EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.10.2020

COM(2020) 673 final

2020/0306 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av

förordning (EU) nr 952/2013

{SEC(2020) 360 final} - {SWD(2020) 237 final} - {SWD(2020) 238 final} -

{SWD(2020) 239 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Den internationella handelsmiljön utvecklas ständigt. Nya regler införs kontinuerligt för att reglera varornas rörlighet över gränserna och garantera skydd och säkerhet. Unionens tullkodex1 utgör den rättsliga grunden för en modern och elektronisk tullmiljö. I enlighet med artikel 3 i unionens tullkodex ska tullmyndigheterna säkerställa Europeiska unionens (EU) och dess invånares säkerhet och skydd, samt skyddet av miljön, vid behov i nära samarbete med andra myndigheter, samtidigt som en balans bevaras mellan tullkontroller och underlättande av laglig handel. Tullens roll är bland annat att vid EU:s yttre gränser kontrollera efterlevnaden av mer än 60 EU-rättsakter som inte rör tull2 utan rör särskild politik för olika områden, däribland hälsa och säkerhet, miljöskydd, fiskeri och jordbruk, marknadsövervakning och produktöverensstämmelse3 och kulturarv. Dessa akter inför diverse skyldigheter vid import, export eller transitering av de mest känsliga varorna och berör uppskattningsvis 39,7 miljoner tulldeklarationer varje år. De medför betungande rapporteringsskyldigheter för näringsidkare och kräver i de flesta fall ytterligare dokument utöver tulldeklarationen.

Under de senaste åren har initiativ med en enda kontaktpunkt tagit fart som ett sätt att effektivisera gränsklareringsprocessen inom en medlemsstat och i hela EU. Begreppet en enda kontaktpunkt ska ses som en digital lösning för utbyte av elektroniska uppgifter mellan olika statliga myndigheter och mellan dessa och ekonomiska aktörer. År 2008 åtog sig medlemsstaterna och kommissionen att främja en elektronisk tullmiljö i EU4 genom att sträva efter att inrätta en ram för tjänster via en enda kontaktpunkt. I Venedigförklaringen från 20145 föreslogs en successiv handlingsplan för att genomföra en enda kontaktpunkt för tullen i EU och utveckla dess rättsliga ram. Detta upprepades i kommissionens meddelande från 2016 om utveckling av EU:s tullunion och dess styrning6, där kommissionen tillkännagav sina planer på att finna en fungerande lösning för att utveckla och inrätta en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Strategin fick stöd i Ekofinrådets slutsatser av den 23 maj 20177. Den första tvåårsrapporten om framstegen i utvecklingen av EU:s tullunion och dess styrning8 inriktades också på de prioriterade områden som anges i rådets slutsatser och tillkännagav kommissionens plan att fortsätta arbeta för en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU.

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

2Detta antal återspeglar den officiella förteckningen över förbud och restriktioner. I själva verket är antalet regler vars efterlevnad ska kontrolleras vid EU:s yttre gränser ännu högre. Till exempel är de krav för marknadskontroll och produktöverensstämmelse som anges i förordning (EG) nr 765/2008 (som ska ersättas 2021 av förordning (EU) 2019/1020) ett av de 60 inslagen i förbud och restriktioner, men de rör kontrollen av att mer än 100 EU-rättsakter som reglerar produkter efterlevs.

3Produktöverensstämmelse omfattar inte bara efterlevnad av lagstiftning som rör produktharmonisering utan även andra krav på exempelvis produktsäkerhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

4Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (EUT L 23, 26.1.2008, s. 21).

5ST-16507/14.

6COM(2016) 813 final.

77585/1/17 REV 1.

8COM(2018) 524 final.

I linje med dessa prioriteringar inledde kommissionen 2015 ett pilotprojekt: En enda kontaktpunkt för tullen i EU – Gemensam veterinärhandling vid införsel (EU CSW-CVED). Projektet administrerades gemensamt av generaldirektoratet för skatter och tullar (GD Skatter och tullar) och generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD hälsa och livsmedelssäkerhet) för att göra det möjligt för tullen att automatiskt kontrollera tre icketullrelaterade formaliteter som ska fullgöras tillsammans med tulldeklarationen som bevis på efterlevnad. Ursprungligen deltog fem medlemsstaters tullförvaltningar på frivillig basis i detta pilotprojekt. Genom dess efterföljare, systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg (EU CSW-CERTEX), utvidgades de rättsliga kravens omfattning och infördes nya funktioner, såsom kvantitetsförvaltning9. Antalet deltagande medlemsstater har ökat från fem till nio, och fler politikområden täcks.

Pilotprojektet EU CSW-CERTEX har varit framgångsrikt när det gäller att ta itu med behovet av att säkerställa en lämplig digital miljö för alla parter som är involverade i internationell handel. Genom att tillhandahålla en centraliserad lösning har detta pilotprojekt minskat de deltagande medlemsstaternas behov av att utveckla egna lösningar, vilket skapat stordriftsfördelar. Den automatiserade processen för att kontrollera efterlevnaden av icketullrelaterade regler har haft mycket positiva effekter på affärsverksamheten, särskilt när det gäller minskade administrativa bördor, likabehandling av ekonomiska aktörer och kampen mot bedrägerier. Trots dess framgång kan de önskade fördelarna med pilotprojektet inte förverkligas utan att alla medlemsstater deltar. I flera icke-deltagande medlemsstater fortsätter tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter att arbeta på ett splittrat sätt, vilket utgör ett betydande hinder för en effektiv klarering av varor. Denna situation kompliceras ytterligare av framväxande nationella initiativ med en enda kontaktpunkt, som likväl är isolerade och kännetecknas av olika arbetssätt baserade på tullens befintliga it-arkitektur, prioriteringar och kostnadsstrukturer. De nuvarande svårigheterna kommer sannolikt inte att övervinnas utan åtgärder på EU-nivå, främst eftersom de berörda reglerna rör befordran av varor över gränserna och därför gäller för hela EU.

Covid-19-pandemin har gjort det viktigare än någonsin att inrätta en starkare ram för tullunionen och att ytterligare underlätta fullgörandet av tullformaliteter och icketullrelaterade EU-formaliteter för att stödja den ekonomiska återhämtningen. För detta ändamål öppnar den ökade digitaliseringen av tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter för internationell handel nya möjligheter för medlemsstaterna att förbättra det digitala samarbetet. I linje med ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer10 inför detta förslag lämpliga villkor för digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter i syfte att korrekt genomföra de externa aspekterna av många av den inre marknadens politikområden och minska den administrativa bördan i samband med handel. En aspekt av denna ram för digitalt samarbete ålägger tillsynsmyndigheterna att göra det möjligt för ekonomiska aktörer att till en enda kontaktpunkt lämna in både tullrelaterade uppgifter och icke-tullrelaterade uppgifter på EU-nivå som krävs för klarering av varor. Detta kommer att leda till mindre dubbelarbete, tidsåtgång och efterlevnadskostnader för de ekonomiska aktörerna.

Detta förslag är det första steget i genomförandet av en bredare handlingsplan11 som lanserades i september 2020 och ligger helt i linje med kommissionens långsiktiga vision om

9Övervakning och förvaltning av den kvantitet varor som godkänts av behöriga partnermyndigheter i enlighet med icke-tullrelaterad unionslagstiftning på grundval av den information som lämnas av tullmyndigheterna om klarering av relaterade sändningar.

10https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/political-guidelines-next-commission_en.pdf

11COM(2020) 581 final.

att föra tullunionen till nästa nivå. Denna strategi upprepas också i den andra tvåårsrapporten 2020 som åtföljer kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om att ta tullunionen till nästa nivå: en handlingsplan12.

Genom att ta itu med de problem som konstaterats i samband med klareringen av varor (särskilt otillräcklig samordning och bristande interoperabilitet mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter) har förslaget tre specifika mål:

1.Att fastställa en styrningsstruktur för ökat samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter och utveckla interoperabla lösningar13 där detta är ändamålsenligt och lämpligt.

2.Att förbättra arbetsmetoderna mellan de myndigheter som är involverade i internationell handel, för att möjliggöra mer automatiserade, elektroniska och integrerade processer för klarering av varor.

3.Att fastställa en ram för harmonisering av uppgifter och möjliggöra återanvändning av de uppgifter i samband med fullgörande av olika formaliteter som krävs av tullmyndigheter och andra myndigheter när det gäller internationell handel.

Dessa mål kommer att uppnås genom att man bygger vidare på det befintliga pilotprojekt, EU CSW-CERTEX, som utvecklats av GD Skatter och tullar, och gör det obligatoriskt för alla medlemsstater att använda det genom att fastställa en rättslig grund. Detta kommer att underlätta informationsutbyte och innebära att det utvecklas en ram för digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter om ett antal rättsliga formaliteter för vilka de uppgifter som krävs för klarering av varor tillhandahålls av alla relevanta behöriga partnermyndigheter i EU:s elektroniska system. Anslutningarna mellan EU CSW-CERTEX och EU:s framtida elektroniska system för hantering av andra formaliteter än tullformaliteter kommer att upprättas successivt så snart respektive EU-lagstiftning på andra områden än tull har införts och de operativa förutsättningarna föreligger. Ett helt integrerat EU-regelverk skulle ge långsiktiga fördelar för EU på flera områden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är förenligt med ambitionen med unionens tullkodex att inrätta en modern och elektronisk tullmiljö och främja digitalt samarbete mellan tullen och de olika statliga myndigheterna för andra politikområden. Det kompletterar också de omfattande e-tullprojekt som beskrivs i arbetsprogrammet för unionens tullkodex14 och är i linje med den fleråriga strategiska planen för tullens elektroniska system, som fastställer den operativa planeringen och tidsfristerna för genomförande av alla it-projekt för e-tull.

Det mest relevanta EU-initiativet på detta område, EU CSW-CERTEX, är endast frivilligt och har begränsad räckvidd. Förslaget kommer att bygga på detta befintliga pilotprojekt och göra det obligatoriskt för alla medlemsstater att utbyta uppgifter om ett antal rättsliga formaliteter för vilka alla medlemsstater tillhandahåller relevanta klareringsuppgifter i EU:s elektroniska

12SWD(2020) 213 final.

13Interoperabilitet definieras i den europeiska interoperabilitetsramen som ”förmågan hos olika och olikartade organisationer att interagera i riktning mot ömsesidigt fördelaktiga och överenskomna gemensamma mål, inbegripet informations- och kunskapsdelning mellan organisationerna via de verksamhetsprocesser de

stöder, genom utbyte av uppgifter mellan deras respektive IKT-system”. https://ec.europa.eu/isa2/sites/isa/files/isa_annex_ii_eif_en.pdf

14Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2151 av den 13 december 2019 om upprättande av ett arbetsprogram för utveckling och införande av de elektroniska system som föreskrivs i unionens tullkodex, C/2019/8803.

system. De eftersträvade fördelarna med detta projekt i form av effektivitetsvinster, efterlevnadskontroll och färre bedrägerier och fel kommer endast att förverkligas om alla medlemsstater deltar.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Omfattningen på initiativet, som rör internationell handel och inriktas på de tullformaliteter och ett stort antal icke-tullrelaterade formaliteter som ska fullgöras för import, export eller transitering av varor, gör att det är särskilt viktigt att det anpassas till annan EU-politik. Som beskrivs i det första avsnittet syftar EU:s politik på hög nivå till att inrätta en enda kontaktpunkt för tullen i EU i linje med kommissionens bredare agenda för att öka digitaliseringen och förenkla klareringsförfarandena. Inom denna ram skulle miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU följa målen i EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016– 202015, som syftar till att effektivisera de offentliga tjänsterna genom att undanröja befintliga digitala hinder, minska de administrativa bördorna och förbättra kvaliteten på interaktionen mellan nationella förvaltningar. Initiativet är också förenligt med Tallinnförklaringen16, som anger målet digitalt som standard för samverkan mellan allmänheten och företag, principen ”endast en gång”17 och principen om interoperabilitet som standard. En viktig utveckling i detta avseende var eIDA-förordningen18, som införde ett nytt regelverk för elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter, stämplar och dokument i hela EU.

Ytterligare relaterade initiativ håller på att utarbetas på EU-nivå för att maximera den digitala ekonomins tillväxtpotential i linje med den bredare visionen i kommissionens meddelande om att forma Europas digitala framtid19, som går ut på att främja digital omställning och interoperabilitet hos offentliga förvaltningar i hela Europa. I genomförandeförordningen om ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll20 nämns till exempel uttryckligen miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU som den lämpliga ramen för samarbete och sömlöst informationsutbyte mellan tullmyndigheter och de statliga myndigheter som ansvarar för att intyga efterlevnad av lagstadgade krav på politikområdena människors, djurs och växters hälsa. Andra rättsakter behandlar miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU som ett möjligt gränssnitt mellan befintliga it-system. Särskilt i förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och produkters överensstämmelse21 hänvisas det till en frivillig användning av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU för utbyte av uppgifter mellan tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter under

15COM(2016) 179 final.

16https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration

17Principen ”endast en gång” innebär att medborgare och företag bara behöver tillhandahålla diverse uppgifter en gång i sina kontakter med offentliga förvaltningar, medan offentliga förvaltningsorgan vidtar åtgärder för att internt dela och återanvända dessa uppgifter, även över gränserna, och alltid med hänsyn till bestämmelser om uppgiftsskydd och andra begränsningar.

18Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

19COM(2020) 67 final.

20Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37).

21Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 10 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).

tullklareringsprocessen. Sådana utbyten omfattas inte av detta projekt, som går ut på en obligatorisk användning av EU CSW-CERTEX för alla medlemsstater.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för agerande på EU-nivå är artiklarna 33, 114 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt22 (EUF-fördraget). Artiklarna 33 och 114 i EUF-fördraget ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att vidta åtgärder för att stärka tullsamarbetet mellan medlemsstaterna och mellan dessa och kommissionen för att få den inre marknaden att fungera på ett riktigt sätt. Förslaget syftar särskilt till att säkerställa ett korrekt genomförande av de externa aspekterna av en lång rad olika politikområden för den inre marknaden. Användningen av artikel 207 i EUF-fördraget bygger på att initiativets tillämpningsområde sträcker sig utöver samarbetet mellan tullmyndigheter till att omfatta förenklade handelsprocedurer och skydd mot olaglig handel som en viktig aspekt av handelspolitiken. Dessa tre artiklar i EUF-fördraget utgör också den rättsliga grunden för unionens tullkodex, som ändras genom denna akt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Det komplexa regelverket och det kontinuerliga införandet av nya regler om formaliteter för klarering av varor har lett till otillräcklig samordning och splittrad interoperabilitet mellan tullen och de behöriga myndigheter som ansvarar för dessa formaliteter. Detta gäller inte bara tullunionen utan även den inre marknaden på en rad politikområden när det gäller gränsöverskridande transaktioner som regleras av EU-rätten. Dessa till sin natur gränsöverskridande problem kommer att begränsa fördelarna med en gradvis digitalisering och modernisering av processer för klarering av särskilda varor som omfattas av icketullrelaterade EU-krav på olika politikområden. Dessutom kommer de nationella initiativen att vara få på grund av resursbegränsningar, medan det frivilliga pilotprojektet, EU CSW- CERTEX, kommer att tappa fart om det inte åtföljs av obligatoriska åtgärder. EU har därför goda förutsättningar att samordna insatserna, minska fragmenteringen och skapa stordriftsfördelar, särskilt med tanke på sitt ansvar för tullunionen och en effektiv tillämpning av reglerna för den inre marknaden.

Förslagets mål kan av flera skäl uppnås bättre på EU-nivå. En centraliserad lösning (EU CSW-CERTEX) för att underlätta digitalt samarbete och informationsutbyte mellan nationella enda kontaktpunkter för tullen och icke-tullrelaterade unionssystem, tillsammans med en ökande digitalisering av icke-tullrelaterade unionsformaliteter, kommer att leda till interoperabla tullmiljöer och miljöer på icke-tullrelaterade områden, minska den administrativa bördan för alla berörda parter och generera betydande stordriftsfördelar. Åtgärder på EU-nivå förväntas också innebära direkta fördelar för sådana rättsliga formaliteter där kvantiteter av godkända varor kan delas upp på flera tulldeklarationer, genom att en automatiserad kvantitetsförvaltning införs på EU-nivå.

EU-åtgärder på detta område kommer också att förbättra den inre marknadens funktion genom att förstärka och harmonisera tullens kontroll av att icke-tullrelaterade EU-krav för internationell varuhandel efterlevs. Detta skulle ge ett tydligt mervärde till samverkan mellan tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer. I slutändan kommer insatser på EU-nivå att ge positiva ekonomiska effekter genom ökad effektivitet och

22Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 26.10.2012, s. 47).

förenklade handelsprocedurer samt sociala och miljörelaterade fördelar tack vare bättre samordning och riskhantering vid gränserna. Detta kommer att leda till en bättre efterlevnad av och efterlevnadskontroll i fråga om icke-tullrelaterade EU-krav som utformats för att värna folkhälsan och annat skydd, förbättra säkerheten och skydda djurs välbefinnande och miljön i hela EU.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen är tillämpningsområdet för detta förslag begränsat till icke-tullrelaterade formaliteter som fastställs i EU-lagstiftningen och för vilka det finns elektroniska EU-system för lagring av relevanta uppgifter som tullen behöver för att kontrollera efterlevnaden av respektive åtgärder. Sammankopplingen av dessa system med de nationella enda kontaktpunkterna för tullen via EU CSW-CERTEX och de digitala informationsutbyten som anges i detta förslag är nödvändiga för att förbättra och säkerställa en enhetlig kontroll av dessa formaliteters efterlevnad i hela EU. Detta är särskilt fallet när lagstiftningen tillåter att godkända varukvantiteter delas upp på flera tulldeklarationer som kan inges i hela EU, eller förbjuder import eller export av varor som omfattas av kvoter efter det att ett visst tröskelvärde har uppnåtts. Tullmyndigheterna måste kontrollera de kvantiteter som förbrukats vid klareringen av tidigare sändningar, men manuella kontroller är både tidskrävande och inte tillräckligt exakta. Dessa problem kan inte lösas utan nya åtgärder på EU-nivå, delvis på grund av att de rör formaliteter på EU-nivå. Dessutom är de regler som anges i detta förslag för att harmonisera de nationella miljöerna för en enda kontaktpunkt för tullen nödvändiga för att skapa lika villkor för ekonomiska aktörer när det gäller att uppfylla de berörda kraven. Som det konstateras i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om konsekvensbedömningsrapporten står kostnaderna för de föreslagna åtgärderna i proportion till de politiska mål som ska uppnås.

•Val av instrument

Det instrument som väljs är en förordning av Europaparlamentet och rådet, för att säkerställa en enhetlig tillämpning av regelefterlevnaden i hela EU.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

•Samråd med berörda parter Synpunkter inhämtades från följande intressenter:

•Medlemsstaternas tullmyndigheter.

•Behöriga partnermyndigheter (dvs. kommissionen och medlemsstaternas behöriga partnermyndigheter eller organ) som förlitar sig på tullen för att kontrollera efterlevnaden av eller genomföra sin politik vid gränserna. Dessa innefattar veterinärmyndigheter, hälso- och sjukvårdsmyndigheter, växtskyddsmyndigheter, jordbruks- och fiskerimyndigheter samt miljö- och läkemedelsmyndigheter.

•Ekonomiska aktörer som hanterar gränsöverskridande varubefordran, antingen som enskilda företag eller företrädda av nationella, europeiska och/eller internationella handels- och branschorganisationer, däribland tillverkare, import-/exportföretag, rederier och andra transportföretag och hamn- och flygplatsoperatörer.

•Internationella handels- och tullorganisationer såsom FN:s ekonomiska kommission

för Europa (Unece), Världstullorganisationen (WCO) och Världshandelsorganisationen (WTO).

•Andra berörda grupper såsom akademiker/forskare, professionella konsulter och allmänheten.

Omfattande offentliga och riktade samråd genomfördes, och uppgifterna fördes in i konsekvensbedömningsrapporten. Det offentliga samrådet inleddes den 9 oktober 2018 och pågick till den 17 januari 2019. Ett frågeformulär fanns tillgängligt online på alla officiella EU-språk23 och bestod av 24 frågor som var inriktade på deltagarnas profiler, erfarenheter av gränsöverskridande verksamhet och synpunkter på möjliga politiska åtgärder. En sammanfattning av samrådet offentliggjordes på Europa-webbplatsen24. Samrådet visade att det rådde bred enighet om de identifierade problemens förekomst och allvar och välkomnade möjligheten att vidta åtgärder på EU-nivå för att ta itu med dessa problem. Sammanlagt inkom 371 giltiga svar, varav de flesta företrädde företag. Över 90 % av de svarande ansåg att de potentiella målen för ett nytt initiativ var viktiga. Alla föreslagna ändringar till följd av nya åtgärder på EU-nivå förväntades få mycket positiva effekter på företagens verksamhet, särskilt när det gäller minskade administrativa bördor, likabehandling av ekonomiska aktörer och kampen mot bedrägerier.

En stor del av datainsamlingen ägde rum inom ramen för Tull 2020-projektgruppen för att undersöka en möjlig ram för att utveckla en enda kontaktpunkt för tullen i EU, inbegripet det rättsliga läget. Projektgruppen, som inrättades i december 2016, fortsatte att träffas regelbundet fram till juni 2019 och samlade expertis från tull- och it-delegater från 19 medlemsstaters förvaltningar och sex företrädare för branschorganisationer. Projektgruppen analyserade och diskuterade huvudsakligen frågor och trender i samband med konceptet med en enda kontaktpunkt på EU-nivå och nationell nivå, för att bedöma klyftan mellan den nuvarande situationen för förvaltningar och ekonomiska aktörer och den möjliga framtida situationen. Ett av resultaten var att projektgruppen samarbetade nära för att utforma problemdefinitionen och de politiska mål och policyalternativ som fördes fram i konsekvensbedömningsrapporten.

Ytterligare uppgifter samlades också in vid ett högnivåseminarium om en enda kontaktpunkt för tullen i EU som anordnades av det rumänska ordförandeskapet i maj 2019, med deltagande av högre chefer från nationella tullförvaltningar, kandidatländer, företrädare för branschorganisationer och huvudtalare från USA:s tull- och gränsskyddsmyndighet och internationella organisationer. En rad workshoppar hölls för att diskutera policyalternativens relevans för kontakterna mellan olika staters myndigheter och mellan företag och myndigheter, och informella undersökningar genomfördes för att få synpunkter på de identifierade policyalternativen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Samrådet gjorde det möjligt att samla in både kvalitativa och kvantitativa uppgifter, som behandlades och analyserades systematiskt med hjälp av lämplig teknik. Kvalitativa uppgifter (inklusive intervjusvar) granskades och analyserades ur olika synvinklar och presenterades i beskrivande form. Kvantitativa uppgifter (inklusive enkätsvar och siffror från intressenter) behandlades med hjälp av Excel och analyserades med statistiska metoder som

23Utom iriska, på grund av resursbegränsningar.

24https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/1739-EU-Single-Window- environment-for-customs

frekvensräkningar, korstabuleringar och enkla trendanalyser. Resultaten presenterades som tabeller, diagram och grafer.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömningsrapport25 utarbetades för att ligga till grund för kommissionens beslut om det policyalternativ som förslaget ska innehålla och stödja dess genomförande. En avdelningsövergripande styrgrupp med deltagande av kommissionens berörda generaldirektorat stödde utarbetandet av förslaget. Det ansvariga generaldirektoratet för skatter och tullar lämnade in konsekvensbedömningen för kvalitetsbedömning till nämnden för lagstiftningskontroll den 13 mars 2020. Efter mötet den 29 april 2020 avgav nämnden för lagstiftningskontroll ett negativt yttrande den 5 maj 2020 och angav flera områden där ytterligare förbättringar behövde göras. I dessa ingick att ytterligare formulera initiativets vision, utveckla en mer fullständig analys av policyalternativen (särskilt för centraliserade nationella databaser), motivera varför alternativet med en enda kontaktpunkt på EU-nivå för alla rättsliga formaliteter förkastats och förklara hur bedömningskriterierna viktades i samband med konsekvensbedömningen. En reviderad rapport lämnades in den 18 juni 2020 och nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande den 15 juli 2020. I de slutliga rekommendationerna till förbättringar ingick att ytterligare behandla den potentiella osäkerheten i resultaten av nettonyttoanalysen och att integrera intressentgruppernas synpunkter på de genomförbara alternativen i bedömningskriterierna.

Konsekvensbedömningen bygger på bevisning från en rad olika källor, som har analyserats med hjälp av vanliga metoder för social och ekonomisk forskning. Åtta policyalternativ identifierades, fördelades på tre breda kategorier och kunde sammanföras till respektive policyval:

•Kategori I (alternativ 1–4; kombination av alternativ möjligt): alternativ för mellanstatliga kontakter för att underlätta informationsutbyte och digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter. Varje alternativ har olika räckvidd. Alternativ 1 gör EU CSW-CERTEX obligatoriskt och omfattar EU-rättsliga krav för vilka relevant tullrelaterad information finns tillgänglig på EU-nivå för alla medlemsstater, vilket tillhandahåller en funktion för automatiserad kvantitetsförvaltning. Alternativ 2 omfattar EU-rättsliga krav för vilka information finns tillgänglig på nationell nivå. Alternativ 3 omfattar nationella rättsliga krav och alternativ 4 dokument från tredjeländer.

•Kategori II (alternativ 5–7; endast ett alternativ möjligt): alternativ för kontakter mellan företag och myndigheter, och ett samarbete som syftar till att förbättra de ekonomiska aktörernas interaktion med myndigheterna. Alternativ 5 innebär att man inrättar en gemensam portal för hantering av icke-tullrelaterade unionsformaliteter. Alternativ 6 inför en enda kontaktpunkt på nationell nivå för att ge ekonomiska aktörer en harmoniserad enda kontaktpunkt för att fullgöra tullformaliteter och icke-tullrelaterade formaliteter. Alternativ 7 inrättar en enda kontaktpunkt på EU-nivå för att uppfylla tullkrav och icke-tullrelaterade krav.

•Kategori III (alternativ 8): ett övergripande alternativ för att rationalisera det sätt på vilket tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter identifierar ekonomiska aktörer. Det skulle bygga på en utökad användning av det befintliga Eori-systemet för registrering och identifiering av ekonomiska aktörer, antingen för registrering och validering (8i) eller enbart för validering (8ii).

25SWD(2020) xxx final.

Alternativen 1, 2, 6, 7 och 8ii valdes för en fördjupad analys på grundval av en granskning. I konsekvensanalysen identifierades liknande effekter av alla alternativ. Direkta ekonomiska effekter skulle bestå av engångskostnader för genomförandet och återkommande kostnader samt besparingar genom minskade administrativa bördor för alla berörda parter. Att förbättra samarbetet och underlätta informationsutbytet mellan myndigheter som ansvarar för klarering av varor skulle också möjliggöra förbättringar av riskhanteringsprocesserna och minska förekomsten av bedrägerier och mänskliga misstag. Detta skulle i sin tur medföra bättre efterlevnad av och efterlevnadskontroll i fråga om icke-tullrelaterad lagstiftning och därmed relaterade sociala och miljömässiga fördelar.

Olika paket av alternativ jämfördes i fråga om ändamålsenlighet (dvs. kontroll av att relevanta rättsliga krav efterlevs och förenklade handelsprocedurer), effektivitet, samstämmighet med annan politik och proportionalitet, i syfte att identifiera det alternativ som föredras. Detta visade att de största fördelarna kom från paket som omfattade alternativ från både kategori I och kategori II, medan alternativ 8ii tillför ett värde till alla paket. Alternativen 1 och 6 befanns vara kostnadseffektiva, samstämmiga och proportionerliga, medan alternativen 2 och (särskilt) 7 var problematiska i dessa avseenden på grund av deras komplexitet och höga kostnader. Det paket som föredras är därför alternativen 1 + 6 + 8ii.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

Ett harmoniserat genomförande av EU-lagstiftningen på området regelefterlevnad kommer att bidra till att garantera likabehandling av ekonomiska aktörer i hela EU, samtidigt som insynen i berörd tullverksamhet förbättras. Tullformaliteter berör både personuppgifter och kommersiellt känsliga uppgifter. Alla krav på företagsuppgifter och tekniska uppgifter inom ramen för initiativet kommer att på ett brett sätt betrakta behandlingen av personuppgifter som en grundläggande mänsklig rättighet i enlighet med förordning (EU) 2016/67926 och förordning (EU) 2018/172527.

4.BUDGETKONSEKVENSER

De ekonomiska och mänskliga resurser som krävs anges i den bifogade finansieringsöversikten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att se till att det finns arrangemang för att övervaka och utvärdera hur en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar. Regelbunden övervakning kommer så långt det är möjligt att bygga på källor på EU-nivå, såsom disaggregerade rapporter om tullunionens

26Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

27Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

resultat och verksamheten inom ramen för EU CSW-CERTEX, resultat av it-produkter och statistik. Nationella tullförvaltningar kommer att rådfrågas för att avgöra om och i vilken utsträckning det också är möjligt att använda andra källor.

Senast den 31 december 2027 och därefter vart tredje år bör kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar, inbegripet en övergripande utvärdering av EU CSW-CERTEX-systemet. Med tanke på att vissa inslag i det digitala samarbetet ännu inte kommer att vara fullt tillämpliga vid tidpunkten för den första utvärderingen kommer fokus att ligga på att bedöma framstegen, identifiera områden som kan förbättras och lägga fram rekommendationer för framtiden. I den andra utvärderingen kommer en mer summativ metod att användas. Kommissionen kommer att utvärdera hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar mot bakgrund av det förbättrade digitala samarbetet mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter som är involverade i klarering av varor, för att säkerställa förenklade förfaranden för ekonomiska aktörer och en effektiv kontroll av att icke-tullrelaterade EU-formaliteter efterlevs.

Indikatorerna för övervakning väntas om möjligt inhämtas fortlöpande genom EU CSW- CERTEX-systemet. För utvärderingsändamål kommer årlig statistik att sammanställas och jämföras mellan på varandra följande år. Om möjligt kan en jämförelse göras med ett utgångsläge definierat som trenden för eller genomsnittet av de tre år som föregår användningen av systemet.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Förslaget till förordning har följande struktur:

Kapitel I – Allmänna bestämmelser

Kapitel I innehåller de allmänna bestämmelserna för denna förordning, inbegripet dess innehåll och definitioner av nyckelbegrepp. En enda kontaktpunkt för tullen i EU inrättas som en integrerad uppsättning interoperabla elektroniska tjänster som tillhandahålls på EU-nivå och nationell nivå. Dessa tjänster ska bidra till efterlevnad av och efterlevnadskontroll i fråga om de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som måste fullgöras för att hänföra varor till ett visst tullförfarande, i syfte att underlätta handeln och ytterligare skydda unionen. Lagstiftningsförslagets allmänna och särskilda mål definierar tillämpningsområdet för miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och anger ramen för reglering av elektroniska tjänster så att miljön fungerar korrekt och effektivt.

Mer konkret handlar det om att 1) skapa ett centralt EU-system för att koppla samman nationella enda kontaktpunkter för tullen och icke-tullrelaterade EU-system, vilket möjliggör digitalt samarbete mellan de myndigheter som är involverade i klarering av varor, 2) harmonisera de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och deras funktioner och 3) fastställa särskilda regler för digitalt administrativt samarbete.

Kapitel II – Systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg (EU

CSW-CERTEX)

I kapitel II anges bestämmelserna för det centrala systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg (EU CSW-CERTEX). Det anges att EU CSW-CERTEX ska inrättas som ett gränssnitt i realtid mellan nationella enda kontaktpunkter för tullen och icketullrelaterade EU-system.

EU CSW-CERTEX kommer att utvecklas och underhållas gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna. Det kommer att omfatta icke-tullrelaterade EU-formaliteter som digitaliserats på EU-nivå och för vilka de relevanta uppgifter som tullen kräver för klarering

tillhandahålls av alla behöriga partnermyndigheter i ett EU-system. Dessa formaliteter anges i bilagan28 till förordningen och kan ändras genom delegerade akter. Kommissionen kommer att ansluta EU CSW-CERTEX till de respektive icke-tullrelaterade EU-systemen, och medlemsstaterna kommer att ansluta det till de nationella enda kontaktpunkterna för tullen.

De personuppgifter som utbyts mellan den nationella enda kontaktpunkten för tullen och de icke-tullrelaterade EU-systemen kommer att behandlas i EU CSW-CERTEX utan att lagras. Behandlingen kommer att ske i två huvudsyften: att underlätta informationsutbyte mellan nationella miljöer för tullen och icke-tullrelaterade EU-system och att vid behov utföra dataomvandling för att sömlöst kunna sköta processer mellan tullens digitala miljöer och de icke-tullrelaterade digitala miljöerna. De kategorier av registrerade vars personuppgifter måste behandlas innefattar fysiska personer, inbegripet behörig personal vid tullen, behöriga partnermyndigheter eller andra bemyndigade organ, vars uppgifter finns i den tulldeklaration eller de styrkande dokument som krävs för att fullgöra alla de icke-tullrelaterade EU- formaliteter som omfattas av EU CSW-CERTEX. En ytterligare kategori av registrerade inbegriper kommissionens personal och eventuella tredjepartsleverantörer som agerar för dess räkning och som är involverade i drifts- och underhållsverksamhet med anknytning till EU CSW-CERTEX. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att vara gemensamt personuppgiftsansvariga för behandlingen av personuppgifter i EU CSW-CERTEX, i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

Kapitel III – Nationella enda kontaktpunkter för tullen

Kapitel III innehåller bestämmelser för de nationella komponenterna av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU, som vid tillämpningen av denna förordning kallas nationella enda kontaktpunkter för tullen. Varje medlemsstat kommer att ansvara för att utveckla, genomföra och underhålla sin nationella enda kontaktpunkt för tullen så att den fungerar korrekt och effektivt.

För att säkerställa en harmoniserad efterlevnad av och efterlevnadskontroll i fråga om icketullrelaterade EU-krav kommer de nationella enda kontaktpunkterna för tullen att fokusera på att göra det möjligt för tullmyndigheterna att automatiskt kontrollera dessa formaliteter och göra det möjligt för behöriga partnermyndigheter att utföra kvantitetsförvaltning av godkända varor på grundval av tullens frigörande.

För att ytterligare jämka samman efterlevnadsförfarandena och underlätta handeln kommer de nationella enda kontaktpunkterna för tullen att utgöra en enda kommunikationskanal där ekonomiska aktörer kan fullgöra de relevanta tullformaliteter och särskilda icke-tullrelaterade EU-formaliteter som krävs för att hänföra varor till tullförfaranden. Denna förenklingsmekanism kommer att göra det möjligt för ekonomiska aktörer att till en enda kontaktpunkt lämna in både de tullrelaterade och de icke-tullrelaterade EU-uppgifter som krävs av de olika myndigheter som är involverade i klarering av varor. Detta kommer att leda till mindre dubbelarbete, tidsåtgång och efterlevnadskostnader för de ekonomiska aktörerna. De icke-tullrelaterade EU-formaliteter som omfattas av denna särskilda förenklingsåtgärd utgör en undergrupp av övergripande formaliteter som förtecknas i bilagan och som kommer att fastställas av kommissionen genom genomförandeakter, efter en bedömning av en uppsättning kriterier som är relevanta för förenklade handelsprocedurer samt rättslig och teknisk genomförbarhet. De nationella enda kontaktpunkterna för tullen kan också fungera

28Inledningsvis bör EU CSW-CERTEX särskilt omfatta sanitära och fytosanitära krav, regler för import av ekologiska produkter, miljökrav avseende fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen samt formaliteter i samband med import av kulturföremål.

som plattformar för samordning av respektive kontroller och utgöra en ”one-stop-shop” i linje med artikel 47.1 i förordning (EU) nr 952/2013 (nedan kallad gemensam kontaktpunkt).

Behandlingen av personuppgifter hos den nationella enda kontaktpunkten för tullen kommer att ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Varje medlemsstat kommer att vara den enda personuppgiftsansvarige för uppgiftsbehandlingen i dess respektive miljö och ska underrätta kommissionen om alla personuppgiftsincidenter som äventyrar personuppgifternas säkerhet, konfidentialitet, tillgänglighet eller integritet.

Kapitel IV – Digitalt samarbete: Informationsutbyte och andra förfaranderegler

Kapitel IV innehåller de viktigaste bestämmelserna för att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU ska fungera effektivt. Detta kapitel är uppdelat i tre huvudavsnitt som motsvarar olika aspekter av det digitala samarbetet och informationsutbytet mellan tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer, såsom förklaras nedan.

Avsnitt 1 innehåller regler för informationsutbyte mellan nationella enda kontaktpunkter för tullen och icke-tullrelaterade EU-system via EU CSW-CERTEX och som gäller alla icketullrelaterade EU-formaliteter som förtecknas i bilagan. Dessa informationsutbyten ska tjäna följande syften:

1.Att göra relevanta uppgifter tillgängliga för tullmyndigheterna med tanke på en bättre efterlevnadskontroll i fråga om icke-tullrelaterade krav genom en automatiserad kontroll av dessa formaliteter.

2.Att tillhandahålla relevanta uppgifter till behöriga partnermyndigheter så att de kan övervaka och fastställa den återstående kvantiteten godkända varor som inte har avskrivits av tullen vid klareringen av andra sändningar.

3.Att underlätta integreringen av tullförfaranden och icke-tullrelaterade EU- förfaranden för en fullständigt automatiserad process för klarering av varor, vilket stöder införandet av gemensamma kontaktpunkter.

4.Att möjliggöra ett automatiskt utbyte av uppgifter mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter i enlighet med EU-lagstiftningen.

Vid behov kommer EU CSW-CERTEX också att utföra dataomvandling för att uppnå interoperabilitet mellan olika system och verksamheter.

Avsnitt 2 innehåller ytterligare bestämmelser som bara är tillämpliga på den undergrupp av icke-tullrelaterade EU-formaliteter som omfattas av EU CSW-CERTEX och som bör identifieras av kommissionen genom en bedömning av huruvida en uppsättning relevanta kriterier är uppfyllda. De ytterligare förenklingsåtgärderna för dessa särskilda formaliteter kräver att de nationella enda kontaktpunkterna för tullen blir en enda kommunikationskanal där ekonomiska aktörer kommer att fullgöra både tullformaliteter och icke-tullrelaterade EU- formaliteter. Denna lösning kommer att förenkla klareringsförfarandena och ta itu med viktiga problem, såsom behovet av att lämna liknande uppgifter till flera myndigheter genom flera system för en och samma varubefordran. I synnerhet kommer de ekonomiska aktörerna att via en enda kontaktpunkt kunna lämna in alla uppgifter som krävs för att hänföra varorna till tullförfaranden och få elektronisk återkoppling från de involverade myndigheterna via denna kontaktpunkt.

Kommissionen kommer att fastställa en ram för harmonisering och rationalisering av data för att möjliggöra återanvändning av uppgifter som tillhandahålls av ekonomiska aktörer i linje med principen om att ”bara behöva rapportera en gång”. Mer konkret kommer den att fastställa de gemensamma dataelementen för tulldeklarationen och ansökan om styrkande

dokument och identifiera de ytterligare dataelement som endast krävs enligt icke-tullrelaterad EU-lagstiftning. Vid tillämpningen av denna förordning kallas de sistnämnda dataelementen för ”datamängd(er) för behöriga partnermyndigheter”. Tulldeklarationsuppgifterna och datamängderna för behöriga partnermyndigheter kommer att utgöra en integrerad deklaration som innehåller all information om klarering som behövs för att fullgöra de berörda tullformaliteterna och icke-tullrelaterade EU-formaliteterna. Detta rationaliserade tillvägagångssätt skulle bland annat kunna göra det möjligt för ekonomiska aktörer att vid ett enda tillfälle lämna in alla uppgifter som krävs för att hänföra varor till tullförfaranden. Från förfarande- och tidssynpunkt kan detta uppnås i linje med artikel 171 i förordning (EU) nr 952/2013, som medger att tulldeklarationen inges innan varorna anmäls. Inlämnandet av tulldeklarationen tillsammans med relevanta datamängder för behöriga partnermyndigheter innebär att den ekonomiska aktören samtidigt deklarerar varorna för ett tullförfarande och ansöker om de styrkande dokument som krävs.

EU CSW-CERTEX kommer att vidarebefordra relevanta uppgifter från den nationella enda kontaktpunkten för tullen till berörda icke-tullrelaterade EU-system, för att göra dem tillgängliga för behöriga partnermyndigheter så att de kan utföra sina uppgifter. När de behöriga partnermyndigheterna har mottagit uppgifterna kommer de att granska den information de fått och lämna sina beslut om klarering till tullen via EU CSW-CERTEX. Tullmyndigheterna vidarebefordrar i sin tur denna information till den ekonomiska aktören. Eori-numret kommer att användas som identifierare vid utbyte av och korshänvisningar för information om dessa utbyten.

För att bidra till genomförandet av denna förordning införs i avsnitt 3 ytterligare förfaranderegler för alla icke-tullrelaterade EU-formaliteter som krävs för internationell handel. Dessa innefattar att de behöriga partnermyndigheterna använder Eori-systemet för registrering och identifiering av ekonomiska aktörer och att nationella samordnare utses.

Varje ekonomisk aktör som bedriver tullrelaterad verksamhet tilldelas ett Eori-nummer som identifierare för alla kontakter med tullmyndigheter i EU. Kommissionen driver ett centralt Eori-system för att lagra och hantera Eori-relaterade uppgifter. För att underlätta samarbetet mellan de olika myndigheter som är involverade i varuklareringsprocessen kommer behöriga partnermyndigheter att beviljas tillgång till Eori-systemet för valideringsändamål. Detta innebär att de i samband med fullgörandet av formaliteter kan begära Eori-numret från ekonomiska aktörer och validera det i Eori-systemet.

Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet till nationell samordnare för att bistå berörda parter i alla frågor som rör miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Den nationella samordnaren kommer att vara kommissionens kontaktpunkt, samtidigt som den främjar samarbete på nationell nivå och ser till att respektive nationell miljö är ansluten till EU CSW-CERTEX, så att denna förordning kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

Kapitel V – Kostnader för EU CSW-CERTEX, arbetsprogram samt övervakning och rapportering

Kapitel V innehåller bestämmelser om kostnadsfördelning, upprättande av ett arbetsprogram samt övervakning och rapportering.

Alla kostnader i samband med utveckling, integrering och drift av EU CSW-CERTEX, inbegripet dess gränssnitt mot icke-tullrelaterade EU-system, ska bäras av kommissionen, medan medlemsstaterna bär kostnaderna för gränssnitten mellan EU CSW-CERTEX och de nationella enda kontaktpunkterna för tullen. Senast den 31 december 2027 och därefter vart tredje år ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en utvärderingsrapport om hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar.

Medlemsstaterna ansvarar för att lämna den information som krävs för att utarbeta denna rapport.

Kommissionen kommer att utarbeta ett arbetsprogram för att stödja ett successivt genomförande av bestämmelserna om de icke-tullrelaterade EU-formaliteter som förtecknas i bilagan.

Kapitel VI – Förfaranden för antagande av genomförandeakter och delegerade akter, ändringar av förordning (EU) nr 952/2013 och slutbestämmelser

Kapitel VI innehåller bestämmelser om antagande av delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget, två ändringar av förordning (EU) nr 952/2013 samt om ikraftträdande och tillämpning.

Som det anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013 ligger tullmyndigheternas uppdrag att underlätta laglig handel och att, vid behov i nära samarbete med andra myndigheter, säkerställa unionens och dess invånares säkerhet och skydd, samt skyddet av miljön, i linje med målen för den här förordningen. Därför kommer definitionen av tullagstiftning i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 952/2013 att ändras genom införande av ett nytt led e som hänvisar till den här förordningen och de bestämmelser som kompletterar eller genomför den.

Genom den andra ändringen läggs ett stycke till i artikel 163.1 som inför ett antagande om att de styrkande dokumenten för efterlevnad av de icke-tullrelaterade EU-formaliteter som omfattas av EU CSW-CERTEX innehas av deklaranten och står till tullmyndigheternas förfogande vid den tidpunkt då tulldeklarationen inges. Denna skyldighet anses vara uppfylld eftersom tullmyndigheterna via EU CSW-CERTEX kommer att kunna erhålla de uppgifter som krävs för klarering på grundval av det informationsutbyte som beskrivs ovan.

Denna förordning träder i kraft 20 dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artiklarna om integrering i EU CSW-CERTEX av de icketullrelaterade EU-formaliteter som förtecknas i bilagan kommer att börja tillämpas successivt på de datum som anges för varje formalitet i bilagan. De artiklar om ytterligare förenklingsåtgärder som berör de särskilda icke-tullrelaterade EU-formaliteter som ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter kommer att tillämpas från och med den 1 januari 2031.

Bilagan

Bilagan till denna förordning innehåller en förteckning över icke-tullrelaterade EU- formaliteter som måste fullgöras för internationell varuhandel, och respektive system för dessa kommer att anslutas till EU CSW-CERTEX så att information kan utbytas med de nationella enda kontaktpunkterna för tullen. Förteckningen kommer att ange de icketullrelaterade EU-systemen och relevant gällande EU-lagstiftning som reglerar de formaliteter som omfattas av denna förordning. Dessa formaliteter kommer att integreras i miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU genom ett successivt genomförande fram till den 3 mars 2025. Bilagan får ändras genom delegerade akter, med rätt till invändningar från Europaparlamentets och rådets sida.

2020/0306 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av

förordning (EU) nr 952/2013

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33, 114 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande29,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Unionens internationella handel omfattas av både tullagstiftning och annan unionslagstiftning än tullagstiftning. Den senare är tillämplig på specifika varor inom politikområden som hälsa och säkerhet, miljö, jordbruk, fiskeri, kulturarv och

marknadsövervakning. En av tullmyndigheternas viktigaste uppgifter i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/201330 är att säkerställa unionens och dess invånares säkerhet och skydd, samt skyddet av miljön, vid behov i nära samarbete med andra myndigheter. De myndigheter som ansvarar för icketullrelaterade unionsformaliteter (nedan kallade behöriga partnermyndigheter) och tullmyndigheter arbetar ofta isolerat, vilket medför komplexa och betungande rapporteringsskyldigheter för näringsidkare och ineffektiva processer för klarering av varor, vilket befrämjar fel och bedrägerier. För att komma till rätta med den splittrade interoperabiliteten mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter när det gäller hanteringen av varuklareringsprocesser och för att samordna åtgärderna på detta område har kommissionen och medlemsstaterna under årens lopp gjort ett antal åtaganden för att utveckla initiativ till en enda kontaktpunkt för klarering av varor.

(2)I enlighet med artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG31 ska medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att upprätta en ram för tjänster med en enda kontaktpunkt och göra dem klara att tas i drift. Som det anges i slutrapporten om utvärderingen av genomförandet av en elektronisk tullmiljö i EU från den 21 januari

29EUT C [...], [...], s. [...].

30Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

31Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (EUT L 23, 26.1.2008, s. 21).

201532 är vissa delar av det beslutet fortfarande mycket relevanta, medan andra delar antingen har ersatts eller inte är tillräckligt konkreta för att uppmuntra och ge incitament till ytterligare framsteg, särskilt när det gäller initiativet med en enda kontaktpunkt. Som en uppföljning av detta ställde sig rådet i sina slutsatser av den 17 december 2014 om elektronisk tull och införandet av en gemensam kontaktpunkt i Europeiska unionen33 bakom Venedigförklaringen av den 15 oktober 201434 och uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till översyn av beslut nr 70/2008/EG.

(3)Den 1 oktober 2015 antog rådet beslut (EU) 2015/194735 om godkännande, på unionens vägnar, av avtalet om förenklade handelsprocedurer, vilket trädde i kraft den 22 februari 2017. Detta avtal utgör den mest omfattande insatsen för att underlätta handeln och reformera tullverksamheten inom ramen för Världshandelsorganisationen. Det innehåller bestämmelser som syftar till att avsevärt förbättra klareringen av varor och uppnå ett ändamålsenligt samarbete mellan tullmyndigheter och andra tillsynsmyndigheter i frågor som rör förenklade handelsprocedurer och efterlevnad av tullreglerna. I enlighet med artikel 10.4 i avtalet ska medlemmarna sträva efter att inrätta eller upprätthålla en gemensam kontaktpunkt som gör det möjligt för handlare att lämna in handlingar och/eller obligatoriska uppgifter för import, export eller transitering av varor till de deltagande myndigheterna eller organen via en enda kontaktpunkt.

(4)Förenklade handelsprocedurer samt skydd och säkerhet berör alla myndigheter som är involverade i processen för varuklarering vid unionens gränser. Den snabba ökningen av den internationella handeln har ökat behovet av bättre samarbete och samordning mellan dessa myndigheter. Den pågående digitaliseringen gör det möjligt att hantera denna situation på ett effektivare sätt genom att koppla samman tullmyndigheters och behöriga partnermyndigheters system och möjliggöra ett systematiskt automatiskt informationsutbyte mellan dem. Den nuvarande ramen för regelefterlevnad är otillräcklig för att stödja en ändamålsenlig samverkan mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter, vars system och förfaranden kännetecknas av fragmentering och redundans. En fullständigt samordnad och effektiv process för klarering av varor kräver ett rationaliserat EU-regelverk för internationell handel som ger långsiktiga fördelar för unionen och dess invånare på alla politikområden.

(5)EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020, som beskrivs i kommissionens meddelande av den 19 april 201636, syftar till att effektivisera de offentliga tjänsterna genom att undanröja befintliga digitala hinder, minska de administrativa bördorna och förbättra kvaliteten på interaktionen mellan nationella förvaltningar. I linje med denna vision och de bredare insatserna för att förenkla och digitalisera rapporteringsprocesserna för internationell varuhandel har kommissionen utvecklat ett

32Slutrapport utarbetad av Coffey International Development, Europe Economic Research Ltd och Ramboll Management Consulting på begäran av kommissionen.

33ST16507/14.

34Bilaga till rådets slutsatser av den 17 december 2014.

35Rådets beslut (EU) 2015/1947 av den 1 oktober 2015 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (EUT L 284, 30.10.2015, s. 1).

36Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM(2016) 179 final, av den 19 april 2016).

frivilligt pilotprojekt kallat En enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg. Detta projekt gör det möjligt för tullmyndigheterna att automatiskt kontrollera efterlevnaden av ett begränsat antal icke-tullrelaterade formaliteter, och möjliggör informationsutbyte mellan de deltagande medlemsstaternas tullsystem och respektive icke-tullrelaterade unionssystem som hanterar icke-tullrelaterade formaliteter. Projektet har visserligen förbättrat klareringsförfarandena, men dess frivilliga karaktär begränsar tydligt dess potential att skapa betydande fördelar för tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer.

(6)För att uppnå en helt digital miljö och ett effektivt förfarande för klarering av varor för alla parter som är involverade i internationell handel är det nödvändigt att fastställa gemensamma regler för en harmoniserad och integrerad miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU (nedan kallad en enda kontaktpunkt för tullen i EU). Denna miljö bör omfatta en uppsättning helt integrerade elektroniska tjänster som tillhandahålls på unionsnivå och nationell nivå för att underlätta informationsutbyte och digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter och för att rationalisera förfarandena för klarering av varor för ekonomiska aktörer. Miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU bör utvecklas i överensstämmelse med de

möjligheter till tillförlitlig identifiering och autentisering som eIDA-förordningen erbjuder37 och principen ”endast en gång” där så är lämpligt, som det också sägs i förordningen om en gemensam digital ingång38. För att genomföra en enda kontaktpunkt för tullen i EU är det nödvändigt att på grundval av pilotprojektet inrätta ett system för utbyte av intyg, systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg (EU CSW-CERTEX), vilket kopplar samman nationella enda kontaktpunkter för tullen och icke-tullrelaterade unionssystem som hanterar särskilda icke-tullrelaterade formaliteter. Det är också nödvändigt att harmonisera de nationella enda kontaktpunkterna för tullen, integrera dessa i miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och fastställa en uppsättning regler för digitalt administrativt samarbete inom miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU.

(7)Utbytet av digital information via EU CSW-CERTEX bör omfatta icke-tullrelaterade unionsformaliteter som anges i unionslagstiftning och vars efterlevnad tullmyndigheterna har i uppdrag att kontrollera. Dessa formaliteter inför olika skyldigheter vid import, export eller transitering av vissa varor, och verifiering av dessa genom tullkontroller är av grundläggande betydelse för att en enda kontaktpunkt för tullen i EU ska fungera ändamålsenligt. EU CSW-CERTEX bör täcka digitaliserade formaliteter som fastställs i unionslagstiftningen och hanteras av behöriga partnermyndigheter i elektroniska icke-tullrelaterade unionssystem där den

relevanta information från alla medlemsstater som krävs för klarering av varor lagras. Det är därför lämpligt att identifiera de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som bör omfattas av digitalt samarbete via EU CSW-CERTEX. Inledningsvis bör EU CSW- CERTEX särskilt omfatta sanitära och fytosanitära krav, regler för import av

37Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

38Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

ekologiska produkter, miljökrav avseende fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen samt formaliteter i samband med import av kulturföremål.

(8)EU CSW-CERTEX bör underlätta informationsutbytet mellan de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystemen. Detta innebär att när en ekonomisk aktör lämnar in en tulldeklaration där det krävs att icketullrelaterade unionsformaliteter efterlevs, får tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter automatiskt och ändamålsenligt utbyta och kontrollera de uppgifter som krävs för tullklareringsprocessen. Ett bättre digitalt samarbete och en bättre digital samordning mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter bör leda till mer integrerade, snabbare och enklare papperslösa förfaranden för klarering av varor och bättre efterlevnadskontroll i fråga om och efterlevnad av icketullrelaterade unionsformaliteter.

(9)Kommissionen bör i samarbete med medlemsstaterna utveckla, integrera, införa och underhålla EU CSW-CERTEX. För att man ska kunna tillhandahålla lämpliga och harmoniserade tjänster med en enda kontaktpunkt på unionsnivå för icke-tullrelaterade unionsformaliteter bör kommissionen koppla samman respektive icke-tullrelaterat unionssystem med EU CSW-CERTEX. Medlemsstaterna bör ansvara för att koppla samman sina nationella enda kontaktpunkter för tullen med EU CSW-CERTEX.

(10)All behandling av personuppgifter i EU CSW-CERTEX bör underlätta informationsutbyte mellan nationella miljöer för tullen och icke-tullrelaterade unionssystem utan att uppgifterna lagras. Systemet bör också vid behov omvandla data för att möjliggöra informationsutbyte mellan de båda digitala miljöerna. Den itutrustning som används för dataomvandling bör vara belägen i unionen.

(11)Beroende på typ av icke-tullrelaterad formalitet kan de elektroniska uppgifter som ska utbytas via EU CSW-CERTEX innehålla olika kategorier av registrerade och personuppgifter för dessa vilka krävs för att inge tulldeklarationen eller ansöka om styrkande dokument. Tulldeklarationer kan innehålla personuppgifter om flera kategorier av registrerade, däribland exportörer, importörer, mottagare och ytterligare aktörer i leveranskedjan. Styrkande dokument kan innehålla samma information för andra kategorier av registrerade, såsom avsändare, exportörer, mottagare, importörer och licensinnehavare. En tredje kategori av registrerade vars personuppgifter kan komma att behandlas i EU CSW-CERTEX inbegriper behörig personal vid tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter eller andra bemyndigade organ samt personal från kommissionen och eventuella tredjepartsleverantörer som agerar för dess räkning och som är involverade i drifts- och underhållsverksamhet med anknytning till

EU CSW-CERTEX.

(12)Om personuppgifter behandlas av två eller flera enheter som gemensamt fastställer ändamålet och medlen för behandlingen bör dessa enheter vara gemensamt personuppgiftsansvariga. Eftersom kommissionen och medlemsstaterna ansvarar för EU CSW-CERTEX funktion bör de vara gemensamt personuppgiftsansvariga för

behandlingen av personuppgifter i EU-CSW-CERTEX i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/172539 och (EU) 2016/67940.

39Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(13) Den ökade digitaliseringen av tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter för internationell handel har öppnat nya möjligheter för medlemsstaterna att förbättra det digitala samarbetet mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter. För att uppnå dessa prioriteringar har flera medlemsstater börjat utveckla ramar för nationella enda kontaktpunkter för tullen. Dessa initiativ skiljer sig åt avsevärt beroende på tullens befintliga it-arkitektur, prioriteringar och kostnadsstrukturer. Det är därför nödvändigt att kräva att medlemsstaterna inrättar och driver en nationell enda kontaktpunkt för tullen där icketullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX kan fullgöras. Dessa miljöer bör utgöra de nationella komponenterna av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och möjliggöra elektroniskt informationsutbyte och samarbete mellan tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer, för att säkerställa efterlevnad av och en effektiv efterlevnadskontroll i fråga om tullagstiftningen och de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX. I linje med detta mål bör de nationella enda kontaktpunkterna för tullen göra det möjligt för tullmyndigheterna att automatiskt kontrollera de formaliteter för vilka uppgifter överförs från respektive icke-tullrelaterat unionssystem via EU CSW-CERTEX. De nationella enda kontaktpunkterna för tullen bör också göra det möjligt för behöriga partnermyndigheter att övervaka och kontrollera de kvantiteter godkända varor (nedan kallat kvantitetsförvaltning) som tullen har frigjort i unionen. Detta bör säkerställas genom att nödvändiga klareringsuppgifter tillhandahålls till de icke-tullrelaterade unionssystemen via EU CSW-CERTEX. I praktiken krävs en kvantitetsförvaltning på unionsnivå för att möjliggöra en bättre kontroll av att icke-tullrelaterade formaliteter efterlevs med hjälp av en automatisk och konsekvent övervakning av förbrukningen av godkända kvantiteter för frigörande av varor, vilket gör att man undviker att kvantiteterna överanvänds eller hanteras felaktigt.

(14)För att ytterligare förenkla förfarandena för klarering av varor för ekonomiska aktörer bör de nationella enda kontaktpunkterna för tullen bli en enda kanal för kommunikation med tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter. De icketullrelaterade unionsformaliteter som omfattas av denna ytterligare förenklingsåtgärd är en undergrupp av de övergripande formaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX. Kommissionen bör successivt identifiera dessa formaliteter genom att bedöma uppfyllandet av en uppsättning kriterier som är relevanta för förenklade handelsprocedurer, med beaktande av deras rättsliga och tekniska genomförbarhet. För att ytterligare underlätta handeln bör det vara möjligt att använda den nationella enda kontaktpunkten för tullen som en plattform för samordning av kontroller mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter i linje med artikel 47.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

(15)Varje medlemsstat bör vara den enda personuppgiftsansvarige för uppgiftsbehandlingen inom den nationella enda kontaktpunkten för tullen. Uppgiftsbehandlingen bör ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Med tanke på att vissa av de uppgifter som härrör från den nationella enda kontaktpunkten för tullen ska utbytas med de icke-tullrelaterade unionssystemen via EU CSW-CERTEX, bör

varje medlemsstat vara skyldig att underrätta kommissionen om alla

40Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

personuppgiftsincidenter som äventyrar säkerheten, konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för de personuppgifter som behandlas i dess miljö.

(16)En fullständigt samordnad process för klarering av varor kräver förfaranden som stöder digitalt samarbete och informationsutbyte mellan tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer i samband med fullgörandet av de icketullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX och kontrollen av att de efterlevs. Interoperabilitet innebär en förmåga att sköta dessa processer sömlöst mellan tullens system och miljöer och de icke-tullrelaterade systemen och miljöerna utan att man förlorar sammanhanget för eller betydelsen av de uppgifter som utbyts. För att möjliggöra en fullständigt automatiserad kontroll av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter fullgörs bör EU CSW-CERTEX säkerställa teknisk interoperabilitet och konsekvent betydelse. Det är viktigt att jämka samman tullterminologin och terminologin på andra områden, för att säkerställa att de uppgifter och den information som utbyts bevaras och kan förstås under hela utbytet mellan de icke-tullrelaterade unionssystemen och de nationella enda kontaktpunkterna för tullen. För att säkerställa en harmoniserad kontroll av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter efterlevs i hela unionen bör dessutom EU CSW-CERTEX identifiera de tullförfaranden för vilka styrkande dokument kan användas på grundval av de administrativa beslut som den behöriga partnermyndigheten angett i de styrkande dokumenten. Ur ett tekniskt perspektiv bör EU CSW-CERTEX göra tulldata och icke-tullrelaterade data kompatibla genom att vid behov konvertera deras format eller struktur, utan att ändra deras innehåll.

(17)Med hänsyn till de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks bör EU CSW- CERTEX tjäna flera syften. Systemet bör göra relevanta uppgifter tillgängliga för tullmyndigheterna med tanke på en bättre efterlevnadskontroll i fråga om icketullrelaterade unionsregler genom en automatiserad kontroll av dessa formaliteter. Det bör tillhandahålla relevanta uppgifter till behöriga partnermyndigheter så att de kan övervaka och fastställa den återstående kvantiteten godkända varor som inte har avskrivits av tullen vid klareringen av andra sändningar. Det bör också stödja genomförandet av principen om en gemensam kontaktpunkt vid utförandet av de kontroller som avses i artikel 47.1 i förordning (EU) nr 952/2013, genom att underlätta integreringen av tullförfaranden och icke-tullrelaterade unionsförfaranden så att en fullständigt automatiserad process för klarering av varor uppnås. Vissa unionsrättsakter kan kräva dataöverföring mellan nationella tullsystem och de informations- och kommunikationssystem som inrättats genom de berörda akterna. EU CSW-CERTEX bör därför möjliggöra ett automatiskt utbyte av uppgifter mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter när så krävs enligt dessa akter.

(18)För att det ska finnas en enda kommunikationskanal med de myndigheter som är involverade i klarering av varor bör de nationella enda kontaktpunkterna för tullen göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna att lämna in de nödvändiga uppgifter som krävs enligt tullagstiftning och icke-tullrelaterad unionslagstiftning till en enda kontaktpunkt och ta emot all relaterad information från de involverade myndigheterna direkt från den punkten. Den enda kommunikationskanalen bör endast användas för de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX och som identifierats som lämpliga för ytterligare förenklingsåtgärder.

(19)Det finns en betydande överlappning mellan uppgifterna i tulldeklarationen och uppgifterna i ansökan om styrkande dokument. För att möjliggöra återanvändning av uppgifter så att ekonomiska aktörer inte behöver lämna samma uppgifter mer än en gång är det nödvändigt att jämka samman och rationalisera uppgiftskraven för

tullformaliteter och de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW- CERTEX. Kommissionen bör därför identifiera de dataelement som ingår i både tulldeklarationen och ansökan om styrkande dokument. Kommissionen bör också identifiera de dataelement som endast krävs enligt icke-tullrelaterad unionslagstiftning

(nedan kallade datamängd(er) för behöriga partnermyndigheter). Tulldeklarationsuppgifterna och datamängderna för behöriga partnermyndigheter bör utgöra en integrerad deklaration som innehåller all information om klarering som behövs för att fullgöra de tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX.

(20)För att göra det möjligt för ekonomiska aktörer att fullgöra tullformaliteter och icketullrelaterade formaliteter som berör samma varubefordran bör de nationella enda kontaktpunkterna för tullen göra det möjligt för dem att lämna alla uppgifter som krävs av flera tillsynsmyndigheter för hänförande av varor till tullförfaranden genom en integrerad deklaration. Det bör bli möjligt att lämna in sådana uppgifter tillsammans med den tulldeklaration som inges innan varorna förväntas anmälas till tullen, i enlighet med artikel 171 i förordning (EU) nr 952/2013.

(21)För att den information som lämnats av de ekonomiska aktörerna vid den nationella enda kontaktpunkten för tullen ska överföras till alla berörda myndigheter bör EU CSW-CERTEX möjliggöra det informationsutbyte som krävs mellan tullens miljöer och de icke-tullrelaterade miljöerna. I synnerhet bör EU CSW-CERTEX få de uppgifter som krävs för fullgörande av tillämpliga icke-tullrelaterade unionsformaliteter från de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och distribuera dem till respektive icke-tullrelaterat unionssystem. Detta utbyte bör göra det möjligt för behöriga partnermyndigheter att granska den information som överförs till respektive icke-tullrelaterat unionssystem och att fatta sina beslut om klarering, som bör vidarebefordras till tullen via EU CSW-CERTEX. Tullmyndigheterna bör i sin tur göra denna information tillgänglig för de ekonomiska aktörerna via den nationella enda kontaktpunkten för tullen. Eori-numret bör användas som identifieringsnummer för utbyte av och korshänvisningar för information inom ramen för dessa utbyten.

(22)I enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 952/2013 tilldelas varje ekonomisk aktör som bedriver tullrelaterad verksamhet ett Eori-nummer som identifieringsnummer vid alla kontakter med tullmyndigheterna i unionen. Kommissionen driver ett centralt Eori-system för att lagra och hantera Eori-relaterade uppgifter. För att underlätta samarbetet mellan de olika myndigheter som är involverade i processen för klarering av varor bör behöriga partnermyndigheter ha tillgång till Eori-systemet för att validera det Eori-nummer som de kan begära från ekonomiska aktörer inom ramen för sina formaliteter.

(23)Ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna är avgörande för att samordna all verksamhet som är kopplad till en ändamålsenligt fungerande enda kontaktpunkt för tullen i EU. Med tanke på den breda och varierande omfattningen av dessa verksamheter är det nödvändigt att varje medlemsstat utser en behörig myndighet till nationell samordnare. Den nationella samordnaren bör vara kommissionens kontaktpunkt, främja samarbete på nationell nivå och säkerställa systemets interoperabilitet. Kommissionen bör vid behov sörja för samordning och bidra till en effektiv kontroll av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter efterlevs.

(24)Utvecklingen av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU medför olika genomförandekostnader. Det är viktigt att dessa kostnader fördelas mellan kommissionen och medlemsstaterna på det lämpligaste sättet beroende på vilken typ

av tjänster som tillhandahålls. Kommissionen bör bära kostnaderna i samband med utveckling, underhåll och drift av den centrala komponenten i miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU, EU CSW-CERTEX, och dess gränssnitt mot icketullrelaterade unionssystem. Medlemsstaterna bör bära kostnaderna i samband med sin roll när det gäller att säkerställa gränssnitt mot EU CSW-CERTEX och utveckla, underhålla och driva den nationella enda kontaktpunkten för tullen.

(25)En detaljerad planering krävs för att gradvis integrera de olika icke-tullrelaterade unionsformaliteterna på diverse politikområden i EU CSW-CERTEX. I detta syfte bör kommissionen utarbeta ett arbetsprogram för att införliva dessa formaliteter i EU CSW-CERTEX och för att utveckla anslutningar mellan de icke-tullrelaterade unionssystem som behandlar dessa formaliteter och EU CSW-CERTEX. Huvudsyftet med arbetsprogrammet bör vara att utgöra ett stöd för de operativa kraven och tidsplanen för genomförandet av dessa verksamheter. Arbetsprogrammet bör ses över regelbundet för att bedöma de övergripande framstegen när det gäller att tillämpa bestämmelserna i denna förordning.

(26)Kommissionen bör regelbundet övervaka hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar, för att utvärdera resultatet av EU CSW-CERTEX och säkerställa en effektiv kontroll av att de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX efterlevs. Kommissionen bör för Europaparlamentet och rådet lägga fram regelbundna utvärderingsrapporter om hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar. I dessa rapporter bör framstegen bedömas, områden där förbättringar kan ske identifieras och rekommendationer för framtiden föreslås mot bakgrund av utvecklingen i fråga om ett förbättrat digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter som är involverade i klarering av varor, i syfte att säkerställa förenklade förfaranden för ekonomiska aktörer och en effektiv kontroll av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter efterlevs.

(27)För att säkerställa att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar effektivt och ändamålsenligt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av förteckningen över de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX, specificering av de dataelement som ska utbytas via EU CSW-CERTEX och identifiering av de dataelement som är gemensamma för både tulldeklarationen och ansökan om styrkande dokument i kombination med datamängden för behöriga partnermyndigheter enligt var och en av de relevanta unionsakter som är tillämpliga på icke-tullrelaterade unionsformaliteter som är integrerade i EU CSW-CERTEX. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och

att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201641. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(28)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställandet av

41Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

de gemensamma personuppgiftsansvarigas respektive ansvar för efterlevnaden av skyldigheterna enligt förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725, antagandet av särskilda regler för det informationsutbyte som ska ske via EU CSW-CERTEX, inbegripet, när så är lämpligt, eventuella särskilda regler för att säkerställa skyddet av personuppgifter, fastställandet av de i EU CSW-CERTEX integrerade icketullrelaterade unionsformaliteter som kan bli föremål för ytterligare digitalt samarbete, antagandet av förfaranden för det ytterligare informationsutbyte som ska ske via EU CSW-CERTEX, inbegripet, när så är lämpligt, eventuella särskilda bestämmelser om skydd av personuppgifter, och antagandet av ett arbetsprogram för att stödja genomförandet av bestämmelserna om anslutning av relevanta icke-tullrelaterade unionssystem till EU CSW-CERTEX och integreringen av respektive icketullrelaterad unionsformalitet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201142.

(29)Förordning (EU) nr 952/2013 bör ändras så att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU integreras i begreppet tullagstiftning och för att bättre integrera tullförfaranden och icke-tullrelaterade unionsförfaranden genom att göra det möjligt för dem att löpa samtidigt. För det första, eftersom den här förordningen inför en mekanism för tullmyndigheterna att kontrollera efterlevnaden av föreskrivna formaliteter som berör klareringen av varor, är det nödvändigt att inkludera den och dess kompletterande bestämmelser och genomförandebestämmelser i definitionen av tullagstiftning i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 952/2013. Detta tillvägagångssätt är i linje med artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013, som ger tullmyndigheterna i uppdrag att säkerställa säkerhet och skydd för unionen och dess invånare i nära samarbete med andra myndigheter när så är lämpligt, samtidigt som handeln underlättas. För det andra anges det i artikel 163.1 i förordning (EU) nr 952/2013 att deklaranten ska inneha de styrkande handlingar som krävs för att tillämpa bestämmelserna om det berörda tullförfarandet och att dessa handlingar ska stå till tullmyndigheternas förfogande vid den tidpunkt då tulldeklarationen inges. Eftersom tullmyndigheterna via EU CSW-CERTEX kommer att kunna få tillgång till de uppgifter som krävs för icke-tullrelaterade unionsformaliteter bör denna skyldighet anses vara uppfylld, och artikel 163.1 i förordning (EU) nr 952/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(30)Europeiska datatillsynsmannen har konsulterats i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den xx xx 202x.

(31)Integreringen av icke-tullrelaterade unionsformaliteter i EU CSW-CERTEX förutsätter att ny it-infrastruktur införs för att upprätta anslutningar mellan de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystemen och att man identifierar vilka uppgifter som ska utbytas och utarbetar tekniska och funktionella specifikationer. Den tidsram som behövs för denna utveckling på unionsnivå och nationell nivå bör därför beaktas vid tillämpningen av denna förordning. Dessutom väntas genomförandet av åtgärder för ytterligare digitalt samarbete ta betydligt längre tid, eftersom det förutsätter att man först identifierar de berörda icke-tullrelaterade unionsformaliteterna i kombination med relevant teknisk utveckling. Det är därför nödvändigt att skjuta upp tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning.

42Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(32)Eftersom målen för denna förordning, nämligen en bättre kontroll av efterlevnaden av unionsregler vid unionens gränser och underlättande av internationell handel, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva på grund av den gränsöverskridande karaktären hos varubefordran över gränserna och dess komplexitet, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU som tillhandahåller en integrerad uppsättning interoperabla elektroniska tjänster på unionsnivå och nationell nivå via systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg, i syfte att stödja samverkan och informationsutbyte mellan de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystem som avses i bilagan.

I förordningen fastställs regler för de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och regler om digitalt administrativt samarbete och informationsutbyte inom miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU.

Artikel 2

Definitioner

Utöver definitionerna i artikel 5.1, 5.2, 5.5, 5.8, 5.12, 5.15 och 5.16 i förordning (EU) nr 952/2013 gäller följande definitioner i denna förordning:

1.nationell enda kontaktpunkt för tullen: en uppsättning elektroniska tjänster som tillhandahålls av en medlemsstat för att möjliggöra informationsutbyte mellan tullmyndigheters, behöriga partnermyndigheters och ekonomiska aktörers elektroniska system.

2.behörig partnermyndighet: en myndighet i en medlemsstat eller kommissionen som har befogenhet att utföra en viss uppgift i samband med fullgörandet av relevanta icketullrelaterade unionsformaliteter.

3.icke-tullrelaterad unionsformalitet: varje formalitet för internationell varuhandel som fastställs i annan unionslagstiftning än tullagstiftning.

4.styrkande dokument: varje intyg, attestering, försäkran om överensstämmelse, licens eller tillstånd som utfärdats av behöriga partnermyndigheter för att intyga att icke-tullrelaterade unionsformaliteter har fullgjorts.

5.kvantitetsförvaltning: övervakning och förvaltning av den kvantitet varor som godkänts av behöriga partnermyndigheter i enlighet med icke-tullrelaterad unionslagstiftning på grundval av information från tullmyndigheterna om klarering av relaterade sändningar.

6.icke-tullrelaterat unionssystem: varje elektroniskt unionssystem som lagrar sådan information från alla relevanta behöriga partnermyndigheter som tullmyndigheterna behöver för att kontrollera efterlevnaden av respektive icke-tullrelaterad unionsformalitet.

Artikel 3

En enda kontaktpunkt för tullen i EU

Härmed inrättas en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Den ska innefatta systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg, nationella enda kontaktpunkter för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystem som avses i bilagan.

Kapitel II

Systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av

intyg

Artikel 4

Inrättande av systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg

Härmed inrättas ett elektroniskt system med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg (nedan kallat EU CSW-CERTEX). EU CSW-CERTEX ska koppla samman de nationella enda kontaktpunkterna för tullen med de icke-tullrelaterade unionssystem som avses i bilagan.

Artikel 5

Roller och ansvarsområden för EU CSW-CERTEX

1.Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna utveckla, integrera och driva

EU CSW-CERTEX.

2.Kommissionen ska koppla samman de icke-tullrelaterade unionssystem som avses i bilagan med EU CSW-CERTEX och göra det möjligt att utbyta information om de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan.

3.Medlemsstaterna ska koppla samman de nationella enda kontaktpunkterna för tullen med EU CSW-CERTEX och göra det möjligt att utbyta information om de icketullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 med avseende på ändring av bilagan, särskilt för att täcka ytterligare icketullrelaterade unionsformaliteter.

Artikel 6

Behandling av personuppgifter i EU CSW-CERTEX

1.Behandling av personuppgifter får ske i EU CSW-CERTEX endast för följande ändamål:

a)Att möjliggöra informationsutbyte mellan de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystem som avses i bilagan när det gäller de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas där.

b)Att utföra omvandling av de uppgifter som förtecknas i artikel 10.2, när så är nödvändigt och för att möjliggöra det informationsutbyte som avses i led a i denna punkt.

2.EU CSW-CERTEX får behandla personuppgifter endast avseende följande kategorier av registrerade:

a)Fysiska personer vars personuppgifter finns i tulldeklarationen.

b)Fysiska personer vars personuppgifter finns i de styrkande dokumenten eller i andra kompletterande underlag som krävs för fullgörandet av de icketullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan.

c)Behörig personal vid tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter, kontrollmyndigheter för sändningar eller varje annan relevant myndighet eller varje annat behörigt organ vars personuppgifter finns i de dokument som avses i leden a och b.

d)Kommissionens personal och tredjepartsleverantörer som agerar för kommissionens räkning och som utför drift och underhåll med anknytning till

EU CSW-CERTEX.

3.EU CSW-CERTEX får endast behandla följande kategorier av personuppgifter:

a)Namn, adress, landskod och identifieringsnummer för de fysiska personer som avses i punkt 2 a och b, som krävs antingen enligt tullagstiftning eller icketullrelaterad unionslagstiftning för att de ska kunna fullgöra sina respektive formaliteter.

b)Namn på och underskrifter av den behöriga personal som avses i punkt 2 c och d.

4.EU CSW-CERTEX får inte lagra uppgifter som utbytts mellan de nationella enda kontaktpunkterna för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystemen.

5.Den omvandling av personuppgifter som avses i punkt 1 b ska utföras med hjälp av it-infrastruktur som är belägen i unionen.

Artikel 7

Gemensamt personuppgiftsansvar för EU CSW-CERTEX

1.När det gäller behandling av personuppgifter i EU CSW-CERTEX ska kommissionen vara en gemensamt personuppgiftsansvarig i den mening som avses i artikel 28.1 i förordning (EU) 2018/1725, och tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter ska vara gemensamt personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 26.1 i förordning (EU) 2016/679.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de gemensamma personuppgiftsansvarigas respektive ansvar för att fullgöra skyldigheterna enligt förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3 i denna förordning.

3.De gemensamt personuppgiftsansvariga ska se till att de

a)samarbetar för att behandla den eller de registrerades begärande(n) i god tid,

b)bistår varandra i frågor som rör identifiering och hantering av uppgiftsincidenter i samband med gemensam behandling,

c)utbyter relevant information som är nödvändig för att informera registrerade i enlighet med avsnitt 2 i förordning (EU) 2016/679 och avsnitt 2 i förordning (EU) 2018/1725,

d)säkerställer och skyddar säkerheten, integriteten, tillgängligheten och konfidentialiteten för de personuppgifter som behandlas gemensamt i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 33 i förordning (EU) 2018/1725.

Kapitel III

Nationella enda kontaktpunkter för tullen

Artikel 8

Inrättande av nationella enda kontaktpunkter för tullen

1.Medlemsstaterna ska inrätta nationella enda kontaktpunkter för tullen. Varje medlemsstat ska ansvara för utveckling, integrering och drift av sin enda kontaktpunkt för tullen.

2.De nationella enda kontaktpunkterna för tullen ska möjliggöra elektroniskt

informationsutbyte och samarbete mellan tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer i syfte att uppnå efterlevnad av och en effektiv efterlevnadskontroll i fråga om tullagstiftningen och de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan.

3.De nationella enda kontaktpunkterna för tullen ska särskilt tillhandahålla följande funktioner:

a)Att göra det möjligt för tullmyndigheterna att automatiskt kontrollera efterlevnaden av de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan, på grundval av uppgifter som mottagits från icke-tullrelaterade unionssystem i fråga om klarering av varor.

b)Att göra det möjligt för behöriga partnermyndigheter att, i tillämpliga fall, utföra kvantitetsförvaltning i samband med de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan.

c)Att tillhandahålla en enda kommunikationskanal för ekonomiska aktörer så att de kan fullgöra relevanta tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter som omfattas av ytterligare digitalt samarbete i enlighet med artikel 12.

4.De nationella enda kontaktpunkterna för tullen får användas som plattformar för att samordna kontroller i enlighet med artikel 47.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

Artikel 9

Behandling av personuppgifter inom de nationella enda kontaktpunkterna för tullen

1.Behandling av personuppgifter inom de nationella enda kontaktpunkterna för tullen ska i enlighet med förordning (EU) 2016/679 ske separat från den behandling som avses i artikel 6 i den här förordningen.

2.Varje medlemsstat ska vara den enda personuppgiftsansvarige för den uppgiftsbehandling som sker inom dess enda kontaktpunkt för tullen.

3.Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om alla personuppgiftsincidenter som äventyrar säkerheten, konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för de personuppgifter som behandlas inom dess enda kontaktpunkt för tullen.

Kapitel IV

Digitalt samarbete – informationsutbyte och andra

förfaranderegler

AVSNITT 1

DIGITALT SAMARBETE I SAMBAND MED ICKE-

TULLRELATERADE UNIONSFORMALITETER

Artikel 10

Informationsutbyte via EU CSW-CERTEX

1.För var och en av de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan ska EU CSW-CERTEX möjliggöra informationsutbyte mellan den nationella enda kontaktpunkten för tullen och relevanta icke-tullrelaterade unionssystem, för följande ändamål:

a)Att göra relevanta uppgifter tillgängliga för tullmyndigheterna så att de kan utföra den nödvändiga automatiserade kontrollen av dessa formaliteter i enlighet med förordning (EU) nr 952/2013.

b)Att göra relevanta uppgifter tillgängliga för behöriga partnermyndigheter så att de kan utföra kvantitetsförvaltning av godkända varor i icke-tullrelaterade unionssystem på grundval av uppgifter om de varor som deklarerats för tullmyndigheterna och frigjorts av dessa myndigheter.

c)Att underlätta integreringen av förfaranden mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter för en fullständigt automatiserad process för klarering av varor och samordning av kontroller i enlighet med artikel 47.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

d)Att tillåta varje annan automatiserad överföring av de uppgifter mellan tullmyndigheter och relevanta behöriga partnermyndigheter som krävs enligt den unionslagstiftning som avses i bilagan.

2.För var och en av de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan ska EU CSW-CERTEX tillhandahålla följande:

a)Sammanjämkning av tullterminologi och icke-tullrelaterad terminologi, när det är möjligt, och identifiering av de tullförfaranden för vilka styrkande dokument kan användas på grundval av de administrativa beslut av den behöriga partnermyndigheten som angetts i de styrkande dokumenten.

b)Omvandling av formatet för de uppgifter som krävs för att fullgöra relevanta icke-tullrelaterade unionsformaliteter till uppgifter som är kompatibla med tulldeklarationen och vice versa, utan att uppgifternas innehåll ändras.

3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att specificera de dataelement som ska utbytas via EU CSW-CERTEX i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

4.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta särskilda regler för det informationsutbyte som avses i punkterna 1 och 2, inbegripet, när så är lämpligt, särskilda regler för att säkerställa skyddet av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2.

AVSNITT 2

YTTERLIGARE DIGITALT SAMARBETE I SAMBAND MED ICKE-

TULLRELATERADE UNIONSFORMALITETER

Artikel 11

Rationalisering av fullgörandet av tullformaliteter och icke-tullrelaterade

unionsformaliteter

För varor som omfattas av någon av de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan ska de nationella enda kontaktpunkterna för tullen tillhandahålla följande funktioner:

a)Att göra det möjligt för ekonomiska aktörer att lämna den relevanta information som krävs för fullgörandet av tillämpliga tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter.

b)Att för ekonomiska aktörer tillgängliggöra elektronisk återkoppling om klarering av varor från de tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter som ansvarar för fullgörandet av tillämpliga tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter.

Artikel 12

Icke-tullrelaterade unionsformaliteter som omfattas av ytterligare digitalt samarbete

1.En icke-tullrelaterad unionsformalitet som förtecknas i bilagan ska omfattas av artikel 8.3 c, artiklarna 11–15 och artikel 16.2, förutsatt att kommissionen i enlighet med punkt 2 i den här artikeln har fastställt att en sådan formalitet uppfyller kriterierna i den punkten.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa vilka av de i bilagan förtecknade icke-tullrelaterade unionsformaliteterna som uppfyller följande kriterier:

a)Flera uppgifter som krävs för ansökan om styrkande dokument och för tulldeklarationen överlappar varandra.

b)Antalet styrkande dokument som utfärdats i unionen för den specifika formaliteten är inte försumbart.

c)Det motsvarande icke-tullrelaterade unionssystem som avses i bilagan kan identifiera den ekonomiska aktören med hjälp av registrerings- och identitetsnumret för ekonomiska aktörer (Eori-numret).

d)Tillämplig icke-tullrelaterad unionslagstiftning medger att den specifika formaliteten fullgörs genom de nationella enda kontaktpunkterna för tullen i enlighet med artikel 11.

3.Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2.

Artikel 13

Harmonisering och rationalisering av uppgifter

1.Kommissionen ska identifiera de uppgifter som är gemensamma för tulldeklarationen och motsvarande ansökan om styrkande dokument och identifiera de ytterligare dataelement som endast krävs enligt icke-tullrelaterad unionslagstiftning.

2.De ytterligare dataelement som avses i punkt 1 ska identifieras med motsvarande akronym för den icke-tullrelaterade unionsformalitet som förtecknas i bilagan, följd av suffixet ”datamängd för behörig partnermyndighet”.

3.De tulldeklarationsuppgifter och ytterligare dataelement som avses i punkt 1 och som krävs för att hänföra varorna till ett särskilt tullförfarande ska utgöra en integrerad deklaration som innehåller alla uppgifter som tullmyndigheterna och de behöriga partnermyndigheterna behöver för klarering av varor.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att identifiera, å ena sidan, de dataelement som är gemensamma för både tulldeklarationen och ansökan om styrkande dokument och, å andra sidan, datamängden för behörig partnermyndighet enligt var och en av de relevanta unionsakter som är tillämpliga på de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan.

Artikel 14

Ekonomiska aktörers inlämning av tulluppgifter och icke-tullrelaterade unionsuppgifter

1.Vid tillämpning av artikel 11 a får nationella enda kontaktpunkter för tullen göra det möjligt för ekonomiska aktörer att lämna in en integrerad deklaration som innehåller datamängderna för behöriga partnermyndigheter tillsammans med den tulldeklaration som inges innan varorna anmäls i enlighet med artikel 171 i förordning (EU) nr 952/2013.

2.Den integrerade deklaration som lämnas in i enlighet med punkt 1 ska utgöra både tulldeklaration och ansökan om styrkande dokument.

Artikel 15

Ytterligare informationsutbyte via EU CSW-CERTEX

1.EU CSW-CERTEX ska för nedanstående ändamål möjliggöra det informationsutbyte som krävs mellan nationella enda kontaktpunkter för tullen och icke-tullrelaterade unionssystem:

a)Översändande av de uppgifter som har identifierats som gemensamma för tulldeklarationen och motsvarande ansökan om styrkande dokument i enlighet med artikel 13.4 samt tillämpliga datamängder för behöriga partnermyndigheter, så att dessa kan fullgöra sina skyldigheter i fråga om relevanta formaliteter i enlighet med icke-tullrelaterad unionslagstiftning.

b)Översändande till ekonomiska aktörer i enlighet med artikel 11 b av eventuell återkoppling från behöriga partnermyndigheter som införts i tillämpliga icketullrelaterade unionssystem.

2.Om en ekonomisk aktör är registrerad hos tullmyndigheterna i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 952/2013 ska Eori-numret användas för det informationsutbyte som avses i punkt 1.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta förfaranden för det informationsutbyte som avses i punkt 1, inbegripet, när så är lämpligt, särskilda regler för skyddet av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2.

AVSNITT 3

ANDRA FÖRFARANDEREGLER FÖR ICKE-TULLRELATERADE

UNIONSFORMALITETER

Artikel 16

Behöriga partnermyndigheters användning av Eori-systemet

För utförandet av sina uppgifter ska behöriga partnermyndigheter ha åtkomst till det Eorisystem som inrättats i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 952/2013, så att de kan validera relevanta uppgifter om ekonomiska aktörer som lagras i det systemet.

Artikel 17

Nationella samordnare

Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska fungera som nationell samordnare för miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Den nationella samordnaren ska utföra följande uppgifter:

a)Att fungera som nationell kontaktpunkt för kommissionen i alla frågor som rör genomförandet av denna förordning.

b)Att på nationell nivå främja samarbete mellan tullmyndigheter och nationella behöriga partnermyndigheter och samordna verksamheten rörande anslutningen mellan den nationella enda kontaktpunkten för tullen och EU CSW-CERTEX, i syfte att stödja genomförandet av denna förordning.

Kapitel V

Kostnader för EU CSW-CERTEX, arbetsprogram samt

övervakning och rapportering

Artikel 18

Kostnader

1.Unionen ska bära kostnaderna för utveckling, integrering och drift av EU CSW- CERTEX och dess gränssnitt mot icke-tullrelaterade unionssystem.

2.Varje medlemsstat ska bära kostnaderna för utveckling, integrering och drift av sin nationella enda kontaktpunkt för tullen och dess anslutning till EU CSW-CERTEX.

Artikel 19

Arbetsprogram

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett arbetsprogram för att stödja genomförandet av de bestämmelser i denna förordning som rör anslutningen av de icketullrelaterade unionssystem som avses i bilagan till EU CSW-CERTEX och integreringen av respektive icke-tullrelaterade unionsformaliteter. Arbetsprogrammet ska hållas uppdaterat. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2.

Artikel 20

Övervakning och rapportering

1.Kommissionen ska regelbundet övervaka hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar.

2.Kommissionen ska regelbundet utvärdera resultatet av EU CSW-CERTEX.

3.Senast den 31 december 2027 och därefter vart tredje år ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning. Rapporten ska också innehålla information om den övervakning och utvärdering som utförts i enlighet med punkterna 1 och 2.

4.Medlemsstaterna ska på begäran av kommissionen tillhandahålla all information som är nödvändig för den rapport som avses i punkt 3.

Kapitel VI

Förfaranden för antagande av genomförandeakter och delegerade

akter, ändringar av förordning (EU) nr 952/2013 och

slutbestämmelser

Artikel 21

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.4, 10.3 och 13.4 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.4, 10.3 och 13.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 5.4, 10.3 och 13.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 22

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av tullkodexkommittén, som inrättats genom förordning (EU) nr 952/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 23

Ändringar av förordning (EU) nr 952/2013

Förordning (EU) nr 952/2013 ska ändras på följande sätt:

(1) I artikel 5.2 ska följande led läggas till:

”e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]* och bestämmelser som kompletterar eller genomför den.

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...] av den [datum] om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 (EUT L [...], DD/MM/ÅÅÅÅ, s. XX).”

(2) I artikel 163.1 ska följande stycke läggas till:

”De styrkande dokumenten för de tillämpliga icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan till förordning (EU) [...] ska anses innehas av deklaranten och stå till tullmyndigheternas förfogande vid den tidpunkt då tulldeklarationen inges, om dessa myndigheter kan erhålla de nödvändiga uppgifterna från motsvarande icke-tullrelaterade unionssystem via systemet med en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg, i enlighet med artikel 10.1 a och c i den förordningen.”

Artikel 24

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5.2 och 5.3, artikel 8.3 a och b samt artikel 10 ska tillämpas på var och en av de icketullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan från och med de datum som anges där.

Artikel 8.3 c, artikel 11, artikel 13.1, 13.2 och 13.3, artikel 14 samt artikel 15.1 och 15.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2031.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande
[...]	[...]

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013

– PLAN/2017/1149 - TAXUD

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen43

- Tullunionen

- Strategin för e-förvaltning och digitalisering

1.3.Typ av förslag eller initiativ  Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd44  Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

 Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Europeiska kommissionens meddelande från 2016 om utveckling av EU:s tullunion och dess styrning (COM(2016) 813 final)45

GD Skatter och tullars strategiska plan för 2016–202046

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om handlingsplanen för att föra tullunionen till nästa nivå – en handlingsplan för en stark och modern tullunion (PLAN/2020/6296)

Tallinnförklaringen om e-förvaltning (Europeiska unionens råd under det estniska ordförandeskapet den 6 oktober 2017)47.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål

1.Förstärkt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga myndigheter med ansvar för att kontrollera efterlevnaden av de icke-tullrelaterade formaliteter

43Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

44I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

45https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/com_2016_813_en.pdf

46https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/strategic-plan-2016-2020-dg-taxud_march2016_en.pdf

47https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration

som måste fullgöras vid internationell handel (nedan kallade behöriga partnermyndigheter), i syfte att utvidga och förbättra den it-pilotlösning som utvecklats av GD Skatter och tullar48. Denna lösning skulle på ett enhetligt sätt koppla samman de nationella tullsystemen med EU:s system för hantering av icke-tullrelaterade formaliteter, för att möjliggöra ett systematiskt och automatiserat informationsutbyte mellan de två miljöerna.

2.Förbättrad kontroll av att gränsöverskridande formaliteter efterlevs. Informationsutbytet mellan tullmyndigheters och andra myndigheters system skulle möjliggöra automatiserade tullkontroller av styrkande dokument, elektronisk återkoppling i fråga om tullklarering till behöriga partnermyndigheter och en bättre integrering av tillämpliga tullförfaranden och icke-tullrelaterade förfaranden.

3.Förenklade förfaranden för klarering av varor för ekonomiska aktörer genom att man fastställer en ram för harmonisering av uppgifter och möjliggör återanvändning av uppgifter som tillhandahållits av ekonomiska aktörer.

4.EU-omfattande kvantitetsförvaltning i samband med icke-tullrelaterade formaliteter.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Kommissionen kommer att se till att det finns arrangemang för att övervaka och utvärdera hur en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar i förhållande till de huvudsakliga policymålen. Politiska prioriteringar och relaterade resurser beskrivs i avsnitten 1.5.1 och 3 i detta dokument.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Medlemsstaternas tullförvaltningar: Initiativet kommer att spara betydande tid i tullklareringen, eftersom de styrkande dokument som rör de icke-tullrelaterade formaliteter som ingår i tillämpningsområdet kommer att levereras via EU CSW- CERTEX till tullens it-system från respektive EU-system. Detta skapar möjligheter till automatiserad kontroll och minskar beroendet av dokumentkontroller som utförs av tullen manuellt, vilket kommer att spara personalresurser och i slutändan utöka tullförvaltningarnas kontrollkapacitet. Förbättringen märks särskilt när det gäller sådana rättsliga formaliteter där kvantiteter av godkända varor kan delas upp på flera tulldeklarationer, genom att en funktion för automatiserad kvantitetsförvaltning införs på EU-nivå. Denna funktion möjliggör en automatisk kontroll av ”avskrivningar” i hela unionen, vilket förhindrar att varor utöver den tillåtna kvantiteten klareras. Dessutom kommer förslaget att säkerställa förenkling av uppgifter och harmonisering av uppgifter för tullformaliteter och uppgifter för icketullrelaterade formaliteter samt en bättre sammanjämkning av förfarandena. Man förväntas också uppnå en förbättrad riskhantering till följd av den ökade mängd

48Projektet för en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg (EU CSW-CERTEX).

elektroniska uppgifter som erhålls från ekonomiska aktörer inom ramen för tulldeklarationen och det förenklade uppgiftsutbytet mellan myndigheter.

Behöriga partnermyndigheter: Initiativet kommer att förbättra efterlevnaden av och efterlevnadskontrollen i fråga om de icke-tullrelaterade formaliteter som ingår i tillämpningsområdet. I synnerhet är den automatiserade kvantitetsförvaltningen på EU-nivå ett kontrollverktyg för att undvika bedräglig användning av styrkande dokument utöver de tillåtna kvantiteterna. Det automatiska informationsutbytet mellan myndigheterna kommer dessutom att undanröja risken för att varor klareras med förfalskade styrkande dokument. En standardisering av informationsutbytet mellan de behöriga partnermyndigheternas EU-system och de nationella tullsystemen kommer vidare att ge möjlighet att harmonisera de nationella tullförvaltningarnas genomförande av icke-tullrelaterad lagstiftning i hela EU.

Ekonomiska aktörer: Förbindelser mellan myndigheter i form av informationsutbytet mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter förväntas leda till stora effektivitetsvinster och tidsbesparingar när det gäller klarering av varor. I synnerhet kommer de ekonomiska aktörerna att gynnas av det direkta automatiska utbytet mellan myndigheter som innebär att de inte behöver uppvisa styrkande dokument fysiskt för tullklarering. Dessutom kommer tullmyndigheterna i de flesta fall att kunna verifiera de styrkande dokumenten på ett automatiserat sätt, vilket minskar den tid och de resurser som de ekonomiska aktörerna behöver för att medverka i dokumentkontroller. Med tanke på att den automatiska verifieringstjänsten för styrkande dokument är tillgänglig dygnet runt kan standardärenden klareras även utanför normal arbetstid. Dessutom kommer en enda kontaktpunkt (förslagets del om förbindelser mellan myndigheter och företag) att förenkla fullgörandet av rättsliga formaliteter och åtgärda viktiga problem, såsom behovet av att lämna liknande information till flera myndigheter för samma varubefordringar.

Privatpersoner: Bättre efterlevnad av och efterlevnadskontroll i fråga om icketullrelaterade EU-formaliteter kommer att ha positiva effekter när det gäller att värna folkhälsa och annat skydd, öka säkerheten, bevara kulturarvet och skydda djurs välbefinnande och miljön. Förenklingen av rättsliga formaliteter och minskningen av klareringstiden och de resurser som krävs för att hantera formaliteterna kan i slutändan gynna privatpersoner, eftersom lägre kostnader kan överföras till dem i form av lägre priser.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

–Antalet icke-tullrelaterade formaliteter som ingår i initiativet under ett visst år och antalet avtal som undertecknas mellan GD Skatter och tullar och partnergeneraldirektorat när det gäller formaliteter som ingår i initiativet.

–Antalet tulldeklarationer som omfattas av automatiskt utbyte av uppgifter via EU CSW-CERTEX och antalet framställningar per medlemsstat till EU CSW-

CERTEX.

–Antalet avvikelser och försök till bedrägeri som upptäckts genom automatisk korskontroll av information.

–Träffrekvens för dokumentkontroller och fysiska kontroller (efter den systematiska automatiska korskontroll av information som möjliggörs via EU CSW-CERTEX) och mängden upptäckta varor som inte uppfyller kraven.

–Andelen automatiserade kontroller som inte åtföljs av manuella ingripanden (dokumentation av fysiska kontroller).

–Antalet integrerade deklarationer49 som inges via de nationella enda kontaktpunkterna.

–Den genomsnittliga tid som krävs för klarering av relevanta varor.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Under årens lopp har kommissionen och EU:s medlemsstater gjort ett antal

åtaganden om att utveckla en enda kontaktpunkt på tullområdet. I 2008 års e- tullbeslut50 om en papperslös miljö för tullen och handeln uppmanades medlemsstaterna och kommissionen att sträva efter att upprätta en ram för tjänster

med en enda kontaktpunkt och göra den klar att tas i drift. Detta åtföljdes av Venedigförklaringen från 201451, där det föreslogs en successiv handlingsplan för att genomföra en enda kontaktpunkt för tullen i EU och utveckla dess rättsliga ram.

Vidare tillkännagav kommissionen i sitt meddelande från 2016 om utveckling av EU:s tullunion och dess styrning52 sina planer på att finna en fungerande lösning för att utveckla och inrätta en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Detta

upprepades i den första tvåårsrapporten om framstegen i utvecklingen av EU:s tullunion53, där det anges att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU är ett prioriterat område.

I linje med EU:s politiska prioriteringar inledde kommissionen under 2015 ett pilotprojekt som administreras gemensamt av generaldirektoratet för skatter och tullar (GD Skatter och tullar) och generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet: En enda kontaktpunkt för tullen i EU – Gemensam

veterinärhandling vid införsel (EU CSW-CVED). Detta tillhandahöll ett gränssnitt mellan de nationella tullsystemen och ett certifieringssystem på EU-nivå54 via GD Skatter och tullars centrala it-lösning. Därigenom kunde fem frivilligt deltagande medlemsstaters tullförvaltningar automatiskt kontrollera tre hälsointyg som krävs för införsel av produkter av animaliskt/icke-animaliskt ursprung. Genom det projekt för en enda kontaktpunkt hos tullen i EU för utbyte av intyg (EU CSW-CERTEX) som lanserades 2017 utvidgades pilotprojektet och förstärktes dess funktioner. I slutet av 2018 infördes nya intyg, och antalet deltagande medlemsstater ökade från fem till nio. Det rättsliga initiativ som föreslås kommer att bygga på den befintliga pilotlösning som utvecklats av GD Skatter och tullar och ålägga alla medlemsstater

att använda den för utbyte av information om ett antal rättsliga formaliteter för vilka den relevanta information som tullen behöver för klarering finns tillgänglig i

49Integrerad deklaration: all klareringsrelaterad information som krävs för att tullformaliteter och icketullrelaterade unionsformaliteter för internationell varuhandel ska kunna fullgöras.

50Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (EUT L 23, 26.1.2008, s. 21).

51http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-16507-2014-INIT/en/pdf (Venedigförklaringen är bifogad rådets slutsatser från december 2014).

52COM(2016) 813 final.

53Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Första tvåårsrapporten om framstegen i utvecklingen av EU:s tullunion och dess styrning (COM(2018) 524 final).

54Det integrerade veterinärdatasystemet (Traces).

elektroniska EU-system. Anslutningarna mellan EU CSW-CERTEX och framtida elektroniska EU-system kommer att upprättas successivt i takt med att nya rättsliga formaliteter införs. Täckningen av dessa formaliteter förväntas öka i och med integreringen av nya funktioner. I synnerhet kommer ett fullständigt och obligatoriskt deltagande för samtliga medlemsstater att möjliggöra en EU-omfattande automatisk kvantitetsförvaltning i samband med berörda formaliteter, vilket behövs för att uppnå en komplett efterlevnadskontroll, minska fel och bedrägerier och uppnå effektivitetsvinster över tiden.

I konsekvensbedömningen för det politiska förslaget skisseras en rad policyalternativ (inklusive en fortsättning av grundscenariot). Ett paket med rekommenderade alternativ föreslås för att skapa en ram för genomförandet av EU:s politik på detta område. Det består av tre alternativ, indelade i följande kategorier:

(a) Samarbete mellan olika länders myndigheter (alternativ 1: ett informationsutbyte mellan olika länders myndigheter om EU-formaliteter för vilka den relevanta information som tullen behöver för klarering finns tillgänglig i elektroniska EU-system).

(b)Samarbete mellan företag och myndigheter (alternativ 6: harmoniserade nationella enda kontaktpunkter som gör det möjligt för ekonomiska aktörer att vid en enda kontaktpunkt fullgöra tullformaliteter och icke-tullrelaterade formaliteter som ingår i tillämpningsområdet.

(c)En utvidgning av användningen av Eori-systemet för registrering och identifiering av ekonomiska aktörer till behöriga partnermyndigheter (alternativ 8ii).

Det rekommenderade paketets direkta ekonomiska kostnader för Europeiska kommissionen består av engångskostnader för genomförande och återkommande kostnader. Genomförandekostnaderna innefattar utveckling av verksamhetsmodeller och utgifter för it-hårdvara och programvara, programvaruutveckling, testning, införande, underhåll och ledning, utbildning och stöd i samband med ändrade förfaranden, och beräknas fasas ut över en sjuårsperiod, med ett tillämpningsområde på uppskattningsvis 15 rättsliga formaliteter. Utgångspunkten skulle vara den befintliga EU CSW-CERTEX-arkitekturen, som är i funktion för över hälften av dessa formaliteter55 och för vilken genomförande- och utvecklingskostnaderna under

55CHED-A (gemensamt hälsodokument för införsel av djur), tidigare CVED-A – ska införas i EU CSW- CERTEX före utgången av 2020.

CHED-P (gemensamt hälsodokument för införsel av animaliska produkter), tidigare CVED-P – ska införas i EU CSW-CERTEX före utgången av 2020.

CHED-D (gemensamt hälsodokument för införsel av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung), tidigare CED – ska införas i EU CSW-CERTEX senast i mitten av 2020.

CHED-PP (gemensamt hälsodokument för införsel av växter och växtprodukter) – ska införas i EU CSW- CERTEX senast i mitten av 2020.

COI (kontrollintyg) för import av ekologiska produkter – ska migreras till EU CSW-CERTEX före utgången av 2020.

Flegt (skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog) för import av timmer – ska migreras till EU CSW-CERTEX före utgången av 2020.

F-gaser (fluorerade växthusgaser) – ska införas i EU CSW-CERTEX före utgången av 2020. Ozonnedbrytande ämnen – ska införas i EU CSW-CERTEX senast i mitten av 2020.

den stegvisa genomförandeperioden uppskattas uppgå till 50 % av kostnaderna för integrering av nya formaliteter.

Från och med det åttonde året kommer genomförandekostnaderna att ersättas av återkommande kostnader för underhåll av hårdvara och programvara, regelbundna uppdateringar, fortsatt stöd och daglig drift.

Det rekommenderade paketet beräknas generera genomförandekostnader på totalt 64,730 miljoner euro jämnt fördelade över de sju första åren av det stegvisa genomförandet och 6,350 miljoner euro i årliga underhållskostnader när systemet är helt operativt.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

De problem som initiativet hanterar, särskilt otillräcklig samordning och

fragmenterad interoperabilitet mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter vid klarering av specifika varor, är till sin natur gränsöverskridande och inbegriper varubefordran över gränserna och EU-omfattande effekter av fel och bedrägerier i enskilda länder. EU är med tanke på sitt ansvar för tullunionen och de berörda icke-tullrelaterade formaliteterna optimalt lämpad att samordna åtgärder, ta itu med fragmenteringen och skapa stordriftsfördelar. Befintliga och förväntade nationella åtgärder har visat sig vara otillräckliga av framför allt följande skäl:

(a)En fortsatt fragmentering och bristande interoperabilitet skulle begränsa fördelarna med en gradvis digitalisering och modernisering av processer för klarering av vissa varor.

(b)De nationella initiativen skulle vara få på grund av resursbegränsningar och brist på vissa nyckelfunktioner, såsom kvantitetsförvaltning på EU-nivå.

(c)Pilotprojektet EU CSW-CERTEX (ett frivilligt initiativ) skulle tappa fart om det inte åtföljs av obligatoriska åtgärder. Många av medlemsstaternas tullmyndigheter har nu vant sig vid systemet och fasat ut de tidigare manuella och pappersbaserade processerna, och skulle inte längre kunna hantera de relevanta formaliteterna utan det.

Med tanke på EU:s roll när det gäller att modernisera tullunionen och förbättra kontrollen av att tullformaliteter och icke-tullrelaterade formaliteter efterlevs vid gränserna har EU en unik fördel när det gäller att omvärdera grundläggande praxis och förfaranden i den nuvarande fragmenterade modellen för efterlevnad av regelverket. Åtgärder på detta område på EU-nivå kommer att förbättra de rättsliga formaliteternas överensstämmelse med EU-lagstiftningen och ytterligare underlätta den gränsöverskridande befordran av varor. Detta kommer i sin tur att ge ett tydligt mervärde till samverkan mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter och till de ekonomiska aktörernas dagliga verksamhet. I slutändan kommer EU- åtgärder att få betydande sociala och miljörelaterade konsekvenser och skapa betydande ekonomiska fördelar för samhället som helhet.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

EU SW-CVED och dess efterföljare pilotprojektet EU CSW-CERTEX kan betraktas som en förebild för initiativet. En utvärdering av pilotprojektet som genomförts av GD Skatter och tullar bekräftade att det ligger i linje med intressenternas behov av effektivare klarering av varor och har gjort det möjligt för tullmyndigheterna att utföra automatiska kontroller av styrkande dokument. Samtidigt som förbehåll kan

uttryckas vad gäller projektets räckvidd hittills har EU CSW-CVED-pilotprojektet och EU CSW-CERTEX-projektet redan lett till harmonisering och utbyte av uppgifter i samband med de rättsliga formaliteter som täcks. Detta har i sin tur inneburit ett förbättrat samarbete mellan behöriga myndigheter. Det finns också en del begränsade belägg för att bedrägerier och mänskliga fel har minskat, särskilt genom minskat mänskligt ingripande och genom möjligheten till nationell kvantitetsförvaltning.

Det finns dock begränsningar som framför allt rör lösningens pilotkaraktär hittills, särskilt följande:

(a)Kvantitetsförvaltning på EU-nivå behövs för att täppa till luckor i kontrollen av efterlevnaden och förblir omöjlig utan ett fullständigt obligatoriskt deltagande av alla medlemsstater.

(b)Uppgraderingar av anslutningarna mellan systemen skulle krävas för att möjliggöra kontinuerliga realtidsuppdateringar (i stället för periodiska undersökningar).

(c)Det fortsatta behovet för ekonomiska aktörer att lämna in pappersdokument vid sidan av digitala dokument begränsar de fördelar som de ekonomiska aktörerna kan uppnå. För att lösa frågan krävs en rättslig ram som ger digitala signaturer ett rättsligt värde.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Detta lagstiftningsförslag täcks av det kommande Tull 2027-programmet och dess efterföljare. Det ingår i den pågående handlingsplanen för tullunionen (PLAN/2020/6296), som utformats för att uppfylla kommissionens prioritering att föra tullunionen till nästa nivå. Handlingsplanen kommer att föreslå en reviderad långsiktig strategi för tullunionen, inklusive lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder. Detta förslag utgör den första lagstiftningsåtgärden för att modernisera tullklareringsprocessen.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Genomförandet sker under en inledande period 2022–2029,

– som följs av fullskalig drift.

1.7.Planerad metod för genomförandet56

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– inom dess tjänstegrenar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

–  tredjeländer eller organ som de har utsett

–  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

–  organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–  offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Lagstiftningsförslaget kommer att skapa en harmoniserad och interoperabel miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Denna miljö inbegriper en uppsättning helt integrerade elektroniska tjänster som tillhandahålls på EU-nivå och nationell nivå för att sköta informationsutbyte mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter och för att rationalisera förfarandena för klarering av varor för ekonomiska aktörer. Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna att fortsätta att utveckla, underhålla och driva det

56Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

centrala elektroniska systemet (EU CSW-CERTEX), för att underlätta datautbyte mellan alla aktörer som är involverade i klarering av varor.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Regelbunden övervakning kommer så långt det är möjligt att bygga på källor på EU- nivå, såsom disaggregerade rapporter om tullunionens resultat och resultatet av verksamheten inom ramen för EU CSW-CERTEX och it-produkter och statistik. Nationella tullförvaltningar kommer att rådfrågas för att avgöra om och i vilken utsträckning det också är möjligt att använda andra källor.

Sex år efter ikraftträdandet av lagstiftningen och därefter vart tredje år bör kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar, inbegripet en övergripande utvärdering av EU CSW-CERTEX-systemet. Med tanke på att initiativet ännu inte kommer att vara fullt genomfört vid tidpunkten för den första utvärderingen kommer fokus att ligga på att bedöma framstegen, identifiera områden som kan förbättras och lägga fram rekommendationer för framtiden. I den andra utvärderingen kommer en mer summativ metod att användas.

Indikatorerna för övervakning väntas om möjligt inhämtas fortlöpande genom EU CSW-CERTEX-systemet. För utvärderingsändamål kommer årlig statistik att sammanställas och jämföras mellan på varandra följande år. Om möjligt kan en jämförelse göras med ett utgångsläge definierat som trenden för eller genomsnittet av de tre år som föregår igångsättningen av systemet.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

De största riskerna är kopplade till genomförandet av projektet som planerat. För det första skulle en potentiell brist på personalresurser och ekonomiska resurser kunna

uppstå till följd av budgetnedskärningar som ett resultat av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram 2021–202757. Dessutom uppstår en viktig riskfaktor på grund av projektets övergripande karaktär, som kräver ett aktivt deltagande av flera generaldirektorat och innebär att det är en mångfald icke-tullrelaterade formaliteter som ingår i tillämpningsområdet.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Utveckling av funktionella och tekniska specifikationer för och utformning, utveckling, testning, införande, drift och underhåll av EU CSW-CERTEX sker med hjälp av befintliga ramavtal med it-leverantörer, samförståndsavtal med andra generaldirektorat vid kommissionen samt servicenivåavtal med medlemsstaterna. Den befintliga harmoniseringen av verksamheter och it-miljön inom kommissionens generaldirektorat minskar risken för överlappande verksamheter.

De finansiella transaktionerna granskas i förväg i linje med GD Skatter och tullars kontrollsystem.

57COM(2018) 442.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Ingen beräkning anges, eftersom riskkontroll och riskbegränsning ingår i projektledningsstrukturen.

Risken för fel är begränsad (uppskattas för närvarande till 0,5 % för upphandlingsverksamheter).

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De åtgärder som genomförs av kommissionen kommer att bli föremål för förhands- och efterhandskontroller i enlighet med budgetförordningen. Kontrakt och överenskommelser om finansiering av genomförandet av denna förordning ska ge kommissionen och revisionsrätten rätt att utföra revisioner och inspektioner.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
		anslag
den


fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	från	från	enligt artikel 21.2 b
budget-
				kandidat	tredje-	i budget-
ramen	[Rubrik………………………...……………]	diff.	länder
				-länder	länder	förordningen

EJ TILLÄMPLIGT

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag			Bidrag
Rubrik i		anslag
den
den				från
fleråriga	Nummer		från Efta-	från		från	enligt artikel
budget-		Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-		från	enligt artikel
budget-		Diff./Icke-	59	kandidat-			21.2 b i budget-
ramen	[Rubrik………………………...……………]	diff.58	länder	länder60		tredje-	21.2 b i budget-
ramen	[Rubrik………………………...……………]	diff.58	länder	länder60		tredje-	förordningen
						länder	förordningen

1	03.05.01		Diff.	Nej	Nej	Nej	Nej

Ska	De deltagande	generaldirektoratens
fastställa	De deltagande	generaldirektoratens	Diff.	Nej	Nej	Nej	Nej
fastställa	budgetposter		Diff.	Nej	Nej	Nej	Nej
s	budgetposter
s

58Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

59Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

60Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

												Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

							De medel som anslås till detta lagstiftningsförslag täcks av den budget för
							tullprogrammet på 950 miljoner euro som kommissionen föreslog den 8 juni 2018 för
Rubrik i den fleråriga			Antal 1				nästa fleråriga budgetram 2021–2027. Även om detta initiativ inte medför några
budgetramen			Antal 1				ytterligare budgetkonsekvenser kommer dess faktiska genomförande att bero på om
budgetramen
							tillräckliga resurser ställs till förfogande som ett resultat av förhandlingarna om den
							fleråriga budgetramen 2021–2027.


GD: Skatter och tullar							År	År	År	År	År	År	Efter
GD: Skatter och tullar							202261	2023	2024	2025	2026	2027	202762

 Driftsanslag														TOTALT
03.05.01		Åtaganden			(1)		3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964		23,781
					(1)

		Betalningar			(2)		0,793	2,775	3,567	3,964	3,964	3,964	4,756	23,781
		Betalningar			(2)		0,793	2,775	3,567	3,964	3,964	3,964	4,756	23,781
Ej känt		Åtaganden				(1a)							9,190	9,189
						(1a)

		Betalningar				(2a)							5,918	5,918
		Betalningar				(2a)							5,918	5,918
Anslag av administrativ natur som finansieras				genom			EJ
ramanslagen för särskilda program	63						EJ
ramanslagen för särskilda program							TILLÄ
							TILLÄ
							MPLIG

61Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

62Detta innefattar anslag fram till och med 2030. Det årliga åtagandet från och med 2030 uppgår till 2,613.

63Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

				T

				EJ
Budgetrubrik (nr)		(3)		TILLÄ
Budgetrubrik (nr)		(3)		MPLIG
				MPLIG
				T

	Åtaganden		=1+1a	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	9,190	32,970
TOTALA anslag	Åtaganden	+3		3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	9,190	32,970
		+3

för GD Skatter och tullar	Betalningar		=2+2a	0,793	2,775	3,567	3,964	3,964	3,964	10,675	29,700
	Betalningar	+3		0,793	2,775	3,567	3,964	3,964	3,964	10,675	29,700
		+3

GD: Partnergeneraldirektorat				År	År	År	År	År	År	Efter
som deltar i initiativet				202264	2023	2024	2025	2026	2027	2027

 Driftsanslag											TOTALT
De deltagande generaldirektoratens	Åtaganden	(1)		3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964		23,781
De deltagande generaldirektoratens				3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964
budgetposter	Betalningar	(2)		0,793	2,775	3,567	3,964	3,964	3,964	4,756	23,781

De deltagande generaldirektoratens	Åtaganden		(1a)							9,190	9,189
De deltagande generaldirektoratens										9,190
budgetposter	Betalningar		(2a)							5,918	5,918

Anslag av administrativ natur som finansieras genom
ramanslagen för särskilda program65

Budgetrubrik (nr)		(3)

TOTALA anslag	Åtaganden		=1+1a	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	9,190	32,970
TOTALA anslag	Åtaganden	+3		3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	3,964	9,190	32,970
för partnergeneraldirektorat		+3


som deltar i initiativet	Betalningar		=2+2a	0,793	2,775	3,567	3,964	3,964	3,964	10,675	29,700

64Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

65Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

 TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	7,927	7,927	7,927	7,927	7,927	7,927	18,377	65,940

	Betalningar	(5)	1,585	5,549	7,134	7,927	7,927	7,927	21,35	59,400
	Betalningar	(5)	1,585	5,549	7,134	7,927	7,927	7,927	21,35	59,400

 TOTALA anslag av administrativ	natur som	(6)
finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)
finansieras genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6	7,927	7,927	7,927	7,927	7,927	7,927	18,377	65,940
TOTALA anslag	Åtaganden		7,927	7,927	7,927	7,927	7,927	7,927	18,377	65,940
för RUBRIK 1
för RUBRIK 1	Betalningar		1,585	5,549	7,134	7,927	7,927	7,927	21,35	59,400
i den fleråriga budgetramen		=5+ 6
i den fleråriga budgetramen

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

	TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)

		Betalningar	(5)
		Betalningar	(5)

	TOTALA anslag av administrativ natur som		(6)
finansieras genom ramanslagen för särskilda program			(6)
finansieras genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6
		=4+ 6
för RUBRIKERNA 1–4
för RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6
(referensbelopp)

	Rubrik i den fleråriga		5	”Administrativa utgifter”
	budgetramen		5	”Administrativa utgifter”
	budgetramen

										Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

						År	År	År	År	År	År	Efter
					2022		2023	2024	2025	2026	2027	2027

	GD: Skatter och tullar

	 Personalresurser				0,750		0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	1,950
	 Övriga administrativa utgifter
	TOTALT för GD Skatter och tullar	Anslag			0,750		0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	1,950

	GD: Partnergeneraldirektorat som
	deltar i initiativet

	 Personalresurser				0,570		0,570	0,570	0,570	0,570	0,570	1,620
	 Övriga administrativa utgifter
	TOTALT för partnergeneraldirektorat	Anslag			0,570		0,570	0,570	0,570	0,570	0,570	1,620
	som deltar i initiativet	Anslag			0,570		0,570	0,570	0,570	0,570	0,570	1,620
	som deltar i initiativet


	TOTALA anslag	(Summa åtaganden =
	för RUBRIK 5	(Summa åtaganden =			1,320		1,320	1,320	1,320	1,320	1,320	3,570
	för RUBRIK 5	summa betalningar)			1,320		1,320	1,320	1,320	1,320	1,320	3,570
	i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
	i den fleråriga budgetramen

										Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

						År	År	År	År	År	År	Efter
						2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027

	TOTALA anslag	Åtaganden				9,247	9,247	9,247	9,247	9,247	9,247	21,947

SV					52								SV

för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga	Betalningar	2,905	6,869	8,454	9,247	9,247	9,247 24,920
budgetramen

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och

resultatbeteck-

ning

Genom

67 snittlig

 Typ a kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1–368

Utveckling, integrering och drift av systemet EU CSW-CERTEX, vilket kommer att bidra till de tre specifika målen

År	TOTALT för	År
2022–202866	genomförandefasen	Från och med 2029

Nr	Kostn.	Nr	Kostn.	Nr	Kostn.

Ej	9,247	Ej	64,730	Ej	6,350
tillä		tillämpli		tillämpli
mpli		gt		gt
gt

	Ej	9,247	Ej	64,730	Ej	6,350
	Ej		Ej		Ej	6,350
TOTALA KOSTNADER	tillä	per	tillämpli	Totalt	tillämpli	per driftsår
	mpli	per	gt	Totalt	gt
	mpli	genomförand	gt	genomför	gt
		genomförand		genomför

66Årlig kostnad

67De resultat som ska anges är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

68Mål som redovisas under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

	gt	eår		andefas

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				År			År			År			År			År		År		Efter		TOTALT
			202269		2023			2024			2025			2026			2027		2027			TOTALT


	RUBRIK 5
	i den fleråriga budgetramen

Personalresurser			1,320			1,320			1,320			1,320		1,320			1,320		3,570		11,490

Övriga administrativa utgifter

	Delsumma RUBRIK 5		1,320			1,320			1,320			1,320		1,320			1,320		3,570		11,490
	i den fleråriga budgetramen		1,320			1,320			1,320			1,320		1,320			1,320		3,570		11,490
	i den fleråriga budgetramen


	Utanför RUBRIK 570
	i den fleråriga budgetramen

	Personalresurser

	Andra	utgifter
	av administrativ natur

	Delsumma
	för belopp utanför RUBRIK 5
	i den fleråriga budgetramen


	TOTALT		1,320				1,320			1,320			1,320		1,320			1,320		3,570		11,490

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

69Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

70Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År	År	År	År	År	År	Efter 2027
		2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid
kommissionens kontor i medlemsstaterna) GD		5	5	5	5	5	5
Skatter och tullar

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid								5/471
kommissionens kontor i medlemsstaterna) GD								5/471
Skatter och tullar

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid
kommissionens kontor i medlemsstaterna)		3,8	3,8	3,8	3,8	3,8	3,8
Kommissionen

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid								3,8/3,572
kommissionens kontor i medlemsstaterna)								3,8/3,572
Kommissionen

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

 Extern personal (i heltidsekvivalenter )73

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter
och vikarier finansierade genom ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda,
nationella experter, vikarier och unga experter som
tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 yy 74	- vid huvudkontoret
XX 01 04 yy 74

	- vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter
och vikarier som arbetar med indirekta
forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och
nationella experter som arbetar med direkta
forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT		8,8	8,8	8,8	8,8	8,8	8,8	8,8/7,575

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

715 under 2028 (genomförandefasens sista år) och 4 från och med 2029 (underhållsfas).

723,8 under 2028 (genomförandefasens sista år) och 3,5 från och med 2029 (underhållsfas).

73[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

74Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

758,8 under 2028 (genomförandefasens sista år) och 7,5 från och med 2029 (underhållsfas).

Tjänstemän och tillfälligt anställda

5 AD-tjänstemän hos GD Skatter och tullar

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

								För in så många år som behövs
				År	År	År	År	för att redovisa varaktigheten för	Totalt
				n	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen	Totalt
				n	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen
								(jfr punkt 1.6)

Ange	vilken		extern
organisation		eller	annan
källa	som	bidrar till
finansieringen

TOTALA		anslag	som
tillförs			genom
medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna76
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det						För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
							resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

76 När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.