lagstiftning eller unionslagstiftning, bör bidra till att förbättra tillgången till rättslig prövning.

(3)Det finns verktyg som har utvecklats för digitalt utbyte av ärenderelaterade uppgifter, utan att ersätta eller kräva kostsamma ändringar av de befintliga back-end-system som redan inrättats i medlemsstaterna. e-Codex (e-Justice Communication via On-line Data Exchange) är det viktigaste verktyget som har utvecklats hittills.

(4)e-Codex-systemet är ett verktyg som särskilt utformats för att underlätta gränsöverskridande elektroniskt utbyte av meddelanden på det rättsliga området. Mot bakgrund av den ökade digitaliseringen av civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden syftar e-Codex-systemet till att effektivisera den gränsöverskridande kommunikationen mellan de behöriga myndigheterna och underlätta tillgången till

rättslig prövning för medborgare och företag. Det har förvaltats av ett konsortium av medlemsstater och organisationer med finansiering från unionsprogram.

(5)e-Codex-systemet består av två programvarukomponenter: nätslussprogramvaran Domibus Gateway för utbyte av meddelanden med andra nätslussar, och programvaran Domibus Connector för anslutningstjänsten som tillhandahåller ett antal funktioner för överföring av meddelanden mellan nationella system. Nätslussen bygger på den del av byggstenen eDelivery som förvaltas av kommissionen, medan den operativa förvaltningen av anslutningstjänsten sköts av ett konsortium av medlemsstater och organisationer med finansiering från unionsprogram (den enhet som förvaltar e- Codex-systemet). Programvaran för anslutningstjänsten tillhandahåller funktioner som verifiering av elektroniska signaturer via ett säkerhetsbibliotek och mottagningsbevis. Dessutom har den enhet som förvaltar e-Codex-systemet tagit fram mallar för digitala formulär som ska användas i de särskilda civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden för vilka den har utvecklat e-Codex-systemet.

(6)Med tanke på e-Codex-systemets betydelse för gränsöverskridande utbyten inom det rättsliga området i unionen bör det finnas en hållbar rättslig ram för unionen som inrättar e-Codex-systemet och tillhandahåller regler för dess funktion och utveckling. En sådan rättslig ram bör tydligt definiera och utforma komponenterna i e-Codex- systemet för att garantera dess tekniska hållbarhet. Systemet bör definiera itkomponenterna i en åtkomstpunkt, som bör bestå av en nätsluss för säker kommunikation med andra identifierade nätslussar och en anslutningstjänst för att stödja utbytet av meddelanden. Det bör också omfatta digitala förfaranderegler bestående av de verksamhetsmodeller och mallar som definierar det elektroniska formatet för de dokument som används i samband med dessa förfaranden. Detta för att stödja användningen av e-Codex-åtkomstpunkter för rättsliga förfaranden som föreskrivs i antagna rättsakter på området för rättsligt samarbete och för att möjliggöra informationsutbyte mellan åtkomstpunkterna.

(7)Eftersom det är nödvändigt att säkerställa den långsiktiga hållbarheten i e-Codex- systemet och dess styrning, samtidigt som de nationella domstolarnas oberoende beaktas, bör en lämplig enhet för den operativa förvaltningen av systemet utses.

(8)Den lämpligaste enheten för den operativa förvaltningen av systemet är en byrå, eftersom dess styrningsstruktur gör det möjligt för medlemsstaterna att delta i den operativa förvaltningen av systemet genom att delta i byråns styrelse, rådgivande grupper och programstyrelser. Europeiska unionens byrå för den operativa

förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172633, har relevant erfarenhet av att förvalta stora it-system. eu-LISA bör därför anförtros den operativa förvaltningen av e-Codex-systemet. Det är också nödvändigt att anpassa den befintliga ledningsstrukturen för eu-LISA genom att anpassa styrelsens ansvarsområden och genom att inrätta en rådgivande grupp för e-Codex. Förordning (EU) 2018/1726 bör därför ändras i enlighet med detta. En särskild programstyrelse bör också inrättas.

33Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

(9)Enligt artikel 19 i förordning (EU) 2018/1726 ska eu-LISA:s styrelse säkerställa att byråns alla beslut och åtgärder som påverkar stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa respekterar principen om rättsväsendets oberoende. Byråns förvaltningsstruktur och finansieringssystem ger ytterligare garanti för att denna princip respekteras. Det är också viktigt att involvera jurister och andra berörda parter

istyrningen av e-Codex-systemet genom programstyrelsen.

(10)Med tanke på eu-LISA:s prioriterade uppgifter att utveckla och förvalta in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister för tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN), det reviderade Schengens informationssystem (SIS), informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac, samt den strategiska uppgiften att inrätta en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem, bör eu-LISA inte ta över ansvaret för e-Codex-systemet tidigare än den 1 juli 2023.

(11)e-Codex-systemet kan användas i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden. Med tanke på dess öppna källkod skulle det emellertid också kunna användas i andra situationer. Denna förordning bör inte tillämpas på eventuell användning av e-Codex-systemet som inte grundar sig på de rättsakter som förtecknas

ibilaga I.

(12)eu-LISA bör ha ansvaret för komponenterna i e-Codex-systemet, med undantag för den operativa förvaltningen av programvaran Domibus Gateway, eftersom denna programvara för närvarande tillhandahålls sektorsövergripande av kommissionen inom byggstenen eDelivery. eu-LISA bör ta över det fulla ansvaret för den operativa förvaltningen av programvaran Domibus Connector och de digitala förfarandereglerna från den enhet som förvaltar e-Codex-systemet. Med tanke på att Domibus Gateway och Domibus Connector är integrerade komponenter i e-Codex bör eu-LISA säkerställa att anslutningstjänsten är kompatibel med den senaste versionen av nätslussen. I detta syfte bör kommissionen inkludera eu-LISA i det relevanta styrningsorganet för byggstenen eDelivery från och med den tidpunkt då denna förordning träder i kraft.

(13)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör

kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201134. De genomförandeakter som antas inom den ramen bör fastställa de tekniska minimispecifikationer och standarder, även i fråga om säkerhet, som ligger till grund för e-Codex-systemets komponenter, fastställa servicenivåkraven för den verksamhet som utförs av eu-LISA och andra nödvändiga tekniska specifikationer för denna verksamhet, samt fastställa villkoren för överlämnande-/övertagandeprocessen. Genomförandeakter skulle också kunna fastställa de tekniska arrangemangen för att stödja användningen av e-Codex-systemet i förfarandena på området rättsligt samarbete.

(14)Särskilda ansvarsområden för eu-LISA när det gäller den operativa förvaltningen av e- Codex-systemet bör fastställas.

34Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(15)Medlemsstaterna bör föra en förteckning över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs inom deras territorium och översända dem till eu-LISA för att möjliggöra samverkan dem emellan inom ramen för de relevanta förfarandena. Kommissionen bör av samma skäl föra en liknande förteckning över auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkter som drivs av unionens institutioner, organ och byråer. De enheter som driver åtkomstpunkterna på nationell nivå kan vara offentliga myndigheter, organisationer som företräder rättstillämpare eller privata företag. Med tanke på e- Codex-systemets decentraliserade karaktär, och medan eu-LISA bör säkerställa den operativa förvaltningen av e-Codex, bör ansvaret för att inrätta och driva de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna uteslutande ligga hos de enheter som driver de relevanta åtkomstpunkterna. De enheter som driver den auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkten bör bära ansvaret för eventuella skador till följd av driften av den auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkten.

(16)De nationella system som är sammankopplade via e-Codex-systemet bör göra det möjligt att övervaka dess effektivitet och ändamålsenlighet genom att tillhandahålla en mekanism för att övervaka output, resultat och effekter av instrument som möjliggör överföring av elektroniska uppgifter i samband med gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden i unionen. De system som är kopplade till de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna bör därför systematiskt kunna samla in och upprätthålla fullständiga uppgifter om användningen av gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden i enlighet med relevanta bestämmelser i de rättsakter som förtecknas i bilaga I. Detta bör inte bara underlätta medlemsstaternas arbete med att samla in relevanta uppgifter och säkerställa ömsesidig ansvarighet och öppenhet, utan även avsevärt underlätta efterhandskontrollen av de rättsakter som kommissionen antar på området för civil- och straffrättsligt samarbete. Den insamlade informationen bör endast omfatta aggregerade uppgifter och bör inte innehålla personuppgifter.

(17)eu-LISA bör upprätthålla en hög säkerhetsnivå i utförandet av sina uppgifter. Vid genomförande av ytterligare teknisk utveckling av programvara bör eu-LISA tillämpa principerna om inbyggd säkerhet och inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, i enlighet med förordning (EU) 2018/1725. De enheter som driver den auktoriserade e- Codex-åtkomstpunkten bör ansvara för säkerheten för de uppgifter som överförs via deras åtkomstpunkter.

(18)Om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter behöver behandlas med hjälp av e-Codex- systemet måste systemet ackrediteras i enlighet med eu-LISA:s regler för informationssäkerhet.

(19)För att eu-LISA ska kunna förbereda övertagandet på ett tillfredsställande sätt bör den enhet som förvaltar e-Codex-systemet senast den 31 december 2022 utarbeta ett överlämningsdokument med detaljerade arrangemang för överföringen av e-Codex- systemet, inbegripet kriterierna för en framgångsrik överlämnandeprocess och dess slutförande, i enlighet med genomförandeakter antagna av kommissionen i enlighet med denna förordning. Överlämningsdokumentet bör omfatta komponenterna i e- Codex-systemet, inbegripet nätslussen, anslutningstjänsten och de digitala förfarandereglerna samt relevanta stödjande produkter. Kommissionen bör övervaka överlämnande-/övertagandeprocessen för att säkerställa att den överensstämmer med genomförandeakterna och överlämningsdokumentet, och övertagandet bör ske först när kommissionen har förklarat att processen är framgångsrikt slutförd. Efter det att överlämningsdokumentet har lämnats in och fram till dess att e-Codex-systemet har överlämnats till eu-LISA bör den enhet som förvaltar e-Codex-systemet inte leverera

några nya versioner utan endast säkerställa korrigerande underhållsåtgärder i e-Codex- systemet.

(20)Överlämnandet bör också säkerställa att alla immateriella rättigheter eller nyttjanderätter som rör e-Codex-systemet och de relevanta stödjande produkterna överförs så att eu-LISA kan fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning. För systemets viktigaste programvarukomponenter bör det dock inte vara nödvändigt med en avtalsenlig överföring, eftersom Domibus-programvaran är öppen källkod och omfattas av licensen till öppen källkod från Europeiska unionen (EUPL).

(21)För att kommissionen regelbundet ska kunna utvärdera e-Codex-systemet bör eu-LISA vartannat år rapportera till kommissionen om e-Codex-systemets tekniska utveckling och tekniska funktion. För att bidra till denna rapport bör medlemsstaterna förse eu- LISA med relevant information om de åtkomstpunkter som drivs på deras territorium, och kommissionen bör tillhandahålla liknande information om de åtkomstpunkter som drivs av unionens institutioner, organ och byråer.

(22)Denna förordning bör inte ange någon särskild rättslig grund för behandling av personuppgifter. All behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för denna

förordning bör ske i enlighet med tillämpliga dataskyddsbestämmelser. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67935 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/68036 är tillämpliga på behandling av personuppgifter som utförs av e-Codex-åtkomstpunkter som drivs av auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkter som är etablerade inom medlemsstaternas territorium i enlighet med den här förordningen.

(23)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172537 är tillämplig på den behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer i samband med denna förordning.

(24)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(25)I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

[eller]

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(26)I enlighet med artikel 3 och artikel 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(27)Europeiska datatillsynsmannen har hörts och avgav ett yttrande den ...38.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas ett decentraliserat it-system för gränsöverskridande kommunikation i syfte att underlätta elektroniskt utbyte av dokument, förfrågningar, rättsliga formulär, bevis eller annan information på ett säkert och tillförlitligt sätt i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e-Justice Communication via Online Data EXchange – e-Codex-systemet).

I förordningen fastställs regler om

(a)e-Codex-systemets definition och sammansättning,

(b)den operativa förvaltningen av e-Codex-systemet genom Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA),

(c)ansvarsområdena för kommissionen, medlemsstaterna och de enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på elektronisk överföring av information i samband med gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden med hjälp av e-Codex- systemet i enlighet med de rättsakter som antagits på området för rättsligt samarbete och som förtecknas i bilaga I.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)e-Codex-åtkomstpunkt: den programvara för en åtkomstpunkt som är installerad på en hårdvaruinfrastruktur och som kan överföra och ta emot information till och från andra e-Codex-åtkomstpunkter på ett tillförlitligt sätt.

38EUT ...

(b)auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt: en e-Codex-åtkomstpunkt som har anmälts till eu-LISA i enlighet med artikel 5.4 eller artikel 7.1 och som tillämpar en digital förfaranderegel som avses i artikel 4.3.

(c)enhet som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt: en unionsinstitution, ett unionsorgan eller en unionsbyrå, en nationell offentlig myndighet eller en juridisk person som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt.

(d)anslutet system: ett it-system som är anslutet till en e-Codex-åtkomstpunkt i syfte att kommunicera med andra e-Codex-åtkomstpunkter.

(e)central testplattform: en e-Codex-åtkomstpunkt som uteslutande används för testning och som tillhandahåller en uppsättning funktioner som kan användas av enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter för att kontrollera att deras åtkomstpunkter fungerar korrekt och att de digitala förfarandereglerna för e-Codex används korrekt i de anslutna system som är kopplade till dessa åtkomstpunkter.

(f)verksamhetsmodell: grafisk och textmässig framställning av en konceptmodell av flera närliggande, strukturerade verksamheter eller uppgifter, tillsammans med relevanta datamodeller, och den ordningsföljd i vilken verksamheten eller uppgifterna måste utföras, i syfte att uppnå en meningsfull interaktion mellan två eller flera parter.

(g)operativ förvaltning: alla arbetsuppgifter som krävs för att e-Codex-systemet ska fungera i enlighet med denna förordning.

KAPITEL 2

Sammansättning, funktioner och ansvarsområden i samband med

e-Codex-systemet

Artikel 4

e-Codex-systemets sammansättning

1.e-Codex-systemet ska bestå av en e-Codex-åtkomstpunkt och digitala förfaranderegler.

2.e-Codex-åtkomstpunkten ska bestå av

(a)en nätsluss som består av en programvara, baserad på en gemensam uppsättning protokoll, som möjliggör säkert informationsutbyte via ett telenät med andra nätslussar som använder samma gemensamma uppsättning protokoll.

(b)en anslutningstjänst som gör det möjligt att koppla sammanlänkade system till den nätsluss som avses i led a, och som består av en programvara, baserad på en gemensam uppsättning öppna protokoll, som möjliggör följande:

i)Strukturering, loggning och länkning av meddelanden.

ii)Kontroll av deras integritet och äkthet.

iii)Skapande av tidsbundna mottagningsbevis för de utväxlade meddelandena.

3.En digital förfaranderegel ska bestå av de verksamhetsmodeller och mallar som definierar det elektroniska formatet för de dokument som används i samband med de förfaranden som fastställs genom de rättsakter som förtecknas i bilaga I.

Artikel 5

Kommissionens ansvarsområden

1.Senast den 31 december 2022 ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa

(a)de tekniska minimispecifikationer och standarder, även i fråga om säkerhet, som ligger till grund för de komponenter i e-Codex-systemet som avses i artikel 4,

(b)kraven på servicenivå för den verksamhet som ska utföras av eu-LISA i enlighet med artikel 6 samt andra nödvändiga tekniska specifikationer för denna verksamhet,

(c)de specifika arrangemangen för den överlämnande-/övertagandeprocess som avses i artikel 9.

2.Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa detaljerade tekniska specifikationer för de digitala förfaranderegler som definieras i artikel 4.3.

3.De genomförandeakter som avses i punkterna 1 och 2 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

4.Kommissionen ska föra en förteckning över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs av unionens institutioner, organ och byråer samt de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och formulär som respektive åtkomstpunkt är behörig att tillämpa. Den ska utan dröjsmål anmäla alla ändringar till eu-LISA, utan att det påverkar den årliga anmälan som föreskrivs i artikel 14.

5.Kommissionen ska utse upp till fem e-Codex-korrespondenter. Endast e-Codex- korrespondenter ska ha rätt att begära och erhålla sådant tekniskt stöd som avses i artikel 6.2 f från eu-LISA avseende det e-Codex-system som drivs av unionens institutioner, organ och byråer.

Artikel 6

Ansvarsområden för eu-LISA

1.eu-LISA ska ansvara för den operativa förvaltningen av de komponenter i e-Codex- systemet som avses i artikel 4.2 b och 4.3 och av den stödjande programvara som förtecknas i bilaga II.

2.Den operativa förvaltningen av e-Codex-systemet ska särskilt bestå av följande:

(a)Utveckling, underhåll, korrigering av programfel och distribution till de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna av de programvaruprodukter som avses i punkt 1.

(b)Utveckling, underhåll, uppdatering och distribution till de auktoriserade e- Codex-åtkomstpunkterna av all dokumentation rörande de komponenter i e- Codex-systemet och dess stödjande programvaruprodukter som avses i punkt 1.

(c)Utveckling, underhåll, uppdatering och distribution till de auktoriserade e- Codex-åtkomstpunkterna av en konfigurationsfil med en uttömmande

förteckning över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter, inklusive de förfaranden och formulär som respektive åtkomstpunkt är behörig att tillämpa.

(d)Tekniska ändringar av e-Codex och tillägg av nya funktioner, offentliggjorda som nya versioner av e-Codex, för att uppfylla nya krav som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 5.2 eller av den rådgivande gruppen för e-Codex.

(e)Stöd till och samordning av testverksamhet, inbegripet anslutbarhet, som inbegriper de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna.

(f)Tekniskt stöd till e-Codex-korrespondenterna i samband med e-Codex- systemet.

(g)Underhåll och distribution till de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna av verksamhetsmodellerna, av de mallar som definierar det elektroniska formatet för de dokument som avses i artikel 4.3 och av den underliggande fördefinierade insamlingen av datamodeller.

(h)Offentliggörande på eu-LISA:s webbplats av en förteckning över de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som har anmälts till eu-LISA, och de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden som respektive åtkomstpunkt är behörig att tillämpa.

(i)Besvara förfrågningar om teknisk rådgivning och tekniskt stöd från kommissionens avdelningar i samband med utarbetandet av de genomförandeakter som avses i artikel 5.2.

(j)Utarbetande och distribution till de auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkterna av nya verksamhetsmodeller och mallar som definierar det elektroniska formatet för de dokument som avses i artikel 4.3, bland annat genom att anordna och underlätta workshoppar med e-Codex-korrespondenterna.

3.eu-LISA ska ansvara för följande kompletterande arbetsuppgifter:

(a)Tillhandahållande, drift och underhåll i eu-LISA:s tekniska anläggningar av den hårdvaru- och programvaruinfrastruktur som krävs för att utföra eu-LISA:s uppgifter.

(b)Tillhandahållande, drift och underhåll av en central testplattform.

(c)Information till allmänheten via Internet om e-Codex, genom en uppsättning storskaliga kommunikationskanaler, såsom webbplatser eller sociala medieplattformar.

(d)Utarbetande, uppdatering och distribution online av icke-teknisk information om e-Codex-systemet och eu-LISA:s verksamhet.

4.eu-LISA ska göra resurser tillgängliga för jourtjänstgöring under kontorstid för att tillhandahålla en gemensam kontaktpunkt till vilken de auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkterna kan anmäla säkerhetsfrågor. Efter sådana anmälningar ska eu- LISA analysera säkerhetsfrågan och vid behov informera de auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkter som påverkas av den säkerhetsfrågan.

Artikel 7

Medlemsstaternas ansvarsområden

1.Medlemsstaterna ska föra en förteckning över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs inom deras territorium samt de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och formulär som respektive åtkomstpunkt är behörig att tillämpa. De ska utan dröjsmål anmäla alla ändringar till eu-LISA, utan att det påverkar den årliga anmälan som föreskrivs i artikel 14.

2.Varje medlemsstat ska utse upp till fem e-Codex-korrespondenter. Endast dessa korrespondenter ska ha rätt att begära och erhålla sådant tekniskt stöd som avses i artikel 6.2 f.

Artikel 8

Ansvarsområden för enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter

1.Den enhet som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt ska ansvara för säker installation och drift av denna. Detta ansvar ska omfatta nödvändiga anpassningar av den anslutningstjänst som avses i artikel 4.2 b för att göra den kompatibel med alla anslutna system och alla andra nödvändiga tekniska anpassningar av dess anslutna system.

2.Den enhet som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt ska tillhandahålla en mekanism i sitt eller sina anslutna system som gör det möjligt att hämta relevanta uppgifter om användningen av gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden i enlighet med relevanta bestämmelser i de rättsakter som förtecknas i bilaga I.

3.Ansvaret för eventuella skador till följd av driften av en auktoriserad e-Codex- åtkomstpunkt och eventuella anslutna system ska bäras av den enhet som driver den auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkten.

Artikel 9

Överlämnande och övertagande

1.Den enhet som förvaltar e-Codex-systemet ska senast den 31 december 2022 lämna in ett gemensamt överlämningsdokument till eu-LISA med specifikation av de närmare arrangemangen för överföringen av e-Codex-systemet, inbegripet kriterierna för en framgångsrik överlämnandeprocess och slutförande och tillhörande dokumentation, i enlighet med vad som fastställs i genomförandeakterna i enlighet med artikel 5.1 c, inbegripet bestämmelser om immateriella rättigheter eller nyttjanderätter avseende e-Codex-systemet och den stödjande programvara som förtecknas i bilaga II, som möjliggör för eu-LISA att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 6.

2.Under högst sex månader efter leveransen av det överlämningsdokument som avses i punkt 1 ska en överlämnande-/övertagandeprocess äga rum mellan den enhet som förvaltar e-Codex-systemet och eu-LISA. Under denna period ska den enhet som förvaltar e-Codex-systemet behålla det fulla ansvaret för e-Codex-systemet och säkerställa att endast korrigerande underhållsåtgärder utförs i systemet och inga andra typer av systemändringar. Den ska i synnerhet inte leverera någon ny version av e-Codex-systemet.

3.Kommissionen ska övervaka överlämnande-/övertagandeprocessen för att säkerställa att de detaljerade arrangemangen för processen genomförs korrekt av den enhet som förvaltar e-Codex-systemet och eu-LISA, på grundval av de kriterier som avses i punkt 1.

4.eu-LISA ska ta över ansvaret för e-Codex-systemet den dag då kommissionen har förklarat att den överlämnande-/övertagandeprocess som avses i punkt 2 har slutförts på ett framgångsrikt sätt, dock tidigast den 1 juli 2023.

Artikel 10

Säkerhet

1.Efter det framgångsrika övertagandet av e-Codex-systemet ska eu-LISA ansvara för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå när den utför sina uppgifter, inbegripet säkerheten för den it-relaterade hårdvaru- och programvaruinfrastruktur som avses i artikel 6.3. I synnerhet ska eu-LISA säkerställa att en säkerhetsplan för e-Codex upprättas och upprätthålls och att e-Codex-systemet drivs i enlighet med denna säkerhetsplan, med beaktande av klassificeringen av de uppgifter som behandlas i e- Codex och eu-LISA:s regler för informationssäkerhet. En sådan plan ska omfatta

regelbundna säkerhetsinspektioner och säkerhetsrevisioner, inbegripet säkerhetsbedömningar av programvara för e-Codex-systemet, med deltagande av de enheter som driver en e-Codex-åtkomstpunkt.

2.Vid fullgörandet av sina ansvarsområden ska eu-LISA tillämpa principerna om inbyggd säkerhet och inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter får inte överföras via e-Codex, såvida inte eu-LISA ackrediterar systemet och medlemsstaternas behöriga nationella säkerhetsmyndigheter ackrediterar åtkomstpunkterna.

3.Den enhet som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt ska ha det exklusiva ansvaret för säkerheten vid den åtkomstpunkten, inbegripet säkerheten för de uppgifter som överförs genom den.

Den ska utan dröjsmål anmäla eventuella säkerhetsproblem till eu-LISA och till den medlemsstat som upprätthåller den förteckning över auktoriserade-Codex- åtkomstpunkter där åtkomstpunkten är förtecknad eller, när det gäller en åtkomstpunkt som drivs av en unionsinstitution, ett unionsorgan eller en unionsbyrå, till kommissionen.

eu-LISA ska utarbeta säkerhetsbestämmelser och vägledning för e-Codex- åtkomstpunkter. Den enhet som driver en auktoriserad e-Codex-åtkomstpunkt ska förse eu-LISA med redogörelser som styrker dess efterlevnad av säkerhetsbestämmelserna för e-Codex-åtkomstpunkter. Dessa redogörelser ska uppdateras årligen, eller närhelst det annars krävs en ändring.

Artikel 11

Den rådgivande gruppen för e-Codex

1.Från och med den 1 januari 2023 ska den rådgivande grupp för e-Codex som inrättats i enlighet med artikel 27 dc i förordning (EU) 2018/1726 förse eu-LISA med nödvändig sakkunskap om e-Codex-systemet, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten. Den ska också följa upp genomförandeläget i medlemsstaterna. Den rådgivande gruppen ska informeras om alla säkerhetsfrågor.

2.Under överlämnande-/övertagandeprocessen ska den rådgivande gruppen för e- Codex sammanträda regelbundet, åtminstone varannan månad, till dess att övertagandeprocessen har slutförts.

3.Den rådgivande gruppen för e-Codex ska efter varje möte rapportera till programstyrelsen. Den ska tillhandahålla teknisk expertis för att stödja programstyrelsen i dess uppgifter och följa upp genomförandeläget i medlemsstaterna.

4.Den rådgivande gruppen för e-Codex ska i sitt arbete involvera de yrkesorganisationer och andra berörda aktörer som deltog i förvaltningen av e- Codex-systemet vid tidpunkten för överlämnandet.

Artikel 12

Programstyrelse

1.Senast den 1 januari 2023 ska eu-LISA:s styrelse inrätta en programstyrelse för e- Codex bestående av tio ledamöter.

2.Programstyrelsen ska bestå av åtta ledamöter som utses av styrelsen, ordföranden för den rådgivande grupp som avses i artikel 11 och en ledamot som utses av kommissionen. Styrelsen ska se till att de ledamöter som den utser till programstyrelsen har nödvändig erfarenhet och sakkunskap när det gäller e-Codex- systemet.

3.eu-LISA ska delta i programstyrelsens arbete. I detta syfte ska företrädare för eu- LISA närvara vid programstyrelsens möten, i syfte att rapportera om arbetet med e- Codex-systemet och om andra närliggande arbeten och verksamheter.

4.Programstyrelsen ska sammanträda minst en gång per kvartal, och oftare vid behov. Den ska säkerställa en lämplig förvaltning av e-Codex-systemet, särskilt under överlämnande-/övertagandeprocessen och med avseende på genomförandet av de akter som antagits i enlighet med artikel 5.2. Programstyrelsen ska regelbundet, om möjligt varje månad, lämna skriftliga rapporter till eu-LISA:s styrelse om projektets utveckling. Programstyrelsen ska inte ha befogenhet att fatta beslut eller mandat att företräda styrelsens ledamöter.

5.Programstyrelsen ska fastställa sin arbetsordning, som särskilt ska innehålla regler om följande:

(a)Val av ordförande.

(b)Mötesplatser.

(c)Mötesförberedelser.

(d)Tillträde för experter till möten, inbegripet yrkesorganisationer och andra berörda aktörer, som deltar i förvaltningen av e-Codex-systemet vid tidpunkten för överlämnandet.

(e)Kommunikationsplaner som säkerställer fullständig information till icke deltagande ledamöter i styrelsen.

6.Ordförandeskapet i programstyrelsen ska innehas av en medlemsstat som är fullt bunden av de rättsakter som förtecknas i bilaga I och som använder e-Codex inom deras tillämpningsområde, och som är fullt ut bunden av de rättsakter som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av alla stora it-system som förvaltas av eu-LISA.

7.Medlemmarna i programstyrelsen ska få alla utgifter för resa och uppehälle ersatta av eu-LISA. Artikel 10 i eu-LISA:s arbetsordning ska gälla i tillämpliga delar.

8.eu-LISA ska tillhandahålla programstyrelsens sekretariat.

Artikel 13

Utbildning

eu-LISA ska utföra uppgifter i samband med tillhandahållandet av utbildning om den tekniska användningen av e-Codex-systemet i enlighet med förordning (EU) 2018/1726, inbegripet tillhandahållande av utbildningsmaterial online.

Artikel 14

Anmälningar

1.Senast den 31 januari varje år efter eu-LISA:s framgångsrika övertagande av e- Codex-systemet ska medlemsstaterna anmäla följande information till eu-LISA:

(a)Förteckningen över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs inom deras territorium samt de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och formulär som respektive e-Codex-åtkomstpunkt är behörig att tillämpa, i enlighet med artikel 7.1.

(b)En förteckning över de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden för vilka de använder e-Codex-systemet, och i vilken utsträckning e-Codex-systemet kan användas för vart och ett av dessa förfaranden.

(c)Antalet meddelanden som sänts och tagits emot av varje auktoriserad e-Codex- åtkomstpunkt som drivs inom deras territorium, grupperat efter motsvarande e- Codex-åtkomstpunkt och gränsöverskridande civilrättsligt och straffrättsligt förfarande.

(d)Antal och typ av incidenter som de enheter som driver auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkter har påträffat inom medlemsstatens territorium och som påverkar e-Codex-systemets säkerhet.

2.Senast den 31 januari varje år efter eu-LISA:s framgångsrika övertagande av e- Codex-systemet ska kommissionen anmäla följande information till eu-LISA:

(a)Förteckningen över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs av unionens institutioner, organ och byråer samt de gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och formulär som respektive e- Codex-åtkomstpunkt är behörig att tillämpa, i enlighet med artikel 5.4.

(c)Antalet meddelanden som skickats och tagits emot av varje auktoriserad e Codex-åtkomstpunkt som drivs av unionens institutioner, organ och byråer, grupperat efter motsvarande auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkt och gränsöverskridande civilrättsligt och straffrättsligt förfarande.

(d)Antal och typ av incidenter som påträffats av enheter som driver auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter som drivs av unionens institutioner, organ och byråer och som påverkar e-Codex-systemets säkerhet.

Artikel 15

Övervakning och rapportering

1.För första gången två år efter det att eu-LISA tar över ansvaret för e-Codex-systemet, och därefter vartannat år, ska den lämna en rapport till kommissionen om e-Codex- systemets tekniska funktion och användning, inbegripet systemets säkerhet.

2.eu-LISA ska konsolidera de uppgifter som mottagits från kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med artikel 14 och tillhandahålla följande indikatorer som en del av den rapport som föreskrivs i punkt 1:

(a)Förteckningen över och antalet gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden för vilka e-Codex-systemet har använts under rapporteringsperioden.

(b)Antalet auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter för varje medlemsstat och för varje civilrättsligt och straffrättsligt förfarande.

(c)De steg i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden för vilka e-Codex-systemet kan användas, för varje medlemsstat.

(d)Antalet meddelanden som skickats via systemet för varje civilrättsligt och straffrättsligt förfarande mellan var och en av de auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkterna.

(e)Antal och typ av incidenter som påverkar e-Codex-systemets säkerhet samt information om överensstämmelse med e-Codex säkerhetsplan.

3.För första gången tre år efter det att eu-LISA tar över ansvaret för e-Codex-systemet och vart fjärde år därefter ska kommissionen göra en samlad utvärdering av e-Codex- systemet. Den samlade utvärderingen ska omfatta en bedömning av tillämpningen av denna förordning och en granskning av uppnådda resultat i förhållande till målen, och kan komma att föreslå möjliga framtida åtgärder. Vid tidpunkten för den första utvärderingen ska kommissionen också ompröva programstyrelsens roll och dess

fortsättning. Kommissionen ska översända utvärderingsrapporten till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 16

Ändringar av förordning (EU) 2018/1726

Förordning (EU) 2018/1726 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1 ska följande punkt införas som punkt 4a:

”4a. Byrån ska ansvara för utveckling, operativ förvaltning, inbegripet teknisk utveckling, av det datoriserade systemet för kommunikation i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e-Codex- systemet).”.

(2)Följande artikel ska införas som artikel 8b:

”Artikel 8b

Arbetsuppgifter i samband med e-Codex-systemet När det gäller e-Codex-systemet ska eu-LISA utföra följande uppgifter:

(a)De uppgifter som den tilldelas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXX/20XX*.

(b)Uppgifter i samband med utbildning om den tekniska användningen av e- Codex-systemet, inbegripet tillhandahållande av utbildningsmaterial online.

__________

*om ett datoriserat system för kommunikation i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e-Codex-systemet) och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L …).”.

(3)I artikel 14 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Byrån ska följa utvecklingen av forskning som är av relevans för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac, in- och utresesystemet, Etias, DubliNet, Ecris-TCN, e-Codex och andra stora it-system i enlighet med vad som avses i artikel 1.5.”.

(4)I artikel 19 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

(a)Led ff ska ersättas med följande:

”(ff) Anta rapporter om den tekniska funktionen hos följande:

i)SIS i enlighet med artikel 60.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861* och artikel 74.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862**.

ii)VIS i enlighet med artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF.

iii)In- och utresesystemet i enlighet med artikel 72.4 i förordning (EU) 2017/2226.

iv)Etias i enlighet med artikel 92.4 i förordning (EU) 2018/1240.

v)Ecris-TCN och Ecris referensprogramvara i enlighet med artikel 36.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816***.

vi)Interoperabilitetskomponenterna i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EU) 2019/817, och i artikel 74.3 i förordning (EU) 2019/818.

vii)e-Codex-systemet i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EU) XXX av den xx xx 20XX [den här förordningen].

__________

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14).

**Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU. (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

***Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17

april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot

tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 1).” .

(b)Led mm ska ersättas med följande:

”mm)Säkerställa årligt offentliggörande av följande:

i)Förteckningen över behöriga myndigheter som är behöriga att direkt söka uppgifter i SIS i enlighet med artikel 41.8 i förordning (EU) 2018/1861 och artikel 56.7 i förordning (EU) 2018/1862, tillsammans med förteckningen över kontoren i de nationella SIS-systemen (N.SIS) och Sirenekontoren i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) 2018/1861 respektive artikel 7.3 i förordning (EU) 2018/1862.

ii)Förteckningen över behöriga myndigheter i enlighet med artikel 65.2 i förordning (EU) 2017/2226.

iii)Förteckningen över behöriga myndigheter i enlighet med artikel 87.2 i förordning (EU) 2018/1240.

iv)Förteckningen över centrala myndigheter i enlighet med artikel 34.2 i förordning (EU) 2019/816.

v)Förteckningen över myndigheter i enlighet med artikel 71.1 i förordning (EU) 2019/817 och artikel 67.1 i förordning (EU) 2019/818.

vi)Förteckningen över auktoriserade e-Codex-åtkomstpunkter i enlighet med artikel 6.2 h i förordning (EU) XXX av den 20XX [om e-Codex- systemet – denna förordning].”.

(5)I artikel 27.1 ska följande led införas som led dc: ”dc) Den rådgivande gruppen för e-Codex.”.

KAPITEL 3

Slutbestämmelser

Artikel 17

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 18

Kostnader

1.Kostnaderna för utförandet av de uppgifter som avses i artikel 6 ska belasta Europeiska unionens allmänna budget.

2.Kostnaderna för de uppgifter som avses i artikel 7 och artikel 8 ska bäras av medlemsstaterna respektive de enheter som driver auktoriserade e-Codex- åtkomstpunkter.

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.6.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om övervakning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Europaparlamentets och rådets förordning om ett datoriserat system för kommunikation i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e- Codex-systemet) och om ändring av förordning (EU) 2018/1726

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Investering i människor, social sammanhållning och värden, rättsliga frågor, rättigheter och värden

1.3.Typ av förslag eller initiativ

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd39

 en förlängning av en befintlig åtgärd

a en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Syftet med detta lagstiftningsförslag är att inrätta e-Codex-systemet och ge eu-LISA (byrån) i uppdrag att sköta systemets operativa förvaltning och låta ytterligare tekniska utveckling omfattas av byråns ansvarsområde enligt artikel 6.

e-Codex utvecklades mellan 2010 och 2016 av 21 medlemsstater med deltagande av andra länder/territorier och organisationer. Den totala utvecklingskostnaden för systemet var cirka 24 miljoner euro, av vilken 50 % finansierades av EU i form av bidrag och 50 % av de deltagande medlemsstaterna. Ytterligare 2 miljoner euro tilldelades för underhåll av e-Codex mellan 2016 och 2018 (Me-Codex-projektet) och ytterligare 3 miljoner euro gjordes tillgängliga genom ett bidrag för underhåll av systemet mellan 2019 och 2021 (Me-Codex II-projektet). e-Codex planeras att lämnas över till eu-LISA under första halvåret av 2023. Därför kommer ytterligare ett underhållsprojekt att behövas för att täcka behovet av systemunderhåll under perioden 2021–2023.

Systemet drivs och kommer även i fortsättningen att drivas av användarna (medlemsstaterna) på ett decentraliserat sätt, där varje medlemsstat har en eller flera e-Codex-åtkomstpunkter. För att inrätta en åtkomstpunkt kommer en medlemsstat att använda de programvaruprodukter som underhålls av eu-LISA och få tekniskt bistånd från eu-LISA under installations- och konfigurationsfaserna för åtkomstpunkten. Byrån kommer också att ge stöd till operativ utbyggnad av åtkomstpunkter.

Kommissionen behåller sin policyrelaterade roll när det gäller att överse och styra det arbete som utförs i eu-LISA, fastställa elementen på hög nivå i e-Codex-systemet

39I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

genom genomförandeakter samt arbeta för att etablera e-Codex-systemet som den säkra kommunikationskanal som används för rättsligt samarbete inom ramen för en förteckning över gränsöverskridande rättsliga förfaranden i EU.

Krav på kort sikt: eu-LISA ska påbörja utförandet av de uppgifter som anges i artikel 6 senast den 30 juni 2023.

Krav på lång sikt: e-Codex-systemet ska gradvis etableras som den huvudsakliga digitala lösningen för gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga myndigheter och gränsöverskridande rättsliga förfaranden inom EU.

1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante): I avsaknad av EU-åtgärder finns det en risk för att medlemsstaterna utvecklar nationella it-system på egen hand, vilket leder till bristande interoperabilitet mellan dem. Operativ förvaltning och ytterligare teknisk utveckling på EU-nivå är det enda sättet att uppnå ett interoperabelt system för gränsöverskridande kommunikation mellan rättsliga myndigheter.

Förväntat mervärde för EU (ex post): De pilotprojekt för e-Codex som genomförs av medlemsstaterna visar systemets potential för digitalisering av förfaranden såsom det europeiska småmålsförfarandet eller det europeiska förfarandet för betalningsföreläggande på det civilrättsliga området, eller för utbyte av framställningar om ömsesidig rättslig hjälp och europeiska utredningsorder på det straffrättsliga området.

Om e-Codex förvaltas av eu-LISA kommer detta att bidra till att undanröja begränsande faktorer genom att göra följande:

Tillhandahålla en standardlösning som ger stordriftsfördelar eftersom EU bara behöver underhålla en enda it-lösning för säker gränsöverskridande kommunikation på det rättsliga området. Därför förväntas medlemsstaternas kostnader för att digitalisera sina gränsöverskridande förfaranden att minska och bli ett mindre hinder för samarbete. Om medlemsstaterna inte har verktyg tillgängliga för att uppfylla systemkraven skulle EU kunna tillhandahålla referenstillämpningar baserade på e- Codex.

Införandet av e-Codex som en stabil, hållbar lösning kommer att skapa förtroende hos medlemsstaterna för att investeringar i lokala system som ska anslutas till e- Codex inte kommer att vara kortlivade och därmed ha potential att generera förväntad avkastning.

Ytterligare lagstiftningsförslag från EU om digitalisering av rättsliga förfaranden skulle redan kunna ange e-Codex som det lämpligaste it-systemet för gränsöverskridande kommunikation, vilket skulle underlätta den senare genomförandeprocessen.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Om det inte finns en stabil och tydligt definierad styrningsstruktur och en operativ struktur utvecklas system som e-Codex aldrig bortom pilotstatus för att ge ett verkligt mervärde på EU-nivå, även om de anses vara ytterst användbara av alla deltagare.

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Initiativet kommer att stödja digitaliseringen av ett antal rättsakter som antagits på området för rättsligt samarbete genom att bidra till att upprätta en säker kommunikationskanal mellan de behöriga myndigheter som deltar i deras tillämpning.

e-Codex-systemet är en av de viktigaste komponenterna i kommissionens policy för e-juridik när det gäller att förbättra rättsväsendets tillgänglighet och effektivitet i och

mellan medlemsstaterna, och ingår i handlingsplanen för europeisk e-juridik för 2019–202340. Inom ramen för en digital inre marknad som syftar till att tillhandahålla

snabba, säkra och tillförlitliga infrastrukturer och tjänster utgjorde lösningar för att främja e-juridik en del av 2016 års handlingsplan för e-förvaltning41. Portalen för e- juridik är en gemensam kontaktpunkt för rättslig information i EU och ger medborgarna möjlighet att lämna in ansökningar om europeiska betalningsförelägganden genom användning av e-Codex-systemet i medlemsstater där elektronisk överföring är tillåten.

e-Codex-systemet utgör en del av e-juridiks infrastruktur för digitala tjänster inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)42.

Hittills har e-Codex utvecklats och underhållits med EU-finansiering eller samfinansiering. I och med antagandet av detta förslag kommer ytterligare finansiering genom bidrag inte längre att behövas, vilket leder till kostnadsbesparingar för EU:s budget.

När det gäller synergieffekter kommer detta förslag att säkerställa att EU:s medlemsstater kan dra nytta av de investeringar som redan gjorts för att skapa e- Codex-systemet och undvika ytterligare kostnader för utvecklingen av ett annat system som tillgodoser samma affärsbehov på det rättsliga området.

Handlingsplan för europeisk e-juridik 2019–2023 (EUT C 96, 13.3.2019, s. 9).

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–genomförande med en inledande period 2022–2023

–som följs av en fullskalig verksamhet.

1.6.Planerad metod för genomförandet43

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

eu-LISA ska säkerställa den operativa förvaltningen av e-Codex-systemet i den mening som avses i artikel 6 i denna förordning.

43Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om övervakning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

I artikel 15 i förordningen – Övervakning och rapportering – fastställs byråns skyldighet att rapportera till kommissionen om sin verksamhet avseende e-Codex- systemet.

Detta särskilda verktyg kompletterar de befintliga mekanismerna i artikel 39 i förordning (EU) 2018/1726, genom vilken byrån inrättas.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Denna förordning påverkar inte befintliga förvaltningsmetoder för byrån.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Den största risken på kort sikt är huruvida eu-LISA har kapacitet att hantera de ytterligare uppgifter som följer av denna förordning inom rimlig tid, med tanke på dess nuvarande prioriterade uppgifter att utveckla och förvalta in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), Ecris-TCN- systemet, den moderniserade versionen av Schengens informationssystem, Informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac.

Denna risk minskas genom att man senarelägger slutet på e-Codex överlämnandefas till eu-LISA till den 1 juli 2023, och av det faktum att omfattningen av den överföring som föreslås enligt denna förordning är jämförelsevis liten och resurserna inte delas med och är oberoende av dem som rör andra pågående lagstiftningsförslag.

2.2.3.Planerade kontrollmetoder

I egenskap av unionsbyrå tillämpar eu-LISA lämpliga övergripande kontrollmetoder för decentraliserade byråer.

I de finansiella reglerna för eu-LISA, som bygger på rambudgetförordningen för byråer, föreskrivs utnämningen av en internrevisor och internrevisionskrav.

Alla genomförandeakter som utvidgar de rättsliga förfaranden som omfattas av e- Codex ska innehålla en reviderad finansieringsöversikt som säkerställer att eu-LISA tilldelas ordentliga finansiella resurser och personalresurser.

eu-LISA genomför en ram för intern kontroll som bygger på Europeiska kommissionens ram för internkontroll och den ursprungliga Committee of Sponsoring Organizations integrerade ram för intern kontroll. Det samlade programdokumentet ska innehålla information om internkontrollsystemen, medan den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten ska innehålla information om internkontrollsystemens effektivitet och ändamålsenlighet, även när det gäller riskbedömning.

Intern tillsyn tillhandahålls också av eu-LISA:s internrevisionsfunktion, på grundval av en årlig revisionsplan, särskilt med beaktande av riskbedömningen i eu-LISA.

2.2.4.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Denna förordning påverkar inte kostnadseffektiviteten i byråns befintliga kontroller.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

I egenskap av unionsbyrå tillämpar eu-LISA lämpliga övergripande åtgärder för att förhindra bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, i enlighet med artikel 50 i förordning (EU) 2018/1726.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
		utgifter

den				från
fleråriga	Nummer		från Efta-	från	från	enligt artikel
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-	från	enligt artikel
budgetram	[…][Rubrik………………………...………	Diff./Icke-	45	kandidat-	tredje-	[21.2 b] i
budgetram		diff.44	45	länder46		[21.2 b] i
en		diff.44	länder	länder46		budgetförordning
	……]				länder	en

2	07 07		Icke-	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
			Icke-
	Rättsliga frågor		diff.
	Rättsliga frågor		diff.

	20 01		Icke-
7	Kommissionens	administrativa	Icke-	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	Kommissionens	administrativa	diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	utgifter		diff.
	utgifter

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		Rubrik i den fleråriga				2			”Sammanhållning och värden”
		budgetramen				2			”Sammanhållning och värden”
		budgetramen


		eu-LISA							2021	2022		2023		2024		2025		2026		2027		Efter	TOTALT
		eu-LISA							2021	2022		2023		2024		2025		2026		2027		2027	TOTALT
																						2027

	SPECIFIKT MÅL nr 1: Underhålla		och	Åtaganden			1)		0	0,053		1,430		1,831		1,831		1,789		1,789		1,789	8,723
	SPECIFIKT MÅL nr 1: Underhålla		och
	vidareutveckla e-Codex-systemet			Betalningar			2)		0	0,053		1,430		1,831		1,831		1,789		1,789		1,789	8,723
				Betalningar			2)		0	0,053		1,430		1,831		1,831		1,789		1,789		1,789	8,723

				Åtaganden			=1+1 a		0	0,053		1,430		1,831		1,831		1,789		1,789		1,789	8,723
							=1+1 a
	TOTALA anslag för RUBRIK 2 i den						+3a
	TOTALA anslag för RUBRIK 2 i den
	fleråriga budgetramen			Betalningar			=2+2a		0	0,053		1,430		1,831		1,831		1,789		1,789		1,789	8,723
				Betalningar			+3a		0	0,053		1,430		1,831		1,831		1,789		1,789		1,789	8,723


		Rubrik i den fleråriga				7			”Kommissionens administrativa utgifter”
		budgetramen				7			”Kommissionens administrativa utgifter”
		budgetramen

																			Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor							2021		2022		2023		2024		2025		2026		2027	Efter	TOTALT
		GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor							2021		2022		2023		2024		2025		2026		2027	2027	TOTALT
																						2027

	Personalresurser								0		0,075		0,150		0,150		0,150		0,150		0,150	0,150	0,825
	Övriga administrativa utgifter								0		0,084		0,007		0,007		0,007		0,007		0,007	0,007	0,119

	TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den			(summa	åtaganden			=	0		0,159		0,157		0,157		0,157		0,157		0,157	0,157	0,944
	fleråriga budgetramen			summa betalningar)					0		0,159		0,157		0,157		0,157		0,157		0,157	0,157	0,944
	fleråriga budgetramen			summa betalningar)
SV										39														SV

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
		2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
										2027

TOTALA anslag	Åtaganden		0	0,212	1,587	1,988	1,988	1,946	1,946	1,946	9,667
för samtliga RUBRIKER
för samtliga RUBRIKER					1,587						9,667
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		0	0,212	1,587	1,988	1,988	1,946	1,946	1,946	9,667

3.2.2.Beräknad inverkan på eu-LISA:s anslag

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

Ange mål och

OUTPUT

output

Gen

eu-LISA

Typ

oms

nittli

Antal



Kostn.

kost

nade

SPECIFIKT MÅL nr 1:

Underhålla och

vidareutveckla e-Codex-

systemet

Intern

Tillfälligt

0,300

personal –

anställd:

Tillfälligt

0,150 / år

anställd

Intern

Kontraktsan

0,053

0,240

personal –

ställd,

Kontraktsan

tjänstegrupp

ställd

IV: 0,08 / år

2027

Antal	Kostn.

20,300

30,240

TOTALT

	antal	Total kostnad
	Totalt	Total kostnad
	Totalt

101,500

151,253

47Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

Upphandling	åtta interna		4	0,480	8	0,960	8	0,960	8	0,960	8	0,960	36	4,320
– tjänster	tjänstelevera
som lagts ut	ntörer: 0,120
på	/ år
på
entreprenad

Möten i den	0,021 per		6	0,126	4	0,084	4	0,084	4	0,084	4	0,084	22	0,462
rådgivande	möte
gruppen

Möten för	0,021 per		6	0,126	4	0,084	4	0,084	4	0,084	4	0,084	22	0,462
programstyr	möte
elsen

Möten om	0,021 per		2	0,042	4	0,084	4	0,084	2	0,042	2	0,042	14	0,294
lägesrapport	möte
er

Workshoppa	0,021 per		3	0,063	3	0,063	3	0,063	3	0,063	3	0,063	15	0,315
r om	workshop
företagsmod
ellering
Tjänsteresor	0,007 per		4	0,003	8	0,006	8	0,006	8	0,006	8	0,006	36	0,027
	tjänsteresa

Maskinvara				0,05		0,01		0,01		0,01		0,01		0,09
och
programvaru
produkter
Delsumma för specifikt mål		0,053		1,430		1,831		1,831		1,789		1,789		8,723
nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2:

Delsumma för specifikt mål

nr 2

Det totala behovet av intern personal uppgår till fem heltidsekvivalenter:

∙Fem heltidsekvivalenter kommer att säkerställas av ny intern personal – två tillfälligt anställda (AD 5–7) och tre kontraktsanställda (tjänstegrupp IV).

∙Två heltidsekvivalenter (två kontraktsanställda) kommer att rekryteras redan från och med den 1 september 2022 för att inleda rekryteringsprocessen och se till att hela gruppen är på plats när övertagandeprocessen inleds (den 1 januari 2023).

De tekniska tjänsterna kommer att säkerställas genom upphandling av externa tjänsteleverantörer (totalt åtta efter slutförandet av överlämnandet till eu-LISA).

Ytterligare kostnader beräknas för resor och dagtraktamenten för en företrädare från varje medlemsstat som ska delta i:

∙Fyra möten i den rådgivande gruppen per år48.

∙Fyra möten i programstyrelsen per år.

∙Fyra möten om projektets lägesrapport per år under de första tre åren som sedan minskas till två möten per år.

∙Tre workshoppar om företagsmodellering

Kostnader för tjänsteresor ingår för att eu-LISA:s personal ska kunna närvara vid de kommittémöten som anordnas för antagande av genomförandeakter i enlighet med artikel 5 i förordningen.

Kostnaden för maskinvara och programvaruprodukter är avsedd att täcka operativa behov och komplettering av den befintliga maskinvaruinfrastrukturen hos eu-LISA med avseende på artikel 6.3 a i denna förordning. Efter den inledande investeringen användes en sats på 20 % för underhållskostnader (ersättning av hårdvara, programvarulicenser osv.). När det gäller golvyta för datacentralen är användningen försumbar med tanke på att ny hårdvara (vid behov) är begränsad till fyra bladservrar på ett primärt driftställe och motsvarande på ett reservdriftsställe.

48Har ökats under 2023 på grund av behovet av ökat samarbete under överlämnandeperioden.

3.2.3.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser		0,075	0,150	0,150	0,150	0,150	0,150	0,825

Övriga administrativa		0,084	0,007	0,007	0,007	0,007	0,007	0,119
utgifter		0,084	0,007	0,007	0,007	0,007	0,007	0,119
utgifter

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga		0,159	0,157	0,157	0,157	0,157	0,157	0,944
budgetramen


Utanför RUBRIK 749
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	0	0,159	0,157	0,157	0,157	0,157	0,157	0,944

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

De administrativa utgifterna omfattar en AD-tjänsteman vid kommissionens GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor. Hans/hennes huvudsakliga uppgifter (se vidare nedan) är att

–övervaka arbetet med de genomförandeakter som avses i artikel 5, organisera överlämnandeförfarandet och därefter fungera som politisk kontaktperson gentemot byrån.

49Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

–Kostnader för tjänsteresor för kommissionens personal som deltar i de möten som anordnas av eu-LISA (10/år – deltagande i styrelsemöten, möten i programstyrelsen och den rådgivande gruppen).

–Resor och dagtraktamente för en företrädare från varje medlemsstat som ska delta i kommittémöten för antagande av genomförandeakter enligt artikel 5 i förordningen (planerat till 2022).

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

Sammanfattning av eu-LISA

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


Tjänstemän
(AD)

Tjänstemän
(AST)

Kontraktsa		0,053	0,240	0,240	0,240	0,240	0,240	1,253
nställda		0,053	0,240	0,240	0,240	0,240	0,240	1,253
nställda

Tillfälligt			0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	1,500
anställda			0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	1,500
anställda

Utstationerad

enationella experter

TOTALT		0,053	0,540	0,540	0,540	0,540	0,540	2,753

Fem interna poster (två tillfälligt anställda och tre kontraktsanställda) föreslås för att utföra viktiga uppgifter. Det finns ett behov av en särskild resurspool för e-Codex- systemet för att undvika att konkurrera om resurser med verksamhet på området inrikes frågor. De berörda parterna i medlemsstaterna är särskilt uppmärksamma på frågan om att garantera tilldelningen av särskilda resurser till e-Codex-systemet.

Med hjälp av externa tjänsteleverantörer kommer dessa resurser att kunna hantera underhållet av det befintliga systemet, den fortsatta utvecklingen av e-Codex- systemet och den gradvisa utökningen av e-Codex-stöd till rättsliga förfaranden på området för rättsligt samarbete med ett eller två förfaranden per år, beroende på komplexitet.

Beräknad inverkan på personalen (ytterligare heltidsekvivalenter) – tjänsteförteckning

Tjänstegrupp och grad	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

AD (tillfälligt anställd)	0	0	2	2	2	2	2

TOTALSUMMA	0	0	2	2	2	2	2

Beräknad inverkan på personalen (ytterligare) – Extern personal

Kontraktsanställda	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

Tjänstegrupp IV	0	250	3	3	3	3	3
Totalt	0	2	3	3	3	3	3

Efter det förväntade antagandet av förordningen senast den 1 januari 2022 måste rekryteringen av nyckelpersonal vara slutförd senast den 1 januari 2023 och av den återstående personalen senast den 1 juli 2023. Nyckelpersonalen kommer att arbeta under perioden 1 januari–1 juli 2023 för att säkerställa ett lyckat övertagande av e- Codex-systemet från medlemsstatskonsortiet för e-Codex. Från och med den 1 juli 2023 kommer byrån att bli ensamt ansvarig för all verksamhet som anges i artikel 6 i förordningen.

GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor (sammanfattning)

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid		1	1	1	1	1	1
kommissionens kontor i		1	1	1	1	1	1
medlemsstaterna

Vid delegationer

Forskning

 Extern personal (i heltidsekvivalenter) – kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna 51

Rubrik 7

Som	- vid
finansiera	huvudkontoret
s genom
s genom
RUBRIK
7 i den	- vid
fleråriga	- vid
fleråriga	delegationer
budgetra	delegationer
budgetra
men

Som	- vid
finansiera	huvudkontoret
s genom
s genom
ramansla
gen för	- vid
program	delegationer
met 52
Forskning

Annan (specificera)

TOTALT		1	1	1	1	1	1

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser

Från och med den 1 september 2022

Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän	och	tillfälligt Personalen vid GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor kommer att delta i
anställda		den politiska styrningen av eu-LISA:s arbete, i dess övervakningsarbete och i
		utarbetandet av de nödvändiga genomförandeakter som föreskrivs i
		förordningen (2022).
		I synnerhet när det gäller e-Codex-systemet
		- fastställa, genomföra och samordna de operativa och policyrelaterade
		aspekterna av byråns verksamhet,
		- analysera och kommentera på alla dokument som lämnats in till den
		rådgivande gruppen för e-Codex, programstyrelsen och, i förekommande fall,
		eu-LISA:s styrelse,
		- förbereda deltagande, delta i och följa upp efter lägesrapporten, möten med
		rådgivande gruppen och projektstyrelsen,
		- utarbeta rättsakter (genomförandeakter), kontrollera och korrigera handlingar
		som utfärdas av byrån mot rättsliga, tekniska och budgetmässiga
		begränsningar.
		- bidra till byråns planeringsarbete (programdokument) och se till att det är
		förenligt med de politiska prioriteringarna och att byråns mandat respekteras,
		- i förekommande fall följa och delta i byråns olika forum (styrning eller
		teknik) och lägga fram kommissionens ståndpunkt.

Extern personal

3.2.4.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter 

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna53

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

53Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.