Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar
–anpassning av svensk rätt till en ny
Ds 2020:22
Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar
–anpassning av svensk rätt till en ny
Ds 2020:22
SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser
Omslag: Regeringskansliets standard
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020
ISBN
ISSN
Innehåll
2.3Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2005:661) om nationellt identitetskort ................................ | 11 |
2.4Förslag till förordning om ändring i
utlänningsförordningen (2006:97)......................................... | 15 |
2.5Förslag till förordning om ändring i förordningen
4.2.3Regler om uppehållskort och permanenta
1
6.2Regler om uppehållshandlingar till
8.1Fotografering och fingeravtryckstagning i ärenden om
nationellt identitetskort ......................................................... | 53 |
8.2Personlig inställelse vid ansökan om nationellt
identitetskort .......................................................................... | 59 |
8.3Fotografering och fingeravtryckstagning i ärenden om
9.2Lagring i fråga om uppehållskort och permanenta
uppehållskort .......................................................................... | 71 |
2
Ds 2020:22
3
Ds 2020:22 | ||
Bilaga 2 | Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 ....................... | 127 |
Bilaga 3 | Rådets förordning (EG) nr 380/2008 ......................... | 135 |
Bilaga 4 | Europaparlamentets och rådets förordning (EU) | |
2017/1954...................................................................... | 143 |
4
1 Sammanfattning
Den 20 juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet. Förordningen ska tillämpas från och med den 2 augusti 2021.
Förordningen skärper säkerhetskraven i fråga om identitetskort som medlemsstaterna utfärdar till sina medborgare och uppehållshandlingar som medlemsstaterna utfärdar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet inom unionen. För svensk del är förordningen tillämplig på följande handlingar:
–Nationellt identitetskort som utfärdas av passmyndigheterna, dvs. Polismyndigheten samt vissa ambassader och konsulat.
–Intyg om permanent uppehållsrätt som utfärdas av Migrationsverket.
–Uppehållskort och permanent uppehållskort som utfärdas av Migrationsverket.
De skärpta säkerhetskraven innebär i huvudsak att identitetskort, uppehållskort och permanent uppehållskort ska utfärdas i enhetliga format och med ett visst innehåll. Ansiktsbild och fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i de handlingarna. Vidare gäller att intyg om permanent uppehållsrätt ska innehålla vissa minimiuppgifter.
Svensk rätt behöver anpassas till förordningen i vissa avseenden och i promemorian föreslås därför ett antal författningsändringar. Förslagen innebär sammanfattningsvis följande:
–Det klargörs att nationella identitetskort, intyg om permanent uppehållsrätt, uppehållskort och permanenta uppehållskort ska
5
Sammanfattning | Ds 2020:22 |
ha den utformning och det innehåll som följer av den nya förordningen.
–Giltighetstiden för nationella identitetskort som utfärdas till barn under tolv år förkortas från fem till tre år.
–Inför utfärdandet av nationellt identitetskort, uppehållskort eller permanent uppehållskort ska den enskilde vara skyldig att låta sig fotograferas och, med vissa undantag, lämna fingeravtryck.
–Den som har ett nationellt identitetskort, ett uppehållskort eller ett permanent uppehållskort ska i vissa situationer vara skyldig att på nytt låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar de uppgifter som finns sparade i kortet.
Den nya regleringen gör det lättare att kontrollera om en handling är äkta och tillhör den person som visar upp den. Regleringen kan därigenom bidra till att motverka förfalskade dokument, bedrägerier och annan brottslighet liksom olaglig invandring.
De nya nationella bestämmelserna föreslås träda i kraft samma dag som förordningen ska börja tillämpas, dvs. den 2 augusti 2021.
6
2 Författningsförslag
2.1Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)
Härigenom föreskrivs att 5 a § passlagen (1978:302) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
5 a §1
Polismyndigheten ska övervaka att bestämmelserna i 5 § följs. Den som enligt 5 § ska medföra pass ska på begäran
1.överlämna passet till en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket, och
2.låta en befattningshavare enligt 1 ta passinnehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns sparade i passet.
Den som enligt 5 § i stället medför ett identitetskort utfärdat av en passmyndighet ska på begäran
1.överlämna identitetskortet till en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket, och
2. låta | en befattningshavare | 2. låta | en | befattningshavare |
enligt 1 ta en bild i digitalt | enligt 1 ta innehavarens finger- | |||
format av hans eller hennes | avtryck och en bild i digitalt | |||
ansikte för kontroll av att denna | format av hans eller hennes | |||
motsvarar | den ansiktsbild som | ansikte för kontroll av att dessa | ||
finns sparad i identitetskortet. | motsvarar | de | fingeravtryck och |
1Senaste lydelse 2015:336.
7
Författningsförslag | Ds 2020:22 |
den ansiktsbild som finns sparade i identitetskortet.
När en kontroll enligt andra stycket 2 eller tredje stycket 2 har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som då har tagits fram omedelbart förstöras.
Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021.
8
Ds 2020:22 | Författningsförslag |
2.2Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 9 kap. 8 b § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 9 kap. 8 g §, av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2019/20:178 Föreslagen lydelse
9kap. 8 b §
Vid en kontroll enligt 1 eller | Vid en kontroll enligt 1 eller | ||||||||||
9 § | är den | som | innehar | ett | 9 § | är den | som | innehar | ett | ||
uppehållstillståndskort, ett bevis | uppehållstillståndskort, | ett | |||||||||
om uppehållsstatus eller ett bevis | uppehållskort, | ett | permanent | ||||||||
för gränsarbetare skyldig att låta | uppehållskort, | ett | bevis | om | |||||||
en | polisman, | en | särskilt | uppehållsstatus eller ett bevis för | |||||||
förordnad passkontrollant | eller | gränsarbetare skyldig att låta en | |||||||||
en tjänsteman | vid Tullverket, | polisman, en särskilt förordnad | |||||||||
Kustbevakningen | eller | passkontrollant | eller | en | |||||||
Migrationsverket | fotografera | tjänsteman | vid | Tullverket, | |||||||
honom eller henne och ta hans | Kustbevakningen | eller | |||||||||
eller | hennes | fingeravtryck, | för | Migrationsverket | fotografera | ||||||
kontroll av att fotografiet och | honom eller henne och ta hans | ||||||||||
fingeravtrycken | motsvarar | det | eller | hennes | fingeravtryck, | för | |||||
fotografi och | de | fingeravtryck | kontroll av att fotografiet och | ||||||||
som | finns | sparade | i | fingeravtrycken motsvarar | det | ||||||
uppehållstillståndskortet | eller | fotografi och | de | fingeravtryck | |||||||
beviset. | som finns sparade i kortet eller | ||||||||||
beviset. |
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
9
Författningsförslag | Ds 2020:22 |
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||
8 g § | ||||||
En utlänning är skyldig att låta | ||||||
Migrationsverket | fotografera | |||||
honom eller henne och ta hans | ||||||
eller hennes fingeravtryck i ett | ||||||
ärende | om | utfärdande | av | |||
uppehållskort | eller | permanent | ||||
uppehållskort. | ||||||
Skyldigheten | att | låta | ||||
Migrationsverket ta fingeravtryck | ||||||
gäller inte om utlänningen är | ||||||
under sex år eller om det är fysiskt | ||||||
omöjligt för utlänningen att lämna | ||||||
fingeravtryck. | ||||||
Ett | fotografi | och | två | |||
fingeravtryck ska sparas i ett | ||||||
lagringsmedium | i | kortet. | ||||
Fingeravtryck som inte sparats i | ||||||
ett sådant medium och de | ||||||
biometriska data som tas fram ur | ||||||
fingeravtrycken och ur fotografiet | ||||||
ska omedelbart förstöras när kortet | ||||||
har lämnats ut eller, om kortet inte | ||||||
har lämnats ut, när det har gått 90 | ||||||
dagar från den dag då det | ||||||
utfärdades. | Om | ärendet | har | |||
avgjorts utan att kort har utfärdats | ||||||
ska fingeravtrycken | och | de | ||||
biometriska data som tas fram ur | ||||||
fingeravtrycken och ur fotografiet | ||||||
omedelbart förstöras. |
Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021.
10
Ds 2020:22 | Författningsförslag |
2.3Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort
dels att 19 § ska upphöra att gälla,
dels att
dels att det ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||
1 a § | ||||
Det nationella identitetskortet | ||||
ska ha den utformning och det | ||||
innehåll som följer av Europapar- | ||||
lamentets | och rådets | förordning | ||
(EU) 2019/1157 av den 20 juni | ||||
2019 om säkrare identitetskort för | ||||
unionsmedborgare och uppehålls- | ||||
handlingar | som utfärdas | till | ||
unionsmedborgare | och | deras | ||
familjemedlemmar när de utövar | ||||
rätten till fri rörlighet. |
2 §1
Den som ansöker om ett | Den som ansöker om ett |
nationellt identitetskort ska | nationellt identitetskort ska |
inställa sig personligen hos pass- | inställa sig personligen hos pass- |
myndigheten. En passmyndighet | myndigheten. |
utom riket kan dock medge att | |
personen inställer sig hos ett om- | |
bud för myndigheten eller, om det | |
finns särskilda skäl, efterge kravet | |
på personlig inställelse. |
1Senaste lydelse 2013:509.
11
Författningsförslag | Ds 2020:22 |
3 §2
En ansökan om ett nationellt identitetskort ska göras skriftligen och undertecknas av sökanden i närvaro av den person som tar emot den. Kravet på att ansökan ska undertecknas gäller inte den
som inte kan skriva sitt namn. | |||
Sökanden är skyldig att i samband med ansökan | |||
1. låta passmyndigheten ta en | 1. låta | passmyndigheten | ta |
bild i digitalt format av sökan- | sökandens | fingeravtryck och | en |
dens ansikte, | bild i digitalt format av sökan- | ||
dens ansikte, |
2.styrka sin identitet, sitt svenska medborgarskap och övriga personuppgifter, och
3.ge in ett skriftligt medgivande från vårdnadshavare, om sökanden är under arton år och det inte finns synnerliga skäl att ändå utfärda ett nationellt identitetskort.
Regeringskansliet får meddela | Kravet på att lämna finger- |
föreskrifter om att sökanden vid | avtryck gäller inte barn under sex |
ansökan vid en passmyndighet | år och personer som av fysiska skäl |
utom riket är skyldig att i | är förhindrade att lämna finger- |
samband med ansökan om ett | avtryck. |
nationellt identitetskort ge in ett | |
välliknande fotografi. |
Om ett nationellt identitetskort tidigare har utfärdats för sökanden och det inte har förstörts, förkommit eller makulerats, ska kortet, om det fortfarande är giltigt, ges in för makulering i samband med ansökan. Det gäller inte om särskilda skäl föranleder
annat. | ||
4 § | ||
Ansiktsbilden enligt 3 § andra | Fingeravtrycken och ansikts- | |
stycket 1 får sparas i ett lagrings- | bilden enligt 3 § andra stycket 1 | |
medium i identitetskortet. De | ska sparas i ett lagringsmedium i | |
biometriska data som tas fram ur | identitetskortet. | |
ansiktsbilden | skall omedelbart | |
förstöras när | identitetskortet har | |
lämnats ut eller ansökan har | ||
återkallats eller avslagits. |
2Senaste lydelse 2013:509.
12
Ds 2020:22 | Författningsförslag |
Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur ansiktsbilden ska omedelbart förstöras när identitetskortet har lämnats ut eller, om kortet inte har lämnats ut, när det har gått 90 dagar från den dag då det utfärdades. Om ansökan har återkallats eller avslagits ska uppgifterna omedelbart förstöras.
5 §
Ett nationellt identitetskort | Ett nationellt identitetskort | |||
skall utfärdas med en giltighets- | ska utfärdas med en giltighetstid | |||
tid av fem år. För sökande som | av fem år. | |||
kan antas komma att förlora eller | ||||
befrias från sitt svenska medbor- | ||||
garskap skall kortet ges giltighet | ||||
endast till den tidpunkt då med- | ||||
borgarskapet beräknas upphöra. | ||||
En kortare giltighetstid än fem | ||||
år ska gälla i följande fall: | ||||
1. När sökanden inte har fyllt | ||||
tolv år. Kortet ska då vara giltigt i | ||||
tre år. | ||||
2. När | sökanden | av | fysiska | |
skäl är tillfälligt förhindrad att | ||||
lämna fingeravtryck. Kortet ska | ||||
då vara giltigt i högst ett år. | ||||
3. När | sökanden | kan | antas | |
komma att förlora eller befrias | ||||
från sitt svenska medborgarskap. | ||||
Kortet ska då vara giltigt endast | ||||
till den tidpunkt då medborgar- | ||||
skapet beräknas upphöra. | ||||
Polismyndigheten får meddela | ||||
föreskrifter | om en kortare | giltig- |
13
Författningsförslag | Ds 2020:22 |
hetstid än tre år när identitetskort | |||||||
utfärdas inom landet för barn som | |||||||
ännu inte har förvärvat person- | |||||||
namn. Regeringskansliet | (Utri- | ||||||
kesdepartementet) | får | meddela | |||||
motsvarande föreskrifter | för | ||||||
passmyndigheter utomlands. | |||||||
18 § | |||||||
Ansiktsbilden enligt 3 § andra | Fingeravtrycken | enligt | 3 | § | |||
stycket 1 och 16 § 3 samt de | andra stycket 1 och ansiktsbilden | ||||||
biometriska data som kan tas fram | enligt 3 § andra stycket 1 och 16 § | ||||||
ur en sådan ansiktsbild får inte | 3 får inte användas vid sökning | ||||||
användas vid sökning med hjälp | med hjälp av automatiserad be- | ||||||
av automatiserad behandling. | handling. | Detsamma | gäller | de | |||
biometriska data som kan tas fram | |||||||
ur fingeravtrycken och ansikts- | |||||||
bilden. | |||||||
Om en myndighet har ge- | Om en myndighet har ge- | ||||||
nomfört en kontroll av huruvida | nomfört en kontroll av om inne- | ||||||
innehavarens | ansikte motsvarar | havarens | fingeravtryck | eller | |||
ansiktsbilden | i lagringsmediet, | ansikte motsvarar fingeravtryck- | |||||
skall den ansiktsbild och de | en eller ansiktsbilden i lagrings- | ||||||
biometriska data som därvid har | mediet, ska de fingeravtryck och | ||||||
tagits fram omedelbart förstöras. | den ansiktsbild samt de biomet- | ||||||
riska data som då har tagits fram | |||||||
omedelbart förstöras. |
1.Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2021.
2.Ett nationellt identitetskort som har utfärdats enligt äldre bestämmelser och inte återkallats gäller fortfarande under den tid som anges i identitetskortet.
14
Ds 2020:22 | Författningsförslag |
2.4Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)
Härigenom föreskrivs att det i utlänningsförordningen (2006:97) ska införas en ny paragraf, 3 a kap. 11 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 a kap.
11 §1
Uppehållskort och permanent uppehållskort ska ha den utformning och det innehåll som följer av Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för
unionsmedborgareoch uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet.
Intyg om permanent uppehållsrätt ska innehålla de uppgifter som följer av artikel 6
förstastycketi Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157.
Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2021.
1Tidigare 11 § upphävd genom 2014:185.
15
Författningsförslag | Ds 2020:22 |
2.5Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten
Härigenom föreskrivs att bilagan till förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Bilaga1
Polismyndigheten ska upprätthålla funktionen att vara
1.nationell enhet för den internationella kriminalpolisorganisationen Interpol och för den Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol),
2.sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6),
3.nationell kontaktpunkt
a)enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den 31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar och komponenter och ammunition till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,
b)för att skicka och ta emot sådan information som avses i artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005 för bekämpande av nukleär terrorism, och
c)för att ta emot och besvara framställningar om hjälp enligt artikel 8 bis 4 i Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14 oktober 2005,
4. a) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem (SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella delen av SIS enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 och rådets beslut 2007/533/ RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II),
b)kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt rådets beslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat
1Senaste lydelse 2019:1174.
16
Ds 2020:22 | Författningsförslag |
informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater,
c)nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott,
d)nationell kontaktpunkt för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG,
e)nationell enhet för Cepol enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF,
f)nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen,
g)kontaktpunkt för framställningar om inrättande av gemensamma patruller eller genomförande av andra gemensamma insatser enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet,
h)central åtkomstpunkt enligt artikel 3.3 i rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott,
i)centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll,
17
Författningsförslag | Ds 2020:22 |
j)nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE- direktivet), i den ursprungliga lydelsen, utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen,
k)operativ nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF,
l)nationell samordningscentral för informationsutbyte och samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur),
m) kontrollmyndighet enligt | m) kontrollmyndighet enligt | ||
artikel 6 i Europaparlamentets | artikel 6 i Europaparlamentets | ||
och rådets förordning (EU) nr | och rådets förordning (EU) nr | ||
603/2013 av den 26 juni 2013 om | 603/2013 av den 26 juni 2013 om | ||
inrättande av Eurodac för jäm- | inrättande av Eurodac för jäm- | ||
förelse av fingeravtryck för en | förelse av fingeravtryck för en | ||
effektiv tillämpning av förord- | effektiv tillämpning av förord- | ||
ning (EU) nr 604/2013 om krite- | ning (EU) nr 604/2013 om krite- | ||
rier och mekanismer för att av- | rier och mekanismer för att av- | ||
göra vilken medlemsstat som är | göra vilken medlemsstat som är | ||
ansvarig för att pröva en ansökan | ansvarig för att pröva en ansökan | ||
om internationellt skydd som en | om internationellt skydd som en | ||
tredjelandsmedborgare | eller en | tredjelandsmedborgare | eller en |
statslös person har lämnat in i | statslös person har lämnat in i | ||
någon medlemsstat och för när | någon medlemsstat och för när | ||
medlemsstaternas brottsbekäm- | medlemsstaternas brottsbekäm- | ||
pande myndigheter begär jämfö- | pande myndigheter begär jämfö- | ||
relser med Eurodacuppgifter för | relser med Eurodacuppgifter för | ||
brottsbekämpande | ändamål, | brottsbekämpande | ändamål, |
samt om ändring av förordning | samt om ändring av förordning | ||
(EU) nr 1077/2011 om inrättan- | (EU) nr 1077/2011 om inrättan- | ||
de av en Europeisk byrå för den | de av en Europeisk byrå för den | ||
operativa förvaltningen av stora | operativa förvaltningen av stora | ||
säkerhet och rättvisa, och | säkerhet och rättvisa, |
18
Ds 2020:22Författningsförslag
n) kontaktpunkt enligt arti- | n) kontaktpunkt enligt arti- | ||
kel 54 i Europaparlamentets och | kel 54 i Europaparlamentets och | ||
rådets direktiv (EU) 2015/849 av | rådets direktiv (EU) 2015/849 av | ||
den 20 maj 2015 om åtgärder för | den 20 maj 2015 om åtgärder för | ||
att förhindra att det finansiella | att förhindra att det finansiella | ||
systemet används för penning- | systemet används för penning- | ||
tvätt eller finansiering av terro- | tvätt eller finansiering av terro- | ||
rism, om ändring av Europapar- | rism, om ändring av Europapar- | ||
lamentets och rådets förordning | lamentets och rådets förordning | ||
(EU) nr 648/2012 och om upp- | (EU) nr 648/2012 och om upp- | ||
hävande av Europaparlamentets | hävande av Europaparlamentets | ||
och rådets direktiv 2005/60/EG | och rådets direktiv 2005/60/EG | ||
och kommissionens direktiv | och kommissionens direktiv | ||
2006/70/EG, i lydelsen | enligt | 2006/70/EG, i lydelsen | enligt |
Europaparlamentets och | rådets | Europaparlamentets och | rådets |
direktiv (EU) 2018/843, | direktiv (EU) 2018/843, och |
o)kontaktpunkt vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet,
5.behörig myndighet enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende fonden för inre säkerhet,
6.nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt avtalet av den 16 december 2011 mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet, och
7.nationell rapportör i frågor som rör människohandel enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF.
19
Författningsförslag | Ds 2020:22 |
Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2021.
20
3 Ärendet
Det är stora skillnader på säkerhetsnivån i fråga om identitetskort som medlemsstaterna utfärdar till sina medborgare och i fråga om
uppehållshandlingar som medlemsstaterna utfärdar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Den stora variationen ökar risken för missbruk och förfalskningar och medför svårigheter för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet. När det gäller andra handlingar – t.ex. pass, uppehållstillstånd och viseringar – har gemensamma standarder införts under senare år.
Förra året beslutades gemensamma säkerhetsstandarder även för
nationella identitetskort och uppehållshandlingar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Då antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet. Den nya förordningen, i fortsättningen
Genom
1Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1954 av den 25 oktober 2017 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland.
21
Ärendet | Ds 2020:22 |
inom unionen. I denna promemoria analyseras
22
4
4.1Vad är syftet med
I avsaknad av en
Den nya förordningen har antagits i syfte att öka säkerheten och enhetligheten när det gäller nationella identitetskort och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar i enlighet med rörlighetsdirektivet1. Förordningen skärper säkerhetskraven i fråga om dessa handlingar (artikel 1).
Förordningen ska tillämpas från och med den 2 augusti 2021 (artikel 16).
1Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG.
23
Ds 2020:22 |
4.2Vilka regler innehåller
Förordningen harmoniserar utformningen av identitetskort och
uppehållshandlingar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar och inför en gemensam säkerhetsstandard för respektive handling. Det centrala i denna standard är att innehavarens fotografi och två fingeravtryck ska lagras i identitetskorten, uppehållskorten och de permanenta uppehållskorten. Nedan redovisas översiktligt de mest relevanta bestämmelserna i förordningen.
4.2.1Regler om nationella identitetskort
Identitetskort som medlemsstaterna utfärdar till sina medborgare ska enligt förordningen vara utformade på ett visst sätt och leva upp till vissa säkerhetskrav. Ett krav är att identitetskorten ska innefatta ett lagringsmedium (ett chip) med en ansiktsbild av innehavaren och två fingeravtryck i digitala format (artikel 3). Från kravet på att lämna fingeravtryck undantas barn under sex år och personer för vilka det är fysiskt omöjligt att lämna fingeravtryck. Barn under tolv år får undantas från kravet. Identitetskorten ska vara giltiga i minst fem och högst tio år (artikel 4). Gamla identitetskort, som inte lever upp till de nya säkerhetskraven, ska successivt fasas ut (artikel 5).
4.2.2Regler om vissa bevis och intyg
Bevis om registrering som utfärdas till unionsmedborgare som uppehåller sig i en mottagande medlemsstat i mer än tre månader samt intyg om permanent uppehållsrätt som utfärdas till unionsmedborgare ska innehålla vissa angivna minimiuppgifter (artikel 6).
4.2.3Regler om uppehållskort och permanenta uppehållskort
Uppehållskort och permanenta uppehållskort som utfärdas till unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat ska vara enhetligt utformade i det format som fastställs i förordning (EG) nr 1030/2002 i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/1954, och såsom den genomförs av
24
Ds 2020:22 |
genomförandebeslut C(2018)7767. Korten ska även ha en viss benämning och innehålla vissa standardiserade uppgifter (artikel 7).
Hänvisningen till förordning (EG) nr 1030/2002 innebär att korten ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller innehavarens ansiktsbild och två fingeravtryck. Vidare följer att fingeravtrycken ska tas från och med sex års ålder och att personer som det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck på ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck.
Uppehållskort och permanenta uppehållskort som inte uppfyller kraven enligt artikel 7 eller en viss minimisäkerhetsstandard ska successivt fasas ut (artikel 8).
4.2.4Vissa gemensamma regler
För identitetskorten, uppehållskorten och de permanenta uppehållskorten gäller ett antal gemensamma regler.
Av förordningen följer bl.a. att fotografi och fingeravtryck ska samlas in av kvalificerad och vederbörligen bemyndigad personal, som utsetts av de myndigheter som ansvarar för att utfärda handlingarna. För att säkerställa överensstämmelse mellan de biometriska kännetecknen och sökandens identitet ska sökanden även infinna sig personligen minst en gång under utfärdandeförfarandet för varje ansökan. Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att det finns lämpliga och effektiva förfaranden för insamling av fotografi och fingeravtryck och att förfarandena är förenliga med grundläggande fri- och rättigheter. Utom när det krävs för behandling enligt unionsrätten och nationell rätt ska det fotografi och de fingeravtryck som lagras för personalisering av identitetskort eller uppehållshandlingar förvaras på ett mycket säkert sätt och aldrig sparas längre än 90 dagar från den dag då handlingen utfärdats (artikel 10).
Det fotografi och de fingeravtryck som lagras i identitetskort och uppehållshandlingar får bara användas i enlighet med unionsrätten och nationell rätt av vederbörligen bemyndigad personal vid behöriga nationella myndigheter och unionsbyråer i syfte att kontrollera dels handlingens äkthet, dels innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara detaljer, när uppvisande av handlingen krävs enligt författning (artikel 11).
25
5 Utgångspunkter
5.1
En
Den nya
27
Utgångspunkter | Ds 2020:22 |
medlemsstaterna själva får avgöra hur länge ett identitetskort ska vara giltigt, inom ett visst spann. Utgångspunkten i denna promemoria är att bara göra de anpassningar av nationell rätt som är nödvändiga för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt EU- förordningen.
5.2Vilka handlingar gäller
Bedömning:
–nationella identitetskort,
–intyg om permanent uppehållsrätt, och
–uppehållskort och permanenta uppehållskort.
Skälen för bedömningen
Det enda svenska identitetskort som uppfyller dessa krav är det nationella identitetskort som utfärdas av Polismyndigheten samt vissa ambassader och konsulat med stöd av förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort. Detta kort utfärdas till svenska medborgare. Det innehåller en uppgift om att innehavaren är svensk medborgare och gör det möjligt att resa från Sverige till en annan medlemsstat utan pass (5 § passlagen [1978:302]). Det nationella identitetskortet är därmed ett sådant identitetskort som avses i rörlighetsdirektivet och som omfattas av
Förutom nationella identitetskort finns det en rad andra svenska handlingar som används i identifieringssyfte. Det handlar bl.a. om pass, identitetskort för folkbokförda i Sverige, körkort och SIS- märkta identitetskort. Pass omfattas inte av förordningen. Övriga
28
Ds 2020:22 | Utgångspunkter |
handlingar visar inte medborgarskap och kan inte användas vid resor inom EU. De omfattas därför inte heller av förordningen.
Från
Rörlighetsdirektivet är sedan en tid tillbaka en del av
29
Utgångspunkter | Ds 2020:22 |
Förordningen kan av den anledningen inte – för Sveriges del – tillämpas på sådana handlingar vilka fortsättningsvis inte behandlas i denna promemoria.
Härutöver är förordningen tillämplig på uppehållskort och permanenta uppehållskort som utfärdas i enlighet med artikel 10 respektive artikel 20 i rörlighetsdirektivet (artikel 2 c). Uppehållskort och permanenta uppehållskort utfärdas av Migrationsverket till en
5.3Ska nationella identitetskort finnas kvar?
Bedömning: Det nationella identitetskortet kommer att finnas kvar till dess att förslaget om ett nytt statligt identitetskort genomförs. I avvaktan på det ska det befintliga regelverket om nationella identitetskort anpassas till
Skälen för bedömningen: 2017 års
Utredningens förslag är att det nationella identitetskortet ska ersättas av ett nytt statligt identitetskort. För svenska medborgare ska det nya kortet kunna utfärdas med funktion som resehandling. Kortet ska regleras i en ny lag och en ny förordning. Förordningen om nationellt identitetskort ska upphävas. Utredningen föreslår att denna reform ska träda i kraft den 1 januari 2022. Betänkandet har remitterats och förslaget bereds nu inom Regeringskansliet.
Om förslaget genomförs kommer de statliga identitetskort som utfärdas med funktion som resehandling att omfattas av EU- förordningen.
30
Ds 2020:22 | Utgångspunkter |
2 augusti 2021 och något nytt statligt identitetskort kommer då inte att vara på plats. Det är inte möjligt att genomföra reformen till dess.
I avvaktan på det nya statliga identitetskortet är det nödvändigt att anpassa regelverket om nationella identitetskort till
31
6 Dagens regelverk
Bestämmelser om nationella identitetskort och uppehållshandlingar till
6.1Regler om nationella identitetskort
Det nationella identitetskortet är inte lagreglerat. Bestämmelserna finns i förordningen om nationellt identitetskort, som kompletteras av vissa föreskrifter från Polismyndigheten och Regeringskansliet.1 Det nationella identitetskortet är en identitetshandling som kan utfärdas till svenska medborgare efter ansökan. Kortet erbjuds som en serviceåtgärd. Något krav på att ha ett nationellt identitetskort finns inte och till skillnad från vad som gäller för pass finns det inte
heller någon skyldighet att ha med identitetskortet vid resor.
Det nationella identitetskortet utfärdas av de myndigheter som är passmyndigheter enligt passlagens terminologi. Det betyder att Polismyndigheten utfärdar kortet i Sverige och att vissa svenska ambassader och konsulat utfärdar kortet i utlandet (1 § förordningen om nationellt identitetskort och 2 § passlagen).
Den som vill ansöka om ett nationellt identitetskort ska inställa sig personligen hos passmyndigheten. Undantag kan medges när ansökan görs vid en ambassad eller ett konsulat (2 § förordningen om nationellt identitetskort). En viss avgift ska betalas. Sökanden är skyldig att låta passmyndigheten ta hans eller hennes ansiktsbild. Sökanden ska också styrka sin identitet, sitt svenska medborgarskap
1Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd (PMFS 2019:3) om pass och nationellt identitetskort och Regeringskansliets föreskrifter (UF 2009:9) om handläggningen av ärenden om pass, Europeiska unionens provisoriska resehandling och nationellt identitetskort.
33
Dagens regelverk | Ds 2020:22 |
och övriga personuppgifter. Är sökanden under 18 år ska dessutom ett skriftligt medgivande från vårdnadshavarna lämnas in (3 §).
Den ansiktsbild som tas vid ansökan sparas i ett lagringsmedium i kortet (4 §). En kopia av bilden sparas också i det register över nationella identitetskort som Polismyndigheten för (16 §). Till skillnad från vad som gäller för pass tas inga fingeravtryck.
Ett nationellt identitetskort är som huvudregel giltigt i fem år (5 §). Kortet kan återkallas bl.a. om innehavaren har förlorat eller efter ansökan befriats från sitt svenska medborgarskap (9 §).
Den som har ett nationellt identitetskort får enligt 5 § passlagen resa från Sverige till andra
Enligt uppgift från Polismyndigheten finns det drygt en miljon giltiga nationella identitetskort i omlopp. Som jämförelse kan sägas att antalet giltiga pass är över sju miljoner. Polismyndigheten tog 2019 emot ca 333 000 ansökningar om nationellt identitetskort.
6.2Regler om uppehållshandlingar till EES- medborgare och deras familjemedlemmar
6.2.1Uppehållsrätt och permanent uppehållsrätt
Unionsmedborgarskapet medför en rätt för varje unionsmedborgare att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier på ungefär samma villkor som vistelselandets egna medborgare (artiklarna 20 och 21 i
En
3.är studerande och har sin och familjemedlemmarnas försörjning tryggad samt sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna, eller
4.har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars
2Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
34
Ds 2020:22 | Dagens regelverk |
försörjning samt sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna (3 a kap. 3 § UtlL).
En familjemedlem till en
Uppehållsrätten finns kvar så länge villkoren är uppfyllda (3 a kap. 5 § UtlL). I vissa särskilda fall kan dock uppehållsrätten behållas även om grundvillkoren inte längre är uppfyllda (3 a kap. 5
För att en
6.2.2Intyg om permanent uppehållsrätt
Migrationsverket ska utfärda intyg om permanent uppehållsrätt till en
Något särskilt form- eller innehållskrav finns för närvarande inte för intygen, som skrivs ut på vanligt
35
Dagens regelverk | Ds 2020:22 |
6.2.3Uppehållskort och permanent uppehållskort
Ansökan
En
Om det kan antas att familjemedlemmen är skyldig att ansöka om uppehållskort får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet samt att lämna in sådana handlingar som är nödvändiga för att uppehållskort ska kunna utfärdas. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (3 a kap. 11 och 12 §§ UtlL).
En ansökan om permanent uppehållskort ska lämnas in till Migrationsverket innan giltigheten av ett uppehållskort löper ut (3 a kap. 7 b § UtlF).
Utfärdande
Migrationsverket utfärdar uppehållskort och permanent uppehållskort (3 a kap. 12 a § 2 och 3 UtlL). Uppehållskort och permanent uppehållskort ska utfärdas senast sex månader efter ansökan om ett sådant kort och i samband med utfärdandet får Migrationsverket kräva att sökanden visar upp vissa handlingar till styrkande av att villkoren är uppfyllda (3 a kap. 9 och 10 §§ UtlF).
Migrationsverket utfärdar även intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort till en utlänning som har ansökt om sådant kort. Ett sådant intyg ska utfärdas omedelbart (3 a kap. 7 § UtlF).
Enligt uppgift från Migrationsverket inleds i genomsnitt 2 400 ärenden om uppehållskort och 370 ärenden om permanent uppehållskort per år.
Giltighetstid
Ett uppehållskort ska gälla i fem år från dagen för utfärdandet eller under den beräknade vistelsetiden för den person som uppehålls-
36
Ds 2020:22 | Dagens regelverk |
rätten härleds från om denna inte överstiger fem år. Uppehållskortet förlorar sin giltighet om innehavaren vistas utanför Sverige under viss tid och om det inte finns särskilda skäl för detta, t.ex. graviditet och förlossning eller allvarlig sjukdom (3 a kap. 7 a § UtlF).
Ett permanent uppehållskort ska enligt 3 a kap. 7 b § UtlF förnyas av Migrationsverket vart tionde år utan särskild ansökan om det. Ett permanent uppehållskort förlorar sin giltighet om innehavaren vistas utanför Sverige under två på varandra följande år.
Format
Uppehållskort och permanenta uppehållskort utfärdas i dag i samma format som bevis om uppehållstillstånd (s.k. uppehållstillståndskort), dvs. i det format som följer av förordning (EG) nr 1030/2002. Det innebär bl.a. att korten innehåller ett lagringsmedium med innehavarens fotografi. Till skillnad mot uppehållstillståndskort innehåller lagringsmediet dock inte två fingeravtryck av innehavaren.
37
7 Handlingarnas utformning
7.1Utformning av nationella identitetskort
Förslag: Förordningen om nationellt identitetskort ska kompletteras med en bestämmelse som klargör att kortet ska ha den utformning och det innehåll som följer av
Bedömning: Benämningen nationellt identitetskort bör inte ändras med anledning av
Skälen för förslaget och bedömningen
Hur det nationella identitetskortet ska se ut och vilka uppgifter det ska innehålla regleras i princip inte i förordningen om nationellt identitetskort. Det framgår att ansiktsbilden får sparas i kortet men några närmare bestämmelser om kortets utformning eller innehåll finns inte. Sådana regler finns dock i artikel 3 i
39
Handlingarnas utformning | Ds 2020:22 |
Av artikel 3.1 framgår att identitetskort ska ha format
Enligt artikel 3.2 ska uppgifterna på korten vara förenliga med vissa specifikationer som Icao har tagit fram. Dessa specifikationer innebär bl.a. att kön ska anges i ett visst fält på korten. Enligt andra meningen i artikel 3.2 är det dock tillåtet att göra undantag i den delen: uppgiften om kön får föras in i ett annat fält på korten eller utelämnas helt. Detta kommenteras i skäl 24 till förordningen, där det anges att medlemsstaterna bör kunna bestämma om en persons kön ska anges eller inte. Om en medlemsstat väljer att ange kön bör specifikationerna ”F”, ”M” eller ”X” eller motsvarande användas.
Enligt artikel 3.3 ska handlingen ha benämningen identitetskort eller en annan väletablerad nationell benämning på det eller de officiella språken i den utfärdande staten. Ordet identitetskort ska anges på minst ett annat av unionsinstitutionernas officiella språk.
I artikel 3.4 anges att kortet ska innehålla landskoden för den medlemsstat som utfärdar kortet, formgiven på ett visst sätt.
Av artikel 3.5 framgår att korten ska innefatta ett mycket säkert lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild av innehavaren och två fingeravtryck i interoperabla digitala format. Vid insamlingen av dessa kännetecken ska vissa tekniska specifikationer tillämpas.
Enligt artikel 3.6 ska lagringsmediet ha tillräcklig kapacitet och möjlighet att garantera uppgifternas integritet, äkthet och sekretess. De lagrade uppgifterna ska vara tillgängliga i kontaktlös form och ska säkras på ett visst sätt. Vidare ska medlemsstaterna utbyta sådan information som krävs för att autentisera lagringsmediet och för att komma åt och kontrollera de biometriska uppgifterna.
Artikel 3.7 handlar om undantag från kravet på att lämna fingeravtryck. Barn under tolv år får undantas från kravet och barn under sex år ska undantas. Även personer som inte kan lämna sina fingeravtryck för att det är fysiskt omöjligt ska undantas.
Artikel
40
Ds 2020:22 | Handlingarnas utformning |
får under vissa förutsättningar lägga till bl.a. detaljuppgifter och noteringar för användning, ett extra lagringsmedium, uppgifter avsedda för elektroniska tjänster och ytterligare säkerhetsdetaljer.
Enligt artikel 14 ska kommissionen fastställa ytterligare tekniska specifikationer för att i förekommande fall säkerställa att identitetskorten stämmer överens med framtida minimisäkerhetsstandarder. Dessa specifikationer ska fastställas genom genomförandeakter.
En bestämmelse som hänvisar till
Det finns ändå goda skäl att överväga en nationell bestämmelse som hänvisar till
Mot denna bakgrund föreslås en ny bestämmelse i förordningen om nationellt identitetskort som klargör att identitetskortet ska ha den utformning och det innehåll som följer av
Bestämmelsen, som för tydlighets skull bör placeras tidigt i den svenska förordningen, klargör att det nationella identitetskortet ska uppfylla
41
Handlingarnas utformning | Ds 2020:22 |
Hänvisningen till
Hänvisningar till
Det är inte uteslutet att
Handlingen får fortfarande kallas nationellt identitetskort
Artikel 3 ger medlemsstaterna valfrihet i några avseenden. En viss möjlighet att välja mellan olika alternativ finns redan när det gäller identitetskortets namn. Enligt artikel 3.3 ska handlingen nämligen ha namnet identitetskort eller en annan väletablerad benämning på det eller de officiella språken i den utfärdande medlemsstaten.
Den svenska benämningen, nationellt identitetskort, används i dag både i förordningen om nationellt identitetskort och på själva korten. Benämningen är inarbetad och får därmed behållas enligt artikel 3.3. Det finns därför inte skäl att byta namn på förordningen om nationellt identitetskort eller att ändra terminologin i den. Vad som ska stå på själva korten – nationellt identitetskort eller bara identitetskort – får liksom i dag vara en fråga för passmyndigheterna (se vidare nedan).
De närmare detaljerna är en fråga för passmyndigheterna
Artikel 3 i
För svensk del är det ovanligt att ta in detaljregler av detta slag i lag eller förordning. Hur ett svenskt pass ska se ut, exempelvis vilka
42
Ds 2020:22 | Handlingarnas utformning |
uppgifter som ska anges i handlingen och hur den i övrigt ska vara utformad, framgår varken av passlagen eller passförordningen (1979:664). Några detaljerade regler av det slaget finns inte heller för identitetskort för folkbokförda i Sverige. Utgångspunkten är i stället att den utfärdande myndigheten utformar handlingen utifrån de säkerhetskrav som bör ställas och de riktlinjer som kan följa av internationella regler och standarder. Detta har fördelen att myndigheten kan justera handlingen relativt snabbt, utan att det krävs ändringar i lag eller förordning, om internationella standarder skulle förändras eller om säkerhetsbrister uppmärksammas.
Mot denna bakgrund bör det även i fortsättningen vara upp till passmyndigheterna att bestämma den exakta utformningen av det nationella identitetskortet, inom de ramar som
Fotografi och fingeravtryck kräver närmare överväganden
Identitetskort ska som framgått innefatta ett lagringsmedium med en ansiktsbild och två fingeravtryck. Detta framgår direkt av artikel
3.5.
43
Handlingarnas utformning | Ds 2020:22 |
7.2Giltighetstid för nationella identitetskort
Förslag: Ett nationellt identitetskort ska normalt sett utfärdas med en giltighetstid av fem år, på samma sätt som i dag.
En kortare giltighetstid än fem år ska gälla i följande fall:
1.När sökanden inte har fyllt tolv år. Kortet ska då vara giltigt i tre år.
2.När sökanden av fysiska skäl är tillfälligt förhindrad att lämna fingeravtryck. Kortet ska då vara giltigt i högst ett år.
3.När sökanden kan antas komma att förlora eller befrias från sitt svenska medborgarskap. Kortet ska då, på samma sätt som i dag, vara giltigt endast till den tidpunkt då medborgarskapet beräknas upphöra.
Polismyndigheten ska få meddela föreskrifter om en kortare giltighetstid än tre år när identitetskort utfärdas inom landet för barn som ännu inte har förvärvat personnamn. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ska få meddela motsvarande föreskrifter för passmyndigheter utomlands.
Skälen för förslaget
Bestämmelser om giltighetstid finns i artikel 4 i
44
Ds 2020:22 | Handlingarnas utformning |
När det tillfälligt inte är fysiskt möjligt att ta fingeravtryck av något av sökandens fingrar ska medlemsstaterna enligt artikel 4.3 utfärda ett identitetskort som är giltigt i högst tolv månader.
Nationella bestämmelser om giltighetstid
Ett nationellt identitetskort ska utfärdas med en giltighetstid av fem år. För sökande som kan antas komma att förlora eller befrias från sitt svenska medborgarskap ska kortet dock ges giltighet endast till den tidpunkt då medborgarskapet beräknas upphöra. Detta framgår av 5 § förordningen om nationellt identitetskort.
Bestämmelser om giltighetstid för barn som ännu inte fått namn finns i Polismyndighetens verkställighetsföreskrifter. I dessa fall får identitetskortet inte vara giltigt längre än till dagen innan barnet blir tre månader gammalt (2 kap. 10 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om pass och nationellt identitetskort).
Fem års giltighetstid som fortsatt huvudregel
Sverige har som framgått möjlighet att välja vilken den normala giltighetstiden för nationella identitetskort ska vara, så länge den är minst fem och högst tio år. Att identitetskort inte är giltiga för länge är viktigt från ett säkerhetsperspektiv. Ju längre giltighetstiden är desto större är risken för missbruk av handlingen. Huvudregeln att ett nationellt identitetskort är giltigt i fem år bör därför kvarstå. Den huvudregeln bör gälla även för personer som är 70 år eller äldre. Även deras nationella identitetskort är i dag giltiga i fem år. Att tillgången till kortet i viss mån försämras för äldre utlandssvenskar, till följd av det ovillkorliga krav på personlig inställelse som föreslås i avsnitt 8.2, bör inte leda till en förändrad giltighetstid. Ett absolut krav på personlig inställelse gäller redan för äldre personer i Sverige.
Kortare giltighetstid för barn under tolv år
Dagens svenska regler innebär att det nationella identitetskortet kan utfärdas även till barn. Någon åldersgräns finns inte. Det finns inte
45
Handlingarnas utformning | Ds 2020:22 |
heller några särskilda regler om giltighetstiden för identitetskort som utfärdas till barn. Huvudregeln om fem års giltighet gäller.
Enligt artikel 4.2 a är det som framgått tillåtet att föreskriva en giltighetstid på mindre än fem år för identitetskort som utfärdas till underåriga. Frågan är om det finns skäl att utnyttja den möjligheten.
Åtgärder mot missbruk av svenska resehandlingar har länge varit en prioriterad fråga för regeringen. Som ett led i det arbetet sänktes under 2016 giltighetstiden för pass som utfärdas till barn under tolv år från fem till tre år. Som skäl angavs i korthet att barns utseende genomgår väsentliga förändringar under uppväxtåren och att det därför kan vara svårt för en passkontrollant att utifrån ansiktsbilden i passet bedöma om det barn som reser med passet är handlingens rätta innehavare. Detta i kombination med att barn under sex år inte lämnar sina fingeravtryck underlättar
Pass intar en särställning bland svenska resehandlingar eftersom de möjliggör resor över hela världen. Det nationella identitetskortet är emellertid också en viktig handling. Identitetskortet kan användas vid resor inom hela EU och risken för
Kortare giltighetstid när fingeravtryck inte har lämnats
Medlemsstaterna ska enligt artikel 4.3 utfärda ett identitetskort som är giltigt i högst tolv månader när det tillfälligt inte är fysiskt möjligt
46
Ds 2020:22 | Handlingarnas utformning |
att ta fingeravtryck av någon av sökandens fingrar. Någon sådan bestämmelse finns inte i förordningen om nationellt identitetskort eftersom identitetskorten i dag inte är försedda med fingeravtryck.
Bestämmelsen i artikel 4.3 anger inte exakt hur länge kortet ska vara giltigt i dessa fall, bara att giltighetstiden inte får överstiga tolv månader. Den situation som avses bör rimligen vara att sökanden till följd av t.ex. en skada inte kan lämna några fingeravtryck men att detta hinder är övergående. Som utgångspunkt bör sökanden då få ett kort som är giltigt bara så lång tid som det fysiska hindret kan förväntas bestå. Hur lång tid det kan handla om är dock inte alltid lätt att veta. Det bör därför införas en bestämmelse i förordningen om nationellt identitetskort som helt enkelt motsvarar artikel 4.3 och anger att giltighetstiden i dessa fall ska bestämmas till högst ett år. Passmyndigheten kan då bestämma en kortare giltighetstid än så, om det går att avgöra när hindret kan förväntas upphöra, eller annars utfärda ett kort som är giltigt i just ett år.
Visar det sig när giltighetstiden har löpt ut att hindret kvarstår finns det givetvis inget som hindrar att ett nytt kort med förkortad giltighetstid utfärdas. Står det klart att hindret är permanent ska kortet utfärdas med den normala giltighetstiden om fem år.
Kortare giltighetstid när medborgaskapet kan upphöra
En kortare giltighetstid än fem år får i undantagsfall föreskrivas även för kort som utfärdas till personer under särskilda och begränsade omständigheter och vars giltighetstid är begränsad i enlighet med unionsrätten och nationell rätt (artikel 4.2 b).
Dagens nationella bestämmelse om kortare giltighetstid när en person kan antas komma att förlora eller befrias från sitt svenska medborgarskap får anses tillåten enligt artikel 4.2 b. Bestämmelsen träffar bara personer som befinner sig i en mycket speciell situation, nämligen att de ansöker om nationellt identitetskort trots att de kan vara på väg att förlora eller befrias från sitt svenska medborgarskap enligt 14 eller 15 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Att giltighetstiden i dessa fall begränsas till den tidpunkt då medborgarskapet beräknas upphöra är förenligt med unionsrätten. Det
47
Handlingarnas utformning | Ds 2020:22 |
nationella identitetskortet är ju ett sådant identitetskort som avses i artikel 4.3 i rörlighetsdirektivet och som utfärdas just för att styrka det svenska medborgarskapet. Den undantagsbestämmelse som finns i 5 § förordningen om nationellt identitetskort bedöms därmed vara förenlig med
Kortare giltighetstid för barn som ännu inte har fått namn
Om Polismyndigheten ska utfärda ett nationellt identitetskort för ett barn för vilket ansökan om förnamn till Skatteverket inte är gjord, eller efternamnet ännu inte är slutligt fastställt, får giltighetstiden inte vara längre än till dagen innan barnet blivit tre månader gammalt. Detta framgår av 2 kap. 10 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om pass och nationellt identitetskort.
Det får återigen anses vara fråga om en sådan undantagsregel som är tillåten enligt artikel 4.2 b i
7.3Utformning av uppehållshandlingar
Förslag: Utlänningsförordningen ska kompletteras med en bestämmelse som anger dels att uppehållskort och permanenta uppehållskort ska ha den utformning och det innehåll som följer av
Bedömning: Inom de ramar som
48
Ds 2020:22 | Handlingarnas utformning |
Skälen för förslaget och bedömningen
Av
Uppehållskort och permanenta uppehållskort ska vara enhetligt utformade i det format som fastställs i förordning (EG) nr 1030/2002 i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/1954, och såsom den genomförs av genomförandebeslut C(2018)7767 (artikel 7.1). Av hänvisningen följer bl.a. att korten ska utfärdas i en separat handling i
Medlemsstaterna får föra in ytterligare uppgifter i korten för nationell användning i enlighet med nationell rätt. När sådana uppgifter förs in och lagras ska medlemsstaterna följa kraven i artikel 4 andra stycket i förordning (EG) nr 1032/2002, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/1954 (artikel 7.3).
Enligt artikel 14 ska kommissionen fastställa ytterligare tekniska specifikationer för att i förekommande fall säkerställa att
49
Handlingarnas utformning | Ds 2020:22 |
uppehållskorten och de permanenta uppehållskorten stämmer överens med framtida minimisäkerhetsstandarder. Dessa specifikationer ska fastställas genom genomförandeakter.
I motsats till vad som gäller för nationella identitetskort reglerar
En bestämmelse som hänvisar till
Vid anpassningen av det svenska regelverket till förordning (EG) nr 1030/2002 infördes en hänvisning till den
En nationell bestämmelse som hänvisar till
Nationella uppgifter
Enligt
50
Ds 2020:22 | Handlingarnas utformning |
som
Fotografi och fingeravtryck kräver närmare överväganden
Vad gäller
51
8Fotografering och fingeravtryckstagning
8.1Fotografering och fingeravtryckstagning i ärenden om nationellt identitetskort
Förslag: Den som ansöker om ett nationellt identitetskort ska vara skyldig att i samband med ansökan låta passmyndigheten ta hans eller hennes fingeravtryck och, på samma sätt som i dag, en ansiktsbild i digitalt format. Detta ska framgå av förordningen om nationellt identitetskort. Kravet på att lämna fingeravtryck ska inte gälla barn under sex år. Det ska inte heller gälla personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck.
Skälen för förslaget
53
Fotografering och fingeravtryckstagning | Ds 2020:22 |
fingeravtryck i interoperabla digitala format. Vid insamlingen av biometriska kännetecken ska medlemsstaterna tillämpa vissa tekniska specifikationer (artikel 3.5). Barn under tolv år får undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Barn under sex år ska undantas från kravet, liksom personer för vilka upptagning av fingeravtryck är fysiskt omöjligt (artikel 3.7).
Bestämmelser om insamlingen av biometriska kännetecken, dvs. fotografi och fingeravtryck, finns i artikel 10 i
Biometriska kännetecken ska samlas in endast av kvalificerad och vederbörligen bemyndigad personal, som utsetts av de myndigheter som ansvarar för att utfärda korten, i syfte att integreras i det mycket säkra lagringsmediet. Genom undantag från detta ska fingeravtryck samlas in endast av kvalificerad och vederbörligen bemyndigad personal vid sådana myndigheter, utom i samband med ansökningar som lämnas in till medlemsstatens diplomatiska och konsulära myndigheter. För att säkerställa överensstämmelse mellan de biometriska kännetecknen och sökandens identitet ska sökanden infinna sig personligen minst en gång under utfärdandeförfarandet för varje ansökan (artikel 10.1).
Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att det finns lämpliga och effektiva förfaranden för insamling av biometriska kännetecken och att dessa är förenliga med grundläggande fri- och rättigheter. Om problem uppstår vid insamlingen av biometriska kännetecken ska medlemsstaterna säkerställa att det finns lämpliga förfaranden för att respektera den berörda personens värdighet (artikel 10.2).
Fotografering och fingeravtryckstagning i dag
Passmyndigheterna samlar redan i dag in fotografier och i vissa fall fingeravtryck i verksamheten med pass och nationella identitetskort.
Den som ansöker om pass är skyldig att låta passmyndigheten ta hans eller hennes fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte (6 § passlagen). Barn under sex år är undantagna
54
Ds 2020:22 | Fotografering och fingeravtryckstagning |
från kravet på fingeravtryck. Det är också personer som av fysiska skäl inte kan lämna några fingeravtryck (2 § passförordningen).
Det nationella identitetskortet innehåller i dag bara ansiktsbild, inte fingeravtryck. Enligt förordningen om nationellt identitetskort är sökanden skyldig att låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte i samband med ansökan (3 §).
Vissa grundläggande fri- och rättigheter ska beaktas
Av 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen framgår att var och en är skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp från det allmännas sida. Fotografering räknas inte som ett kroppsligt ingrepp (prop. 2017/18:35 s. 12). Det gör däremot fingeravtryckstagning. Var och en har alltså ett skydd mot påtvingad fingeravtryckstagning.
Skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp är inte absolut utan får i vissa fall begränsas genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen). Begränsningar får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem. Även vissa andra villkor ska vara uppfyllda (2 kap. 21 § regeringsformen). För den som inte är svensk medborgare får skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp begränsas genom lag utan att de förutsättningar som anges i 2 kap. 21 § regeringsformen är uppfyllda (2 kap. 25 § regeringsformen).
Ett skydd mot integritetsintrång av olika slag följer även av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv. Det inbegriper i vissa fall en rätt till skydd mot att bli fotograferad (Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 5 uppl., 2015, s. 377). Likaså får det antas att fingeravtryckstagning omfattas av skyddet (prop. 2014/15:32 s. 26). Inskränkningar i skyddet godtas bara om de har stöd i lag och i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till vissa uppräknade ändamål, däribland statens säkerhet, den allmänna säkerheten eller förebyggande av oordning eller brott.
55
Fotografering och fingeravtryckstagning | Ds 2020:22 |
Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen gäller vidare att lagar eller andra föreskrifter inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av konventionen.
En bestämmelse om rätt till respekt för privatlivet finns även i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Möjligheten till begränsningar påminner om motsvarande möjligheter enligt regeringsformen och Europakonventionen.
I sammanhanget bör även Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) nämnas. Barnkonventionen inkorporerades i svensk rätt den 1 januari 2020 och gäller därmed som lag. Av konventionen följer bl.a. att barnets bästa är det som i första hand ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn och att barn ska skyddas från godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv (artiklarna 3 och 16).
Fotografering och fingeravtryckstagning bör regleras
Det skulle kunna ifrågasättas om dagens nationella bestämmelse om fotografering i samband med en ansökan om identitetskort, som finns i 3 § förordningen om nationellt identitetskort, därmed borde upphävas. Ett krav på fotografi följer ju redan av
Till att börja med framgår det inte tydligt av
56
Ds 2020:22 | Fotografering och fingeravtryckstagning |
Regeringen har vidare bedömt att vissa andra
Sammanfattningsvis bör dagens nationella krav på fotografering i samband med en ansökan om nationellt identitetskort behållas och utvidgas så att det framöver omfattar även fingeravtryckstagning.
De nationella reglerna kan meddelas genom förordning
Frågan är då om skyldigheten för sökanden att lämna fingeravtryck och låta sig fotograferas kan regleras i förordningen om nationellt identitetskort eller om bestämmelserna måste meddelas genom lag.
Påtvingat tagande av fingeravtryck får som framgått bara förekomma med stöd av lag (2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen). I övrigt gäller att föreskrifter ska meddelas genom lag bl.a. om de avser skyldigheter för enskilda eller ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). Kravet på lagform för sådana föreskrifter är dock inte absolut. Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifterna genom förordning. Regeringen får i övrigt meddela bl.a. sådana föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen (8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen). Gynnande eller neutrala föreskrifter kan därmed som utgångspunkt meddelas av regeringen genom förordning.
57
Fotografering och fingeravtryckstagning | Ds 2020:22 |
Det nationella identitetskortet erbjuds svenska medborgare som en ren serviceåtgärd. Något krav på att ha nationellt identitetskort finns inte. När kortet infördes bedömdes det därför att föreskrifter kunde meddelas genom förordning (promemorian Ett nationellt identitetskort, Ju2003/00861/PO). När det gäller pass är läget ett annat. Svenska medborgare får som huvudregel inte lämna landet utan pass (5 § passlagen). Detta passtvång har ansetts begränsa den grundlagsfästa rätten att lämna landet. Både passtvånget och det närmare förfarandet vid en passansökan har därför lagreglerats.
Det nationella identitetskortet kommer fortsatt att utfärdas som en serviceåtgärd och något krav på att ha ett sådant kort kommer inte att införas. Medborgarna är inte heller beroende av kortet för att kunna legitimera sig. Det finns flera andra handlingar att tillgå. Den som inte vill ansöka om identitetskortet och därmed lämna sina fingeravtryck kan alltså låta bli utan några särskilda konsekvenser.
Eftersom ingen tvingas att lämna sina fingeravtryck är det inte fråga om ett sådant påtvingat kroppsligt ingrepp som avses i 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen. De nationella bestämmelserna om fingeravtryckstagning behöver alltså inte tas in i lag av det skälet.
De bestämmelser om fotografering och fingeravtryckstagning som nu övervägs avser inte heller skyldigheter för enskilda eller ingrepp i enskildas personliga förhållanden i den mening som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen. Eftersom identitetskortet är valfritt är reglerna att betrakta som gynnande eller neutrala. Regeringsformen kräver därmed inte att reglerna meddelas genom lag. Lagform krävs inte heller enligt Europakonventionen eller av något annat skäl.
Skyldigheten för sökanden att lämna fingeravtryck och låta sig fotograferas för att kunna få ett nationellt identitetskort utfärdat kan därmed regleras i förordningen om nationellt identitetskort.
En skyldighet med vissa begränsade undantag
Den som ansöker om ett nationellt identitetskort är i dag skyldig att låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte (3 § andra stycket 1 förordningen om nationellt identitetskort). Denna bestämmelse bör kvarstå men utvidgas så att sökanden dessutom är skyldig att låta passmyndigheten ta hans eller hennes
58
Ds 2020:22 | Fotografering och fingeravtryckstagning |
fingeravtryck i samband med ansökan. Regleringen kommer därmed att motsvara den i 6 § andra stycket 1 passlagen. Att bestämmelsen utformas som en skyldighet betyder inte att det är fråga om något tvång. Den enda konsekvensen av att sökanden inte vill lämna sina fingeravtryck är att ett nationellt identitetskort inte kan utfärdas.
Frågan är då vilka undantag som ska gälla från det nya kravet på fingeravtryck. Enligt artikel 3.7 i
Av artikel 3.7 framgår att även personer för vilka upptagning av fingeravtryck är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet på att lämna fingeravtryck. För att åstadkomma en begriplig och sammanhållen nationell reglering bör även detta undantag framgå av förordningen om nationellt identitetskort. Det bör utformas i huvudsak med förebild i passregleringen (6 § passlagen och 2 § passförordningen).
8.2Personlig inställelse vid ansökan om nationellt identitetskort
Förslag: Möjligheten för passmyndigheter utomlands att låta sökanden inställa sig hos ett ombud för myndigheten, eller att helt efterge kravet på personlig inställelse, ska tas bort. Även bemyndigandet för Regeringskansliet att meddela föreskrifter om att sökanden får ge in ett välliknande fotografi ska utgå.
Skälen för förslaget: Enligt artikel 10.2 i
För den som ansöker om ett nationellt identitetskort i Sverige, vid Polismyndigheten, gäller redan i dag ett ovillkorligt krav på personlig inställelse vid ansökan. En passmyndighet utomlands kan
59
Fotografering och fingeravtryckstagning | Ds 2020:22 |
medge att sökanden inställer sig hos ett ombud för myndigheten eller, om det finns särskilda skäl, efterge kravet på personlig inställelse (2 § förordningen om nationellt identitetskort).
För att motverka att nationella identitetskort utfärdas felaktigt, och för Sverige ska leva upp till artikel 10.2, bör dessa nationella bestämmelser ändras så att sökanden alltid måste inställa sig vid passmyndigheten personligen, oavsett om ansökan görs i Sverige eller utomlands. En passmyndighet i utlandet bör alltså inte kunna efterge kravet på personlig inställelse. Eftersom fingeravtryck ska tas räcker det inte heller att sökanden inställer sig hos ett ombud för passmyndigheten. Sökanden bör i stället vara skyldig att infinna sig vid den ambassad eller det konsulat som är passmyndighet.
När det gäller ansökningar vid passmyndigheter utomlands får Regeringskansliet meddela föreskrifter om att sökanden får lämna in ett välliknande fotografi i stället för att låta sig fotograferas. Detta bemyndigande finns i 3 § tredje stycket förordningen om nationellt identitetskort. När de nationella bestämmelserna nu ändras så att sökanden alltid måste inställa sig personligen vid passmyndigheten kan ansiktsbild och fingeravtryck tas med hjälp av myndighetens egen utrustning. Bemyndigandet för Regeringskansliet att meddela föreskrifter som avviker från detta bör därmed utgå.
8.3Fotografering och fingeravtryckstagning
i ärenden om uppehållskort och permanent uppehållskort
Förslag: En utlänning ska vara skyldig att låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck i ett ärende om utfärdande av uppehållskort eller permanent uppehållskort. Skyldigheten att låta Migrationsverket ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
60
Ds 2020:22 | Fotografering och fingeravtryckstagning |
Skälen för förslaget
Av
Bestämmelser om insamlingen av fotografi och fingeravtryck finns också i artikel 10 i
Fotografering och fingeravtryckstagning i dag
Myndigheters möjlighet att ta fotografier och fingeravtryck av utlänningar regleras bl.a. i 9 kap. UtlL. Av bestämmelser i det kapitlet följer bl.a. att Migrationsverket eller Polismyndigheten under vissa förutsättningar får fotografera en utlänning och, om utlänningen har fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck. Detta gäller om utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande eller om det finns grund för förvar (8 §). Av 9 kap. UtlL följer vidare att en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Från skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller vissa undantag, bl.a. om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck (8 a §). Bestämmelsen i 9 kap. 8 a § UtlL infördes i samband med anpassningen av det svenska regelverket till förordning (EG) nr 1030/2002.
I prop. 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter föreslås att en utlänning ska vara skyldig
61
Fotografering och fingeravtryckstagning | Ds 2020:22 |
att låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck om utlänningen ansöker om uppehållsstatus, ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare. De bestämmelser om undantag från skyldigheten att bli fotograferad och lämna fingeravtryck som gäller enligt 9 kap. 8 a § UtlL föreslås även gälla i dessa ärenden. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att möjliggöra att bevis om uppehållsstatus och bevis för gränsarbetare utfärdas i det format som följer av förordning (EG) nr 1030/2002.
Vissa grundläggande fri- och rättigheter ska beaktas
Som redogjorts för i avsnitt 8.1 ger bl.a. regeringsformen och Europakonventionen enskilda ett skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp och andra integritetsintrång. Som framgått aktualiseras regelverken i olika hänseenden vid fotografering och fingeravtryckstagning. Av regelverken följer att inskränkningar av fri- och rättigheterna bara får ske med stöd av lag. Inskränkningarna får dessutom bara förekomma med hänsyn till vissa intressen och de ska vara proportionerliga.
Fotografering och fingeravtryckstagning bör regleras
Bestämmelserna i
De bestämmelser i utlänningslagen som behandlar de fall där bl.a. Migrationsverket får fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck omfattar inte den nu aktuella situationen (jfr
62
Ds 2020:22 | Fotografering och fingeravtryckstagning |
9 kap.
Undantag från kravet att lämna fingeravtryck
Det följer av
Kravet på personlig inställelse
Enligt
För den som ansöker om uppehållskort eller permanent uppehållskort gäller redan i dag ett krav på personlig inställelse. Nuvarande ordning stämmer alltså överens med
8.4Fingeravtryck av
Bedömning: Det bör inte införas krav på fingeravtryck från EES- medborgare som ansöker om intyg om permanent uppehållsrätt.
63
Fotografering och fingeravtryckstagning | Ds 2020:22 |
Skälen för bedömningen:
Ett intyg om permanent uppehållsrätt skrivs i dag ut på vanligt
8.5Bemyndigad personal och lämpliga förfaranden
Bedömning:
Skälen för bedömningen: I artikel 10.1 finns som framgått bestämmelser om att biometriska kännetecken ska samlas in endast av kvalificerad och vederbörligen bemyndigad personal, som utsetts av de myndigheter som ansvarar för att utfärda identitetskort, uppehållskort eller permanenta uppehållskort. Enligt artikel 10.2 ska det säkerställas att det finns lämpliga och effektiva förfaranden för insamlingen och att dessa är förenliga med de rättigheter och principer som fastställs i stadgan, Europakonventionen och Barnkonventionen. Om det uppstår problem vid insamlingen ska det säkerställas att det finns lämpliga förfaranden för att respektera personens värdighet.
När det gäller pass finns bestämmelser av motsvarande slag i förordning (EG) nr 2252/2004. De bestämmelserna har inte ansetts kräva några särskilda anpassningar av passlagstiftningen.
Bestämmelserna i artikel 10.1 och 10.2 är direkt tillämpliga och ger inte medlemsstaterna några valmöjligheter. Några nationella regler som står i strid med dem finns inte. Bestämmelserna kräver
64
Ds 2020:22 | Fotografering och fingeravtryckstagning |
därmed inte några författningsändringar. Passmyndigheterna och Migrationsverket ska tillämpa bestämmelserna direkt när de samlar in biometriska kännetecken i form av fotografier och fingeravtryck.
65
9Lagring av fotografier och fingeravtryck
9.1Lagring i fråga om nationella identitetskort
Förslag: Den ansiktsbild och de fingeravtryck som har tagits ska sparas i ett lagringsmedium i det nationella identitetskortet.
De fingeravtryck som inte har sparats i lagringsmediet ska omedelbart förstöras när kortet har lämnats ut eller, om kortet inte har lämnats ut, när det har gått 90 dagar från den dag då det utfärdades. Även de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ansiktsbilden ska förstöras vid den tidpunkten. Om ansökan har återkallats eller avslagits ska fingeravtrycken och den biometriska datan omedelbart förstöras.
Skälen för förslaget
Den ansiktsbild och de fingeravtryck som samlas in ska lagras i ett lagringsmedium i det nationella identitetskortet (artikel 3.5).
67
Lagring av fotografier och fingeravtryck | Ds 2020:22 |
Utom när de krävs för behandling i enlighet med unionsrätten och nationell rätt ska de biometriska kännetecken som lagras för personalisering av identitetskort förvaras på ett mycket säkert sätt och endast fram till den dag då handlingen hämtas ut, dock aldrig längre än 90 dagar från den dag då handlingen utfärdats. Efter denna period ska de biometriska kännetecknen omedelbart raderas eller förstöras (artikel 10.3). Förordningen utgör inte någon rättslig grund för nationella databaser för lagring av biometriska uppgifter. Detta är en fråga för nationell rätt, som måste vara förenlig med unionsrätten avseende dataskydd (skäl 21).
Lagring regleras även i dataskyddsförordningen
Lagring av fotografier och fingeravtryck som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person är en behandling av personuppgifter. Allmänna frågor om personuppgiftsbehandling diskuteras i avsnitt
11.Här behandlas bara de unionsrättsliga reglerna om lagring. Sedan den 25 maj 2018 utgör EU:s dataskyddsförordning1, som
ofta kallas för GDPR (eng. General Data Protection Regulation), den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU.
Bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen finns i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, kallad dataskyddslagen. Det finns också ett stort antal registerförfattningar som anger hur personuppgifter får behandlas inom särskilda områden eller av vissa myndigheter.
Dataskyddsförordningen innehåller en övergripande princip om lagringsminimering (artikel 5.1 e). Enligt den får personuppgifter som huvudregel inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka uppgifterna behandlas.
I
1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
68
Ds 2020:22 | Lagring av fotografier och fingeravtryck |
person, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter (artikel 4.14). Ansiktsbilder definieras dock som biometriska uppgifter endast när de behandlas med särskild teknik som möjliggör identifiering eller autentisering av en fysisk person (skäl 51).
Biometriska uppgifter ingår bland det som i Sverige kallas för känsliga personuppgifter (jfr 3 kap. 1 § dataskyddslagen). Sådana uppgifter får som huvudregel inte behandlas. Detta förbud är dock försett med vissa undantag (artikel 9 i dataskyddsförordningen).
Bestämmelser om passmyndigheternas lagring
Passmyndigheternas behandling av personuppgifter omfattas i dag inte av några särskilda registerförfattningar. Sådana har föreslagits men förslagen har ännu inte lett till lagstiftning (jfr promemorian Passdatalag, Ds 2015:44 och promemorian Passdatalag – en ny lag som kompletterar EU:s dataskyddsförordning, Ds 2019:5).
Att det inte finns någon registerförfattning för verksamheten med nationella identitetskort innebär inte att behandlingen av personuppgifter är oreglerad. Dels gäller dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Dels innehåller förordningen om nationellt identitetskort vissa bestämmelser som handlar om behandling av personuppgifter. Flera av dem avser just lagring av uppgifter.
Av 4 § förordningen om nationellt identitetskort framgår att den ansiktsbild som tas i samband med en ansökan får sparas i ett lagringsmedium i identitetskortet. Vidare framgår att de biometriska data som tas fram ur ansiktsbilden omedelbart ska förstöras när identitetskortet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits. Det senare kräver en förklaring. Den ansiktsbild som tas vid en ansökan och som sparas i kortet ska senare kunna jämföras med bilder som tas vid en kontroll. För att detta ska vara möjligt måste biometriska data tas fram ur bilden innan identitetskortet utfärdas. Därigenom kan man kontrollera att bilden har en sådan teknisk kvalitet att den kan användas vid en automatisk kontroll. Det är dessa biometriska data som ska förstöras när kortet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits (jfr prop. 2004/05:119 s. 25). Bilden i sig behöver inte förstöras. En kopia av bilden ska tvärtom sparas i Polismyndighetens register över nationella identitetskort (16 § 3 förordningen om nationellt identitetskort).
69
Lagring av fotografier och fingeravtryck | Ds 2020:22 |
Begreppet biometriska data, som används i både passlagen och förordningen om nationellt identitetskort, har samma innebörd som biometriska uppgifter.
Några regler om lagring av fingeravtryck finns inte i förordningen om nationellt identitetskort, eftersom fingeravtryck inte tas i dag.
Fingeravtryck och ansiktsbild ska lagras i identitetskortet
Att innehavarens ansiktsbild och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i det nationella identitetskortet framgår direkt av
Den nuvarande bestämmelsen i 4 § förordningen om nationellt identitetskort handlar endast om ansiktsbild och har en fakultativ utformning. Den anger att bilden får sparas i kortet. För att stämma överens med
Fingeravtryck och biometriska data bör inte lagras i registret
Ansiktsbilden bör även i fortsättningen sparas i registret över nationella identitetskort. Detta är nödvändigt för verksamheten på samma sätt som i dag. En passmyndighet behöver kunna ta del av bilden i flera olika situationer, exempelvis vid en ny ansökan om identitetskort. Frågan är vad som ska gälla för den digitala version av fingeravtrycken som inte har sparats i kortet och för de biometriska data som kan tas fram ur fingeravtrycken och ansiktsbilden.
I passverksamheten, där fingeravtryck samlas in redan i dag, gäller att varken fingeravtryck eller sådana biometriska data som tas fram ur fingeravtryck eller ansiktsbilder får sparas i passregistret. Dessa uppgifter ska i stället omedelbart förstöras när passet har lämnats ut eller passansökan har återkallats eller avslagits (6 a § passlagen).
Motsvarande bör gälla i verksamheten med nationellt identitetskort. I 4 § förordningen om nationellt identitetskort anges i dag att
70
Ds 2020:22 | Lagring av fotografier och fingeravtryck |
de biometriska data som tas fram ur ansiktsbilden omedelbart ska förstöras när kortet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits. Bestämmelsen bör ändras så att den också omfattar de fingeravtryck som har tagits och de biometriska data som tas fram ur dessa. För att den nationella regleringen ska ansluta helt till artikel
10.3i
För att motverka att pass utfärdas på felaktiga grunder har det föreslagits att biometriska data som har tagits fram ur ansiktsbilder framöver borde få lagras i passregistret (Ds 2019:5). Motsvarande förslag har lämnats i fråga om nya statliga identitetskort (SOU 2019:14). Polismyndigheten har i sina remissyttranden över dessa förslag lyft frågan om inte även fingeravtryck borde få sparas. Dessa frågor får analyseras närmare när förslagen i Ds 2019:5 och SOU 2019:14 tas om hand. Tills vidare bör varken fingeravtryck eller biometriska data få sparas i registret över nationella identitetskort.
9.2Lagring i fråga om uppehållskort och permanenta uppehållskort
Förslag: Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i kortet.
Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när kortet har lämnats ut eller, om kortet inte har lämnats ut, när det har gått 90 dagar från den dag då det utfärdades. Om ärendet har avgjorts utan att kort har utfärdats ska fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart förstöras.
71
Lagring av fotografier och fingeravtryck | Ds 2020:22 |
Skälen för förslaget
Av
Utom när de krävs för behandling i enlighet med unionsrätten och nationell rätt ska de biometriska kännetecken som lagras för personalisering av uppehållshandlingar förvaras på ett mycket säkert sätt och endast fram till den dag då handlingen hämtas ut, dock aldrig längre än 90 dagar från den dag då handlingen utfärdats. Efter denna period ska de biometriska kännetecknen omedelbart raderas eller förstöras (artikel 10.3). Förordningen utgör inte någon rättslig grund för nationella databaser för lagring av biometriska uppgifter. Detta är en fråga för nationell rätt, som måste vara förenlig med unionsrätten avseende dataskydd (skäl 21).
Bestämmelser om Migrationsverkets lagring
Som framgått utgör dataskyddsförordningen det generella och grundläggande regelverket för behandling av personuppgifter. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig när Migrationsverket behandlar personuppgifter i sin verksamhet. Dessutom gäller dataskyddslagen, som innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen, och särskilda bestämmelser i utlänningsdatalagen (2016:27) samt utlänningsdataförordningen (2016:30). Utlänningsdatalagen har nyligen varit föremål för översyn och anpassning till dataskyddsförordningen (prop. 2017/18:254).
Fingeravtryck och fotografi ska lagras i korten
Av
72
Ds 2020:22 | Lagring av fotografier och fingeravtryck |
två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i ett uppehållstillståndskort. Detta i syfte att den svenska regleringen skulle bli sammanhållen och begriplig (prop. 2010/11:123 s. 16). Av samma skäl och för att skapa enhetlighet i den svenska regelverket bör av utlänningslagen även framgå att ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållskort och permanenta uppehållskort.
Bestämmelsen bör placeras i samma paragraf som bestämmelsen om skyldigheten för utlänningar att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck (avsnitt 8.3).
Fingeravtryck och biometriska data bör förstöras
Det fotografi som i dag tas i ett ärende om uppehållskort eller permanent uppehållskort sparas, förutom i kortet, i Migrationsverkets centrala databas, Centrala utlänningsdatabasen.
När bestämmelser om fotografi och fingeravtryck för utfärdande av uppehållstillståndskort infördes i utlänningslagen bedömde regeringen att fotografiet inte skulle förstöras men att fingeravtrycken som inte sparas i kortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart skulle förstöras när kortet lämnats ut eller när ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att tillstånd beviljats (prop. 2010/11:123 s. 16 f.). Regeringen har gjort motsvarande bedömning i fråga om fotografi och fingeravtryck för utfärdande av bevis om uppehållsstatus och bevis för gränsarbetare (prop. 2019/20:178 s. 45). Motsvarande bör även gälla beträffande fotografi och fingeravtryck för utfärdande av uppehållskort och permanenta uppehållskort. Det innebär att de fingeravtryck som inte sparas i kortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och fotografiet i ett ärende om uppehållskort eller permanent uppehållskort, omedelbart ska förstöras när kortet har lämnats ut eller ärendet har avgjorts utan att kort har utfärdats. För att den nationella regleringen ska uppfylla kraven i
73
10Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort
Frågan i detta avsnitt är dels om nationell rätt behöver anpassas till bestämmelserna om användning av fotografier och fingeravtryck, dels om det behövs författningsändringar för att identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort ska kunna kontrolleras på ett ändamålsenligt sätt.
Identitetskort respektive uppehållskort och permanenta uppehållskort behandlas var för sig.
10.1Kontroll av nationella identitetskort
Förslag: När ett nationellt identitetskort kontrolleras enligt passlagen ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också att lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet.
När kontrollen har genomförts ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som har tagits fram omedelbart förstöras. Detsamma ska gälla om en myndighet har kontrollerat fingeravtrycken och ansiktsbilden i identitetskortet i någon annan situation än den som avses i passlagen.
75
Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort | Ds 2020:22 |
Bedömning:
Skälen för förslaget och bedömningen
Biometriska uppgifter som lagrats på lagringsmedium på nationella identitetskort får enligt artikel 11.6 bara användas i enlighet med unionsrätten och nationell rätt av vederbörligen bemyndigad personal vid behöriga nationella myndigheter och unionsbyråer i syfte att kontrollera följande:
1.Identitetskortets äkthet.
2.Innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara detaljer, när uppvisande av identitetskort krävs enligt lag eller annan författning.
Kontroll av pass och identitetskort i dag
Bestämmelser om kontroll av pass och nationella identitetskort vid utresa från eller inresa till Sverige finns i 5 och 5 a §§ passlagen.
En svensk medborgare får som huvudregel inte resa ut ur landet utan att medföra giltigt pass. Skyldigheten att ha med sig pass gäller dock inte i förhållande till de länder som har anslutit sig till Schengensamarbetet. Vid resor till de länderna råder passfrihet. Pass krävs inte heller vid resor till andra stater inom EU, om man har med sig ett giltigt identitetskort utfärdat av en passmyndighet, dvs. ett nationellt identitetskort. Den som har ett nationellt identitetskort kan alltså resa till alla länder inom Schengen och EU utan pass.
En svensk medborgare ska som huvudregel ha med sig pass även vid inresa från en annan stat. Detta gäller dock inte om det svenska medborgarskapet kan styrkas på annat sätt, exempelvis genom ett giltigt nationellt identitetskort. Kravet gäller inte heller vid inresa från en stat som har anslutit sig till Schengensamarbetet.
Polismyndigheten ska övervaka att dessa bestämmelser följs. Den som är skyldig att ha med sig pass ska på begäran lämna över detta
76
Ds 2020:22 | Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort |
till en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket. Han eller hon ska vidare låta befattningshavaren ta hans eller hennes fingeravtryck och en ansiktsbild i digitalt format för kontroll av att dessa motsvarar fingeravtrycken och ansiktsbilden i passet.
Motsvarande bestämmelser gäller för den som i stället för pass har med sig ett nationellt identitetskort. Han eller hon är dock inte skyldig att lämna sina fingeravtryck. Fingeravtryck finns ju i dag inte i identitetskortet och någon jämförelse går därför inte att göra.
När kontrollen har genomförts ska den ansiktsbild och, när det gäller pass, de fingeravtryck som har tagits omedelbart förstöras. Samma sak gäller de biometriska data som har tagits fram.
Grundläggande fri- och rättigheter ska beaktas
Enskildas grundläggande fri- och rättigheter enligt bl.a. regeringsformen och Europakonventionen har beskrivits i avsnitt
8.1.Som framgått där har var och en ett grundläggande skydd mot bl.a. påtvingat tagande av fingeravtryck. Inskränkningar av fri- och rättigheterna får bara förekomma med stöd av lag och bara för vissa ändamål. Inskränkningar ska också vara proportionerliga.
Som framgått i avsnitt 8.1 ska även hänsyn tas till barnkonventionen. Av konventionen följer bl.a. att barnets bästa är det som i första hand ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn.
Dagens kontroll bör kunna avse även fingeravtryck
När fingeravtryck nu införs i nationella identitetskort talar starka skäl för att dessa ska kunna användas vid kontroller enligt passlagen. Det måste kunna säkerställas att identitetskortet är äkta och att den som reser med kortet är samma person som kortet är utfärdat för.
Den som vid utresa från eller inresa till Sverige har med sig ett nationellt identitetskort i stället för ett pass bör alltså inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också att lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet. En sådan kontroll är förenlig med artikel 11.6 i EU- förordningen eftersom den syftar till att verifiera kortets äkthet och
77
Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort | Ds 2020:22 |
innehavarens identitet. Dessa ändamål – som anknyter till statens säkerhet, den allmänna säkerheten och förebyggande av oordning och brott – är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Verifieringen blir betydligt säkrare om inte bara fotografi utan även fingeravtryck får tas och jämföras. Intrånget är inte större än nödvändigt och som framgår nedan kommer de nya uppgifter som samlas in inte att få sparas. Bestämmelserna i 5 a § passlagen bör därmed ändras så att inte bara ansiktsbild utan också fingeravtryck får tas i samband med en kontroll enligt passlagen. Därmed kommer det att finnas ett uttryckligt lagstöd för den fingeravtryckstagning som behövs och som i detta fall inte kan betraktas som frivillig. Samma bestämmelser kommer också att gälla för nationella identitetskort som för pass.
Efter kontrollen bör uppgifterna förstöras
Syftet med den kontroll som görs enligt 5 a § passlagen är bara att se om det är rätt person som innehar passet eller identitetskortet. När kontrollen har genomförts ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som har tagits fram omedelbart förstöras. Något register med fotografier, fingeravtryck eller biometriska data från de som har passerat kontrollen kan därmed inte byggas upp (jfr prop. 2004/05:119 s. 27 och 50 och prop. 2008/09:132 s. 13 och 15).
Med de förslag som nu lämnas kommer fingeravtryck att kunna behandlas inte bara vid kontroll av pass utan också vid kontroll enligt passlagen av nationella identitetskort. När kontrollen av kortet har genomförts bör fingeravtrycken och de biometriska data som har tagits fram ur dessa omedelbart förstöras, på samma sätt som redan gäller för ansiktsbilden och som gäller för både fingeravtrycken och ansiktsbilden vid kontroll av pass. Bestämmelserna i 5 a § passlagen är utformade så att detta kommer att gälla utan att några ändringar behöver göras.
Andra kontroller av nationella identitetskort
I 18 § andra stycket förordningen om nationellt identitetskort finns en generell bestämmelse om vad som gäller om en myndighet har genomfört en kontroll av huruvida innehavarens ansikte motsvarar ansiktsbilden i lagringsmediet. Den ansiktsbild och de biometriska
78
Ds 2020:22 | Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort |
data som har tagits fram ska då omedelbart förstöras. Bestämmelsen motsvarar 5 a § passlagen men har ett vidare tillämpningsområde. Den gäller vid alla tänkbara kontroller av nationella identitetskort.
När fingeravtryck nu börjar lagras i nationella identitetskort bör bestämmelsen utvidgas så att den, i den mån fingeravtryck kan tas även i andra situationer än de som avses i passlagen, gäller även för fingeravtryck och biometriska data som tas fram ur fingeravtryck. Det bör framhållas att den utvidgade bestämmelsen inte kommer att ge stöd för att ta fingeravtryck mot någons vilja. Den anger bara vad som gäller dataskyddsrättsligt om en myndighet i något fall har gjort en kontroll av om kortinnehavarens fingeravtryck eller ansikte motsvarar fingeravtrycken eller ansiktsbilden i lagringsmediet.
Inga författningsändringar i övrigt
Några ytterligare nationella bestämmelser om hur ansiktsbilden och fingeravtrycken i det nationella identitetskortet får användas, utöver de som har föreslagits ovan, bedöms inte vara nödvändiga med hänsyn till
10.2Kontroll av uppehållskort och permanent uppehållskort
Förslag: En utlänning som innehar ett uppehållskort eller ett permanent uppehållskort ska, vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § utlänningslagen, vara skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i kortet.
79
Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort | Ds 2020:22 |
När en kontroll har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Bedömning:
Skälen för förslaget och bedömningen
Biometriska uppgifter som lagrats i lagringsmedium i uppehållskort och permanenta uppehållskort får enligt
1.Uppehållshandlingens äkthet.
2.Innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara detaljer, när uppvisande av uppehållshandling krävs enligt lag eller annan författning (artikel 11.6).
Kontroll av utlänningar i dag
Vid passage av EU:s yttre gräns ska alla personer, även de som enligt unionsrätten har rätt till fri rörlighet, underkastas vissa kontroller. Regler om gränspassage för personer och kontroller vid gräns finns i kodexen om Schengengränserna1 (gränskodexen). Kontrollen omfattar bl.a. personers identitet och nationalitet samt resehandlingens äkthet och giltighet (artikel 8). Nationella bestämmelser som ansluter till gränskodexens regler finns bl.a. i 9 kap. 1 § UtlL. En utlänning som vistas i Sverige får även kontrolleras vid en inre utlänningskontroll. Inre utlänningskontroll regleras i 9 kap. 9 § UtlL och syftar till att kontrollera utlänningens rätt att vistas här. Sådan kontroll får endast vidtas om det finns grundad anledning att anta
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (kodifiering).
80
Ds 2020:22 | Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort |
att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.
Av utlänningslagen följer att den som innehar ett uppehållstillståndskort är skyldig att vid en gränskontroll låta bl.a. en polisman fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för att kontrollera att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. Skyldigheten gäller även vid en inre utlänningskontroll (9 kap. 8 b § UtlL). Själva kontrollen görs därefter genom en datorstödd jämförelse (prop. 2010/11:123 s. 19). I prop. 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter föreslås att motsvarande skyldighet, som gäller för innehavare av uppehållstillståndskort, även ska gälla en utlänning som innehar ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare.
Grundläggande fri- och rättigheter ska beaktas
Som redogjorts för närmare i avsnitt 8.1 ger bl.a. regeringsformen och Europakonventionen enskilda ett skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp och andra integritetsintrång. Som framgått aktualiseras regelverken i olika hänseenden vid fotografering och fingeravtryckstagning. Av regelverken följer att inskränkningar av fri- och rättigheterna bara får ske med stöd av lag. Inskränkningarna får dessutom bara förekomma med hänsyn till vissa intressen och de ska vara proportionerliga.
Som framgått i avsnitt 8.1 ska även hänsyn tas till barnkonventionen. Av konventionen följer bl.a. att barnets bästa är det som i första hand ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn.
Kompletterande bestämmelse om kontroll av uppehållskort och permanenta uppehållskort
81
Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort | Ds 2020:22 |
förordningen innebär dock inte något hinder mot nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck för sådan kontroll.
Syftet med att skärpa säkerhetskraven på det sätt som EU- förordningen anger är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och kortet. Detta ska i sin tur bidra till att skydda korten mot bedräglig användning och förfalskning. Utan några nationella eller unionsrättsliga föreskrifter om kontroll av uppgifterna i korten blir de skärpta säkerhetskraven omotiverade och onödiga.
I likhet med vad som gäller för innehavare av uppehållstillståndskort och vad som föreslås gälla för innehavare av ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare bör den som innehar ett uppehållskort eller ett permanent uppehållskort vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid en gränskontroll och inre utlänningskontroll. Detta i syfte att möjliggöra en kontroll av att innehavarens fotografi och fingeravtryck motsvarar de uppgifter som finns sparade i lagringsmediet på kortet. Den inskränkning som detta innebär i rätten till skydd för privat- och familjelivet kan inte anses gå utöver vad som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till bl.a. statens säkerhet och förebyggande av oordning och brott.
Den nya bestämmelsen bör placeras i samma paragraf som reglerar kontroll av uppehållstillståndskort (9 kap. 8 b § UtlL).
Efter kontrollen bör uppgifterna förstöras
Det fotografi och de fingeravtryck som tagits samt de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen av uppehållskort och permanenta uppehållskort bör inte få användas för andra ändamål. I likhet med vad som gäller vid motsvarande kontroller enligt dagens regelverk bör därför fotografiet, fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart förstöras efter kontrollen (jfr 9 kap. 8
Inga författningsändringar i övrigt
Av
82
Ds 2020:22 | Kontroll av identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort |
enlighet med unionsrätten och nationell rätt av vederbörligen bemyndigad personal vid behöriga nationella myndigheter och unionsbyråer i syfte att kontrollera kortets äkthet och innehavarens identitet. Det anges även att identiteten endast får kontrolleras genom direkt tillgängliga jämförbara detaljer, när uppvisande av uppehållshandlingen krävs enligt lag eller annan författning. Bestämmelserna är direkt tillämpliga och gäller som lag i Sverige. De kräver inte några författningsändringar.
83
11 Dataskydd
Vid sidan av bestämmelserna om exempelvis lagring och kontroll av fotografier och fingeravtryck innehåller
11.1Dataskydd i verksamhet med nationella identitetskort
Förslag: Förbudet mot sökningar med hjälp av den ansiktsbild som har tagits och de biometriska data som kan tas fram ur den ska utvidgas så att förbudet gäller även för de fingeravtryck som har tagits och de biometriska data som kan tas fram ur dessa.
Befintlig hänvisning till den upphävda personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse och skadestånd ska tas bort.
Bedömning:
Den personuppgiftsbehandling som tillkommer till följd av
85
Dataskydd | Ds 2020:22 |
Skälen för förslaget och bedömningen
Förordningen innehåller därutöver ett antal mer allmänt hållna bestämmelser om skydd av personuppgifter. Dessa bestämmelser, som finns i artikel 11, anknyter delvis till dataskyddsförordningen.
Av artikel 11.1 framgår att medlemsstaterna, utan att det påverkar dataskyddsförordningen, ska säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid tillämpningen av förordningen.
Artikel 11.2 reglerar personuppgiftsansvaret vid tillämpningen av
Enligt artikel 11.3 ska medlemsstaterna säkerställa att tillsynsmyndigheterna till fullo kan utföra sina uppgifter enligt dataskyddsförordningen och bl.a. få tillgång till alla personuppgifter och all nödvändig information samt tillgång till de behöriga myndigheternas lokaler eller deras utrustning för behandling av personuppgifter.
Artikel 11.4 handlar om ansvar vid överträdelser och innebär att samarbete med externa tjänsteleverantörer inte ska utesluta ansvar för en medlemsstat till följd av unionsrätten eller nationell rätt avseende överträdelse av skyldigheter avseende personuppgifter.
I artikel 11.5 anges att uppgifter i maskinläsbar form bara ska inkluderas i identitetskort i enlighet med förordningen och nationell rätt i den utfärdande medlemsstaten.
Övriga bestämmelser i artikeln behandlas i andra delar av denna promemoria. Reglerna i artikel 11.6 om hur biometriska uppgifter får användas har behandlats i avsnitt 10 och bestämmelserna i artikel 11.7 om vissa förteckningar behandlas i avsnitt 12.
Vad gäller för dagens behandling av personuppgifter?
Den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU finns numera i dataskyddsförordningen. Detta har nämnts i avsnitt
86
Ds 2020:22 | Dataskydd |
9.I dataskyddsförordningen finns grundläggande krav som gäller vid all behandling av personuppgifter. Exempelvis måste det alltid finnas en rättslig grund för att personuppgifter ska få behandlas. Förordningen innehåller också bestämmelser om den registrerades rättigheter, den personuppgiftsansvariges skyldigheter och tillsyn.
Dataskyddsförordningen innehåller ett stort antal bestämmelser som förutsätter eller ger utrymme för kompletterande nationella bestämmelser. Kompletterande bestämmelser av generellt slag finns för svensk del i dataskyddslagen. Det finns också ett stort antal registerförfattningar som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom särskilda områden eller av vissa myndigheter.
Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen är tillämpliga när passmyndigheterna behandlar personuppgifter i verksamheten med nationella identitetskort. Tillsammans bildar de det generella regelverk som passmyndigheterna har att förhålla sig till. Därutöver gäller vissa bestämmelser i förordningen om nationellt identitetskort.
Av 14 § förordningen om nationellt identitetskort framgår att Polismyndigheten ska föra ett register över nationella identitetskort och att myndigheten är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i registret. Registret ska ha till ändamål att ge information om sådana uppgifter som behövs i verksamhet hos en passmyndighet för utfärdande av nationellt identitetskort (15 §).
Registret över nationella identitetskort ska bl.a. innehålla vissa uppgifter om sökanden och om det identitetskort som har utfärdats. Det ska också innehålla en kopia av den ansiktsbild som har tagits (16 §). En uppgift i registret ska gallras senast sex månader efter det att giltighetstiden för ett identitetskort har gått ut (17 §).
Den ansiktsbild som har tagits vid en ansökan om identitetskort och de biometriska data som kan tas fram ur den får inte användas vid sökning med hjälp av automatiserad behandling (18 § första stycket). Om en myndighet har genomfört en kontroll av huruvida innehavarens ansikte motsvarar ansiktsbilden i lagringsmediet ska den bild och de biometriska data som har tagits fram omedelbart förstöras (18 § andra stycket). Den bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.1. Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller slutligen vid behandling av personuppgifter enligt förordningen om nationellt identitetskort (19 §).
I promemorian Passdatalag (Ds 2015:44) föreslogs en särskild registerförfattning för verksamheten med nationella identitetskort.
87
Dataskydd | Ds 2020:22 |
På grund av dataskyddsreformen inom EU har förslaget emellertid inte kunnat genomföras. Förslagen i promemorian Passdatalag – en ny lag som kompletterar EU:s dataskyddsförordning (Ds 2019:5) gäller bara passverksamheten. I avvaktan på lagstiftning om ett nytt statligt identitetskort, med tillhörande föreskrifter om behandling av personuppgifter, kompletteras alltså dataskyddsförordningen och dataskyddslagen bara av de ovan nämnda bestämmelserna om personuppgifter i förordningen om nationellt identitetskort.
Artikel 11 kräver inte några författningsändringar
De allmänna bestämmelserna om skydd av personuppgifter i artikel
De aktuella bestämmelserna i
Behöver den tillkommande behandlingen regleras?
Nästa fråga är om den personuppgiftsbehandling som tillkommer jämfört med i dag, till följd av
Det som är nytt i förhållande till tidigare när det gäller behandling av personuppgifter i verksamheten med nationella identitetskort är främst att passmyndigheterna enligt
88
Ds 2020:22 | Dataskydd |
fingeravtryck och i förekommande fall biometriska data som kan tas fram ur fingeravtryck. Enligt förslagen i denna promemoria ska kortinnehavarens fingeravtryck också kunna tas på nytt vid en kontroll enligt passlagen, för jämförelse med de fingeravtryck som finns sparade i identitetskortet. Ansiktsbilder och biometriska uppgifter från ansiktsbilder behandlas på motsvarande sätt redan i dag.
Rättslig grund för den tillkommande behandlingen finns i artikel
6.1e i dataskyddsförordningen (jfr 2 kap. 2 § dataskyddslagen). Behandlingen av fingeravtryck och vissa biometriska uppgifter från fingeravtryck är nämligen nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Uppgiften att utfärda identitetskort framgår av förordningen om nationellt identitetskort. Uppgiften att kontrollera identitetskort framgår av passlagen. I vissa delar kan behandlingen anses nödvändig även för att fullgöra en rättslig förpliktelse som passmyndigheterna har, eftersom
6.1c i dataskyddsförordningen (jfr 2 kap. 1 § dataskyddslagen). Den tillkommande behandlingen av personuppgifter är därmed laglig i den mening som avses i artikel 6 i dataskyddsförordningen.
När dessa biometriska uppgifter behandlas som en konsekvens av
89
Dataskydd | Ds 2020:22 |
Den tillkommande behandling av känsliga personuppgifter som följer av
Sökförbudet för ansiktsbilder bör gälla även för fingeravtryck
För att motverka att pass utfärdas på felaktiga grunder har det föreslagits att den ansiktsbild som tas vid en passansökan och de biometriska data som tas fram ur bilden ska få användas vid sökning i passregistret för att kontrollera sökandens identitet och innehav av pass (Ds 2019:5). Motsvarande förslag har lämnats i fråga om det nya statliga identitetskortet (SOU 2019:14). Dessa förslag har ännu inte lett till lagstiftning och kommer att behandlas i ett annat sammanhang. Tills vidare bör sökningar av detta slag vara förbjudna i verksamheten med nationella identitetskort, på samma sätt som de för närvarande är förbjudna i passverksamheten.
En hänvisning till personuppgiftslagen bör tas bort
Det finns inte utrymme att i detta sammanhang göra någon bredare översyn av reglerna om personuppgiftsbehandling i verksamheten med nationella identitetskort. Regelverket kan som framgått komma att upphävas relativt snart, om ett nytt statligt identitetskort införs, och det finns då möjlighet att göra nya överväganden i fråga om hur myndigheterna bör få behandla personuppgifter (avsnitt 5.3).
90
Ds 2020:22 | Dataskydd |
I ett avseende bör det ändå göras en ändring som inte föranleds direkt av
11.2Dataskydd i verksamhet med uppehållshandlingar
Bedömning:
Den personuppgiftsbehandling som tillkommer med anledning av
Skälen för bedömningen
Som redogjorts för ovan innehåller förordningen också ett antal mer allmänt hållna bestämmelser om behandling av personuppgifter. Dessa bestämmelser, som finns i artikel 11, anknyter i flera avseenden till den reglering som finns i dataskyddsförordningen.
Enligt artikel 11.1 ska medlemsstaterna, utan att det påverkar dataskyddsförordningen, säkerställa säkerheten, integriteten, äkt-
91
Dataskydd | Ds 2020:22 |
heten och sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid tillämpningen av förordningen.
Av artikel 11.2 följer att de myndigheter som ansvarar för att utfärda uppehållshandlingar ska anses vara personuppgiftsansvariga enligt artikel 4.7 i dataskyddsförordningen och ansvara för behandlingen av personuppgifter.
Enligt artikel 11.3 ska medlemsstaterna säkerställa att tillsynsmyndigheterna till fullo kan utföra sina uppgifter enligt dataskyddsförordningen och bl.a. få tillgång till alla personuppgifter och all nödvändig information för behandling av personuppgifter.
Artikel 11.4 reglerar att samarbete med externa tjänsteleverantörer inte ska utesluta ansvar för en medlemsstat till följd av unionsrätten eller nationell rätt avseende överträdelse av skyldigheter avseende personuppgifter.
I artikel 11.5 anges att uppgifter i maskinläsbar form bara ska inkluderas i uppehållshandlingar i enlighet med förordningen och nationell rätt i den utfärdande medlemsstaten.
Reglerna i artikel 11.6 om hur biometriska uppgifter får användas har behandlats i avsnitt 10.
Vad gäller för dagens behandling av personuppgifter?
Som framgått ovan utgör dataskyddsförordningen den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. I dataskyddsförordningen finns grundläggande krav som gäller vid all behandling av personuppgifter. Förordningen är direkt tillämplig på all personuppgiftsbehandling hos bl.a. Migrationsverket men förutsätter och medger kompletterande och specificerande nationella bestämmelser av olika slag. Kompletterande bestämmelser av generell karaktär till dataskyddsförordningen återfinns i dataskyddslagen. För behandling av personuppgifter i Migrationsverkets verksamhet gäller även utlänningsdatalagen och utlännings-
dataförordningen. Utlänningsdatalagen och utlänningsdataförordningen gäller också i viss utsträckning vid behandling av personuppgifter i Polismyndighetens verksamhet (3 och 4 c §§ utlänningsdatalagen).
Migrationsverket får bl.a. behandla personuppgifter om det behövs för handläggning av ärenden i verksamhet som rör
92
Ds 2020:22 | Dataskydd |
utlänningars inresa, vistelse eller arbete i Sverige och utresa eller avlägsnande från Sverige (2 och 11 §§ utlänningsdatalagen). Formuleringen avser att täcka bl.a. Migrationsverkets verksamhet enligt utlänningslagen och utlänningsförordningen (jfr prop. 2015/16:65 s. 41). Av utlänningsdatalagen framgår vidare att Polismyndigheten får behandla personuppgifter om det behövs för kontroll av utlänning i samband med inresa och utresa samt kontroll under vistelsen i Sverige (11 §). Även känsliga personuppgifter får behandlas för dessa angivna ändamål om uppgifterna är absolut nödvändiga för syftet med behandlingen (14 §). För känsliga personuppgifter gäller även vissa sökbegränsningar (17 §).
Migrationsverket och Polismyndigheten är var och en personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför (9 §).
Artikel 11 kräver inte några författningsändringar
Den tillkommande behandlingen kräver inga författningsändringar
Det som är nytt i förhållande till tidigare är att Migrationsverket i enlighet med
När det gäller ärenden om uppehållskort och permanenta uppehållskort kommer fingeravtryck att behandlas inom ramen för ansöknings- och utfärdandeprocessen på samma sätt som gäller för övriga personuppgifter som redan lämnas eller samlas in.
93
Dataskydd | Ds 2020:22 |
Fingeravtrycken ska härutöver lagras på ett lagringsmedium i kortet (avsnitt 9.2). Detta följer direkt av
Såvitt avser behandlingen av personuppgifter vid kontroll av korten består behandlingen i insamling av uppgifter, framtagande av uppgifter på kortet och kontroll genom jämförelse mellan insamlade och lagrade uppgifter (avsnitt 10.2). Bestämmelserna om kontroll av uppehållskort och permanenta uppehållskort är en följd av EU- förordningen. Enligt förslaget ska fotografiet och fingeravtrycken som samlas in jämte de biometriska data som tas fram ur uppgifterna omedelbart förstöras efter kontrollen.
Den tillkommande behandlingen av personuppgifter med
anledning av
personuppgiftsbehandling som sker i ärenden om uppehållstillståndskort och vid kontroll av dessa kort. Den tillkommande behandlingen kommer vidare att omfattas av samma dataskyddsreglering som gäller för bl.a. Migrationsverkets behandling av personuppgifter i övrigt. Det innebär bl.a. att de skyddsåtgärder som följer av detta regelverk kommer att gälla även vid den tillkommande behandlingen av personuppgifter, däribland utlänningsdatalagens särskilda bestämmelser om sökbegränsningar, vem som får ha tillgång till personuppgifter och hur känsliga personuppgifter får behandlas. Som framgått ovan, föreslås också vissa kompletterande bestämmelser när det gäller skydd för personuppgifter i fråga om förstöring av uppgifter.
Det kan nämnas att utlänningsdatalagen nyligen har varit föremål för översyn och anpassning till dataskyddsförordningen. I samband med det gjordes noggranna överväganden kring regelverkets
förenlighet med dataskyddsförordningen, däribland myndigheternas rättsliga grund för behandling av personuppgifter. De anpassningar som gjordes bedömdes innebära en viss förstärkning av skyddet för enskildas personliga integritet (prop. 2017/18:254 s. 57).
94
Ds 2020:22 | Dataskydd |
Den personuppgiftsbehandling som tillkommer medför sammanfattningsvis inget behov av några författningsändringar, bortsett från de bestämmelser om bl.a. lagring och kontroll som redan har föreslagits.
95
12 Kontaktpunkt och andra frågor
12.1Polismyndigheten bör vara kontaktpunkt
Förslag: Polismyndigheten ska vara kontaktpunkt vid tillämpningen av
Skälen för förslaget: Enligt
De handlingar som
Frågor som rör uppehållshandlingar behöver Polismyndigheten av naturliga skäl vidarebefordra till Migrationsverket. De olika myndigheterna kan även i övrigt behöva samverka vid tillämpningen av
97
Kontaktpunkt och andra frågor | Ds 2020:22 |
12.2Administrativa uppgifter för myndigheterna
Bedömning:
Skälen för bedömningen: Medlemsstaterna ska underhålla och varje år överlämna en förteckning till kommissionen över behöriga myndigheter som har tillgång till de biometriska uppgifter som lagras i lagringsmediet enligt artikel 3.5. Kommissionen ska offentliggöra en sammanställning av dessa förteckningar på internet (artikel 11.7).
Varje medlemsstat ska vidare utse organ som ansvarar för att trycka identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort. Namnen på dessa organ ska tillkännages för kommissionen och övriga medlemsstater. Det går att byta organ och flera medlemsstater kan också utse ett och samma organ. Alla sådana ändringar och beslut ska tillkännages för kommissionen och övriga medlemsstater (artikel 14.3).
De angivna bestämmelserna är direkt tillämpliga och gäller som lag i Sverige. Det får ankomma på de utfärdande myndigheterna, dvs. passmyndigheterna och Migrationsverket, att tillämpa dem och att utföra de administrativa uppgifter som avses. Vid förfrågningar från kommissionen eller övriga medlemsstater kommer Polismyndigheten att fungera som kontaktpunkt i enlighet med förslaget i förra avsnittet. Bestämmelserna kräver inte några författningsändringar.
12.3Bestämmelser som inte kräver anpassning
Bedömning:
Skälen för bedömningen:
98
Ds 2020:22 | Kontaktpunkt och andra frågor |
resultat och konsekvenser (artikel 12), kommissionens rapportering och utvärdering (artikel 13) samt kommittéförfarande (artikel 15).
De angivna bestämmelserna bedöms inte kräva några närmare överväganden och inte heller några författningsändringar. Samma sak gäller artikel 14 om bl.a. ytterligare tekniska specifikationer i de delar som inte har berörts i avsnitt 7 eller 12.2 ovan.
99
13Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
13.1Bestämmelserna om nationella identitetskort
Förslag: De författningsändringar som föreslås ska träda i kraft den 2 augusti 2021. Ett nationellt identitetskort som har utfärdats enligt äldre bestämmelser och inte har återkallats ska fortfarande gälla under den tid som anges i identitetskortet. Detta ska för tydlighets skull framgå av en särskild övergångsbestämmelse.
Skälen för förslaget
Ikraftträdande den 2 augusti 2021
101
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser | Ds 2020:22 |
Utfasning och övergångsbestämmelser
Enligt
Bestämmelserna om utfasning är direkt tillämpliga och gäller som lag i Sverige. De nationella bestämmelser om giltighetstid som finns i förordningen om nationellt identitetskort kommer inte i konflikt med
För att undvika oklarheter finns det ändå skäl att överväga en särskild övergångsbestämmelse. Ändringarna i förordningen om nationellt identitetskort innebär bl.a. att kortets giltighetstid sänks till tre år om sökanden inte har fyllt tolv år. De nya bestämmelserna bör naturligtvis inte påverka identitetskort som har utfärdats före den 2 augusti 2021. Kort som har utfärdats före dess, enligt dagens bestämmelser, bör gälla under den tid som anges i kortet. Detta bör för tydlighets skull framgå av en särskild övergångsbestämmelse.
Något behov av ytterligare övergångsbestämmelser finns inte.
13.2Bestämmelserna om uppehållshandlingar till
Förslag: De författningsändringar som föreslås ska träda i kraft den 2 augusti 2021.
Bedömning:
102
Ds 2020:22 | Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
Skälen för förslaget och bedömningen
Ikraftträdande den 2 augusti 2021
Utfasning och övergångsbestämmelser
Enligt
Bestämmelserna om utfasning är direkt tillämpliga och gäller som lag i Sverige. Befintliga uppehållskort och permanenta uppehållskort uppfyller kraven som ställs i artikel 8.2. Bestämmelserna i den artikeln är därför inte tillämpliga på de kort som utfärdas idag. Ett uppehållskort gäller i dag som längst i fem år. För att inte riskera att lagringsmediet i ett permanent uppehållskort blir obrukbart på grund av slitage utfärdas i dag även ett sådant kort med en giltighetstid på fem år. Giltighetstiden för samtliga kort som utfärdas i nu gällande format kommer alltså att löpa ut före den 3 augusti 2026. Detta stämmer överens med
Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser till författningsändringarna som föreslås i denna promemoria.
103
14 Konsekvenser av förslagen
Den nya
14.1Kontrollmöjligheterna förbättras
Bedömning:
Skälen för bedömningen: Genom
Tillsammans bedöms dessa förändringar göra det svårare att förfalska eller använda någon annans identitetskort, uppehållskort eller permanenta uppehållskort. Regleringen kan därigenom bidra till att
105
Konsevenser av förslagen | Ds 2020:22 |
motverka förfalskning och annan brottslighet. Identitetsmissbruk är ett centralt inslag t.ex. vid bedrägerier och förekommer även vid andra typer av brott.
Säkrare uppehållshandlingar som försvårar förfalskning och missbruk kan vid sidan av brottsbekämpning även tänkas ha betydelse för att motverka olaglig invandring.
14.2Ekonomiska konsekvenser
Bedömning: De kostnader som
Ansökningsavgiften för ett nationellt identitetskort behöver inte höjas till följd av
Skälen för bedömningen
Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter
Passmyndigheternas verksamhet med nationella identitetskort är avgiftsfinansierad. Ansökningsavgiften, som för närvarande uppgår till 400 kr vid en ansökan inom landet och 1 600 kr vid en ansökan utomlands, ska täcka kostnaderna för verksamheten.
Det nationella identitetskortet bedöms redan i dag uppfylla de flesta av
Den förkortade giltighetstiden för identitetskort som utfärdas till barn under tolv år och personer som av fysiska skäl är tillfälligt förhindrade att lämna fingeravtryck bedöms inte ge upphov till annat än en marginell ökning av antalet ansökningar om nationellt identitetskort. I övrigt bedöms de nya reglerna inte påverka antalet
106
Ds 2020:22 | Konsevenser av förslagen |
ärenden att handlägga. Förslaget att sökanden alltid ska inställa sig personligen även när ansökan görs vid en passmyndighet utomlands kan eventuellt leda till en viss ökning av antalet besök där. Den sammanlagda kostnaden för att handlägga ett ärende bör dock inte påverkas av förslaget.
De kostnader som
Det förslag som gäller kontroll av ett nationellt identitetskort enligt passlagen (avsnitt 10.1) bedöms inte leda till ökade kostnader för någon myndighet.
Migrationsverkets verksamhet när det gäller uppehållshandlingar till
Förändringen som
Det förslag som gäller kontroll av ett uppehållskort eller permanent uppehållskort (avsnitt 10.2) bedöms inte leda till ökade kostnader för någon myndighet.
Ekonomiska konsekvenser för enskilda och andra
När det gäller nationella identitetskort bedöms den nya regleringen inte påverka kostnaderna eller intäkterna för kommuner, regioner eller företag. Som framgått ovan bör det inte heller vara nödvändigt
107
Konsevenser av förslagen | Ds 2020:22 |
att höja ansökningsavgiften för kortet. Som utgångspunkt kommer den nya regleringen därmed inte leda till högre kostnader för den som vill ha ett nationellt identitetskort. Förslaget om en förkortad giltighetstid för kort som utfärdas till barn under tolv år kan leda till en viss merkostnad för enskilda eftersom kortet kommer att behöva förnyas oftare än i dag. Denna kostnadsökning drabbar dock ett begränsat antal personer och förslaget syftar till att skydda barn. Även förslaget om en kortare giltighetstid för kort som utfärdas till personer som är tillfälligt förhindrade att lämna fingeravtryck kan leda till en viss merkostnad för enskilda som befinner sig i denna situation. Merkostnaden är dock förhållandevis liten och om hindret visar sig vara permanent kan ett vanligt femårigt kort utfärdas.
Den nya regleringen bedöms inte heller, såvitt avser intyg om permanent uppehållsrätt, uppehållskort och permanent uppehållskort, påverka kostnader eller intäkter för kommuner, regioner eller företag. Den nya regleringen bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för de enskilda som ansöker om dessa handlingar eftersom de inte är avgiftsbelagda.
14.3Konsekvenser i övrigt
Bedömning:
Skälen för bedömningen
Konsekvenser för den fria rörligheten
Dagens stora skillnader på säkerhetsnivån på nationella identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort ökar risken för förfalskningar och annat missbruk av dokumenten. Skillnaderna medför även svårigheter för medborgare att utöva sin rätt till fri rörlighet.
108
Ds 2020:22 | Konsevenser av förslagen |
Konsekvenser för den personliga integriteten och barnets rättigheter
Av
De bedömningar och avvägningar som har gjorts i fråga om grundläggande fri- och rättigheter och dataskydd har redovisats i respektive avsnitt. Rent allmänt kan sägas att de nya bestämmelserna, som till stor del följer direkt av den bindande EU- förordningen, i viss mån innebär ett intrång i den personliga integriteten för de enskilda som berörs. Det kan dock i sammanhanget konstateras att det är noga reglerat när fotografier och fingeravtryck får tas och regelverket innehåller även bestämmelser om skydd av personuppgifter. Av förordningen följer vidare att förfarandet vid fotografering och fingeravtryckstagning ska vara förenligt med de rättigheter och principer som fastställs i stadgan, Europakonventionen och Barnkonventionen. Principen om barnets bästa är alltså central och åtgärderna ska genomföras på ett barnvänligt och barnanpassat sätt.
Övriga konsekvenser
Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen eller för sysselsättning eller offentlig service i olika delar av landet. De bedöms inte heller ha betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Förslagen bedöms slutligen inte ha någon betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
109
15 Författningskommentar
15.1Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302)
5 a §
Polismyndigheten ska övervaka att bestämmelserna i 5 § följs. Den som enligt 5 § ska medföra pass ska på begäran
1.överlämna passet till en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket, och
2.låta en befattningshavare enligt 1 ta passinnehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns sparade i passet.
Den som enligt 5 § i stället medför ett identitetskort utfärdat av en passmyndighet ska på begäran
1.överlämna identitetskortet till en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket, och
2.låta en befattningshavare enligt 1 ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns sparade i identitetskortet.
När en kontroll enligt andra stycket 2 eller tredje stycket 2 har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som då har tagits fram omedelbart förstöras.
Paragrafen innehåller bestämmelser om kontroll av pass och vissa identitetskort i samband med att en svensk medborgare lämnar eller reser in i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.
Paragrafen ändras genom vissa tillägg i tredje stycket 2. Tilläggen förklaras av att det identitetskort som en passmyndighet kan utfärda numera ska innehålla inte bara innehavarens ansiktsbild utan också
111
Författningskommentar | Ds 2020:22 |
hans eller hennes fingeravtryck. Fingeravtrycken ska på samma sätt som ansiktsbilden sparas i ett lagringsmedium i kortet. Detta följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet.
Tilläggen innebär att den som överlämnar identitetskortet till en tjänsteman som anges i tredje stycket 1 för kontroll inte bara ska låta denne ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte utan också låta denne ta upp fingeravtryck. Syftet med åtgärden ska vara att kontrollera om fingeravtrycken motsvarar de som finns lagrade i identitetskortet. När kontrollen har genomförts ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som då har tagits fram omedelbart förstöras. Detta framgår av fjärde stycket.
15.2Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
9kap.
8b §
Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort, ett uppehållskort, ett permanent uppehållskort, ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i kortet eller beviset.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck vid vissa kontroller. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
Paragrafens första stycke ändras på så sätt att även den som innehar ett uppehållskort eller ett permanent uppehållskort är skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en
112
Ds 2020:22 | Författningskommentar |
tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade kortet. Av andra stycket framgår att fotografiet, fingeravtrycken och de biometriska data som har tagits fram i samband med kontrollen omedelbart ska förstöras när kontrollen har genomförts.
8 g §
En utlänning är skyldig att låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck i ett ärende om utfärdande av uppehållskort eller permanent uppehållskort.
Skyldigheten att låta Migrationsverket ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i kortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när kortet har lämnats ut eller, om kortet inte har lämnats ut, när det har gått 90 dagar från den dag då det utfärdades. Om ärendet har avgjorts utan att kort har utfärdats ska fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart förstöras.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck. Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 9.2.
Enligt första stycket är en utlänning skyldig att låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck i ärenden om utfärdande av uppehållskort eller permanent uppehållskort. Skyldigheten är en följd av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet.
Enligt andra stycket gäller inte skyldigheten att låta Migrationsverket ta fingeravtryck om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
113
Författningskommentar | Ds 2020:22 |
Enligt tredje stycket ska ett fotografi och två fingeravtryck sparas i ett lagringsmedium i kortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när kortet har lämnats ut eller, om kortet inte har lämnats ut, när det har gått 90 dagar från den dag då det utfärdades. Om ärendet har avgjorts utan att ett kort har utfärdats ska fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart förstöras. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller i fråga om lagring och förstöring av fotografi, fingeravtryck och biometrisk data enligt 9 kap. 8 a § tredje stycket med viss justering i enlighet med förordning (EU) 2019/1157.
114
Ds 2020:22 | Bilaga 1 |
12.7.2019 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 188/67 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1157
av den 20 juni 2019
om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till
unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 21.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
(1)Fördraget om Europeiska unionen
(2)Unionsmedborgarskap ger varje medborgare i unionen rätt till fri rörlighet, inom vissa begränsningar och på vissa villkor. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (3) genomför denna rättighet. Artikel 45 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) innehåller också bestämmelser om fri rörlighet och fri bosättning. Fri rörlighet medför rätt att resa ut ur och in i medlemsstaterna med giltigt identitetskort eller pass.
(3)Enligt direktiv 2004/38/EG ska medlemsstaterna utfärda och förnya identitetskort eller pass till sina medborgare i enlighet med nationell rätt. Enligt det direktivet får medlemsstaterna även kräva att unionsmedborgare och deras familjemedlemmar ska registrera sig hos berörda myndigheter. Medlemsstaterna är skyldiga att utfärda bevis om registrering till unionsmedborgare på de villkor som fastställs i det direktivet. Medlemsstaterna är även skyldiga att enligt det direktivet utfärda uppehållskort till familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat och efter en ansökan utfärda intyg om permanent uppehållsrätt samt permanenta uppehållskort.
(4)Direktiv 2004/38/EG föreskriver att medlemsstaterna får vidta nödvändiga åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt det direktivet i händelse av missbruk av rättigheter eller bedrägerier. Förfalskning av handlingar eller felaktig information om sakförhållanden som påverkar rätten att uppehålla sig i landet har i det direktivet fastställts som typiska fall av bedrägerier.
(5)Det är stora skillnader på säkerhetsnivån i nationella identitetskort utfärdade av medlemsstaterna och uppehålls tillstånd för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat samt deras familjemedlemmar. Dessa skillnader ökar risken för förfalskning och dokumentbedrägerier och medför också praktiska svårigheter för medborgare som önskar utöva sin rätt till fri rörlighet. Statistik från Europeiska unionens dokumentbedrägeri- och riskanal ysnätverk visar att antalet incidenter med falska identitetskort har ökat med tiden.
(1) EUT C 367, 10.10.2018, s. 78.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 6 juni 2019.
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
115
Bilaga 1 | Ds 2020:22 |
L 188/68 | Europeiska unionens officiella tidning | 12.7.2019 | |
SV | |||
(6)I sitt meddelande av den 14 september 2016 med titeln Att höja säkerheten i en rörlig värld – starkare yttre gränser och förbättrat informationsutbyte i kampen mot terrorism betonade kommissionen att säkra rese- och identitets handlingar är avgörande när man på ett säkert sätt ska fastställa en persons identitet, och tillkännagav att den skulle lägga fram en handlingsplan för att bekämpa förfalskningar av resehandlingar. Enligt det meddelandet måste en bättre strategi bygga på stabila system som förebygger brott och hot mot den inre säkerheten på grund av brister i dokumentsäkerheten, särskilt med koppling till terrorism och gränsöverskridande brottslighet.
(7)Enligt kommissionens handlingsplan av den 8 december 2016 för att stärka EU:s insatser mot bedrägerier med resedokument (nedan kallad handlingsplanen 2016) uppges minst tre fjärdedelar av de falska handlingar som upptäcks vid de yttre gränserna, men även inom det område där det inte förekommer några kontroller vid de inre gränserna, vara utfärdade av medlemsstater och Schengenassocierade länder. Mindre säkra nationella identitetskort som utfärdats av medlemsstater är vanligast bland de upptäckta falska handlingar som används för resor inom Schengenområdet.
(8)För att avskräcka från identitetsbedrägerier bör medlemsstaterna säkerställa att hel- och delförfalskning av identitetshandlingar och användningen av sådana förfalskade handlingar omfattas av lämpliga påföljder i deras nationella rätt.
(9)I handlingsplanen 2016 berördes risken med falska identitetskort och uppehållshandlingar. Kommissionen åtog sig i handlingsplanen 2016 och i sin rapport om
(10)Enligt handlingsplanen 2016 kräver utfärdandet av äkta och säkra identitetskort en tillförlitlig process för registrering av identiteten och säkra bakomliggande handlingar till stöd för ansökningsprocessen. Kommissionen, medlemsstaterna och berörda unionsbyråer bör fortsätta att samarbeta för att göra bakomliggande handlingar mindre känsliga för bedrägerier, med tanke på den ökade användningen av falska bakomliggande handlingar.
(11)Denna förordning kräver inte att medlemsstaterna inför identitetskort eller uppehållshandlingar när detta inte krävs enligt nationell rätt, och den påverkar inte heller medlemsstaternas behörighet att enligt nationell rätt utfärda andra typer av uppehållshandlingar som faller utanför unionsrättens tillämpningsområde, till exempel uppehållskort som utfärdas till alla personer som är bosatta på territoriet oavsett medborgarskap.
(12)Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att, på ett
(13)Identitetshandlingar som utfärdas till medborgare vars rätt till fri rörlighet har begränsats i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt och på vilka det uttryckligen anges att de inte kan användas som resehandlingar bör inte anses omfattas av denna förordning.
(14)Resehandlingar som är förenliga med del 5 i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) dokument 9303 om maskinläsbara handlingar (sjunde utgåvan, 2015) (nedan kallat Icaos dokument 9303) och som inte används i identifieringssyfte i de utfärdande medlemsstaterna, såsom det passkort som utfärdas av Irland, bör inte anses omfattas av denna förordning.
(15)Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas användning av identitetskort och uppehållshandlingar med elektronisk identifieringsfunktion i andra syften och påverkar inte heller reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (4), som föreskriver ömsesidigt erkännande inom hela unionen av elektronisk identifiering för tillgång till offentliga tjänster och underlättar för medborgare som flyttar till en annan medlemsstat genom att kräva ömsesidigt erkännande av elektronisk identifiering med förbehåll för vissa villkor. Förbättringar av identitetskorten bör underlätta identifiering och bidra till bättre tillgång till tjänster.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
116
Ds 2020:22 | Bilaga 1 |
12.7.2019 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 188/69 |
(16)För att identitetskort och uppehållshandlingar ska kunna kontrolleras på ett korrekt sätt krävs det att medlemsstaterna använder rätt benämning på de olika typerna av handlingar som omfattas av denna förordning. För att underlätta kontroll av handlingar som omfattas av denna förordning i andra medlemsstater bör handlingens benämning även finnas med på åtminstone ytterligare ett av unionsinstitutionernas officiella språk. Medlemsstater som för sina identitetskort redan använder andra väletablerade benämningar än identitetskort bör kunna fortsätta att göra det på sitt eller sina officiella språk. Dock bör inga nya benämningar införas i framtiden.
(17)Säkerhetsdetaljer krävs för att kontrollera om en handling är äkta och för att fastställa en persons identitet. Införande av minimisäkerhetsstandarder och införlivande av biometriska uppgifter på identitetskort och uppehållskort för familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat är viktiga steg på vägen för att göra användningen av dessa handlingar säkrare i unionen. Införlivande av sådana biometriska kännetecken bör ge unionsmedborgarna möjlighet att till fullo utnyttja sin rätt till fri rörlighet.
(18)Lagring av en ansiktsbild och två fingeravtryck (nedan kallat biometriska uppgifter) på identitets- och uppehållskort, vilket redan finns för biometriska pass och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare, är en lämplig kombination av tillförlitlig identifiering och autentisering och minskad bedrägeririsk, i syfte att stärka identitets- och uppehållskorts säkerhet.
(19)Som allmän praxis bör medlemsstaterna för att kontrollera handlingens äkthet och innehavarens identitet i första hand kontrollera ansiktsbilden och, om det behövs för att med säkerhet bekräfta handlingens äkthet och innehavarens identitet, även kontrollera fingeravtrycken.
(20)Om handlingens äkthet eller innehavarens identitet inte kan bekräftas vid en kontroll av de biometriska uppgifterna bör medlemsstaterna säkerställa att en obligatorisk manuell kontroll utförs av kvalificerad personal.
(21)Denna förordning utgör inte någon rättslig grund för att upprätta eller underhålla databaser på nationell nivå för lagring av biometriska uppgifter i medlemsstaterna, vilket är en fråga för nationell rätt som måste vara förenlig med unionsrätten avseende dataskydd. Denna förordning utgör heller inte någon rättslig grund för att upprätta eller underhålla en centraliserad databas på unionsnivå.
(22)Biometriska kännetecken bör samlas in och lagras på lagringsmedium på identitetskort och uppehållshandlingar i syfte att kontrollera handlingens äkthet och innehavarens identitet. En sådan kontroll bör kunna göras endast av vederbörligen bemyndigad personal när uppvisande av handlingen krävs enligt lag eller annan författning. Vidare bör biometriska uppgifter som lagras för individualisering av identitetskort eller uppehållshandlingar förvaras på ett mycket säkert sätt och endast fram till den dag då handlingen hämtas ut, dock aldrig längre än 90 dagar från den dag då handlingen utfärdades. Efter den perioden bör dessa biometriska uppgifter omedelbart raderas eller förstöras. Detta bör inte påverka annan behandling av dessa uppgifter i enlighet med unionsrätt och nationell rätt avseende dataskydd.
(23)Specifikationerna i Icaos dokument 9303, som säkerställer global interoperabilitet, bland annat avseende maskinläsbarhet och visuell inspektion, bör beaktas vid tillämpningen av denna förordning.
(24)Medlemsstaterna bör kunna bestämma om en persons kön ska anges i en handling som omfattas av denna förordning. Om en medlemsstat väljer att ange kön i en sådan handling bör den använda specifikationerna ”F”, ”M” eller ”X” eller motsvarande bokstav i den medlemsstatens språk – i Icaos dokument 9303.
(25)Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att säkerställa att framtida säkerhetsstandarder och tekniska specifikationer som antas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 (5) beaktas i vederbörlig ordning om så är lämpligt för identitetskort och uppehållskort. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europapar lamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (6). I detta syfte bör kommissionen biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 (7). Vid behov bör det vara möjligt för de antagna genomförandeakterna att förbli sekretessbelagda för att förebygga risken för hel- och delförfalskning.
(5) Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland
(EGT L 157, 15.6.2002, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer
för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(7) Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1).
117
Bilaga 1 | Ds 2020:22 |
L 188/70 | Europeiska unionens officiella tidning | 12.7.2019 | |
SV | |||
(26)Medlemsstaterna bör säkerställa att det finns lämpliga och effektiva förfaranden för insamling av biometriska kännetecken, som är förenliga med de rättigheter och principer som fastställs i stadgan, Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Medlemsstaterna bör säkerställa att barnets intressen sätts i främsta rummet under hela insamlingsförfarandet. För detta ändamål bör kvalificerad personal få lämplig utbildning om barnvänliga metoder för insamling av biometriska kännetecken.
(27)Om problem uppstår vid insamlingen av biometriska kännetecken bör medlemsstaterna säkerställa att lämpliga förfaranden finns för att respektera den berörda personens värdighet. Därför bör särskild hänsyn tas till kön och till de särskilda behoven hos barn och utsatta personer.
(28)Införande av minimisäkerhetsstandarder och normer för formatet på identitetskort bör göra det möjligt för medlemsstaterna att lita på handlingarnas äkthet när unionsmedborgare utövar sin rätt till fri rörlighet. Införande av skärpta säkerhetsstandarder bör ge offentliga myndigheter och privata aktörer tillräckliga garantier för att de ska kunna lita på identitetskortens äkthet när de används av unionsmedborgare i identifieringssyfte.
(29)Ett igenkänningstecken i form av landskoden på två bokstäver för den medlemsstat som utfärdar handlingen, utformad som negativt ursparad text i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor, underlättar den visuella inspektionen av handlingen, särskilt när innehavaren utövar rätten till fri rörlighet.
(30)Alternativet att föreskriva ytterligare nationella detaljer bibehålls, men medlemsstaterna bör säkerställa att sådana detaljer inte gör de gemensamma säkerhetsdetaljerna mindre effektiva eller negativt påverkar identitetskortens gränsöverskridande kompatibilitet, t.ex. att det går att läsa identitetskorten med hjälp av maskiner som används
iandra medlemsstater än dem som utfärdar identitetskorten.
(31)Införande av säkerhetsstandarder för identitetskort och för uppehållskort för familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat bör inte leda till en oproportionerlig höjning av avgifterna för unionsmedborgare eller tredjelandsmedborgare. Medlemsstaterna bör beakta denna princip när de utfärdar anbudsförfrågningar.
(32)Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att biometriska uppgifter korrekt identifierar den person för vilken ett identitetskort utfärdas. För detta ändamål bör medlemsstaterna överväga att låta de nationella myndigheter som utfärdar identitetskort samla in biometriska kännetecken, särskilt ansiktsbild,
iden berörda personens närvaro.
(33)Medlemsstaterna bör sinsemellan utbyta sådana uppgifter som behövs för att komma åt, autentisera och kontrollera informationen på det säkra lagringsmediet. De format som används för det säkra lagringsmediet bör vara interoperabla, även med avseende på automatiserade gränsövergångsställen.
(34)Direktiv 2004/38/EG behandlar en situation där unionsmedborgare, eller deras familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, saknar de nödvändiga resehandlingarna och då ska ges all rimlig möjlighet att på annat sätt bevisa att de omfattas av rätten att röra sig fritt. Sådana sätt kan t.ex. vara identitetshandlingar som används provisoriskt och uppehållskort som utfärdats till sådana familjemedlemmar.
(35)Denna förordning följer de skyldigheter som fastställs i stadgan och i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därför uppmuntras medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen för att införa ytterligare detaljer som gör identitetskorten mer tillgängliga och användarvänliga för personer med funktionsnedsättning, till exempel synskadade. Medlemsstaterna bör utforska lösningar, såsom mobil registreringsutrustning, för att utfärda identitetskort till personer som är oförmögna att ta sig till de utfärdande myndigheterna.
(36)Uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare bör innehålla särskilda uppgifter för att säkerställa att de identifieras som uppehållshandlingar i samtliga medlemsstater. Detta bör främja erkännandet av unionsmed borgarnas utnyttjande av rätten till fri rörlighet och de rättigheter som följer därav, men harmoniseringen bör inte gå utöver det som är lämpligt för att avhjälpa brister i de nuvarande handlingarna. Det står medlemsstaterna fritt att välja vilket format dessa handlingar ska utfärdas i och de kan utfärda dem i ett format som är förenligt med specifikationerna i Icaos dokument 9303.
118
Ds 2020:22 | Bilaga 1 |
12.7.2019 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 188/71 |
(37)I fråga om uppehållshandlingar som utfärdas till familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat är det lämpligt att använda samma format och samma säkerhetsdetaljer som i förordning (EG) nr 1030/2002 i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1954 (8). Förutom att styrka uppehållsrätt ger dessa handlingar även innehavaren rätt till undantag från krav på visering som annars skulle ha behövts när de följer med en unionsmedborgare eller reser för att återförenas med denne inom unionens territorium.
(38)Enligt direktiv 2004/38/EG ska handlingar som utfärdas till familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat kallas uppehållskort för en unionsmedborgares familjemedlem. För att underlätta deras identifiering bör ett uppehållskort för en unionsmedborgares familjemedlem ha en standardiserad benämning och kod.
(39)Med hänsyn till både säkerhetsrisken och de kostnader som uppkommer för medlemsstaterna bör såväl
identitetskort som uppehållskort för en unionsmedborgares familjemedlem utan tillräckliga säkerhetsstandarder fasas ut. I allmänhet bör en utfasningsperiod på tio år för identitetskort och fem år för uppehållskort räcka för att få balans mellan hur ofta handlingarna brukar förnyas och behovet att avhjälpa befintliga säkerhetsbrister i unionen. För kort som saknar viktiga säkerhetsdetaljer eller inte är maskinläsbara krävs dock en kortare utfasningsperiod av säkerhetsskäl.
(40)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (9) är tillämplig på de personuppgifter som behandlas inom ramen för tillämpning av den här förordningen. Det är nödvändigt att fastställa ytterligare skyddsåtgärder för behandlingen av personuppgifter, i synnerhet känsliga uppgifter såsom biometriska kännetecken. De registrerade bör uppmärksammas på att lagringsmediet i deras handlingar innehåller deras biometriska uppgifter, som är tillgängliga även i kontaktlös form, och på de situationer där uppgifterna på deras identitetskort och uppehållshandlingar används. De registrerade bör ha tillgång till de personuppgifter som behandlas på deras identitetskort och uppehållshandlingar och ha rätt att få dem rättade genom att en ny handling utfärdas om uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga. Lagringsmediet bör vara mycket säkert och effektivt skydda de personuppgifter som lagras på det mot obehörig åtkomst.
(41)Medlemsstaterna bör ansvara för korrekt behandling av biometriska uppgifter, från insamling till uppgifternas integrering i ett mycket säkert lagringsmedium, i enlighet med förordning (EU) 2016/679.
(42)Medlemsstaterna bör iaktta särskild försiktighet när de samarbetar med en extern tjänsteleverantör. Sådant samarbete bör inte utesluta ansvar enligt unionsrätten eller nationell rätt för åsidosättande av skyldigheter avseende personuppgifter.
(43)Det är nödvändigt att i denna förordning ange på vilka grunder uppgifter samlas in och lagras på lagringsmediet på identitetskort och uppehållshandlingar. I enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, och med respekt för nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna, bör medlemsstaterna kunna lagra andra uppgifter på ett lagringsmedium för elektroniska tjänster eller för andra syften som rör identitetskortet eller uppehållshandlingen. Tillåtelse för behandling av sådana andra uppgifter, däribland bestämmelser om insamling och för vilka syften de får användas, bör fastställas i unionsrätten eller nationell rätt. Alla nationella uppgifter avsedda för sådana syften bör fysiskt eller logiskt skiljas från de biometriska uppgifter som avses i denna förordning och bör behandlas
ienlighet med förordning (EU) 2016/679.
(44)Medlemsstaterna bör börja tillämpa denna förordning senast 24 månader efter dess ikraftträdandedag. Från och med denna förordnings tillämpningsdag bör medlemsstaterna enbart utfärda handlingar som uppfyller kraven
idenna förordning.
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1954 av den 25 oktober 2017 om ändring av rådets förordning (EG)
nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EUT L 286, 1.11.2017, s. 9).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds förordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
119
Bilaga 1 | Ds 2020:22 |
L 188/72 | Europeiska unionens officiella tidning | 12.7.2019 | |
SV | |||
(45)Kommissionen bör rapportera om tillämpningen av denna förordning två respektive elva år efter dess tillämpningsdag, däribland om säkerhetsnivåns lämplighet, med beaktande av dess konsekvenser för grundläggande rättigheter och dataskyddsprinciper. I enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (10) bör kommissionen, sex år efter denna förordnings tillämpningsdag, och därefter vart sjätte år, utvärdera förordningen med utgångspunkt i den information som har samlats in i övervakningssyfte för att bedöma de faktiska effekterna av förordningen och behovet av eventuella ytterligare åtgärder. Medlemsstaterna bör i övervakningssyfte samla in statistik om antalet identitetskort och uppehållshandlingar som de har utfärdat.
(46)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att öka säkerheten och underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(47) Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns särskilt i stadgan, däribland människans värdighet, människans rätt till integritet, förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling, rätten till likhet inför lagen och
(48)Europeiska datatillsynsmannen och byrån för grundläggande rättigheter avgav yttranden den 10 augusti 2018 (11) respektive den 5 september 2018 (12).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Syfte
Denna förordning skärper säkerhetskraven i fråga om identitetskort som medlemsstaterna utfärdar till sina medborgare och uppehållshandlingar som medlemsstaterna utfärdar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet inom unionen.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på följande:
a)Identitetskort som medlemsstaterna utfärdar till sina egna medborgare enligt artikel 4.3 i direktiv 2004/38/EG.
Denna förordning ska inte tillämpas på identitetshandlingar som utfärdas provisoriskt med en giltighetstid på mindre än sex månader.
b)Bevis om registrering vilket utfärdas i enlighet med artikel 8 i direktiv 2004/38/EG till unionsmedborgare som uppehåller sig i en mottagande medlemsstat mer än tre månader samt intyg om permanent uppehållsrätt som utfärdas i enlighet med artikel 19 i direktiv 2004/38/EG till unionsmedborgare efter ansökan.
c)Uppehållskort som utfärdas i enlighet med artikel 10 i direktiv 2004/38/EG till unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat och permanent uppehållskort i enlighet med artikel 20 i direktiv 2004/38/EG som utfärdas till unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat.
(10) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(11) EUT C 338, 21.9.2018, s. 22.
(12) Ännu ej offentliggjort.
120
Ds 2020:22 | Bilaga 1 |
12.7.2019 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 188/73 |
KAPITEL II
NATIONELLA IDENTITETSKORT
Artikel 3
Säkerhetsstandarder/format/specifikationer
1.Identitetskort som utfärdas av medlemsstaterna ska ha format
2.Uppgifterna på identitetskort ska vara förenliga med specifikationerna i del 5 i Icaos dokument 9303.
Genom undantag från första stycket får handlingens nummer föras in i fält I och angivande av personens kön ska vara valfritt.
3.Handlingen ska ha benämningen identitetskort eller en annan väletablerad nationell benämning på det eller de officiella språken i den utfärdande medlemsstaten, och ordet identitetskort ska anges på minst ett annat av unionsinstitu tionernas officiella språk.
4.Identitetskortet ska på framsidan innehålla landskoden på två bokstäver för den medlemsstat som utfärdar kortet, utformad som negativt ursparad text i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor.
5.Identitetskort ska innefatta ett mycket säkert lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild av innehavaren och två fingeravtryck i interoperabla digitala format. Vid insamlingen av biometriska kännetecken ska medlemsstaterna tillämpa de tekniska specifikationer som fastställs i kommissionens genomförandebeslut C(2018)7767 (13).
6.Lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet och möjlighet att garantera uppgifternas integritet, äkthet och
sekretess. De lagrade uppgifterna ska vara tillgängliga i kontaktlös form och ska säkras på det sätt som anges i genomförandebeslut C(2018)7767. Medlemsstaterna ska utbyta sådan information som krävs för att autentisera lagringsmediet och för att komma åt och kontrollera de biometriska uppgifterna enligt punkt 5.
7.Barn under tolv år får undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Barn under sex år ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck.
Personer för vilka upptagning av fingeravtryck är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck.
8.Om det är nödvändigt och proportionellt i förhållande till det mål som ska uppnås får medlemsstaterna lägga till sådana detaljuppgifter och noteringar för användning inom landet som krävs i enlighet med nationell rätt. Minimisäker hetsstandardernas effektivitet och identitetskortens gränsöverskridande kompatibilitet får inte minskas till följd av detta.
9.Om medlemsstaterna inför ett dubbelt gränssnitt eller separat lagringsmedium i identitetskortet ska detta extra lagringsmedium uppfylla kraven i relevanta
10. Om medlemsstaterna lagrar uppgifter avsedda för elektroniska tjänster, såsom
11.Om medlemsstaterna lägger till ytterligare säkerhetsdetaljer på identitetskorten får detta inte minska kortens gränsöverskridande kompatibilitet eller minimisäkerhetsstandardernas effektivitet.
(13) Kommissionens genomförandebeslut C(2018)7767 av den 30 november 2018 om tekniska specifikationer för en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland och om upphävande av beslut C(2002)3069.
121
Bilaga 1 | Ds 2020:22 |
L 188/74 | Europeiska unionens officiella tidning | 12.7.2019 | |
SV | |||
Artikel 4
Giltighetstid
1.Identitetskort ska vara giltiga i minst fem år och högst tio år.
2.Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna föreskriva en giltighetstid på a) mindre än fem år för identitetskort som utfärdas till underåriga,
b)mindre än fem år, i undantagsfall, för identitetskort som utfärdas till personer under särskilda och begränsade omständigheter och vars giltighetstid är begränsad i enlighet med unionsrätten och nationell rätt,
c)mer än tio år för identitetskort som utfärdas till personer som är 70 år eller äldre.
3.Medlemsstaterna ska utfärda ett identitetskort som är giltigt i högst tolv månader när det tillfälligt inte är fysiskt möjligt att ta fingeravtryck av något av sökandens fingrar.
Artikel 5
Utfasning
1.Identitetskort som inte uppfyller kraven i artikel 3 ska bli ogiltiga när deras giltighetstid löper ut eller senast den
3augusti 2031, beroende på vilket som infaller först.
2.Genom undantag från punkt 1 gäller följande:
a)Identitetskort som inte uppfyller minimisäkerhetsstandarderna enligt del 2 i Icaos dokument 9303 eller som inte innehåller ett fungerande maskinläsbart fält (MRZ) enligt definitionen i punkt 3 ska bli ogiltiga när deras giltighetstid löper ut eller senast den 3 augusti 2026, beroende på vilket som infaller först.
b)Identitetskort för personer som är 70 år eller äldre den 2 augusti 2021, vilka uppfyller minimisäkerhetsstandarderna enligt del 2 i Icaos dokument 9303 och har ett fungerande maskinläsbart fält (MRZ) enligt definitionen i punkt 3, ska bli ogiltiga när deras giltighetstid löper ut.
3.Vid tillämpningen av punkt 2 avses med fungerande maskinläsbart fält (MRZ) a) ett maskinläsbart fält som är förenligt med del 3 i Icaos dokument 9303, eller
b)ett annat maskinläsbart fält där den utfärdande medlemsstaten meddelar reglerna för att läsa och visa dess information, såvida inte en medlemsstat meddelar kommissionen senast den 2 augusti 2021 att den saknar kapacitet att läsa och visa denna information.
När kommissionen mottar ett meddelande som avses i led b i första stycket ska kommissionen underrätta den berörda medlemsstaten och rådet om detta.
KAPITEL III
UPPEHÅLLSHANDLINGAR FÖR UNIONSMEDBORGARE
Artikel 6
Minimiuppgifter som ska anges
Uppehållshandlingar som medlemsstaterna utfärdar till unionsmedborgare ska innehålla åtminstone följande uppgifter:
a)Handlingens benämning på det eller de officiella språken i den berörda medlemsstaten och på minst ett annat av unionsinstitutionernas officiella språk.
b)Tydlig angivelse av att handlingen utfärdas till en unionsmedborgare i enlighet med direktiv 2004/38/EG.
c)Handlingens nummer.
d)Innehavarens namn (efternamn och förnamn).
e)Innehavarens födelsedatum.
122
Ds 2020:22 | Bilaga 1 |
12.7.2019 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 188/75 |
f)Den information som ska ingå i bevis om registrering och intyg om permanent uppehållsrätt som utfärdas i enlighet med artiklarna 8 respektive 19 i direktiv 2004/38/EG.
g)Den utfärdande myndigheten.
h)På framsidan: landskoden på två bokstäver för den medlemsstat som utfärdar handlingen, utformad som negativt ursparad text i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor.
Om en medlemsstat beslutar att ta fingeravtryck ska artikel 3.7 tillämpas på motsvarande sätt.
Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck.
KAPITEL IV
UPPEHÅLLSKORT FÖR FAMILJEMEDLEMMAR SOM INTE ÄR MEDBORGARE I EN MEDLEMSSTAT
Artikel 7
Enhetligt format
1.När uppehållskort utfärdas till unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat ska medlemsstaterna använda det format som fastställs i förordning (EG) nr 1030/2002, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/1954, och såsom den genomförs av genomförandebeslut C(2018)7767.
2.Genom undantag från punkt 1 ska kortet benämnas uppehållskort eller permanent uppehållskort. Medlemsstaterna ska ange att dessa handlingar utfärdas till en unionsmedborgares familjemedlem i enlighet med direktiv 2004/38/EG. För detta ändamål ska medlemsstaterna använda den standardiserade koden ”Familjemedlem EU Art 10 DIR 2004/38/EG” eller ”Familjemedlem EU Art 20 DIR 2004/38/EG” i datafält [10] enligt bilagan till förordning (EG) nr 1030/2002, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/1954.
3.Medlemsstaterna får föra in uppgifter för nationell användning i enlighet med nationell rätt. När sådana uppgifter förs in och lagras ska medlemsstaterna följa kraven i artikel 4 andra stycket i förordning (EG) nr 1030/2002, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/1954.
Artikel 8
Utfasning av befintliga uppehållskort
1.Uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, vilka inte uppfyller kraven i artikel 7, ska bli ogiltiga när deras giltighetstid löper ut eller senast den 3 augusti 2026, beroende på vilket som infaller först.
2.Genom undantag från punkt 1 ska uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, vilka inte uppfyller minimisäkerhetsstandarderna enligt del 2 i Icaos dokument 9303 eller inte innehåller ett fungerande maskinläsbart fält (MRZ) som är förenligt med del 3 i Icaos dokument 9303, bli ogiltiga när deras giltighetstid löper ut eller senast den 3 augusti 2023, beroende på vilket som infaller först.
KAPITEL V
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Artikel 9
Kontaktpunkt
1.Varje medlemsstat ska utse minst en central myndighet som ska vara kontaktpunkt vid tillämpningen av denna förordning. Om en medlemsstat utsett mer än en central myndighet ska den ange vilken av dessa myndigheter som ska vara kontaktpunkt vid tillämpningen av denna förordning. Namnet på den myndigheten ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater. Om en medlemsstat ändrar utsedd myndighet ska den underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
123
Bilaga 1 | Ds 2020:22 |
L 188/76 | Europeiska unionens officiella tidning | 12.7.2019 | |
SV | |||
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att kontaktpunkterna känner till relevanta informations- och hjälptjänster på unionsnivå som ingår i den gemensamma digitala ingången enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (14) och att de kan samarbeta med sådana tjänster.
Artikel 10
Insamling av biometriska kännetecken
1.Biometriska kännetecken ska samlas in endast av kvalificerad och vederbörligen bemyndigad personal, som utsetts av de myndigheter som ansvarar för att utfärda identitetskort eller uppehållskort, i syfte att integreras i det mycket säkra lagringsmediet enligt artikel 3.5 när det gäller identitetskort och enligt artikel 7.1 när det gäller uppehållskort. Genom undantag från den första meningen, ska fingeravtryck samlas in endast av kvalificerad och vederbörligen bemyndigad personal vid sådana myndigheter, utom i samband med ansökningar som lämnas in till medlemsstatens diplomatiska och konsulära myndigheter.
För att säkerställa överensstämmelse mellan de biometriska kännetecknen och sökandens identitet ska sökanden infinna sig personligen minst en gång under utfärdandeförfarandet för varje ansökan.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns lämpliga och effektiva förfaranden för insamling av biometriska kännetecken, och att dessa förfaranden är förenliga med de rättigheter och principer som fastställs i stadgan, konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Om problem uppstår vid insamlingen av biometriska kännetecken ska medlemsstaterna säkerställa att det finns lämpliga förfaranden för att respektera den berörda personens värdighet.
3.Utom när de krävs för behandling i enlighet med unionsrätten och nationell rätt ska biometriska kännetecken som lagras för personalisering av identitetskort eller uppehållshandlingar förvaras på ett mycket säkert sätt och endast fram till den dag då handlingen hämtas ut, dock aldrig längre än 90 dagar från den dag då handlingen utfärdats. Efter denna period ska de biometriska kännetecknen omedelbart raderas eller förstöras.
Artikel 11
Skydd av personuppgifter och ansvar
1.Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska medlemsstaterna säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid tillämpningen av denna förordning.
2.Vid tillämpningen av denna förordning ska de myndigheter som ansvarar för att utfärda identitetskort och uppehållshandlingar anses vara personuppgiftsansvariga enligt artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 och ansvara för behandlingen av personuppgifter.
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillsynsmyndigheterna till fullo kan utföra sina uppgifter enligt förordning (EU) 2016/679 och bland annat få tillgång till alla personuppgifter och all nödvändig information samt tillgång till de behöriga myndigheternas lokaler eller deras utrustning för behandling av personuppgifter.
4.Samarbete med externa tjänsteleverantörer ska inte utesluta ansvar för en medlemsstat till följd av unionsrätten eller nationell rätt avseende överträdelse av skyldigheter avseende personuppgifter.
5.Uppgifter i maskinläsbar form ska bara inkluderas i identitetskort eller uppehållshandlingar i enlighet med denna förordning och nationell rätt i den utfärdande medlemsstaten.
6.Biometriska uppgifter som lagrats på lagringsmedium på identitetskort och uppehållshandlingar får bara användas i enlighet med unionsrätten och nationell rätt av vederbörligen bemyndigad personal vid behöriga nationella myndigheter och unionsbyråer i syfte att kontrollera följande:
a)Identitetskortets eller uppehållshandlingens äkthet.
b)Innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara detaljer, när uppvisande av identitetskort eller uppehålls handling krävs enligt lag eller annan författning.
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).
124
Ds 2020:22 | Bilaga 1 |
12.7.2019 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 188/77 |
7.Medlemsstaterna ska underhålla och varje år överlämna en förteckning till kommissionen över behöriga myndigheter som har tillgång till de biometriska uppgifter som lagras på lagringsmediet enligt artikel 3.5 i denna förordning. Kommissionen ska offentliggöra en sammanställning av dessa nationella förteckningar på internet.
Artikel 12
Övervakning
Senast den 2 augusti 2020 ska kommissionen upprätta ett detaljerat program för övervakning av förordningens utfall, resultat och konsekvenser, däribland dess konsekvenser för grundläggande rättigheter.
I övervakningsprogrammet ska det anges vilka metoder som kommer att användas för att samla in uppgifterna och andra nödvändiga bevis och med vilka intervaller detta ska ske. Det ska närmare anges vilka åtgärder som ska vidtas av kommissionen respektive av medlemsstaterna när det gäller att samla in och analysera uppgifterna och de andra bevisen.
Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen de uppgifter och andra nödvändiga bevis som övervakningen kräver.
Artikel 13
Rapportering och utvärdering
1.Två år respektive elva år efter denna förordnings tillämpningsdag ska kommissionen rapportera om genomförandet av den till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, särskilt om skyddet av grundläggande rättigheter och personuppgifter.
2.Sex år efter denna förordnings tillämpningsdag, och därefter vart sjätte år, ska kommissionen genomföra en utvärdering av förordningen och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska särskilt vara inriktad på
a)konsekvenserna av denna förordning för de grundläggande rättigheterna,
b)unionsmedborgarnas rörlighet,
c)den biometriska kontrollens ändamålsenlighet för att säkerställa resehandlingars säkerhet,
d)eventuell användning av uppehållskort som resehandlingar,
e)eventuell ytterligare visuell harmonisering av identitetskorten,
f)behovet av att införa gemensamma säkerhetsdetaljer för identitetshandlingar som används provisoriskt, i syfte att förbättra erkännandet av dem.
3.Medlemsstaterna och berörda unionsbyråer ska förse kommissionen med de uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta dessa rapporter.
Artikel 14
Ytterligare tekniska specifikationer
1.För att i förekommande fall säkerställa att identitetskort och uppehållshandlingar enligt artikel 2 a och c överensstämmer med framtida minimisäkerhetsstandarder ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa ytterligare tekniska specifikationer avseende följande:
a)Ytterligare säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, däribland strängare standarder för att förebygga risken för hel- och delförfalskningar.
b)Tekniska specifikationer för lagringsmediet när det gäller de biometriska kännetecknen enligt artikel 3.5 och deras säkerhet, däribland förhindrande av obehörig åtkomst och förenkling av validering.
c)Kvalitetskrav och gemensamma tekniska standarder för ansiktsbilden och fingeravtrycken.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.
125
Bilaga 1 | Ds 2020:22 |
L 188/78 | Europeiska unionens officiella tidning | 12.7.2019 | |
SV | |||
2.I enlighet med förfarandet i artikel 15.2 får det beslutas att specifikationerna enligt denna artikel ska vara sekretessbelagda och inte ska offentliggöras. I sådana fall ska de göras tillgängliga endast för de organ som medlemsstaterna har utsett att ansvara för tryckning samt för personer som vederbörligen har bemyndigats av en medlemsstat eller av kommissionen.
3.Varje medlemsstat ska utse ett organ som ansvarar för att trycka identitetskort och ett organ som ansvarar för att trycka uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlemmar och ska tillkännage namnen på dessa organ för kommissionen och övriga medlemsstater. Medlemsstaterna ska ha rätt att ändra sådana utsedda organ och ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
Medlemsstaterna får även besluta att utse ett enda organ som ansvarar för att trycka både identitetskort och uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlemmar och ska tillkännage namnet på detta organ för kommissionen och övriga medlemsstater.
Två eller flera medlemsstater får även besluta att utse ett enda organ för dessa syften och ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
Artikel 15
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i förordning (EG) nr 1683/95. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
Artikel 16
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 2 augusti 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2019. | ||
På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar | |
A. TAJANI | G. CIAMBA | |
Ordförande | Ordförande | |
126
Ds 2020:22 | Bilaga 2 |
15.6. 00 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/1 |
I
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1030/2002
av d n 13 juni 2002
om n nh tlig utformning av upp hållstillstånd för m dborgar i tr dj land
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORD- NING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( ), och
av följande skäl:
(1)I Amsterdamfördraget eftersträvas ett gradvis upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och kommissionen ges där delad initiativrätt för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en harmoniserad invandringspolitik.
() I rådets och kommissionens handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (3) föreskrivs i åtgärd 38 punkt c ii utarbetande av regler om medlemsstaternas förfaranden för att utfärda viseringar och uppehållstillstånd för längre tid.
(3)Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 framhöll behovet av en harmoniserad invandringspolitik med hänvisning till fördragets bestämmelser om rätt till inresa och bosättning på medlemsstaternas territorium för medborgare i tredjeland.
(4)Behovet av att harmonisera utformningen av sådana uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredjeland bekräftas i rådets gemensamma åtgärd 97/11/RIF (4) av den 16 december 1996, om en enhetlig modell för uppehållstillstånd. Följaktligen bör gemensam åtgärd 97/ 11/RIF ersättas av en gemenskapsrättsakt.
(5)Det är viktigt att det enhetligt utformade uppehållstillståndet innehåller alla nödvändiga uppgifter och uppfyller mycket höga tekniska krav, särskilt i fråga om
(1) | EGT | C | 180 E, 6.6. 001, s. 304. | ||
( ) | Yttrandet avgivet den 1 | december 001 (ännu inte offentliggjort | |||
(3) | i EGT). | ||||
EGT C 19, 3.1.1999, s. 1. | |||||
(4) | EGT | L | 7, 10.1.1997, s. | 1. |
garantier mot hel- och delförfalskningar. Detta kommer att bidra till förebyggande och bekämpning av olaglig invandring och bosättning. Handlingen bör också vara utformad så att den kan användas av samtliga medlemsstater och innefatta harmoniserade säkerhetsdetaljer som är allmänt igenkännliga och kan uppfattas med blotta ögat.
(6)För att förbättra skyddet av uppehållstillstånd mot hel- eller delförfalskningar undersöker medlemsstaterna och kommissionen med jämna mellanrum, allteftersom den tekniska utvecklingen fortskrider, vilka ändringar som skall göras i de säkerhetsegenskaper som utgör en del av tillståndet, särskilt när det gäller införande och användning av nya biometriska egenskaper och metoder.
(7)I denna förordning fastställs endast de specifikationer som inte är av konfidentiell art. Dessa specifikationer bör kompletteras med ytterligare specifikationer som skall förbli hemliga för att förebygga risken för hel- och delförfalskningar och som inte får innefatta personuppgifter eller hänvisning till sådana. Kommissionen bör ges behörighet att anta dessa ytterligare specifikationer, biträdd av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 9 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar. (5) Det är i detta avseende viktigt att se till att sambandet med uppehållstillstånden enligt rådets beslut av den 17 december 1997 och av den 8 juni 001 inte går förlorat.
(8)För att undvika att uppgifterna i fråga sprids till fler personer än nödvändigt är det också viktigt att varje medlemsstat utser endast ett organ för tryckningen av det enhetligt utformade uppehållstillståndet, dock utan att hinder föreligger för att vid behov kunna ersätta organet med ett annat organ. Av säkerhetsskäl bör varje medlemsstat underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om det behöriga organets namn.
(5) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 334/ 00 (EGT L 53, 3. . 00 , s. 7).
127
Bilaga 2 | Ds 2020:22 |
L 157/ | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 15.6. 00 |
(9)Medlemsstaterna bör i samråd med kommissionen genomföra de åtgärder som krävs för att säkerställa att den skyddsnivå som avses i bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 4 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter upprätthålls vid behandlingen av personuppgifter (1).
(10)De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/ 468/EG av den 8 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter ( ).
(11)Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas behörighet att erkänna stater eller territoriella enheter och sådana pass och rese- och identitetshandlingar som utfärdats av deras myndigheter.
(1 ) Enligt artiklarna 1 och | i protokollet om Danmarks |
ställning, fogat till Fördraget om Europeiska unionen | |
och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemen- | |
skapen, deltar Danmark | inte i antagandet av denna |
förordning, som därför inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning syftar till utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV tredje delen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i det nämnda protokollet, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta huruvida landet skall genomföra förordningen i sin nationella lagstiftning.
(13)När det gäller Republiken Island och Konungariket Norge är denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, vilken omfattas av området viseringar i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3).
(14)I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen meddelade Förenade kungariket i ett brev av den 3 juli 001 att Förenade kungariket önskar delta i beslutet om och tillämpningen av denna förordning.
(15)Irland deltar i enlighet med artikel 1 i det ovannämnda protokollet inte i antagandet av denna förordning. Till följd härav, och om inte annat följer av artikel 4 i det
(1) EGT L 81, 3.11.1995, s. 31.
() EGT L 184, 17.7.1999, s. 3. (3) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.
nämnda protokollet, skall bestämmelserna i denna förordning inte tillämpas på Irland.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1.Uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstaterna till medborgare i tredjeland skall vara enhetligt utformade och ha plats för de uppgifter som anges i bilagan. Den enhetligt utformade handlingen kan bestå av ett klistermärke eller en separat handling. Varje medlemsstat får i avsett fält i den enhetligt utformade handlingen föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har till-
stånd att arbeta eller inte.
.I denna förordning avses med
a)uppehållstillstånd: varje tillstånd som utfärdas av myndigheterna i en medlemsstat och som ger en medborgare i tredjeland rätt att lagligen vistas på dess territorium, med undantag av
i)viseringar,
ii)tillstånd utfärdade i avvaktan på att en ansökan om uppehållstillstånd eller asyl behandlas,
iii)tillstånd utfärdade för en vistelse som inte överstiger sex
månader, av medlemsstater som inte tillämpar artikel 1 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (4).
b)medborgare i tredjeland: envar som inte är unionsmedborgare enligt artikel 17.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Artikel 2
1.Kompletterande tekniska specifikationer för det enhetligt utformade uppehållstillståndet skall fastställas enligt förfarandet i artikel 7. i fråga om
a)kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, däribland strängare normer i syfte att förebygga risken för hel- och delförfalskning,
b)tekniska förfaranden och närmare föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade uppehållstillståndet,
c)övriga föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade uppehållstillståndet.
.Det enhetligt utformade uppehållstillståndets färger får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 7. .
(4) EGT L 39, .9. 000, s. 19.
128
Ds 2020:22 | Bilaga 2 |
15.6. 00 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/3 |
Artikel 3
De specifikationer som avses i artikel skall vara av konfidentiell art och får inte offentliggöras. De skall enbart meddelas de organ som medlemsstaterna utsett för tryckningen och personer med vederbörligt tillstånd från en medlemsstat eller kommissionen.
Varje medlemsstat skall utse ett enda organ som skall ansvara för tryckningen av det enhetligt utformade uppehållstillståndet. Namnet på detta organ skall anmälas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna. Två eller flera medlemsstater får utse samma organ. Varje medlemsstat skall ha fortsatt möjlighet att ersätta organet med ett annat organ. Den skall underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
Artikel 4
Artikel 6
De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 7. .
Artikel 7
1.Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrät-
tats genom artikel 6. i förordning (EG) nr 1683/95.
.När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.
3.Kommittén skall själv anta sin arbetsordning Artikel 8
Utan hinder av bestämmelserna om skydd av uppgifter skall den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa.
Uppehållstillståndet får inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form, utom i de fall som avses i bilagan till denna förordning eller när dessa uppgifter återfinns i den motsvarande resehandlingen.
Artikel 5
Denna förordning skall inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är
—sådana familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet,
—medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet, eller
—medborgare i tredjeland undantagna från skyldigheten att inneha visering och med tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader.
Den här förordningen påverkar inte medlemsstaternas behörighet att erkänna stater eller territoriella enheter och sådana pass och rese- eller identitetshandlingar som utfärdats av deras myndigheter.
Artikel 9
Medlemsstaterna skall utfärda det enhetligt utformade uppehållstillstånd som definieras i artikel 1 inom ett år efter det att de kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav som avses i artikel .1 a antagits.
Från den tidpunkten skall denna förordning ersätta gemensam åtgärd 97/11/RIF i de berörda medlemsstaterna.
Fotografiet i form av ett klistermärke enligt punkt 14 i bilagan om uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland skall införas senast fem år efter antagandet av de tekniska specifikationer
som föreskrivs i artikel | för antagandet av denna åtgärd. |
Redan utfärdade tillstånd skall dock fortsätta att vara giltiga även efter det att de enhetligt utformade uppehållstillstånden införts, om inte den berörda medlemsstaten beslutar annorlunda.
Artikel 10
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska geme skaper as officiella tid i g.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Luxemburg den 13 juni 00 .
På rådets väg ar
M. RAJOY BREY
Ordföra de
129
Bilaga 2 | Ds 2020:22 |
L 157/4 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 15.6. 00 |
BILAGA
(a) Beskrivning
Uppehållstillståndet skall utformas antingen som ett klistermärke, om möjligt i ID
handling av ID 1- eller ID | på specifikationerna i Internationella civila luftfartsorganisatio- | |
nens (ICAO) dokument om maskinläsbara viseringar | (del i dokument 9303) eller maskinläsbara resehandlingar | |
(kort) (del 3 av dokument | 9303). Det skall omfatta följande rubriker: |
1.I detta fält skall titeln på dokumentet (Uppehållstillstånd) anges på den utfärdande medlemsstatens officiella språk (*).
.I detta fält skall dokumentets nummer (som skall vara skyddat genom särskilda säkerhetsanordningar och inledas med en identifierande bokstav) anges.
3.1. Namn: Här skall efternamn och samtliga förnamn anges i nämnd ordning (*).
4. . ”Giltigt t.o.m.”: Här skall det finnas en uppgift om den sista giltighetsdagen eller i förekommande fall ett ord som anger obegränsad giltighet.
5.3.Ort för utfärdande och första giltighetsdag: Det skall här anges ort för uppehållstillståndets utfärdande och första giltighetsdag för detta (*).
6.4.Typ av tillstånd: Det skall här specificeras exakt vilken typ av uppehållstillstånd som medlemsstaten har utfärdat till medborgaren i tredjeland (*). Ett tillstånd för familjemedlem till en medborgare i Europeiska unionen som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet skall innehålla ordet ”familjemedlem”.
7.5.−9. Anmärkningar: Medlemsstaterna får lägga till sådana detaljuppgifter och anmärkningar för användning inom landet som är nödvändiga med hänsyn till de nationella bestämmelserna om medborgare i tredje land, i synnerhet upplysningar om arbetstillstånd (*).
8.Datum, namnteckning, tillstånd: Den utfärdande myndigheten får vid behov här placera sin namnteckning och stämpel och/eller kräva innehavarens namnteckning i detta fält.
9.Medlemsstaten skall här låta avbilda sitt nationella emblem som ett särdrag för uppehållstillståndet och som garanti för dess nationella ursprung.
10.Detta fält är avsett för maskinläsning. Detta läsbara fält skall utformas enligt ICAO:s riktlinjer.
11.Detta fält skall innehålla en tryckt text som unikt identifierar den berörda medlemsstaten. Texten får inte påverka det maskinläsbara fältets tekniska komponenter.
1 . Detta fält skall innehålla en metalliserad latent bild med medlemsstatens landskod, om ett klistermärke används.
13.Detta fält är avsett för ett optiskt variabelt märke (OVD: Optically Variable Device) som erbjuder en kvalitet avseende identifikation och säkerhet som inte är lägre än hos den anordning som används i den nuvarande enhetliga utformningen av viseringar.
14.Om uppehållstillståndet utgörs av en separat handling skall ett välliknande fotografi anbringas i detta fält och säkras genom kortets struktur eller av ett säkerhetsskikt i form av varmlaminat, där det optiskt variabla märket ingår.
Om uppehållstillståndet utgörs av ett klistermärke, skall detta fält innehålla ett fotografi som framställts enligt höga säkerhetskrav.
15.Om det rör sig om en separat handling skall följande kompletterande uppgifter anges på baksidan:
—Födelsedatum och födelseort (*).
—Nationalitet (*).
—Kön (*).
—Anmärkningar (*).
Här kan även innehavarens adress anges (*).
(b)Färg och tryckmetod
Medlemsstaterna skall fastställa färg och tryckmetod enligt den enhetligt utformade handlingen i denna bilaga och de
tekniska specifikationer som skall fastställas enligt artikel | i denna förordning. |
(*) När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.
130
Ds 2020:22 | Bilaga 2 |
15.6. 00 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/5 |
(c)Material
Det papper som används i de delar av uppehållstillståndet som innehåller personuppgifter eller andra uppgifter måste uppfylla följande minimikrav:
—Inga optiska blekmedel.
—Dubbelverkande vattenmärke.
—Säkerhetsreagenser som skydd mot försök till kemisk radering.
—Färgade fibrer (delvis synliga, delvis fluorescerande i ultraviolett belysning).
—Planschetter som är fluorescerande i ultraviolett ljus.
Om uppehållstillståndet består av ett klistermärke bortfaller vattenmärket.
Om ett kort för personuppgifter helt består av plast, är det i allmänhet inte möjligt att anbringa äkthetskännetecken för papper. Avsaknaden av dessa kännetecken på materialet måste kompenseras genom åtgärder i fråga om tryckningen, genom användning av optiskt variabla märken (OVD) eller en utfärdandemetod som är strängare än nedanstående minimistandarder. Materialets viktigaste säkerhetsanordningar skall ha en enhetlig utformning.
(d)Tryckmetod
Följande tryckmetoder skall användas:
—Bottenmönster:
Tvåfärgat utformade guillocher.
Irisinfärgning som är fluorescerande i ultraviolett ljus. Övertryck som är fluorescerande i ultraviolett ljus.
Motiv med effektivt skydd mot hel- och delförfalskningar. Användning av reagensfärger på papperskort och klistermärken.
Kortets framsida måste utformas så att den kan skiljas från baksidan.
—Formulärtryck:
Med integrerad mikroskrift (om sådan inte redan ingår i bottenmönstret).
—Numrering:
Tryckt (om möjligt med särskild utformning av siffrorna eller med särskilt typsnitt och i ultraviolett ljus fluorescerande tryckfärg) eller, på kort, integrerade enligt samma teknik som används för att skriva in uppgifterna. Om ett klistermärke används skall numreringen tryckas med fluorescerande tryckfärg och särskilt utformade siffror.
Om klistermärken används, skall även en latent bild i djuptryck med mikroskrift och optiskt variabel tryckfärg användas. I kort helt i plast bör det även integreras kompletterande optiskt variabla kännetecken, genom användning åtminstone av optiskt variabel tryckfärg eller likvärdiga förfaranden. De viktigaste säkerhetsanordningarna i trycket skall ha en enhetlig utformning.
(e)Skydd mot fotokopiering
På klistermärket eller framsidan av uppehållstillståndets kort skall optiskt variabla märken (OVD) användas som ger en kvalitet avseende identifikation och säkerhet som inte är lägre än hos den anordning som används i den nuvarande enhetliga utformningen av viseringar. Dessa OVD är integrerade i kortets struktur, i varmlaminatet eller som
(f)Utfärdande
För att kunna garantera ett skydd av uppgifterna mot försök till hel- och delförfalskning kommer det i framtiden att vara nödvändigt att integrera personuppgifterna, inbegripet fotografiet och innehavarens namnteckning, samt andra väsentliga uppgifter i handlingens grundmaterial. Konventionella metoder för att fästa fotografiet skall inte få komma i fråga.
131
Bilaga 2 | Ds 2020:22 |
L 157/6 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 15.6. 00 |
Följande metoder för utfärdande får användas:
—Lasertryck.
—Värmeöverföringsteknik.
—Bläckstråletryck.
—Fotografiska metoder.
—Lasergravering.
För att i tillräckligt hög grad skydda personuppgifterna mot ändringsförsök, skall varmlaminering med
(g)I fråga om leden c, d och e har medlemsstaterna möjlighet att använda ytterligare säkerhetsanordningar, under förutsättning att de är förenliga med beslut som redan fattats i dessa frågor.
De tekniska kraven och säkerhetsanordningarna skall uppfylla kraven och specifikationerna i förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar.
Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av kort
132
Ds 2020:22 | Bilaga 2 |
15.6. 00 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/7 |
Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av klistermärke
133
Ds 2020:22 | Bilaga 3 | |||
29.4.2008 | Europeiska u io e s officiella tid i g | L 115/1 | ||
SV | ||||
I
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 380/2008
av d n 18 april 2008
om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om m dborgar
nnh tlig utformning av upp hållstillstånd för i tr dj land
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beakta de av fördraget om upprätta det av Europeiska geme skape , särskilt artikel 63.3 a,
med beakta de av kommissio e s förslag,
med beakta de av Europaparlame tets yttra de (1), och
av följa de skäl:
(1)Syftet med Amsterdamfördraget är att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Fördraget
ger också kommissio e i itiativrätt för att ku a vidta releva ta åtgärder för e harmo iserad i va dri gspolitik.
(2)Det är viktigt att de e hetligt utformade uppehållstillstå - de i ehåller alla ödvä diga uppgifter och uppfyller
mycket höga tek iska krav, främst för att förhi dra hel- och delförfalsk i gar. Detta kommer att bidra till att förebygga och beivra olaglig i va dri g och bosätti g. De måste äve ku a a vä das av samtliga med-
lemsstater.
(3) | I föra det av biometriska kä | etecke | är ett viktigt steg i | |||||||
arbetet med att i föra | ya eleme | t, vilket skapar e | till- | |||||||
förlitligare koppli g mella | i | ehavare | och | uppehålls- | ||||||
tillstå det och är ett viktigt | bidrag till målsätt i ge | att | ||||||||
uppehållstillstå d ska vara skyddade | mot bedräglig a - | |||||||||
vä d i g. Specifikatio er a | i del 3 av I ter atio ella ci- | |||||||||
vila luftfartsorga isatio e s | (ICAO) dokume t | r 9303 | ||||||||
om maski ellt läsbara officiella ha dli gar av format 1 | ||||||||||
och 2 bör beaktas. | ||||||||||
(1) | Yttra det avgivet de 20 ju | i 2007 | (ä | u ej | offe | tliggjort i | EUT). |
(4)Dessutom tillämpar e stor majoritet av medlemsstater a pri cipe om e perso ett dokume t, vilket höjer säkerhete ytterligare. Det bör u dersökas om de a pri cip bör göras obligatorisk.
(5)Vid mötet i Thessalo iki de 19 och 20 ju i 2003 beto ade Europeiska rådet att det behövs e e hetlig stra-
tegi i om EU för biometriska kä etecke eller biometriska data, vilket skulle resultera i harmo iserade lösi gar i fråga om tredjela dsmedborgares ha dli gar,
(6)A vä d i ge av y tek ik, såsom
lagri gsmedium som a vä ds för i förliva det av biometriska kä etecke eller ett ytterligare lagri gsmedium för detta syfte i uppehållstillstå d.
(7) | Syftet | med de | a förord i g är e bart att fastställa de | |||
säkerhetsdetaljer | och biometriska kä | etecke | som | ska | ||
a vä das av medlemsstater a i ett e hetligt | utformat | |||||
uppehållstillstå d för tredjela dsmedborgare. | ||||||
(8) | I de | a förord | i g fastställs e dast | specifikatio er | som |
ite är sekretessbelagda. Specifikatio er a bör kompletteras med ytterligare specifikatio er, som ka vara sekretessbelagda för att förhi dra hel- och delförfalsk i gar och i te får omfatta perso uppgifter eller hä vis i gar till såda a uppgifter. Kommissio e bör vara behörig att a ta såda a ytterligare specifikatio er och bör biträdas av de kommitté som i rättats ge om artikel 6 i rådets
förord i g (EG) r 1683/95 av de | 29 maj 1995 om | ||
e | e hetlig utform i g av visumha | dli gar (2). | |
(2) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förord i ge | se ast ä drad ge om | ||
förord | i g (EG) r 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1). |
135
Bilaga 3 | Ds 2020:22 | |||
L 115/2 | uropeiska unionens officiella tidning | 29.4.2008 | ||
SV | ||||
(9)De personuppgifter som ska behandlas i samband med de enhetligt utformade uppehållstillstånden omfattas av uropaparlamentets och rådets direktiv 95/46/ G av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1). Det måste säkerställas att inga andra uppgifter lagras i de enhetligt utformade uppehållstillstånden än vad som anges i rådets förordning ( G) nr 1030/2002 (2), dess bilaga eller i relevant rese-
handling.
(10)I enlighet med proportionalitetsprincipen är det, för att uppnå huvudmålet att införa biometriska kännetecken i driftskompatibla format, nödvändigt och lämpligt att fastställa regler för samtliga medlemsstater som tillämpar Schengenkonventionen. I enlighet med artikel 5 tredje stycket i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(11)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om uropeiska unionen och fördraget om upprättandet av
uropeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar inte Danmark i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark. ftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av uropeiska gemenskapen, bör Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.
(12)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan uropeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.C i rådets beslut 1999/437/ G om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (4).
(13)I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om uropeiska unionen och fördraget om upprättandet av uropeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning har Förenade kungariket, i ett brev av den 29 december 2003, meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.
(1) GT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning
(G) nr 1882/2003 ( UT L 284, 31.10.2003, s. 1). (2) GT L 157, 15.6.2002, s. 1.
(3) GT L 176, 10.7.1999, s. 36.
(4) GT L 176, 10.7.1999, s. 31.
(14)I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om uropeiska unionen och fördraget om upprättandet av uropeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, har Irland, genom skrivelse av den 19 december 2003, meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.
(15)När det gäller Schweiz innebär denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan uropeiska unionen, uropeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. Dessa bestämmelser ingår i det område som avses i artikel 1.C i beslut 1999/437/ G jämförd med arti-
kel 4.1 i rådets beslut 2004/860/ G (5).
HÄRIG NOM FÖR SKRIVS FÖLJAND .
Artikel 1
Förordning ( G) nr 1030/2002 ska ändras på följande sätt:
1.Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska andra meningen ersättas med följande:
”Uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland ska utfärdas som en separat handling i ID 1- eller ID
b)Punkt 2a ska ändras på följande sätt:
i)Led ii ska ersättas med följande:
”ii) Tillstånd utfärdade i avvaktan på att en asylansökan, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om förlängning av detta behandlas.”
ii)Följande led ska läggas till:
”iia) Tillstånd utfärdade under exceptionella omständigheter för en förlängning av den tillåtna vistelsen med högst en månad.”
(5) Rådets beslut 2004/860/ G av den 25 oktober 2004 om undertecknande på uropeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tilllämpning av vissa bestämmelser i avtalet mellan uropeiska unionen, uropeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ( UT L 370, 17.12.2004,
s. 78).
136
Ds 2020:22 | Bilaga 3 | |||
29.4.2008 | Europeiska unionens officiella tidning | L 115/3 | ||
SV | ||||
2. I artikel 2.1 ska följande led läggas till: | |||||||
”d) tekniska specifikationer för lagrings | ediet för de bio et- | ||||||
riska kännetecknen och deras säkerhet, inklusive förhind- | |||||||
rande av obehörig åtko | st, | ||||||
e) | kvalitetskrav och ge ensa | a standarder för ansiktsbil- | |||||
den och fingeravtrycksbilderna, | |||||||
f) | en uttö | ande | förteckning | över ko pletterande | natio- | ||
nella säkerhetsdetaljer so | kan läggas till av edle | ssta- | |||||
terna i enlighet | ed led h i bilagan.” | ||||||
3. I artikel 3 ska första stycket ersättas | ed följande: | ||||||
”I enlighet | ed förfarandet i artikel 7.2 får det beslutas att de | ||||||
specifikationer so | avses i artikel 2 ska vara sekretessbelagda |
och inte får offentliggöras. I sådana fall ska de vara tillgäng-
liga endast för de organ so | edle | sstaterna har utsett att | ||||||||||
ansvara för tryckning och för personer so | vederbörligen | |||||||||||
har be | yndigats av en | edle | sstat eller av ko | issionen.” | ||||||||
4. I artikel 4 ska andra stycket ersättas | ed följande: | |||||||||||
”Uppehållstillståndet eller det lagrings | ediu | för uppehåll- | ||||||||||
stillstånd so | avses i artikel 4a får inte innehålla några upp- | |||||||||||
gifter i | askinläsbar for | , o | det | inte | föreskrivs i | denna | ||||||
förordning, eller i bilagan till denna, | eller | anges i den | ot- | |||||||||
svarande resehandlingen av den utfärdande | edle | sstaten | ||||||||||
enligt dess nationella lagstiftning. Medle | sstaterna får vidare | |||||||||||
lagra uppgifter för |
||||||||||||
del sa | t ko | pletterande bestä | elser | relaterade till | uppe- | |||||||
hållstillståndet | i ett av | de chip | so | avses | i | punkt | 16 i |
bilagan. Alla nationella uppgifter ska dock på ett logiskt sätt vara åtskilda från de bio etriska uppgifter so avses i artikel 4a.
Vid tillä pningen av denna förordning får de bio etriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera
a) | handlingens autenticitet, | |
b) | innehavarens identitet geno | direkt tillgängliga jä för- |
bara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd | ||
krävs enligt nationell lagstiftning.” |
5.Följande artiklar ska införas:
”Artikel 4a
Det enhetligt utfor | ade uppehållstillståndet ska innefatta ett |
lagrings ediu so | innehåller en ansiktsbild och två finger- |
avtrycksbilder av innehavaren, båda i driftsko patibla forat. Uppgifterna ska säkras, och lagrings ediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara öjligt att garantera
uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.
Artikel 4b | ||||||
För tillä | pningen av denna förordning ska | edle | sstaterna | |||
sa la in | bio etriska | kännetecken bestående | av | ansiktsbild | ||
och två fingeravtryck från tredjelands | edborgare. | |||||
Förfarandet ska fastställas i enlighet | ed | de | nationella ruti- | |||
nerna i den berörda | edle sstaten och | ed de | säkerhets- |
föreskrifter | so | fastställs i Europeiska | konventionen o | |||||
skydd för de | änskliga rättigheterna och de grundläggande | |||||||
friheterna sa | t Förenta nationernas konvention o | barnets | ||||||
rättigheter. | ||||||||
Följande bio | etriska kännetecken ska sa | las in: | ||||||
— Ett fotografi so | tillhandahålls av den sökande eller har | |||||||
tagits vid | ansökningstillfället. | |||||||
— Två platta fingeravtryck so | tagits digitalt. | |||||||
De tekniska specifikationerna för insa | lingen av bio | etriska | ||||||
kännetecken ska fastställas i enlighet | ed förfarandet i arti- | |||||||
kel 7.2 sa | t | ed ICAO:s nor | er och de tekniska specifika- | |||||
tionerna för | pass so | edle | sstaterna | utfärdar | för sina |
edborgare enligt rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 dece ber 2004 o standarder för säkerhetsdetaljer och bio etriska kännetecken i pass och resehandlingar so utfärdas av edle sstaterna (*)
Fingeravtryck ska tas från och ed sex års ålder.
Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt o öjlig ska undantas från kravet att lä na fingeravtryck.
___________
(*)EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).”
6.Följande artikel ska införas:
”Artikel 5a
O | edle | sstaterna använder den | enhetliga odellen för | |
andra ända | ål än de so o fattas av denna förordning ska | |||
lä | pliga åtgärder vidtas för att se till att ingen förväxling är | |||
öjlig | ed det uppehållstillstånd so | avses i artikel 1 och | ||
att ända | ålet är tydligt angivet på kortet.” |
137
Bilaga 3 | Ds 2020:22 | |||
L 115/4 | Europeiska unionens officiella tidning | 29.4.2008 | ||
SV | ||||
7.I artikel 9 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Lagringen a ansiktsbilder som primärt biometriskt kännetecken och lagringen a de t å fingera trycksbilderna ska genomföras senast t å respekti e tre år efter det att de tekniska åtgärder som a ses i artikel 2.1 d och e idtagits.
Giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd ska dock inte på erkas a genomförandet a denna förordning, så ida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat.
Under en ö ergångsperiod på t å år efter antagandet a de första tekniska specifikationer för ansiktsbild som a ses i tredje stycket i denna artikel får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form a ett klistermärke.”
8.Bilagan ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 18 april 2008.
På rådets vägnar
D. MATE
Ordf rande
138
Ds 2020:22 | Bilaga 3 | |||
29.4.2008 | Euro eiska unionens officiella tidning | L 115/5 | ||
SV | ||||
BILAGA I
Bilagan till förordning (EG) nr 1030/2002 ska ändras å följande sätt:
1.Led a ska ändras å följande sätt:
1.Första stycket ska ersättas med följande:
”U ehållstillståndet, inklusive biometriska kännetecken, ska utformas som en se arat handling i ID 1- eller ID 2- format. Det ska använda s ecifikationerna i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument om maskinläsbara viseringar (del 2 av dokument 9303) eller maskinläsbara resehandlingar (kort) (del 3 av dokument
9303). U ehållstillstånd i form av | ett klistermärke | får endast | utfärdas u | till två år efter antagandet av de |
tekniska s ecifikationer som avses i | artikel 9 tredje | stycket. U | ehållstillståndet ska omfatta följande rubriker:”. |
2.I unkt 2 ska den avslutande delen av uttrycket inom arentes ”och inledas med en identifierande bokstav” utgå.
3.Andra meningen i unkt 6.4 ska lyda å följande sätt:
”Ett tillstånd för en familjemedlem till en medborgare i Euro eiska unionen som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet skall innehålla ordet ’familjemedlem’. I fråga om ersoner som omfattas av artikel 3.2 i Euro a arlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 a ril 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och u ehålla sig inom medlemsstaternas territorier (*) får medlemsstaterna föra in ’ erson som omfattas av artikel 3.2 i direktiv 2004/38/EG’.
___________
(*)EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. Rättad i EUT L 229, 29.6.2004, s. 35.”
4.Följande unkt ska införas:
”8a. Beteckningen å den handling som avses i 1 kan också u re as utmed nedre kanten av kortet å ytterligare två s råk. De rubriker som avses i
5.Punkt 11 ska ha följande lydelse:
”11. Detta fält ska innehålla en tryckt text i bottenmönstret som identifierar den utfärdande medlemsstaten. Texten får inte åverka det maskinläsbara fältets tekniska kom onenter.”
6.Följande nya unkter ska läggas till:
”16. Ett |
ska användas som lagringsmedium i enlighet med artikel 4a. Medlemsstaterna får föra in u gifter |
å detta chi | eller i u ehållstillståndet föra in ett chi med dubbla gränssnitt eller ett se arat kontaktchi för |
nationellt bruk, vilket ska laceras å baksidan av kortet i överensstämmelse med
ånågot sätt störa
17.ICAO:s symbol för en maskinläsbar resehandling med kontaktlöst mikrochi
2.Följande led ska införas:
”h) Medlemsstaterna kan också införa kom letterande nationella säkerhetsdetaljer, förutsatt att de ingår i den förteckning som u rättas enligt artikel 2.1 f i denna förordning och att de överensstämmer med det harmoniserade utseendet av följande modeller och att de enhetliga säkerhetsdetaljernas effektivitet inte minskas.”
3.Följande modeller ska införas:
139
Bilaga 3 | Ds 2020:22 | ||||
L 115/6 | Europeiska unionens officiella tidning | 9.4. 008 | |||
SV | |||||
”Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i | D |
Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i D
”
140
Ds 2020:22 | Bilaga 3 | |||
29.4.2008 | E ropeiska nionens officiella tidning | L 115/7 | ||
SV | ||||
BILAGA II
Uttalande som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning när förordningen offentliggörs:
”Till artikel 1.1 b:
Rådet ppmanar kommissionen att ndersöka vilket som är det lämpligaste och mest proportionerliga sättet att införa harmoniserade säkerhetsdetaljer för de ppehållstillstånd som avses i artikel 1.2 a ii och iia.”
141
Ds 2020:22 | Bilaga 4 |
1.11.2017 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 286/9 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1954
av den 25 oktober 2017
om ändring av rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av
uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 79.2 a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och
av följande skäl:
(1)I rådets förordning (EG) nr 1030/2002 (2) fastställs en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelands medborgare.
(2)Den nuvarande enhetliga utformningen av uppehållstillstånd, som har använts under 20 år, betraktas inte längre som säker på grund av de allvarliga fall av efterbildningar och bedrägerier som förekommit.
(3)Följaktligen behövs det en ny gemensam utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare, med modernare säkerhetsdetaljer som gör uppehållstillstånden säkrare och förhindrar förfalskningar.
(4)Tredjelandsmedborgare som innehar ett giltigt uppehållstillstånd som utfärdats med den enhetliga utformningen av en av de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut har rätt att röra sig fritt under högst 90 dagar inom Schengenområdet, förutsatt att de uppfyller de inresevillkor som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 (3) (kodex om Schengengränserna).
(5)I unionslagstiftning om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse fastställs ordningar som medger ytterligare rättigheter när det gäller rörlighet, med särskilda villkor för inresa och vistelse i medlemsstater som är bundna av det regelverket. Uppehållstillstånd som utfärdats i enlighet med den lagstiftningen använder den enhetliga utformning som föreskrivs i förordning (EG) nr 1030/2002. För att behöriga myndigheter ska kunna identifiera tredjelandsmedborgare som kan beviljas dessa särskilda rättigheter när det gäller rörlighet är det viktigt att sådana relevanta uppgifter som ”forskare”, ”studerande” eller ”person som är föremål för företagsintern förflyttning” klart framgår av de aktuella uppehållstillstånden i enlighet med relevant unionslagstiftning.
(6)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra denna förordning i sin nationella lagstiftning.
(7)I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på dem.
(8)Denna förordning utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.
(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 september 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 9 oktober 2017.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland
(EGT L 157, 15.6.2002, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).
143
Bilaga 4 | Ds 2020:22 |
L 286/10 | Europeiska unionens officiella tidning | 1.11.2017 | |
SV | |||
(9)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (1), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.B i rådets beslut 1999/437/EG (2).
(10)När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av de bestämmelser i Schengenre gelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3
i rådets beslut 2008/146/EG (4).
(11)När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (6).
(12)För att medlemsstaterna ska kunna förbruka befintliga lager av uppehållstillstånd bör en övergångsperiod fastställas under vilken medlemsstaterna kan fortsätta att använda de gamla uppehållstillstånden.
(13)Förordning (EG) nr 1030/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EG) nr 1030/2002 ska ersättas med bilderna och texten i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Uppehållstillstånd som överensstämmer med specifikationerna i bilagan till förordning (EG) nr 1030/2002, vilka är tillämpliga till och med det datum som avses i artikel 3 andra stycket i den här förordningen, får utfärdas under de sex månader som följer på det datumet.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Medlemsstaterna ska tillämpa denna förordning senast 15 månader efter antagandet av de kompletterande tekniska specifikationer som avses i artikel 2 i förordning (EG) nr 1030/2002.
(1) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.
(2) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och
utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31). (3) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.
(4) Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,
tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1). (5) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.
(6) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).
144
Ds 2020:22 | Bilaga 4 |
1.11.2017 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 286/11 | |
Denna förordning är till | alla delar bindande och direkt tillämplig i | alla medlemsstater | ||
i enlighet med fördragen. | ||||
Utfärdad i Strasbourg den 25 oktober 2017. |
På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar | |
A. TAJANI | M. MAASIKAS | |
Ordförande | Ordförande | |
145
Bilaga 4 | Ds 2020:22 |
L 286/12 | Europeiska unionens officiella tidning | 1.11.2017 | |
SV | |||
BILAGA
”BILAGA
FRAM- OCH BAKSIDAN AV KORTET
a)Beskrivning
Uppehållstillståndet, inklusive biometriska kännetecken, ska utformas som en separat handling i ID
Framsidan av kortet:
1.Landskoden med tre bokstäver för den utfärdande medlemsstaten i enlighet med Icaos dokument 9303 om maskinläsbara resehandlingar, integrerad i bottenmönstret.
2.Icaos symbol för en maskinläsbar resehandling med kontaktlöst mikrochip
3.1Dokumentets titel (Uppehållstillstånd) ska anges på den utfärdande medlemsstatens officiella språk.
3.2Upprepning av den titel på dokumentet som avses i fält 3.1 på minst ett annat (högst två) av unionsinstitu tionernas officiella språk i syfte att underlätta igenkännandet av kortet som ett uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare.
4.1Dokumentets nummer.
4.2Upprepning av dokumentets nummer (med särskilda säkerhetsdetaljer).
5.Kortets åtkomstnummer (CAN).
(1) De rubriker som ska skrivas ut anges i de tekniska specifikationer som ska antas enligt artikel 6 i denna förordning.
146
Ds 2020:22 | Bilaga 4 |
1.11.2017 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 286/13 |
Rubrikerna till uppgifterna
6.Namn: samtliga efternamn och samtliga förnamn, i nämnd ordning (1).
7.Kön.
8.Medborgarskap.
9.Födelsedatum.
10.Typ av tillstånd: den typ av uppehållstillstånd som medlemsstaten har utfärdat till tredjelandsmedborgaren. Ett
tillstånd för en familjemedlem till en medborgare i Europeiska unionen som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet ska innehålla ordet ”familjemedlem”. För personer som omfattas av artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (2) får medlemsstaterna föra in ”person som omfattas av artikel 3.2 i direktiv 2004/38/EG”.
11.Den sista giltighetsdagen för dokumentet (3).
12.Anmärkningar: Medlemsstaterna får lägga till sådana detaljuppgifter och noteringar för användning inom landet som krävs med hänsyn till de nationella bestämmelserna om tredjelandsmedborgare, inbegripet noteringar om arbetstillstånd eller obegränsad giltighetstid för rätten att vistas i medlemsstaten (4).
13.Ett foto ska vara säkert integrerat i själva kortet och säkrat med en diffraktiv optiskt variabel säkring (DOVID).
14.Innehavarens namnteckning.
15.DOVID till skydd för fotot.
Baksidan av kortet:
16.Anmärkningar: Medlemsstaterna får lägga till sådana detaljuppgifter och noteringar för användning inom landet som krävs med hänsyn till de nationella bestämmelserna om tredjelandsmedborgare, inbegripet noteringar om arbetstillstånd (5), följt av två obligatoriska uppgifter:
16.1Utfärdandedatum, utfärdandeort/utfärdande myndighet: Datum och ort för utfärdande av uppehålls tillståndet. Utfärdandeorten får om så är lämpligt ersättas med en hänvisning till den utfärdande myndigheten.
16.2Födelseort.
Uppgifterna 16.1 och 16.2 kan följas av valfria uppgifter (6) såsom ”innehavarens adress”.
16.3Valfritt fält för upplysningar som avser framställningen av kortet, t.ex. tillverkarens namn, versionsnummer osv.
17. Maskinläsbar del. Den maskinläsbara delen ska överensstämma med de relevanta
18.Detta tryckta fält ska innehålla medlemsstatens nationella emblem för att särskilja uppehållstillståndet och skapa säkerhet i fråga om dess nationella ursprung.
19.Denna maskinläsbara del ska innehålla tryckt text i bottenmönstret som anger den utfärdande medlemsstaten. Texten får inte påverka den maskinläsbara delens tekniska komponenter.
(1) Ett enda fält används för efternamnen och förnamnen. Efternamnen ska anges med versaler, förnamnen med gemener, men med en versal som första bokstav. Inga avgränsare mellan efternamn och förnamn är tillåtna. Tecknet ”,” är emellertid tillåtet som en avgränsare mellan första och andra efternamnet eller förnamnet (till exempel: TOLEDO, BURGOS Ana, Maria). Om det är nödvändigt för att spara
plats kan första och andra efternamnen kombineras på samma linje, samt efternamn och förnamn.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG
(EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
(3) Uppgifterna ska endast anges i datumformat (dd/mm/åååå) och inte med användande av ord som ”tillfällig” eller ”obegränsad” eftersom
sista giltighetsdagen avser det fysiska dokumentet och inte rätten till uppehållstillstånd.
(4) Ytterligare anmärkningar kan också föras in i fält 16 (”Anmärkningar”) på baksidan av kortet.
(5) Hela det tillgängliga utrymmet på baksidan av kortet (utom den maskinläsbara delen) ska reserveras för fältet ”Anmärkningar”. Det ska innehålla själva anmärkningarna, följt av obligatoriska fält (utfärdandedatum, utfärdandeort/utfärdande myndighet, födelseort) och
valfria fält enligt de enskilda medlemsstaternas behov. (6) Valfria uppgifter måste föregås av underrubriker.
147
Bilaga 4 | Ds 2020:22 |
L 286/14 | Europeiska unionens officiella tidning | 1.11.2017 | |
SV | |||
Synliga nationella säkerhetsdetaljer (utan att det påverkar de tekniska specifikationer som fastställs i artikel 2.1 f i denna förordning):
20.Ett
21.Valfritt genomskinligt fönster.
22.Valfri genomskinlig ram.
b)Färg, tryckmetod
Medlemsstaterna ska fastställa färg och tryckmetod i enlighet med den enhetligt utformade handlingen i denna bilaga och de kompletterande tekniska specifikationer som ska fastställas enligt artikel 2 i denna förordning.
c)Material
Kortet ska vara helt gjort av polykarbonat eller motsvarande syntetiska polymer (som håller i minst 10 år).
d)Tryckmetoder
Följande tryckmetoder ska användas:
—
— Fluorescerande
— Iristryck.
Framsidan av kortet ska till sin säkerhetsutformning kunna särskiljas från baksidan av kortet.
e)Numrering
Dokumentets nummer ska anges i fler än en position på dokumentet (utöver på den maskinläsbara delen).
f)Kopieringsskydd
På framsidan av uppehållstillståndet ska en uppdaterad DOVID användas som ger en kvalitet avseende identifikation och säkerhet som inte är lägre än hos den anordning som används i den nuvarande enhetliga utformningen av viseringar, med utformning och detaljer av avancerat slag, bl.a. en förbättrad diffraktiv komponent för avancerad maskinell verifiering.
g)Teknik för personalisering
För att säkerställa att uppgifterna i uppehållstillståndet är ordentligt skyddade mot försök till hel- och delförfalskning ska personuppgifterna, inbegripet fotografiet, innehavarens namnteckning och övriga väsentliga uppgifter, integreras i handlingens grundmaterial. Denna personalisering ska utföras med användning av lasergra vyrteknik eller annan likvärdig säker teknik.
h)Medlemsstaterna får också införa kompletterande nationella säkerhetsdetaljer, förutsatt att de ingår i den förteckning som upprättas enligt artikel 2.1 f i denna förordning, att de överensstämmer med de ovan angivna modellernas harmoniserade utseende och att de enhetliga säkerhetsdetaljernas effektivitet inte minskas.”
148
Departementsserien 2020
Kronologisk förteckning
1.Ett nytt brott om olovlig befattning med betalningsinstrument. Genomförande av
2.Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer. Ju.
3.Konkurrensverkets befogenheter. N.
4.Klimatdeklaration för byggnader. Fi.
5.Kompletterande bestämmelser
till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter. Ju.
6.Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. N.
7.Inkomstpensionstillägg. S.
8.En ny växtskyddslag. N.
9.Utökad målgrupp för Allmänna arvsfonden. S.
10.Ny lag om källskatt på utdelning. Fi.
11.Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna
och kommittéväsendet. Ju.
12.Registrering av kontantkort, m.m. Ju.
13.Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro. Ju.
14.Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet. A.
15.Reglering av undersköterskeyrket
– kompetenskrav och övergångsbestämmelser. S.
16.Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång. S.
17.Skärpt kontroll över explosiva varor. Ju.
18.Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål. Ju.
19.Genomförandet av
20.Översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon m.m. I.
21.Sweden’s seventh national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. Sweden´s implementation of the obligations of the Joint Convention. M.
22.Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar – anpassning av svensk rätt till en ny
Departementsserien 2020
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet. [14]
Finansdepartementet
Klimatdeklaration för byggnader. [4] Ny lag om källskatt på utdelning. [10]
Genomförandet av
Infrastrukturdepartementet
Översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon m.m. [20]
Justitiedepartementet
Ett nytt brott om olovlig befattning med betalningsinstrument. Genomförande av
Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer. [2]
Kompletterande bestämmelser
till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter. [5]
Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéväsendet. [11]
Registrering av kontantkort, m.m. [12]
Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro. [13]
Skärpt kontroll över explosiva varor. [17]
Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål. [18]
Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar – anpassning av svensk rätt till en ny
Miljödepartementet
Sweden’s seventh national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety
of radioactive waste management. Sweden´s implementation of the obligations of the Joint Convention. [21]
Näringsdepartementet
Konkurrensverkets befogenheter. [3]
Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. [6]
En ny växtskyddslag. [8]
Socialdepartementet
Inkomstpensionstillägg. [7]
Utökad målgrupp för Allmänna arvsfonden. [9]
Reglering av undersköterskeyrket
–kompetenskrav och övergångsbestämmelser. [15]
Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång. [16]
En departementspromemoria arbetas fram inom Regeringskansliet. Den publiceras i departementsserien, förkortad Ds.
ISBN