Genomförandet av
Ds 2020:19
SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser
Omslag: Regeringskansliets standard
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020
ISBN
ISSN
Innehåll
1 |
Sammanfattning.......................................................... |
7 |
2 |
Författningsförslag..................................................... |
25 |
2.1Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(2010:900) ............................................................................... |
25 |
2.2Förslag till förordning om ändring i plan- och
|
byggförordningen (2011:338)................................................ |
43 |
3 |
Ärendet och dess beredning ....................................... |
53 |
4 |
55 |
|
4.1 |
55 |
|
Esbokonventionen .................................................................. |
||
Århuskonventionen ................................................................ |
||
5 |
Genomförandet av |
|
|
bygglagen ................................................................. |
65 |
5.1Huvuddragen i genomförandet av
|
plan- och bygglagen ................................................................ |
65 |
Europeiska kommissionens kritik ......................................... |
||
Sveriges svar på Europeiska kommissionens kritik .............. |
||
5.4 |
Analys av genomförandet i plan- och bygglagen .................. |
72 |
3
Innehåll |
|
Ds 2020:19 |
6 |
Överväganden och förslag |
...........................................75 |
6.1
genomföras i plan- och bygglagen......................................... |
75 |
6.1.1Fördelarna med att kraven på miljöbedömning av vissa projekt genomförs i plan- och bygg-
lagen överväger nackdelarna ................................... |
75 |
6.1.2Detaljplanekravet för industriändamål ska i
stället avse industriområden ................................... |
6.1.3De termer som används för kravet på detalj- plan bör i några fall samordnas med kraven på
bygglov..................................................................... |
|
6.2 Förslag som avser lov och förhandsbesked........................... |
6.2.1Ansökningar om lov eller förhandsbesked som
|
avser ett |
|
|
gifter......................................................................... |
|
6.2.2 |
|
|
|
kravet ....................................................................... |
6.2.3Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på detaljplan för MKB-
projekten................................................................ |
6.2.4Kraven på vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av påverkan på
miljön bör förtydligas ........................................... |
6.2.5Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
6.2.6Beslut om lov eller förhandsbesked som avser
6.3 Förslag som avser detaljplaner............................................. |
6.3.1Undersökningen i detaljplaneprocessen ska
|
||
6.3.2 |
Redovisningen av miljökonsekvenser ska |
|
|
tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet |
|
|
och fågeldirektivet................................................. |
6.3.3Kraven på vad kommunen ska redovisa under
samrådet behöver förtydligas ............................... |
4
Ds 2020:19 |
Innehåll |
6.3.4Kommunen ska underrätta Naturvårdsverket,
6.3.5Samrådstiden, men inte granskningstiden, bör
vara minst 30 dagar ................................................ |
6.3.6De synpunkter som framkommer under ett
avgränsningssamråd ska offentliggöras ................ |
150 |
6.3.7Kraven på kungörelsens innehåll behöver
|
kompletteras .......................................................... |
|
6.3.8 |
Den information som ska tillhandahållas |
|
|
under planprocessen ska hållas tillgänglig |
|
|
elektroniskt ............................................................ |
6.3.9Redogörelsen för de samråd som har skett med allmänheten ska finnas i gransknings-
utlåtandet ............................................................... |
6.3.10De uppgifter som framkommit under gransk-
ningen ska offentliggöras ...................................... |
6.3.11Information om planbeslut ska finnas på anslagstavlan och planhandlingar ska hållas
tillgängliga på webbplatsen ................................... |
6.3.12Länsstyrelsen ska underrätta andra statliga
6.3.13Kommunen ska i vissa fall redovisa skälen till ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en
|
|
detaljplan ................................................................ |
|
Tillgången till rättslig prövning............................................ |
|||
7 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............... |
189 |
|
7.1 |
Ikraftträdandebestämmelser................................................. |
189 |
|
7.2 |
Övergångsbestämmelser....................................................... |
189 |
|
|
7.2.1 |
Förslaget till lag om ändring i plan- och bygg- |
|
|
|
lagen (2010:900) .................................................... |
189 |
|
7.2.2 |
Förslaget till förordning om ändring i plan- |
|
|
|
||
8 |
Konsekvenser.......................................................... |
197 |
|
8.1 |
Övergripande om konsekvensutredningen ......................... |
197 |
5
Innehåll |
|
Ds 2020:19 |
Konsekvenser för kommuner .............................................. |
||
Konsekvenser för regioner................................................... |
||
Konsekvenser för staten....................................................... |
||
Konsekvenser för företag..................................................... |
||
Konsekvenser för enskilda ................................................... |
||
Konsekvenser för miljön...................................................... |
||
Konsekvenser för bostadsbyggandet................................... |
||
8.9 |
224 |
|
8.10 |
Övriga konsekvenser............................................................ |
224 |
9 |
Författningskommentar ............................................ |
225 |
9.1Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen
(2010:900) ............................................................................. |
225 |
9.2Förslaget till förordning om ändring i plan- och bygg-
förordningen (2011:338)...................................................... |
||
Bilaga 1 |
Europaparlamentets och rådets direktiv |
|
|
2011/92/EU av den 13 december 2011 om |
|
|
bedömning av inverkan på miljön av vissa |
|
|
offentliga och privata projekt (kodifiering) ............... |
271 |
Bilaga 2 |
Europaparlamentets och rådets direktiv |
|
|
2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av |
|
|
direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan |
|
|
på miljön av vissa offentliga och privata projekt ........ |
293 |
Bilaga 3 |
311 |
6
1 Sammanfattning
Inledning
Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur det s.k.
De typer av projekt som omfattas av direktivet är både sådana som tillståndsprövas enligt miljöbalken i Sverige – miljöfarlig verk- samhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.) – och sådana som huvudsakligen prövas enligt annan lagstiftning, t.ex. plan- och bygg- lagen. Bestämmelserna i plan- och bygglagen innebär att några av de projekt som anges i direktivet blir föremål för tillståndsprövning. Det gäller bl.a. vissa infrastrukturprojekt, nämligen
–anläggning av industriområden, och
–projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shopping- centrum och parkeringsplatser.
1Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedöm- ning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.
7
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
Det gäller vidare projekt för turism och fritid, nämligen
–skidbackar, skidliftar och linbanor och tillhörande anläggningar,
–hamnar för fritidsbåtar,
–fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed förbundna anläggningar,
–permanenta campingplatser, och
–temaparker.
Enligt direktivet får medlemsstaterna bestämma om de projekt som avses ovan ska antas medföra en betydande miljöpåverkan antingen efter en granskning från fall till fall eller genom gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten. För de s.k.
I plan- och bygglagen sker granskningen av vilka projekt som ska antas medföra en betydande miljöpåverkan i bygglovsprövningen. Utgångspunkten är att ett
Utgångspunkten i
8
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
Regeringen har i sitt svar framfört att Sverige i huvudsak har genomfört direktivet på ett korrekt sätt när det gäller de krav som tas upp i den formella underrättelsen. Vid den genomgång av Sveri- ges genomförande som gjordes i samband med att underrättelsen besvarades uppmärksammades emellertid att ett antal bestämmelser i direktivet inte tydligt kommit till uttryck vid genomförandet.
Kritiken från kommissionen visar att det inte i alla delar är helt transparent hur
Fördelarna med att kraven på miljöbedömning av vissa projekt genomförs i plan- och bygglagen överväger nackdelarna
Ipromemorian övervägs om
I promemorian bedöms att
2Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.
9
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
Detaljplanekravet för industriändamål ska i stället avse industriområden
De termer som används för kravet på detaljplan bör i några fall samordnas med kraven på bygglov
Det finns vissa terminologiska skillnader mellan kraven på bygglov och de på detaljplan. Dessa termer bör samordnas i lagen för att göra den lättare att tillämpa.
För att tydliggöra att kraven i plan- och bygglagen fullt ut mot- svarar de i
Kravet på bygglov för småbåtshamnar bör i stället gälla hamnar för fritidsbåtar, som är den term som i dag används för att beskriva att vissa hamnar ska prövas genom detaljplaneläggning. Ändringen innebär att det inte kommer att krävas bygglov för fiskehamnar.
Förslag som avser lov och förhandsbesked
Ansökningar om lov eller förhandsbesked som avser ett
10
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
att exploatören ska tillhandahålla en beskrivning av projektets alla troliga, mer betydande miljöeffekter, i den omfattning som upp- gifter om sådana effekter finns tillgängliga, bl.a. när det gäller för- väntade restprodukter, utsläpp och alstrande av avfall, dels utnytt- jandet av naturresurser (t.ex. jord, mark, vatten och biologisk mång- fald).
Det framgår visserligen av plan- och bygglagen att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Det är dock inte tydligt att detta bl.a. omfattar de uppgifter som anges i
Genom detaljplanekravet ställer staten krav på att kommunerna i vissa situationer ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning genom en detaljplan. Om en åtgärd omfattas av detalj- planekravet, kan bygglov eller positivt förhandsbesked inte ges.
I dag är det i viss mån otydligt i vilka fall som kommunen är skyldig att pröva en åtgärd genom en detaljplan. För att säkerställa att
Ändringen medför att det blir tydligare för byggnadsnämnden i vilka situationer som detaljplanekravet gäller. Ändringen innebär dock inte någon ändring i förhållande till hur systemet redan är avsett att tillämpas.
11
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
Genomförandet i plan- och bygglagen innebär att det ska ske en granskning från fall till fall för att avgöra om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser ett sådant
I promemorian föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
1.är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetyd- ligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön eller som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt,
2.utgör brukningsvärd jordbruksmark,
3.är ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken,
4.är ett område som i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken,
12
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
5.är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken,
6.omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken,
7.är ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,
8.är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konven- tion av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
9.är ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
Kraven på vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av påverkan på miljön bör förtydligas
Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
13
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
för bedömningen. Om byggnadsnämnden bedömer att en betydande miljöpåverkan kan antas eller inte kan antas, ska nämnden alltså ange huvudskälen för detta i bygglovet. Skälen ska dessutom anges utifrån de kriterier som anges i direktivet, och som återfinns i miljöbedöm- ningsförordningen.
För att ge bra förutsättningar för en korrekt tillämpning finns det anledning att införa ett uttryckligt krav på att ett beslut om lov eller förhandsbesked i tillämpliga fall ska innehålla en motivering till nämndens bedömning av åtgärdens miljöpåverkan. Det innebär att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen för byggnadsnämndens bedömning varför åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om beslutet avser ett
Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
Enligt
Mot den bakgrunden bör det uttryckligen framgå av plan- och bygglagen att ett meddelande som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar – i de fall byggnadsnämnden har gett lov eller positivt för- handsbesked – även ska innehålla en upplysning om huruvida åtgär- den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om byggnads- nämnden har gjort en sådan bedömning av ett
14
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
Förslag som avser detaljplaner
Undersökningen i detaljplaneprocessen ska även ske utifrån kriterierna i
Innan kommunen antar en detaljplan ska den enligt plan- och bygg- lagen ha samrått om förslaget. Inom ramen för samrådet ska kom- munen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet, ska planens redovisning av miljökonsekvenser uppfylla kraven på en miljökonse- kvensbeskrivning enligt miljöbalken.
Av plan- och bygglagen framgår att undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Det innebär att kommunen vid sin bedömning av planens miljöpåverkan ska utgå från vissa bestämmelser som hänger samman med kraven i
Redovisningen av miljökonsekvenser ska tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet
Krav på miljökonsekvensbedömningar finns inte bara i SMB- och
3Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
4Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevar- ande av vilda fåglar.
15
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
att effektivisera miljöbedömningar av projekt som omfattas av flera
För att eventuell påverkan på ett Natura
Kraven på vad kommunen ska redovisa under samrådet behöver förtydligas
Under ett samråd om ett förslag till detaljplan ska kommunen redovisa vissa handlingar och uppgifter. För närvarande finns det två paragrafer i plan- och bygglagen som reglerar vilka handlingar som kommunen ska tillhandahålla. Innehållet i paragraferna överlappar på flera sätt varandra och i några avseenden skiljer sig regleringen åt. För att eliminera den otydlighet som den nuvarande dubbelregler- ingen innebär, bör kraven samordnas. Bestämmelserna har en viss betydelse för att förtydliga genomförandet av
16
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
Kommunen ska underrätta Naturvårdsverket, när samråd ska ske med ett annat land
När en medlemsstat uppmärksammar att ett
I huvudsak är det Naturvårdsverket som ansvarar för att fullgöra Sveriges skyldigheter enligt Esbokonventionen. För att säkerställa att kraven i
Samrådstiden, men inte granskningstiden, bör vara minst 30 dagar
Enligt
Detaljplaneprocessen ger berörda aktörer möjlighet att lämna synpunkter på förslaget vid två olika tillfällen, medan
17
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
optimalt att det är granskningstiden som är 30 dagar, och inte sam- rådstiden (som ska vara minst tre veckor). Tyngdpunkten i kontakt- erna med allmänheten bör enligt direktivet nämligen ligga i ett tidigt skede. Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att samrådstiden ska förlängas och granskningstiden förkortas. Den sammanlagda tiden för dessa förfaranden föreslås dock vara oförändrad.
De synpunkter som framkommer under ett avgränsningssamråd ska offentliggöras
Enligt
–från de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen – när det gäller omfattningen av och detaljeringsgraden i redovis- ningen av miljökonsekvenserna.
Det finns i dag inte något uttryckligt krav i plan- och bygglagen som innebär att kommunen ska offentliggöra sådana synpunkter som framförs under ett avgränsningssamråd. Plan- och bygglagen bör därför kompletteras så att det blir tydligt att kommunen är skyl- dig att redovisa synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenserna, om kom- munen under ett avgränsningssamråd tar emot sådana synpunkter.
Kravet på kungörelsens innehåll behöver kompletteras
Kraven på innehållet i den kungörelse som inför ett plansamråd ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning ska kompletteras så att dessa motsvarar kraven i
18
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
munen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om samråd ska ske med ett annat land enligt miljöbalkens bestämmelser om gränsöverskridande samråd.
Den information som ska tillhandahållas under planprocessen ska tillgängliggöras elektroniskt
Det finns i dag inte något uttryckligt krav på att kommunen ska tillhandahålla planhandlingarna på sin webbplats, även om nästan alla kommuner redan gör det i dag. För att säkerställa att kraven i direk- tivet uppfylls finns det anledning att förtydliga genomförandet i den delen. Det innebär att den information som kommunen ska till- handahålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats när flertalet av de aktörer som kommunen ska samråda med ges tillfälle till samråd. Även den information som kommunen under granskningstiden ska hålla tillgänglig ska finnas på kommunens webbplats. Skyldigheterna ska inte gälla fastighetsför- teckningen eller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Redogörelsen för de samråd som har skett med allmänheten ska ske i granskningsutlåtandet
Resultaten av samråden ska enligt plan- och bygglagen redovisas i en samrådsredogörelse och i ett granskningsutlåtande. I prome- morian föreslås att granskningsutlåtandet även ska innehålla infor- mation om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet. Det kan exempelvis avse vilka insatser som kommunen har vidtagit för att informera allmänheten (t.ex. genom annonsering eller anslag på den avsedda platsen), om samrådsmöten
19
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
har hållits och hur allmänhetens deltagande vid eventuella samråds- möten har varit. Har ett gränsöverskridande samråd skett, behöver redogörelsen även innehålla information om dessa samråd.
De uppgifter som framkommit under granskningen ska offentliggöras
Enligt
Av plan- och bygglagen framgår att kommunen efter gransk- ningstiden ska göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden.
För att säkerställa att den berörda allmänheten ges möjlighet att ta del av informationen i granskningsutlåtandet bör det framgå av plan- och bygglagen att kommunen, när utlåtandet finns tillgängligt, så snart som möjligt i en underrättelse på anslagstavlan ska informera om var detta finns tillgängligt. Kommunen bör dessutom ha en skyl- dighet att under minst tre veckors tid hålla granskningsutlåtandet tillgängligt på sin webbplats. Skyldigheten att hålla utlåtandet till- gängligt ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Planbeslut ska kungöras på anslagstavlan och information tillgängliggöras på webbplatsen
Av
20
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
i lagen som säkerställer att även den allmänhet som inte är direkt berörd av beslutet får information om detta.
För att informera allmänheten finns det skäl att ställa krav på att kommunen ska underrätta allmänheten om beslutet på sin anslags- tavla. Av underrättelsen ska det framgå var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Kommunen ska även under minst tre veckors tid hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats. Skyldigheten att hålla information tillgänglig ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Länsstyrelsen ska underrätta andra statliga miljömyndigheter om planbeslutet
I
I
Kommunen ska i vissa fall redovisa skälen till ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan
Enligt
21
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
ningslagens krav på att ett beslut normalt ska innehålla en klargör- ande motivering.
Motiveringsskyldigheten innebär att kommunen måste ange de skäl som har bestämt utgången för beslutet. Av plan- och bygglagen bör således framgå att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan, ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställningstagande. Kravet bör dock enbart gälla de fall där kom- munen har redovisat att den avsett att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning, vilket exempelvis kan vara fallet när det finns en enskild planintressent som aktivt deltar i planlägg- ningen.
Tillgången till rättslig prövning
Enligt
För att förtydliga genomförandet av dessa krav i direktivet bör det uttryckligen framgå av plan- och bygglagen att en miljöorgani- sation ska ha rätt att överklaga samtliga detaljplaner som avser ett
Kraven i direktivet på klagorätt för miljöorganisationer omfattar även vissa beslut om bygglov och förhandsbesked. Det handlar om sådana beslut där den sökta åtgärden avser vissa
22
Ds 2020:19 |
Sammanfattning |
av domstolspraxis. Enligt
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Äldre bestämmelser ska som huvudregel gälla för ärenden som påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Kommunen ska dock i ett visst ärende kunna besluta att de nya bestämmelserna ska tillämpas. Om så sker, ska det av plan- handlingarna framgå vilka bestämmelser som har tillämpats.
Konsekvenser
Förslagen påverkar framför allt kommunerna, genom att det ställs ytterligare krav på detaljplaneprocessen. Vidare kan den som ansöker om bygglov eller förhandsbesked påverkas, genom att det i vissa fall kommer att behövas ytterligare underlag för att byggnads- nämnden ska kunna ge lov för ett
Förslagen kan ha vissa positiva effekter för miljön.
Förslaget bedöms vara kostnadsneutralt för staten. Om förslaget inte genomförs, och
23
Sammanfattning |
Ds 2020:19 |
medföra stora kostnader för staten i form av en straffavgift som utgörs av ett standardbelopp för att bestraffa själva överträdelsen och ett löpande vite tills bristerna åtgärdats.
24
2 Författningsförslag
2.1Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att nuvarande 5 kap. 29 och 30 §§ ska betecknas 5 kap. 30 och
31 §§ och att 9 kap. 40 a § ska betecknas 9 kap. 40 b §,
dels att 4 kap. 2 och 34 §§, 5 kap. 7, 7 a, 11 a, 11
dels att rubriken närmast före 16 kap. 7 § ska lyda ”Föreskrifter om bygglov och förhandsbesked”,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 5 kap. 29 och 38 d §§, 9 kap. 40 a § och 16 kap. 7 a §, och närmast före 5 kap. 38 d § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4kap. 2 §2
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vatten- områdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga bygg- nadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av sam- ordning eller till förhållandena i övrigt,
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.
2Senaste lydelse 2018:1325.
25
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3.en åtgärd som kräver bygg- lov, om den
a) innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parker- ingsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebygg- else,
– en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anlägg- ningar,
– en hamn för fritidsbåtar,
– ett hotellkomplex eller en fri- tidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen be- byggelse,
– en campingplats,
– en nöjespark, eller
– en djurpark, och
b) kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan,
3. ett nytt byggnadsverk som |
4. ett nytt byggnadsverk som |
inte är ett vindkraftverk, om |
inte är ett vindkraftverk, om |
byggnadsverket kräver bygglov |
byggnadsverket kräver bygglov |
eller är en annan byggnad än en |
eller är en annan byggnad än en |
sådan som avses i 9 kap. 4 a §, |
sådan som avses i 9 kap. 4 a §, |
och |
och |
a)byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
26
Ds 2020:19 |
Författningsförslag |
b)byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som om- fattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och be- gränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
4. en åtgärd som kräver bygg- |
5. en åtgärd som kräver bygg- |
lov vid nyetablering av en verk- |
lov vid nyetablering av en verk- |
samhet som omfattas av lagen |
samhet som omfattas av lagen |
om åtgärder för att förebygga |
om åtgärder för att förebygga |
och begränsa följderna av allvar- |
och begränsa följderna av allvar- |
liga kemikalieolyckor. |
liga kemikalieolyckor. |
Trots första stycket 3 krävs |
Trots första stycket 4 krävs |
det ingen detaljplan om bygg- |
det ingen detaljplan om bygg- |
nadsverket kan prövas i samband |
nadsverket kan prövas i samband |
med en prövning av ansökan om |
med en prövning av ansökan om |
bygglov eller förhandsbesked och |
bygglov eller förhandsbesked. |
varken byggnadsverket eller dess |
|
användning kan antas medföra en |
|
betydande miljöpåverkan. |
|
|
Regeringen kan med stöd av |
|
16 kap. 1 § meddela föreskrifter |
|
om undantag från första stycket 3. |
34 §3
Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
Redovisningen ska också upp- |
Redovisningen ska också upp- |
fylla kraven i 6 kap. 35, 37 och |
fylla kraven i 6 kap. 35 § |
43 §§ miljöbalken och föreskrif- |
37 och 43 §§ miljöbalken och |
ter som har meddelats i anslut- |
föreskrifter som har meddelats i |
ning till dessa bestämmelser, om |
anslutning till dessa bestämmel- |
genomförandet av detaljplanen |
ser, om genomförandet av detalj- |
kan antas medföra en betydande |
planen kan antas medföra en |
miljöpåverkan på grund av att |
betydande miljöpåverkan på |
planområdet får tas i anspråk för |
grund av att planområdet får tas |
|
i anspråk för |
1. industriändamål, |
1. ett industriområde, |
3Senaste lydelse 2020:76.
27
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggning- ar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6. en permanent campingplats, |
6. en campingplats, |
7. en nöjespark, |
|
8. en djurpark, |
|
9. en spårväg, eller |
|
10. en tunnelbana. |
|
|
5 kap. |
|
|
|
|
|
7 §4 |
|
|
|
|
Särskilda bestämmelser |
om |
Särskilda |
bestämmelser |
om |
|
ett utökat planförfarande finns i |
ett utökat planförfarande finns i |
||||
11 c § första stycket, 11 d, |
11 e |
11 c § |
första |
stycket, 11 d |
och |
och 17 §§, 18 § andra och tredje |
17 §§, |
18 § |
andra och tredje |
||
styckena samt 25 § för en detalj- |
styckena samt 25 § för en detalj- |
||||
plan som |
|
plan som |
|
|
1.inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransk- ningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2.är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
3.kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
7 a §5
Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § andra stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrel-
4Senaste lydelse 2020:76.
5Senaste lydelse 2020:76.
28
Ds 2020:19Författningsförslag
sens granskningsyttrande enligt |
sens granskningsyttrande enligt |
3 kap. 16 § och som enbart gäller |
3 kap. 16 § och som enbart gäller |
1.en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillstånds- prövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
2.en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
11 a §6
Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
När kommunen tar fram en detaljplan som medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, ska den vid sin bedömning av om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 §.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första
och andra styckena miljöbalken. |
|
|
|
|
|
|
|||||
Kraven enligt första och andra |
Kraven |
enligt |
|||||||||
styckena gäller inte om frågan om |
styckena gäller inte om frågan om |
||||||||||
betydande |
miljöpåverkan |
redan |
betydande |
miljöpåverkan |
redan |
||||||
är avgjord i föreskrifter som |
är avgjord i föreskrifter som |
||||||||||
regeringen |
har |
meddelat |
med |
regeringen |
har |
meddelat |
med |
||||
stöd |
av 6 kap. |
4 § |
miljöbalken |
stöd |
av 6 kap. |
4 § |
miljöbalken |
||||
eller |
om |
planen |
omfattas av |
eller |
om |
planen |
omfattas av |
6Senaste lydelse 2020:76.
29
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk.
undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk.
11 c §7
Om planförslaget är ett så- |
Om planförslaget är ett så- |
dant förslag som avses i 7 §, ska |
dant förslag som avses i 7 § 1 eller |
kommunen kungöra förslaget |
2, ska kommunen kungöra för- |
och samråda om det under en |
slaget och samråda om det under |
viss tid som ska vara minst tre |
en viss tid som ska vara minst tre |
veckor (samrådstid). |
veckor (samrådstid). Om plan- |
|
förslaget är ett sådant förslag som |
|
avses i 7 § 3, ska dock samråds- |
|
tiden vara minst 30 dagar. |
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kun- görelse i 18 a §.
11 d §8
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in
i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå |
|
||
|
1. att kommunen har tagit fram |
||
|
ett förslag till att anta, ändra eller |
||
|
upphäva en detaljplan, |
||
1. vilket område detaljplanen |
2. vilket område detaljplanen |
||
avser, |
avser och |
planens |
huvudsakliga |
|
innehåll, |
|
|
2. om förslaget avviker från |
3. om |
förslaget |
avviker från |
översiktsplanen, |
översiktsplanen, |
|
|
|
4. om genomförandet av planen |
||
|
kan antas medföra en betydande |
||
|
miljöpåverkan, |
|
|
|
5. om samråd ska ske med ett |
||
|
annat land enligt |
6 kap. miljö- |
|
|
balken, |
|
|
3. var förslaget finns tillgäng- |
6. när, var och på vilket sätt |
||
ligt och hur lång samrådstiden är, |
förslaget och det underlag som |
||
|
kommunen ska tillhandahålla en- |
7Senaste lydelse 2020:76.
8Senaste lydelse 2020:76.
30
Författningsförslag
ligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna syn- punkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas, och
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
11 e §9 |
|
|
Under samrådstiden ska kom- |
Om samråd ska ske med ett |
|
munen hålla planförslaget till- |
annat land |
enligt 6 kap. 13 § |
gängligt för alla som vill ta del av |
miljöbalken, |
ska kommunen så |
det. Kommunen ska också se till |
snart som möjligt underrätta den |
|
att det underlag som avses i 8– |
myndighet som regeringen har |
|
10 §§ finns tillgängligt liksom det |
bestämt om detta. |
|
planeringsunderlag i övrigt som |
|
|
kommunen anser har betydelse för |
|
|
bedömningen av förslaget. |
|
|
13§10
Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betyd- else och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunder-
laget om det är uppenbart obehövligt. |
|
|
|
Om det finns ett program |
Kommunen ska i tillämpliga |
||
enligt 10 §, ska kommunen redo- |
fall även redovisa |
|
|
visa detta. |
1. en grundkarta |
eller |
fastig- |
|
hetsförteckning enligt 8 § eller ett |
||
|
program enligt 10 §, |
|
|
|
2. det huvudsakliga innehållet |
||
|
i exploateringsavtal |
eller |
mark- |
9Senaste lydelse 2020:76.
10Senaste lydelse 2015:668.
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvud- sakliga innehåll och konse- kvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
anvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och
3.sådana synpunkter på om- fattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av miljökonse- kvenserna som kommunen har tagit emot under ett avgränsnings- samråd.
Den information som kom- munen är skyldig att redovisa enligt denna paragraf ska finnas tillgänglig på kommunens webb- plats, när flertalet av de kategorier som avses i 11 § första stycket ges tillfälle till samråd. Detta gäller dock inte fastighetsförteckningen.
Skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
18§11
När samrådet enligt
Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 § 1 och
2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant
11Senaste lydelse 2020:76.
32
Ds 2020:19 |
Författningsförslag |
planförslag som avses i 7 § 3 minst 30 dagar.
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planför- slaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid.
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planför- slaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d § och med det inne- håll som följer av 19 §, om försla- get inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt.
19§12
En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslags-
tavla. Av underrättelsen ska det framgå |
|
|
|
|
1. att kommunen har tagit fram |
||
|
ett förslag till att anta, ändra eller |
||
|
upphäva en detaljplan, |
||
1. vilket område detaljplanen |
2. vilket område detaljplanen |
||
avser, |
avser och |
planens |
huvudsakliga |
|
innehåll, |
|
|
2. om förslaget avviker från |
3. om |
förslaget |
avviker från |
översiktsplanen, |
översiktsplanen, |
|
|
|
4. om genomförandet av planen |
||
|
kan antas medföra en betydande |
||
|
miljöpåverkan, |
|
|
|
5. om samråd ska ske med ett |
||
|
annat land enligt |
6 kap. miljö- |
|
|
balken, |
|
|
3. var förslaget finns tillgäng- |
6. när, var och på vilket sätt |
||
ligt för granskning och hur lång |
förslaget och det underlag som |
||
granskningstiden är, |
kommunen ska tillhandahålla |
||
|
enligt detta kapitel finns tillgäng- |
||
|
liga för granskning och hur lång |
||
|
granskningstiden är, |
12Senaste lydelse 2017:761.
33
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
4. att den som vill lämna syn- punkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
5.till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas, och
6. att den som inte senast under granskningstiden har läm- nat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
7.att den som vill lämna syn- punkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
8.till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas,
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas, och
10.att den som inte senast under granskningstiden har läm- nat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
21§13
Under granskningstiden ska |
Under granskningstiden ska |
kommunen hålla förslaget till- |
kommunen hålla förslaget till- |
gängligt för alla som vill granska |
gängligt för alla som vill granska |
det. Kommunen ska också se till |
det. Kommunen ska också se till |
att det underlag som avses i 8– |
att det underlag som avses i 8– |
10 §§ och den samrådsredogör- |
10 §§ och den samrådsredogör- |
else som avses i 17 § finns till- |
else som avses i 17 § finns till- |
gängliga liksom det planerings- |
gängliga liksom det planerings- |
underlag i övrigt som kom- |
underlag i övrigt som kom- |
munen anser har betydelse för |
munen anser har betydelse för |
bedömningen av förslaget. |
bedömningen av förslaget. Infor- |
|
mationen ska, med undantag för |
|
fastighetsförteckningen, finnas till- |
|
gänglig på kommunens webbplats |
|
under granskningstiden. |
|
Dessa skyldigheter gäller inte i |
|
den utsträckning det skulle strida |
|
mot lag eller annan författning. |
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där.
13Senaste lydelse 2014:900.
34
Ds 2020:19 |
Författningsförslag |
23§14
Efter granskningstiden ska |
Efter granskningstiden ska |
kommunen göra ett gransknings- |
kommunen göra ett gransknings- |
utlåtande. Det ska innehålla en |
utlåtande. Det ska innehålla en |
sammanställning av de skriftliga |
sammanställning av de skriftliga |
synpunkter som har kommit in |
synpunkter som har kommit in |
under granskningstiden och en |
under granskningstiden och en |
redovisning av kommunens för- |
redovisning av kommunens för- |
slag med anledning av synpunkt- |
slag med anledning av synpunkt- |
erna. |
erna. Det ska även innehålla in- |
|
formation om på vilket sätt all- |
|
mänheten har beretts tillfälle att |
|
delta under planförfarandet. |
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.
24 § |
|
|
Kommunen ska så snart som |
Kommunen ska så snart som |
|
möjligt skicka granskningsutlåt- |
möjligt |
|
andet eller ett meddelande om |
1. på sin anslagstavla anslå en |
|
var det finns tillgängligt till dem |
underrättelse med information om |
|
som inte har fått sina synpunkter |
var granskningsutlåtandet finns |
|
tillgodosedda. |
tillgängligt, och |
|
|
2. skicka granskningsutlåtan- |
|
|
det eller ett meddelande om var |
|
|
det finns tillgängligt till dem som |
|
|
inte har fått sina synpunkter till- |
|
Granskningsutlåtandet ska |
godosedda. |
|
Granskningsutlåtandet |
ska |
|
finnas tillgängligt tillsammans |
dels finnas tillgängligt tillsam- |
|
med övriga handlingar i ärendet. |
mans med övriga handlingar i |
|
|
ärendet, dels hållas tillgängligt på |
|
|
kommunens webbplats |
under |
|
minst tre veckor. Dessa skyldig- |
|
|
heter gäller inte i den utsträckning |
14Senaste lydelse 2014:900.
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
det skulle strida mot lag eller annan författning.
29 §15
När detaljplanen har antagits ska kommunen
1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upp- lysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, sam- rådsredogörelsen, gransknings- utlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
Underrättelsen ska anslås och informationen tillgängliggöras samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens an- slagstavla.
Skyldigheten att hålla informa- tion tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
31 §16
Meddelandet enligt 29 § ska |
Meddelandet enligt 30 § ska |
skickas senast dagen efter det att |
skickas senast dagen efter det att |
justeringen av det protokoll som |
justeringen av det protokoll som |
innehåller beslutet har tillkänna- |
innehåller beslutet har tillkänna- |
getts på kommunens anslags- |
getts på kommunens anslags- |
tavla. |
tavla. |
15Senaste lydelse 2019:949.
16Tidigare 31 § upphävd genom 2017:965.
36
Ds 2020:19Författningsförslag
33 §
Ett meddelande enligt 20, 24 |
Ett meddelande enligt 20, 24 |
eller 29 § som ska skickas till en |
eller 30 § som ska skickas till en |
samfällighet får skickas till |
samfällighet får skickas till |
1.en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2.den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter,
eller
3.om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av sam- fällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.
34 §
Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en bostadsrättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsföreningen.
35 §
Om ett meddelande enligt 20, |
Om ett meddelande enligt 20, |
24 eller 29 § ska skickas till ett |
24 eller 30 § ska skickas till ett |
stort antal personer som inte är |
stort antal personer som inte är |
samfälligheter eller bostadsrätts- |
samfälligheter eller bostadsrätts- |
havare, och det skulle innebära |
havare, och det skulle innebära |
större kostnader och besvär än |
större kostnader och besvär än |
vad som är försvarligt med hän- |
vad som är försvarligt med hän- |
syn till ändamålet med meddel- |
syn till ändamålet med meddel- |
andet att skicka det till var och en |
andet att skicka det till var och en |
av dem, får kommunen |
av dem, får kommunen |
1.om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
2. om meddelandet är ett så- |
2. om meddelandet är ett så- |
dant som avses i 24 eller 29 §, i |
dant som avses i 24 eller 30 §, i |
stället för att skicka det, kungöra |
stället för att skicka det, kungöra |
meddelandet genom att anslå det |
meddelandet genom att anslå det |
på kommunens anslagstavla och |
på kommunens anslagstavla och |
a) föra in det i en ortstidning, eller
37
Ds 2020:19Författningsförslag
22 och 22 a §§, 23 § första styck- |
andra styckena, 22 och 22 a §§, |
et, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 |
23 § första stycket, 24, 25, 27, |
och 2, |
|
tillämpningen ska det som sägs |
38 §§. Vid tillämpningen ska det |
om detaljplan avse områdes- |
som sägs om detaljplan avse |
bestämmelserna. |
områdesbestämmelserna. |
9 kap.
40 a §
Ett beslut om lov eller förhands- besked ska innehålla de huvud- sakliga skälen till att en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om åtgärden innebär att området kan tas i anspråk för eller om den vidtas i ett område som redan är ianspråktaget för
1.ett industriområde,
2.ett köpcentrum, en parke- ringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebygg- else,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anlägg- ningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg- ningar utanför sammanhållen bebyggelse,
6.en campingplats,
7.en nöjespark, eller
8.en djurpark. Redovisningen av skälen ska
ske i den omfattning och på det sätt som framgår av föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 7 a §.
39
Författningsförslag
41 a §18
Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kun- göras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvud- sakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.
13 kap.
12 §
En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses
i16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas
ianspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § denna lag.
18Senaste lydelse 2015:668.
Ds 2020:19
40
Ds 2020:19 |
Författningsförslag |
stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifi- kationsverket, Försvarets materiel- verk eller Försvarets radioanstalt.
16kap.
1 §19
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. när genomförandet av en |
1. när det kan antas medföra en |
||
detaljplan på grund av en sådan |
betydande miljöpåverkan att |
||
användning som avses i 4 kap. |
a) genomföra en detaljplan på |
||
34 § andra stycket kan antas med- |
grund av ett sådant ianspråktag- |
||
föra en betydande miljöpåverkan, |
ande som |
avses i 4 kap. |
34 § |
och |
andra stycket, och |
|
|
|
b) vidta en åtgärd som avses i |
||
|
4 kap. 2 § första stycket 3, |
|
|
|
2. undantag från kraven på att |
||
|
kommunen med en detaljplan ska |
||
|
pröva en sådan åtgärd som avses i |
||
|
4 kap. 2 § första stycket 3, och |
||
2. undantag från kommunens |
3. undantag från kommunens |
||
skyldighet enligt 5 kap. 32 eller |
skyldighet enligt 5 kap. 32 eller |
||
39 § att skicka handlingar om |
39 § att skicka handlingar om |
||
detaljplaner eller områdesbestäm- |
detaljplaner eller områdesbestäm- |
||
melser till länsstyrelsen. |
melser till länsstyrelsen. |
|
|
|
7 a § |
|
|
|
Regeringen får meddela före- |
||
|
skrifter om den redovisning som i |
||
|
vissa fall ska ske i ett beslut om lov |
||
|
eller förhandsbesked i fråga om |
||
|
åtgärdens |
miljöpåverkan |
enligt |
|
9 kap. 40 a §. |
|
|
|
|
|
|
41
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3.Punkt 2 gäller inte om kommunen i ett visst ärende beslutar att den inte ska tillämpas. Om så sker ska det av planhandlingarna fram- gå vilka bestämmelser som har tillämpats.
4.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller för- handsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
42
2.2Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338)
dels att 2 kap. 4 a och 5 §§ och 6 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 2 kap. 3 a, 4 b och 4 c §§ och 6 kap. 8 a, 8 b, 10 och 11 §§, och närmast före 2 kap. 4 b §, 6 kap.
10 och 11 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 kap.
3 a §
Om en detaljplan antas, änd- ras eller upphävs, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet.
4 a §2
Om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska länsstyrelsen underrätta Naturvårdsverket om detta. Underrättelse- skyldigheten gäller också när en sådan plan antas, ändras eller upp- hävs, om den har varit föremål för samråd med ett annat land.
Första stycket gäller inte om det är uppenbart onödigt att under- rätta Naturvårdsverket.
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.
2Senaste lydelse 2020:78.
43
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
Undantag från kravet på reglering med detaljplan
4 b §
Trots 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900) krävs det inte någon detaljplan för en åtgärd som kräver bygglov på grund av att området kan tas i anspråk eller redan har tagits i anspråk för
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parker- ingsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebygg- else,
– ett hotellkomplex eller en fri- tidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen be- byggelse, eller
– en campingplats. Undantaget från kravet på
detaljplan gäller endast om
1. den sammanlagda ytan understiger 5 000 kvadratmeter och den tas i anspråk som tomt, ett område för en annan anläggning än en byggnad eller mark för gemensam användning, eller som sedan tidigare har tagits i anspråk på ett sådant sätt,
2. åtgärden inte
a) strider mot den översikts- plan eller de områdesbestämmel- ser som gäller för området, och
b) kan antas medföra sådana olägenheter eller risker för omgiv- ningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas
44
Ds 2020:19 |
Författningsförslag |
från bostadshus, kontor, detalj- handel eller liknande verksamhet, och
3.det område som åtgärden ska utföras i inte
a) är ett mark- eller vatten- område som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploate- ringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljö- balken,
b) är ett mark- eller vatten- område som är särskilt känsligt
från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken,
c)utgör brukningsvärd jord- bruksmark enligt 3 kap. 4 § miljö- balken,
d)är ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövård- en eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken,
e)är ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljö- balken,
f)är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken,
g)är en nationalpark, ett natur- reservat, ett kulturreservat eller ett annat område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbalken,
h)är ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
i)är ett område som är upp- taget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den
45
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
j) är ett område där miljökva- litetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
Andra stycket 3 e gäller endast om det område som åtgärden ska utföras i inte sedan tidigare utgör tomt.
4 c §
Trots 4 b § gäller kravet på detaljplan om byggnadsnämnden beslutar detta på grund av att åtgärden tillsammans med befint- liga eller redan beslutade åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
5 §3
När kommunen tar fram en detaljplan som medger att plan- området får tas i anspråk för en sådan verksamhet eller åtgärd som avses i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900), ska kommunen vid sin bedöm- ning av om planen medför en be- tydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i 10 §
3Senaste lydelse 2017:978.
46
Ds 2020:19Författningsförslag
6 kap.
1 §4
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för
att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra |
|
||
1. nöjesparker, |
djurparker, |
1. nöjesparker, |
djurparker, |
idrottsplatser, skidbackar med |
idrottsplatser, skidbackar, skid- |
||
liftar, kabinbanor, campingplat- |
liftar, linbaneanläggningar, camp- |
||
ser, skjutbanor, småbåtshamnar, |
ingplatser, skjutbanor, hamnar för |
||
friluftsbad, motorbanor och golf- |
fritidsbåtar, friluftsbad, motor- |
||
banor, |
|
banor och golfbanor, |
|
2.upplag och materialgårdar,
3.tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4.fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska pro- dukter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5.radio- eller telemaster eller torn,
6.vindkraftverk som
a)är högre än 20 meter över markytan,
b)placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraft- verkets höjd över marken,
c)monteras fast på en byggnad, eller
d)har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7.murar och plank,
8.parkeringsplatser utomhus,
9.begravningsplatser, och
10.transformatorstationer.
8 a §
En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) i ett område utanför detaljplan ska, utöver det som sägs i 8 §, innehålla uppgifter om
1.byggnadsverkets utformning och omfattning,
4Senaste lydelse 2014:225.
47
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
2. rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
3. miljöns känslighet i de om- råden som kan antas bli påverka- de,
4. vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
5. de betydande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den ut- sträckning sådana uppgifter finns tillgängliga,
6. åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
7. byggherrens bedömning av om en betydande miljöpåverkan kan antas.
Om den sökta åtgärden om- fattas av undantagen i 2 kap. 4 b §, gäller första stycket bara om åt- gärden
1. innebär en ändring av
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parker- ingsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebygg- else,
– ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen be- byggelse, eller
– en campingplats, och
2. kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan.
48
Ds 2020:19 |
Författningsförslag |
8 b §
Uppgifterna enligt 8 a § ska ha den omfattning och detaljerings- grad som behövs för att kunna ta ställning till om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ut- ifrån de omständigheter som anges
i10 §
Om ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska uppgift- erna i ansökan utformas med hän- syn till resultatet av den bedöm- ningen.
Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan
10 §5
Vid prövning av en ansökan om bygglov enligt 9 kap. 31 § 2 plan- och bygglagen (2010:900), ska bedömningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 4 kap. 2 § samma lag ske med hänsyn till de omständigheter som anges i 10 §
Om ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska byggnads- nämnden vid sin bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ta hän-
5Tidigare 10 § upphävd genom 2018:1543.
49
Författningsförslag |
Ds 2020:19 |
syn till resultatet av den bedöm- ningen.
Beslutets innehåll
11 §
Vid den redovisning av skälen för ett beslut om lov eller förhands- besked som avses i 9 kap. 40 a § plan- och bygglagen (2010:900) ska byggnadsnämnden ange vilka omständigheter enligt 10 §
Redovisningskravet gäller endast beslut som avser en åtgärd som ska vidtas i ett område utan- för detaljplan. Om den sökta åt- gärden omfattas av undantagen i 2 kap. 4 b §, gäller dock kravet endast i de fall som avses i 8 a § andra stycket.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 3 a §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörj- ats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3.Punkten 2 gäller inte om kommunen med stöd av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) för ett visst ärende har beslutat att äldre bestämmelser inte ska tillämpas, trots att ärendet har påbörjats före den 1 juli 2021.
4.Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet och mål och ärenden
50
Ds 2020:19 |
Författningsförslag |
som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
51
3 Ärendet och dess beredning
Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 (M2019/01829/R) framfört synpunkter på hur det s.k. MKB- direktivet1 har genomförts i svensk rätt.
Med anledning av de synpunkter som kommissionen har framfört när det gäller det svenska genomförandet av
Regeringen beslutade den 19 januari 2017 att ge en särskild utred- are i uppdrag att bl.a. se över hur översiktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planering och hur kommunen kan ges större möjligheter att besluta om en bebyggelse behöver regleras med en detaljplan (dir. 2017:6). Enligt direktiven skulle utredaren bl.a. föreslå hur kravet på detaljplan kan begränsas och hur angräns- ande lagstiftning kan utformas samt analysera hur förslagen förhåller sig till kraven i
1Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedöm- ning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.
53
Ärendet och dess beredning |
Ds 2020:19 |
när ett byggnadsverk eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bereds vidare i Regeringskansliet (s. 6).
Genom en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2018 upp- drog regeringen den 9 maj 2018 åt Naturvårdsverket att lämna för- slag till förtydliganden när det gäller genomförandet av
54
4
Inom
Utöver dessa direktiv finns det också krav på miljökonsekvens- beskrivningar och miljörapporter i konventionen om miljökonse- kvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (den s.k. Esbokonventionen, SÖ 1992:1) samt i protokollet till konventionen (SÖ 2006:24).
4.1
55
Ds 2020:19 |
I bilaga I till direktivet finns en lista över de projekt som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och för vilka miljö- konsekvensbedömning och tillståndsprövning är obligatoriskt. I bilaga II till direktivet finns en lista över de projekt där medlems- staterna själva får bedöma från fall till fall eller med tillämpning av gränsvärden eller kriterier om en miljökonsekvensbedömning bör göras. Vid prövningen av om en miljökonsekvensbedömning ska göras för projekt som anges i bilaga II till direktivet ska de urvals- kriterier som anges i bilaga III till direktivet tillämpas. Denna del kallas i svensk rätt för undersökning (engelskans screening).
De typer av projekt som omfattas av direktivet är dels sådana som i Sverige tillståndsprövas enligt miljöbalken – miljöfarlig verksamhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.) – dels sådana som huvud- sakligen prövas enligt annan lagstiftning, t.ex. vägar och järnvägar.
I fråga om de projekt för vilka en miljökonsekvensbedömning ska göras ställer direktivet krav på att verksamhetsutövaren ska utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning, vars innehåll regleras i den sista bilagan till direktivet, bilaga IV. Vilka krav som i det enskilda fallet kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning avgörs från fall till fall (avgränsning, engelskans scoping). Processen innefattar även sam- råd, granskning och bedömning och avslutas med ett beslut om tillstånd. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på miljön i en annan medlemsstat.
För de verksamheter och åtgärder som inte bedöms ha en betyd- ande miljöpåverkan eller som inte finns upptagna i vare sig bilaga I eller II ställer
Det ursprungliga
56
Ds 2020:19 |
seende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens del- tagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG. Denna ändring genomfördes i syfte att anpassa direktivet till den s.k. Århuskonventionen, dvs. konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (SÖ 2005:28). Efter- som
ibilaga 1.
De senaste ändringarna i
Sedan kodifieringen av
ibilaga 3.
Många av ändringarna är förtydliganden med anledning av EU- domstolens rättspraxis. Andra syftar t.ex. till att effektivisera för- farandet och öka kvaliteten på beslutsunderlaget och miljöbedöm- ningarna. De huvudsakliga ändringarna sammanfattas nedan.
–Ordet miljökonsekvensbedömning definieras (artikel 1.2g).
–Det ska finnas samordnade eller gemensamma förfaranden i för- hållande till det s.k. art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet (artikel 2.3).
–Miljökonsekvensbedömningen ska omfatta fler miljöaspekter (artikel 3.1).
–Kraven på det underlag som ska finnas inför ett beslut om betyd- ande miljöpåverkan förtydligas (artikel 4.4).
–Den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut om en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan inom 90 dagar (artikel 4.6).
57
Ds 2020:19 |
–Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll förtydligas (artikel 5.1 och bilaga IV).
–Exploatören ska beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljöpåverkan som gjorts till följd av annan unionslagstiftning (artikel 5.1).
–Exploatören ska se till att miljökonsekvensbeskrivningen utarbe- tas av behöriga experter (artikel 5.3).
–Den ansvariga myndigheten ska se till att den har, eller vid behov kan tillgå, tillräcklig expertis för att granska miljökonsekvens- beskrivningen (artikel 5.3).
–Lokala och regionala myndigheter, som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan bli berörda, ska delta i samråden (artikel 6.1).
–Allmänheten ska informeras elektroniskt (artikel 6.2).
–Den berörda allmänheten ska få minst 30 dagar på sig att komma in med synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen (artikel 6.7).
–Ett beslut om att bevilja tillstånd ska innehålla en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, alla miljövillkor som bifogas beslutet, en beskrivning av projektets särdrag eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt kompensera betydande negativ miljöpåverkan samt i tillämpliga fall kontrollåtgärder (artikel 8a.1).
–I ett beslut om att avslå en tillståndsansökan ska de huvudsakliga skälen till avslaget anges (artikel 8a.2).
–Den eller de ansvariga myndigheterna som fullgör de skyldigheter som följer av direktivet ska göra detta på ett objektivt sätt, som inte ger upphov till en situation som kan leda till intressekonflikt. Oförenliga funktioner ska skiljas åt när skyldigheterna enligt direktivet fullgörs, om den ansvariga myndigheten även är ex- ploatör (artikel 9a).
–Det ska finnas regler för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt direktivet (artikel 10a).
58
Ds 2020:19 |
4.2
Syftet med
De planer och program som omfattas av direktivets tillämpnings- område kan delas upp i två grupper. I den första gruppen finns planer och program som typiskt sett kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Denna grupp kan i sin tur delas upp i två kategorier, dels planer och program som upprättas för vissa i direktivet uppräknade områden såsom energi, avfall, transporter m.m. och som anger förutsättningarna för tillstånd till verksamheter som omfattas av bilaga I eller II till
Inom ramen för miljöbedömningen ska en miljörapport tas fram. I rapporten ska den betydande miljöpåverkan redovisas och rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. De upp- gifter som en miljörapport ska innehålla listas i bilaga I till direktivet. I direktivet finns bestämmelser om samråd med myndigheter och
59
Ds 2020:19 |
allmänhet. När planen eller programmet tas fram ska hänsyn tas till miljörapporten och de synpunkter som lämnats vid samråd. När en plan eller ett program har antagits ska berörda myndigheter och allmänheten informeras. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i en annan medlems- stat.
4.3Esbokonventionen
Esbokonventionen trädde i kraft för Sverige den 10 september 1997. Enligt konventionen ska en verksamhet, som kan antas förorsaka en betydande skadlig gränsöverskridande påverkan och som närmare anges i en bilaga till konventionen, föregås av en underrättelse till varje fördragspart så tidigt som möjligt och inte senare än när allmänheten i det egna landet informeras om den. Syftet med under- rättelsen är att säkerställa tillräckliga och effektiva överläggningar.
De projekt som omfattas av bilagan är t.ex. motor- och järnvägar, flygplatser, hamnar, oljeraffinaderier och avverkning av stora skogs- områden.
I konventionen anges att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och att den ska innehålla vissa uppgifter som närmare preciseras i en bilaga till konventionen. Miljökonsekvensbeskriv- ningen ska överlämnas till den utsatta fördragsparten för vidare distribution till myndigheter och allmänhet i de områden som kan antas bli påverkade. Upphovsparten ska efter att miljökonsekvens- beskrivningen färdigställts inleda samråd med den utsatta parten angående den föreslagna verksamhetens eventuella gränsöverskrid- ande påverkan och åtgärder för att reducera eller eliminera denna påverkan. Konventionen ändrades 2001 i fråga om allmänhetens rätt att delta i processen. Samtidigt öppnades konventionen även för länder som inte ingick i FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE). Ändringarna trädde i kraft för Sverige den 26 augusti 2014. Ytterligare en ändring i fråga om vilka verksamheter som ska omfattas av konventionen antogs 2004. Den senaste ändringen har ännu inte trätt i kraft.
60
Ds 2020:19 |
I fråga om planer och program i gränsöverskridande sammanhang antogs i maj 2003 ett protokoll till Esbokonventionen – protokollet av den 21 maj 2003 om strategiska miljöbedömningar. Protokollet trädde i kraft för Sverige den 11 juli 2010. I protokollet regleras bl.a. vilka planer och program som berörs av protokollet genom att de kan antas medföra en betydande påverkan på miljön. Av protokollet framgår också vilka uppgifter en miljörapport ska innehålla och hur samråd ska genomföras. De flesta av protokollets bestämmelser har en motsvarighet i
Esbokonventionen genomförs i svensk rätt genom bestämmelser i 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (2017:966).
4.4Århuskonventionen
Århuskonventionen trädde i kraft i oktober 2001. Sverige är part till konventionen sedan 2005.
Konventionen vilar på princip 10 i Riodeklarationen om miljö och utveckling, som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Denna princip anger att miljöfrågor hanteras bäst när alla berörda medborgare deltar på lämplig nivå. På det nationella planet ska, enligt principen, varje individ ha skälig tillgång till den miljöinformation som finns hos offentliga organ, inklusive information om farliga material och verksamheter i deras samhällen och det ska ges möjlighet att delta i beslutsprocessen. Stater ska underlätta och uppmuntra folkligt medvetande och deltagande genom att se till att information finns lätt åtkomlig. Tillgång till effektiva juridiska och administrativa procedurer inklusive rättsmedel för upprättelse och gottgörelse ska erbjudas.
I konventionen förklaras att ett tillfredsställande miljöskydd är väsentligt för människors välbefinnande och för deras åtnjutande av grundläggande mänskliga rättigheter. Varje människa har rätt att leva i en miljö som är förenlig med hälsa och välbefinnande men har också en skyldighet att, både ensam och tillsammans med andra, skydda och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer. För att kunna hävda denna rättighet och fullgöra denna skyldighet anger konventionen att medborgarna måste ha tillgång till miljö- information, rätt att delta i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konventionens bestämmelser utgör en
61
Ds 2020:19 |
minimistandard för rättigheterna. Enligt konventionen har icke- statliga organisationer som främjar miljöskydd och som uppfyller de krav som uppställs i nationell rätt en särskilt viktig roll och de till- erkänns därför samma rättigheter som den berörda allmänheten i övrigt.
Konventionen bygger på tre grundprinciper som brukar kallas konventionens tre pelare:
–Allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation som finns hos myndigheter.
–Allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser som har inverkan på miljön.
–Allmänhetens tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
Miljöorganisationers tillgång till rättslig prövning
Enligt artikel 9.2 i Århuskonventionen är konventionens parter skyldiga att se till att den berörda allmänhet som har ett tillräckligt intresse eller som hävdar att en rättighet kränkts, har rätt att få den materiella och formella giltigheten av sådana beslut, handlingar och underlåtenheter som omfattas av artikel 6 prövade av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag. Den berörda allmänheten utgörs av såväl fysiska och juridiska personer som föreningar, organisationer och grupper (artikel 2.4).
De beslut som omfattas av artikel 6 i konventionen är i första hand beslut om tillstånd till sådana verksamheter som uttryckligen anges i bilaga I till konventionen, så som större miljöfarliga verksam- heter och infrastrukturprojekt (punkterna
62
Ds 2020:19 |
beslut om tillstånd till verksamheter som inte anges i bilaga I men som kan ha en betydande miljöpåverkan (artikel 6.1b).
Förutom den uttryckliga rätten i artikel 9.2 att överklaga beslut, handlingar och underlåtenheter som omfattas av artikel 6 ska, enligt artikel 9.3, varje part till konventionen se till att den allmänhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell rätt har rätt att få handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen1 prövade av domstol eller i admini- strativ ordning.
Århuskonventionen och
Såväl EU som samtliga medlemsstater i EU är parter till Århus- konventionen. Eftersom EU är part till konventionen är denna en del av unionens rättsordning (se
Tillämpningen av artikel 9.3 i Århuskonventionen på nationell nivå har prövats av
1Läs mer om definitionen av detta begrepp i avsnitt 6.4.
2Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG.
3Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG.
63
Ds 2020:19 |
har funnit att artikel 9.3 inte har direkt effekt i unionsrättslig mening, men att artikeln innebär att det ankommer på nationell domstol att i den utsträckning det är möjligt tolka den processuella rätten, avseende de villkor som ska vara uppfyllda för att få till stånd en prövning av domstol eller i administrativ ordning, så att den står i överensstämmelse med såväl målen i artikel 9.3 (dvs. att allmänheten ska ges den tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor som följer av konventionen) som målet att säkerställa ett effektivt domstolsskydd av rättigheterna enligt unionsrätten, så att en miljöorganisation ges möjlighet att väcka talan vid domstol mot ett beslut fattat efter ett administrativt förfarande som kan strida mot unionens miljölagstift- ning. Som en följd av detta anses miljöorganisationer vara berörda av olika beslut enligt plan- och bygglagen på ett sådant sätt att de har möjlighet att klaga på dessa (jfr 13 kap. 8 § PBL).
64
5Genomförandet av MKB- direktivet i plan- och bygglagen
5.1Huvuddragen i genomförandet
av
Bestämmelserna i plan- och bygglagen säkerställer att några av de projekt som anges i bilaga II blir föremål för tillståndsprövning. Det gäller bl.a. vissa infrastrukturprojekt, nämligen
–anläggning av industriområden (punkt 10a), och
–projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shopping- centrum och parkeringsplatser (punkt 10b).
Det gäller vidare de projekt för turism och fritid som anges i bilaga II, nämligen
–skidbackar, skidliftar och linbanor och härmed förbundna anlägg- ningar (punkt 12a),
65
Genomförandet av |
Ds 2020:19 |
–hamnar för fritidsbåtar (punkt 12b),
–fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed förbundna anläggningar (punkt 12c),
–permanenta campingplatser (punkt 12d), och
–temaparker (punkt 12e).
Kravet på tillståndsprövning gäller även sådana förändringar eller utvidgningar av projekt som anges i bilaga II, vilka redan har god- känts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön (punkt 13a).
De projekt i bilaga II som genomförs i svensk rätt genom bestäm- melser i plan- och bygglagen kommer i det följande att benämnas
Bygglovsprövningen fungerar som en behovsbedömning där det bedöms om åtgärden förutsätter detaljplaneläggning
Kraven på att
Som redan nämnts får medlemsstaterna bestämma om de projekt som listas i bilaga II ska antas medföra en betydande miljöpåverkan antingen efter en granskning från fall till fall eller genom gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten (artikel 4.2). För MKB- projekten i plan- och bygglagen gäller att en granskning från fall till fall ska göras.
Granskningen av vilka projekt som ska antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan sker i bygglovsprövningen. Utgångspunkten i plan- och bygglagen är att ett
66
Ds 2020:19 |
Genomförandet av |
bedömning1, för att avgöra om ett
Vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan framgår av 9 kap. 31 § PBL. Bland annat krävs det att åtgärden inte förutsätter plan- läggning enligt 4 kap. 2 eller 3 § PBL.
Enligt 4 kap. 2 § första stycket PBL ska planläggning som huvud- regel ske för bl.a.
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnads- verk,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras,
3.ett nytt byggnadsverk som kräver bygglov, och
a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen […].
Av andra stycket i samma paragraf framgår att det trots bestäm- melsen i punkten 3 ovan inte krävs någon detaljplan om byggnads- verket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Ett byggnadsverk som kan antas medföra en betydande miljö- påverkan ska således alltid leda till planläggning. Av förarbetena till plan- och bygglagen framgår att uttrycket betydande inverkan på omgivningen omfattar mer än uttrycket en betydande miljöpåver- kan, däribland inverkan på landskapsbilden eller på den arkitektoni- ska stadsmiljön eller på förutsättningarna för trafiken eller på förut- sättningarna för friluftslivet (se prop. 2009/10:170 del 1 s. 195). En bebyggelse eller ett byggnadsverk som kan antas medföra en betyd-
1Den bedömning som görs för att från till fall bestämma om ett visst
67
Genomförandet av |
Ds 2020:19 |
ande miljöpåverkan ska således alltid antas ha en betydande inverkan på omgivningen, och därmed förutsätta planläggning. Med bygg- nadsverk avses en byggnad eller annan anläggning (se 1 kap. 4 § PBL).
Miljökonsekvensbedömningen sker i svensk rätt genom detaljplaneläggning
Utgångspunkten i
Flertalet av de projekt som anges i bilaga I och II i
Den miljökonsekvensbedömning som
68
Ds 2020:19 |
Genomförandet av |
Om det krävs en miljökonsekvensbedömning, ska en miljökonse- kvensbeskrivning upprättas enligt såväl MKB- som
5.2Europeiska kommissionens kritik
Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 (M2019/01829/R) framfört synpunkter på hur
Sammanfattningsvis finns i den formella underrättelsen kritik som avser att de krav som redovisas nedan inte har införlivats på ett korrekt sätt. Redovisningen nedan är inte fullständig. Det bör i sammanhanget noteras att kritiken inte nödvändigtvis specifikt avser regleringen i plan- och bygglagen.
–Att den ansvariga myndigheten i tillämpliga fall ska ta hänsyn till resultatet av preliminära kontroller eller bedömningar av miljö- påverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning, när den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut om en åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan (artikel 4.5).
–Att allmänheten ska informeras elektroniskt (artikel 6.2 inled- ningen).
–Att allmänheten ska informeras om vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut (artikel 6.2d).
69
Genomförandet av |
Ds 2020:19 |
–Att ett tillstånd ska innehålla en beskrivning av projektets särdrag eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt motverka betydande negativ miljöpåverkan samt, i tillämpliga fall, kontrollåtgärder (artikel 8a.1).
–Att det inte finns något krav på att de huvudsakliga skälen till avslaget ska anges i ett beslut om att avslå en tillståndsansökan (artikel 8a.2).
–Att den eller de ansvariga myndigheterna omedelbart ska infor- mera allmänheten och vissa myndigheter, när ett beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan har fattats (artikel 9.1).
–Att allmänheten ska ges tillgång till en sammanfattning av samrådsresultaten och de uppgifter som inhämtats enligt artik- larna
–Att alla medlemsstater med vilka samråd har hållits i enlighet med artikel 7 ska ges tillgång till viss information, utöver avgörandet (artikel 9.2).
–Att den eller de ansvariga myndigheterna fullgör de skyldigheter som följer av
–Att de medlemmar av den berörda allmänheten som hävdar att en rättighet kränks, har rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i MKB- direktivet prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag (artikel 11.1). Kom- missionen anser att det inte är tillräckligt att ett beslut enligt svensk rätt får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (jfr 42 § förvaltningslagen), efter- som en person kan beröras av ett beslut utan att vara den person som beslutet angår, dvs. utan att vara part i själva förfarandet. Kommissionen anser inte heller att det är förenligt med direktivet att PBL begränsar tillgången till överklagandeförfarandet genom skyldigheten att tidigare ha deltagit i ärendet (jfr 13 kap. 11 § första stycket PBL).
70
Ds 2020:19 |
Genomförandet av |
–Att medlemsstaten ska fastställa i vilket skede beslut, handlingar eller underlåtenhet kan prövas (artikel 11.2). Kommissionen anser att det förefaller som om underlåtenhet/passivitet inte kan överklagas enligt allmänna svenska förvaltnings- och process- rättsliga regler, om inte underlåtenheten/passiviteten är bekräf- tad i en dom eller ett beslut, vilket enligt kommissionen inte är i överensstämmelse med direktivet.
–Att en
–Kommissionen anser att plan- och bygglagens regler om MKB- projekten verkar hänföra sig till planeringsstadiet och inte till projektstadiet (bilaga II punkt 10a och 10b samt punkt
–Att alla förändringar eller utvidgningar av projekt som förtecknas i bilaga II, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön, ska tillståndsprövas (bilaga II punkt 13a).
Det bör i sammanhanget noteras att kommissionen i fråga om flera krav ber Sverige att förklara hur kraven har införlivats, eftersom kommissionen inte kunnat fastställa att det svenska genomförandet fullt ut tillgodoser kraven i direktivet.
5.3Sveriges svar på Europeiska kommissionens kritik
Sverige har den 5 februari 2020 besvarat den formella underrättelsen om efterlevnaden av
Sammanfattningsvis anför regeringen i skrivelsen att Sverige i huvudsak har genomfört direktivet på ett korrekt sätt när det gäller de krav i artiklarna och bilagorna som tas upp i den formella under-
71
Genomförandet av |
Ds 2020:19 |
rättelsen. Oaktat detta har regeringen vid den genomgång av det svenska införlivandet av direktivets bestämmelser, som föranletts av kommissionens frågor, uppmärksammat ett antal bestämmelser i direktivet som inte tydligt kommit till utryck vid införlivandet. I ljuset av detta har regeringen anfört att det finns ett behov av att se över införlivandet för att förtydliga och förbättra det på ett antal punkter. Det finns även ett antal artiklar i direktivet där analysen preliminärt synes innebära ett förändringsbehov, men där regeringen anfört att det finns ett behov av att ytterligare analysera införlivandet för att kunna ta ställning i frågan. Det gäller bl.a. genomförandet av direktivets krav på redovisning av projektets särdrag och kontroll- åtgärder (artiklarna 8a.1b och 8a.4), frågan om överklagande av icke- beslut (artikel 11.2) och
5.4Analys av genomförandet i plan- och bygglagen
Kritiken från kommissionen visar att det inte i alla delar är helt transparent hur
I denna promemoria redovisas endast författningsändringar som avser
Sammanfattningsvis bedöms att det finns skäl att förtydliga genomförandet i
–Det bör även framgå av plan- och bygglagen att innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning ska tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet (artikel 2.3).
72
Ds 2020:19 |
Genomförandet av |
–Det bör på ett bättre sätt framgå att en ansökan om lov eller förhandsbesked som avser ett
–Det bör förtydligas att bedömningen av om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska utgå från kriteri- erna i bilaga III (artikel 4.5).
–Det bör säkerställas att behovsbedömningen sker med hänsyn till resultatet av andra bedömningar av miljöpåverkan, om sådana har gjorts (artikel 4.5).
–Det bör förtydligas att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
–Det bör säkerställas att även negativa beslut om lov och förhands- besked som avser
–Det bör uttryckligen framgå att även synpunkter som fram- kommer under ett avgränsningssamråd ska offentliggöras (artikel 6.1 och 6.3).
–Kraven på kungörelsens innehåll bör förtydligas (artikel 6.2).
–Det bör förtydligas att uppgifter som framkommit under gransk- ningen även ska göras tillgängliga för den berörda allmänheten (artikel 6.3).
–Det bör uttryckligen framgå att viss information ska tillhanda- hållas elektroniskt (artikel 6.5).
–Ett samråd om ett
–Det bör förtydligas att kommunen så snart som möjligt ska underrätta Naturvårdsverket, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land (artikel 7.1).
–Det bör uttryckligen framgå att kommunen behöver redovisa de huvudsakliga skälen till ett beslut att inte anta, ändra eller upp- häva en detaljplan (artikel 8a.2).
–Ett beslut att anta en detaljplan bör även kungöras på kommun- ens anslagstavla (artikel 9.1).
73
Genomförandet av |
Ds 2020:19 |
–Det bör uttryckligen framgå att länsstyrelsen ska underrätta andra statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljö- ansvar kan antas bli berörda av ett projekt (artikel 9.1).
–Det bör förtydligas att planhandlingarna även ska innehålla information om allmänhetens deltagande (artikel 9.1).
–Det bör uttryckligen framgå att miljöorganisationer ska ha rätt att klaga på ett beslut om lov eller förhandsbesked, om beslutet avser en åtgärd som förutsätter planläggning på grund av att den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (artikel 11.1).
Därutöver kan konstateras att innehållet i 5 kap. 11 e och 13 §§ PBL delvis överlappar varandra, vilket emellertid har begränsad betydelse för genomförandet av direktivet.
74
6 Överväganden och förslag
6.1
6.1.1Fördelarna med att kraven på miljöbedömning av vissa projekt genomförs i plan- och bygglagen överväger nackdelarna
Bedömning: De krav på miljöbedömning av vissa projekt i MKB- direktivet som Sverige i dag genomför i plan- och bygglagen, ska i huvudsak även i fortsättningen genomföras i den lagen.
Skälen för bedömningen
Det har tidigare framförts kritik mot att
I juni 2004 remitterade Miljödepartementet promemorian Miljö- konsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen (1987:10). Pro- memorian motiverades av att Europeiska kommissionen hade påtalat brister i det svenska genomförandet av den dåvarande lydelsen av
Av remissvaren framgår att förslagen möttes av kritik från remiss- instanserna (M2004/1692/R). Flera länsstyrelser anförde att den
75
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
föreslagna utformningen av bestämmelsen medförde att kraven på miljökonsekvensbeskrivningar skulle överlappa varandra och bli svåra att överblicka. Boverket anförde att en miljökonsekvensbeskrivning för ett projekt enligt
Liknande argument mot att
Genomförandet i plan- och bygglagen har tidigare bedömts vara ändamålsenligt
I propositionen Miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygg- lagen, m.m. (prop. 2004/05:59 s. 18) bemötte regeringen remiss- instansernas synpunkter med bl.a. följande argument:
Bland de skäl som anförts till stöd för en annan lagteknisk lösning än den föreslagna är att det anses omöjligt att – på detaljplanestadiet – upp- rätta en så detaljerad miljökonsekvensbeskrivning som
76
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
att ta fram de uppgifter som krävs enligt 6 kap. 7 § första stycket miljö- balken. När detaljplanen konsekvensbedöms får detaljeringsnivån an- passas till vad som är rimligt. Det säger sig självt att en miljökonsekvens- beskrivning inte kan göras utifrån andra förhållanden än vad som är känt vid den tidpunkt då bedömningen skall göras. För industriverksamheter som i ett senare skede blir föremål för tillståndsprövning enligt miljö- balkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet, kommer detaljplan- ens miljökonsekvensbeskrivning att utgöra ett betydelsefullt underlag.
Vidare anförde regeringen följande (s. 19):
Som angetts ovan har några remissinstanser förordat att de aktuella projekten i stället för att omfattas av plan- och bygglagens bestämmelse om miljökonsekvensbeskrivning bör göras tillståndspliktiga enligt miljöbalkens regler. Vidare har föreslagits att ett krav på miljökonse- kvensbeskrivning som uppfyller
Inget av dessa alternativ är lämpligt. Vad gäller förslaget att låta verk- samheterna eller åtgärderna omfattas av bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet i miljöbalken och de därmed tillämpliga bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning, kan följande noteras. För att de åliggan- den som omfattas av anmälnings- respektive tillståndsplikt enligt miljö- balken skall kunna fullgöras, är det en förutsättning att en verksamhets- utövare kan pekas ut. För vissa av de nu aktuella verksamheterna eller åtgärderna är detta inte möjligt. Så är t.ex. fallet i fråga om etablering av ett köpcentrum. Den direkta miljöfarliga eller potentiellt miljöfarliga verksamhet som äger rum vid en sådan anläggning är en följd av den verksamhet som de olika affärsidkarna driver. Man skulle också kunna säga att det är den som beslutar om detaljplanen som ger upphov till den miljöfarlighet som ett köpcentrum kan medföra.
Det andra alternativet – att knyta kravet på upprättande av miljö- konsekvensbeskrivning till bestämmelserna om bygglov – strider mot systematiken i plan- och bygglagen. Vid prövningen av en ansökan om bygglov inom detaljplanelagt område görs inte några bedömningar avseende påverkan på miljön till följd av den verksamhet eller åtgärd som byggnaden eller anläggningen inrymmer. Det som prövas i anslut- ning till bygglovet är hur åtgärden förhåller sig till detaljplanen samt om byggnaden uppfyller vissa krav som ställs på byggnader. Vid prövning av en ansökan om bygglov inom detaljplanelagt område förutsätts så- ledes att bedömningen av byggnadens eller anläggningens miljöeffekter har gjorts i samband med detaljplaneläggningen. Det är mot denna bak- grund olämpligt att lägga in bestämmelser om upprättande av miljö- konsekvensbeskrivning i anslutning till bygglovsprövningen.
77
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Förslaget genomfördes i allt väsentligt på det sätt som hade före- slagits i promemorian.
Senare förslag om att miljöbedömningen i stället ska ske genom anmälningsplikt enligt miljöbalken har inte genomförts
I promemorian Effektivare identifiering, beskrivning och bedöm- ning av miljökonsekvenser föreslogs i augusti 2012 att den miljö- bedömning av
Remissutfallet var inte entydigt. De statliga myndigheter som yttrade sig över förslaget ställde sig positiva till detta. Flera kom- muner var dock tveksamma till förslaget. Bland annat framfördes att anmälningsplikten för campingplatser och hotell 2007 togs bort från förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, i syfte att minska den administrativa bördan för företagen. Flera pekade även på att det behövdes en nedre gräns för när det skulle krävas en miljökonsekvensbeskrivning. Andra befarade att risken för dubbel- prövning skulle öka, exempelvis för hotellkomplex och fritidsbyar.
Ett stort antal remissvar inkom i samband med remissbehand- lingen av promemoriorna, vilket medförde att Miljö- och energi-
78
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
departementet remitterade ett bearbetat förslag i juli 2016. I departe- mentspromemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) fanns emeller- tid nyss nämnda förslag inte med. Förslaget har inte heller senare lett till ändrad lagstiftning.
Fördelarna överväger nackdelarna
Den kritik som tidigare har framförts mot att kraven i MKB- direktivet delvis genomförs i plan- och bygglagen kan huvudsakligen tänkas bestå. Inom ramen för denna promemoria har därför på nytt övervägts om det finns skäl att i stället genomföra dessa krav på något annat sätt, t.ex. genom att ersätta prövningen enligt plan- och bygg- lagen med en anmälnings- eller tillståndsplikt enligt miljöbalken.
Det är en påtaglig nackdel att det i ett planärende kan vara svårt att få fram de uppgifter som ska ingå i en miljökonsekvensbeskriv- ning enligt
En annan nackdel är att de krav i plan- och bygglagen som genom- för
Förhållanden som talar för att
79
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
ningar där en viss verksamhet eller åtgärd behöver prövas enligt flera olika regelverk.
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt plan- och bygglagen (1 kap. 2 §). Bland moti- ven för kommunens starka ställning i
Det är inte ändamålsenligt att generellt komplettera kraven på bygglov med en anmälningsplikt enligt miljöbalken för MKB- projekten, för att slippa genomföra
–skulle allvarligt försvaga den kommunala självstyrelsen när det gäller hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Alternativet att enbart ha en anmälnings- eller tillståndsplikt för sådana projekt och i motsvarande grad begränsa kravet på bygglov och detaljplan, bedöms inte heller vara en framkomlig väg.
Sammantaget bedöms fördelarna överväga nackdelarna med att kraven på miljöbedömning av vissa
80
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
minska kravet på dubbelprövning som i dag finns för bl.a. hamnar för fritidsbåtar och skidanläggningar.
6.1.2Detaljplanekravet för industriändamål ska i stället avse industriområden
Förslag: Kravet på detaljplan ska vara kopplat till om en åtgärd innebär att ett område kan tas i anspråk för ett industriområde i stället för industriändamål.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Enligt gällande rätt ska den redovisning som ska finnas i plan- beskrivningen uppfylla vissa krav i miljöbalken, om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för bl.a. industriändamål (4 kap. 34 § andra stycket PBL). Termen industriändamål avses motsvara uttrycket anläggning av industriområden, som är det uttryck som används i
Som Översiktsplaneutredningen har anfört i betänkandet Detalj- planekravet (SOU 2017:64 s. 198 f.) medför bytet av uttryck att kraven i svensk rätt omfattar fler fall än vad som följer av direktivet. För att komma närmare den innebörd som avses i direktivet har utredningen föreslagit att termen industriändamål ska ersättas med termen industriområde.
Termen industriändamål infördes i plan- och bygglagen 1994 till följd av förslagen i prop. 1992/93:60 som syftade till att genomföra avtalet om Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet
Som Översiktsplaneutredningen framhåller framgår det inte helt tydligt av propositionen varför termen industriändamål valdes, men termen industrianläggning, som användes i den departementsprome- moria som låg till grund för lagstiftningsärendet (Ds 1992:43) ansågs inte vara lämplig (samma prop. s. 22 f.). I ett senare lagstiftnings-
81
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
ärende har regeringen framhållit att termen industriändamål passar bättre i den svenska författningstexten än anläggning av industri- områden, som används i direktivet (jfr prop. 2004/05:59 s. 27 f.).
Kommissionen har efter att termen infördes i plan- och bygg- lagen kommit med ytterligare vägledning om vad som avses med anläggning av industriområden.1 Kommissionens uttalanden får förstås som att avsikten med punkten anläggning av industriområden är att fånga upp sådana industriområden och företagsparker som oftast anläggs för att skapa förutsättningar för flera olika företag när det gäller bl.a. småindustri, lager- och speditionsverksamhet, dvs. så som termen industriområde normalt tillämpas i svenskt språkbruk.
Översiktsplaneutredningen framhåller att punkten anläggning av industriområden måste läsas tillsammans med de övriga projekt som listas i direktivets bilaga II, som omfattar projekt för bl.a. utvinn- ingsindustri, framställning och bearbetning av metaller, mineral- industri, kemisk industri, livsmedelsindustri samt
I den utsträckning dessa verksamheter och åtgärder dessutom utgör industriändamål – vilket borde vara flertalet av de projekt som anges i direktivets bilaga II – kommer de även att omfattas av krav på miljöbedömning enligt plan- och bygglagen. Att termen industri- ändamål används i den lagen innebär alltså att det kommer att ske en viss dubbelprövning.
Detaljplanekravet bör avse ett industriområde i stället för industriändamål
Från effektivitetssynpunkt är det inte ändamålsenligt att samma åtgärd kommer att miljöbedömas både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Termen industriändamål bör därför ersättas med den snävare termen ett industriområde. Att begränsa kravet till de fall där det är fråga om ett industriområde kommer att leda till att färre fall behöver konsekvensbeskrivas innan verksamheten slutligt har
1Interpretation of definitions of project categories of annex I and II of the EIA Directive s. 48 f., Kommissionen, 2015.
82
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
bestämts. På det sättet omhändertas samtidigt i viss utsträckning argumenten mot att
För industriområden bedöms det inte heller vara ändamålsenligt att ersätta den miljöbedömning som sker vid detaljplaneläggningen med något annat förfarande. Det hänger samman med att den fram- tida bebyggelseutvecklingen i sådana områden vanligtvis behöver regleras genom en detaljplan. Dessutom gäller för vissa verksam- heter som normalt bedrivs i ett industriområde, t.ex. lager- och speditionsverksamhet, att de inte behöver miljöbedömas enligt någon annan kategori i direktivet.
Kravet på planläggning bör således avse en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan på grund av att området är ianspråktaget eller kan tas i anspråk för ett industriområde. Med detta avses ett område som används eller kommer att kunna användas av en eller flera verksamheter för industri, tillverkning, lagerhållning eller liknande ändamål och som genom sin utformning och verksamhet utgör en funktionell enhet i förhållande till den omgivande bebyggelsen. Dessutom bör infra- struktur i form av exempelvis vägar, vatten och avlopp vara gemen- sam för flera verksamheter, om huvudmannaskapet inte är kom- munalt. Avgörande för om detaljplanekravet ska vara tillämpligt bör vara att det är fråga om åtgärder som inte kommer att miljöbedömas på något annat sätt. Ett område som tas i anspråk för industriell verksamhet bör således inte anses utgöra ett industriområde på det sätt som nu avses om det enbart rör en enstaka industriverksamhet som även kommer att miljöbedömas enligt bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet i miljöbalken.
Författningsförslaget
Bestämmelsen finns i 4 kap. 2 § första stycket 3 a PBL.
83
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
6.1.3De termer som används för kravet på detaljplan bör i några fall samordnas med kraven på bygglov
Förslag: Kravet på bygglov för skidbackar med liftar och kabin- banor ska i stället gälla för skidbackar, skidliftar och linbane- anläggningar. Kravet på bygglov för småbåtshamnar ska i stället gälla hamnar för fritidsbåtar. Detaljplanekravet ska avse camping- platser som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, i stället för permanenta campingplatser som kan antas medföra en sådan påverkan.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Kravet på bygglov för skidbackar med liftar tillkom genom den äldre plan- och bygglagen (se 1985/86:1 s. 682). När
Uttrycket skidliftar eller kabinbanor utmönstrades ur plan- och bygglagen efter förslag i prop. 1994/95:230, då kravet på miljökonse-
84
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
kvensbeskrivningar utvidgades till att gälla alla detaljplaner som medgav en användning av mark eller av byggnader eller andra anlägg- ningar som innebar en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser.
Efter synpunkter från Europeiska kommissionen infördes den nuvarande lydelsen – dvs. en skidbacke, skidlift och linbana och här- med förbundna anläggningar – i plan- och bygglagen. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2005 efter förslag i prop. 2004/05:59. Den nya lydelsen hänger samman med att uttrycket skidliftar och kabin- banor hade utmönstrats ur
Kravet på bygglov för skidbackar med liftar och kabinbanor skiljer sig alltså från det uttryck som används i 4 kap. plan- och bygglagen, där uttrycket en skidbacke, skidlift eller linbana med till- hörande anläggningar används.
För linbaneanläggningar finns bestämmelser om konstruktion, uppförande och idrifttagande av nya linbaneanläggningar i den s.k. linbaneförordningen.4 Enligt förordningen ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att fastställa förfaranden för att säkerställa att linbaneanläggningar tas i drift endast om de uppfyller kraven i förordningen och inte kan äventyra människors hälsa eller säkerhet eller äventyra egendom när de installeras, underhålls och drivs på ett korrekt sätt för sina avsedda ändamål (artikel 5.1).
Nu aktuella krav genomförs i svensk rätt i huvudsak genom bestämmelser i plan- och byggförordningen. Linbaneanläggningar omfattas av bestämmelserna om motordrivna anordningar (jfr
2Se Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.
3I den engelska språkversionen används uttrycket
4Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbane- anläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.
85
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
definitionen i 1 kap. 5 § PBF). I plan- och byggförordningen finns det krav på kontroll av motordrivna anordningar i byggnadsverk (se 5 kap.
Även kravet på bygglov för småbåtshamnar tillkom genom den äldre plan- och bygglagen (se 1985/86:1 s. 682 f.). Termen skiljer sig från den som används i 4 kap. plan- och bygglagen, där det ställs krav på att ytterligare miljökonsekvenser ska redovisas i de fall genom- förandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för en hamn för fritidsbåtar. Det uttryck som används i 4 kap. är identiskt med det uttryck som används i
Även kravet på bygglov för campingplatser tillkom genom den äldre plan- och bygglagen (se 1985/86:1 s. 682 f.). Det uttryck som används i 4 kap. plan- och bygglagen är dock permanenta camping- platser, vilket motsvarar det uttryck används i
Översiktsplaneutredningen har föreslagit att terminologin bör samordnas, för att förenkla byggnadsnämndernas arbete (SOU 2017:64 s.
Kraven på bygglov ska avse skidbackar, skidliftar och linbaneanlägg- ningar
Det är önskvärt att lovplikten så långt det är möjligt överensstämmer med hur detaljplanekravet är utformat. Annars kan det uppfattas som att det finns en avsiktlig skillnad mellan dessa krav, vilket skulle kunna leda till oönskade konsekvenser i tillämpningen.
Termen kabinbanor infördes i svensk rätt mot bakgrund av det uttryck som tidigare användes i
86
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
ligt om detaljplanekravet i stället skulle avse linbaneanläggningar med tillhörande anläggningar. Det bör inte heller finnas någon risk för missförstånd om det avslutande ledet behålls.
I dag används uttrycket skidbackar med liftar för att definiera lov- plikten. Uttrycket kan förstås som att skidbackar utan liftar inte omfattas av lovplikten. På motsvarande sätt kan det förstås som att en lift utan en ny skidbacke inte heller skulle omfattas av lovplikten. Utifrån hur kravet i
Räckvidden för kraven på bygglov i fråga om skidbackar disku- terades när den äldre plan- och bygglagen infördes. I prop. 1985/86:1 s. 684 anges att det faktum att allmänheten utnyttjar en naturlig backe för skidåkning naturligtvis inte kan få till följd att fastighets- ägaren ska bli skyldig att söka lov. I det fallet kan man enligt propositionen över huvud taget inte tala om att en anläggning har kommit till stånd. För att bygglovsplikt ska inträda fordras enligt denna att fastighetsägaren vidtar åtgärder av något slag för att bereda marken för det nya ändamålet. I fråga om skidbackar kan sådana åtgärder bestå i trädfällning, markarbeten och att anordna en skidlift. Bygglovsplikt bör enligt propositionen konstitueras av åtgärderna sammantagna, i förening med deras syfte. De överväganden som gjorde i propositionen är i huvudsak fortfarande aktuella, med undantag för att det inte ska vara nödvändigt att anordna en skidlift för att bygglovsplikten ska gälla.
Sammanfattningsvis bör kraven på bygglov gälla för skidbackar, skidliftar och linbaneanläggningar.
Kraven på bygglov ska avse hamnar för fritidsbåtar
Kravet på bygglov för småbåtshamnar tillkom genom den äldre plan- och bygglagen (1985/86:1 s. 682). I propositionen nämns även små- båtshamnar som exempel på en sådan anläggning som bör detalj- planeläggas (s. 558) på följande sätt:
Slutligen vill jag som exempel ta en anläggning som kan behöva detalj- regleras när det gäller såväl placering som utformning och tekniskt utförande. Det kan gälla en småbåtshamn med anläggningar i vattnet och byggnader, upplag m.m. på land. Lokaliseringen i stort bör vara redovisad i översiktsplanen. Inplaceringen i ett kanske känsligt strand-
87
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
landskap med många intressenter motiverar enligt min mening att detaljplan upprättas. I vattenområdet blir det aktuellt med flytande och kanske fasta bryggor, pirar som kan störa vattenrörelser, fiske etc. Klubbhus, servicebyggnad, tillfart och parkeringar skall samordnas på land. Vinteruppläggningen skall organiseras i kvarter med erforderliga brandgator och kanske skyddande planteringar. Även utformningen av en sådan anläggning bör enligt min mening normalt regleras i detaljplan. Det torde vara bästa sättet att tillgodose de planmässiga aspekterna och de berördas intressen.
Av propositionen framgår att uttrycket småbåtshamn även omfattar en hamn för yrkesfiskare (jfr s. 683).
Översiktsplaneutredningen har föreslagit att detaljplanekravet inte bara bör gälla hamnar för fritidsbåtar utan även småbåtshamnar, för att därigenom få en samordning mellan kravet på detaljplan och kraven på bygglov. Utredningen framhåller att det innebär en margi- nell överimplementering i förhållande till vad som krävs enligt MKB- direktivet, men att det redan av departementschefens uttalande i propositionen till den äldre plan- och bygglagen framgår att små- båtshamnar bör planläggas och att det därmed är lämpligt att sam- ordna terminologin (SOU 2017:64 s. 211).
Fiskehamnar kräver i dag en anmälan för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken (se 24 kap. 2 § miljöprövningsförordningen [2013:251]). För sådana hamnar gäller redan i dag att det underlag som ska bifogas en anmälan ska ha det innehåll som krävs enligt
I stället för att samordna terminologin genom att utsträcka kraven på planläggning enligt plan- och bygglagen är det i stället mer ändamålsenligt att begränsa bygglovsplikten till hamnar för fritids- båtar. Därmed kan prövningen av fiskehamnar effektiviseras. Efter- som båda prövningarna sköts av kommunen – genom byggnads- nämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden – har förslaget inte heller någon påverkan på den kommunala självstyrelsen.
Kommunen kan även i fortsättningen detaljplanelägga en fiske- hamn, om kommunen anser att det finns behov av detta. Ett krav på att så även bör ske i de fall när kommunen anser att det inte finns något sådant behov bör dock inte finnas i lagen.
88
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Detaljplanekravet bör avse campingplatser som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
Att olika termer används för bygglovsplikten och kraven på redo- visningen av miljökonsekvenser i en detaljplan för campingplatser kan, som Översiktsplaneutredningen har uppmärksammat, leda till frågor om på vilket sätt en campingplats skiljer sig från en permanent dito (SOU 2017:64 s. 211 f.).
Tröskeln för när bygglovsplikten inträder för en campingplats är relativt låg. Enligt förarbetena till den äldre plan- och bygglagen kan bygglovsplikt inträda även utan att några egentliga byggåtgärder vidtas. Exempelvis gäller bygglovsplikten när någon ska utnyttja ett område för camping eller husvagnsuppställning i en sådan omfatt- ning att verksamheten blir mer eller mindre yrkesmässig (prop. 1985/86:1 s. 211).
Någon vägledning om hur uttrycket permanenta campingplatser i
Mot denna bakgrund bör detaljplanekravet ändras till att avse campingplatser, vilket även Översiktsplaneutredningen har före- slagit. Därigenom samordnas terminologin mellan detaljplanekravet och bygglovsplikten för campingplatser.
Författningsförslag
Bestämmelserna finns i 4 kap. 34 § PBL och 6 kap. 1 § PBF.
6.2Förslag som avser lov och förhandsbesked
Delavsnitten i detta avsnitt presenteras i den ordning som de olika momenten aktualiseras under lovprocessen, från det att ansökningen
89
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
förbereds av sökanden till dess att beslutet expedieras av byggnads- nämnden.
6.2.1Ansökningar om lov eller förhandsbesked som avser ett
Förslag: En ansökan om lov eller förhandsbesked i ett område utanför detaljplan ska innehålla de uppgifter som behövs för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas, om ansökan avser ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, ett hotell- komplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark eller en djurpark. Kravet gäller inte om åtgärden omfattas av ett undantag från kravet på att vissa åtgärder ska regleras med detaljplan. Kravet gäller dock om ansökan avser en åtgärd som innebär en ändring av ett
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Om medlemsstaterna kräver att en behovsbedömning ska ske för ett projekt som förtecknas i bilaga II, ska exploatören lämna informa- tion om projektets art och den betydande miljöpåverkan som det kan antas medföra (artikel 4.4). En detaljerad förteckning över vilken information som ska lämnas när det är fråga om ett MKB- projekt finns i bilaga II.A. Kraven i bilagan innebär att exploatören ska tillhandahålla information om följande.
1.En beskrivning av projektet, däribland särskilt
a)en beskrivning av hela projektets fysiska karakteristika och, i tillämpliga fall, av rivningsarbeten,
b)en beskrivning av projektets lokalisering, i synnerhet vad beträffar miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten.
90
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
2.En beskrivning av sådan betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra.
3.En beskrivning av projektets alla troliga, mer betydande miljö- effekter, i den omfattning uppgifter om sådana effekter finns till- gängliga, av
a)förväntade restprodukter och utsläpp samt i förekommande fall alstrande av avfall,
b)utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och biologisk mångfald.
4.Kriterierna i bilaga III ska i tillämpliga fall beaktas vid samman- ställningen av uppgifterna enligt punkterna
Exploatören ska i tillämpliga fall ta hänsyn till tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än
4.4tredje meningen). Exploatören får även lämna en beskrivning av projektets särdrag och/eller åtgärder som planeras för att undvika eller förebygga vad som annars skulle kunna ha medfört en betyd- ande negativ miljöpåverkan5 (artikel 4.4 fjärde meningen).
Kraven i bilaga II.A har i svensk rätt genomförts i 8 § första stycket och 9 § MBF. Där anges vilket samrådsunderlag som behövs vid en specifik miljöbedömning enligt 6 kap. 24 § första stycket 1 och 30 § andra stycket miljöbalken. Kraven ska bl.a. tillämpas vid ansökningar om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Av bestämmelsen i 8 § första stycket MBF följer att samrådsunderlaget ska innehålla uppgifter om
1.verksamhetens eller åtgärdens utformning och omfattning,
2.rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
3.verksamhetens eller åtgärdens lokalisering,
4.miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
5.vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
5I den engelska språkversionen av artikel 4.4 fjärde meningen används följande lydelse: The developer may also provide a description of any features of the project and/or measures envisaged to avoid or prevent what might otherwise have been significant adverse effects on the environment.
91
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
6.de betydande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträck- ning sådana uppgifter finns tillgängliga,
7.åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana upp- gifter finns tillgängliga, och
8.den bedömning som den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gör i frågan om huruvida en betydande miljöpåver- kan kan antas.
Av miljöbedömningsförordningen följer att de uppgifter som ska finnas med i samrådsunderlaget ska ha den omfattning och detalje- ringsgrad som behövs för att kunna ta ställning till om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som anges i
Av plan- och bygglagen framgår att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskriv- ningar och andra uppgifter som behövs för prövningen (se 9 kap. 21 §). Av kraven i
Det bör vara tydligt vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked för ett
Kommissionen har i den formella underrättelsen ifrågasatt om be- stämmelserna i artikel 4.4 är korrekt införlivade i svensk lagstiftning. Även Boverket har i sitt remissvar över SOU 2017:64 uppmärksam- mat att Översiktsplaneutredningen inte föreslagit något krav på att sökanden (exploatören) enligt artikel 4.4 måste lämna information om projektets art och den betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra.
Utifrån kraven i
92
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
om en viss åtgärd kan förväntas medföra en betydande miljöpåver- kan. Det finns således skäl att förtydliga regelverket så att det även för sökanden är tydligt att en ansökan om lov eller förhandsbesked i vissa fall ska innehålla de uppgifter som anges i 8 § första stycket MBF.
Som Boverket framhåller i sitt remissvar är det bara få sökande som har kompetens att hantera sådana frågor som avses i bilaga II.A. Samtidigt kan det konstateras att direktivet endast ställer krav på att exploatören ska tillhandahålla den aktuella informationen när det är fråga om ett sådant projekt som anges i direktivet. Det kan antas att det är ett begränsat antal exploatörer (byggherrar) varje år som över- väger att ansöka om bygglov eller förhandsbesked för ett MKB- projekt. Vidare kan det antas att professionella byggherrar känner till detaljplanekravet för de anläggningar som det nu är fråga om. Om så inte är fallet, kan berörda byggherrar tänkas bli upplysta om kravet i samband med de inledande kontakter med byggnadsnämnden som ofta föregår ansökningar om bygglov eller förhandsbesked för mera omfattande projekt. Sammantaget innebär detta att ett krav, som bara träffar
Av punkt 13a i bilaga II följer att det inte bara är nybyggnad av sådana anläggningar som avses i bilaga II som ska miljöbedömas. Kravet omfattar även förändringar eller utvidgningar av anlägg- ningar, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande miljöpåverkan. Av detta följer att kravet på underlag behöver utformas så att det även omfattar sådana ansök- ningar.
För närvarande finns inte några uttryckliga krav på att innehållet i en ansökan om lov eller förhandsbesked ska utformas med hänsyn till tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar av miljö- påverkan som har utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än
93
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
jämförd med 4 kap. 8 § miljöbalken). Om en ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, finns det således anledning att ställa krav på att uppgifterna i ansökan ska utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen. Det gäller framför allt uppgifter om vilka åtgärder som planeras för att före- bygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter och den bedömning som den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gör i frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas (jfr 8 § första stycket 7 och 8 MBF).
Dessa krav på ansökans innehåll hindrar inte att sökanden även kan inkomma med andra uppgifter som talar för att bygglov ska ges. Det saknas därför skäl att införa en upplysning om att sökanden får lämna en beskrivning av projektets särdrag eller åtgärder som plane- ras för att undvika eller förebygga vad som annars skulle kunna ha medfört en betydande negativ miljöpåverkan (jfr artikel 4.4 sista meningen i
Regeringen har i 6 kap. PBF meddelat föreskrifter om krav på innehållet i en ansökan om lov och förhandsbesked. Regeringen bör således med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen även kunna meddela föreskrifter som säkerställer att en sådan ansökan uppfyller de krav som följer av direktivet.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 6 kap. 8 a och 8 b §§ PBF.
6.2.2
Förslag: Detaljplanekravet ska även omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan och innebär att området kan tas i anspråk på ett visst sätt eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt. Det gäller sådana verksamheter och åtgärder som enligt gällande rätt innebär att redovisningen av miljökonse- kvenser i en planbeskrivning ska uppfylla ytterligare krav i miljö- balken till följd av kraven i
94
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
–ett industriområde,
–ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
–en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anlägg- ningar,
–en hamn för fritidsbåtar,
–ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
–en campingplats,
–en nöjespark, eller
–en djurpark.
Bedömning: Detaljplanekravet bör inte omfatta spårvägar och tunnelbanor.
Skälen för förslaget och bedömningen
Bakgrund och gällande rätt
Genom detaljplanekravet ställer staten krav på att kommunerna i vissa situationer ska använda detaljplan för att pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt att kommunen ska reglera bebyggelsemiljöns utformning. Kravet får framför allt betydelse när byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov och förhandsbesked i ett område som inte sedan tidigare är detaljplanelagt (jfr 9 kap. 31 § 2 PBL). Om åtgärden omfattas av detaljplanekravet, kan bygglov eller positivt förhandsbesked inte ges.
Detaljplanekravet har stor betydelse för genomförandet av MKB- direktivet i plan- och bygglagen. Som tidigare nämnts bygger PBL- systemet på att det ska ske en granskning från fall till fall av om ett
95
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
till direktivet beaktas (artikel 4.3). Motsvarande kriterier finns i svensk rätt i
Oklarheterna ligger i hur detaljplanekravet är utformat, dvs. i vilka fall som byggnadsnämnden ska vägra en ansökan om bygglov med hänvisning till att åtgärden förutsätter planläggning (se 9 kap. 31 § 2 PBL). Av 4 kap. 2 § PBL följer sammanfattningsvis att kom- munen med en detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebygg- elsemiljöns utformning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnads- verk,6
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras,7
3.ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnads- verket kräver bygglov eller är en annan byggnad än ett s.k. attefallshus (jfr 9 kap. 4 a §), och
a)byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b)byggnadsverket placeras i närheten av en s.k. Sevesoverk- samhet8, och
4.en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en Seveso- verksamhet.
Trots punkten 3 ovan krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av en ansökan om bygglov
6Dock endast om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt.
7Dock endast om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt.
8Med Sevesoverksamhet avses en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
96
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess använd- ning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Nyckelorden i detta sammanhang är begreppsparen betydande inverkan på omgivningen (se punkt 3 a) och betydande miljöpåver- kan (andra stycket), som var för sig ska utlösa detaljplanekravet. Enligt förarbetena till bestämmelsen är uttrycket betydande inver- kan på omgivningen inte liktydigt med en betydande miljöpåverkan, utan det först nämnda är bredare på så sätt att det omfattar en större omgivningspåverkan. Enligt samma förarbeten kan det inte råda någon tvekan om att en åtgärd som har en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplan och inte med stöd av den undantags- bestämmelse som medger att prövning kan ske i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked (se prop. 1992/93:60 s. 22 och prop. 2004/05:59 s. 17). Regeringen har även uttalat att uttrycket betydande inverkan på omgivningen får anses omfatta mer (i betydelsen fler aspekter) än uttrycket betydande miljöpåverkan. Utöver miljöpåverkan får uttrycket betydande inver- kan på omgivningen enligt tidigare förarbeten även anses omfatta betydande inverkan på landskapsbilden eller på den arkitektoniska stadsmiljön eller på förutsättningarna för trafiken eller på förutsätt- ningarna för friluftslivet (prop. 2009/10:170 del 1 s. 195).
Oklarheter i det nuvarande detaljplanekravet
Mot bakgrund av tidigare uttalanden framgår det tydligt att ambi- tionen har varit att alla åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska medföra detaljplaneläggning redan på den grun- den att åtgärden medför betydande inverkan på omgivningen. Samtidigt kan det konstateras att innebörden av dessa uttryck i praktiken kan vara svåra att bedöma. Ett exempel på detta är det s.k. Kolmårdenfallet (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 oktober 2016 i mål nr P
97
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
föra såväl betydande inverkan på omgivningen som en betydande miljöpåverkan och att åtgärden därmed förutsatte planläggning. Mark- och miljödomstolen bedömde å sin sida att åtgärden visser- ligen kunde ha en betydande inverkan på omgivningen, men att det inte var frågan om betydande miljöpåverkan. Med stöd av undan- tagsregeln i 4 kap. 2 § andra stycket PBL ansåg domstolen att det inte var nödvändigt med planläggning, utan att åtgärden kunde prövas inom ramen för en ansökan om bygglov. Mark- och miljö- överdomstolen gjorde i sin tur samma bedömning som länsstyrelsen och upphävde därmed nämndens beslut. Sammantaget kan det alltså vara svårt att göra korrekta bedömningar av åtgärdens miljöpåver- kan. Sannolikheten för att myndigheten gör en korrekt bedömning av frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas bör dock öka om myndigheten skulle utgå från de vägledande kriterier som finns i bilaga III (jfr förslagen i avsnitt 6.2.4).
Den nuvarande lydelsen av detaljplanekravet gör att det för när- varande kan uppfattas som att det är möjligt att pröva en ansökan om bygglov för ett
Vidare aktualiseras frågan om betydande miljöpåverkan inte vid prövningen av om det behövs en detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk (4 kap. 2 § första stycket 1 PBL). Sådan bebyggelse kan ofta förväntas utgöra ett projekt för tätortsbebyggelse, på det sätt som avses i punkt 10b i bilaga II till
Detaljplanekravet bör även omfatta vissa åtgärder som enligt MKB- direktivet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
För att säkerställa att kraven i
98
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett MKB- projekt. Det innebär att området kan tas i anspråk för
1.ett industriområde,
2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6.en campingplats,
7.en nöjespark, eller
8.en djurpark.
Listan överensstämmer i huvudsak med den nuvarande listan i 4 kap.
34§ andra stycket PBL. I stället för industriändamål bör dock detalj- planekravet avse industriområden (se avsnitt 6.1.2). I stället för en permanent campingplats bör detaljplanekravet avse en campingplats (se avsnitt 6.1.3). Kravet bör dock inte omfatta byggande av en spår- väg eller en tunnelbana, enligt vad som anförs längre fram i detta avsnitt.
De lovpliktiga åtgärder som kan medföra ett krav på detaljplan omfattar såväl nybyggnad som ändring av ett befintligt byggnads- verk. Kravet på detaljplan är kopplat till om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att det avsedda området redan har tagits i anspråk för ett sådant ändamål som avses i punkterna
– kan tas i anspråk som t.ex. en nöjespark.
Det bör inte spela någon roll om området tas i anspråk på ett sådant sätt som avses i punkterna
99
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
miljöbedömas, liksom alla förändringar eller utvidgningar av sådana projekt som redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön (jfr punkt 13a i bilaga II). Motsatsvis bör detaljplanekravet inte omfatta sådana fall där den sökta åtgärden visserligen innebär att området tas i anspråk på ett sådant sätt som avses i någon av punkterna
Kravet på detaljplan för de åtgärder avses i punkterna
Förslaget överensstämmer i huvudsak med Översiktsplaneutred- ningens förslag till hur detaljplanekravet bör utformas utifrån kraven
i
En följd av att listan över de
Bestämmelsen kommer i praktiken att tillämpas endast i ett begränsat antal fall
Några av de remissinstanser som har yttrat sig över Översiktsplane- utredningens betänkande SOU 2017:64 anser att det utgör en till- kommande uppgift för byggnadsnämnden om den ska bedöma om den sökta åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare anser dessa att det är en uppgift som kan vara svår för nämnden att hinna med inom de tio veckor som den normalt har på sig för att
100
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
handlägga en ansökan om lov och förhandsbesked (jfr 9 kap. 27 § PBL). Att flera remissinstanser uppfattar den föreslagna regleringen som en tillkommande uppgift – trots att byggnadsnämnden redan i dag behöver göra sådana bedömningar enligt 4 kap. 2 § PBL – stärker intrycket av att den nuvarande regleringen behöver förtydligas för att säkerställa att nämnden tillämpar lagen på ett sätt som är förenligt med
I praktiken kommer den föreslagna listan med
I de få fall då ansökan om bygglov avser ett
101
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
ytterligare tio veckor, eftersom detta är möjligt i de fall då det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet (se 9 kap. 27 § tredje stycket PBL).
Mot denna bakgrund finns det inte skäl att anta att de föreslagna ändringarna i detaljplanekravet kommer att medföra att byggnads- nämnden i allmänhet kommer att få väsentligt svårare att handlägga ansökningar om bygglov inom den tidsfrist som normalt gäller.
Detaljplanekravet för sammanhållen bebyggelse
I denna promemoria föreslås att detaljplanekravet även ska gälla för en åtgärd som kräver bygglov, om den innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, förutsatt att åtgärden kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan. Uttrycket motsvarar det som i direktivet benämns projekt för tätortsbebyggelse, som även omfat- tar byggande av shoppingcentrum och parkeringsplatser (se punkt 10b i bilaga II). Denna kategori ligger i vissa avseenden nära det nuvarande kravet på att kommunen genom detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnads- verk för bl.a. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karak- tär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av sam- ordning eller till förhållandena i övrigt (4 kap. 2 § första stycket 1 PBL).
När uttrycket något annat projekt för sammanhållen bebyggelse infördes i plan- och bygglagen – i vad som i dag motsvaras av 4 kap. 34 § andra stycket – redogjorde regeringen för vad som avses med detta uttryck. Med detta kan t.ex. avses planering för ändrad bebygg- else eller en annan anläggning inom ett område med sammanhållen bebyggelse samt bebyggelse eller en anläggning i utkanten av sådant område, som medför att detta expanderar. En tämligen vanlig åtgärd bör enligt förarbetena vara planering för industri- eller bostads- områden i utkanten av en befintlig sammanhållen bebyggelse. Inom sådan bebyggelse bör planering för ändrad användning av ett område
–t.ex. från industriområde till bostadsområde – omfattas av bestäm- melsen (se prop. 2004/05:59 s. 28).
102
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
För att närmare belysa innebörden av vad som kan omfattas av projektkategorin finns det i detta sammanhang även skäl att återge innehållet i en rapport från kommissionen.9 Enligt rapporten skiljer sig tolkningen av vad som ingår i kategorin åt mellan medlemsstat- erna, även om dessa vanligtvis har tolkat kategorin brett.
Projekt för utveckling av bostadsbebyggelse är särskilt vanligt förekom- mande i kategorin, liksom sportanläggningar. I några medlemsstater ingår även fritidsanläggningar och biografer med flera salonger. I en medlemsstat ingår även kyrkogårdar, krematorier samt förändring av befintliga tema- och nöjesparker och upphöjda vägar. Andra exempel på vad som inkluderas i kategorin omfattar bussdepåer, större parkerings- anläggningar och parkeringshus, sporthallar eller spaanläggningar (med en bruttoarea som överstiger 5 000 kvadratmeter). Slutligen så har en medlemsstat introducerat följande kriterier för när det krävs en miljö- konsekvensbedömning: köpcentra och matvaruaffärer vars bruttoarea överstiger 2 500 kvadratmeter, parkeringsanläggningar för mer än 300 fordon, fotbollsplaner och arenor med mer än 2 000 sittplatser, biograf- anläggningar med mer än sex skärmar, gymnasieskolor med fler än 500 studenter, universitet, kyrkor och andra lokaler för trossamfund. Vidare anges att projekt för tätortsbebyggelse i känsliga områden noggrant behöver bedömas utifrån deras miljöpåverkan.
När räckvidden av bilaga II punkt 10b tolkas ska
Mot denna bakgrund framhåller kommissionen i rapporten att projektkategorin bl.a. kan anses omfatta följande:
1.Projekt med liknande egenskaper som parkeringsanläggningar och köpcentra får anses ingå i projektkategorin. Det kan exempelvis gälla
9Interpretation of definitions of project categories of annex I and II of the EIA Directive s.
10Detta framhölls i
11COM(2003) 334 final.
103
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
bussgarage eller tågdepåer, som inte är uttryckligen angivna i MKB- direktivet men som har liknande egenskaper som parkeringsanlägg- ningar.
2.Byggprojekt som bostadsbebyggelse, sjukhus, universitet, idrotts- arenor, biografer, teatrar, konserthallar och kulturcentra får också anses ingå i kategorin. Den underliggande principen är att alla dessa projekt är av urban karaktär och att de kan ha en liknande påverkan på miljön.
3.Projekt som kan relateras till termerna urban och infrastruktur, t.ex. avloppsnät och vattenledningsnät, kan också inkluderas i den här projektkategorin.12
Av kommissionens rapport kan slutsatsen dras att en åtgärd som avser ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, som även kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, i princip alltid kommer att behöva prövas genom detaljplaneläggning redan enligt någon av de gällande punkterna i detaljplanekravet. Det kan exempelvis krävas på grund av att det är frågan om en ny sammanhållen bebyggelse med bygg- lovspliktiga byggnadsverk (se 4 kap. 2 § första stycket 1 PBL), en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, på grund av att regler- ingen behöver ske i ett sammanhang (se 4 kap. 2 § första stycket 2 PBL) eller ett nytt byggnadsverk som kräver bygglov, på grund av att byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen (se 4 kap. 2 § första stycket 3 a PBL). Det innebär således att detaljplanekravet inte utvidgas genom det föreslagna till- lägget.
Byggande av en spårväg eller en tunnelbana bör inte omfattas av detaljplanekravet
Katalogen över verksamheter och åtgärder i nuvarande 4 kap. 34 § andra stycket PBL omfattar även spårvägar och tunnelbanor. Inne- börden av bestämmelsen är att redovisningen av miljökonsekvenser ska uppfylla kraven för en miljökonsekvensbeskrivning enligt MKB-
12I rapporten framhåller kommissionen att medlemsstaterna kan besluta att några av de ovan nämnda projekten (t.ex. idrottsanläggningar eller vattenledningsnät) i stället ska omfattas av någon annan kategori. Eftersom exempelvis avloppsnät och vattenledningsnät inte omfattas av plan- och bygglagens krav på bygglov omfattas sådana anläggningar inte heller av kravet på detaljplan.
104
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
direktivet, om genomförandet av en detaljplan kan antas få en betyd- ande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för en spårväg eller en tunnelbana.
Spårvägar omfattas av punkten 10h i bilaga II till
Tidigare fanns krav på att den fysiska planeringsprocessen i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, i det följande benämnd ban- lagen, alltid skulle tillämpas på spårvägar och tunnelbanor. I samband med spårvägs- och tunnelbaneprojekt finns det emellertid ofta behov av att ändra eller upprätta detaljplaner. Kraven i banlagen och plan- och bygglagen kunde således leda till en oönskad dubbelprövning. Efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2013 är det numera möjligt att planera för en spårväg eller tunnelbana enbart genom planläggning enligt plan- och bygglagen. Om en tunnelbana eller en spårväg byggs med stöd av en detaljplan behöver alltså bestämmel- serna i banlagen inte tillämpas (1 kap. 1 § andra stycket banlagen). Den som ska planera en tunnelbana eller spårväg får själv bedöma och bestämma om det enbart ska upprättas en detaljplan eller om det både ska upprättas en detaljplan och en järnvägsplan.
I samband med lagändringen gjordes följdändringar i plan- och bygglagen för att säkerställa att planbeskrivningen innehåller den information som krävs enligt
I likhet med vad Översiktsplaneutredningen har anfört skulle det leda fel om detaljplanekravet även skulle omfatta spårvägar och tunnelbanor, eftersom sådant byggande inte kräver bygglov. Det skulle även leda till en oönskad dubbelprövning med ett obliga- toriskt detaljplanekrav för spårväg och tunnelbana, om dessa ändå kommer att prövas enligt banlagen. Likafullt är det angeläget att miljökonsekvenserna beskrivs på det sätt som krävs enligt MKB-
105
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
direktivet, för det fall detaljplanen gör det möjligt att anlägga en spårväg eller tunnelbana och genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Sammanfattningsvis bör detaljplanekravet inte omfatta byggan- det av en spårväg eller tunnelbana. Däremot bör det nuvarande kra- vet i 4 kap. 34 § andra stycket finnas kvar, dvs. att redovisningen av miljökonsekvenserna ska uppfylla kraven för en
Behovsbedömningen innebär inget krav på särskilt samråd med berörda myndigheter och bör inte heller göra det.
Processen för att bedöma om en åtgärd kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan ser olika ut i
Inom ramen för detaljplaneprocessen ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär dels att kommunen ska identifiera om- ständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, dels samråda i frågan om betydande miljöpåverkan med de kom- muner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen (se 5 kap. 11 a § PBL och 6 kap. 6 § miljöbalken). Detta krav hänger samman med kraven i artikel 3.6 i
Motsvarande krav saknas i
106
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Som Översiktsplaneutredningen har funnit bör det inte införas några krav på att byggnadsnämnden ska samråda med övriga myndig- heter, utöver de krav som redan gäller enligt 9 kap. 25 § PBL (se SOU 2017:64 s. 192). Anledningen till detta är att nämndens behovs- bedömning vanligtvis kommer att handla om åtgärder som är av sådant slag att någon betydande miljöpåverkan inte kommer att kunna komma i fråga.
Byggnadsnämndens prövning av om det krävs en detaljplan träffar alla ansökningar om bygglov och förhandsbesked som avser sådana områden som inte redan är planlagda. Som utredningen framhåller handlar flertalet av dessa ärenden om åtgärder som i sammanhanget är av begränsad omfattning, t.ex. byggande av garage och carportar, där det vanligtvis är uteslutet att den sökta åtgärden skulle kunna antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Under remissen av Översiktsplaneutredningens betänkande har Naturvårdsverket framhållit att det inte framgår av utredningens förslag hur kvaliteten säkerställs på de beslut om betydande miljö- påverkan som utredningen föreslår. Det kan konstateras att bygg- nadsnämnden redan enligt gällande rätt förväntas bedöma denna typ av frågor. De förslag som lämnas i denna promemoria i övrigt kan förväntas leda till att kvaliteten i byggnadsnämndens bedömningar ökar. Det gäller exempelvis tydligare krav på att en ansökan om lov eller förhandsbesked som avser ett
Att införa krav på ytterligare samråd för att bedöma om genom- förandet av dessa åtgärder kan antas leda till en betydande miljö- påverkan skulle leda till en omfattande administration hos byggnads- nämnderna. Mot bakgrund av karaktären i dessa ärenden skulle miljönyttan av en sådan ordning sannolikt vara begränsad och inte stå i proportion till det merarbete som kravet skulle medföra.
107
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Även om det inte finns anledning att införa något generellt krav på att andra myndigheter bör ges möjlighet att yttra sig innan byggnadsnämnden bedömer om en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, finns det naturligtvis inget som hindrar att byggnadsnämnden i svårbedömda fall tar kontakt med t.ex. läns- styrelsen eller miljö- och hälsoskyddsnämnden för att diskutera frågan.
Betydelsen av byggnadsnämndens bedömning i frågan om betydande miljöpåverkan
En ansökan om bygglov för ett
Särskilt om uttrycken en betydande inverkan på omgivningen och betydande miljöpåverkan
108
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
sätt som det skulle innebära att ersätta det nuvarande kravet med ett krav på detaljplan endast vid en betydande miljöpåverkan.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 2 § PBL.
6.2.3Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på detaljplan för
Förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
Det ska inte krävas en detaljplan för en bygglovspliktig åtgärd som innebär att området kan tas i anspråk för ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, en campingplats eller ett hotell- komplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse. Undantaget från detaljplanekravet ska endast gälla om den yta som tas i anspråk understiger 5 000 kvadratmeter.
Det generella undantaget ska vidare endast gälla om åtgärden inte
1.strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området,
2.kan antas medföra sådana olägenheter eller risker för om- givningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet, och
3.vidtas inom ett område som inte omfattas av vissa skydds- bestämmelser.
Kravet på detaljplan ska gälla om byggnadsnämnden beslutar detta på grund av att det kan befaras att åtgärden tillsammans med befintliga eller redan beslutade åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
109
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Som redan nämnts gör
Projekten i bilaga II avser alltså åtgärder med stor påverkan på omgivningen. I många fall kan gränsdragningsproblem uppstå i för- hållande till mindre omfattande åtgärder som över huvud taget inte omfattas av direktivet och som därmed inte behöver miljöbedömas. Resonemanget kan illustreras med projekt för tätortsbebyggelse (jfr punkten 10b i bilaga II). Som Översiktsplaneutredningen framhåller bör uppförandet av ett enstaka nytt småhus inte anses utgöra ett projekt för tätortsbebyggelse på det sätt som avses i
110
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
antal småhus som uppförs samtidigt. Är det frågan om fler småhus än så kan projektet däremot utgöra tätortsbebyggelse på det sätt som avses i direktivet, vilket medför att det behöver ske en behovs- bedömning för att avgöra om genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (SOU 2017:64 s. 139).
Utredningen har bedömt att det skulle kunna underlätta bygg- nadsnämndernas arbete om regelverket innehöll gränsvärden eller kriterier för sådana åtgärder där det aldrig behöver ske en behovs- bedömning. För en åtgärd som omfattas av ett sådant undantag kan nämnden alltså avstå från behovsbedömningen och nämnden be- höver därmed inte heller redovisa hur den har kommit fram till slut- satsen att åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan.
Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget har varit positiva till principen. Utredningen lämnade däremot inget förslag på hur undantagen skulle kunna utformas på förordnings- nivå.
Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på vilka
111
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Förutsättningar för undantag från kraven på detaljplan för MKB- projekten
Som redan nämnts ska medlemsstaterna tillämpa de kriterier som anges i bilaga III vid bedömningen av om ett projekt som förtecknas i bilaga II bör omfattas av en miljöbedömning (jfr artikel 4.3). Enligt kriterierna i bilagan ska hänsyn tas till projektets karakteristiska egenskaper, dess lokalisering och de potentiella effekternas typ och karakteristiska egenskaper. Dessa övergripande kriterier delas i sin tur in i ytterligare aspekter som behöver beaktas.
Projektens karakteristiska egenskaper är i stor utsträckning pro- portionell i förhållande till projektets storlek. Risken för betydande miljöpåverkan är således väsentligt större för ett projekt som tar mycket mark i anspråk, jämfört med ett litet projekt. Det innebär att en ytmässig begränsning bör vara ett väsentligt kriterium för vilka undantag som kan komma i fråga. Även ett ytmässigt litet projekt kan dock ha en väsentlig påverkan på miljön om de miljömässiga förutsättningarna är känsliga för förändringar.13
13Jfr
112
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
eller kriterier för sådana fall där det aldrig behöver ske en behovs- bedömning eller en miljöbedömning. Tvärtom behöver alla kriterier i bilaga III beaktas, exempelvis förhållandena på platsen.14
Av kriterierna i bilaga III följer alltså att miljöns känslighet i de geografiska områden som kan antas bli påverkade av projekten måste beaktas. Det gäller bl.a. i fråga om befintlig och godkänd mark- användning samt naturresursernas relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga, såväl i området som under detta (inklusive jord, mark, vatten och biologisk mångfald). Även den naturliga miljöns tålighet måste beaktas, med särskild uppmärk- samhet på
–våtmarker, strandområden, flodmynningar,
–kustområden och marin miljö, bergs- och skogsområden,
–naturreservat och naturparker,
–områden som är klassificerade eller skyddade enligt nationell lagstiftning, och Natura
–områden där de miljökvalitetsnormer som fastställts i unions- lagstiftningen och som är relevanta för projektet inte följts eller där det anses att dessa inte kunnat följas,
–tätbefolkade områden, och
–historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla mark- områden och platser.
Kriterierna i bilaga III ställer även krav på att de potentiella effek- ternas typ och karakteristiska egenskaper ska beaktas. Det innebär att projektens förväntade betydande miljöeffekter måste beaktas i förhållande till både deras karakteristiska egenskaper och lokalise- ring. Det handlar om vilken inverkan ett projekt har på befolkningen och människors hälsa, den biologiska mångfalden (särskilt när det gäller arter och livsmiljöer som skyddas enligt art- och habitat- respektive fågeldirektivet), mark, jord, vatten, luft och klimat, de
14Jfr
113
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
materiella tillgångarna, kulturarvet och landskapet samt samverkan mellan dessa faktorer. I detta sammanhang avses både direkta och indirekta effekter. Vissa faktorer ska enligt direktivet beaktas sär- skilt. Det gäller
–effekternas storlek och utbredning (såsom exempelvis geograf- iskt område och den berörda befolkningens storlek),
–effekternas karaktär,
–effekternas gränsöverskridande karaktär,
–effekternas intensitet och komplexitet,
–effekternas sannolikhet, effekternas förväntade uppkomst, var- aktighet, frekvens och reversibilitet,
–kumulativa effekter i förhållande till andra befintliga och/eller godkända projekt, och
–möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.
Idetta sammanhang kan konstateras att
Sammanfattningsvis är det alltså flera olika kriterier som behöver beaktas när det gäller vilka undantag från kraven på detaljplan som kan komma i fråga för
De olika kriterierna i bilaga III medför att det är svårt att utforma en undantagsregel som kan tillämpas generellt. Ett undantag kommer med nödvändighet att behöva utformas så att det är tillämpligt endast om vissa förutsättningar är uppfyllda. Samtidigt bör undan- taget vara lätt att tillämpa för byggnadsnämnderna, om inte syftet med undantaget ska gå förlorat.
114
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Undantaget bör utformas så att det endast gäller
Det bör inte krävas en detaljplan för en åtgärd som kräver bygg- lov på grund av att området är ianspråktaget eller kan tas i anspråk för vissa
Det generella undantaget bör endast vara tillämpligt för industri- områden, köpcentra, parkeringsanläggningar och andra projekt för sammanhållen bebyggelse, hotellkomplex och fritidsbyar med till- hörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse samt camp- ingplatser. Undantaget bör dock inte omfatta skidbackar, skidliftar och linbanor med tillhörande anläggningar, hamnar för fritidsbåtar, nöjesparker och djurparker, av de skäl som anges längre fram i detta avsnitt.
För
115
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
påverkan. I sådana fall kan det även bli aktuellt att pröva den önskade markanvändningen genom detaljplan, till följd av hur detaljplane- kravet ser ut i övrigt.
Att även miljöns känslighet behöver beaktas innebär att undan- taget inte kan vara tillämpligt över allt. Mot bakgrund av de kriterier som anges i bilaga III bör det generella undantaget endast vara tillämpligt om
1.åtgärden inte strider mot den översiktsplan eller de områdes- bestämmelser som gäller för området,
2.det område som åtgärden ska utföras i inte
a)är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön och som enligt 3 kap. 2 § miljöbalken så långt det är möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär,
b)är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt och som enligt 3 kap. 3 § miljöbalken så långt det är möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön,
c)utgör sådan brukningsvärd jordbruksmark som enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får tas i anspråk för bebyggelse eller anlägg- ningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk,
d)är ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljö- vården eller friluftslivet och som enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön,
e)är ett område som med hänsyn till sina natur- och kultur- värden i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken, dock inte i den utsträckning det område som åtgärden ska utföras i sedan tidigare utgör en tomt,
f)är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken,
g)omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken,
116
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
h)är ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från histo- risk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och som enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen inte får för- vanskas,
i)är ett sådant område som är upptaget på världsarvslistan i en- lighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
j)är ett område där miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljö- balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av samma balk inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
Att det generella undantaget inte ska gälla inom områden som omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken innebär bl.a. att det inte kommer att gälla inom strandskyddsområden. Därigenom beaktas den naturliga miljöns tålighet när det gäller bl.a. våtmarker, strandområden, flodmynningar, kustområden och marin miljö, på det sätt som avses i bilaga III.
Hamnar för fritidsbåtar har ofta en omfattande påverkan på vattenmiljön, från bl.a. bottenfärger, utsläpp från förbränning av drivmedel och gråvatten. Det finns i princip inga okänsliga vatten och det finns därmed inte heller anledning att införa ett generellt undantag för sådana hamnar. Eftersom den naturliga miljöns tålighet enligt
Slutligen behöver även de potentiella effekternas typ och karakte- ristiska egenskaper beaktas. Mot bakgrund av de störningar som de
Att det generella undantaget enbart bör vara tillämpligt om åtgär- den inte är störande för omgivningen, är anledningen till att tät- befolkade områden inte behöver inkluderas i den ovanstående listan
117
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
över sådana områden som inte omfattas av undantaget (jfr punkt 2c
viii bilaga III). Kravet på att åtgärden inte ska få vara störande är även skälet till att nöjesparker och djurparker inte bör omfattas av det generella undantaget, eftersom sådana anläggningar ofta medför buller och trafik som kan ha en störande inverkan på omgivningen.
Att en åtgärd omfattas av det nu förordade undantaget innebär inte med automatik att den inte omfattas av någon annan del av detaljplanekravet, eftersom åtgärden kan behöva prövas genom en detaljplan på grund av något av de övriga kriterierna som anges i 4 kap. 2 § PBL. Det finns i sammanhanget anledning att påminna om att uttrycket betydande inverkan på omgivningen är avsett att utgöra en mindre omfattande påverkan på miljön än vad som avses med uttrycket betydande miljöpåverkan (jfr prop. 1992/93:60 s. 22 och prop. 2004/05:59 s. 17). Trots att åtgärden kan omfattas av de nu aktuella undantagen, kan åtgärden alltså behöva prövas genom detalj- planeläggning.
Det faktum att en åtgärds miljöpåverkan i ett specifikt fall inte behöver bedömas inom ramen för en miljöbedömning, innebär inte heller någon egentlig risk för att åtgärden kan tänkas bli olämplig från miljösynpunkt. Även i sådana fall ska åtgärdens lämplighet prövas i förhållande till de ordinarie reglerna i plan- och bygglagen.
Skyddet för den biologiska mångfalden säkerställs både genom övriga skyddsbestämmelser och genom annan lagstiftning
Vid utformningen av kriterier för vilka projekt som kan undantas från miljöbedömning ska som redan nämnts projektens karakterist- iska egenskaper beaktas, exempelvis utnyttjandet av naturresurser. Det innebär att hänsyn även måste tas till hur den biologiska mång- falden påverkas av utnyttjandet av naturresurser när kriterierna ut- formas (se bilaga III, punkt 1c). Vidare behöver naturresursernas relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga be- aktas, vilket även det innebär att hänsyn ska tas till den biologiska mångfalden (samma bilaga, punkt 2b). Bestämmelser om skydd för biologisk mångfald finns i 8 kap. miljöbalken och artskyddsförord- ningen (2007:845).
Skyddade arter kan finnas på många platser och ofta saknas det data som med tillräckligt hög noggrannhet visar var dessa arter finns respektive inte finns. Därför är det svårt att utforma ett undantag
118
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
från detaljplanekravet som på ett ändamålsenligt sätt tar hänsyn till skyddade arter. Biotoper som är viktiga utifrån intresset av att bevara den biologiska mångfalden skyddas emellertid ofta även av andra be- stämmelser än de i 8 kap. miljöbalken och artskyddsförordningen. Sådana bestämmelser är bl.a. de om nationalparker, naturreservat, biotopskydd, strandskydd, Natura
Även om bestämmelserna om t.ex. områdesskydd indirekt kan ge ett visst skydd för fridlysta arter skyddas dessa även av bestämmel- serna i artskyddsförordningen. Förekomsten av fridlysta arter ska även beaktas vid bygglovsprövningen. Om det finns sådana arter på platsen, kan detta medföra att naturvärdena är av ett sådant slag att bygglov inte kan ges (se 2 kap. 2 § PBL och 3 kap. 1 § och 6 § första stycket miljöbalken). Trots att de föreslagna undantagen från detalj- planekravet enbart beaktar artskyddsfrågan indirekt, ska alltså frågan om den sökta åtgärden kan tillåtas i förhållande till förekomsten av skyddade arter på platsen beaktas vid prövningen enligt plan- och bygglagen. Även om bygglov eller ett positivt förhandsbesked ges kan en åtgärd ändå vara förbjuden eller kräva dispens enligt art- skyddsförordningen, som alltså gäller parallellt. Sammanfattningsvis innebär förslagen i den här promemorian inte någon förändring av skyddet för den biologiska mångfalden.
Byggnadsnämnden ska kunna bestämma att det generella undantaget inte ska gälla på grund av befintliga eller redan beslutade åtgärder
Av punkt 1b i bilaga III framgår att hänsyn ska tas till kumulativa (sammanlagda) effekter i förhållande till andra befintliga eller god- kända projekt. Det ska alltså inte vara möjligt att dela upp ett större projekt i flera små projekt och därmed i praktiken undgå kravet på miljöbedömning, om den kumulativa effekten kan medföra en betydande miljöpåverkan.15
Behovet av hänsyn till kumulativa effekter liknar det som redan gäller för exploatering av större tätorters närområden i de s.k. rand- zonerna. Det innebär enligt förarbetena till den äldre plan- och bygglagen att man inte genom att ta ställning i det ena ärendet efter
15Jfr
119
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
det andra bör föregripa den samlade bedömning som måste ske i form av detaljplan (prop. 1985/86:1 s. 556).
Det generella undantaget behöver således förses med en ventil, så att det endast gäller om byggnadsnämnden inte beslutar annat på grund av att det kan befaras att åtgärden tillsammans med befintliga eller redan beslutade åtgärder kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. I bedömningen av de kumulativa effekterna behöver hän- syn särskilt tas till den tidsmässiga aspekten. Om liknande åtgärder har genomförts i närområdet under den senaste tioårsperioden kan det finnas skäl att befara att de sammantagna effekterna kan befaras leda till en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet bör byggnads- nämnden besluta att en behovsbedömning ska göras, trots att den yta som tas i anspråk understiger 5 000 kvadratmeter. Nämnden ska i sådana fall även kunna ställa krav på att sökanden tillhandahåller det underlag som behövs för bedömningen (se avsnitt 6.2.1). Efter- som förutsättningarna kan skilja sig åt mellan olika
Undantagen påverkar inte kommunens möjlighet att ställa krav på en detaljplan
Det bör framhållas att de undantag som nu förordats inte påverkar byggnadsnämndens möjlighet att i det enskilda fallet ställa krav på att en åtgärd ska prövas genom en detaljplan. Om kommunen på- börjar ett arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, kan nämnden med stöd av 9 kap. 28 § PBL besluta att ärendet inte ska avgöras förrän planarbetet har avslutats. Så ska även kunna ske om åtgärden omfattas av de nu föreslagna undantagen.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 2 § och 16 kap. 1 § PBL och 2 kap. 4 b och 4 c §§ PBF.
120
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
6.2.4Kraven på vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av påverkan på miljön bör förtydligas
Förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om när ett byggnadsverk eller dess användning kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan i fråga om sådana
Om ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska byggnadsnämnden vid sin bedöm- ning av åtgärdens miljöpåverkan ta hänsyn till resultatet av den bedömningen.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Som nämnts i föregående avsnitt innehåller
Kriterierna i bilaga III genomförs i svensk rätt i
121
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
10 §
Det bör förtydligas vilka faktorer som ska beaktas vid bedömningen av en åtgärds miljöpåverkan
Enligt
I gällande rätt är det inte tydligt att byggnadsnämnden vid sin bedömning måste beakta kriterierna i 10 §
Mot denna bakgrund bör det förtydligas att kriterierna i bilaga
IIIska tillämpas vid prövningen av en ansökan om bygglov enligt 9 kap. 31 § 2 PBL. Det bör uttryckas som att bedömningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 4 kap. 2 § PBL ska ske med hänsyn till de omständigheter som avses i 10 §
122
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Eftersom kriterierna sedan tidigare regleras på förordningsnivå genom bestämmelserna i plan- och byggförordningen och miljö- bedömningsförordningen är det lämpligt att även reglera kravet på att kriterierna ska tillämpas vid en prövning av detaljplanekravet på förordningsnivå. Samtidigt behöver emellertid bemyndigandet i 16 kap. 1 § 1 PBL formuleras om, så att det blir tydligt att regeringen även kan meddela föreskrifter om vilka kriterier som ska tillämpas när frågan om räckvidden av detaljplanekravet ska bedömas.
I detta sammanhang bör även nämnas att det i denna promemoria även föreslås en ändring i plan- och bygglagen som innebär att det ska bli tydligare att kriterier motsvarande de i bilaga III ska tillämpas vid en undersökning av om genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en detaljplan, se vidare avsnitt 6.3.1.
Det bör förtydligas att byggnadsnämnden ska ta hänsyn till resultatet av andra miljöbedömningar
Av
Vad som avses med att den ansvariga myndigheten i tillämpliga fall ska fatta sitt beslut med hänsyn till resultatet av preliminära kontroller, framgår inte av direktivet.16 Kravet får dock förstås som att det handlar om preliminära kontroller av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än
16I den engelska språkversionen av artikel 4.5 används följande lydelse: The competent authority shall make its determination, on the basis of the information provided by the developer in accordance with paragraph 4 taking into account, where relevant, the results of preliminary verifications or assessments of the effects on the environment carried out pursuant to Union legislation other than this Directive.
123
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
håller17 utan att nämnden tvärtom är skyldig att ta hänsyn till andra uppgifter som nämnden har tillgång till vid bedömningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Exempel- vis bör sådana omständigheter som har framkommit vid en eventuell syn på platsen för den sökta åtgärden läggas till grund för pröv- ningen. Någon uttrycklig bestämmelse som anger att byggnads- nämnden är skyldig att ta hänsyn till resultatet av preliminära kon- troller bedöms således inte vara nödvändig.
Det bör dock förtydligas att byggnadsnämnden vid sin bedöm- ning ska ta hänsyn till resultatet av bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än MKB- direktivet, exempelvis enligt art- och habitat- eller fågeldirektivet. Anledningen är att det kan förekomma att den åtgärd som prövas av byggnadsnämnden även är eller har varit föremål för prövning hos någon annan myndighet. Det kan exempelvis gälla en ansökan om bygglov för en campingplats som nämnden ska pröva, samtidigt som den planerade verksamheten prövas av länsstyrelsen enligt bestäm- melserna om Natura
Det ligger i sakens natur att byggnadsnämndens prövning av en ansökan baseras på det underlag som sökanden tillhandahåller (jfr kravet i 23 § andra stycket förvaltningslagen [2017:900], förkortad FL, som anger att en enskild part som inleder ett ärende ska med- verka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning). Något skäl till att författ- ningsreglera att den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut baserat på den information som exploatören lämnar i enlighet med artikel 4.4, på det sätt som anges i artikel 4.5, behövs således inte.
17Jfr kravet att den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut baserat på den information som exploatören lämnar i enlighet med artikel 4.4 (se inledningen till artikel 4.5).
124
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 16 kap. 1 § PBL och i 6 kap. 10 § PBF.
6.2.5Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB- projekt ska innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan
Förslag: Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska i vissa fall innehålla de huvudsakliga skälen till byggnadsnämndens bedöm- ning att en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Redovisningskravet ska gälla om beslutet avser ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanlägg- ning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark eller en djurpark. Skälen ska redovisas i den utsträckning och på det sätt som framgår av föreskrifter som regeringen meddelar.
Bedömning: Det behövs inte någon bestämmelse om att byggnadsnämnden i ett beslut om att ge lov eller positivt för- handsbesked efter förslag från sökanden ska ange projektets särdrag eller åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan.
Skälen för förslaget och bedömningen
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
125
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan.
Utifrån ett
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska enligt förvaltningslagen innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motiver- ing ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande (32 § första stycket FL). Därutöver ska ett för- handsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas innehålla vissa upplysningar och villkor (se 9 kap. 39 § PBL). Även ett beslut om lov ska innehålla vissa upplysningar, villkor och uppgifter (se 9 kap. 40 § PBL).
Om byggnadsnämnden vid en prövning av en ansökan om bygg- lov kommer till slutsatsen att den sökta åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska mark- eller vattenområdets lämp- lighet för bebyggelse och byggnadsverk prövas genom en detaljplan innan bygglov kan ges (se 4 kap. 2 § första stycket PBL). I en sådan situation ska nämnden besluta att vägra bygglov (9 kap. 31 § 2 PBL motsatsvis). Om nämndens beslut att vägra bygglov grundar sig på att åtgärden kan antas leda till betydande miljöpåverkan, följer av bestämmelsen i förvaltningslagen att byggnadsnämnden i sina skäl för beslutet behöver hänvisa till relevanta kriterier i miljöbedöm- ningsförordningen.
18Se
126
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
enlighet med de krav som uppställs i
Beslut om lov och förhandsbesked som avser ett
Utifrån ett svenskt perspektiv kan det konstateras att det i gällande rätt finns ett krav på att beslut om lov eller förhandsbesked ska inne- hålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehöv- ligt. För att underlätta byggnadsnämndens tillämpning finns det anledning att införa ett uttryckligt krav på att ett beslut om lov eller förhandsbesked i tillämpliga fall ska innehålla en motivering till nämndens bedömning av åtgärdens miljöpåverkan.
Av plan- och bygglagen bör det således framgå att beslut om lov eller förhandsbesked som gäller ett
Regeringens kompetens att meddela föreskrifter i detta ämne bör regleras i 16 kap. PBL, där övriga bemyndiganden finns samlade.
Uttrycket beslut om lov och förhandsbesked tar sikte på både positiva och negativa beslut. Det innebär att det både handlar om när lov ges respektive positivt förhandsbesked meddelas och när lov vägras respektive negativt förhandsbesked meddelas. Detta är en följd av direktivets krav på att redovisningen ska finnas både när det beslutas att en miljökonsekvensbedömning krävs och när det beslutas att en sådan bedömning inte krävs. Att bestämmelsen även omfattar de negativa besluten är således en skillnad i förhållande till de krav på redovisning som ska finnas enligt 9 kap. 39 och 40 §§ PBL, som enbart omfattar de positiva besluten.
19I målet tillämpades direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985, men det nu gällande direktivet har i dessa avseenden samma innebörd.
127
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Av plan- och byggförordningen bör det framgå att byggnads- nämnden, vid den redovisning av skälen för ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett sådant
Att redovisningen enbart behöver omfatta de huvudsakliga skälen är en följd av utformningen av artikel 4.5. Motsatsvis finns det alltså inget behov av att hänvisa till kriterier som inte är relevanta för nämndens bedömning.
Från ett
I praktiken bör det nya redovisningskravet endast träffa ett relativt litet antalet beslut om lov och förhandsbesked, sett utifrån det totala antalet beslut som beslutas av byggnadsnämnderna. Lika- fullt kan det finnas behov av att Boverket eller Naturvårdsverket tar fram vägledning för hur sådana motiveringar lämpligen kan utformas.
Det finns inget behov av att byggnadsnämnden ska ange projektets särdrag eller åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan
Av direktivet följer vidare att den ansvariga myndigheten ska ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande nega- tiv miljöpåverkan, om exploatören föreslår detta och det är frågan om ett ärende där myndigheten beslutar att en miljökonsekvens- bedömning inte krävs (se artikel 4.5b).
128
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Detta krav tillkom genom ändringsdirektivet 2014/52/EU. Kravet är sannolikt kopplat till att exploatören enligt artikel 4.4 får lämna en beskrivning av projektets särdrag och/eller åtgärder som planeras för att undvika eller förebygga vad som annars skulle kunna ha med- fört en betydande negativ miljöpåverkan. Enligt kommissionen20 bör det påverka utgången av den ansvariga myndighets bedömning, om exploatören ges möjlighet att tillhandahålla information i fråga om hur projektet ska utföras på ett visst sätt i syfte att undvika eller förebygga en betydande miljöpåverkan. När exploatören följer ett visst tillvägagångssätt i genomförandet av ett projekt, där detta sätt är avsett att undvika en viss miljöpåverkan, kan detta enligt kommis- sionen leda till en högre säkerhet kring frågor som annars hade varit osäkra, och som därmed får betydelse för myndighetens bedömning. Kommissionen understryker dock att det i detta sammanhang hand- lar om att undvika och förebygga betydande miljöpåverkan, snarare än att kompensera för viss påverkan.
Har exploatören lämnat en beskrivning av projektets särdrag eller åtgärder som planeras för att undvika eller förebygga vad som annars skulle kunna ha medfört en betydande negativ miljöpåverkan, kan det således finnas ett intresse från exploatörens sida att få besked om i vilken utsträckning denna redovisning har haft betydelse för utgången.
Någon skyldighet att den ansvariga myndigheten ska lämna dessa uppgifter i beslutet kan inte utläsas av artikel 4.5, utan uppgifterna bör även kunna lämnas på annat sätt.
Gällande rätt innebär att byggnadsnämnden ska lämna den en- skilde sådan hjälp att hon eller han kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och nämndens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål (se 6 § andra stycket FL). Vidare ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning, om någon begär det (12 kap. 3 § PBL). Av de nu nämnda bestämmelserna får anses följa att bygg- nadsnämnden redan i dag är skyldig att lämna sökanden sådana upp- lysningar som avser projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske hade kunnat leda till en betydande miljöpåverkan, om sökanden begär detta. Det
20Environmental Impact Assessment of Projects – Guidance on Screening, s. 44, Kommis- sionen 2017.
129
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
finns därigenom inte något behov av att i författning reglera att byggnadsnämnden – i ett beslut om att ge lov eller positivt förhands- besked – efter förslag från sökanden ska ange projektets särdrag eller åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 9 kap. 40 a § och 16 kap. 7 a § PBL samt i 6 kap. 11 § PBF. Författningsförslaget innebär även att nuvarande 9 kap. 40 a § PBL i stället ska betecknas 9 kap. 40 b § PBL.
6.2.6Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB- projekt ska offentliggöras
Förslag: Det meddelande som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar när byggnadsnämnden har gett lov eller positivt för- handsbesked ska i vissa fall även innehålla en upplysning om huruvida åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan. Kravet ska gälla om byggnadsnämnden har gjort en sådan bedömning när det gäller ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark eller en djurpark. Kravet ska även gälla för beslut om att vägra lov och negativa förhands- besked, om utgången beror på att en sådan åtgärd kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
130
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
spektiv gäller kravet på offentlighet alltså både i de fall när byggnads- nämnden bedömer att en åtgärd behöver föregås av detaljplanelägg- ning till följd av att åtgärden avser ett
Plan- och bygglagen innehåller regler om expediering och kun- görelse av beslut om lov och förhandsbesked. Sådana beslut ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges dels sökanden och annan part, dels de som ska underrättas om en ansökan om lov eller förhandsbesked enligt bestämmelserna i 9 kap. 25 § PBL om de har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda (se 9 kap. 41 § första stycket PBL). Om delgivning är uppenbart obehövligt, ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket. Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett med- delande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges (9 kap.
41a § PBL). Att kravet endast omfattar beslut att ge lov eller positivt förhandsbesked innebär att avslagsbeslut i fråga om lov eller för- handsbesked inte behöver kungöras. Ett beslut att delvis ge lov eller positivt förhandsbesked är dock ett sådant beslut som ska kungöras enligt paragrafen (prop. 2014/15:122 s. 124). Det meddelande som kungörs enligt 9 kap. 41 a § PBL ska senast den dag då kungörandet sker skickas till dels ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, dels till övriga kända sakägare. Övriga kända sakägare behöver dock inte underrättas, om antalet är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem (9 kap. 41 b § första stycket PBL). Det faktum att avslagsbeslut inte behöver kungöras i Post- och Inrikes Tidningar innebär i sin tur att något meddelande inte heller behöver skickas på det sätt som föreskrivs i 9 kap. 41 b § PBL (samma prop. s. 124).
Mot denna bakgrund kan det konstateras att plan- och bygglagen inte innehåller något krav på att offentliggöra beslut som innebär ett negativt förhandsbesked eller att bygglov inte ges.
131
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Regeln att endast beslut som innebär ett positivt förhandsbesked eller att lov ges behöver kungöras tillkom för att det inte ansågs vara ändamålsenligt att även ett nekat beslut om lov eller förhandsbesked skulle kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Inte heller ansågs det vara ändamålsenligt att sådana meddelanden som kungörs i denna publikation även skulle skickas till ägarna av angränsande fastigheter och andra kända sakägare m.fl. Av förarbetena framgick att mot- tagarnas intresse av sådana beslut vanligtvis får anses vara begränsat (samma prop. s. 54). Enligt förarbetena kan det i viss mån naturligt- vis vara av intresse för en granne, som har getts tillfälle att yttra sig över en ansökan, att få reda på vad som sker i ärendet. Regeringen konstaterade emellertid att de tidigare gällande reglerna ofta med- förde att ett stort antal grannar skulle underrättas om att nämnden hade beslutat att inte ge lov eller förhandsbesked, även i de fall där mottagaren inte tidigare hade informerats om att byggnadsnämnden hanterade ett sådant ärende. I förarbetena framhålls även att kostna- den för denna administration påverkade alla som ansökte om lov eller förhandsbesked genom att den genomsnittliga avgiften behöv- de höjas för att täcka nämndens kostnader.
1.göra det möjligt att kontrollera att beslutet har baserats på en adekvat behovsbedömning, utförd i enlighet med kraven i MKB- direktivet
2.ge berörda parter möjlighet att bestämma om de ska överklaga det aktuella beslutet, och då beakta ytterligare faktorer som efter beslutet har kommit till deras kännedom
21Environmental Impact Assessment of Projects – Guidance on Screening, s. 48, Kommis- sionen 2017.
132
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Enligt kommissionens vägledning är kravet på att beslutet ska offentliggöras en nödvändig förutsättning för att säkerställa transpa- rens i miljöbedömningsprocessen och tillgång till rättslig prövning.
Byggnadsnämnden ska även offentliggöra negativa förhandsbesked eller beslut att inte ge lov, om det har gjorts en behovsbedömning
Det får närmast anses vara en självklarhet att ett beslut som innebär att en miljöbedömning inte behöver göras (dvs. ett positivt för- handsbesked eller att bygglov ges) ska offentliggöras, eftersom det då kan finnas ett allmänt intresse av att en högre instans ges möjlig- het att överpröva nämndens beslut i dessa delar. Varför det skulle finnas ett motsvarande intresse av att offentliggöra ett beslut som innebär att en miljöbedömning krävs (dvs. ett negativt förhands- besked eller att bygglov inte ges), är inte lika tydligt. I sådant fall bör det allmänna intresset av att beslutet offentliggörs vara begränsat, eftersom det framför allt är byggherren som påverkas av nämndens bedömning och som har behov av att kunna få bedömningen prövad av högre instans. Ett visst allmänt intresse kan dock även anses finnas för sådana beslut, inte minst för att miljöorganisationer m.fl. ska kunna bedöma att byggnadsnämndernas bedömningar sker på ett likartat sätt.
För att säkerställa att plan- och bygglagen är förenlig med MKB- direktivet finns det således skäl att även offentliggöra negativa för- handsbesked eller beslut att vägra lov. För att inte i onödan betunga byggnadsnämnderna bör dock kravet på kungörelse endast avse sådana beslut där utgången beror på att åtgärden omfattar ett MKB- projekt vars genomförande kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Det kan visserligen konstateras att det i någon utsträck- ning försvårar byggnadsnämndernas hantering om endast negativa beslut med visst innehåll ska kungöras. Samtidigt får denna risk anses utgöra ett relativt litet problem, jämfört med det omfattande arbete det skulle medföra för byggnadsnämnderna om dessa skulle tvingas kungöra samtliga negativa beslut, oavsett om kungörelsen är befogad eller inte i förhållande till kraven i
133
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
När kravet på kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar utökas till att även omfatta negativa beslut utvidgas även kraven på med- delanden till ägare till angränsande fastigheter m.fl. (jfr 9 kap. 41 b § första stycket PBL). Eftersom det bör handla om ett relativt litet antal beslut som kommer att behöva kungöras kommer även antalet meddelanden som behöver skickas till ägarna till angränsande fastig- heter m.fl. att vara begränsat. Något behov av att även ändra i 9 kap. 41 b § PBL bör således inte finnas.
Det ska framgå av det meddelande som kungörs om åtgärden kan eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
Av
Plan- och bygglagen innehåller redan i dag krav på att positiva förhandsbesked och beslut om att ge lov ska kungöras. Likafullt finns det en risk för att nuvarande regler inte leder till att syftet med offentliggörandet uppnås fullt ut, om det inte enkelt går att utläsa av kungörelserna vilka beslut som innebär att det har skett en bedöm- ning av åtgärdens förväntade miljöpåverkan.
I det meddelande som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges (9 kap. 41 b § PBL). Vad som avses med beslutets huvudsakliga innehåll preciseras inte i förarbetena utöver att det bör vara tillräck- ligt att kungörelsen omfattar kortfattad information om beslutets innebörd (prop. 2010/11:63 s. 33). Mot bakgrund av kraven i MKB- direktivet bör denna information alltid innehålla en upplysning om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan, om ansökan avser ett
134
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 9 kap. 41 a § PBL.
6.3Förslag som avser detaljplaner
Delavsnitten i det här avsnittet presenteras i den ordning de olika momenten aktualiseras under detaljplaneprocessen, från det att plan- arbetet inleds till dess att planen antas och åtgärder i samband med antagandet.
För förslag som avser detaljplanekravet, se avsnitt 6.2.2 och 6.2.3.
6.3.1Undersökningen i detaljplaneprocessen ska även ske utifrån kriterierna i
Förslag: När kommunen tar fram en detaljplan som medger att planområdet tas i anspråk för ett
Om bedömningen avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska kommunen vid sin bedömning av planens miljöpåverkan även ta hänsyn till resultatet av den bedöm- ningen.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
De
135
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
lämpliga fall ska fatta sitt beslut med hänsyn till resultatet av bedöm- ningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unions- lagstiftning än
Enligt 5 kap. 11 a § PBL ska undersökningen ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Hänvisningen till miljö- balken innebär att kommunen ska dels identifiera omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, dels samråda i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrel- ser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen. Kravet på samråd gäller dock inte om kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.
De föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till 6 kap. 6 § miljöbalken finns i miljöbedömningsförordningen (se 5 §). Föreskrifterna i den paragrafen genomför kraven i artikel 3.5 och bilaga II i
136
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Det ska förtydligas att undersökningen i detaljplaneprocessen även behöver ske utifrån kriterierna i
Att 5 kap. 11 a § PBL anger att undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen, medför en risk för att kommunen inte uppmärksammar att det finns särskilda kriterier som ska tillämpas när ett förslag till detaljplan medger att plan- området får användas för ett
Bestämmelsen i 5 kap. 11 a § första stycket PBL bör förtydligas så att det framgår att kommunens undersökning inte enbart ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. För att tydliggöra att det finns ytterligare kriterier som kan behöva tillämpas bör bestämmelsen alltså kompletteras så att det framgår att under- sökningen i vissa fall även ska ske på det sätt som anges i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § PBL. I paragrafen bör därför anges att kommunen vid sin bedömning av om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 §, när kommunen tar fram en detaljplan som medger en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket PBL.
Kommunen ska även ta hänsyn till resultatet av andra miljöbedömningar
Kravet i artikel 4.5 innebär att den ansvariga myndigheten i tillämp- liga fall ska fatta sitt beslut om huruvida en åtgärd kan eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med hänsyn till resultatet av bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än
137
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Motsvarande krav gör sig även gällande när kommunen under ett samråd om ett förslag till detaljplan undersöker om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att det bör för- tydligas i plan- och byggförordningen att kommunen vid sin bedöm- ning av planens miljöpåverkan även ska ta hänsyn till resultatet av andra miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken, om detaljplanen omfattar en åtgärd som redan har miljöbedömts.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 11 a § PBL och 2 kap. 5 § PBF.
6.3.2Redovisningen av miljökonsekvenser ska tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet
Förslag: Om genomförandet av en detaljplan kan antas påverka miljön i ett Natura
–en beskrivning av planens konsekvenser för syftet med att bevara området,
–en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts, och
–de uppgifter som i övrigt behövs för den prövning som ska ske enligt bestämmelser i 7 kap. miljöbalken.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Krav på miljökonsekvensbedömningar finns inte bara i SMB- och
138
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
och habitatdirektivet22 och det s.k. fågeldirektivet23.
Det samordnade förfarandet innebär att medlemsstaterna ska sträva efter att samordna de olika individuella bedömningarna av ett visst projekts miljöpåverkan genom att utse en myndighet för detta syfte (artikel 2.3 tredje stycket). Det gemensamma förfarandet inne- bär att medlemsstaterna ska sträva efter att göra en samlad bedöm- ning av ett visst projekts miljöpåverkan (artikel 2.3 tredje stycket). Antingen ett av dessa förfaranden eller båda i kombination kan tillämpas på ett projekt eller en typ av projekt. Om det gemensamma förfarandet tillämpas, uppmanar kommissionen medlemsstaterna att välja att utarbeta en enda integrerad miljörapport (miljökonsekvens- beskrivning) som omfattar uppgifterna från alla de bedömningar som genomförts (EUT C 273, 27.7.2016, s. 3).
Av skäl 37 i ingressen till
I svensk rätt finns bestämmelserna om sådana naturområden som omfattas av kraven i art- och habitat- respektive fågeldirektivet, s.k. Natura
22Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
23Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevar- ande av vilda fåglar.
139
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
dessa direktiv. En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt dessa bestämmelser får komma till stånd endast om tillstånd för detta har lämnats (4 kap. 8 § miljöbalken). Bestämmelsen ska bl.a. tillämpas vid planläggning och vid prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2 kap. 2 § PBL). Frågor om tillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där det berörda området finns (7 kap. 29 b § miljöbalken).
I miljöbalken finns även krav på innehållet i den specifika miljö- konsekvensbeskrivningen (6 kap.
Det bör förtydligas att redovisningen av miljökonsekvenser ska tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet
I plan- och bygglagens bestämmelser om redovisningen av miljö- konsekvenser vid detaljplaneläggning finns ingen hänvisning till 6 kap. 36 § miljöbalken, vilket kan leda till osäkerhet om kraven i den paragrafen är tillämpliga.
För att tydliggöra att planbeskrivningen även ska innehålla de uppgifter som behövs för Natura
140
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 34 § andra stycket PBL.
6.3.3Kraven på vad kommunen ska redovisa under samrådet behöver förtydligas
Förslag: Bestämmelserna om vad kommunen ska redovisa under samrådet ska förtydligas genom att samla kraven i en paragraf.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
För närvarande finns det två paragrafer i plan- och bygglagen som reglerar vilka handlingar som kommunen ska tillhandahålla under ett plansamråd. Enligt 5 kap. 11 e § PBL ska kommunen under samråds- tiden hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 5 kap. 8– 10 §§ PBL finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Enligt 5 kap. 13 § PBL ska kommunen under ett samråd om ett planförslag redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planerings- underlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt. Om det finns ett planprogram, ska kommunen redovisa detta. Om kom- munen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvis- ningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
Innehållet i paragraferna överlappar på flera sätt varandra. I några avseenden skiljer sig regleringen åt. Exempelvis framgår det av 5 kap. 11 e § PBL att kommunen ska tillhandahålla det planeringsunderlag som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget, medan det i 5 kap. 13 § PBL inte finns någon uttrycklig koppling mellan redovisningskravet och den bedömning som kommunen gör av underlagets betydelse.
141
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Det bör bli tydligare vad som ska redovisas under ett samråd om den nuvarande dubbelregleringen tas bort
Bestämmelsen i 5 kap. 11 e § (tidigare 11 c §) PBL trädde i kraft den 1 januari 2015 efter förslag i propositionen En enklare planprocess (prop. 2013/14:126). Motiven till den nya paragrafen framgår inte tydligt av förarbetena, men innehållet i paragrafen uppges i sak mot- svara innehållet i 5 kap. 21 § PBL (samma prop. s. 296). Den para- grafen anger vilket innehåll som kommunen ska tillhandahålla under granskningstiden.
För vissa planförslag gäller särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande (se 5 kap. 7 §). Det gäller detaljplaner som inte är förenliga med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransknings- yttrande, är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bland de särskilda bestämmelser som enligt 5 kap. 7 § ska tillämpas i det utökade planförfarandet nämns bl.a. 5 kap. 11 e § PBL. En möjlig förklaring till dubbelregleringen är att avsikten kan ha varit att den senare paragrafen skulle tillämpas när det är det är fråga om det utökade planförfarandet, medan 5 kap. 13 § PBL skulle tillämpas i fråga om det s.k. standardförfarandet. Det finns emellertid inget i nämnda paragrafer som begränsar bestämmelsernas räckvidd på detta sätt. Det finns inte heller några sakliga skäl till att kommunen inte skulle behöva redovisa t.ex. förekomsten av ett planprogram när det är fråga om det utökade planförfarandet.
För att eliminera den otydlighet som den nuvarande dubbel- regleringen innebär, bör 5 kap. 11 e § PBL upphävas. I allt väsentligt innehåller redan 5 kap. 13 § PBL motsvarande bestämmelser, varför upphävandet inte skulle leda till några konsekvenser i sak. Den senare paragrafen är dock otydlig i vilken mån ett sådant underlag som avses i 5 kap. 8 §, dvs. grundkartan och fastighetsförteckningen, behöver tillhandahållas under samrådet.
Grundkartan utgör ett underlag för detaljplanen, men ingår formellt sett inte i denna. Den innehåller den information om fastig- hetsförhållanden – gränser och byggnader – samt övrig information om planområdet som har betydelse för planen och dess genom- förande. Enligt plan- och bygglagen kan det finnas flera grundkartor, vilket gör det möjligt att dela upp kartans information på olika deloriginal så att redovisningen blir så tydlig och informativ som
142
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
möjligt. Det innebär bl.a. att den del av grundkartan som ingår i plankartan, kan befrias från information som gör kartan svåröver- skådlig och som inte är nödvändig för förståelsen av planen. För förståelsen av detaljplanen är det dock angeläget att grundkartan hålls tillgänglig under samrådet. I praktiken är det emellertid ovan- ligt att grundkartan delas upp i olika delkartor. Vanligtvis kommer grundkartan alltså att tillhandahållas på samma handling som plan- kartan.
Fastighetsförteckningen fyller funktionen att den anger de fastigheter som berörs av planförslaget och de fastighetsägare m.fl. som till följd av detta är sakägare. Det har betydelse i samråds- skedet, granskningsskedet och när underrättelser om antagandet av planen ska sändas ut.
Såväl grundkartan som fastighetsförteckningen är viktiga för att förstå innebörden av planförslaget. Mot denna bakgrund bör para- grafen således förtydligas så att det framgår att kommunen i tillämp- liga fall även ska redovisa grundkartan och fastighetsförteckningen, om sådant underlag har tagits fram.
De nu aktuella bestämmelserna har viss betydelse för genom- förandet av
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 11 e och 13 §§ PBL. Vidare medför förslaget ett behov av en följdändring i 5 kap. 7 § PBL.
6.3.4Kommunen ska underrätta Naturvårdsverket, när samråd ska ske med ett annat land
Förslag: När samråd ska ske med ett annat land om en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan, ska kommunen så snart som möjligt underrätta Naturvårds- verket om detta.
143
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
När en medlemsstat uppmärksammar att ett projekt kan antas med- föra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat eller om en medlemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras till den utsatta medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den informerar den egna allmänheten översända vissa handlingar (artikel 7.1). Det handlar bl.a. om en beskrivning av pro- jektet, tillsammans med alla tillgängliga uppgifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser, och uppgifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas. Den medlemsstat på vars territori- um projektet är avsett att utföras ska ge den andra medlemsstaten rimlig tid att ange om den vill delta i beslutsprocessen. Krav med liknande innehåll finns även i
Kraven i
1.överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet,
2.om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra och de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter, och
3.ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.
144
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Kraven i
Av miljöbedömningsförordningen framgår att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet enligt bl.a. 6 kap. 13 och 33 §§ miljöbalken och enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (21 §). När samråd ska ske med ett annat land enligt någon av dessa paragrafer, ska Naturvårdsverket komma överens med den ansvariga myndigheten i det landet om hur samrådet ska genomföras så att de myndigheter och den allmänhet som kan antas bli berörda i det andra landet ges möjlighet att lämna synpunkter inom en skälig tid som ska vara minst 30 dagar (23 § MBF).
I
Kommunen ska underrätta Naturvårdsverket när en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land
SMB- och
Regleringen i
145
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
informationen i ett tidigt skede, eftersom myndigheten är beroende av att länsstyrelsen har fått information från kommunen. Det finns således en risk för att Naturvårdsverket inte får del av informationen förrän allmänheten i Sverige redan har informerats.
För att säkerställa att kraven i
Alternativet att kommunen själv skulle informera det andra landet bedöms inte vara lämpligt. Antalet gränsöverskridande sam- råd är begränsat, vilket innebär att den enskilda kommunen eller planhandläggaren kan sakna kunskap om hur samrådet behöver genomföras. Det handlar även om mellanstatliga förpliktelser, vilket gör att det är lämpligt att Naturvårdsverket samordnar kontakterna med det land som berörs. Alternativet att länsstyrelsen skulle fungera som mellanhand mellan Naturvårdsverket och kommunen är inte heller lämpligt, eftersom verket ska komma överens med den ansvariga myndigheten i det andra landet om hur samrådet ska genomföras. Om länsstyrelsen i denna situation skulle fungera som mellanhand, skulle detta sannolikt försvåra möjligheten att de iblandade aktörerna snabbt ska kunna komma överens om hur sam- rådet bör genomföras.
Det kan konstateras att kraven i
Varken Esbokonventionen eller
146
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
ningen. Det finns dock inte något behov av att reglera denna fråga i plan- och bygglagen.
Länsstyrelsens skyldigheter vid gränsöverskridande samråd bör behållas
Av plan- och byggförordningen framgår som redan nämnts att länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket, om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken (se 2 kap. 5 § PBF). Under- rättelseskyldigheten gäller också när en sådan plan antas, ändras eller upphävs, om den har varit föremål för samråd med ett annat land. Eftersom länsstyrelsen ansvarar för den statliga samordningen, är det lämpligt att länsstyrelsen även i fortsättningen har i uppgift att underrätta Naturvårdsverket (jfr 22 § MBF). På så sätt säkerställs att Naturvårdsverket får kännedom om projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, exempelvis om läns- styrelsen anser att kommunen har gjort en felaktig bedömning av planens miljöpåverkan. Däremot bör det vara möjligt för länsstyrel- sen att avstå från en sådan underrättelse i de fall det är uppenbart onödigt, exempelvis när det framgår av omständigheterna att Natur- vårdsverket redan har underrättats.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 11 e § PBL och 2 kap. 4 a § PBF.
6.3.5Samrådstiden, men inte granskningstiden, bör vara minst 30 dagar
Förslag: Samrådstiden för ett förslag till detaljplan vars genom- förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska vara minst 30 dagar. Granskningstiden ska vara tre veckor i stället för 30 dagar.
147
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
30dagar (artikel 6.7).
Enligt plan- och bygglagen ska samrådstiden för ett sådant plan-
förslag som handläggs med det utökade planförfarandet – däribland sådana vars genomförande kan antas medföra en betydande miljö- påverkan – vara minst tre veckor (5 kap. 11 c §). När samrådet är klart ska kommunen låta planförslaget granskas under en viss tid som ska vara minst två veckor. Granskningstiden får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För en detaljplan vars genom- förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dock granskningstiden vara minst 30 dagar. För övriga detaljplaner som ska handläggas med det utökade förfarandet – dvs. om planen inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttran- de, av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse – räcker det att tiden är minst tre veckor.
Tidigare var även granskningstiden för detaljplaner vars genom- förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan tre veckor, men i syfte att genomföra ändringsdirektivet utökades tiden till 30 dagar. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2018 efter förslag i propositionen Miljöbedömningar (prop. 2016/17:200).
Samrådstiden bör vara minst 30 dagar
Detaljplaneprocessen ger berörda aktörer möjlighet att lämna syn- punkter på förslaget vid två olika tillfällen, medan
148
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
krävs enligt direktivet. Samtidigt kan det även utifrån ett svenskt perspektiv ifrågasättas om det är optimalt att det är granskningstiden som är 30 dagar, och inte samrådstiden.
Flera reformer har genomförts i plan- och bygglagen med den övergripande inriktningen att allmänheten bör ges möjlighet att del- ta tidigt i processen när det fortfarande finns reella förutsättningar att göra ändringar i planförslaget. Granskningen kan närmast ses som en slutlig kontroll av vilka samrådssynpunkter som har kunnat tillgodoses och ge berörda intressenter en möjlighet att åter överväga om det kvarstår väsentliga anmärkningar mot förslaget innan det antas (jfr prop. 2009/10:170 del 1 s. 237, prop. 2013/14:126 s. 72 f. och 80 och prop. 2019/20:52 s. 59 f.). Det talar för att tyngdpunkten bör ligga på samrådet och inte på granskningsskedet.
Även den inomstatliga samordningen talar för att den längre tiden bör avse samrådet. Under samrådet ska länsstyrelsen under- rätta andra berörda statliga myndigheter om planarbetet (jfr 2 kap. 1 § PBF). Det ligger i sakens natur att det kan ta tid för länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter att överblicka vilka intressen som berörs av planförslaget. Denna uppgift bör ta mindre tid i anspråk i granskningsskedet, där det för statens del oftast handlar om att följa upp hur kommunen har beaktat de synpunkter som tidigare har framförts.
Det finns ett befogat intresse bland kommunerna att de bestäm- melser som reglerar detaljplaneprocessen inte ändras oftare än vad som är nödvändigt, eftersom det komplicerar kommunernas arbete med planläggning när olika regelverk ska tillämpas parallellt. Att granskningstiden förlängdes till 30 dagar för inte så länge sedan talar alltså emot att detta krav i
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 11 c och 18 §§ PBL.
149
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
6.3.6De synpunkter som framkommer under ett avgränsningssamråd ska offentliggöras
Förslag: Om kommunen under ett avgränsningssamråd har tagit emot synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser, ska kom- munen redovisa detta under samrådet av en detaljplan.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
Vad som avses med den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 är inte helt entydigt. I artikel 5.1 anges dels att exploa- tören ska utarbeta och lämna in en miljökonsekvensbeskrivning med visst innehåll, dels att den ansvariga myndigheten, med beaktande av den information som exploatören lämnat i synnerhet om projektets specifika egenskaper – däribland dess lokalisering och tekniska kapa- citet och den miljöpåverkan det antas medföra – om exploatören så begär, ska avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvens- beskrivningen. Vidare framgår att den ansvariga myndigheten, innan den avger sitt yttrande, ska samråda med de myndigheter som på
150
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av projektet.
Det borde inte råda några tvivel om att kravet på den information som ska offentliggöras omfattar den miljökonsekvensbeskrivning som exploatören ska utarbeta och lämna in (artikel 5.1 första stycket). Däremot är det inte helt tydligt om kravet även omfattar det yttrande som den ansvariga myndigheten kan ha avgett när det gäller frågan om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen (artikel 5.2). Av kommissionens vägledning24 framgår dock att allmänheten och den berörda allmänheten måste ges tillgång till all information som samlats in under förberedelserna av miljökonse- kvensbeskrivningen, inklusive reaktionerna från de ansvariga myn- digheterna vid den tidpunkt informationen blir tillgänglig.
Synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planens redovisning av miljökonsekvenser ska offentliggöras
I
Det finns i dag inte något uttryckligt krav i plan- och bygglagen som innebär att kommunen ska offentliggöra sådana synpunkter som framförs under ett avgränsningssamråd, även om det finns krav på att kommunen under samrådet ska redovisa skälen för förslaget och det planeringsunderlag som har betydelse (jfr 5 kap. 13 § PBL).
Det finns visserligen inget krav på att de kommuner och myndig- heter som kommunen ska samråda med ska avge ett formellt yttrande.
24Environmental Impact Assessment of Projects – Guidance on the preparation of the Environmental Impact Assessment Report s. 74, Kommissionen 2017.
151
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Om så sker bör emellertid sådana synpunkter offentliggöras, i linje med vad som redan gäller för sådant planeringsunderlag m.m. som kommunen ska tillhandahålla under ett samråd. Synpunkter som framkommer vid avgränsningssamrådet kan även dokumenteras i en tjänsteanteckning som därefter offentliggörs. I likhet med vad som redan gäller för sådant övrigt underlag som ska tillhandahållas under samrådet bör det vara tillräckligt att synpunkterna tillhandahålls via kommunens webbplats.
Sammanfattningsvis bör plan- och bygglagen kompletteras så att det införs en uttrycklig skyldighet för kommunen att redovisa syn- punkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planbeskriv- ningens redovisning av miljökonsekvenserna, om kommunen under ett avgränsningssamråd enligt 5 kap. 11 b § tar emot sådana syn- punkter.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 13 § PBL.
6.3.7Kraven på kungörelsens innehåll behöver kompletteras
Förslag: Innehållet i den kungörelse som inför ett plansamråd ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning ska kompletteras så att innehållet motsvarar kraven i
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Av
152
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
heten på ett effektivt sätt kan delta i beslutsprocesserna (artikel 6.2). Informationen ska omfatta följande frågor:
a)Ansökan om tillstånd.
b)Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedöm- ning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig.
c)Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka syn- punkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor.
d)Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.
e)Uppgift om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig.
f)Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig.
g)Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med 6.5.
Artikel 6.2 innehåller följaktligen krav på att berörda allmänheten ska informeras om vissa frågor. Med berörd allmänhet avses den all- mänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel
2.2.
I arbetet med att ta fram förslag till en detaljplan ska kommunen ge de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs tillfälle till samråd. Det gäller även samman- slutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av
153
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
förslaget (se 5 kap. 11 § första stycket 2 och 4 PBL). Med kända sakägare avses i första hand ägare till fast egendom och innehavare av annan särskild rätt i denna än bostadsrätt och hyresrätt (exem- pelvis arrende, vägrätt och jakträtt). Samrådskretsen omfattar även kända bostadsrättshavare, första- och andrahandshyresgäster och boende som berörs av planförslaget. Inte bara bostadshyresgäster utan även lokalhyresgäster omfattas. Som exempel på sammanslut- ningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget nämns i för- arbetena olika intresseorganisationer, såsom natur- och frilufts- organisationer, handikapporganisationer, villaägarföreningar och miljögrupper (prop. 1985/86:1 s. 537). PBL:s krav på samråd får således anses omfatta de olika grupper som kan anses ingå i uttrycket berörd allmänhet.
Enligt artikeln ska allmänheten informeras elektroniskt. Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande gäller för vissa detalj- planer, bl.a. sådana som kan antas medföra en betydande miljö- påverkan (se 5 kap. 7 § PBL). Om planförslaget är ett sådant som avses i den paragrafen, ska kommunen kungöra förslaget (5 kap.
11c § PBL). Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning (5 kap. 11 d § PBL). Att anslagstavlan är en del av kommunens webbplats framgår av 8 kap. 9 § kommunallagen (2017:725). Allmänheten kommer således att informeras elektro- niskt på det sätt som avses i artikeln.
Enligt plan- och bygglagen ska kungörelsen innehålla följande information (se 5 kap. 11 d §):
1.vilket område detaljplanen avser,
2.om förslaget avviker från översiktsplanen,
3.var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
4.att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
5.till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.
I de fall en kungörelse även ska göras under granskningstiden, ska kungörelsen i allt väsentligt ha motsvarande innehåll (jfr 5 kap. 19 § PBL). Europeiska kommissionen har i den formella underrättelsen framhållit att det brister i genomförandet av bl.a. artikel 6.2d.
154
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Det finns därför anledning att i det följande redogöra närmare för de olika kraven enligt artikel
Ansökan om tillstånd
Enligt led a) ska allmänheten informeras om ansökan om tillstånd. Kravet överensstämmer i huvudsak med delar av kraven i artikel 6.2a i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmän- heten informeras om den föreslagna verksamheten och den ansökan om vilken beslut ska fattas. Kravet omfattar således inte att allmän- heten nödvändigtvis ska få ta del av ansökan, utan få information om vad ansökan avser.
Som en följd av att kommunen i
Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig
Enligt led b) ska allmänheten informeras om projektet omfattas av en miljökonsekvensbedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig. Att informationen även ska innehålla en uppgift om artikel 7 är tillämplig innebär att det ska framgå om projektet kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan med- lemsstat.
Kravet överensstämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2e i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmän- heten informeras om huruvida verksamheten är föremål för en
155
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
nationell eller gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivning. Mot- svarande krav finns i 6 kap. 40 § andra stycket miljöbalken, som ställer krav på att det ska finnas en upplysning i kungörelsen om en specifik miljöbedömning, om det ska ske ett samråd med ett annat land enligt bestämmelserna i det kapitlet.
Det finns inte något uttryckligt krav på att motsvarande informa- tion även behöver finnas i en kungörelse enligt plan- och bygglagen. Kraven på innehållet bör således kompletteras på så sätt att det även ska framgå av kungörelsen om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. miljöbalken.
Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut och om tidsfrister för att överlämna synpunkter m.m.
Enligt led c) ska allmänheten informeras om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tids- fristerna för att överlämna synpunkter eller frågor. Kravet överens- stämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2c och delar av 6.2d i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmän- heten informeras om vilken myndighet som ansvarar för beslutet (artikel 6.2c). Det ska även finnas information om till vilken myn- dighet man kan vända sig för att få relevant information och vad sådan information finns tillgänglig för allmänhetens granskning (art- ikel 6.2d iv). Vidare ska det finnas information om vilken berörd myndighet eller annat offentligt organ som tar emot synpunkter eller frågor samt inom vilken tid som synpunkterna eller frågorna tas emot (artikel 6.2d v).
Enligt plan- och bygglagen ska det av kungörelsen framgå var för- slaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är, att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas (nuvarande 5 kap. 11 d § första stycket
156
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
finns inte heller någon risk för missförstånd, vilket kan ske i de fall exploatören är någon annan än den ansvariga myndigheten. Mot denna bakgrund finns det inte något behov av att ändra plan- och bygglagen i detta avseende.
Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut
Enligt led d) ska allmänheten informeras om vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut. Kravet överensstämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2b i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmän- heten informeras om vilka slags beslut som kan komma att fattas eller om förslaget till beslut.
När samråd sker om ett förslag till detaljplan finns det nästan all- tid ett utkast till den plan som är avsedd att antas. Det är inte lämp- ligt att i plan- och bygglagen ställa krav på att en sådan kungörelse som ska införas i ortstidning ska innehålla ett utkast av förslaget till beslut. Direktivet innehåller inte heller något sådant krav. Däremot bör kraven på kungörelsens innehåll förtydligas så att det tydligt ska framgå att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan.
Uppgift om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig
Enligt led e) ska allmänheten informeras om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig, dvs. främst innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Som framgått av föregående avsnitt (avsnitt 6.3.6) anser kommissionen att kravet även omfattar all information som samlats in under förberedelserna av miljökonsekvensbeskrivningen, inklusive reaktionerna från de an- svariga myndigheterna vid den tidpunkt informationen blir tillgäng- lig.
Kravet i direktivet överensstämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2d vi i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om den tänkta beslutsprocessen, inbegripet, om sådan information kan lämnas, information om
157
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
vilken miljöinformation av betydelse om den föreslagna verksam- heten som finns tillgänglig.
Det som enligt artikel 5.1 ska redovisas i miljökonsekvens- beskrivningen ska enligt plan- och bygglagen redovisas i planbe- skrivningen, som är en del av planförslaget. Redan i dag ska det alltså framgå av kungörelsen var förslaget finns tillgängligt. För full- ständighetens skull bör plan- och bygglagen emellertid kompletteras så att kravet på innehåll även omfattar det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt 5 kap. PBL.
Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig
Enligt led f) ska allmänheten informeras om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig. Kravet överensstämmer delvis med kraven i artikel 6.2d i och iv i Århus- konventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om den tänkta beslutsprocessen, inbegripet, om sådan information kan lämnas, information om när beslutsprocessen på- börjas (i) och till vilken myndighet man kan vända sig för att få rele- vant formation och var sådan information finns tillgänglig för all- mänhetens granskning (iv).
Enligt plan- och bygglagen ska det av kungörelsen framgå var för- slaget finns tillgängligt. I
Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med artikel 6.5
Enligt led g) ska allmänheten även informeras om närmare bestäm- melser om allmänhetens deltagande i enlighet med artikel 6.5. Enligt den artikeln ska medlemsstaterna fastställa närmare bestämmelser
158
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
om information till allmänheten, t.ex. genom affischering inom ett visst område eller offentliggörande i lokalpressen, och samråd med den berörda allmänheten, till exempel skriftligen eller genom samråds- möten. Vidare ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att se till att relevant information är tillgänglig elektroniskt för allmän- heten via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig förvaltningsnivå.
Kravet överensstämmer i huvudsak med Århuskonventionens krav i artikel 6.2d ii och iii. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om den tänkta beslutsprocessen, inbegripet, om sådan information kan lämnas, information om allmänhetens möjligheter att delta (ii) och tid och plats för planerad utfrågning (iii).
Mot bakgrund av hur artikel 6.5 och hur motsvarande krav i kon- ventionen är formulerade får kravet på information förstås som att allmänheten ska informeras om dess möjligheter att delta i den tänkta beslutsprocessen respektive tid och plats för planerad utfråg- ning.
Plan- och bygglagens krav på hur allmänheten ska informeras är allmänt hållna och kommunen har getts vida ramar att anpassa formerna för och omfattningen av samrådet utifrån den planerings- uppgift som ska lösas. I detta sammanhang finns det även anledning att erinra om att kraven i artikel 6.5 utgår från att det normalt är en enskild exploatör – snarare än en myndighet – som ska tillhandahålla informationen till allmänheten.
Ursprungligen fanns inte några bestämmelser i plan- och bygg- lagen om formerna för samrådet och kallelser till detta. Enligt för- arbetena bör det, om många kan ha ett väsentligt intresse i frågan, ordnas ett offentligt möte eller en utställning där synpunkter i ordnade former tas emot (prop. 1985/86:1 s. 609). Sådana arran- gemang kan utlysas i trakten genom affischering, utdelning av flyg- blad, masskorsband eller liknande förfarande. Kallelser bör enligt förarbetena sändas ut i sådan tid att det finns goda möjligheter för de berörda att delta i samrådet.
Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av kungörelsen till vem synpunkter på förslaget ska lämnas. Inom ramen för denna bestäm- melse är det vanligt att kommuner upplyser om tid och plats för ett eventuellt offentligt möte, om ett sådant möte anordnas. Däremot finns det inget uttryckligt krav i lagen på att sådan information ska
159
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
finnas, vilket kan uppfattas som en brist i genomförandet av led g). Det finns således skäl att komplettera plan- och bygglagen i detta avseende.
Närliggande frågor
Kraven på kungörelsens innehåll under samrådet har samband med den underrättelse som kommunen ska anslå på sin anslagstavla under granskningstiden. Således finns det även skäl att följdändra dessa bestämmelser, dvs. 5 kap. 19 § PBL.
De detaljplaner som inte omfattas av
Ändringarna i 5 kap. 19 § PBL aktualiserar behovet av en ändring i 5 kap. 18 § tredje stycket PBL. Den bestämmelsen gör det möjligt att under detaljplaneprocessen byta planförfarande. Plan- och bygg- lagen anger att vissa detaljplaner ska handläggas med ett utökat plan- förfarande, däribland sådana vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (se 5 kap. 7 § PBL). För sådana planer finns som redan nämnts ett krav på att en kungörelse ska införas i samband med samrådet (5 kap. 11 c och 11 d §§ PBL). Även om kommunen initialt bedömer att planförslaget inte är av sådant slag att det behöver handläggas med det utökade förfarandet, kan det framkomma synpunkter under samrådet som medför att kommunen får anledning att göra en annan bedömning. Om kommunen i granskningsskedet bedömer att planförslaget ska handläggas med det utökade förfarandet, ska kommunen kungöra planförslaget, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Kungörandet ska då ske på det sätt som anges i 5 kap. 11 d § PBL, som anger kraven på innehållet i kungörelsen. Det som sägs om sam- rådstid i den paragrafen ska då i stället avse granskningstid (se 5 kap.
18§ tredje stycket PBL).
Mot bakgrund av de ändringar som i det föregående har förordats
i de paragrafer som reglerar innehållet i kungörelsen, är det olämpligt att i den sist nämnda paragrafen hänvisa till den kungörelse som ska göras under samrådet. I stället bör kungörelsen ha samma innehåll som den underrättelse som ska anslås på kommunens anslagstavla
160
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
enligt 5 kap. 19 § PBL, vilket motiverar en ändring av 5 kap. 18 § PBL.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 11 d, 18 och 19 §§ PBL.
6.3.8Den information som ska tillhandahållas under planprocessen ska hållas tillgänglig elektroniskt
Förslag: Den information som kommunen ska tillhandahålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats när flertalet av de aktörer som kommunen ska samråda med ges tillfälle till samråd. Den information som kommunen under granskningstiden ska hålla tillgänglig för alla som vill granska planförslaget ska även den finnas på kommunens webb- plats. Skyldigheterna ska inte gälla fastighetsförteckningen eller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
6.5andra meningen). Av ändringsdirektivet framgår att kravet att miljöinformation ska finnas tillgänglig även i elektronisk form syftar till att stärka allmänhetens tillgång till information och insyn. För detta ändamål bör medlemsstaterna inrätta minst en central portal eller kontaktpunkter på lämplig förvaltningsnivå, så att allmänheten enkelt och effektivt kan ta del av informationen (skäl 18).
Det är inte helt entydigt vilken information som omfattas av kravet att all relevant information ska finnas tillgänglig elektroniskt. Här kan noteras att direktivet innehåller krav på att de berörda myndigheterna ska ges tillgång till viss information (artikel 6.1)
161
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
medan den berörda allmänheten ska ges tillgång till viss annan infor- mation (artikel 6.3). Kravet att den information som ska vara till- gänglig via en central portal eller en lämplig kontaktpunkt, avser dock enbart den information som är relevant för allmänheten (till skillnad från den berörda allmänheten). Kravet på vilken information som kan tänkas vara relevant för den bredare allmänheten kan då tänkas vara mindre omfattande, än vad som är fallet i fråga om den information som den berörda allmänheten och de berörda myndig- heterna ska ges tillgång till.
I
Det bör uttryckligen framgå att vissa planhandlingar ska hållas tillgängliga på webbplatsen
Direktivet ställer krav på att informationen ska vara tillgänglig elektroniskt via en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig förvaltningsnivå. Utifrån allmänhetens perspektiv bör det vara mest ändamålsenligt att informationen tillhandahålls via respek- tive kommuns webbplats.
Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, tillhanda- håller nästan alla kommuner planförslaget och planeringsunderlag
m.m.på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle således inte inne- bära något betydande merarbete.
Utgångspunkten bör vara att kommunen på webbplatsen ska hålla samtliga handlingar tillgängliga som krävs för att ta fram detalj- planen. Emellertid kan det finnas hinder mot att tillgängliggöra vissa uppgifter i dessa handlingar på webbplatsen, exempelvis om de om- fattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, eller om det skulle strida mot dataskyddsförord- ningen25. Därför bör det tydliggöras att kravet på att informationen
25Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning).
162
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
ska hållas tillgänglig på webbplatsen inte gäller om det skulle strida mot lag eller annan författning. För att inte en sådan bestämmelse ska tolkas motsatsvis bör undantaget även gälla övriga skyldigheter att hålla information tillgänglig under samrådet, dvs. skyldigheter som exempelvis handlar om att vissa handlingar ska hållas tillgäng- liga för allmänheten i kommunhuset eller skickas till sakägare och boende.
Som exempel på uppgifter som omfattas av sekretess kan nämnas en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var han eller hon bor, om det av särskild anled- ning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (se 21 kap. 3 § OSL). Ett annat sådant exempel är i mål eller ärende vid domstol eller annan myndighet där en part har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) för uppgift som lämnar upplysning om var den parten bor stadig- varande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men (se 21 kap. 3 a § OSL).
Fastighetsförteckningen som ska finnas enligt 5 kap. 8 § PBL inne- håller vanligtvis personuppgifter som bör skyddas från att obehöriga får tillgång till dem. Därför bör inte fastighetsförteckningen hållas tillgänglig på webbplatsen. Kommunen bör i stället vara skyldig att hålla den tillgänglig under samrådet (jfr nuvarande 5 kap. 11 e § PBL). Den som önskar få tillgång till fastighetsförteckningen får således fråga efter den särskilt hos kommunen. Att fastighetsförteckningen inte behöver finnas på webbplatsen utgör vanligtvis inget hinder mot att den kan spridas i annan ordning, exempelvis genom utskick via brev.
En annan fråga är under vilken tid som uppgifterna ska finnas tillgängliga på webbplatsen. Att ställa krav på att uppgifterna ska finnas tillgängliga under hela samrådet är inte lämpligt, eftersom samrådet vanligtvis är en successiv process som kan delas upp i flera steg. Alla samrådsparter behöver då inte höras eller beredas tillfälle i varje sådant steg (jfr prop. 1985/86:1 s. 136). Lagtekniskt sett är både undersökningssamrådet (5 kap. 11 a § PBL) och avgränsningssam- rådet (5 kap. 11 b § PBL) en del av samrådet enligt plan- och bygg- lagen. Eftersom samrådet bedrivs genom successiva kontakter med
163
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
myndigheter och andra som berörs av planen, kan det enligt för- arbetena ofta vara praktiskt att avsluta samrådsfasen med en för- handsremiss där så många som möjligt bereds tillfälle att ge syn- punkter på det sammanvägda förslaget (samma prop. s. 137). När kommuner och myndigheter refererar till samrådet är det vanligtvis denna avslutande förhandsremiss som åsyftas, medan samrådet i plan- och bygglagens mening inleds väsentligt tidigare än så.
Kravet på att informationen ska finnas på webbplatsen bör lämpligen endast omfatta den period när denna förhandsremiss genomförs, eftersom det vanligtvis är först då som all den informa- tion som avses i 5 kap. 13 § PBL finns tillgänglig. Eftersom det i plan- och bygglagen inte finns något uttryckligt krav på att genom- föra en sådan förhandsremiss som avses i förarbetena bör kravet i stället knytas till den period när flertalet av de samrådsparter som räknas upp i 5 kap. 11 § första stycket PBL ges tillfälle till samråd. Uttrycket att det ska handla om flertalet av samrådsparterna handlar inte om en majoritet av antalet fysiska eller juridiska personer, utan snarast om flertalet av de kategorier som anges i 5 kap. 11 § första stycket PBL. I tillämpningen bör det föreslagna uttryckssättet inte leda till några praktiska svårigheter.
För sådana förslag till detaljplaner som inte omfattas av MKB- direktivet finns det inga krav på att motsvarande information ska tillhandahållas elektroniskt. Samtidigt vore det inte ändamålsenligt att utforma kravet så att det bara gäller för de detaljplaner som
164
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
omfattas av
Många gånger kan det underlätta för kommunens medlemmar och andra aktörer om den information som ska tillhandahållas på kommunens webbplats finns kvar där, även efter det att samrådet respektive granskningstiden har avslutats. Något uttryckligt krav på att kommunen ska tillhandahålla informationen på webbplatsen efter dessa tidpunkter bör dock inte införas, eftersom det ibland kan finnas goda skäl för kommunen att ta bort informationen. Det kan exempelvis handla om att planområdet begränsas efter samrådet och att viss information då blir inaktuell eller att planarbetet avbryts.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 13, 21 och 24 §§ PBL.
6.3.9Redogörelsen för de samråd som har skett med allmänheten ska finnas i granskningsutlåtandet
Förslag: Redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden ska inte längre finnas i planbeskriv- ningen, utan enbart i samrådsredogörelsen och i gransknings- utlåtandet. Granskningsutlåtandet ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under plan- förfarandet.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
165
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
processen och hur dessa resultat har införlivats eller på annat sätt beaktats, särskilt när det gäller sådana synpunkter som har mottagits från en annan medlemsstat som kan komma att utsättas för en betydande inverkan på miljön från det projekt som samrådet avsett (artikel 9.1b).
I svensk rätt genomförs kravet primärt genom 6 kap. 35 § 8 miljö- balken. Den bestämmelsen anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden.
De uppgifter som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 35 § miljöbalken ska i vissa fall även redovisas i detalj- planens planbeskrivning. Det gäller om genomförandet av detalj- planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett
I plan- och bygglagen ges allmänheten möjlighet att lämna syn- punkter på ett planförslag dels vid ett inledande samråd (5 kap. 11– 17 §§), dels vid den efterföljande granskningen (5 kap.
I såväl
I
166
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
och vad som kommit fram i samråden (4 kap. 34 § andra stycket jämförd med 6 kap. 35 § 8 miljöbalken) kan dock förstås som att kravet enbart tar sikte på plansamrådet. Kraven i
Redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden ska finnas i granskningsutlåtandet
Mot bakgrund av att redovisningen av de synpunkter som har fram- kommit under samrådet och granskningen enligt plan- och bygg- lagen ska ske i samrådsredogörelsen respektive granskningsutlåtan- det, är det nuvarande kravet på att redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden även ska finnas i planbeskrivningen onödigt. Den nuvarande hänvisningen till 6 kap. 35 § 8 miljöbalken i 4 kap. 34 § andra stycket PBL bör därmed tas bort.
Det kan samtidigt konstateras att det finns anledning att förtyd- liga att kommunen ska redovisa på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet (jfr kravet att beslutet ska innehålla information om förfarandet för allmänhetens deltagande i artikel 9.1b). Den redovisningen bör ske i granskningsutlåtandet, eftersom det innebär att informationen kan redovisas tillsammans med redogörelsen över hur samrådsresultaten har införlivats eller på annat sätt beaktats (jfr artikel 9.1b).
Informationen om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet bör i allmänhet kunna vara kort- fattad, men kan exempelvis avse vilka insatser som kommunen har vidtagit för att informera allmänheten (exempelvis genom annonser- ing eller anslag på den avsedda platsen), om samrådsmöten har hållits och hur allmänhetens deltagande vid eventuella samrådsmöten har varit. Har ett gränsöverskridande samråd skett, behöver redogörel- sen även innehålla information om dessa samråd.
167
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 34 § andra stycket och 5 kap. 23 § första stycket PBL.
6.3.10De uppgifter som framkommit under granskningen ska offentliggöras
Förslag: När granskningsutlåtandet finns tillgängligt ska kom- munen så snart som möjligt dels i en underrättelse på kommun- ens anslagstavla informera om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, dels under minst tre veckor hålla granskningsutlåtan- det tillgängligt på kommunens webbplats.
Skyldigheten att hålla granskningsutlåtandet tillgängligt ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Enligt artikel 6.3c i
26Enligt artikel 6.2 ska allmänheten informeras elektroniskt m.m. om vissa frågor i ett tidigt skede av de beslutsprocesser på miljöområdet som regleras i direktivet, däribland information om ansökan om tillstånd, uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedöm- ning, uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor m.m.
27Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation.
168
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Sammanfattningsvis följer av artikeln att den berörda allmänheten ska ges tillgång till sådan annan miljöinformation som framkommer under samrådet. Det kan exempelvis handla om att det under sam- rådet framkommer uppgifter om att det finns djur och växter som omfattas av bestämmelserna om artskydd i 8 kap. miljöbalken som inte har uppmärksammats i miljökonsekvensbeskrivningen eller i underlaget i övrigt.
I förhållande till
Av plan- och bygglagen framgår att kommunen i en samråds- redogörelse ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i sam- rådet (5 kap. 17 §). Samrådsredogörelsen ska under den efterfölj- ande granskningstiden hållas tillgänglig för alla som vill granska den, tillsammans med planförslaget och visst annat underlag (se 5 kap. 21 § PBL). Efter granskningstiden ska kommunen göra ett gransk- ningsutlåtande. Det ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden (5 kap. 23 § PBL). Kommunen ska så snart som möjligt skicka gransknings- utlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. Granskningsutlåt- andet ska finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet (5 kap. 24 § PBL). Även om de uppgifter som ska redovisas i samrådsredogörelsen och granskningsutlåtandet inte specifikt tar sikte på den information som avses i miljöinformationsdirektivet, omfattas även den information som avses i led c).
Allmänhetens tillgång till den information som framkommer under granskningen bör förbättras
Det framgår inte tydligt att plan- och bygglagen uppfyller kravet på att den information som avses i artikel 6.3c ska göras tillgänglig för den berörda allmänheten, eftersom 5 kap. 24 § PBL endast tar sikte på att granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet finns tillgängligt ska skickas till dem som inte har fått sina synpunk- ter tillgodosedda. Det innebär således att den berörda allmänheten inte nödvändigtvis kommer att underrättas om de uppgifter som avses i led c). I praktiken tillhandahålls dock information så gott som
169
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
alltid på kommunens webbplats, vilket innebär att kraven i direktivet tillgodoses redan i dag.
För att säkerställa att den berörda allmänheten ges möjlighet att ta del av informationen i granskningsutlåtandet bör det framgå av plan- och bygglagen att kommunen, när granskningsutlåtandet finns tillgängligt, så snart som möjligt i en underrättelse på anslagstavlan ska informera om var detta finns tillgängligt. Kommunen bör dess- utom ha en skyldighet att under minst tre veckors tid hålla gransk- ningsutlåtandet tillgängligt på sin webbplats. Skyldigheten att hålla granskningsutlåtandet tillgängligt bör dock inte gälla uppgifter i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning (jfr avsnitt 6.3.8). Vissa uppgifter kan således behöva utelämnas i gransk- ningsutlåtandet innan det tillgängliggörs. Liksom i dag bör kom- munen även i fortsättningen vara skyldig att skicka gransknings- utlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.
Som redan konstaterats tillhandahåller många kommuner redan i dag granskningsutlåtanden på sin webbplats. Ett uttryckligt krav bör därmed inte leda till något egentligt merarbete för kommunerna. Däremot är det en ny uppgift att informera om granskningsutlåtan- det på kommunens anslagstavla, eftersom de uppgifter som kan till- handahållas på anslagstavlan är begränsat (se 8 kap. 10 och 11 §§ kommunallagen).
Det bör i sammanhanget framhållas att det inte finns något hinder mot att kommunen antar planen under den tid som gransknings- utlåtandet ska finnas på kommunens webbplats.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 24 § PBL.
6.3.11Information om planbeslut ska finnas på anslagstavlan och planhandlingar ska hållas tillgängliga på webbplatsen
Förslag: När en detaljplan har antagits ska kommunen på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagan- det tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgäng-
170
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
ligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Under minst tre veckor ska kommunen hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokolls- utdrag med beslutet tillgängliga på kommunens webbplats.
Skyldigheten att hålla information tillgänglig ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Av
Kravet stämmer i huvudsak överens med kraven i artikel 6.9 i Århuskonventionen, som anger att varje part ska se till att allmän- heten informeras på föreskrivet sätt om beslutet så snart det har fattats av myndigheten. Varje part ska dessutom göra beslutstexten tillgänglig för allmänheten tillsammans med de skäl och övervägan- den som beslutet är grundat på.
171
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Av nuvarande 5 kap. 29 § PBL framgår att när detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till bl.a. länsstyrelsen, de kommuner som är berörda och till regionen, om det i länet ska ske regional fysisk planering enligt 7 kap. PBL. Vidare ska meddelandet skickas till de som samråd skett med och de miljö- organisationer som får överklaga beslutet enligt 13 kap. 12 eller 13 § PBL och som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda m.m. Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Meddelandet ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Allmänhetens möjligheter att få information om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan bör förbättras
Bestämmelserna i plan- och bygglagen innebär att delar av den be- rörda allmänheten ska informeras om ett beslut att anta en detalj- plan. Däremot finns det i dag ingen bestämmelse i lagen som säker- ställer att även den allmänhet som inte är direkt berörd av beslutet får information om detta. Visserligen finns det bestämmelser i kom- munallagen som anger att justeringen av kommunfullmäktiges och nämndernas protokoll ska tillkännages på anslagstavlan. Av till- kännagivandet ska det framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts (8 kap. 12 § kommunallagen). I strikt mening informeras således även allmänheten om beslutet. Att allmänheten ska behöva granska ett protokoll från fullmäktige eller byggnadsnämnden för att få reda på att kommunen har antagit en plan som möjliggör ett
För att informera allmänheten finns det alltså skäl att ställa krav på att kommunen ska underrätta allmänheten om beslutet på kom- munens anslagstavla. Av en sådan underrättelse bör det framgå hur allmänheten kan få tillgång till beslutet (jfr 6 kap. 44 § miljöbalken).
172
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Det bör samtidigt vara enkelt för allmänheten att få tag på den information som kommunen enligt direktivet ska tillhandahålla, eftersom informationen kan ha betydelse för bedömningen av om beslutet bör överklagas eller inte. Det finns därför anledning att även ställa krav på att kommunen ska tillhandahålla planen, planbeskriv- ningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett proto- kollsutdrag med beslutet på kommunens webbplats. Därigenom till- handahålls även den information som kommunen ska tillhandahålla enligt led a). Skyldigheten att hålla information tillgänglig bör dock inte gälla uppgifter i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning (jfr avsnitt 6.3.8). Vissa uppgifter kan således behöva utelämnas i planhandlingarna som ska hållas tillgängliga på webbplatsen.
Underrättelsen bör anslås på kommunens anslagstavla samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkänna- ges på anslagstavlan. Samma dag bör informationen tillhandahållas på kommunens webbplats. Det beror på att tiden för överklagande av ett beslut att anta en detaljplan räknas från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på anslagstavlan (se 13 kap. 16 § andra stycket PBL).
För att ge kommunen ett visst rådrum bör kravet på när kom- munen senast ska skicka ett meddelande till de aktörer som ska underrättas genom brev även i fortsättningen vara dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkänna- getts på anslagstavlan (se nuvarande 5 kap. 30 § PBL).
De detaljplaner som inte omfattas av
I fråga om den information som ska tillhandahållas enligt led a), se nästa avsnitt (avsnitt 6.3.12).
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 29, 30, 31,
173
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
6.3.12Länsstyrelsen ska underrätta andra statliga miljömyndigheter om planbeslutet
Förslag: Om en detaljplan antas, ändras eller upphävs, ska läns- styrelsen underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
I
I
174
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Av 5 kap. 29 § PBL framgår att när detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till bl.a. länsstyrelsen, de kommuner som är berörda och till regionen, om det i länet ska ske regional fysisk planering enligt 7 kap. PBL. Därmed bör flertalet av de myndigheter som avses i artikel 6.1 få kännedom om beslutet på det sätt som anges i artikel 9.1. I undantagsfall kan det emellertid även finnas andra statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett projekt, exempelvis försvars- inspektören för hälsa och miljö, Skogsstyrelsen och Strålsäkerhets- myndigheten. Försvarsinspektören har det huvudsakliga ansvaret för den operativa tillsynen i fråga om samtliga verksamheter och åtgärder inom Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt (2 kap. 4 § miljötillsyns- förordningen [2011:13]). Skogsstyrelsen har bl.a. ansvar för till- synen i fråga om biotopskyddsområden på sådan mark som omfattas av bestämmelser i skogsvårdslagen (1979:429) och som Skogsstyrel- sen har beslutat om (2 kap. 10 § miljötillsynsförordningen). Strål- säkerhetsmyndigheten har, när det gäller olägenheter från joniser- ande strålning, ansvar för tillsynen för vissa verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) (se 2 kap. 26 § miljötillsynsförordningen).
Länsstyrelsen ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett planbeslutet
I dag finns det inte någon uttrycklig skyldighet för länsstyrelsen att underrätta andra statliga myndigheter när en detaljplan antas. För att säkerställa genomförandet av artikel 9.1 finns det således anledning att ställa krav på att länsstyrelsen ska underrätta statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av kommunens beslut att anta en detaljplan. Avsikten är inte att läns- styrelsen regelmässigt ska underrätta dessa myndigheter när myn- digheten får en underrättelse enligt 5 kap. 30 § PBL, utan enbart i de fall myndigheten kan antas vara berörd av beslutet. Det innebär att den föreslagna underrättelseskyldigheten enbart kan antas bli aktuell i ett begränsat antal fall varje år.
175
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 2 kap. 3 a § PBF.
6.3.13Kommunen ska i vissa fall redovisa skälen till ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan
Förslag: Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställnings- tagande, om kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Av
I
28Här bortses från möjligheten att nämnden under vissa förutsättningar kan skjuta upp avgörandet i upp till två år i avvaktan på att ett detaljplanearbete slutförs, jfr 9 kap. 28 § PBL.
176
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
(32 § första stycket). Av förarbetena framgår att motiveringsskyldig- heten innebär att myndigheten måste ange de skäl som har bestämt utgången i ärendet (prop. 2016/17:180 s. 321 f.).
I
En följd av att det är kommunen som avgör om en detaljplan ska antas, ändras eller upphävas, är att det även är kommunen som bestämmer om och när ett detaljplanearbete ska inledas (jfr 1 kap. 2 § och 5 kap. 6 § PBL). I praktiken är det dock vanligt att plan- läggningen sker på initiativ av en exploatör (byggherre) eller fastig- hetsägare. Ansvaret för planläggningen – exempelvis för hur kostna- der ska fördelas – brukar då regleras i ett s.k. genomförandeavtal. Avtalet har olika beteckningar beroende på vem som inledningsvis äger den mark som ska planläggas. Om kommunen äger marken brukar avtalet kallas för markanvisning. Med detta avses ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande (se 1 kap. 4 § PBL). Om kom- munen inte äger marken brukar avtalet kallas för exploateringsavtal. Med detta avses bl.a. ett avtal om genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseen- de mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur (se 1 kap. 4 § PBL).
Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska dessa avtals huvudsakliga innehåll och konse- kvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal framgå av planbeskrivningen (se 4 kap. 33 §
177
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
tredje stycket PBL). Motsvarande redovisning ska även finnas under samrådet (se 5 kap. 13 § tredje stycket PBL).
Kommunen behöver ange skälen när en detaljplaneläggning avbryts
Kravet att de huvudsakliga skälen ska anges i ett beslut om att avslå en tillståndsansökan (artikel 8a.2) kan antas syfta till att garantera öppenhet och ansvarighet, jfr skäl 34 i ingressen i ändringsdirektivet (direktiv 2014/52/EU). I
I den mån en enskild har ansökt om ett planbesked (se 5 kap. 2– 5 § PBL) och kanske även ingått ett exploateringsavtal (se 6 kap. 39–
42§§ PBL) kan det finnas ett befogat intresse för denna att få besked om vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet. Mot denna bakgrund finns det anledning att i plan- och bygglagen införa en bestämmelse som i allt väsentligt motsvarar 32 § första stycket förvaltningslagen, dvs. med innebörden att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställningstagande.
Bestämmelsen i förvaltningslagen anger att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska inne- hålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehöv- ligt. Eftersom
Kraven i
178
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
att exploatören får ta del av de skäl som bestämt utgången för den ansvariga myndighetens beslut. I
Med hänsyn till den kommunala självstyrelsen och det s.k. kom- munala planmonopolet (jfr 1 kap. 2 § PBL), finns det alltså skäl att begränsa motiveringsskyldigheten till de fall där en enskild plan- intressent aktivt deltar i planläggningen. I plan- och bygglagen bör detta uttryckas som att motiveringsskyldigheten ska gälla om kommunen har redovisat sin avsikt att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning (jfr 4 kap. 33 § tredje stycket och 5 kap. 13 § tredje stycket PBL). Det handlar alltså om de fall där kommunen i planbeskrivningen eller under samrådet har redovisat en sådan avsikt. Det kan även framgå av ett intentionsavtal (t.ex. ett plankostnadsavtal) eller av andra omständigheter att kommunen haft för avsikt att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en mark- anvisning.
Den föreslagna motiveringsskyldigheten har ett nära samband med bestämmelsen i 5 kap. 5 § tredje stycket PBL. Den paragrafen innehåller regler om innehållet i ett planbesked. Om kommunen med anledning av en ansökan om planbesked bestämmer att den inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Den innebär att vägledning om hur motiveringen till ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan kan utformas kan fås från förarbetena till den bestämmelsen (prop. 2009/10:170 del 1 s. 230 och 440 f.).
I detta sammanhang bör nämnas att många kommuner redan i dag dokumenterar skälen till att avbryta en detaljplaneläggning. Mot den bakgrunden bör den föreslagna skyldigheten i praktiken inte med- föra något merarbete för kommunerna.
179
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 38 d § PBL.
6.4Tillgången till rättslig prövning
Förslag: En ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljö- skyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken ska få en uttrycklig rätt att överklaga
1.ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB- projekt, och
2.ett beslut om att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som dels innebär att området kan tas i anspråk för eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett
Klagorätten ska inte gälla beslut som rör Försvarsmakten, Forti- fikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radio- anstalt.
Skälen för förslaget
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
180
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
medlemsstatens förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning (se artikel 11.1). Med den berörda allmänheten avses den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de besluts- processer på miljöområdet som avses i direktivet.
Den berörda allmänhetens rätt till rättslig prövning enligt såväl artikel 9.2 i konventionen som artikel 11.1 i direktivet avser alltså även handlingar och underlåtenheter. Det kan t.ex. röra sig om att kommunen beslutar att allmänheten ska få lämna synpunkter under en för kort tid, kontaktar berörda för samråd i ett för sent skede av en planprocess (handling), eller inte kungör den information som ska kungöras inför ett tillståndsbeslut (underlåtenhet).29
Utöver artikel 9.2 finns det en bestämmelse om tillgång till rätts- lig prövning i artikel 9.3 i Århuskonventionen. Enligt den ska varje part till konventionen se till att den allmänhet som uppfyller eventu- ella kriterier i nationell rätt har rätt att få handlingar och underlåten- heter av personer och myndigheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prövade av domstol eller i administrativ ordning. Artikel 9.3 rör alltså jämfört med artikel 9.2 dessutom handlingar och underlåtenheter av privatpersoner. Enligt det första ledet får en konventionspart sätta upp kriterier för vilka som har rätt att få till- gång till rättslig prövning enligt artikeln. Av det andra ledet framgår den rättsliga prövningens omfattning, dvs. handlingar och under- låtenheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen. Några inskränkningar i rätten till rättslig prövning anges inte.
Till ledning för vad som ska betraktas som lagstiftning relaterad till miljö kan beaktas hur miljöinformation definieras i artikel 2.3.30 Miljöinformation ges här en vid betydelse och innefattar bl.a. [infor- mation om] tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmo- sfär, vatten, jord, mark, landskap, naturområden och biologisk mång- fald, (inbegripet genetiskt modifierade organismer) samt samspelet mellan dessa delar. Därutöver innefattas olika faktorer, verksamheter och åtgärder m.m. som kan påverka miljön. Dessutom innefattas tillståndet för människors hälsa och säkerhet, livsvillkor, kultur-
29Jfr promemorian Århuskonventionen (Ds 2004:29), s. 92.
30Se The Aarhus Convention: An Implementation Guide, s. 50 f.
181
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
miljöer m.m. i den mån de påverkas eller kan påverkas av nämnda verksamheter eller åtgärder eller av tillståndet i miljön.
Den lagstiftning som avses i artikel 9.3 är inte begränsad till lag- stiftning som enligt sin rubrik behandlar miljöfrågor. Det avgörande är i stället om den aktuella bestämmelsen är relaterad till miljön i den breda förståelse av begreppet som redogörs för ovan.31
Ett beslut enligt plan- och bygglagen får vanligtvis överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (13 kap. 8 § PBL jämförd med 42 § FL). För vissa typer av beslut gäller emellertid andra bestämmelser. En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får över- klaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att plan- området får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § PBL (se 13 kap. 12 § PBL). De juridiska personer som avses, i det följande benämnda miljöorganisationer, är sådana som
1.har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
2.inte är vinstdrivande,
3.har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
4.har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksam- heten har allmänhetens stöd.
Europeiska kommissionens kritik och Sveriges svar
Kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 angett att den uppfattar regleringen i plan- och bygglagen som att miljö- organisationer har talerätt endast när det överklagade beslutet för- väntas få negativa effekter på miljön. Enligt kommissionen är detta inte förenligt med direktivet. Kommissionen har även framfört syn- punkter på i vilken utsträckning som underlåtenhet eller passivitet enligt artikel 11 i
Regeringen har i sitt svar på den formella underrättelsen framfört att genomförandet av artikel 11 i
31Jfr besluten rörande Tyskland ACCC/C/2008/3, Österrike ACCC/C/2011/63 och ACCC/C/2010/48, Danmark i ACCC/C/2006/18 och Belgien i ACCC/C/2005/11.
182
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
att avgränsningen av klagorätten till att omfatta en viss ärendetyp inte innebär en otillåten inskränkning av bestämmelsens räckvidd. I svaret konstateras samtidigt att såväl praxis som kommissionens synpunkter talar för att plan- och bygglagens regler om miljöorgani- sationers rätt att överklaga beslut om detaljplaner inte är tillräckligt transparenta, framför allt när det gäller de krav som följer av Århus- konventionen.
Klagorätten för miljöorganisationer bör avse detaljplanebeslut vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
Miljöorganisationers rätt att överklaga beslut enligt plan- och bygg- lagen regleras i 13 kap. 8 och 12 §§ PBL. De får enligt 8 § överklaga beslut som har gått emot organisationen (jfr 42 § FL) och enligt 12 § beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § PBL, dvs.
Enligt förarbetena till den aktuella bestämmelsen är rätten att överklaga begränsad till och aktualiseras vid planläggning för vissa särskilt angivna åtgärder där ett normalt förfarande tillämpas och en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna för
32Jfr t.ex. Högsta domstolens avgörande den 11 mars 2020 i mål nr Ö
183
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
tionen även får överklaga detaljplaner med annat innehåll än det som avses i 4 kap. 34 § PBL.33
Rätten för miljöorganisationer att få överklaga vissa beslut gäller sådana beslut som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i
Enligt
I den nuvarande lydelsen används uttrycket som kan antas med- föra betydande miljöpåverkan. Införandet av uttrycket vars genom- förande kan antas medföra miljöpåverkan innebär att miljöorgani- sationernas klagorätt inte beror på vilken bedömning som kom- munen har gjort eller vilket planförfarande som tillämpats. I stället ska en sådan organisation kunna överklaga alla detaljplaner som av- ser ett
33Jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 21 december 2018 i mål nr P
34Domstolens dom i mål
184
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
bedömt att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, bör detta beviskrav alltid anses vara uppfyllt.
Den uttryckliga klagorätten bör inte omfatta detaljplaner som inte avser ett
Klagorätten bör även omfatta beslut om lov eller förhandsbesked för vissa åtgärder som ska föregås av en bedömning av deras miljöpåverkan
Som redan nämnts ska miljöorganisationer enligt
Mot denna bakgrund bör miljöorganisationer ha en uttrycklig rätt att överklaga beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som innebär att området kan tas i anspråk för, eller som vidtas i ett område som redan är ianspråktaget för, vissa
35Jfr skäl 29 i ingressen till direktiv 2014/52/EU.
36Se
185
Överväganden och förslag |
Ds 2020:19 |
Miljöorganisationernas uttryckliga rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked för vissa
Miljöorganisationernas klagorätt enligt miljöbalken gäller inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt (se 16 kap. 13 § andra stycket miljöbalken). Bestämmelsen i miljöbalken tillkom i samband med att balken trädde i kraft den 1 januari 1999. Av för- arbetena framgår att miljöorganisationerna inte bör ha rätt att över- klaga beslut som rör försvaret då sådana ärenden ofta är av så känslig natur att talerätten inte borde utvidgas i förhållande till vad som gällde när miljöbalken infördes (se prop. 1997/98:45 s. 482). Denna känslighet finns ofta även i beslut om bygglov och detaljplaner som avser totalförsvaret. Motsvarande begränsning i miljöorganisation- ernas uttryckliga rätt att överklaga beslut om bygglov och detalj- planer bör därför införas i plan- och bygglagen.
Ett beslut om bygglov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges (9 kap. 41 a § PBL). Ett sådant beslut kan överklagas enligt 13 kap. 3 § PBL och får laga kraft tre veckor efter den dag då den som överklagar fick del av beslutet, om det inte överklagas (se 44 § FL). Tiden för överklagande av ett beslut om bygglov eller förhands- besked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar (13 kap. 16 § tredje stycket PBL).
186
Ds 2020:19 |
Överväganden och förslag |
Närliggande frågor
Som nämnts i inledningen till detta avsnitt följer av Århuskonven- tionen att talerätten även omfattar enskildas handlingar och under- låtenheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen (jfr artikel 9.3). Att miljöorganisationer kan ha rätt att överklaga hand- lingar och underlåtenheter på den grunden har bekräftats i praxis.
Motsvarande rätt finns inte
När det gäller möjligheten att ingripa mot passivitet, som kommis- sionen uppmärksammar i den formella underrättelsen, finns i detta sammanhang även skäl att nämna möjligheten till dröjsmålstalan. Det gäller om byggnadsnämnden inte har avgjort ett ärende inom sex månader från det att ärendet inleddes, exempelvis när det är fråga om en anmälan från en miljöorganisation (jfr 12 § FL).
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 13 kap. 12 § PBL.
187
7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
7.1Ikraftträdandebestämmelser
Förslag: Förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2021.
Skälen för förslaget: Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt då de är motiverade utifrån att det nuvarande regelverket behöver förtydligas i vissa delar. Detta bedöms vara den 1 juli 2021.
7.2Övergångsbestämmelser
7.2.1Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Förslag: Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, ska fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 juli 2021 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning. Detsamma ska gälla för sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Detta ska dock inte gälla om kommunen i ett visst ärende beslutar annat. Om så sker ska det av planhandlingarna framgå vilka bestämmelser som har tillämpats.
Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, ska fortfarande gälla för ärenden om bygglov och förhands- besked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före den 1 juli 2021. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
189
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
Ds 2020:19 |
Skälen för förslaget
Äldre bestämmelser bör som huvudregel gälla för ett ärende som har påbörjats före ikraftträdandet
Ändringar i plan- och bygglagen tillämpas vanligtvis inte i påbörjade planärenden, eftersom det skulle kunna leda till att redan genomfört arbete i pågående processer blir onyttigt. Äldre bestämmelser bör därför, med vissa undantag, fortfarande gälla för ärenden om detalj- planer och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 juli 2021. Äldre bestämmelser bör även gälla för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestäm- melser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Ett detaljplaneärende bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. Motsvarande bör även gälla i fråga om områdesbestämmelser. I den mån ett detalj- planeärende har inletts med ett planprogram bör ärendet emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (se prop. 2013/14:126 s. 234).
På motsvarande sätt bör äldre bestämmelser som huvudregel fortfarande gälla för ärenden om bygglov och förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.
Vissa ändringar ska även gälla för påbörjade ärenden
Vissa bestämmelser i plan- och bygglagen bör tillämpas direkt vid ikraftträdandet, oberoende av när ett ärende har påbörjats. Det gäller följande bestämmelser:
1.Att detaljplanekravet även ska omfatta en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att området är kan tas i anspråk för eller redan har tagits i anspråk för ett
2.Att miljökonsekvenserna ska redovisas mera utförligt för sådana detaljplaner som medger att planområdet får tas i anspråk för ett
3.Att miljöorganisationer ska få klaga på vissa beslut om detalj- planer, bygglov och förhandsbesked (13 kap. 12 § PBL).
190
Ds 2020:19 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
4.Att regeringen ska få meddela föreskrifter om i vilka fall en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 PBL kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och om undantag från kraven på att kommunen med en detaljplan ska pröva en sådan åtgärd (16 kap.
1§ PBL).
5.Att regeringen ska få meddela föreskrifter om den redovisning som i vissa fall ska ske i ett beslut om lov eller förhandsbesked i fråga om åtgärdens miljöpåverkan enligt 9 kap. 40 a § PBL (16 kap.
7a § PBL).
Förslaget att detaljplanekravet ska omfatta en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan på grund av att området kan tas i anspråk för eller redan har tagits i anspråk för ett
Förslaget att miljökonsekvenserna ska redovisas mera utförligt för sådana detaljplaner som medger att planområdet får tas i anspråk för ett
Förslaget att det uttryckligen ska framgå att vissa miljöorgani- sationer ska få klaga på beslut om att anta, ändra eller upphäva vissa detaljplaner och beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked (punkt 3 ovan) bör även tillämpas i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet, för att säkerställa att miljöorganisationernas tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor är förenlig med
Förslaget att regeringen ska få meddela föreskrifter i vissa ämnen (punkterna 4 och 5 ovan) bör också gälla direkt från ikraftträdandet. Alternativet att bemyndigandena inte skulle gälla redan påbörjade ärenden, skulle kunna leda till att det blir oklart när dessa får tas i anspråk. Behovet av eventuella övergångsbestämmelser när det gäller redan påbörjade ärenden får bedömas i samband med att regeringen utformar de föreskrifter som avses i bemyndigandena (se avsnitt 7.2.2).
191
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
Ds 2020:19 |
Kommunen ska kunna besluta att de nya bestämmelserna ska kunna tillämpas i ett redan påbörjat planärende
Övergångsbestämmelsen att äldre bestämmelser ska tillämpas i på- började planärenden syftar till att förhindra att olägenheter uppstår för kommunen, eftersom nya materiella eller processuella krav kan medföra att redan genomfört arbete i planeringsprocessen måste göras om. I tillämpningen har det emellertid ibland uppstått frågor om vad kommunen kan göra för att komma runt övergångsbestäm- melser av det slag som det nu är fråga om. Det beror på att det ibland kan ta lång tid från det att kommunen beslutar att en detaljplan ska tas fram, tills det egentliga planarbetet inleds. Om kommunen enbart har beslutat att en detaljplan ska tas fram utan att vidta några ytterligare beredningsåtgärder, innebär det ju egentligen inga prak- tiska svårigheter för kommunen att anpassa förfarandet till de bestämmelser som gäller vid den tidpunkt när arbetet i praktiken inleds. Tvärtom kan det medföra svårigheter för den enskilde plane- raren när olika versioner av plan- och bygglagen behöver tillämpas parallellt i olika ärenden. Det har förekommit att kommunen formellt avslutar ett planärende för att omedelbart besluta om ett nytt plan- uppdrag, enbart i syfte att komma runt de övergångsbestämmelser som egentligen är avsedda att ta till vara kommunens intressen. Det ligger vanligtvis inte heller i någon annans intresse att hålla fast vid äldre bestämmelser i ett specifikt ärende.
Mot denna bakgrund bör det vara möjligt för kommunen att besluta att de ändrade bestämmelserna i plan- och bygglagen ska kunna tillämpas i ett redan påbörjat ärende om detaljplan eller områdesbestämmelser. Eftersom förutsättningarna för ett sådant beslut beror på omständigheterna i det enskilda fallet, bör det handla om ett förfarandebeslut som fattas under planprocessen. Avsikten är att beslutet ska kunna fattas i ett tidigt skede, innan några formella beredningsåtgärder har vidtagits. Har samråd eller granskning redan skett, får förutsättningarna för att åsidosätta övergångsbestämmel- sen bedömas i det enskilda fallet.
Beslutet bör kunna fattas på tjänstemannanivå. Om kommunen beslutar att de nya bestämmelserna ska tillämpas i ett ärende som har påbörjats före ikraftträdandet, bör det emellertid finns ett krav på att det även ska framgå av planhandlingarna vilka bestämmelser som har tillämpats. Det kan exempelvis uttryckas som att i ärendet tillämpas
192
Ds 2020:19 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
plan- och bygglagen (2010:900) med ändringar till och med SFS 2021:000. En sådan upplysning bör även underlätta tillämpningen för andra aktörer, exempelvis för länsstyrelsen eller en domstol som ska pröva ett överklagande av kommunens beslut.
Eftersom det handlar om ett förfarandebeslut kan beslutet att inte överklagas särskilt, utan eventuella invändningar mot kom- munens beslut får prövas i anslutning till kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelserna. Något behov av att särskilt reglera den frågan bedöms inte finnas.
7.2.2Förslaget till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)
Förslag: Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 3 a §, ska fort- farande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestäm- melser som har påbörjats före den 1 juli 2021. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Detta ska dock inte gälla om kommunen med stöd av punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2021:000) om ändring i plan- och bygglagen för ett visst ärende har beslutat att äldre bestämmelser inte ska tillämpas, trots att ärendet har påbörjats före den 1 juli 2021.
Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b §, ska fortfarande gälla för ärenden om bygglov och förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före den 1 juli 2021. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande och över- prövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Skälen för förslaget
Äldre bestämmelser bör som huvudregel gälla för ett ärende som har påbörjats före ikraftträdandet
I linje med vad som har anförts i avsnitt 7.2.1 bör ändringar i plan- och byggförordningen vanligtvis inte tillämpas i redan påbörjade planärenden, eftersom det skulle kunna leda till att redan genomfört
193
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
Ds 2020:19 |
arbete i pågående processer blir onyttigt. Äldre bestämmelser bör därför, med vissa undantag, fortfarande gälla för ärenden om detalj- planer och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 juli 2021. Äldre bestämmelser bör även gälla för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestäm- melser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. På motsvarande sätt bör äldre bestämmelser som huvudregel fortfarande gälla för ärenden om bygglov och förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.
Vissa ändringar ska även gälla för påbörjade ärenden
Vissa bestämmelser i plan- och byggförordningen bör tillämpas direkt vid ikraftträdandet, oberoende av när ärendet har påbörjats. Det gäller följande bestämmelser:
1.Att länsstyrelsen ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan (2 kap. 3 a § PBF).
2.Att det trots bestämmelserna i 4 kap. 2 § första stycket 3 PBL inte ska krävas en detaljplan för en åtgärd som kräver bygglov på grund av att området kan tas i anspråk eller redan har tagits i anspråk på visst sätt (2 kap. 4 b § PBF).
Förslaget att länsstyrelsen ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett planbeslut (punkten 1 ovan), bör gälla i redan påbörjade ärenden. Anledningen är att de intressen som ligger bakom kravet i MKB- direktivet även gör sig gällande i redan påbörjade ärenden.
Förslaget om vissa undantag från detaljplanekravet (punkt 2 ovan), bör även gälla i redan påbörjade ärenden om bygglov och för- handsbesked. Förslaget hänger samman med att även detaljplane- kravet föreslås gälla i redan påbörjade ärenden (se avsnitt 7.2.1). Eftersom det i praktiken innebär en lättnad när detaljplanekravet prövas, bör ändringen tillämpas även i redan påbörjade ärenden om bygglov och förhandsbesked.
194
Ds 2020:19 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
Övergångsbestämmelserna ska inte gälla i ett redan påbörjat planärende, om kommunen har beslutat så enligt plan- och bygglagen
I avsnitt 7.2.1 har föreslagits att kommunen ska kunna besluta att de bestämmelser i plan- och bygglagen som föreslås i denna prome- moria ska tillämpas i ett redan påbörjat planärende. Om kommunen fattar ett sådant beslut, är det lämpligt att beslutet med automatik även omfattar de ändringar som föreslås i plan- och byggförord- ningen. Av övergångsbestämmelserna bör därför framgå att den generella föreskriften att äldre bestämmelser ska tillämpas för redan påbörjade ärenden, inte ska gälla om kommunen med stöd av över- gångsbestämmelserna till lagen om ändring i plan- och bygglagen för ett visst ärende har beslutat att äldre bestämmelser inte ska tillämpas.
195
8 Konsekvenser
8.1Övergripande om konsekvensutredningen
I det följande lämnas en övergripande beskrivning av konsekvens- utredningen och förslagen i denna promemoria, i linje med vad som ska framgå av en sådan utredning enligt
En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Förslagen i denna promemoria motiveras av att Europeiska kommis- sionen i en formell underrättelse har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört
En beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om regleringen inte kommer till stånd
Genom att regleringen i allt väsentligt styrs av bindande krav i MKB- direktivet är utrymmet för alternativa lösningar litet. Som redovisats i avsnitt 6.1.1 skulle direktivet i de aktuella delarna åtminstone i teorin i stället kunna genomföras i exempelvis miljöbalken. En sådan lösning skulle emellertid leda till oönskade konsekvenser i form av ett ökat antal dubbelprövningar och en minskad kommunal själv- styrelse.
Även om förslagen i denna promemoria i allt väsentligt handlar om att förtydliga redan gällande bestämmelser får kommissionens kritik förstås som att det finns brister i hur Sverige har valt att genomföra
197
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
denna promemoria inte genomförs och kommissionen vidhåller sin uppfattning att genomförandet i plan- och bygglagen inte är fullgott, kan kommissionen gå vidare med ett s.k. motiverat yttrande, dvs. en formell uppmaning att följa
Mot denna bakgrund är det angeläget att de föreslagna författ- ningsändringarna genomförs.
Uppgifter om vilka som berörs av regleringen
Förslagen i promemorian berör framför allt kommunerna. I viss mån berörs även länsstyrelserna, mark- och miljödomstolarna, Natur- vårdsverket, Boverket och den som ansöker om bygglov för ett
Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse med alternativen
De kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen med- för beskrivs i avsnitt
En bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av anslutningen till EU
Den reglering som föreslås i denna promemoria bedöms vara fören- lig med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.
198
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
Regleringen bedöms inte gå utöver de skyldigheter som följer av medlemskapet.
Behov av särskilda hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser
Mot bakgrund av att detta lagstiftningsärende motiveras av ett över- trädelseärende bör de föreslagna ändringarna träda i kraft så snart som möjligt.
Eftersom förslagen berör såväl kommuner som enskilda är det lämpligt att Boverket ger vägledning till dessa om innebörden av de föreslagna bestämmelserna. Boverket har redan i dag i uppdrag att ge råd och stöd om tillämpningen av plan- och bygglagen (se 8 kap. 19 § första stycket PBF). Något behov av ytterligare informations- insatser, utöver den skyldighet som redan finns för Boverket, finns inte. Däremot kan det finnas behov av att Naturvårdsverket och Boverket samverkar när vägledningen tas fram, i den mån denna även omfattar reglerna i miljöbedömningsförordningen.
Övrigt
Redovisningen av konsekvenser för kommuner och regioner, redo- visas i avsnitt 8.2 och 8.3 (jfr 8 § förordningen om konsekvensutred- ning vid regelgivning). Redovisningen av konsekvenser för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt, redovisas i avsnitt 8.5 (jfr 7 § samma förordning).
8.2Konsekvenser för kommuner
I avsnitt 6.1.1 görs bedömningen att de krav på miljöbedömning av vissa projekt i
199
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
I avsnitt 6.1.2 föreslås att kravet på detaljplan ska vara kopplat till om området kan tas i anspråk för eller redan har tagit i anspråk för ett industriområde, i stället för industriändamål. Förslaget medför att en kommun i något färre fall än i dag kan behöva detaljplanelägga olika industriverksamheter, vilket förenklar för kommunen. Förslaget påverkar inte kommunens möjlighet att styra bebyggelseutveck- lingen, eftersom kommunen även i fortsättningen kan detaljplane- lägga områden i samma utsträckning som i dag.
I avsnitt 6.1.3 föreslås att de termer som används för kravet på detaljplan i några fall ska samordnas med kraven på bygglov. Sam- ordningen innebär bl.a. att det blir tydligare att det krävs bygglov för enstaka skidbackar även om det inte byggs någon skidlift, och vice versa. Förslaget innebär att byggnadsnämnden i marginellt fler fall kan få handlägga ansökningar om bygglov för sådana åtgärder. Byggnadsnämnden har dock möjlighet att ta ut en avgift för ansök- ningar om lov och förhandsbesked. Förslaget bör därför inte ha annat än försumbar påverkan på nämndens verksamhet.
Förslagen innebär vidare att kravet på bygglov för småbåts- hamnar i stället ska gälla hamnar för fritidsbåtar. Därmed kommer det inte längre krävas bygglov för fiskehamnar. Med tanke på att det är ovanligt att det byggs nya fiskehamnar får förslaget ingen reell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Eftersom fiskehamnar är anmälningspliktiga enligt miljöbalken kommer kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd även i fortsättningen ha möjlighet att påverka etableringen av nya fiskehamnar. Kommunen har även möjlighet att styra etableringen genom detaljplaneläggning.
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.1 föreslås att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla de uppgifter som behövs för att åtgärdens miljö- påverkan ska kunna bedömas, om ansökan avser ett
200
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
gäller
I avsnitt 6.2.2 föreslås att detaljplanekravet även ska omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för ett
I avsnitt 6.2.3 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
201
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
I avsnitt 6.2.4 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om när ett byggnadsverk eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i fråga om sådana
I avsnitt 6.2.5 föreslås att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen för byggnadsnämndens bedöm- ning om varför en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, i de fall beslutet avser ett
I avsnitt 6.2.6 föreslås att det meddelande som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när byggnadsnämnden har gett lov eller positivt förhandsbesked, även ska innehålla en upplysning om huru-
202
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
vida åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om byggnadsnämnden har gjort en sådan bedömning avseende ett
Även beslut om att vägra lov eller ge negativt förhandsbesked ska enligt förslaget kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar, om utgången beror på att ett
Förslag som avser detaljplaner
I avsnitt 6.3.1 föreslås att kommunens undersökning av om genom- förandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljö-
203
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
påverkan inte bara ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljö- balken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Enligt förslaget ska undersökningen även ske på det sätt som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av plan- och bygglagen, när kommunen tar fram en detaljplan som medger att planområdet tas i anspråk för ett
Vidare föreslås att om undersökningen avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska kommunen vid sin bedömning av planens miljöpåverkan även ta hänsyn till resultatet av den förstnämnda bedömningen. Förslaget innebär att kommunen kan behöva ta ytterligare hänsyn, utöver de krav som gäller i dag. Det kan exempelvis gälla en detaljplan för en campingplats som läns- styrelsen redan har miljöbedömt enligt bestämmelserna om Natura
I avsnitt 6.3.2 föreslås ett förtydligande som innebär att kom- munens redovisning av miljökonsekvenser ska innehålla viss ytter- ligare information, om genomförandet av detaljplanen kan antas påverka miljön i ett Natura
I avsnitt 6.3.3 föreslås att bestämmelserna om vad kommunen ska redovisa under samrådet ska samlas i en paragraf, vilket medför att
204
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
blir tydligare vad som ska redovisas under ett samråd. Ändringen bör förenkla kommunernas tillämpning av plan- och bygglagen.
I avsnitt 6.3.4 föreslås att kommunen så snart som möjligt ska underrätta Naturvårdsverket, när samråd ska ske med ett annat land om en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Förslaget bör göra det lättare för den som hand- lägger ett detaljplaneärende att överblicka hur plan- och bygglagen förhåller sig till bestämmelserna om gränsöverskridande samråd i miljöbalken. Därigenom bör kommunen ges bättre förutsättningar att genomföra planprocessen korrekt, vilket bör gynna kommunen.
I avsnitt 6.3.5 föreslås att samrådstiden för ett detaljplaneförslag vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska vara minst 30 dagar, samtidigt som granskningstiden ska vara tre veckor i stället för 30 dagar. Förslaget bör ha begränsad betydelse för kommunerna, eftersom den totala handläggningstiden inte på- verkas.
I avsnitt 6.3.6 föreslås att kommunen under samrådet ska redo- visa sådana synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser som kom- munen har tagit emot under ett avgränsningssamråd. Förslaget med- för en tillkommande uppgift, om än av begränsad omfattning. I någon mån kan förslaget tänkas leda till att länsstyrelsen formaliserar sina yttranden i högre grad jämfört med vad som är fallet i dag, när det blir tydligare att kommunen ska offentliggöra den dialog om avgränsningen av miljökonsekvenser som sker inför ett plansamråd. En högre grad av formella yttranden kan i viss utsträckning tänkas inverka negativt på informationsutbytet mellan länsstyrelsen och kommunen. I och med att det inte är närmare reglerat hur avgräns- ningssamrådet ska genomföras skiljer sig formerna åt såväl mellan länsstyrelserna som i kontakterna med enskilda kommuner. Det medför även att förslagets konsekvenser kommer att variera mellan och inom länen.
I avsnitt 6.3.7 föreslås att innehållet i den kungörelse som inför ett plansamråd ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning ska kompletteras så att innehållet motsvarar kraven i
205
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
munens kostnader för detaljplaneprocessen. Jämfört med kommun- ens totala kostnader för detaljplaneprocessen får de kostnader som förslaget kan ge upphov till anses vara försumbara.
I avsnitt 6.3.8 föreslås att den information som kommunen ska tillhandahålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats när flertalet av de aktörer som kommunen ska samråda med ges tillfälle till samråd. Den information som kommunen under granskningstiden ska hålla tillgänglig för alla som vill granska planförslaget ska även finnas på kommunens webbplats. Skyldigheterna gäller inte fastighetsförteckningen eller om det skulle strida mot lag eller annan författning att hålla uppgifterna tillgängliga. Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, tillhandahåller nästan alla kommuner planförslaget och planerings- underlag m.m. på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle således inte innebära något betydande merarbete för kommunerna. Att det nu föreslås att det uttryckligen ska framgå av plan- och bygglagen att skyldigheten att redovisa och hålla information tillgänglig inte gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan för- fattning bör leda till att det blir lättare för kommunen att göra rätt.
I avsnitt 6.3.9 föreslås att redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden inte längre ska ske i plan- beskrivningen. Det är oklart i vilken utsträckning som kommunerna i praktiken har redovisat det som framkommit i samråden i plan- beskrivningen. Många kommuner har sannolikt uppfattat plan- och bygglagens krav på att de synpunkter som framkommer under sam- rådet och granskningen ska redovisas i samrådsredogörelsen respek- tive granskningsutlåtandet som speciallag (lex specialis) i förhållande till bestämmelsen i miljöbalken, och därmed avstått från att redovisa det som framkommit i samråden i planbeskrivningen. Att kravet avskaffas bör därmed inte ge några reella konsekvenser för kommun- ens redovisning.
Av förslaget framgår vidare att det uttryckligen ska framgå att granskningsutlåtandet ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet. Att informationen bör kunna hållas kortfattad medför att de konse- kvenser som kravet medför för kommunerna är av begränsad om- fattning.
I avsnitt 6.3.10 föreslås att kommunen, när granskningsutlåtan- det finns tillgängligt, ska dels i en underrättelse på anslagstavlan
206
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
informera om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, dels under minst tre veckors tid hålla granskningsutlåtandet tillgängligt på kommunens webbplats. Skyldigheten att hålla granskningsutlåt- andet tillgängligt ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Förslaget medför en tillkommande uppgift för kommunen som är av begränsad omfattning. Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, tillhandahåller många kommuner redan i dag gransk- ningsutlåtandet på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle således inte innebära något betydande merarbete för dessa kommuner.
I avsnitt 6.3.11 föreslås att kommunen, när detaljplanen har an- tagits, i en underrättelse på sin anslagstavla ska informera om antag- andet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgäng- ligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörel- sen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på kommunens webbplats. Skyldigheten att hålla infor- mation tillgänglig ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Även om det inte finns något ut- tryckligt krav på det, tillhandahåller många kommuner redan i dag sådana handlingar på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle så- ledes inte innebära något betydande merarbete för dessa kommuner. För övriga kommuner medför förslaget en tillkommande arbets- uppgift som är av begränsad omfattning.
I avsnitt 6.3.12 föreslås att länsstyrelsen ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet, när kommunen antar, ändrar eller upphäver en detaljplan. Förslaget får inga konsekvenser för kommunerna.
I avsnitt 6.3.13 föreslås att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kom- munens ställningstagande, om kommunen redovisat att den avsett att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning. Många kommuner dokumenterar redan i dag skälen till att avbryta en detaljplaneläggning. Mot den bakgrunden bör den föreslagna skyldigheten i praktiken inte medföra något merarbete för dessa kommuner.
207
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
Tillgången till rättslig prövning
I avsnitt 6.4 föreslås förtydligade bestämmelser om att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detalj- plan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB- projekt. För det andra gäller det beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som innebär att området kan tas i anspråk för, eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, vissa
Kommunerna bedöms inte påverkas av förslaget på något särskilt sätt av förslaget, annat än att det blir tydligare för byggnadsnämnden att miljöorganisationer har rätt att överklaga vissa beslut om lov och förhandsbesked.
Den kommunala självstyrelsen
Flera av de förslag som redovisas i denna promemoria innebär nya åligganden för kommunerna, vilket innebär en minskning av den kommunala självstyrelsen.
Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Förslagen i denna promemoria är ett led i genomförandet av
Förslaget att detaljplanekravet ska gälla industriområden i stället för industriändamål (avsnitt 6.1.2) innebär att kommunens skyldig- heter minskar och därigenom en ökning av den kommunala själv- styrelsen.
208
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
De finansiella konsekvenserna för kommunen
Flera av förslagen i promemorian innebär delvis nya uppgifter för kommunerna. Därmed omfattas regleringen av den kommunala finansieringsprincipen. Finansieringsprincipen omfattar statligt be- slutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet.
Det merarbete som förslagen i promemorian kan antas medföra i det enskilda planärendet kan antas vara av begränsad omfattning. I förhållande till kommunens totala arbete med att ta fram en detalj- plan bör de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna således vara försumbara. Kommunerna har dessutom möjlighet att ta ut avgifter för de arbetsuppgifter som tillkommer. Byggnadsnämnden får exempelvis ta ut avgifter för beslut om lov och förhandsbesked (12 kap. 8 § PBL). Nämnden får även ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad (12 kap. 9 § PBL). Genom att kommunerna kan justera sina taxor kan förslagen således bli kostnadsneutrala för kommunerna.
8.3Konsekvenser för regioner
Konsekvenserna av förslagen i denna promemoria bedöms vara av ringa betydelse för regionerna. Regionerna agerar i vissa fall som byggherre och påverkas då på samma sätt som andra byggherrar, se under avsnitt 8.5.
8.4Konsekvenser för staten
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.5 föreslås att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen för byggnadsnämndens bedömning om varför en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan, i de fall beslutet avser ett
209
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
snittet kan det vara lämpligt att Boverket eller Naturvårdsverket tar fram vägledning för hur sådana motiveringar lämpligen kan utformas, vilket kan förväntas medföra visst arbete för dessa myndigheter.
I avsnitt 6.2.6 föreslås att det meddelande som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar när byggnadsnämnden har gett lov eller positivt förhandsbesked även ska innehålla en upplysning om huru- vida åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om byggnadsnämnden har gjort en sådan bedömning avseende ett MKB- projekt. Även ett beslut om att vägra lov eller ge negativt förhands- besked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar, om utgången beror på att ett
Förslag som avser detaljplaner
I avsnitt 6.3.4 föreslås att kommunen så snart som möjligt ska underrätta Naturvårdsverket, när samråd ska ske med ett annat land om en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Förslaget bör göra det lättare för Naturvårds- verket att fullgöra sina skyldigheter enligt 23 och 24 §§ MBF.
I avsnitt 6.3.5 föreslås att samrådstiden för detaljplaneförslag vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska vara minst 30 dagar, samtidigt som granskningstiden ska vara tre veckor i stället för 30 dagar. Förslaget bör göra det lättare för läns- styrelserna att sköta den inomstatliga förankringsprocessen (jfr 2 kap. 1 och 3 §§ PBF) inom den angivna tiden.
I avsnitt 6.3.6 föreslås att kommunen under samrådet av en detalj- plan ska redovisa sådana synpunkter på omfattningen och detaljer- ingsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser som den har tagit emot under ett avgränsningssamråd. Förslaget kan antas leda till att länsstyrelsen formaliserar sina yttranden i högre grad jämfört med vad som är fallet i dag, till följd av att det blir tyd-
210
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
ligare att kommunen ska offentliggöra den dialog om avgränsningen av miljökonsekvenser som sker inför ett plansamråd. En högre grad av formella yttranden kan i viss utsträckning tänkas inverka negativt på informationsutbytet mellan länsstyrelsen och kommunen. I och med att det inte är närmare reglerat hur avgränsningssamrådet ska genomföras skiljer sig formerna åt såväl mellan länsstyrelserna som i kontakterna med enskilda kommuner. Det medför även att för- slagets konsekvenser kommer att variera mellan länsstyrelserna och inom länen.
I avsnitt 6.3.8 föreslås att den information som kommunen ska tillhandahålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats när flertalet av de aktörer som kommunen ska samråda med ges tillfälle till samråd. Även den information som kommunen under granskningstiden ska hålla tillgänglig för alla som vill granska planförslaget ska finnas på kommunens webbplats. För- slagen bör göra det lättare för statliga myndigheter att ta del av hand- lingarna. Det kan även tänkas underlätta länsstyrelsens arbete genom att behovet av att sända vidare handlingar per post – i den mån detta fortfarande förekommer – i praktiken bör upphöra.
I avsnitt 6.3.11 föreslås att kommunen, när detaljplanen har an- tagits, under minst tre veckors tid ska hålla planen, planbeskriv- ningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett proto- kollsutdrag med beslutet tillgängliga på kommunens webbplats. Förslaget bör göra det lättare för statliga myndigheter att ta del av handlingarna.
I avsnitt 6.3.12 föreslås att länsstyrelsen ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet, när kommunen antar, ändrar eller upphäver en detaljplan. Förslaget innebär en tillkommande arbetsuppgift för länsstyrelsen. Förslaget underlättar för bl.a. försvarsinspektören för hälsa och miljö, Skogsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten att få kännedom om sådana planbeslut som kan ha betydelse för deras verksamhet.
Tillgången till rättslig prövning
I avsnitt 6.4 föreslås förtydligade bestämmelser om att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt
211
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detalj- plan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB- projekt. För det andra gäller det beslut att ge lov eller positivt för- handsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som innebär att om- rådet kan tas i anspråk för, eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, vissa
Förslaget har viss betydelse för domstolarna och länsstyrelserna i arbetet med att handlägga överklagade beslut enligt plan- och bygg- lagen. Genom att klagorätten framgår direkt av lag bör det bli lättare för länsstyrelsen eller domstolen att bedöma om ärendet eller målet ska prövas i sak, i stället för – som enligt nuvarande praxis – att genom en konventionsenlig tolkning av Århuskonventionen komma fram till att miljöorganisationen har talerätt. Förslaget påverkar emellertid inte antalet överklagade mål eller ärenden, eftersom det redan i praxis har slagits fast att miljöorganisationer har rätt att klaga på de beslut som det nu är fråga om.
Övriga förslag
Staten agerar i vissa fall som byggherre och påverkas då på samma sätt som andra byggherrar, se under avsnitt 8.5.
Konsekvenserna av de förslag som inte har nämnts i det före- gående bedöms vara av ringa betydelse för staten.
Statsfinansiella konsekvenser
Förslagen i denna promemoria kan antas vara kostnadsneutrala för staten.
Om förslagen inte genomförs, finns en viss risk för att kommis- sionen går vidare med ett överträdelseärende och överlämnar ärendet
212
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
till
8.5Konsekvenser för företag
Förslagen i denna promemoria får främst konsekvenser för företag som agerar som planintressenter, dvs. sådana företag som tar initiativ till detaljplaneläggning och som kan ha nytta av planläggningen, eller byggherrar, dvs. den som för egen räkning utför eller låter utföra
I avsnitt 6.1.2 föreslås att kravet på detaljplan ska vara kopplat till om området kan tas i anspråk eller redan har tagits i anspråk för ett industriområde i stället för industriändamål. Förslaget medför att en kommun i något färre fall än i dag behöver planlägga för olika industriverksamheter. Förslaget bör leda till minskade kostnader för företag som bedriver verksamhet som kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken, och som med nu gällande lag- stiftning får kostnader för miljöbedömningar enligt såväl plan- och bygglagen som miljöbalken.
I avsnitt 6.1.3 föreslås att de termer som används för kravet på detaljplan i några fall ska samordnas med kraven på bygglov. Sam- ordningen innebär bl.a. att det blir tydligare att det krävs bygglov för enstaka skidbackar även om det inte byggs någon skidlift, och vice versa. Förslaget leder till att det kan krävas bygglov i något fler fall. Förslaget berör främst företag som driver skidanläggningar. Enligt den normaltaxa som Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram debiteras kostnaden för skidbackar för nedlagd tid i ärendet. Den tid som krävs i respektive ärende kan variera väsentligt beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Det är därmed svårt att med någon större säkerhet uttala sig om vilka kostnader som kan uppstå för de företag som påverkas av förslaget. Dessa företag får även kost- nader för att ta fram de underlag som kan behövas. Sådana underlag
213
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
kan i viss utsträckning även behövas enligt gällande rätt, exempelvis vid samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.
Förslagen innebär vidare att kravet på bygglov för småbåts- hamnar i stället ska gälla hamnar för fritidsbåtar. Därmed kommer det inte längre krävas bygglov för fiskehamnar. Förslaget underlättar för företag som etablerar fiskehamnar.
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.1 föreslås att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla de uppgifter som behövs för att åtgärdens miljö- påverkan ska kunna bedömas, om ansökan avser ett
För att kravet ska gälla förutsätts att åtgärden inte omfattas av ett undantag från kravet på att vissa åtgärder ska regleras med detaljplan eller att ansökan avser en åtgärd som innebär en ändring av ett MKB- projekt som är av sådant slag att åtgärden kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. I och med att förslaget enbart gäller MKB- projekt som inte omfattas av ett undantag från detaljplanekravet bör kravet i praktiken endast omfatta ett begränsat antal ansökningar varje år.
I avsnitt 6.2.2 föreslås att detaljplanekravet även ska omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för ett
I avsnitt 6.2.3 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
214
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
sätt. Förslaget bör leda till att merparten av alla ansökningar om bygglov och förhandsbesked inte berörs av den ändring av detalj- planekravet som föreslås i avsnitt 6.2.2. Det bör underlätta för före- tagen.
I avsnitt 6.2.5 föreslås att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen för byggnadsnämndens bedöm- ning om varför en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, i de fall beslutet avser ett
I avsnitt 6.2.6 föreslås att det meddelande som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar när byggnadsnämnden har gett lov eller positivt förhandsbesked även ska innehålla en upplysning om huru- vida åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om byggnadsnämnden har gjort en sådan bedömning avseende ett
Konsekvenserna av de förslag som inte har nämnts i det före- gående bedöms vara av ringa betydelse för företagen.
Förslag som avser detaljplaner
De förslag som redovisas i avsnitt 6.3 kan i viss mån påverka kost- naden för att ta fram en detaljplan, vilket kan påverka företag som kommer överens med en kommun om att upprätta en detaljplan. Sett till den totala kostnaden för planläggningen bör dock de tillkom- mande kostnaderna vara av begränsad omfattning.
I avsnitt 6.3.13 föreslås att ett beslut att inte anta, ändra eller upp- häva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommun- ens ställningstagande, om kommunen har redovisat att den avsett att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning. För-
215
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
slagen bör leda till att ett företag som ingått ett exploateringsavtal eller förhandlar om en markanvisning i vissa fall får en tydligare motivering till varför kommunen avbryter en pågående planlägg- ning. Många kommuner dokumenterar emellertid redan i dag skälen till att avbryta en detaljplaneläggning. Mot den bakgrunden bör den föreslagna skyldigheten i praktiken ha begränsad betydelse för berörda företag.
Tillgången till rättslig prövning
I avsnitt 6.4 föreslås förtydligade bestämmelser om att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Förslagen bör ha en mycket liten praktisk betydelse för företagen.
De företag som kan komma att beröras av förslagen
Av 7 § förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att om en reglering kan få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen, i den omfattning som är möjlig, innehålla en beskrivning av vissa sådana förutsättningar.
I SCB:s företagsregister finns 503 företag registrerade inom näringsgrenen utvecklare av byggprojekt
Mot bakgrund av att förutsättningarna i det enskilda fallet kan variera stort är det svårt att närmare precisera vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen inne- bär för företagens administrativa kostnader, respektive vilka andra
1SCB:s företagsregister, uppgifterna uppdaterade den 3 december 2019.
216
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen. Där- emot finns det inte skäl att tro att förslaget medför några föränd- ringar av betydelse i verksamheten som företagen kan behöva anpassa sig till på grund av den föreslagna regleringen.
Övrigt
Den föreslagna regleringen bör inte ha någon väsentlig påverkan på konkurrensförhållandena för företagen.
Något behov av att ta särskild hänsyn till små företag vid regler- nas utformning, på det sätt som avses i förordningen om konse- kvensutredning vid regelgivning, finns inte.
Företag kan även påverkas av den föreslagna regleringen i egen- skap av grannar. För förslagens konsekvenser i detta avseende, se avsnitt 8.6.
8.6Konsekvenser för enskilda
Förslagen påverkar enskilda i olika avseenden, framför allt i egenskap av grannar, bostadssökare och byggherrar.
Grannar
I avsnitt 6.2.1 föreslås att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla de uppgifter som behövs för att åtgärdens miljö- påverkan ska kunna bedömas, om ansökan avser ett
I avsnitt 6.2.5 föreslås att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen till byggnadsnämndens bedöm- ning att en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betyd-
217
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
ande miljöpåverkan, i de fall beslutet avser ett
I avsnitt 6.2.6 föreslås att även beslut om att vägra lov eller ge negativt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar, om utgången beror på att ett
Förslaget att samrådstiden ska vara minst 30 dagar, när det är fråga om ett förslag till detaljplan vars genomförande kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan (se avsnitt 6.3.5), bör göra det lättare för enskilda att lämna synpunkter under samrådstiden, exem- pelvis om den enskilde är bortrest under en del av samrådstiden. Eftersom det ofta är lättare för kommunen att ta hänsyn till syn- punkter som lämnas tidigt under planprocessen bör enskilda få bättre förutsättningar att få gehör för sina synpunkter, jämfört med om den enskilde i stället lämnar sina synpunkter först under gransk- ningstiden. I praktiken handlar det emellertid om små justeringar vars betydelse inte bör överskattas.
I avsnitt 6.3.6 föreslås att kommunen under samrådet av en detalj- plan ska redovisa sådana synpunkter på omfattningen och detaljer- ingsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser som kommunen har tagit emot under ett avgränsningssamråd. För-
218
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
slaget medför att det blir lättare för grannar att ta del av vilka syn- punkter som länsstyrelsen och andra expertmyndigheter har fram- fört på redovisningen av miljökonsekvenser.
Även förslagen om att planhandlingar och annan information under detaljplaneprocessen ska publiceras på kommunens webbplats (se förslagen i avsnitt 6.3.8, 6.3.10 och 6.3.11) bör göra det lättare för grannar och andra enskilda att följa handläggningen av ett detalj- planeärende.
Bostadssökare
Förslag som fördyrar detaljplaneprocessen eller gör det dyrare att söka bygglov kan i viss mån påverka kostnaden för den som köper eller hyr en bostad (jfr avsnitt 8.8). Förslagen i denna promemoria kan således leda till ökade kostnader för boendet. Det handlar emel- lertid om kostnadsökningar som är så små att de i sammanhanget bör vara försumbara för den enskilde.
Byggherrar
Enskilda agerar i vissa fall som byggherre och kan då påverkas på samma sätt som andra byggherrar, se under avsnitt 8.5. I praktiken förekommer det emellertid endast i undantagsfall att enskilda fysiska personer söker bygglov för en åtgärd som kommer att omfattas av de regler som det nu är fråga om. Förslagen bör därför ha liten betyd- else för enskilda byggherrar.
Övrigt
Konsekvenserna av de förslag som inte har nämnts i det föregående bedöms vara av ringa betydelse för enskilda.
219
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
8.7Konsekvenser för miljön
I avsnitt 6.1.2 föreslås att kravet på detaljplan ska vara kopplat till om området kan tas i anspråk eller redan har tagits i anspråk för ett industriområde, i stället för industriändamål. Förslaget kan antas medföra en minskning av antalet dubbelprövningar som i dag sker till följd av att miljökonsekvenserna ska beskrivas inom ramen för såväl en detaljplaneprocess som en tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Den minskade dubbelpröv- ningen bör dock inte leda till ett sämre miljöskydd. Tvärtom kan detaljplanekravet för industriområden som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan leda till ett bättre miljöskydd, när det blir tydligt att även industriområden som kanske tidigare inte har miljö- bedömts kan behöva genomgå en miljöbedömning. Det gäller exempelvis industriområden för lager- eller speditionsverksamhet, där det tidigare har varit otydligt om de omfattats av krav på att miljökonsekvenserna ska ha den omfattning som följer av MKB- direktivet.
I avsnitt 6.1.3 föreslås att de termer som används för kravet på detaljplan i några fall ska samordnas med kraven på bygglov. Sam- ordningen innebär bl.a. att det blir tydligare att det krävs bygglov för enstaka skidbackar även om det inte byggs någon skidlift, och vice versa. Ändringen bör leda till att fler skidbackar och liftar prövas enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen, vilket bör vara positivt för miljön.
Förslagen innebär vidare att kravet på bygglov för småbåtshamnar i stället ska gälla hamnar för fritidsbåtar. Därmed kommer det inte längre att krävas bygglov för fiskehamnar. Eftersom fiskehamnar är anmälningspliktiga enligt miljöbalken kommer miljö- och hälso- skyddsnämnden fortsatt säkerställa att etableringen av fiskehamnar sker på ett sätt som är godtagbart från miljöskyddssynpunkt. Med tanke på att det är ovanligt att det byggs nya fiskehamnar bör för- slaget emellertid i praktiken ha liten påverkan på miljön.
220
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.1 föreslås att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla de uppgifter som behövs för att åtgärdens miljöpåver- kan ska kunna bedömas, om ansökan avser ett
I avsnitt 6.2.5 föreslås att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen för byggnadsnämndens bedöm- ning om varför en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, i de fall beslutet avser ett
Förslag som avser detaljplaner
I avsnitt 6.3.2 föreslås ett förtydligande som innebär att kommunens redovisning av miljökonsekvenser i en planbeskrivning ska innehålla viss information, om genomförandet av detaljplanen kan antas på- verka miljön i ett Natura
221
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
I avsnitt 6.3.4 föreslås att kommunen så snart som möjligt ska underrätta Naturvårdsverket, när samråd ska ske med ett annat land om en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Förslaget bör leda till att gränsöverskridande samråd i fler fall genomförs på ett korrekt sätt. Att myndigheter och den berörda allmänheten i ett angränsande land ges förutsättningar att delta i samråd avseende en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bör leda till att konsekvenserna för miljön i det andra landet identifieras och beskrivs på ett bättre sätt. Att sådana gränsöverskridande samråd genomförs på ett ändamålsenligt sätt bör således vara positivt från miljösynpunkt.
Förslagen att planhandlingar och annan information under detalj- planeprocessen ska publiceras på kommunens webbplats (se försla- gen i avsnitt 6.3.8, 6.3.10 och 6.3.11) bör göra det lättare för miljö- organisationer och enskilda att följa handläggningen av ett detalj- planeärende. Det bör i sin tur vara positivt för miljön.
Tillgången till rättslig prövning
I avsnitt 6.4 föreslås förtydligade bestämmelser om att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detalj- plan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB- projekt. För det andra gäller det beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som innebär att om- rådet kan tas i anspråk för, eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, vissa
Den föreslagna bestämmelsen säkerställer att miljöorganisationer får överklaga beslut i den utsträckning som följer av
222
Ds 2020:19 |
Konsekvenser |
stöd av 13 kap. 8 § PBL och Århuskonventionen kan klaga på andra beslut enligt plan- och bygglagen. Den föreslagna bestämmelsen medför därmed inte någon förändring av rättsläget när det gäller miljöorganisationers möjlighet att bevaka olika miljöfrågor i plan- och byggprocessen.
Miljökvalitetsmålen
I stort sett alla de 16 miljökvalitetsmålen påverkas av fysisk planer- ing, i synnerhet miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Förslagen i denna promemoria bedöms dock inte ha någon direkt påverkan på möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.
8.8Konsekvenser för bostadsbyggandet
Den tid som åtgår för plan- och byggprocessen i dag är relativt lång, vilket bl.a. påverkar förutsättningarna för en effektiv konkurrens i byggsektorn. De långa processerna kan innebära att stora personella och ekonomiska resurser tas i anspråk från byggherren. Detta med- för t.ex. att många mindre aktörer i byggsektorn i dag saknar förut- sättningar för att genomföra byggprojekt som förutsätter detalj- planeläggning.
Förslagen i denna promemoria medför i vissa avseenden att det ställs ytterligare krav på hur en detaljplaneläggning ska genomföras, vilket kan leda till ytterligare kostnader för en planintressent som tar initiativ till planläggning. Vidare föreslås att det i vissa fall kan behövas ytterligare underlag för att byggnadsnämnden ska kunna ge lov för ett
223
Konsekvenser |
Ds 2020:19 |
8.9
Förslagen i denna promemoria bedöms vara förenliga med EU- rätten och Sveriges internationella åtaganden i övrigt.
8.10Övriga konsekvenser
Förslagen att vissa handlingar ska hållas tillgängliga på kommunens webbplats bedöms ha en viss positiv påverkan på förutsättningarna för en digital plan- och byggprocess. Att förslagen görs tillgängliga i ett digitalt format kan i viss mån gynna personer med nedsatt syn eller som i övrigt har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, när personen i fråga inte behöver uppsöka kommunhuset (eller liknande) för att ta del av handlingarna.
Förslagen bör inte påverka jämställdheten mellan män och kvinnor eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
224
9 Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelse- miljöns utformning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena
iövrigt,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena
iövrigt,
3.en åtgärd som kräver bygglov, om den
a)innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
– en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
– en hamn för fritidsbåtar,
– ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
– en campingplats,
– en nöjespark, eller
– en djurpark, och
b)kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om bygg- nadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
225
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
a)byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebygg- ande, eller
b)byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhands- besked.
Regeringen kan med stöd 16 kap. 1 § meddela föreskrifter om undantag från första stycket 3.
Paragrafen innehåller bestämmelser om när kommunen ska upprätta en detaljplan.
Första stycket 3, som är en ny punkt, innebär ett krav på detaljplan för en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant projekt som anges i led a, dels kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan. De lovpliktiga åtgärderna som kan medföra ett krav på detaljplan omfattar såväl nybyggnad som ändring av ett befintligt byggnadsverk (jfr 9 kap. 2 § andra stycket).
Syftet med bestämmelsen är att bygglov eller förhandsbesked inte ska ges för en sådan åtgärd som avses i punkten, utan i stället att ansökan ska avslås med hänvisning till att åtgärden förutsätter plan- läggning (jfr 9 kap. 31 § 2). Bestämmelsen förtydligar genomföran- det av punkterna 10a, 10b och
Av föreslagna 16 kap. 1 § 1 a framgår att regeringen får meddela föreskrifter om när ett byggnadsverk eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Sådana föreskrifter finns i 10 §
Om den sökta åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, trots att området kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant projekt som
226
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
avses i led a, gäller inte kravet på detaljplan. Däremot kan åtgärden fortfarande omfattas av ett sådant krav enligt någon av de övriga punkterna i första stycket.
Med området avses vanligtvis den tomt som hör till byggnaden. Med tomt avses ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att bygg- naderna ska kunna användas för avsett ändamål (se 1 kap. 4 §). Med området kan avses även ett område för en annan anläggning än en byggnad (jfr 8 kap. 12 och 16 §§) eller mark för gemensam använd- ning (jfr 4 kap. 42 §).
Projekten som räknas upp i led a motsvarar i huvudsak de projekt som anges i den nuvarande lydelsen av 34 § andra stycket. Uppräk- ningen omfattar emellertid inte en spårväg eller en tunnelbana. Vidare ersätter termen industriområde termen industriändamål, där den förra är snävare än den senare. Med industriområde avses ett område som används eller kommer att kunna användas av en eller flera verksamheter för industri, tillverkning, lagerhållning eller liknande och som genom sin utformning och verksamhet utgör en funktionell enhet i förhållande till den omgivande bebyggelsen. Dessutom ska infrastrukturen i form av exempelvis vägar, vatten och avlopp vara gemensam för flera verksamheter, om huvudmanna- skapet inte är kommunalt. Ett område som tas i anspråk för indu- striell verksamhet utgör normalt sett inte ett industriområde om det enbart rör en enstaka industriverksamhet som även kommer att miljöbedömas enligt bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet i 9 kap. miljöbalken.
Vidare ersätter termen campingplats uttrycket permanent cam- pingplats, vilket överensstämmer med den term som används i plan- och byggförordningen. Detta innebär ingen ändring i sak.
Övriga termer i uppräkningen har samma betydelse som i den nuvarande lydelsen av 34 § andra stycket (jfr prop. 1992/93:60 s. 22 f. och 2004/05:59 s. 28 f.).
Övriga ändringar är endast redaktionella.
Andra stycket följdändras med anledning av den nya punkten 3 i första stycket. För det första innebär ändringen att andra ledet i bestämmelsen tas bort, dvs. kravet att varken ett nytt byggnadsverk eller dess användning får kunna antas medföra en betydande miljö- påverkan för att åtgärden ska kunna prövas i samband med en
227
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Därmed ges bestämmelsen samma sakinnehåll som den ursprungliga lydelsen av 5 kap. 1 § första stycket 2 i den numera upphävda plan- och bygg- lagen (1987:10). Det innebär att förarbetena till den bestämmelsen är tillämpliga, se prop. 1985/86:1 s. 552 f. Se även prop. 2014/15:60 s. 102. För det andra innebär ändringen att hänvisningen till det för- sta stycket i stället avser punkten 4.
Tredje stycket, som är nytt, innebär en upplysning om att rege- ringen kan meddela föreskrifter om undantag från första stycket 3. Sådana föreskrifter om undantag finns i förslaget till 2 kap. 4 b § plan- och byggförordningen.
Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2, 6.1.3, 6.2.2 och 6.2.3.
34 § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 §
43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för
1.ett industriområde,
2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6.en campingplats,
7.en nöjespark,
8.en djurpark,
9.en spårväg, eller
10.en tunnelbana.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att planbeskrivningen i en detaljplan i förekommande fall ska innehålla en redovisning av miljö- konsekvenserna med visst innehåll.
Ändringarna i andra stycket innebär för det första att kravet slopas på att redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden ska ske i planbeskrivningen (jfr 6 kap. 35 § 8 miljö-
228
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
balken). Denna redogörelse ska ske i samrådsredogörelsen (se 5 kap. 17 §) och i granskningsutlåtandet (se 5 kap. 23 § första stycket).
För det andra innebär den nya hänvisningen till 6 kap. 36 § miljö- balken att om genomförandet av planen kan antas påverka miljön i ett s.k. Natura
–en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området,
–en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en moti- vering till varför ett visst alternativ har valts, och
–de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 2.3 första stycket i
För det tredje innebär ändringarna att termen industriområde ersätter termen industriändamål i punkten 1. Termen industriområde avses ha samma innebörd som i 2 § första stycket 3 a.
Slutligen innebär ändringarna att termen campingplats ersätter uttrycket permanent campingplats i punkten 6, vilket överensstäm- mer med kravet på bygglov enligt 6 kap. 1 § plan- och byggförord- ningen (2011:338). Detta innebär ingen ändring i sak.
Övriga ändringar är enbart redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2, 6.1.3, 6.3.2 och 6.3.9.
5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser
7 § Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som
1.inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransknings- yttrande enligt 3 kap. 16 §,
2.är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betyd- else, eller
3.kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översikts- planen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
229
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Paragrafen innehåller hänvisningar till de särskilda bestämmelserna i kapitlet som reglerar ett utökat planförfarande. I paragrafen anges även för vilka detaljplaner som det utökade förfarandet är tillämpligt.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 11 e § tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3.
7 a § Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och läns- styrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller
1.en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
2.en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
Paragrafen innehåller hänvisningar till de särskilda bestämmelserna i kapitlet som reglerar ett samordnat planförfarande.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 21 § andra stycket följdändras med anledning av ändringarna i den paragrafen.
11 a § Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestäm- melsen.
När kommunen tar fram en detaljplan som medger ett sådant ianspråk- tagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, ska den vid sin bedömning av om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 §.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt
230
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
I paragrafen finns bestämmelser om att kommunen i vissa fall ska genomföra samrådet så att det även uppfyller vissa krav på samråd i 6 kap. miljöbalken.
Andra stycket, som har ett nytt innehåll, innebär ytterligare krav på hur undersökningen ska genomföras, utöver det befintliga kravet att undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljö- balken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Det tillkommande kravet innebär att undersök- ningen även ska ske på det sätt som anges i föreskrifter som rege- ringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 §, när kommunen tar fram en detaljplan som medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket. Sådana föreskrifter finns i 10 §
Fjärde stycket, som är nytt, motsvarar den nuvarande lydelsen av tredje stycket och ändras enbart redaktionellt.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1.
11 c § Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 § 1 eller 2, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid). Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 § 3, ska dock samrådstiden vara minst 30 dagar.
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i
18 a §.
I paragrafen regleras i vilka fall som kommunen ska kungöra ett förslag till detaljplan.
Ändringen i första stycket innebär att samrådstiden för sådana detaljplaner som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska vara minst 30 dagar i stället för tre veckor. Bestämmelsen förtydligar genomförandet av artikel 6.7 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.5.
11 d § En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1.att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2.vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
231
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4.om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan,
5.om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samråds- tiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Paragrafen anger på vilket sätt ett förslag till detaljplan ska kungöras och vilket innehåll en sådan kungörelse ska ha.
Ändringarna i första stycket innebär att kraven utökas på vilket innehåll som kungörelsen ska ha.
Punkten 1, som är ny, preciserar kravet i 11 c § att kommunen ska kungöra planförslaget. Kravet innebär att kungörelsen ska innehålla en upplysning om att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, beroende på vilket beslut kommunen avser att fatta. Punkten förtydligar genomförandet av artikel 6.2d i
Punkten 2 motsvarar den nuvarande lydelsen av punkten 1, med tillägget att detaljplanens huvudsakliga innehåll ska framgå av kun- görelsen. Redogörelsen kan hållas kortfattad, exempelvis att planen omfattar tre nya flerbostadshus eller tillbyggnad av en befintlig indu- striverksamhet. Tillägget förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 6.2a i
Punkten 3 motsvarar den nuvarande lydelsen av punkten 2. Punkten 4, som är ny, innebär att kungörelsen ska innehålla en
upplysning om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En sådan upplysning krävs endast om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Motsatsvis finns det inget krav på en sådan upplysning om en betydande miljöpåverkan inte kan antas. Punkten förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 6.2b i
232
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
Punkten 5, som är ny, innebär att kungörelsen ska innehålla en upplysning om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, dvs. ett sådant samråd som avses i Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sam- manhang (SÖ 1992:1). En sådan upplysning krävs endast om ett samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken. Motsatsvis finns det inget krav på en sådan upplysning om något gränsöverskridande samråd inte ska ske. Punkten förtydligar genom- förandet i vissa delar av artikel 6.2b i
Punkten 6 motsvarar delvis den nuvarande lydelsen av punkten 3. Av kungörelsen ska det emellertid inte enbart framgå var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är, utan även när och på vilket sätt som förslaget finns tillgängligt. Upplysningen ska även avse var det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt 5 kap. finns tillgängligt (jfr 13 §). Det kan exempelvis handla om att delar av underlaget finns tillgängligt på en webbplats eller i en viss lokal under särskilda tider. Punkten förtydligar genomförandet av artikel 6.2e i
Punkten 7 och 8 motsvarar de nuvarande lydelserna av punkterna 4 och 5.
Punkten 9, som är ny, innebär att kungörelsen ska innehålla en upplysning om tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas. Om flera offentliga möten kommer att anordnas, ska tid och plats för samtliga möten anges. En upplysning krävs endast om ett offentligt möte kommer att anordnas. Punkten förtydligar genomförandet av artikel 6.2g i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.7.
11 e § Om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska kommunen så snart som möjligt underrätta den myndighet som regeringen har bestämt om detta.
I paragrafen, som har ett nytt innehåll, finns bestämmelser om vissa skyldigheter för kommunen vid ett gränsöverskridande samråd.
Av 6 kap. 13 § miljöbalken följer att om genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, ska den myndighet som regeringen bestämmer
–överlämna förslaget till plan till det andra landets ansvariga myndighet,
233
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
–samråda med det landet i fråga om bl.a. den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra, och
–ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.
Enligt miljöbedömningsförordningen (2017:966) är Naturvårds- verket ansvarig myndighet enligt 6 kap. 13 § miljöbalken (se 21 §). Enligt 23 § samma förordning ska Naturvårdsverket, när samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, komma överens med den ansvariga myndigheten i det andra landet om hur samrådet ska genomföras så att de myndigheter och den allmänhet som kan antas bli berörda i det andra landet ges möjlighet att lämna synpunkter inom en skälig tid som ska vara minst 30 dagar.
Av paragrafen följer ett krav på att kommunen så snart som möjligt ska underrätta Naturvårdsverket, i de fall ett gränsöver- skridande samråd ska ske. Bestämmelsen säkerställer att Naturvårds- verket ges förutsättningar att fullgöra Sveriges åtaganden enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gräns- överskridande sammanhang (SÖ 1992:1). Som en följd av under- rättelsen bör kommunen och Naturvårdsverket diskutera hur sam- rådet bör genomföras för att tillgodose kraven i Esbokonventionen. De frågor som kommunen och Naturvårdsverket behöver komma överens om avser främst vid vilken tidpunkt och i vilken form som kommunen avser att tillhandahålla den information som samrådet ska avse, dvs. planhandlingarna, och när Naturvårdsverket senast ska skicka vidare informationen till det andra landet. Det kan även handla om hur lång samrådstiden ska vara, med hänsyn till de krav som följer av Esbokonventionen och Sveriges internationella förpliktel- ser i övrigt. Även andra praktiska frågor kan behöva lösas, t.ex. om någon behöver finnas tillgänglig för att svara på frågor från det andra landet.
Bestämmelsen genomför delvis kraven i artikel 7.1 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4.
13 § Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa för- slaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att
234
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.
Kommunen ska i tillämpliga fall även redovisa
1.en grundkarta eller fastighetsförteckning enligt 8 § eller ett program enligt 10 §,
2.det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller markanvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och
3.sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redo- visningen av miljökonsekvenserna som kommunen har tagit emot under ett avgränsningssamråd.
Den information som kommunen är skyldig att redovisa enligt denna paragraf ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats, när flertalet av de kategorier som avses i 11 § första stycket ges tillfälle till samråd. Detta gäller dock inte fastighetsförteckningen.
Skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan för- fattning.
Paragrafen reglerar vad kommunen ska redovisa under ett samråd. Andra stycket har delvis nytt innehåll. Att redovisningsskyldig-
heten gäller i tillämpliga fall innebär att den bara gäller om de situa- tioner som beskrivs i punkterna är aktuella, dvs. om det finns sådana handlingar, om kommunen avser att ingå sådana avtal eller om kom- munen har tagit emot sådana synpunkter.
Punkten 1, som delvis motsvarar den nuvarande lydelsen av andra stycket, innebär att kommunen, utöver planprogrammet, även ska redovisa grundkartan och fastighetsförteckningen under samrådet.
Punkten 2, som i huvudsak motsvarar den nuvarande lydelsen av tredje stycket, anger att kommunen ska redovisa det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller markanvisningar och konse- kvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
Punkten 3 anger att kommunen ska redovisa sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av miljö- konsekvenserna som kommunen har tagit emot under ett avgräns- ningssamråd. Enligt 11 b § ska kommunen inom ramen för samrådet även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Dessa krav innebär att kommunen ska samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljö-
235
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
konsekvensbeskrivning ska avgränsas med de kommuner, länsstyrel- ser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen. De synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av miljökonsekvenserna som kommunen ska redovisa kan exempelvis handla om uppgifter som kommunen har tagit emot i form av
Redovisningen enligt denna punkt behöver inte ske i planhand- lingarna, utan det är tillräckligt att eventuella synpunkter t.ex. finns tillgängliga på kommunens webbplats.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel
6.1 och 6.3a i
Tredje stycket, som har ett nytt innehåll, innebär att den informa- tion som kommunen är skyldig att redovisa under samrådet ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats, när flertalet av de kate- gorier som avses i 11 § första stycket ges tillfälle till samråd. Kravet gäller dock inte fastighetsförteckningen enligt 8 §.
Kravet att informationen ska finnas tillgänglig när flertalet av de kategorier som avses i 11 § första stycket ges tillfälle till samråd bör ses mot bakgrund av att samrådet enligt förarbetena kan delas upp i flera steg som ansluter till olika stadier i planarbetet. Alla samråds- parter behöver då inte höras eller beredas tillfälle att yttra sig i varje sådant steg (prop. 1985/86:1 s. 136 jämförd med s. 178). Såväl under- sökningssamrådet (se 11 a §) som avgränsningssamrådet (se 11 b §) är en del av samrådet enligt 11 §. Eftersom samrådet bedrivs genom successiva kontakter med myndigheter och andra som berörs av planen, kan det ofta vara praktiskt att avsluta samrådsfasen med en förhandsremiss där så många som möjligt bereds tillfälle att ge syn- punkter på det sammanvägda förslaget (samma prop. s. 137). Under förhandsremissen kommer flertalet av samrådsparterna enligt 11 § första stycket ges tillfälle till samråd. Kommunens informations- skyldighet ska alltså fullgöras i samband med den förhandsremiss som vanligtvis avslutar samrådsfasen. Att redovisningsskyldigheten inträder när flertalet av de kategorier som avses i 11 § första stycket ges tillfälle till samråd, tar sikte på de kategorier av samrådsparter som anges i 11 § första stycket
236
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
alltså inte om när en majoritet av antalet fysiska eller juridiska personer enligt 11 § första stycket ges tillfälle till samråd.
Motsatsvis behöver informationen alltså inte finnas tillgänglig på webbplatsen under de inledande faserna under samrådet, exempelvis under ett undersöknings- eller ett avgränsningssamråd.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel
6.5 i
Fjärde stycket, som är nytt, innebär att skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt paragrafen inte gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. För- fattningarna som avses är främst offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning). Uttrycket i en viss utsträckning innebär att sådana uppgifter i en handling som omfattas av t.ex. sekretess eller av dataskyddsförordningen inte får redovisas respektive hållas tillgängliga. Däremot ska alltså övriga uppgifter som förekommer i en handling redovisas respektive hållas tillgäng- liga.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3, 6.3.6 och 6.3.8.
18 § När samrådet enligt
Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 § ska granskningstiden dock vara minst tre veckor.
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d § och med det innehåll som följer av 19 §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt.
Paragrafen innehåller bestämmelser om granskning av förslag till detaljplan.
Ändringen i andra stycket innebär att det är tillräckligt att gransk- ningstiden för sådana detaljplaner som kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan är tre veckor, i stället för som tidigare minst 30 dagar (jfr ändringarna i 11 c § första stycket).
237
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Ändringen i tredje stycket, som innehåller krav på att kommunen under vissa förutsättningar ska kungöra sådana planförslag som avses i 7 §, innebär att kungörelsen ska ha samma innehåll som den underrättelse som enligt 19 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Den nuvarande lydelsen av tredje stycket utgår från att kungörelsen ska ha motsvarande innehåll som den kungörelse som ska införas under samrådsskedet enligt 11 d §.
I sak innebär ändringen att det av kungörelsen även ska framgå att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslutet att anta planen (jfr 19 § 10).
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.5 och 6.3.7.
19 § En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå
1.att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2.vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3.om förslaget avviker från översiktsplanen,
4.om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan,
5.om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. miljöbalken,
6.när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång gransknings- tiden är,
7.att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
8.till vem synpunkter på förslaget ska lämnas,
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas, och
10.att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
Paragrafen anger på vilket sätt en underrättelse om ett förslag till detaljplan ska göras och vilket innehåll en sådan underrättelse ska ha.
Se även kommentaren till 11 d §. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.7.
21 § Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. Kommunen ska också se till att det underlag
238
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
som avses i
Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har sam- ordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där.
Paragrafen innehåller bestämmelser om kommunens skyldighet att hålla planförslaget och underlag för förslaget tillgängligt under granskningstiden.
Ändringen i första stycket innebär att kommunen är skyldig att hålla informationen tillgänglig på sin webbplats under gransknings- tiden. Det gäller dock inte fastighetsförteckningen enligt 8 §.
Ändringen i andra stycket, som har ett nytt innehåll, innebär att skyldigheterna att hålla planförslaget och övrigt underlag tillgängligt inte gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Författningarna som avses är främst offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning). Se även kommentaren till 13 § fjärde stycket.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel
6.5 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.8.
23 § Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåt- ande. Det ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden och en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna. Det ska även innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planför- farandet.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.
239
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Paragrafen reglerar kommunens skyldigheter att göra ett gransk- ningsutlåtande.
Ändringen i första stycket innebär ett krav på att utlåtandet även ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet. Redovisningen bör innehålla uppgifter om vilka insatser som kommunen har vidtagit för att informera allmänheten, exempelvis om kommunen har annonserat i ortspressen eller satt upp anslag på den plats som planen avser, om samrådsmöten har hållits och hur allmänhetens deltagande vid eventuella samrådsmöten har varit. Redovisningen bör kunna göras kortfattad. Har ett gränsöverskridande samråd skett, behöver redo- visningen även innehålla information om detta samråd.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 9.1b i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.9.
24 § Kommunen ska så snart som möjligt
1.på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, och
2.skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.
Granskningsutlåtandet ska dels finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet, dels hållas tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor. Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om de åtgärder som kommunen ska vidta när granskningsutlåtandet finns tillgängligt.
Första stycket 1, som är en ny punkt, innebär att kommunen på sin anslagstavla ska anslå en underrättelse med information om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt. Underrättelsen ska införas så snart som möjligt när utlåtandet finns tillgängligt. Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 6.3c i
Första stycket 2, som är en ny punkt, motsvarar den nuvarande lydelsen av första stycket.
Ändringarna i andra stycket innebär inledningsvis att kommunen så snart som möjligt när granskningsutlåtandet finns tillgängligt ska hålla utlåtandet tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor. Kravet syftar till att stärka allmänhetens tillgång till
240
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
information och insyn. Det finns inte något hinder mot att kom- munen antar planen under den tid som granskningsutlåtandet ska finnas på kommunens webbplats. Bestämmelsen förtydligar genom- förandet i vissa delar av artikel 6.5 i
Ändringarna innebär även att skyldigheterna att hålla dels gransk- ningsutlåtandet tillgängligt tillsammans med övriga handlingar, dels utlåtandet tillgängligt på webbplatsen under minst tre veckor, inte gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan för- fattning. Författningarna som avses är främst offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning). Se även kommentaren till 13 § fjärde stycket.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.8 och 6.3.10.
29 § När detaljplanen har antagits ska kommunen
1.på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagan- det tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
2.under minst tre veckors tid hålla planen, planbeskrivningen, samråds- redogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet till- gängliga på sin webbplats.
Underrättelsen ska anslås och informationen tillgängliggöras samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.
Skyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i den uträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Paragrafen, som har ett nytt innehåll, innehåller bestämmelser om de åtgärder som kommunen ska vidta efter antagandet av en detalj- plan.
Första stycket 1 innebär att kommunen på sin anslagstavla ska anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Innehållet i underrättelsen motsvarar i huvudsak den information som enligt den nuvarande lydelsen av första och andra stycket ska skickas till vissa aktörer (jfr föreslagna 30 § första och andra styckena). Bestämmelsen förtydligar genom- förandet i vissa delar av artikel 6.5 och 9.1 i
241
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Första stycket 2 innebär att kommunen under minst tre veckor ska hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, gransknings- utlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på kommunens webbplats. Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 6.5 och 9.1 i
Andra stycket innebär att den underrättelse som avses i första stycket 1 ska anslås och den information som avses i första stycket 2 tillgängliggöras samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla. Av 8 kap. 12 § kommunallagen (2017:725) följer att justering av ett protokoll med beslut att anta en detaljplan ska tillkännages senast på den andra dagen efter justeringen. Dagen för tillkännagivandet utgör utgångs- punkt för beräkning av tiden för överklagande (se 13 kap. 16 § andra stycket plan- och bygglagen). Bestämmelsen förtydligar genomföran- det i vissa delar av artikel 9.1 i
Tredje stycket anger att skyldigheten att hålla information till- gänglig enligt första stycket inte gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Författningarna som avses är främst offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning). Se även kommentaren till 13 § fjärde stycket.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.11.
31 § Meddelandet enligt 30 § ska skickas senast dagen efter det att juster- ingen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kom- munens anslagstavla.
Paragrafen, som har fått en ny beteckning, innehåller bestämmelser om när det meddelande som avses i 30 § ska skickas.
Paragrafen, som motsvarar den nuvarande lydelsen av 30 §, har ändrats redaktionellt med anledning av att bestämmelserna i nuvar- ande 29 § har flyttats till 30 §.
33 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en sam- fällighet får skickas till
1.en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2.den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
242
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
3.om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällig- hetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.
Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska skickas till en samfällighet.
Paragrafen har ändrats redaktionellt med anledning av att bestäm- melserna i nuvarande 29 § har flyttats till 30 §.
34 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en bostads- rättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsföreningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska skickas till en bostadsrättshavare som saknar känd adress.
Paragrafen har ändrats redaktionellt med anledning av att bestäm- melserna i nuvarande 29 § har flyttats till 30 §.
35 § Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen
1.om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
2.om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och
a)föra in det i en ortstidning, eller
b)sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.
Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 30 §, ska det av kungörel- sen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages.
Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostads- rättshavare.
Paragrafen har ändrats redaktionellt med anledning av att bestäm- melserna i nuvarande 29 § har flyttats till 30 §.
243
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan
38 d § Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska inne- hålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställningstagande, om kom- munen har redovisat att den avser att ingå ett exploateringsavtal eller genom- föra en markanvisning.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvud- sakliga skälen för beslutet. Kravet gäller endast om kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning. Med exploateringsavtal avses ett avtal om genom- förande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur (se 1 kap. 4 §). Med markanvisning avses enligt samma paragraf ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt mark- område för bebyggande.
Kommunen kan ha redovisat sin avsikt att ingå ett exploaterings- avtal eller att genomföra en markanvisning i en planbeskrivning eller i andra handlingar som har redovisats under ett samråd (jfr 4 kap. 33 § tredje stycket 13 § första stycket 3 detta kapitel). Det kan även framgå av ett tecknat intentionsavtal eller en markanvisning.
Vägledning om hur motiveringen till ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan kan utformas kan fås från förarbetena till 5 kap. 5 § tredje stycket, som innehåller bestämmelser om innehållet i ett planbesked (se prop. 2009/10:170 del 1 s. 230 och 440 f.).
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 8a.2 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.13.
39 § I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § i den del som avser fastighets- förteckning, 9, 10 och 11 §§, 11 c § första stycket, 11
244
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
24, 25, 27,
Paragrafen, som innehåller hänvisningar till bestämmelserna om plan- förfarandet när det gäller områdesbestämmelser, har ändrats med anledning av den ändrade lydelsen av 21 §, att bestämmelserna i 29 och 30 §§ flyttats till 30 och 31 §§ och införandet av den nya 29 §.
Ändringarna innebär att kommunen efter antagandet ska anslå en underrättelse på sin anslagstavla och hållas information tillgänglig på sin webbplats. Dessutom klargörs att skyldigheten att hålla viss information tillgänglig under granskningstiden inte gäller uppgifter som omfattas av sekretess.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.11.
9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m.
40 a § Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen till att en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om åtgärden innebär att området kan tas i anspråk för eller om den vidtas i ett område som redan är ianspråktaget för
1.ett industriområde,
2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse,
6.en campingplats,
7.en nöjespark, eller
8.en djurpark.
Redovisningen av skälen ska ske i den omfattning och på det sätt som fram- går av föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 7 a §.
I paragrafen, som har ett nytt innehåll, regleras vad ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla, om det avser vissa åtgärder. Paragrafen kompletterar och preciserar den motiveringsskyldighet som följer av 32 § förvaltningslagen (2017:900).
Av första stycket framgår att ett beslut om lov eller förhands- besked som avser vissa åtgärder ska innehålla de huvudsakliga skälen till byggnadsnämndens bedömning varför åtgärden kan antas eller
245
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Skyldigheten gäller såväl beslut som innebär att lov eller positivt förhandsbesked ges som beslut som innebär att lov vägras eller negativt förhands- besked ges. Bestämmelsen behöver enbart tillämpas om nämnden har gjort en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Nämnden behöver alltså inte redovisa skälen i de fall frågan inte har prövats (jfr 30 §) eller om åtgärden omfattas av föreskrifter om undantag från kraven på att kommunen med en detaljplan ska pröva en sådan åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 (jfr 16 kap. 1 § 2). Bestämmelsen genomför delvis kraven i artikel 4.5 i
Av andra stycket följer att redovisningen av skälen ska ske i den omfattning och på det sätt som framgår av föreskrifter som reger- ingen har meddelat med stöd av 16 kap. 7 a §. Sådana föreskrifter finns i föreslagna 6 kap. 11 § plan- och byggförordningen (2011:338). Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 4.5 och bilaga III i
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.5.
41 a § Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Om byggnadsnämnden har bedömt att en sådan åtgärd som avses i 40 a § inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska även det framgå av meddel- andet.
Bestämmelserna i första stycket ska även tillämpas på beslut att vägra lov eller negativt ge förhandsbesked, om utgången beror på att en sådan åtgärd som avses i 40 a § kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar.
Ändringen i första stycket innebär att det ska framgå av ett sådant meddelande om byggnadsnämnden har bedömt att en sådan åtgärd som avses i 40 a § inte kan antas medföra en betydande miljöpåverk- an. Informationen kan vara kortfattad, exempelvis att beslutet avser bygglov för utbyggnad av en befintlig parkeringsanläggning som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Andra stycket, som är nytt, innebär att bestämmelserna i första stycket även ska tillämpas på beslut att vägra lov eller ge negativt
246
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
förhandsbesked, om utgången beror på att en sådan åtgärd som avses i 40 a § kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Informa- tionen kan vara kortfattad, exempelvis att beslutet innebär att en an- sökan om bygglov för utbyggnad av en befintlig parkeringsanlägg- ning har vägrats på grund av att åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Bestämmelserna förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel
4.5 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.6.
13 kap. Överklagande
12 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga
1.ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomför- ande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och
2.ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.
Paragrafen anger att vissa miljöorganisationer, närmare bestämt ideella föreningar och andra juridiska personer som har till huvud- sakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och som uppfyller vissa villkor i miljöbalken, får överklaga vissa beslut enligt plan- och bygglagen.
Första stycket 1, som är en ny punkt, motsvarar i huvudsak den tidigare lydelsen av paragrafen. Punkten anger att en miljöorgani- sation får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detalj- plan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljö- påverkan.
Ändringarna innebär för det första ett förtydligande av att klago- rätten beror på vilken miljöpåverkan som genomförandet av detalj- planen kan antas medföra i praktiken. Det handlar alltså inte om vilket planförfarande som har tillämpats (jfr 5 kap. 7 §) eller vilken bedömning av planens miljöpåverkan som kommunen har gjort under
247
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
planprocessen (jfr 5 kap. 11 a §), vilket enligt tidigare förarbetsuttal- anden skulle tillmätas betydelse (prop. 2006/07:122 s. 62). För det andra innebär ändringarna ett förtydligande av att klagorätten gäller planer som innebär att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket. Övriga ändringar är endast språkliga.
När det gäller de beslut som omfattas av punkten utgör bestäm- melsen en precisering av miljöorganisationers klagorätt enligt 42 § förvaltningslagen (2017:900) (jfr 8 §), som anger att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Däremot inskränker inte bestämmelsen sådana organi- sationers klagorätt enligt 42 § förvaltningslagen.
Första stycket 2, som är en ny punkt, förtydligar att klagorätten för miljöorganisationer även omfattar beslut att ge lov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Det gäller under förutsättning att åtgärden ska föregås av byggnadsnämndens bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
För att ha klagorätt enligt punkten ska det vara fråga om ett be- slut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked, vilket innebär att punkten inte omfattar beslut att vägra lov eller negativa förhands- besked. Vidare ska beslutet avse en sådan åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a, dvs. en åtgärd utanför ett område med detalj- plan (jfr 9 kap. 31 §) som innebär att ett område tas i anspråk för eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för
–ett industriområde,
–ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
–en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
–en hamn för fritidsbåtar,
–ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
–en campingplats,
–en nöjespark, eller
–en djurpark.
Klagorätten gäller åtgärder som avser såväl nybyggnad som ändringar av befintliga byggnader och anläggningar, så länge det är fråga om ett beslut för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Det
248
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
saknar i det sammanhanget betydelse hur åtgärden har betecknats i ansökan eller byggnadsnämndens beslut.
Slutligen ska det vara ett beslut som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att byggnadsnämnden ska vara skyldig att göra en sådan bedömning ska det vara fråga om en åtgärd som anges i föreslagna 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Vidare ska åtgärden inte omfattas av undantag från kravet på reglering med detaljplan enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av 16 kap. 1 § 2. Sådana föreskrifter finns i före- slagna 2 kap. 4 b § plan- och byggförordningen (2011:338). Samman- taget har miljöorganisationer enligt bestämmelsen inte rätt att över- klaga ett beslut som avser en åtgärd som är undantagen från detalj- planekravet och där nämnden alltså inte behöver göra någon bedöm- ning av åtgärdens miljöpåverkan. Däremot har de en sådan rätt om nämnden har tillämpat föreskrifterna om undantag på ett felaktigt sätt.
Bestämmelsen inskränker inte miljöorganisationers klagorätt enligt 42 § förvaltningslagen (se även kommentaren till punkten 1).
Tiden för överklagande av ett beslut att ge bygglov eller förhands- besked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar (16 § tredje stycket).
Bestämmelserna förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 11.1 och 11.3 i
Av andra stycket, som är nytt, framgår att miljöorganisationers uttryckliga rätt att överklaga beslut om bygglov och detaljplaner enligt första stycket inte gäller beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radio- anstalt. Bestämmelsen har samma innebörd som i 16 kap. 13 § andra stycket andra meningen miljöbalken.
Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
16 kap. Bemyndiganden
1 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1.när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att
a)genomföra en detaljplan på grund av ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, och
b)vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3,
249
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
2.undantag från kraven på att kommunen med en detaljplan ska pröva en sådan åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3, och
3.undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrel- sen.
Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter i vissa ämnen.
Ändringen i punkten 1 innebär att punkten har delats upp i två led. Led a) motsvarar i huvudsak den nuvarande lydelsen av punkten, och innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att genom- föra en detaljplan på grund av ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, dvs. om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanlägg- ning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, en skid- backe, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark, en djurpark, en spårväg, eller en tunnelbana. Sådana före- skrifter finns i 2 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338).
Led b) är nytt och innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om när det kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan att vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3. Det handlar alltså om en åtgärd som kräver bygglov, om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett industriområde, ett köpcentrum, en parkerings- anläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med till- hörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, en camp- ingplats, en nöjespark, eller en djurpark. Sådana föreskrifter finns i föreslagna 6 kap. 10 § plan- och byggförordningen. Räckvidden av bemyndigandet ska tolkas i ljuset av artikel 4.3 och bilaga III i MKB- direktivet.
Ändringen i den nya punkten 2 innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag från kraven på att kommunen
250
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
med en detaljplan ska pröva en sådan åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3. Sådana föreskrifter finns i föreslagna 2 kap. 4 b § plan- och byggförordningen. Räckvidden av bemyndigandet ska tolkas i ljuset av artikel 4.3 och bilaga III i
Punkten 3 motsvarar den nuvarande punkten 2. Punkten har endast ändrats redaktionellt.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2 och 6.2.3.
7 a § Regeringen får meddela föreskrifter om den redovisning som i vissa fall ska ske i ett beslut om lov eller förhandsbesked i fråga om åtgärdens miljöpåver- kan enligt 9 kap. 40 a §.
Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om den redovisning som i vissa fall ska ske i ett beslut om lov och förhandsbesked i fråga om åtgärdens miljö- påverkan.
Enligt den föreslagna lydelsen av 9 kap. 40 a § ska ett beslut om lov eller förhandsbesked i fråga om åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 innehålla de huvudsakliga skälen till att en sådan åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Av samma paragraf framgår att redovisningen av skälen ska ske i den omfattning och på det sätt som framgår av föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 7 a §. Sådana före- skrifter finns i föreslagna 6 kap. 11 § plan- och byggförordningen (2011:338) som innehåller en hänvisning till 10 §
Bestämmelsen är ett led i att förtydliga genomförandet av artikel
4.5 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
251
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
3.Punkt 2 gäller inte om kommunen i ett visst ärende beslutar att den inte ska tillämpas. Om så sker ska det av planhandlingarna framgå vilka bestämmelser som har tillämpats.
4.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Enligt punkten 1 träder lagen i kraft den 1 juli 2021.
Enligt punkten 2 ska äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §,
13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, fortfarande gälla för ärenden om detalj- planer och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 juli 2021 och för mål och ärenden som avser överklagande och överpröv- ning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Såväl ett ärende om detaljplan som områdesbestämmelser bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. I den mån planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör ärendet emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234).
De ändringar som ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ärendet har påbörjats är bestämmelserna om att miljökonse- kvenserna ska redovisas mera utförligt för sådana detaljplaner som medger att planområdet får tas i anspråk för ett
Enligt punkten 3 gäller dock inte äldre bestämmelser för ett redan påbörjat ärende om en detaljplan eller områdesbestämmelser (jfr punkten 2), om kommunen i det enskilda fallet i stället beslutar att de nya bestämmelserna ska tillämpas i det ärendet. Ett sådant beslut innebär alltså att den nya lydelsen av plan- och bygglagen ska till-
252
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
lämpas i ärendet. Beslutet fattas under detaljplaneläggningen och är därför ett förfarandebeslut. Avsikten är att beslutet ska kunna fattas i ett tidigt skede av planprocessen, innan några formella bered- ningsåtgärder har vidtagits. Har samråd eller granskning redan skett, får förutsättningarna för att åsidosätta övergångsbestämmelserna i punkten 2 bedömas i det enskilda fallet. Beslutet kan inte fattas när kommunen redan har avgjort ärendet, dvs. när beslutet om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser redan är fattat.
Förfarandebeslut enligt plan- och bygglagen har som regel inte ansetts självständigt överklagbara utan endast möjliga att angripa i samband med att avgörandet i ärendet överklagas (prop. 2019/20:52 s. 69). Beslut enligt punkten 3 får således inte överklagas särskilt. Invändningar mot kommunens beslut att tillämpa de nya bestäm- melserna i ett ärende som har påbörjats före ikraftträdandet får i stället prövas i anslutning till kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna.
Om kommunen beslutar att punkten 2 inte ska gälla och att den nya lydelsen av bestämmelserna alltså ska tillämpas, ska det av plan- handlingarna framgå vilka bestämmelser som har tillämpats. Det kan exempelvis uttryckas som att i ärendet tillämpas plan- och bygglagen (2010:900) med ändringar till och med SFS 2021:000, där 000 markerar
Enligt punkten 4 ska äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §,
13kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, fortfarande gälla för ärenden om bygg- lov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnads- nämnden före den 1 juli 2021 och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. De ändringar som ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ärendet har påbörjats är bestäm- melserna om att
–detaljplanekravet även ska omfatta en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att området är ianspråktaget eller kan tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3
–sådana ideella föreningar och andra juridiska personer som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskydds-
253
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
intressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken ska få överklaga vissa beslut om bygglov och förhandsbesked (13 kap. 12 §)
–regeringen ska få meddela föreskrifter om den redovisning som i vissa fall ska ske i ett beslut om lov eller förhandsbesked i fråga om åtgärdens miljöpåverkan (16 kap. 7 a §).
9.2Förslaget till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)
2 kap. Planer och områdesbestämmelser
3 a § Om en detaljplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen under- rätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet.
Paragrafen, som är ny, anger att länsstyrelsen ska underrätta vissa statliga myndigheter som kan antas bli berörda av beslutet om en detaljplan antas, ändras eller upphävs.
Paragrafen kompletterar 5 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900) som enligt den nya lydelsen innehåller bestämmelser om att kommunen, när en detaljplan har antagits, ska skicka ett meddelande om detta till bl.a. länsstyrelsen, de kommuner som är berörda och till regionen, om det i länet ska ske regional fysisk planering enligt 7 kap. den lagen.
Av den nya paragrafen följer att länsstyrelsen, när myndigheten har fått ett meddelande enligt 5 kap. 30 § plan- och bygglagen, ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet. Det kan handla om myndigheter som har tillsyn över olika miljöfrågor, exempelvis försvarsinspektören för hälsa och miljö, Skogsstyrelsen och Strål- säkerhetsmyndigheten.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel
9.1 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.12.
4 a § Om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska länsstyrelsen underrätta Naturvårdsverket om detta. Underrättelseskyldigheten gäller
254
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
också när en sådan plan antas, ändras eller upphävs, om den har varit före- mål för samråd med ett annat land.
Första stycket gäller inte om det är uppenbart onödigt att underrätta Natur- vårdsverket.
Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser i fråga om samråd med ett annat land.
I andra stycket, som är nytt, finns ett undantag från bestämmelsen i första stycket som innebär att länsstyrelsen ska underrätta Natur- vårdsverket om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detalj- plan krävs ett samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljö- balken. Enligt undantaget behöver Naturvårdsverket inte under- rättas, om det är uppenbart onödigt. Det kan t.ex. handla om att det framgår av planhandlingarna att kommunen redan har skickat dessa direkt till verket.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4.
Undantag från kravet på reglering med detaljplan
4 b § Trots 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900) krävs det inte någon detaljplan för en åtgärd som kräver bygglov på grund av att området kan tas i anspråk eller redan har tagits i anspråk för
–ett industriområde,
–ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
–ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller
–en campingplats.
Undantaget från kravet på detaljplan gäller endast om
1.den sammanlagda ytan understiger 5 000 kvadratmeter och den tas i anspråk som tomt, ett område för en annan anläggning än en byggnad eller mark för gemensam användning, eller som sedan tidigare har tagits i anspråk på ett sådant sätt,
2.åtgärden inte
a)strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området, och
b)kan antas medföra sådana olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet, och
3. det område som åtgärden ska utföras i inte
255
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
a)är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken,
b)är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken,
c)utgör brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken,
d)är ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken,
e)är ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken,
f)är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken,
g)är en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat eller ett annat område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbalken,
h)är ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
i)är ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
j)är ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
Andra stycket 3 e gäller endast om det område som åtgärden ska utföras i inte sedan tidigare utgör tomt.
Paragrafen, som är ny, innehåller undantag från detaljplanekravet. Av första stycket framgår att det trots 4 kap. 2 § första stycket 3
plan- och bygglagen (2010:900) inte krävs någon detaljplan för en åtgärd som kräver bygglov på grund av att området kan tas i anspråk eller redan har tagits i anspråk för ett visst projekt. Det gäller när det är fråga om ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsan- läggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utan- för sammanhållen bebyggelse, eller en campingplats. För att undan- taget ska vara tillämpligt ska också villkoren i andra och tredje styck- ena vara uppfyllda.
Det undantag från detaljplanekravet som följer av paragrafen påverkar inte byggnadsnämndens möjlighet att i ett enskilt fall ställa krav på att en åtgärd ska prövas genom en detaljplan. Av 9 kap. 28 § plan- och bygglagen följer att nämnden kan besluta att ett ärende om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän ett planarbete har avslutats, om kommunen påbörjar ett arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om kommunen
256
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.
Andra stycket innehåller villkor som samtliga ska vara uppfyllda för att undantaget i första stycket ska vara tillämpligt.
Av punkten 1 framgår att den sammanlagda ytan som tas i anspråk som tomt, ett område för en annan anläggning än en byggnad eller mark för gemensam användning, ska understiga 5 000 kvadratmeter. Motsatsvis gäller alltså att detaljplanekravet gäller om den samman- lagda ytan är 5 000 kvadratmeter eller större.
Termen tomt definieras i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen som ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. Uttrycket områden för andra anläggningar än byggnader används bl.a. i 8 kap. 12 och 16 §§ plan- och bygglagen. Uttrycket mark för gemensam användning används sedan tidigare i 4 kap. 42 § plan- och bygglagen. Att termer och uttryck i plan- och byggförordningen har samma betydelse som i plan- och bygglagen framgår av 1 kap. 2 §.
Av punkten 2 framgår för det första (led a) att åtgärden inte får strida mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området för att undantaget ska vara tillämpligt. Om åtgärden inte är förenlig med översiktsplanen eller områdesbestämmelser gäller alltså detaljplanekravet. För det andra (led b) får åtgärden inte med- föra sådana olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. Om sådana olägen- heter eller risker kan antas, är undantaget inte tillämpligt. För industriområden får en bedömning av olägenheterna och risknivån göras utifrån den inriktning som verksamheten avses ha i det enskilda fallet. Viss lagerverksamhet och enklare tillverkning kan anses motsvara störningsnivån som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. I andra fall, exempelvis när det är fråga om omfattande eller tunga transpor- ter, kan olägenheterna förväntas bli större varigenom undantaget inte är tillämpligt. För campingplatser bör undantaget normalt vara tillämpligt.
257
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
I punkten 3 anges vissa områden inom vilka särskilda bestäm- melser gäller och där undantaget därmed inte är tillämpligt.
Enligt a) undantas mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Enligt 3 kap. 2 § miljöbalken ska sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.
Enligt b) undantas mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Enligt 3 kap. 3 § miljöbalken ska sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.
Enligt c) undantas brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får sådan mark tas i anspråk för bebyggelse eller anlägg- ningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls- intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän syn- punkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Enligt d) undantas områden av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet. Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.
Enligt e) undantas områden av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken. Sådana områden är enligt 4 kap. 1 § första stycket miljöbalken med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet av riksintresse. Inom de områden som anges i 4 kap. 2 § miljöbalken ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Inom de områden som anges i 4 kap. 4 § miljöbalken får fritids- bebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som till- godoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Inom de områden som anges i 4 kap. 5 § miljöbalken får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolk- ningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet.
Enligt f) undantas nationalstadsparker enligt 4 kap. 7 § miljö- balken. Inom sådana parker får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder med några undantag vidtas
258
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.
Enligt g) undantas nationalparker, naturreservat, kulturreservat och andra områden som är skyddade enligt 7 kap. miljöbalken. Det gäller alltså även biotopskyddsområden (7 kap.
Enligt h) undantas bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig syn- punkt. Enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen får sådana områden inte förvanskas.
Enligt i) undantas områden som är upptagna på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv.
Enligt j) undantas områden där miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken inte följs eller riskerar att inte kunna följas. Enligt 2 kap. 10 § plan- och bygglagen ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av detta kapitel följas vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen.
Enligt tredje stycket gäller bestämmelserna i andra stycket 3 e endast om det område som åtgärden ska utföras i inte sedan tidigare utgör tomt. Trots att den sökta åtgärden ska vidtas i ett område som är av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken gäller alltså undantaget från detaljplanekravet enligt 4 b § första stycket denna förordning, om åtgärden ska vidtas inom en befintlig tomt. Undan- taget förutsätter att även övriga förutsättningar i 4 b § andra stycket är uppfyllda.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.3.
4 c § Trots 4 b § gäller kravet på detaljplan om byggnadsnämnden beslutar detta på grund av att åtgärden tillsammans med befintliga eller redan beslutade åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att detaljplane- kravet ändå ska gälla, trots undantagen i 4 b §.
259
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Enligt paragrafen gäller kravet på detaljplan, trots bestämmel- serna i 4 b §, om byggnadsnämnden beslutar detta på grund av att åtgärden tillsammans med befintliga eller redan beslutade åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Nämnden ska alltså beakta den kumulativa effekten av andra åtgärder som har eller ska vidtas i närområdet. I bedömningen av de kumulativa effekterna behöver hänsyn särskilt tas till den tidsmässiga aspekten. Om lik- nande åtgärder har genomförts i närområdet under den senaste tioårsperioden kan de sammantagna effekterna befaras leda till en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet bör byggnadsnämnden besluta att en behovsbedömning ska göras, trots att den yta som tas i anspråk för den åtgärd som ansökan avser understiger 5 000 kvadratmeter. Nämnden kan i sådana fall ställa krav på att sökanden tillhandahåller det underlag som behövs för bedömningen (se 6 kap. 8 a §).
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.3.
5 § När kommunen tar fram en detaljplan som medger att planområdet får tas i anspråk för en sådan verksamhet eller åtgärd som avses i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900), ska kommunen vid sin be- dömning av om planen medför en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i 10 §
Om bedömningen avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska kommunen även ta hänsyn till resultatet av den bedöm- ningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur uttrycket en betydande miljöpåverkan ska förstås.
Paragrafen har kompletterats med ett nytt andra stycke så att det framgår att kommunen vid sin bedömning av om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan även ska ta hänsyn till resultatet av andra miljöbedömningar, om kommunens bedömning avser en sådan åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken. Bestämmelsen syftar till att minska dubbelarbete. Det kan exempelvis gälla en detaljplan för en campingplats som läns- styrelsen redan har miljöbedömt enligt bestämmelserna om Natura
260
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel
4.5 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1.
6 kap. Lov och anmälan m.m.
1 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1.nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbane- anläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, frilufts- bad, motorbanor och golfbanor,
2.upplag och materialgårdar,
3.tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4.fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5.radio- eller telemaster eller torn,
6.vindkraftverk som
a)är högre än 20 meter över markytan,
b)placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c)monteras fast på en byggnad, eller
d)har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7.murar och plank,
8.parkeringsplatser utomhus,
9.begravningsplatser, och
10.transformatorstationer.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka andra anläggningar än byggnader som kräver bygglov.
Punkten 1 har ändrats i tre avseenden.
För det första har uttrycket skidbackar med liftar ändrats så att det framgår att skidbackar och skidliftar var för sig kräver bygglov. För att bygglovsplikten ska gälla krävs att fastighetsägaren vidtar åtgärder av något slag för att bereda marken för det nya ändamålet. Det kan exempelvis handla om trädfällning eller markarbeten. Där- emot är det inte nödvändigt att anordna en skidlift för att lovplikten ska gälla (jfr prop. 1985/86:1 s. 684).
261
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
För det andra har termen kabinbanor ersatts av termen linbane- anläggningar. Termen definieras i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbane- anläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. Med lin- baneanläggning avses hela det på platsen uppförda systemet, bestå- ende av infrastruktur och delsystem, vilket konstruerats, uppförts, monterats ihop och tagits i drift i syfte att transportera personer, där förflyttningen sker med hjälp av linor längs rörelsebanan. Termen används sedan tidigare i bl.a. 5 kap. 8 § och 8 kap. 6 §.
För det tredje har termen småbåtshamnar utgått och ersatts av uttrycket hamnar för fritidsbåtar. Det senare används sedan tidigare i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900). Ändringen innebär att det inte krävs bygglov för fiskehamnar (jfr 24 kap. 2 § miljöpröv- ningsförordningen [2013:251]). Ändringen tydliggör att detaljplane- kravet och bygglovsplikten avser samma anläggningar.
Ändringarna förtydligar genomförandet av punkterna 12a och 12b i bilaga II till
Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.
8 a § En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) i ett område utan- för detaljplan ska, utöver det som sägs i 8 §, innehålla uppgifter om
1.byggnadsverkets utformning och omfattning,
2.rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
3.miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
4.vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
5.de betydande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana upp- gifter finns tillgängliga,
6.åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
7.byggherrens bedömning av om en betydande miljöpåverkan kan antas. Om den sökta åtgärden omfattas av undantagen i 2 kap. 4 b §, gäller första
stycket bara om åtgärden
1.innebär en ändring av
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för
sammanhållen bebyggelse,
–ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller
262
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
– en campingplats, och
2. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Paragrafen, som är ny, reglerar vad en ansökan om lov eller förhands- besked ska innehålla, om den avser mark som är ianspråktagen eller kan tas i anspråk på visst sätt.
Av första stycket framgår att en ansökan om bygglov eller för- handsbesked i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska innehålla de uppgifter som framgår av punkterna
Bestämmelsen preciserar kravet på att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen i 9 kap. 21 § första stycket plan- och bygglagen. Listan anger vilka uppgifter som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på det sätt som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen. Listan är inte uttömmande och ute- sluter inte att det kan behövas ytterligare uppgifter för byggnads- nämndens prövning av ansökan (jfr 9 kap. 21 § första stycket plan- och bygglagen).
Bestämmelserna förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel
4.4 och bilaga II.A i
Punkterna
Enligt punkten 1 ska ansökan innehålla uppgifter om byggnads- verkets utformning och omfattning. Vilket underlag som behövs enligt punkten varierar beroende på vad ansökan avser, men en situationsplan samt plan- och fasadritningar bör i normalfallet behövas. Det kan även behövas en redogörelse för vilken verksamhet som avses bedrivas i byggnadsverket. Det handlar inte enbart om
263
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
ritningar och andra uppgifter som beskriver byggnadsverket i sig, utan även uppgifter om de markarbeten som behövs för att byggnads- verket ska kunna användas på det avsedda sättet.
Enligt punkten 2 ska ansökan innehålla uppgifter om de rivnings- arbeten som förutses. Det handlar om dels vilka byggnadsverk som kan komma att rivas, dels en uppskattning av vilka fraktioner och vilka mängder av de olika fraktionerna som rivningen kan antas medföra (jfr 10 kap. 6 § 6 plan- och bygglagen).
Enligt punkten 3 ska ansökan innehålla uppgifter om miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade. Det kan exem- pelvis handla om att marken är porös och därmed särskilt känslig för föreningar, att grundvattnet kan skadas av utsläpp eller att floran i området lätt skadas av slitage.
Enligt punkten 5 ska ansökan innehålla uppgifter om de betyd- ande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas med- föra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga. Det handlar framför allt om förväntade restprodukter och utsläpp samt i förekommande fall alstrande av avfall samt utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och biologisk mångfald (jfr punkt 3 i bilaga II.A i MKB- direktivet). Termen miljöeffekter har samma innebörd som i 6 kap. 2 § miljöbalken, dvs. direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
–befolkning och människors hälsa,
–djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
–mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kultur- miljö,
–hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
–annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
–andra delar av miljön.
Enligt punkten 7 ska ansökan innehålla uppgifter om byggherrens bedömning av om en betydande miljöpåverkan kan antas. Med termen
264
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
byggherre avses den som för egen räkning utför eller låter utföra
Enligt andra stycket gäller kraven i första stycket bara i vissa fall om den sökta åtgärden omfattas av undantagen från detaljplane- kravet i 2 kap. 4 b §. En ansökan som avser en åtgärd som omfattas av undantagen från detaljplanekravet i 2 kap. 4 b § behöver som huvudregel således inte innehålla de uppgifter som anges i första stycket. För att redovisningskravet ska gälla förutsätts dels att den sökta åtgärden innebär en ändring av ett industriområde, ett köp- centrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse eller en campingplats. Exempelvis kan nybyggnad av ett servicehus utgöra en ändring av en befintlig campingplats. Dels krävs att den sökta åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedöm- ningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan ska göras med utgångspunkt i de bestämmelser som 10 § hän- visar till, dvs. i 10 §
Eftersom undantagen i 2 kap. 4 b § inte omfattar skidbackar, skid- liftar eller linbanor med tillhörande anläggningar, hamnar för fritids- båtar, nöjesparker eller djurparker, gäller alltså kraven enligt första stycket alltid ansökningar som avser sådana anläggningar i områden som inte omfattas av en detaljplan. Det innebär att kraven i det första stycket exempelvis är tillämpliga vid nybyggnad av en restaurang inom en nöjespark eller djurpark.
Bestämmelsen i andra stycket förtydligar genomförandet i vissa delar av punkt 13a i bilaga II i
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1.
8 b § Uppgifterna enligt 8 a § ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att kunna ta ställning till om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som avses i 10 §
Om ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska uppgifterna i ansökan utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen.
265
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Paragrafen, som är ny, anger vilken omfattning, detaljeringsgrad och, i viss mån, vilket innehåll som de uppgifter som enligt 8 a § ska finnas med i en ansökan ska ha.
Första stycket innebär att hänsyn ska tas till de omständigheter som anges i 10 §
1.verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,
2.verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och
3.de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.
Av andra stycket följer att de uppgifter som enligt 8 § ska finnas i en ansökan om lov eller förhandsbesked även ska utformas med hänsyn till resultatet av tidigare miljöbedömningar, om ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken. En ansökan om bygglov eller förhandsbesked kan exempelvis avse en åtgärd som även kräver tillstånd enligt bestämmelserna om Natura
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1.
Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan
10 § Vid prövning av en ansökan om bygglov enligt 9 kap. 31 § 2 plan- och bygglagen (2010:900), ska bedömningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 4 kap. 2 § samma lag ske med hänsyn till
266
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
de omständigheter som anges i 10 §
Om ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av åtgärdens miljö- påverkan ta hänsyn till resultatet av den bedömningen.
Paragrafen, som är ny, reglerar vilka kriterier som byggnadsnämnden vid prövning av en ansökan om bygglov ska ta hänsyn till vid bedöm- ningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan enligt det s.k. detaljplanekravet i 4 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900). Bestämmelsen är meddelad med stöd av 16 kap. 1 § 1 samma lag.
Av första stycket framgår att byggnadsnämnden ska beakta de omständigheter som avses i 10 §
1.verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,
2.verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och
3.de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet i vissa delar av artikel 4.5 och bilaga II.A i
Av andra stycket framgår att byggnadsnämnden vid sin bedöm- ning av åtgärdens miljöpåverkan även ska ta hänsyn till resultatet av tidigare miljöbedömningar, om ansökan avser en åtgärd som redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken. En ansökan om bygglov eller förhandsbesked kan exempelvis avse en åtgärd som även kräver tillstånd enligt bestämmelserna om Natura
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.5.
267
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
Beslutets innehåll
11 § Vid den redovisning av skälen för ett beslut om lov eller förhandsbesked som avses i 9 kap. 40 a § plan- och bygglagen (2010:900) ska byggnadsnämn- den ange vilka omständigheter i 10 §
Redovisningskravet gäller endast beslut som avser en åtgärd som ska vidtas i ett område utanför detaljplan. Om den sökta åtgärden omfattas av undan- tagen i 2 kap. 4 b §, gäller dock kravet endast i de fall som avses i 8 a § andra stycket.
Paragrafen, som är ny, innehåller krav på redovisningen av de huvud- sakliga skälen till om en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Första stycket innehåller bestämmelser om den redovisning av de huvudsakliga skälen som ska ske enligt 9 kap. 40 a § plan- och bygg- lagen (2010:900). Enligt den paragrafen ska ett beslut om lov eller förhandsbesked innehålla de huvudsakliga skälen till att en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kravet gäller bara i de fall det handlar om att området inom vilket åtgärden ska vidtas kan tas i anspråk eller redan har tagits i anspråk på ett visst sätt. I sådana fall ska byggnadsnämnden ange vilka omständigheter enligt 10 §
Enligt andra stycket gäller kravet på att byggnadsnämnden i vissa fall ska redovisa de huvudsakliga skälen till att en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som utgångspunkt endast beslut som avser åtgärder som ska vidtas inom ett område utanför detaljplan. Om den sökta åtgärden omfattas av undantagen i 2 kap. 4 b §, gäller emellertid kravet endast i de fall som avses i 8 a § andra stycket. Det innebär att redovisningskravet gäller i samma utsträckning som när sökanden ska tillhandahålla de upp- gifter som enligt
268
Ds 2020:19 |
Författningskommentar |
att redovisa skälen enligt 9 kap. 40 § plan- och bygglagen som huvudregel inte gäller om den sökta åtgärden omfattas av undan- tagen i 2 kap. 4 b §. Redovisningskravet gäller dock om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och det är fråga om en ändring av ett industriområde, ett köpcentrum, en parkerings- anläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller en campingplats. Det saknar betydelse om den sökta åtgärden avser nybyggnad eller utgör en ändring av ett befintligt byggnadsverk. Exempelvis kan nybyggnad av en ny hotellbyggnad utgöra en ändring av ett befintligt hotell- komplex. Om ändringen utförs på ett sätt som innebär att den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller alltså redovis- ningskravet. Motsatsvis gäller att byggnadsnämnden inte behöver redovisa skälen om åtgärden avser en ändring som inte kan förväntas medföra någon betydande miljöpåverkan.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 3 a §, gäller fortfarande för ären- den om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 juli 2021 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3.Punkten 2 gäller inte om kommunen med stöd av punkten 2 i över- gångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om ändring i plan- och bygg- lagen (2010:900) för ett visst ärende har beslutat att äldre bestämmelser inte ska tillämpas, trots att ärendet har påbörjats före den 1 juli 2021.
4.Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Enligt punkten 1 träder förordningen i kraft den 1 juli 2021.
Enligt punkten 2 ska äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 3 a §, fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestäm- melser som har påbörjats före den 1 juli 2021 och för mål och ären-
269
Författningskommentar |
Ds 2020:19 |
den som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Såväl ett ärende om detaljplan som områdesbestämmelser bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. I den mån planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör ärendet emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234).
De ändringar som ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ärendet har påbörjats är bestämmelserna om att länsstyrelsen ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan (2 kap. 3 a §).
Enligt punkten 3 gäller dock inte äldre bestämmelser för ett redan påbörjat ärende om en detaljplan eller områdesbestämmelser (jfr punkten 2), om kommunen i det enskilda fallet med stöd av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2021:000) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) har beslutat att de äldre bestämmelserna i den lagen inte ska tillämpas, trots att ärendet har påbörjats före den 1 juli 2021. Om kommunen har beslutat så, ska alltså punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den här förordningsändringen inte tillämpas. Ett sådant beslut får således till följd att den nya lydelsen av plan- och byggförordningen ska tillämpas i ärendet.
Enligt punkten 4 ska äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b §, fortfarande gälla för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före den 1 juli 2021 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. De ändringar som ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ärendet har påbörjats är bestämmelserna om att det trots bestäm- melserna i 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen inte ska krävas en detaljplan för vissa åtgärder som kräver bygglov på grund av att området är ianspråktaget eller kan tas i anspråk på visst sätt.
270
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/1 |
|
|
|
|
|
I
(Lagstiftningsakter)
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/92/EU
av den 13 december 2011
om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt
(kodifiering)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions sätt, särskilt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio nella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
(1)Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.
(2)Enligt artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionens miljöpolitik bygga på försik tighetsprincipen och på principerna att förebyggande åt gärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala. Inverkan
(1) EUT C 248, 25.8.2011, s. 154.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 september 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 15 november 2011.
(3) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.
(4) Se del A i bilaga VI.
på miljön bör beaktas på ett så tidigt stadium som möj ligt vid all teknisk planläggning och i olika beslutspro cesser.
(3)Principerna för en bedömning av miljöpåverkan bör har moniseras, särskilt med avseende på vilka projekt som bör bli föremål för bedömning, exploatörens huvudsak liga skyldigheter och innehållet i bedömningen. Medlems staterna får fastställa strängare regler för att skydda mil jön.
(4)Det är vidare nödvändigt att förverkliga en av unionens målsättningar i fråga om miljöskydd och livskvalitet.
(5)Unionens miljölagstiftning innehåller bestämmelser som gör det möjligt för offentliga myndigheter och andra organ att fatta beslut som kan ha betydande inverkan såväl på miljön som på människors hälsa och välbefin nande.
(6)Allmänna principer för bedömning av miljöpåverkan bör fastställas i syfte att komplettera och samordna processer för tillståndsgivning till sådana offentliga och privata pro jekt som kan antas medföra stor inverkan på miljön.
(7)Tillstånd för offentliga och privata projekt som kan antas leda till betydande miljöpåverkan bör ges först efter det att en bedömning har gjorts av den huvudsakliga miljö påverkan som projekten kan antas medföra. Denna be dömning bör ske med utgångspunkt i relevanta uppgifter från exploatören, med eventuell komplettering från myn digheterna och från den allmänhet som kan antas beröras av projektet i fråga.
271
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/2 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
(8)Vissa slag av projekt medför en betydande påverkan på miljön. För sådana projekt bör som regel en systematisk bedömning göras.
(9)Andra slag av projekt medför inte alltid betydande på verkan på miljön i varje enskilt fall. En bedömning av effekterna av sådana projekt bör göras när medlemssta terna anser att de kan antas medföra en betydande miljö påverkan.
(10)Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden eller kriterier i syfte att bestämma vilka av dessa projekt som bör bli föremål för bedömning, med utgångspunkt i deras miljö påverkan. Medlemsstaterna bör inte vara förpliktade att granska enskilda projekt som ligger under dessa tröskel värden eller utanför dessa kriterier.
(11)När medlemsstaterna fastställer sådana gränsvärden eller kriterier eller när de granskar enskilda projekt för att bestämma vilka projekt som bör bli föremål för bedöm ning på grund av betydande miljöpåverkan, bör med lemsstaterna ta hänsyn till de relevanta urvalskriterier som anges i detta direktiv. I enlighet med subsidiaritets principen är det medlemsstaterna som bäst kan tillämpa dessa kriterier i konkreta fall.
(12)I fråga om de projekt för vilka en bedömning görs bör vissa minimiuppgifter tillhandahållas om projektet och dess effekter.
(13)Det är lämpligt att fastställa ett förfarande som gör det möjligt för exploatören att inhämta ett yttrande från de ansvariga myndigheterna om innehållet i och omfatt ningen av de uppgifter som ska tas fram och tillhanda hållas för bedömningen. Medlemsstaterna får, inom ra men för detta förfarande, kräva att exploatören bland annat tillhandahåller alternativ till de projekt som denne avser att lämna in ansökan om.
(14)Ett projekts miljöpåverkan bör bedömas med hänsyn till behovet av att skydda människors hälsa och bidra till livskvaliteten genom en förbättrad miljö samt för att säkerställa bevarandet av arternas mångfald och bibehålla ekosystemets förnyelseförmåga som en grundläggande resurs för allt liv.
(15)Det är önskvärt att fastställa förstärkta bestämmelser om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang så att hänsyn kan tas till utvecklingen på internationell nivå. Europeiska gemenskapen underteck nade konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang den 25 februari 1991 och ratificerade konventionen den 24 juni 1997.
(16)Om allmänheten faktiskt deltar i beslutsprocessen har den möjlighet att avge yttranden och uttrycka farhågor
som kan vara relevanta för besluten, och beslutsfattaren får möjlighet att beakta dessa, vilket ökar ansvarigheten och öppenheten i beslutsprocessen och bidrar till att öka allmänhetens miljömedvetenhet och stöd för fattade be slut.
(17)Deltagande, bland annat av sammanslutningar, organisa tioner och grupper, särskilt
(18)Europeiska gemenskapen undertecknade
(19)Ett av Århuskonventionens mål är att garantera allmän hetens rätt att delta i beslut i miljöfrågor för att bidra till att skydda rätten att leva i en miljö som är tillfredsstäl lande för människors hälsa och välbefinnande.
(20)Artikel 6 i Århuskonventionen innehåller bestämmelser om allmänhetens deltagande i beslut om de särskilda verksamheter som tas upp i bilaga I till konventionen och om andra verksamheter som inte tas upp där men som kan ha betydande inverkan på miljön.
(21)Artikel 9.2 och 9.4 i Århuskonventionen innehåller be stämmelser om rätt till domstolsprövning eller andra för faranden för prövning av den materiella och formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåten het som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i artikel 6 i den konventionen.
(22)Detta direktiv bör emellertid inte tillämpas på projekt som regleras i detalj genom särskild nationell lagstiftning, eftersom målen med detta direktiv, däribland tillhanda hållandet av information, uppnås genom lagstiftningsför farandet.
(23)I undantagsfall kan det vidare vara lämpligt att för ett visst projekt underlåta att tillämpa de bedömningsför faranden som föreskrivs i detta direktiv, under förutsätt ning att kommissionen och den berörda allmänheten på lämpligt sätt underrättas.
(24)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig ut sträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitets principen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
272
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/3 |
|
|
|
|
|
(25)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med natio nell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga V.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1.Detta direktiv ska tillämpas för bedömningen av inverkan på miljön av sådana offentliga och privata projekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön.
2.I detta direktiv gäller följande definitioner:
a)projekt:
—utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten eller an dra installationer eller arbeten,
—andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i land skapet, inklusive mineralutvinning.
b)exploatör: den som ansöker om tillstånd för ett privat projekt eller den offentliga myndighet som tar initiativ till ett pro jekt.
c)tillstånd: den ansvariga myndighetens eller de ansvariga myn digheternas beslut, som ger exploatören rätt att genomföra projektet.
d)allmänhet: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslut ningar, organisationer eller grupper av dessa.
e)berörd allmänhet: den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de beslutspro cesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2.
f)ansvarig myndighet eller ansvariga myndigheter: den eller de myndigheter som medlemsstaterna utser för att utföra de uppgifter som följer av detta direktiv.
3.Medlemsstaterna får, efter bedömning från fall till fall och inom ramen för den nationella lagstiftningen, besluta att inte tillämpa detta direktiv på projekt som avser det nationella för svaret om de anser att det skulle inverka negativt på detta syfte.
4.Detta direktiv ska inte tillämpas på projekt som i detalj regleras genom särskild nationell lagstiftning, eftersom målen med detta direktiv, däribland tillhandahållandet av information, uppnås genom lagstiftningsförfarandet.
Artikel 2
1.Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat på grund av deras art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges. Dessa projekt anges i artikel 4.
2.Bedömningen av miljöpåverkan kan integreras i det be fintliga tillståndsförfarandet för projekt i medlemsstaterna eller, om detta inte är möjligt, i andra förfaranden eller i sådana förfaranden som tillskapas för att målsättningarna i detta direk tiv ska uppfyllas.
3.Medlemsstaterna får föreskriva ett enda förfarande för att uppfylla kraven i detta direktiv och kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa förore ningar (1).
4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 får med lemsstaterna i undantagsfall besluta att ett visst projekt helt eller delvis ska undantas från föreskrifterna i detta direktiv.
Medlemsstaterna ska i så fall
a)undersöka om någon annan form av bedömning skulle vara lämplig,
b)se till att uppgifter som erhållits genom en sådan annan form av bedömning som avses i led a, uppgifter om beslutet att bevilja undantag samt skälen för detta görs tillgängliga för den berörda allmänheten,
c)innan tillstånd ges, informera kommissionen om skälen för undantaget samt, när det är tillämpligt, bifoga de uppgifter som gjorts tillgängliga för de egna medborgarna.
Kommissionen ska genast vidarebefordra de mottagna handling arna till övriga medlemsstater.
Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna punkt.
(1) EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.
273
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/4 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
Artikel 3
Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall och i en lighet med artiklarna
a)människor, fauna och flora,
b)mark, vatten, luft, klimat och landskap,
c)materiella tillgångar och kulturarv,
d)samspelet mellan de faktorer som anges i leden a, b och c.
Artikel 4
1.Om inte annat följer av artikel 2.4 ska projekt som redo visas i bilaga I bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna
2.Om inte annat följer av artikel 2.4 ska medlemsstaterna när det gäller projekt som redovisas i bilaga II bestämma om projektet ska bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna
a)granskning från fall till fall, eller
b)gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten.
Medlemsstaterna får besluta att tillämpa båda de förfaranden som anges i leden a och b.
3.Vid granskning från fall till fall eller fastställande av grän svärden eller kriterier enligt punkt 2, ska de relevanta urval skriterier som fastställs i bilaga III beaktas.
4.Medlemsstaterna ska säkerställa att de ansvariga myndig heternas avgöranden enligt punkt 2 görs tillgängliga för allmän heten.
Artikel 5
1.När det gäller projekt vars miljöpåverkan enligt artikel 4 ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med den här artikeln och artiklarna
a)medlemsstaterna anser att uppgifterna är relevanta för ett visst stadium av tillståndsprocessen och med hänsyn till vad som utmärker ett särskilt projekt eller en särskild typ av projekt och de miljöförhållanden som kan komma att påverkas,
b)medlemsstaterna anser att exploatören skäligen kan avkrävas dessa uppgifter med hänsyn till bland annat befintliga kun skaper och bedömningsmetoder.
2.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den ansvariga myndigheten yttrar sig om de upp gifter som exploatören ska lämna enligt punkt 1, om exploatö ren begär det före inlämnandet av en tillståndsansökan. Den ansvariga myndigheten ska samråda med exploatören och de myndigheter som avses i artikel 6.1 innan den yttrar sig. Att myndigheten har yttrat sig enligt denna punkt ska inte hindra den från att senare kräva att exploatören lämnar ytterligare uppgifter.
Medlemsstaterna kan kräva att de ansvariga myndigheterna av ger ett sådant yttrande, oberoende av om exploatören begär det.
3.De uppgifter som exploatören ska tillhandahålla enligt punkt 1 ska åtminstone omfatta
a)en beskrivning av projektet med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning,
b)en beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, minska och om möjligt avhjälpa betydande skadliga verkningar,
c)de data som krävs för att påvisa och bedöma den huvud sakliga inverkan på miljön som projektet kan antas medföra,
d)en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som explo atören övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna,
e)en
4.Medlemsstaterna ska om nödvändigt säkerställa att de myndigheter som har tillgång till relevanta uppgifter, särskilt vad avser artikel 3, gör dessa tillgängliga för exploatören.
Artikel 6
1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av explo atören och över ansökan om tillstånd. I det syftet ska medlems staterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. De uppgifter som har inhämtats i enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlemsstaterna ska fastställa hur detta samråd ska gå till.
274
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/5 |
|
|
|
|
|
2.Allmänheten ska, genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt, såsom med hjälp av elektroniska medier när sådana är tillgängliga, informeras om följande på ett tidigt sta dium under de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och senast så snart som information rimligen kan ges:
a)Ansökan om tillstånd.
b)Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvens bedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är till lämplig.
c)Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tids fristerna för att överlämna synpunkter eller frågor.
d)Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekom mande fall, utkastet till beslut.
e)Uppgift om var den information som har samlats in i enlig het med artikel 5 finns tillgänglig.
f)Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant infor mation kommer att göras tillgänglig.
g)Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlig het med punkt 5 i den här artikeln.
3.Medlemsstaterna ska inom rimliga tidsramar se till att den berörda allmänheten får tillgång till följande:
a)All information som har samlats in i enlighet med artikel 5.
b)I enlighet med den nationella lagstiftningen, de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndigheterna vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informeras i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
c)I enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om all mänhetens tillgång till miljöinformation (1), annan infor mation än den som avses i punkt 2 i den här artikeln, som är relevant för beslutet i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och som blir tillgänglig efter det att den berörda allmänheten har informerats i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
4.Den berörda allmänheten ska på ett tidigt stadium få reella möjligheter att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2 och ska för detta ändamål ha rätt att yttra sig när alla alternativ står öppna till den eller de ansvariga myndig heterna innan beslut fattas om ansökan om tillstånd.
(1) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.
5.Närmare bestämmelser om information till allmänheten (till exempel genom affischering inom ett visst område eller offentliggörande i lokalpressen) och samråd med den berörda allmänheten (till exempel skriftligen eller genom offentlig utfråg ning) ska fastställas av medlemsstaterna.
6.För de olika etapperna ska det fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för att informera allmänheten och för den berörda allmänheten att förbereda sig och på ett effek tivt sätt delta i beslutsprocessen på miljöområdet, i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
Artikel 7
1.När en medlemsstat uppmärksammar att ett projekt kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat eller om en medlemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras till den utsatta medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den infor merar den egna allmänheten översända bland annat
a)en beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga uppgifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser,
b)uppgifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas.
Den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras ska ge den andra medlemsstaten rimlig tid att ange om den vill delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och den kan därvid bifoga de uppgifter som avses i punkt 2 i den här artikeln.
2.Om en medlemsstat som mottar information i enlighet med punkt 1 anger att den avser att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras, om den inte redan har gjort det, till den utsatta medlemsstaten översända de uppgifter som ska lämnas i enlighet med artikel 6.2 och göras tillgängliga i enlighet med artikel 6.3 a och b.
3.De berörda medlemsstaterna ska, var och en i den mån den berörs, även
a)se till att de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 inom rimlig tid görs tillgängliga för de myndigheter som avses i artikel 6.1 och för den berörda allmänheten på den med lemsstats territorium vilken i betydande grad kan komma att utsättas, och
275
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/6 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
b)säkerställa att de myndigheter som avses i artikel 6.1 och den berörda allmänheten ges tillfälle att, innan tillstånd be viljas för projektet, inom rimlig tid framföra sina synpunkter på de uppgifter som lämnats till den ansvariga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras.
4.De berörda medlemsstaterna ska samråda om bland annat projektets eventuella gränsöverskridande påverkan och plane rade åtgärder för att minska eller eliminera sådan påverkan samt fastställa en rimlig tidsfrist för detta samråd.
5.Närmare bestämmelser om genomförandet av denna arti kel får fastställas av de berörda medlemsstaterna och dessa be stämmelser ska göra det möjligt för den berörda allmänheten på den utsatta medlemsstatens territorium att delta på ett effektivt sätt i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2 för projektet.
Artikel 8
Resultaten av samråden och de uppgifter som har inhämtats enligt artiklarna 5, 6 och 7 ska beaktas vid tillståndsgivningen.
Artikel 9
1.När ett beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsan sökan har fattats, ska den eller de ansvariga myndigheterna informera allmänheten enligt gällande förfaranden och låta all mänheten få tillgång till följande:
a)Information om innehållet i beslutet och varje villkor som är knutet till detta.
b)Information om de huvudsakliga skäl och överväganden som beslutet grundar sig på, och även om förfarandet för allmän hetens deltagande, efter att ha granskat den berörda allmän hetens kommentarer och synpunkter.
c)En eventuell beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt motverka de allvarligaste negativa effekterna.
2.Den eller de ansvariga myndigheterna ska informera alla medlemsstater med vilka samråd har hållits i enlighet med artikel 7 genom att till dem vidarebefordra den information som avses i punkt 1 i den här artikeln.
De medlemsstater med vilka samråd har hållits ska se till att denna information görs tillgänglig på lämpligt sätt för den be rörda allmänheten på det egna territoriet.
Artikel 10
Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka de ansvariga myndigheternas skyldighet att iaktta de begränsningar som
åläggs genom nationella lagar och andra författningar samt till lämplig rättspraxis om affärs- och industrihemligheter, inklusive immateriella rättigheter, och om hänsynstagande till allmänna intressen.
När artikel 7 äger tillämpning ska, i fråga om översändandet av information till en annan medlemsstat och mottagandet av så dan information, de begränsningar gälla som tillämpas i den medlemsstat där projektet föreslås bli utfört.
Artikel 11
1.Medlemsstaterna ska inom ramen för den relevanta natio nella lagstiftningen se till att de medlemmar av den berörda allmänheten
a)som har ett tillräckligt intresse, eller
b)som hävdar att en rättighet kränks, när detta utgör en för utsättning enligt en medlemsstats förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning,
har rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i detta direktiv prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag.
2.Medlemsstaterna ska fastställa i vilket skede beslut, hand lingar eller underlåtenhet kan prövas.
3.Vad som utgör ett tillräckligt intresse och kränkning av en rättighet ska fastställas av medlemsstaterna, i enlighet med målet att ge den berörda allmänheten en omfattande rätt till rättslig prövning. För det ändamålet ska det intresse som en
4.Bestämmelserna i denna artikel ska inte utesluta möjlighe ten av ett preliminärt prövningsförfarande inför en förvaltnings myndighet och ska inte påverka kravet att de administrativa prövningsförfarandena ska vara uttömda innan rättsliga pröv ningsförfaranden får användas, om detta krav finns enligt den nationella lagstiftningen.
Sådana förfaranden ska vara rättvisa, snabba och inte oöver komligt kostsamma.
5.För att främja den faktiska tillämpningen av bestämmel serna i denna artikel ska medlemsstaterna se till att praktisk information om rätten till rättslig prövning i domstol och i administrativ ordning görs tillgänglig för allmänheten.
276
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/7 |
|
|
|
|
|
Artikel 12
1.Medlemsstaterna och kommissionen ska utbyta infor mation om erfarenheter vid tillämpningen av detta direktiv.
2.Medlemsstaterna ska särskilt informera kommissionen om de kriterier och/eller gränsvärden som har beslutats för urvalet av projekt enligt artikel 4.2.
3.Med utgångspunkt i det informationsutbytet ska kommis sionen om så krävs lämna ytterligare förslag till Europaparla mentet och rådet, för att säkerställa att detta direktiv tillämpas på ett tillräckligt samordnat sätt.
Artikel 13
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 14
Direktiv 85/337/EEG, i dess lydelse enligt de direktiv som anges i del A i bilaga V, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar
medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för inför livande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga V.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis ningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VI.
Artikel 15
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 16
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 13 december 2011.
På Europaparlamentets vägnar |
På rådets vägnar |
J. BUZEK |
M. SZPUNAR |
Ordförande |
Ordförande |
277
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/8 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
BILAGA I
PROJEKT SOM AVSES I ARTIKEL 4.1
1.Råoljeraffinaderier (utom fabriker som enbart tillverkar smörjmedel ur råolja) och anläggningar för förgasning eller kondensering av minst 500 ton stenkol eller bituminös skiffer per dag.
2.a) Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar med en värmeproduktion på 300 megawatt eller mer.
b)Kärnkraftverk och andra kärnreaktorer, inklusive nedmontering eller avveckling av sådana kraftverk eller reakto rer (1) (utom forskningsanläggningar som producerar och omvandlar klyvbara och fertila material och vilkas högsta kontinuerliga termiska effekt inte överstiger 1 kilowatt).
3.a) Anläggningar för upparbetning av bestrålat kärnbränsle.
b)Anläggningar avsedda
i)för framställning eller anrikning av kärnbränsle,
ii)för behandling av bestrålat kärnbränsle eller högaktivt radioaktivt avfall,
iii)för slutförvaring av bestrålat kärnbränsle,
iv)enbart för slutförvaring av radioaktivt avfall,
v)enbart för lagring (planerad för mer än tio år) av bestrålat kärnbränsle eller radioaktivt avfall på en annan plats än framställningsplatsen.
4.a) Integrerade anläggningar för primärsmältning av gjutjärn och stål.
b)Anläggningar för produktion av ickejärnmetaller utifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterial genom metallur giska, kemiska eller elektrolytiska processer.
5.Anläggningar för utvinning av asbest samt för behandling och omvandling av asbest och produkter som innehåller asbest: beträffande produkter av asbestcement med en årlig produktion av mer än 20 000 ton färdiga produkter, beträffande friktionsmaterial med en årlig produktion av mer än 50 ton färdiga produkter och beträffande annan asbestanvändning med en årlig förbrukning av mer än 200 ton.
6.Integrerade kemiska anläggningar, dvs. anläggningar för tillverkning i industriell skala av ämnen med användning av kemiska omvandlingsprocesser, där flera enheter är sammanställda och har ett funktionellt samband med varandra och som är till för
a)framställning av organiska baskemikalier,
b)framställning av oorganiska baskemikalier,
c)framställning av
d)framställning av bekämpningsmedel,
e)framställning av läkemedel med användning av en kemisk eller biologisk process,
f)framställning av sprängämnen.
(1) Kärnkraftverk och andra kärnreaktorer upphör att vara sådana anläggningar när allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen.
278
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/9 |
|
|
|
|
|
7. a) Anläggning av järnvägslinjer för fjärrtrafik samt flygplatser (1) med en banlängd av 2 100 m eller mer.
b)Anläggning av motorvägar och motortrafikleder (2).
c)Anläggning av en ny väg med fyra eller flera körfält, eller uträtning och/eller breddning av en befintlig väg med två eller färre körfält så att den får fyra eller fler körfält, där en sådan ny väg eller uträtad och/eller breddad sträcka av en väg skulle ha en oavbruten längd av 10 km eller mer.
8.a) Inre vattenvägar och insjöhamnar som medger trafik med fartyg på mer än 1 350 ton.
b)Hamnar, lastnings- och lossningskajer som har förbindelse med land och yttre hamnar (med undantag av färjekajer), vilka kan anlöpas av fartyg på mer än 1 350 ton.
9.Anläggningar för bortskaffande av farligt avfall enligt artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall (3) genom förbränning, kemisk behandling enligt definitionen i bilaga I till det direktivet, under rubrik D9 eller deponering.
10.Anläggningar med kapacitet för mer än 100 ton per dag för bortskaffande av
11.System för uttag av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning, där den årligen uttagna eller tillförda vatten volymen är lika med eller överstiger 10 miljoner kubikmeter.
12.a) Anläggningar för överledande av vatten mellan avrinningsområden, där överledandet syftar till att förebygga möjlig vattenbrist och där mängden överfört vatten överstiger 100 miljoner kubikmeter per år.
b)I alla andra fall, anläggningar för överledande av vatten mellan avrinningsområden där i det ursprungliga avrin ningsområdet det genomsnittliga flödet över flera år överstiger 2 000 miljoner kubikmeter per år och där den överförda vattenmängden överstiger 5 % av det flödet.
I båda fallen är överföring av dricksvatten via rörledningar undantagen.
13.Avloppsreningsverk med en kapacitet som överstiger 150 000 personekvivalenter enligt definitionen i artikel 2.6 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (4).
14.Utvinning av olja och naturgas i kommersiella syften, där den utvunna mängden överstiger 500 ton per dag för olja och 500 000 kubikmeter per dag för gas.
15.Dammar och andra anläggningar avsedda för uppdämning eller permanent lagring av vatten, där den nya eller tillförda mängden uppdämt eller lagrat vatten överstiger 10 miljoner kubikmeter.
16.Rörledningar med en diameter över 800 mm och en längd över 40 km
a)för transport av gas, olja eller kemikalier,
b)för transport av koldioxidströmmar (CO2) för geologisk lagring, inklusive därtill hörande tryckstegringsstationer.
17.Anläggningar för djurhållning av fjäderfä eller av svin med mer än
a)85 000 platser för gödkycklingar, 60 000 platser för hönor,
b)3 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (> 30 kg), eller
c)900 platser för suggor.
|
|
|
(1) |
I detta direktiv avses med flygplats en flygplats som överensstämmer med definitionen i 1944 års Chicagokonvention om upprättandet |
|
|
av Internationella civilflygorganisationen (bilaga 14). |
|
(2) |
I detta direktiv avses med motortrafikled en väg som överensstämmer med definitionen i Europeiska överenskommelsen av den |
|
|
15 november 1975 om trafik på internationella huvudvägar. |
|
(3) EUT L 312, 22.11.2008, s. 3. |
||
(4) |
EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. |
279
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/10 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
18.Industriella anläggningar för framställning av
a)pappersmassa av trä eller andra fibrösa material,
b)papper och papp där produktionskapaciteten överstiger 200 ton per dygn.
19.Stenbrott och gruvdrift i dagbrott där verksamhetsområdet är mer än 25 hektar, eller torvutvinning med ett verk samhetsområde över 150 hektar.
20.Anläggning av starkströmsluftledningar med en spänning på 220 kV eller mer och en längd över 15 km.
21.Anläggningar för lagring av olja, petrokemiska eller kemiska produkter med en kapacitet på 200 000 ton eller mer.
22.Lagringsplatser enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid (1).
23.Anläggningar för avskiljning av
24.Ändringar eller utvidgningar av projekt som tas upp i denna bilaga, om sådana ändringar eller utvidgningar i sig själva uppfyller de eventuella tröskelvärden som anges i denna bilaga.
(1) EUT L 140, 5.6.2009, s. 114.
280
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/11 |
|
|
|
|
|
BILAGA II
PROJEKT SOM AVSES I ARTIKEL 4.2
1.JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH VATTENBRUK
a)Projekt för omstrukturering av fastighetsbildningen på landsbygden.
b)Projekt för utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbruk.
c)Vattenförsörjningsprojekt inom jordbruket, inklusive bevattnings- och markavvattningsprojekt.
d)Nyplantering av skog och avskogning i syfte att ändra markanvändningen.
e)Anläggningar för intensiv djuruppfödning (projekt som inte omfattas av bilaga I).
f)Intensiv fiskodling.
g)Återvinning av land från havet.
2.UTVINNINGSINDUSTRI
a)Stenbrott, gruvdrift i dagbrott och torvutvinning (projekt som inte omfattas av bilaga I).
b)Underjordisk gruvdrift.
c)Utvinning av mineraler genom muddring till havs eller i vattendrag.
d)Djupborrning och då särskilt
i)geotermisk borrning,
ii)borrning för lagring av kärnavfall,
iii)borrning efter vatten,
dock inte borrning för att undersöka markens bärighet.
e)Industrianläggningar ovan jord för utvinning av kol, olja, naturgas och malmer, liksom bituminös skiffer.
3.ANLÄGGNINGAR FÖR ENERGIPRODUKTION
a)Anläggningar för produktion av elektricitet, ånga och hetvatten (projekt som inte omfattas av bilaga I).
b)Anläggningar för transport av gas, ånga och hetvatten; överföring av elektrisk energi med luftledningar (projekt som inte omfattas av bilaga I).
c)Lagring av naturgas ovan jord.
d)Lagring under jord av brännbara gaser.
e)Lagring av fossila bränslen ovan jord.
f)Industriell tillverkning av briketter av kol och brunkol.
g)Anläggningar för behandling och lagring av radioaktivt avfall (som inte omfattas av bilaga I).
h)Anläggningar för produktion av vattenkraftsbaserad energi.
i)Anläggningar för utnyttjande av vindkraft för energiproduktion (grupper av vindkraftverk).
281
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/12 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
j)Anläggningar för avskiljning av
4.FRAMSTÄLLNING OCH BEARBETNING AV METALLER
a)Anläggningar för produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning.
b)Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller:
i)genom varmvalsning,
ii)genom hammarsmide,
iii)genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall.
c)Järn- och stålgjuterier.
d)Anläggningar för smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av andra ickejärnmetaller än ädelmetaller, inklusive återvinningsprodukter (färskning, formgjutning osv.).
e)Anläggningar för ytbehandling av metaller och plaster med användning av en elektrolytisk eller kemisk process.
f)Tillverkning och sammansättning av motorfordon samt tillverkning av fordonsmotorer.
g)Skeppsvarv.
h)Anläggningar för tillverkning och reparation av flygplan.
i)Tillverkning av järnvägsutrustning.
j)Formning med användning av sprängmedel.
k)Rostnings- och sintringsverk för metalliska malmer.
5.MINERALINDUSTRI
a)Koksverk (torrdestillation av kol).
b)Cementfabriker.
c)Anläggningar för produktion av asbest och tillverkning av asbestbaserade produkter (projekt som inte omfattas av bilaga I).
d)Anläggningar för produktion av glas, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av glasfiber.
e)Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av mineralull.
f)Tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin.
6.KEMISK INDUSTRI (PROJEKT SOM INTE OMFATTAS AV BILAGA I)
a)Behandling av mellanprodukter och framställning av kemikalier.
b)Framställning av bekämpningsmedel, farmaceutiska produkter, färger, lacker, elastomerer och peroxider.
c)Anläggningar för lagring av olja, petrokemiska och kemiska produkter.
7.LIVSMEDELSINDUSTRI
a)Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter.
b)Förpackning och konservering av animaliska och vegetabiliska produkter.
282
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/13 |
|
|
|
|
|
c)Framställning av mejeriprodukter.
d)Bryggning och maltning.
e)Sockervaruindustrier.
f)Slakterier.
g)Industriell framställning av stärkelse.
h)Fiskmjöls- och fiskoljefabriker.
i)Sockerfabriker.
8.
a)Industrianläggningar för framställning av papper och papp (projekt som inte omfattas av bilaga I).
b)Anläggningar för förbehandling (som tvättning, blekning, mercerisering) eller för färgning av fibrer eller textiler.
c)Garverier.
d)Anläggningar för produktion och bearbetning av cellulosa.
9.GUMMIINDUSTRI
Tillverkning och behandling av elastomerbaserade produkter.
10.INFRASTRUKTURPROJEKT
a)Anläggning av industriområden.
b)Projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shoppingcentrum och parkeringsplatser.
c)Byggande av järnvägar, omlastningsstationer och terminaler för kombinerad trafik (projekt som inte omfattas av bilaga I).
d)Anläggning av flygfält (projekt som inte omfattas av bilaga I).
e)Byggande av vägar, hamnar och hamnanläggningar, inklusive fiskehamnar (projekt som inte omfattas av bilaga I).
f)Anläggning av inre vattenvägar som inte omfattas av bilaga I, anläggningar för reglering av vattenflöden.
g)Dammar och andra fördämningar eller vattenmagasin för långvarigt bruk (projekt som inte omfattas av bilaga I).
h)Spårvägar, upphöjda eller underjordiska järnvägar, hängbanor eller liknande banor av speciell typ som endast eller i huvudsak används för passagerartransport.
i)Anläggning av rörledningar för gas och olja samt rörledningar för transport av
j)Anläggning av vattenledningar över långa avstånd.
k)Kustanläggningar för att bekämpa erosion och havsanläggningar varigenom kustlinjen kan ändras, som till exempel vallar, pirer, vågbrytare och andra anläggningar för skydd mot havet, utom underhåll och återuppbygg nad av sådana anläggningar.
l)System för utvinning av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning vilka inte omfattas av bilaga I.
m)Anläggningar för överledning av vatten mellan avrinningsområden vilka inte omfattas av bilaga I.
283
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/14 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
11.ANDRA PROJEKT
a)Permanenta tävlings- och testbanor för motorfordon.
b)Anläggningar för bortskaffande av avfall (projekt som inte omfattas av bilaga I).
c)Avloppsreningsverk (projekt som inte omfattas av bilaga I).
d)Deponering av slam från reningsverk.
e)Lagring av järnskrot, inklusive skrotbilar.
f)Provbänkar, för motorer, turbiner eller reaktorer.
g)Anläggningar för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer.
h)Anläggningar för återvinning eller förstöring av explosiva ämnen.
i)Anläggningar för behandling av djurkadaver.
12.TURISM OCH FRITID
a)Skidbackar, skidliftar och linbanor och härmed förbundna anläggningar.
b)Hamnar för fritidsbåtar.
c)Fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed förbundna anläggningar.
d)Permanenta campingplatser.
e)Temaparker.
13.a) Alla förändringar eller utvidgningar av projekt som förtecknas i bilaga I eller denna bilaga, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön (ändringar eller utvidgningar som inte ingår i bilaga I).
b)Projekt som avses i bilaga I som bedrivs uteslutande eller huvudsakligen för att utveckla och prova nya metoder eller produkter och som inte bedrivs under längre tid än två år.
284
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/15 |
|
|
|
|
|
BILAGA III
URVALSKRITERIER SOM AVSES I ARTIKEL 4.3
1.PROJEKTENS KARAKTERISTISKA EGENSKAPER
Projektets karakteristiska egenskaper måste beaktas, i synnerhet vad beträffar
a)projektets omfattning,
b)förening med andra projekt,
c)utnyttjandet av naturresurser,
d)alstrande av avfall,
e)föroreningar och störningar,
f)risken för olyckor, i synnerhet vad beträffar de ämnen och tekniker som har använts.
2.PROJEKTENS LOKALISERING
Miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten måste beaktas, i synnerhet vad beträffar
a)nuvarande markanvändning,
b)naturresursernas relativa förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området,
c)den naturliga miljöns tålighet, med särskild uppmärksamhet på
i)våtmarker,
ii)kustområden,
iii)bergs- och skogsområden,
iv)naturreservat och nationalparker,
v)områden som är klassificerade eller skyddade enligt medlemsstaternas lagstiftning; särskilda skyddsområden som har fastställts av medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (1) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (2),
vi)områden där de kvalitetsnormer som i unionens lagstiftning har fastställts för miljön redan har överskridits,
vii)tätbefolkade områden,
viii)historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla markområden.
3.DE POTENTIELLA EFFEKTERNAS KARAKTERISTISKA EGENSKAPER
Projektens potentiella betydande påverkan måste beaktas i förhållande till de kriterier som fastställs i punkterna 1 och 2, och i synnerhet vad beträffar
a)effekternas omfattning (geografiskt område och den berörda befolkningens storlek),
b)effekternas gränsöverskridande karaktär,
c)effekternas betydelse och komplexitet,
d)effekternas sannolikhet,
e)effekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet.
(1) EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
(2) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
285
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/16 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
BILAGA IV
UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 5.1
1.En beskrivning av projektet, däribland särskilt
a)en beskrivning av projektets fysiska karakteristika och behovet av mark under uppbyggnads- och driftfaserna,
b)en beskrivning av vad som främst karakteriserar produktionsprocessen, t.ex. arten och mängden av de material som används,
c)en uppskattning av typ och mängd av förväntade restprodukter och utsläpp
2.En översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna.
3.En beskrivning av sådan väsentlig miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till, däribland särskilt i fråga om befolkning, fauna, flora, mark, vatten, luft, klimatfaktorer och materiella tillgångar, även med hänsyn till det arkitek toniska och arkeologiska kulturarvet, landskapet samt samverkan mellan de nämnda faktorerna.
4.En beskrivning (1) av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av
a)projektet som helhet,
b)utnyttjandet av naturresurser,
c)utsläppen av föroreningar, uppkomsten av andra störningar samt bortskaffandet av avfall,
5.Exploatörens beskrivning av de metoder som använts för att i förväg bedöma de miljöeffekter som avses i punkt 4.
6.En beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, minska och om möjligt motverka mera betydande skadliga verkningar på miljön.
7.En
8.En redovisning av de eventuella svårigheter (tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som exploatören stött på i samband med att de begärda uppgifterna sammanställts.
(1) Denna beskrivning bör innefatta den direkta inverkan, liksom i förekommande fall varje indirekt, sekundär, kumulativ,
286
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/17 |
|
|
|
|
|
BILAGA V
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över dess senare ändringar
(som avses i artikel 14)
Rådets direktiv 85/337/EEG (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40)
Rådets direktiv 97/11/EG (EGT L 73, 14.3.1997, s. 5)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG |
Endast artikel |
3 |
(EUT L 156, 25.6.2003, s. 17) |
|
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG |
Endast artikel |
31 |
(EUT L 140, 5.6.2009, s. 114) |
|
|
DEL B
Förteckning över tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning
(som avses i artikel 14)
Direktiv |
|
Tidsfrist för införlivande |
|
|
|
85/337/EEG |
3 juli 1988 |
|
97/11/EG |
14 |
mars 1999 |
2003/35/EG |
25 |
juni 2005 |
2009/31/EG |
25 |
juni 2011 |
|
|
|
287
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/18 |
|
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA VI |
|
|
|
|
|
|
|
Jämförelsetabell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 85/337/EEG |
|
Detta direktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 1.1 |
|
|
|
Artikel 1.1 |
|
|
|
Artikel 1.2 |
första stycket |
|
Artikel 1.2 inledande orden |
|
||
|
Artikel 1.2 |
andra stycket inledande orden |
|
Artikel 1.2 a inledande orden |
|
||
|
Artikel 1.2 andra stycket första strecksatsen |
|
Artikel 1.2 a första strecksatsen |
|
|||
|
Artikel 1.2 andra stycket andra strecksatsen |
|
Artikel 1.2 a andra strecksatsen |
|
|||
|
Artikel 1.2 |
tredje stycket |
|
Artikel 1.2 b |
|
||
|
Artikel 1.2 fjärde stycket |
|
Artikel 1.2 c |
|
|||
|
Artikel 1.2 femte stycket |
|
Artikel 1.2 d |
|
|||
|
Artikel 1.2 sjätte stycket |
|
Artikel 1.2 e |
|
|||
|
Artikel 1.3 |
|
|
|
Artikel 1.2 f |
|
|
|
Artikel 1.4 |
|
|
|
Artikel 1.3 |
|
|
|
Artikel 1.5 |
|
|
|
Artikel 1.4 |
|
|
|
Artikel 2.1 |
|
|
|
Artikel 2.1 |
|
|
|
Artikel 2.2 |
|
|
|
Artikel 2.2 |
|
|
|
Artikel 2.2a |
|
Artikel 2.3 |
|
|||
|
Artikel 2.3 |
|
|
|
Artikel 2.4 |
|
|
|
Artikel 3 inledande orden |
|
Artikel 3 inledande orden |
|
|||
|
Artikel 3 första strecksatsen |
|
Artikel 3 a |
|
|||
|
Artikel 3 andra strecksatsen |
|
Artikel 3 b |
|
|||
|
Artikel 3 tredje strecksatsen |
|
Artikel 3 c |
|
|||
|
Artikel 3 fjärde strecksatsen |
|
Artikel 3 d |
|
|||
|
Artikel 4 |
|
|
|
Artikel 4 |
|
|
|
Artikel 5.1 |
|
|
|
Artikel 5.1 |
|
|
|
Artikel 5.2 |
|
|
|
Artikel 5.2 |
|
|
|
Artikel 5.3 |
inledande orden |
|
Artikel 5.3 inledande orden |
|
||
|
Artikel 5.3 |
första strecksatsen |
|
Artikel 5.3 a |
|
||
|
Artikel 5.3 |
andra strecksatsen |
|
Artikel 5.3 b |
|
||
|
Artikel 5.3 |
tredje strecksatsen |
|
Artikel 5.3 c |
|
||
|
Artikel 5.3 |
fjärde strecksatsen |
|
Artikel 5.3 d |
|
||
|
Artikel 5.3 |
femte strecksatsen |
|
Artikel 5.3 e |
|
||
|
Artikel 5.4 |
|
|
|
Artikel 5.4 |
|
|
|
Artikel 6 |
|
|
|
Artikel 6 |
|
|
|
Artikel 7.1 |
inledande orden |
|
Artikel 7.1 första stycket inledande orden |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
288
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
|
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 85/337/EEG |
|
Detta direktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 7.1 |
a |
|
Artikel 7.1 första stycket a |
|
||
|
Artikel 7.1 |
b |
|
Artikel 7.1 första stycket b |
|
||
|
Artikel 7.1 |
avslutande orden |
|
Artikel 7.1 andra stycket |
|
||
|
Artikel |
|
Artikel |
|
|||
|
Artikel 8 |
|
|
|
Artikel 8 |
|
|
|
Artikel 9.1 |
inledande orden |
|
Artikel 9 inledande orden |
|
||
|
Artikel 9.1 |
första strecksatsen |
|
Artikel 9.1 a |
|
||
|
Artikel 9.1 |
andra strecksatsen |
|
Artikel 9.1 b |
|
||
|
Artikel 9.1 |
tredje strecksatsen |
|
Artikel 9.1 c |
|
||
|
Artikel 9.2 |
|
|
|
Artikel 9.2 |
|
|
|
Artikel 10 |
|
|
|
Artikel 10 |
|
|
|
Artikel 10a första stycket |
|
Artikel 11.1 |
|
|||
|
Artikel 10a andra stycket |
|
Artikel 11.2 |
|
|||
|
Artikel 10a tredje stycket |
|
Artikel 11.3 |
|
|||
|
Artikel 10a fjärde och femte styckena |
|
Artikel 11.4 första och andra styckena |
|
|||
|
Artikel 10a sjätte stycket |
|
Artikel 11.5 |
|
|||
|
Artikel 11.1 |
|
Artikel 12.1 |
|
|||
|
Artikel 11.2 |
|
Artikel 12.2 |
|
|||
|
Artikel 11.3 |
|
— |
|
|||
|
Artikel 11.4 |
|
Artikel 12.3 |
|
|||
|
Artikel 12.1 |
|
— |
|
|||
|
Artikel 12.2 |
|
Artikel 13 |
|
|||
|
— |
|
|
|
Artikel 14 |
|
|
|
— |
|
|
|
Artikel 15 |
|
|
|
Artikel 14 |
|
|
|
Artikel 16 |
|
|
|
Bilaga I punkt 1 |
|
Bilaga I punkt 1 |
|
|||
|
Bilaga I punkt 2 första strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 2 a |
|
|||
|
Bilaga I punkt 2 andra strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 2 b |
|
|||
|
Bilaga I punkt 3 a |
|
Bilaga I punkt 3 a |
|
|||
|
Bilaga I punkt 3 b inledande orden |
|
Bilaga I punkt 3 b inledande orden |
|
|||
|
Bilaga I punkt 3 b första strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 3 b i |
|
|||
|
Bilaga I punkt 3 b andra strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 3 b ii |
|
|||
|
Bilaga I punkt 3 b tredje strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 3 b iii |
|
|||
|
Bilaga I punkt 3 b fjärde strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 3 b iv |
|
|||
|
Bilaga I punkt 3 b femte strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 3 b v |
|
|||
|
Bilaga I punkt 4 första strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 4 a |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
289
Bilaga 1 |
Ds 2020:19 |
L 26/20 |
|
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
28.1.2012 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 85/337/EEG |
|
Detta direktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga I punkt 4 andra strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 4 b |
|
||
|
Bilaga I punkt 5 |
|
Bilaga I punkt 5 |
|
||
|
Bilaga I punkt 6 inledande orden |
|
Bilaga I punkt 6 inledande orden |
|
||
|
|
Bilaga I punkt 6 a |
|
|||
|
|
Bilaga I punkt 6 b |
|
|||
|
|
Bilaga I punkt 6 c |
|
|||
|
|
Bilaga I punkt 6 d |
|
|||
|
|
Bilaga I punkt 6 e |
|
|||
|
|
Bilaga I punkt 6 f |
|
|||
|
Bilaga I punkterna |
|
Bilaga I punkterna |
|
||
|
Bilaga I punkt 16 inledande orden |
|
Bilaga I punkt 16 inledande orden |
|
||
|
Bilaga I punkt 16 första strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 16 a |
|
||
|
Bilaga I punkt 16 andra strecksatsen |
|
Bilaga I punkt 16 b |
|
||
|
Bilaga I punkterna |
|
Bilaga I punkterna |
|
||
|
|
|
||||
|
|
|
||||
|
|
|
||||
|
Bilaga II punkt 1 |
|
Bilaga II punkt 1 |
|
||
|
Bilaga II punkt 2 a b och c |
|
Bilaga II punkt 2 a b och c |
|
||
|
Bilaga II punkt 2 d inledande orden |
|
Bilaga II punkt 2 d inledande orden |
|
||
|
Bilaga II punkt 2 d första strecksatsen |
|
Bilaga II punkt 2 d i |
|
||
|
Bilaga II punkt 2 d andra strecksatsen |
|
Bilaga II punkt 2 d ii |
|
||
|
Bilaga II punkt 2 d tredje strecksatsen |
|
|
|||
|
Bilaga II punkt 2 d avslutande orden |
|
Bilaga II punkt 2 d avslutande orden |
|
||
|
Bilaga II punkt 2 e |
|
Bilaga II punkt 2 e |
|
||
|
Bilaga II punkterna |
|
Bilaga II punkterna |
|
||
|
Bilaga II punkt 13 första strecksatsen |
|
Bilaga II punkt 13 a |
|
||
|
Bilaga II punkt 13 andra strecksatsen |
|
Bilaga II punkt 13 b |
|
||
|
Bilaga III punkt 1 inledande orden |
|
Bilaga III punkt 1 inledande orden |
|
||
|
Bilaga III punkt 1 första strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 1 a |
|
||
|
Bilaga III punkt 1 andra strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 1 b |
|
||
|
Bilaga III punkt 1 tredje strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 1 c |
|
||
|
Bilaga III punkt 1 fjärde strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 1 d |
|
||
|
Bilaga III punkt 1 femte strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 1 e |
|
||
|
Bilaga III punkt 1 sjätte strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 1 f |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 inledande orden |
|
Bilaga III punkt 2 inledande orden |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
290
Ds 2020:19 |
Bilaga 1 |
28.1.2012 |
|
SV |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 26/21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Direktiv 85/337/EEG |
|
Detta direktiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga III punkt 2 första strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 2 a |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 andra strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 2 b |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen inledande orden |
Bilaga III punkt 2 c inledande orden |
|
|||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen a |
|
Bilaga III punkt 2 c i |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen b |
|
Bilaga III punkt 2 c ii |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen c |
|
Bilaga III punkt 2 c iii |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen d |
|
Bilaga III punkt 2 c iv |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen e |
|
Bilaga III punkt 2 c v |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen f |
|
Bilaga III punkt 2 c vi |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen g |
|
Bilaga III punkt 2 c vii |
|
||
|
Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen h |
|
Bilaga III punkt 2 c viii |
|
||
|
Bilaga III punkt 3 inledande orden |
|
Bilaga III punkt 3 inledande orden |
|
||
|
Bilaga III punkt 3 första strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 3 a |
|
||
|
Bilaga III punkt 3 andra strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 3 b |
|
||
|
Bilaga III punkt 3 tredje strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 3 c |
|
||
|
Bilaga III punkt 3 fjärde strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 3 d |
|
||
|
Bilaga III punkt 3 femte strecksatsen |
|
Bilaga III punkt 3 e |
|
||
|
Bilaga IV punkt 1 inledande orden |
|
Bilaga IV punkt 1 inledande orden |
|
||
|
Bilaga IV punkt 1 första strecksatsen |
|
Bilaga IV punkt 1 a |
|
||
|
Bilaga IV punkt 1 andra strecksatsen |
|
Bilaga IV punkt 1 b |
|
||
|
Bilaga IV punkt 1 tredje strecksatsen |
|
Bilaga IV punkt 1 c |
|
||
|
Bilaga IV punkterna 2 och 3 |
|
Bilaga IV punkterna 2 och 3 |
|
||
|
Bilaga IV punkt 4 inledande orden |
|
Bilaga IV punkt 4 första stycket inledande orden |
|
||
|
Bilaga IV punkt 4 första strecksatsen |
|
Bilaga IV punkt 4 första stycket a |
|
||
|
Bilaga IV punkt 4 andra strecksatsen |
|
Bilaga IV punkt 4 första stycket b |
|
||
|
Bilaga IV punkt 4 tredje strecksatsen |
|
Bilaga IV punkt 4 första stycket c |
|
||
|
Bilaga IV punkt 4 avslutande orden |
|
Bilaga IV punkt 5 |
|
||
|
Bilaga IV punkt 5 |
|
Bilaga IV punkt 6 |
|
||
|
Bilaga IV punkt 6 |
|
Bilaga IV punkt 7 |
|
||
|
Bilaga IV punkt 7 |
|
Bilaga IV punkt 8 |
|
||
|
— |
|
Bilaga V |
|
||
|
— |
|
Bilaga VI |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
291
292
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/1 |
|
|
|
|
I
(Lagstiftningsakter)
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/52/EU
av den 16 april 2014
om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och
privata projekt
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (4) har genom införandet av minimikrav medfört att princi perna för miljökonsekvensbedömningar av projekt har harmoniserats, när det gäller vilka projekt som bör bli föremål för bedömning, exploatörens huvudsakliga skyldigheter, bedömningens innehåll och ansvariga myndighe ters och allmänhetens deltagande, och det har bidragit till att skapa en hög skyddsnivå för både människors hälsa och miljön. Medlemsstaterna får fastställa strängare skyddsåtgärder i enlighet med fördraget om Europeiska unio nens funktionssätt
(2)I kommissionens meddelande av den 30 april 2007 med titeln halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhand lingsprogram och i den senaste rapporten från kommissionen av den 23 juli 2009 om tillämpningen av rådets di rektiv 85/337/EEG (5), föregångaren till direktiv 2011/92/EU, betonades behovet av att förbättra principerna för miljökonsekvensbedömningar av projekt och av att anpassa direktiv 85/337/EEG till de kraftigt förändrade poli tiska, rättsliga och tekniska förhållandena.
(1) EUT C 133, 9.5.2013, s. 33.
(2) EUT C 218, 30.7.2013, s. 42.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 april 2014.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga
och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
(5) Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40).
293
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/2 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
(3)Direktiv 2011/92/EU behöver ändras för att förbättra kvaliteten på miljökonsekvensbedömningsförfarandet, anpassa det förfarandet till principen om smart lagstiftning och öka samstämmigheten och synergierna med annan
(4)För att samordna och underlätta bedömningsförfaranden för gränsöverskridande projekt och, särskilt, för att genomföra samråd i enlighet med konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang av den 25 februari 1991 (Esbokonventionen), får de berörda medlemsstaterna, på grundval av prin cipen om lika representation, kunna inrätta ett gemensamt organ.
(5) |
De mekanismer som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 347/2013 (1), (EU) |
|
nr 1315/2013 (2) och (EU) nr 1316/2013 (3), som är relevanta för infrastrukturprojekt samfinansierade av |
|
unionen, kan även underlätta genomförandet av kraven i direktiv 2011/92/EU. |
(6)Direktiv 2011/92/EU bör även ses över på ett sätt som säkerställer att miljöskyddet förbättras, resurseffektiviteten ökar och hållbar tillväxt stöds i unionen. I detta syfte är det nödvändigt att förenkla och harmonisera de förfar anden som fastställs i direktivet.
(7)Under de senaste tio åren har miljöfrågor, såsom resurseffektivitet och hållbarhet, skydd av biologisk mångfald, klimatförändringar och risker för olyckor eller katastrofer, blivit en viktigare del av det politiska beslutsfattandet. De bör därför även utgöra viktiga delar i bedömnings- och beslutsprocessen.
(8)I sitt meddelande av den 20 september 2011 med titeln Färdplan för ett resurseffektivt Europa, åtog sig kommis sionen att inkludera frågor som rör resurseffektivitet och hållbarhet i vidare mening i översynen av direktiv 2011/92/EU.
(9)I kommissionens meddelande av den 22 september 2006 med titeln En temainriktad strategi för markskydd och i Färdplan för ett resurseffektivt Europa betonas vikten av en hållbar markanvändning och behovet av att ta itu med den ohållbara ökningen av mark som tas i anspråk för bebyggelse (markexploatering). I slutdokumentet från Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro den
(10)Enligt Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald (nedan kallad konventionen), i vilken unionen är part enligt rådets beslut 93/626/EEG (4), ska parterna så långt det är möjligt och lämpligt göra en konsekvensbedöm ning av betydande negativ påverkan av projekt på den biologiska mångfalden, enligt definitionen i artikel 2 i konventionen, i syfte att undvika eller minimera sådan påverkan. Denna förhandsbedömning av de effekterna bör bidra till att uppnå unionens huvudsakliga målsättning, som antogs av Europeiska rådet den
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastruk turer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG)
nr 715/2009 (EUT L 115, 25.4.2013, s. 39).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det
transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010
(EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).
(4) Rådets beslut 93/626/EEG av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, 13.12.1993, s. 1).
294
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/3 |
|
|
|
|
(11)De åtgärder som vidtagits för att undvika, förebygga, minska och om möjligt motverka betydande negativ miljö påverkan, särskilt på arter och livsmiljöer som skyddas enligt rådets direktiv 92/43/EEG (1) och Europaparlamen tets och rådets direktiv 2009/147/EG (2), bör bidra till att miljön inte försämras och den biologiska mångfalden inte minskar, i enlighet med unionens åtaganden i konventionen och målen och åtgärderna i unionens strategi för biologisk mångfald fram till 2020 som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 maj 2011 med titeln Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020.
(12)I syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för den marina miljön, särskilt arter och livsmiljöer, bör miljökonsekven sbedömningar och behovsbedömningar av projekt i den marina miljön ta hänsyn till dessa projekts särdrag, särskilt vilken teknik som används (till exempel seismiska undersökningar med aktiv sonar). I detta syfte kan kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU (3) också underlätta genomförandet av kraven i detta direktiv.
(13)Klimatförändringarna kommer att fortsätta att skada miljön och äventyra den ekonomiska utvecklingen. Det är därför lämpligt att utvärdera projektens klimatpåverkan (exempelvis växthusgasutsläpp) och deras utsatthet för klimatförändringar.
(14)Med anledning av kommissionens meddelande av den 23 februari 2009 med titeln En gemenskapsstrategi för före byggande av katastrofer uppmanade rådet i sina slutsatser av den 30 november 2009 kommissionen att se till att man vid genomförandet, översynen och den fortsatta utvecklingen av unionsinitiativ beaktar frågor rörande före byggande och hantering katastrofrisker och FN:s
(15)För att säkerställa en hög skyddsnivå för miljön måste försiktighetsåtgärder vidtas för vissa projekt som på grund av sin känslighet för allvarliga olyckor och/eller naturkatastrofer, (såsom översvämningar, stigande havsnivåer eller jordbävningar) kan antas få en betydande negativ miljöpåverkan. För sådana projekt är det viktigt att beakta sårbarheten (utsatthet och motståndskraft) för allvarliga olyckor och/eller katastrofer, risken för att dessa olyckor eller katastrofer inträffar och hur det inverkar på sannolikheten för betydande negativ miljöpåverkan. För att undvika dubbelarbete bör det vara möjligt att använda relevant tillgänglig information från riskbedömningar som genomförts i enlighet med unionslagstiftning såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU (4) och rådets direktiv 2009/71/Euratom (5) eller från relevanta bedömningar som genomförts i enlighet med nationell lagstiftning, förutsatt att de uppfyller kraven i detta direktiv.
(16)För att skydda och främja vårt kulturarv, inklusive historiska platser i städerna och våra landskap, vilka är en viktig del av den kulturella mångfald som unionen är mån om att respektera och främja i enlighet med arti kel 167.4 i
(17)Vid tillämpningen av direktiv 2011/92/EU är det nödvändigt att säkerställa smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.
(1) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010,
s. 7).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om
ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (EUT L 197, 24.7.2012,
s. 1).
(5) Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).
295
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/4 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
(18)I syfte att stärka allmänhetens tillgång till information och insyn bör miljöinformation avseende genomförandet av detta direktiv i god tid finnas tillgänglig även i elektronisk form. Medlemsstaterna bör därför inrätta minst en central portal eller kontaktpunkter på lämplig förvaltningsnivå, så att allmänheten enkelt och effektivt kan ta del av informationen.
(19)Erfarenheten från projekt eller delar av projekt som tjänar försvarssyften, inklusive projekt avseende allierade styr kors verksamhet på medlemsstaters territorium i enlighet med internationella åtaganden, har visat att tillämp ningen av direktiv 2011/92/EU kan leda till att konfidentiella uppgifter röjs, vilket skulle undergräva försvars syftet. Åtgärder bör därför vidtas för att ge medlemsstaterna rätt att inte tillämpa direktivet i sådana fall, när det är lämpligt.
(20)Erfarenheten från projekt som enbart avser beredskap vid civila olyckor och kriser har visat att efterlevnaden av direktiv 2011/92/EU kan ha negativa effekter, bl.a. på miljön, och åtgärder bör därför vidtas för att ge medlems staterna rätt att inte tillämpa direktivet i sådana fall, när det är lämpligt.
(21)Medlemsstaterna har vid genomförandet av direktiv 2011/92/EU ett flertal möjligheter vad gäller införlivandet av miljökonsekvensbedömningar i nationella förfaranden. Inslagen i dessa förfaranden kan därför variera. Det innebär att den motiverade slutsats med vilken den ansvariga myndigheten slutför sin granskning av projektets miljöpåverkan kan ingå i ett integrerat tillståndsförfarande eller i ett annat bindande beslut som krävs för att uppfylla målen i detta direktiv.
(22)För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön bör behovsbedömningar och miljökonse kvensbedömningar ta hänsyn till hela det berörda projektets inverkan, inklusive, i tillämpliga fall, under markytan och under jord, under uppbyggnads- och driftsfaserna, samt, i tillämpliga fall, rivningsfasen.
(23)I syfte att göra en fullständig bedömning av projektets direkta och indirekta miljöpåverkan bör den ansvariga myndigheten genomföra en analys genom att granska innehållet i den information som lämnas av exploatören och som inhämtas via samråd samt beakta eventuell kompletterande information.
(24)När det gäller projekt som antas genom en särskild nationell lagstiftning bör medlemsstaterna se till att målen i detta direktiv avseende samråd med allmänheten uppnås genom lagstiftningsprocessen.
(25)De ansvariga myndigheternas objektivitet bör säkerställas. Intressekonflikter kan undvikas t.ex. genom en separa tion av den ansvariga myndighetens och exploatörens funktioner. Om den ansvariga myndigheten även är exploatör bör medlemsstaterna, inom ramen för sin organisation av administrativa befogenheter, på ett lämpligt sätt åtminstone skilja oförenliga funktioner åt hos de myndigheter som fullgör de skyldigheter som följer av direk tiv 2011/92/EU.
(26)För att den ansvariga myndigheten ska kunna avgöra om de projekt som anges i bilaga II till direktiv 2011/92/EU, och ändringar eller utvidgningar av dessa, bör bli föremål för en miljökonsekvensbedömning (behovsbedömning) bör den information som exploatören måste lämna specificeras, med fokus på de väsentliga punkter som gör det möjligt för den ansvariga myndigheten att fatta sitt beslut. Det beslutet bör göras tillgängligt för allmänheten.
(27)Behovsbedömningen bör säkerställa att en miljökonsekvensbedömning endast krävs för projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
296
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/5 |
|
|
|
|
(28)De urvalskriterier som anges i bilaga III till direktiv 2011/92/EU och som medlemsstaterna ska utgå från för att avgöra vilka projekt som bör bli föremål för miljökonsekvensbedömning på grund av sin betydande miljöpå verkan bör anpassas och förtydligas. Erfarenheten har t.ex. visat att projekt som utnyttjar eller påverkar värdefulla resurser, projekt som förläggs till platser med känslig miljö eller projekt som kan ha skadliga eller irreversibla effekter ofta kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
(29)De ansvariga myndigheterna bör vid bedömningen av om ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan utgå från de mest relevanta kriterierna och bör ta hänsyn till information som kan vara tillgänglig från bedöm ningar som gjorts enligt annan unionslagstiftning för att behovsbedömningen ska bli så effektiv och öppen som möjligt. Det är därför lämpligt att specificera innehållet i beslutet, särskilt i de fall då det inte krävs någon miljö konsekvensbedömning. Vidare är det god förvaltningssed att beakta spontana kommentarer som kan ha inkommit från andra källor, såsom från allmänheten eller offentliga myndigheter, även om inget formellt samråd krävs i behovsbedömningsfasen.
(30)För att förbättra miljökonsekvensbedömningens kvalitet, förenkla förfarandena och effektivisera beslutsprocessen bör den ansvariga myndigheten, på exploatörens begäran, avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad miljöinformation som ska lämnas i form av en miljökonsekvensbeskrivningen (scoping).
(31)Den miljökonsekvensbeskrivning som exploatören ska lämna för ett projekt bör innehålla en beskrivning av skäliga alternativ till projektet som undersökts av exploatören och som är relevanta för det projektet, inklusive, om det är lämpligt, en översiktlig redogörelse för hur det rådande miljötillståndet väntas utveckla sig om projektet inte genomförs (referensscenario), för att förbättra miljökonsekvensbedömningens kvalitet och göra det möjligt att i ett tidigt skede integrera miljöhänsyn i projektets utformning.
(32)De uppgifter som exploatören inkluderar i miljökonsekvensbeskrivningen, i enlighet med bilaga IV till direktiv 2011/92/EU, bör vara fullständiga och av tillräckligt hög kvalitet. För att förhindra att dubbelarbete görs bör resultaten av andra bedömningar enligt unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (1) eller direktiv 2009/71/Euratom, eller nationell lagstiftning, beaktas, om sådana finns tillgängliga och är relevanta.
(33)De experter som medverkar i utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningarna bör vara kvalificerade och kompe tenta. Tillräcklig expertis på det område som projektet berör krävs för de ansvariga myndigheternas granskning av dessa, i syfte att säkerställa att de uppgifter som lämnas av exploatören är fullständiga och av hög kvalitet.
(34)För att garantera öppenhet och ansvarighet bör den ansvariga myndigheten vara skyldig att motivera sitt beslut att bevilja tillstånd för ett projekt och ange att den har beaktat resultaten av de samråd som hållits och de rele vanta uppgifter som inhämtats.
(35)Medlemsstaterna bör se till att försiktighetsåtgärder- och kompensationsåtgärder genomförs, och att lämpliga förfaranden avseende kontroll av denna påverkan fastställs, för av betydande negativ miljöpåverkan från projektets uppbyggnad och drift, bland annat för att kartlägga oförutsedd betydande negativ påverkan i syfte att kunna vidta lämpliga åtgärder för att begränsa denna. Denna kontroll bör inte överlappa eller utöka den kontroll som krävs enligt annan unionslagstiftning än detta direktiv och enligt nationell lagstiftning.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).
297
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/6 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
(36)För att främja ett effektivare beslutsfattande och öka rättssäkerheten bör medlemsstaterna se till att de olika etapperna i miljökonsekvensbedömningen av projekt genomförs inom en rimlig tidsram, beroende på projektets art, komplexitet, lokalisering och omfattning. Dessa tidsramar får under inga omständigheter äventyra uppnåendet av en hög nivå på miljöskyddet, särskilt inte i fall som följer av krav i annan unionslagstiftning på miljöområdet än detta direktiv eller krav på allmänhetens möjlighet till effektivt deltagande i beslutsprocesser eller tillgång till rättslig prövning.
(37)För att effektivisera bedömningen, minska de administrativa svårigheterna och öka den ekonomiska effektiviteten i de fall det föreligger en skyldighet att göra bedömningar av miljöproblem både enligt detta direktiv och direktiv 92/43/EEG och/eller direktiv 2009/147/EG, bör medlemsstaterna se till att det finns samordnade och/eller gemen samma förfaranden som uppfyller kraven i dessa direktiv, i tillämpliga fall och med hänsyn till deras specifika organisatoriska egenskaper. Om det föreligger en skyldighet att göra bedömningar av miljöproblem både enligt detta direktiv och enligt annan unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (1), direktiv 2001/42/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (2), Europaparlamentets och rådets di rektiv 2010/75/EU (3), samt direktiv 2012/18/EU, bör medlemsstaterna kunna se till att det finns samordnade och/eller gemensamma förfaranden som uppfyller kraven i tillämplig unionslagstiftning. När samordnade eller gemensamma förfaranden inrättas bör medlemsstaterna utse en myndighet som ska ansvara för att fullgöra uppgifterna. Med hänsyn till institutionella strukturer får medlemsstaterna, om de anser det nödvändigt, utse mer än en myndighet.
(38)Medlemsstaterna bör fastställa regler för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv. Medlemsstaterna bör vara fria att besluta om vilken typ av sanktioner det ska vara och hur de ska utformas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
(39)I enlighet med principerna om rättssäkerhet och proportionalitet, och i syfte att säkerställa att övergången från den nuvarande ordning som fastställs i direktiv 2011/92/EU till den nya ordning som kommer att följa av ändringarna i detta direktiv ger upphov till blir så smidig som möjligt, är det lämpligt att föreskriva övergångsbe stämmelser. Dessa bestämmelser bör säkerställa att regelverket för en miljökonsekvensbedömning inte ändras, för en viss exploatör, i fall där förfarandet redan har inletts enligt den nuvarande ordningen och ett beslut om till ståndet eller ett annat bindande beslut som krävs för att uppfylla målen för detta direktiv ännu inte har meddelats. I enlighet med detta bör de motsvarande bestämmelserna i direktiv 2011/92/EU, före dess ändrade lydelse enligt detta direktiv, gälla projekt där behovsbedömningen har inletts, förfarandet för fastställande av omfattningen av innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen (scoping) har inletts (om detta begärdes av exploatören eller krävdes av den ansvariga myndigheten) eller miljökonsekvensbeskrivningen har inlämnats innan tidsfristen för införlivande löpte ut.
(40)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (4) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. Med avseende på detta direk tiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.
(41)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön genom att inrätta minimikrav för miljökonsekvensbedömningar av projekt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europe iska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(42)Direktiv 2011/92/EU bör därför ändras i enlighet med detta.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på
vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv
(EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att före
bygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17). (4) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
298
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/7 |
|
|
|
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Direktiv 2011/92/EU ska ändras på följande sätt:
1.Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 2 ska följande definition läggas till:
”g) miljökonsekvensbedömning: ett förfarande som består av
i)exploatörens utarbetande av en miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med artikel 5.1 och 5.2,
ii)genomförande av samråd i enlighet med artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 7,
iii)den ansvariga myndighetens granskning av den information som läggs fram i miljökonsekvensbeskriv ningen och eventuell kompletterande information, om så krävs, från exploatören i enlighet med artikel 5.3 samt all relevant information som inhämtas via samråden enligt artiklarna 6 och 7,
iv)den ansvariga myndighetens motiverade slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, med beaktande av resultaten av den granskning som avses i led iii och, i tillämpliga fall, dess egen kompletterande granskning, och
v)integrering av den ansvariga myndighetens motiverade slutsats i något av de beslut som avses i arti kel 8a.”
b)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Medlemsstaterna får, efter bedömning från fall till fall och inom ramen för den nationella lagstiftningen, besluta att inte tillämpa detta direktiv på projekt eller delar av projekt som enbart avser försvaret eller projekt som enbart avser beredskapen vid civila olyckor och kriser om de anser att det skulle inverka negativt på dessa syften.”
c)Punkt 4 ska utgå.
2.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a)Punkterna
”1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat på grund av deras art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras miljöpåverkan innan tillstånd ges. Dessa projekt anges i artikel 4.
2.Bedömningen av miljöpåverkan kan integreras i det befintliga tillståndsförfarandet för projekt i medlemssta terna eller, om detta inte är möjligt, i andra förfaranden eller i sådana förfaranden som tillskapas för att målsätt ningarna i detta direktiv ska uppfyllas.
3.När det föreligger en skyldighet att göra en miljökonsekvensbedömning av ett projekt såväl enligt detta di rektiv och som enligt rådets direktiv 92/43/EEG (*) och/eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (**) ska medlemsstaterna se till att det i tillämpliga fall finns samordnade och/eller gemensamma förfaranden som uppfyller kraven i den tillämpliga unionslagstiftning som anges ovan.
För projekt där det föreligger en skyldighet att göra en miljökonsekvensbedömning av ett projekt såväl enligt detta direktiv som enligt annan unionslagstiftning än de direktiv som anges i första stycket får medlemsstaterna se till att det finns samordnade och/eller gemensamma förfaranden.
299
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/8 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
Enligt det samordnade förfarande som avses i första och andra styckena ska medlemsstaterna sträva efter att samordna de olika individuella bedömningar av ett visst projekts miljöpåverkan som krävs enligt tillämplig unio nslagstiftning genom att utse en myndighet för detta syfte, utan att det påverkar bestämmelser som föreskriver något annat i annan tillämplig unionslagstiftning.
Enligt det gemensamma förfarande som avses i första och andra styckena ska medlemsstaterna sträva efter att göra en samlad bedömning av ett visst projekts miljöpåverkan, som krävs enligt tillämplig unionslagstiftning, utan att det påverkar bestämmelser som föreskriver något annat i annan tillämplig unionslagstiftning.
Kommissionen ska ge vägledning om inrättandet av samordnade eller gemensamma förfaranden för projekt som samtidigt är föremål för bedömning enligt såväl detta direktiv som direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG, 2009/147/EG och 2010/75/EU.
(*)Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).”
b)I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:
”4. Utan att det påverkar artikel 7 får medlemsstaterna, i undantagsfall, undanta ett visst projekt från de bestämmelser som fastställs i detta direktiv, om tillämpningen av dessa bestämmelser skulle få en betydande negativ inverkan på projektets syfte, förutsatt att målen i detta direktiv uppfylls.”
c)Följande punkt ska läggas till:
”5. Utan att det påverkar artikel 7 får medlemsstaterna, i fall där ett projekt antas genom en särskild nationell lagstiftning, undanta det projektet från de bestämmelser om offentligt samråd som fastställs i detta direktiv, förut satt att målen i detta direktiv uppfylls.
Medlemsstaterna ska vartannat år från och med den 16 maj 2017 informera kommissionen om tillämpning av det undantag som avses i första stycket.”
3.Artikel 3 ska ersättas med följande:
”Artikel 3
1.Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall på ett lämpligt sätt identifiera, beskriva och bedöma de betydande direkta och indirekta effekterna av ett projekt beträffande
a)befolkning och människors hälsa,
b)biologisk mångfald, särskilt när det gäller arter och livsmiljöer som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG och direk tiv 2009/147/EG,
c)mark, jord, vatten, luft och klimat,
d)materiella tillgångar, kulturarv och landskap,
e)samverkan mellan de faktorer som anges i leden
2.Effekterna på faktorerna som avses i punkt 1 ska även omfatta sådana förväntade effekter till följd av projek tets utsatthet för risker för allvarliga olyckor och/eller katastrofer som är relevanta för det berörda projektet.”
300
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/9 |
|
|
|
|
4.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
a)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:
”3. Vid granskning från fall till fall eller fastställande av gränsvärden eller kriterier enligt punkt 2 ska de rele vanta urvalskriterier som fastställs i bilaga III beaktas. Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden eller kriterier som avgör när projekt varken behöver omfattas av ett beslut enligt punkterna 4 och 5 eller en miljökonsekven sbedömning, och/eller gränsvärden eller kriterier som avgör när projekt under alla omständigheter ska genomgå en miljökonsekvensbedömning utan att omfattas av ett beslut enligt punkterna 4 och 5.
4.I fall där medlemsstaterna kräver att en behovsbedömning ska ske för projekt som förtecknas i bilaga II, ska exploatören lämna information om projektets art och den betydande miljöpåverkan som det kan antas medföra. En detaljerad förteckning över sådan information som ska lämnas finns i bilaga II.A. Exploatören ska i tillämpliga fall ta hänsyn till tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar av miljöpåverkan som utförts
ienlighet med annan unionslagstiftning än detta direktiv. Exploatören får även lämna en beskrivning av projek tets särdrag och/eller åtgärder som planeras för att undvika eller förebygga vad som annars skulle kunna ha medfört en betydande negativ miljöpåverkan.”
b)Följande punkter ska läggas till:
”5. Den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut baserat på den information som exploatören lämnar i enlighet med punkt 4, i tillämpliga fall med hänsyn till resultatet av preliminära kontroller eller bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än detta direktiv. Beslutet ska offentliggöras och:
a) om det beslutas att en miljökonsekvensbedömning krävs, ange huvudskälen till varför det krävs en sådan bedömning, med hänvisning till de relevanta kriterier som anges i bilaga III, eller
b) om det beslutas att en miljökonsekvensbedömning inte krävs, ange huvudskälen till varför det inte krävs en sådan bedömning, med hänvisning till de relevanta kriterier som anges i bilaga III och, om exploatören före slår detta, ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan,
6.Medlemsstaterna ska se till att den ansvariga myndigheten fattar sitt beslut så snart som möjligt och inom en period på högst 90 dagar från den dag exploatören lämnat all information som krävs enligt punkt 4. I undan tagsfall, t.ex. beroende på projektets art, komplexitet, lokalisering eller omfattning, kan den ansvariga myndig heten förlänga tidsfristen för att fatta sitt beslut. I så fall ska den ansvariga myndigheten skriftligen informera exploatören om skälen till detta och om beräknat beslutsdatum.”
5.Artikel
”1. Om det krävs en miljökonsekvensbedömning ska exploatören utarbeta och inlämna en miljökonsekvensbe skrivning. Den information som exploatören ska lämna ska åtminstone omfatta
a)en beskrivning av projektet med uppgifter om lokalisering, utformning, omfattning och andra relevanta särdrag hos projektet,
b)en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra,
c)en beskrivning av projektets särdrag och/eller åtgärder som planeras för att undvika, förebygga eller minska och, om så är möjligt, motverka den förväntade betydande negativa miljöpåverkan,
301
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/10 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
d)en beskrivning av rimliga alternativ som har undersökts av exploatören, och som är relevanta för projektet och dess specifika egenskaper, samt ett angivande av de huvudsakliga skälen till det val som gjorts, med hänsyn till projektets miljöpåverkan,
e)en
f)den kompletterande information som specificeras i bilaga IV och som är relevant med hänsyn till ett visst projekts eller typ av projekts specifika egenskaper och den miljöpåverkan det kan antas få.
När ett yttrande enligt punkt 2 har avgetts, ska miljökonsekvensbeskrivningen baseras på yttrandet och innehålla de uppgifter som skäligen kan behövas för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder. Exploatören ska, i syfte att undvika dubbelarbete, vid utar betandet av miljökonsekvensbeskrivningen beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljö påverkan som gjorts till följd av annan unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.
2.Om exploatören så begär ska den ansvariga myndigheten, med beaktande av den information som exploatören lämnat i synnerhet om projektets specifika egenskaper, däribland dess lokalisering och tekniska kapacitet, och den miljöpåverkan det antas medföra, avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen, i enlighet med punkt 1 i den här artikeln. Den ansvariga myndigheten ska samråda med de myndigheter som avses i artikel 6.1 innan den avger sitt yttrande.
Medlemsstaterna får även kräva att de ansvariga myndigheterna avger ett yttrande som avses i första stycket, obero ende av om exploatören begär det eller inte.
3. För att se till att miljökonsekvensbeskrivningen är fullständig och av god kvalitet ska
a)exploatören se till att miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas av behöriga experter,
b)den ansvariga myndigheten se till att den har, eller vid behov kan tillgå, tillräcklig expertis för att granska miljö konsekvensbeskrivningen, och
c)den ansvariga myndigheten vid behov be exploatören om kompletterande information, i enlighet med bilaga IV, som är av direkt relevans för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan.”
6.Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd, i tillämpliga fall med beaktande av de fall som avses i artikel 8a.3. I detta syfte ska medlemsstaterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. Den information som har inhämtats i enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för hur detta samråd ska gå till.”
b)I punkt 2 ska inledningen ersättas med följande:
”2. För att se till att den berörda allmänheten på ett effektivt sätt kan delta i beslutsprocesserna ska allmän heten informeras elektroniskt och genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt om följande frågor i ett tidigt skede av de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och senast så snart som informa tion rimligen kan lämnas.”
302
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/11 |
|
|
|
|
c)Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Närmare bestämmelser om information till allmänheten, till exempel genom affischering inom ett visst område eller offentliggörande i lokalpressen, och samråd med den berörda allmänheten, till exempel skriftligen eller genom samrådsmöten, ska fastställas av medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att relevant information är tillgänglig elektroniskt för allmänheten via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig förvaltningsnivå.”
d)Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. För de olika etapperna ska det fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för
a)att informera de myndigheter som avses i punkt 1 och allmänheten, och
b)de myndigheter som avses i punkt 1 och för den berörda allmänheten att förbereda sig och på ett effektivt sätt delta i beslutsprocessen på miljöområdet, i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.”
e)Följande punkt ska läggas till:
”7. Tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om de miljökonsekvensbeskrivningar som avses i artikel 5.1 ska inte vara kortare än 30 dagar.”
7.Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. De berörda medlemsstaterna ska samråda om bland annat projektets eventuella gränsöverskridande påverkan och planerade åtgärder för att minska eller eliminera sådan påverkan samt fastställa en rimlig tidsfrist för detta samråd.
Sådana samråd får genomföras via ett lämpligt gemensamt organ”.
b)Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna
8.Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8
Resultaten av samråden och de uppgifter som har inhämtats enligt artiklarna
9.Följande artikel ska införas: ”Artikel 8a
1.Beslutet att bevilja tillstånd ska åtminstone innehålla följande uppgifter:
a)Den motiverade slutsats som avses i artikel 1.2g iv.
b)Alla miljövillkor som bifogas beslutet, en beskrivning av projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt motverka betydande negativ miljöpåverkan samt, i tillämpliga fall, kontrollåtgärder.
303
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/12 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
2.I beslutet om att avslå en tillståndsansökan ska de huvudsakliga skälen till avslaget anges.
3.Om medlemsstater använder andra förfaranden i artikel 2.2 än tillståndsförfaranden, ska de krav som anges i punkterna 1 och 2 i den här artikeln i tillämpliga fall anses vara uppfyllda om ett beslut som avgetts i samband med dessa förfaranden innehåller den information som det hänvisas till i de punkterna och mekanismer har inrättas för att möjliggöra uppfyllande av kraven i punkt 6 i den här artikeln.
4.I enlighet med de krav som avses i punkt 1b ska medlemsstaterna se till att projektets särdrag och/eller plane rade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt motverka betydande negativ miljöpåverkan vidtas av exploatören och ska besluta om förfarandena avseende kontroll av betydande negativ miljöpåverkan.
Den typ av faktorer som ska kontrolleras och kontrollens varaktighet ska vara rimlig i förhållande till projektets art, lokalisering och omfattning samt i förhållande till hur betydande dess miljöpåverkan är.
Befintliga kontrollförfaranden som följer av annan unionslagstiftning än detta direktiv och av nationell lagstiftning kan användas i tillämpliga fall, i syfte att undvika dubbel kontroll.
5.Medlemsstaterna ska se till att den ansvariga myndigheten fattar de beslut som avses i punkterna
6.Den ansvariga myndigheten ska förvissa sig om att den motiverade slutsats som avses i artikel 1.2g iv, eller de beslut som avses i punkt 3 i den här artikeln, fortfarande är aktuell när den fattar beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan. Medlemsstaterna får därför fastställa tidsramar för hur länge den motiverade slutsats som avses i artikel 1.2g iv eller de beslut som avses i punkt 3 i den här artikeln ska vara giltiga.”
10.I artikel 9 ska punkt 1 ersättas med följande:
”1. När ett beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan har fattats, ska den eller de ansvariga myndighe terna omedelbart informera allmänheten och de myndigheter som avses i artikel 6.1 om detta enligt nationella förfaranden och se till att allmänheten och de myndigheter som avses i artikel 6.1, i tillämpliga fall med beaktande av de fall som avses i artikel 8a.3, får tillgång till följande:
a)Information om innehållet i beslutet och varje villkor som är knutet till detta, i enlighet med artikel 8a.1 och 8a.2.
b)Information om de huvudsakliga skäl och överväganden som beslutet grundar sig på, och även om förfarandet för allmänhetens deltagande. Detta inbegriper även en sammanfattning av samrådsresultaten och de uppgifter som inhämtats enligt artiklarna
11.Följande artikel ska införas:
”Artikel 9a
Medlemsstaterna ska se till att den eller de ansvariga myndigheterna fullgör de skyldigheter som följer av detta direk tiv på ett objektivt sätt och inte ger upphov till en situation som kan leda till en intressekonflikt.
Om den ansvariga myndigheten även är exploatör ska medlemsstaterna, inom ramen för deras organisation av admi nistrativa befogenheter, på ett lämpligt sätt åtminstone skilja oförenliga funktioner åt när de fullgör de skyldigheter som följer av detta direktiv.”
304
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/13 |
|
|
|
|
12.I artikel 10 ska första stycket ersättas med följande:
”Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2003/4/EG, ska bestämmelserna i detta direktiv inte påverka de ansvariga myndigheternas skyldighet att iaktta de begränsningar som åläggs genom nationella lagar och andra författningar samt tillämplig rättspraxis om affärs- och industrihemligheter, inklusive immateriella rättigheter, och om hänsynstagande till allmänna intressen.”
13.Följande artikel ska införas: ”Artikel 10a
Medlemsstaterna ska fastställa regler för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv. De sanktioner som fastställs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.”
14.Artikel 12.2 ska ersättas med följande:
”2. Vart sjätte år från och med den 16 maj 2017 ska medlemsstaterna i synnerhet, om sådana uppgifter finns till gängliga, informera kommissionen om
a)antalet projekt som avses i bilagorna I och II som varit föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med artiklarna
b)indelningen av miljökonsekvensbedömningarna i de projektkategorier som anges i bilagorna I och II,
c)antalet projekt som avses i bilaga II som varit föremål för ett beslut i enlighet med artikel 4.2,
d)den genomsnittliga tid som gått åt för genomförande av miljökonsekvensbedömningarna,
e)allmänna uppskattningar av den genomsnittliga direkta kostnaden för miljökonsekvensbedömningarna, inklusive effekterna av tillämpningen av detta direktiv på små och medelstora företag.”
15.Bilagorna till direktiv 2011/92/EU ska ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.
Artikel 2
1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska medlemsstaterna senast den 16 maj 2017 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
1.Projekt för vilka det beslut som avses i artikel 4.2 i direktiv 2011/92/EU fattades före den 16 maj 2017 ska omfattas av kraven i artikel 4 i direktiv 2011/92/EU, före dess ändrade lydelse enligt detta direktiv.
2.Projekt ska omfattas av de krav som avses i artiklarna 3 och
a)förfarandet avseende det yttrande som avses i artikel 5.2 i direktiv 2011/92/EU inleddes, eller
b)den information som avses i artikel 5.1 i direktiv 2011/92/EU lämnades.
305
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/14 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
Artikel 4
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
|
Artikel 5 |
||
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. |
|
|
|
Utfärdat i Strasbourg den 16 april 2014. |
|
|
|
På Europaparlamentets vägnar |
|
|
På rådets vägnar |
M. SCHULZ |
|
|
D. KOURKOULAS |
Ordförande |
|
|
Ordförande |
|
|
|
|
306
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/15 |
|
|
|
|
BILAGA
1.Följande bilaga ska införas:
”BILAGA II.A
UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 4.4
(UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS AV EXPLOATÖREN OM DE PROJEKT SOM FÖRTECKNAS I BILAGA II)
1.En beskrivning av projektet, däribland särskilt
a)en beskrivning av hela projektets fysiska karakteristika och, i tillämpliga fall, av rivningsarbeten,
b)en beskrivning av projektets lokalisering, i synnerhet vad beträffar miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten.
2.En beskrivning av sådan betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra.
3.En beskrivning av projektets alla troliga, mer betydande miljöeffekter, i den omfattning uppgifter om sådana effekter finns tillgängliga, av
a)förväntade restprodukter och utsläpp samt i förekommande fall alstrande av avfall,
b)utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och biologisk mångfald.
4.Kriterierna i bilaga III ska i tillämpliga fall beaktas vid sammanställningen av de uppgifterna enligt punkterna
2.Bilagorna III och IV ska ersättas med följande:
”BILAGA III
URVALSKRITERIER SOM AVSES I ARTIKEL 4.3
(KRITERIER FÖR ATT FASTSTÄLLA OM DE PROJEKT SOM FÖRTECKNAS I BILAGA II BÖR OMFATTAS AV EN MILJÖKONSE KVENSBEDÖMNING)
1.Projektens karakteristiska egenskaper
Projektets karakteristiska egenskaper måste beaktas, i synnerhet vad beträffar
a)hela projektets omfattning och utformning,
b)kumulativa effekter i förhållande till andra befintliga och/eller godkända projekt,
c)utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och biologisk mångfald,
d)alstrande av avfall,
e)föroreningar och störningar,
f)risken för allvarliga olyckor och/eller katastrofer som är relevanta för det berörda projektet, inklusive sådana som orsakas av klimatförändringar, i enlighet med vetenskapliga rön,
g)risker för människors hälsa (exempelvis på grund av vatten- eller luftföroreningar).
307
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/16 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
2.Projektens lokalisering
Miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten måste beaktas, i synnerhet vad beträffar
a)befintlig och godkänd markanvändning,
b)naturresursernas relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga i området och under detta (inklusive jord, mark, vatten och biologisk mångfald),
c)den naturliga miljöns tålighet, med särskild uppmärksamhet på
i)våtmarker, strandområden, flodmynningar,
ii)kustområden och marin miljö,
iii)bergs- och skogsområden,
iv)naturreservat och naturparker,
v)områden som är klassificerade eller skyddade enligt nationell lagstiftning, och Natura
vi)områden där de miljökvalitetsnormer som fastställts i unionslagstiftningen och som är relevanta för projektet inte följts eller där det anses att dessa inte kunnat följas,
vii)tätbefolkade områden,
viii)historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla markområden och platser.
3.De potentiella effekternas typ och karakteristiska egenskaper
Projektens förväntade betydande miljöeffekter måste beaktas i förhållande till de kriterier som fastställs i punk terna 1 och 2 i denna bilaga, vad beträffar projektets inverkan på de faktorer som specificeras i artikel 3.1, med beaktande av
a)effekternas storlek och utbredning (såsom exempelvis geografiskt område och den berörda befolkningens storlek),
b)effekternas karaktär,
c)effekternas gränsöverskridande karaktär,
d)effekternas intensitet och komplexitet,
e)effekternas sannolikhet,
f)effekternas förväntade uppkomst, varaktighet, frekvens och reversibilitet,
g)kumulativa effekter i förhållande till andra befintliga och/eller godkända projekt,
h)möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.
BILAGA IV
UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 5.1
(UPPGIFTER TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN)
1.En beskrivning av projektet, däribland särskilt
a)en beskrivning av projektets lokalisering,
b)en beskrivning av hela projektets fysiska karakteristika, i tillämpliga fall även nödvändiga rivningsarbeten, och behovet av mark under uppbyggnads- och driftsfaserna,
308
Ds 2020:19 |
Bilaga 2 |
25.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 124/17 |
|
|
|
|
c)en beskrivning av vad som främst karakteriserar projektets driftsfas (såsom eventuella produktionsprocesser), exempelvis energibehov och energianvändning, arten och mängden av de material och de naturresurser (inklu sive vatten, mark, jord och biologisk mångfald) som används,
d)en uppskattning av typ och mängd av förväntade restprodukter och utsläpp (såsom
2.En beskrivning av rimliga alternativ (exempelvis i fråga om projektets utformning, teknik, lokalisering, storlek och omfattning) som har undersökts av exploatören och som är relevanta för det föreslagna projektet och dess specifika egenskaper, samt angivelse av de huvudsakliga skälen till det val som gjorts, inklusive en jämförelse av miljöpåverkan.
3.En beskrivning av relevanta aspekter av det rådande miljötillståndet (referensscenario) och en översiktlig redogö relse för hur detta väntas utveckla sig om projektet inte genomförs, i den mån naturliga avvikelser från referens scenariot rimligen kan bedömas på grundval av tillgänglig miljöinformation och tillgängliga vetenskapliga rön.
4.En beskrivning av de faktorer som specificeras i artikel 3.1 och som kan antas påverkas betydligt av projektet: befolkning, människors hälsa, biologisk mångfald (exempelvis flora och fauna) mark (exempelvis markexploa tering), jord (exempelvis organisk substans, erosion, kompaktering, hårdgörning), vatten (exempelvis hydromorfo logiska förändringar, kvantitet och kvalitet), luft, klimat (exempelvis utsläpp av växthusgaser, effekter kopplade till anpassning) materiella tillgångar, kulturarv, inklusive arkitektoniska och arkeologiska aspekter, och landskapet.
5.En beskrivning av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av bland annat
a)projektets uppbyggnad och projektet som helhet, inklusive, där det är relevant, rivningsarbeten,
b)utnyttjandet av naturresurser, bland annat mark, jord, vatten och biologisk mångfald, där hänsyn i möjligaste mån tas till en hållbar tillgång till dessa resurser,
c)utsläppen av föroreningar, buller, vibrationer, ljus, värme och strålning, uppkomsten av andra störningar samt bortskaffande och återvinning av avfall,
d)risker för människors hälsa, kulturarv eller miljö (exempelvis på grund av olyckor eller katastrofer),
e)kumulativa effekter i förhållande till andrabefintliga och/eller godkända projekt, med beaktande av eventuella befintliga miljöproblem i områden som är av särskild miljömässig betydelse och som antas bli påverkade, eller utnyttjandet av naturresurser,
f)projektets klimatpåverkan (exempelvis arten och omfattningen av utsläpp av växthusgaser) och känslighet för klimatförändringar,
g)den teknik och de ämnen som använts.
Beskrivningen av de förväntade betydande effekterna på de faktorer som specificeras i artikel 3.1 bör innefatta den direkta inverkan, liksom varje indirekt, sekundär, kumulativ, gränsöverskridande,
6.En beskrivning av de metoder eller belägg som använts för att kartlägga och bedöma de betydande miljöeffek terna, inklusive uppgifter om problem (exempelvis tekniska brister eller brist på kunskap) som exploatören stött på vid sammanställningen av de begärda uppgifterna, och de huvudsakliga osäkerhetsfaktorerna.
309
Bilaga 2 |
Ds 2020:19 |
L 124/18 |
|
Europeiska unionens officiella tidning |
25.4.2014 |
SV |
|||
|
|
|
|
7.En beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, förebygga, minska eller om möjligt motverka sådana konstaterade betydande negativa miljöeffekter och i förekommande fall en beskrivning av föreslagna kontrollför faranden (exempelvis utarbetande av en efterhandsanalys). Den beskrivningen bör innefatta i vilken utsträckning betydande negativa miljöeffekter undviks, förebyggs, minskas eller motverkas och bör omfatta både uppbygg nads- och driftsfasen.
8.En beskrivning av projektets förväntade betydande negativa miljöeffekter till följd av projektets känslighet för risker för allvarliga olyckor och/eller katastrofer som är relevanta för det berörda projektet. Relevant tillgänglig information från riskbedömningar som genomförts i enlighet med unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU (*) och rådets direktiv 2009/71/Euratom (**), eller relevanta bedömningar som genomförts i enlighet med nationell lagstiftning får användas i detta syfte, förutsatt att kraven i detta direktiv uppfylls. I förekommande fall bör denna beskrivning omfatta planerade åtgärder för att förebygga eller begränsa betydande negativa miljöeffekter av sådana händelser, och uppgifter om beredskapen för och föreslagna insatser vid krissituationer.
9.En
10.En referenslista med uppgifter om de källor som använts vid beskrivningar och bedömningar i rapporten.
(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (EUT L 197, 24.7.2012, s. 1).
(**)Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsä kerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).”
310
Idenna bilaga återges
Artikel 1
1.Detta direktiv ska tillämpas för bedömningen av inverkan på miljön av sådana offentliga och privata projekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön.
2.* I detta direktiv gäller följande definitioner:
a)projekt:
–utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten eller andra installa- tioner eller arbeten,
–andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet, inklu- sive mineralutvinning.
b)exploatör: den som ansöker om tillstånd för ett privat projekt eller den offentliga myndighet som tar initiativ till ett projekt.
c)tillstånd: den ansvariga myndighetens eller de ansvariga myndigheter- nas beslut, som ger exploatören rätt att genomföra projektet.
d)allmänhet: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa.
e)berörd allmänhet: den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2.
f)ansvarig myndighet eller ansvariga myndigheter: den eller de myndig- heter som medlemsstaterna utser för att utföra de uppgifter som följer av detta direktiv.
g)miljökonsekvensbedömning: ett förfarande som består av
311
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
i)exploatörens utarbetande av en miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med artikel 5.1 och 5.2,
ii)genomförande av samråd i enlighet med artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 7,
iii)den ansvariga myndighetens granskning av den information som läggs fram i miljökonsekvensbeskrivningen och eventuell kompletter- ande information, om så krävs, från exploatören i enlighet med artikel
5.3samt all relevant information som inhämtas via samråden enligt artiklarna 6 och 7,
iv)den ansvariga myndighetens motiverade slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, med beaktande av resultaten av den gransk- ning som avses i led iii och, i tillämpliga fall, dess egen kompletterande granskning, och
v)integrering av den ansvariga myndighetens motiverade slutsats i något av de beslut som avses i artikel 8a.
3.* Medlemsstaterna får, efter bedömning från fall till fall och inom ramen för den nationella lagstiftningen, besluta att inte tillämpa detta direktiv på projekt eller delar av projekt som enbart avser försvaret eller projekt som enbart avser beredskapen vid civila olyckor och kriser om de anser att det skulle inverka negativt på dessa syften.
Artikel 2
1.* Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat på grund av deras art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras miljöpåverkan innan tillstånd ges. Dessa projekt anges i artikel 4.
2.* Bedömningen av miljöpåverkan kan integreras i det befintliga tillstånds- förfarandet för projekt i medlemsstaterna eller, om detta inte är möjligt, i andra förfaranden eller i sådana förfaranden som tillskapas för att målsätt- ningarna i detta direktiv ska uppfyllas.
3.* När det föreligger en skyldighet att göra en miljökonsekvensbedömning av ett projekt såväl enligt detta direktiv och som enligt rådets direktiv 92/43/EEG1 och/eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/ EG2 ska medlemsstaterna se till att det i tillämpliga fall finns samordnade
1Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
2Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevar- ande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
312
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
och/eller gemensamma förfaranden som uppfyller kraven i den tillämpliga unionslagstiftning som anges ovan.
För projekt där det föreligger en skyldighet att göra en miljökonsekvens- bedömning av ett projekt såväl enligt detta direktiv som enligt annan unionslagstiftning än de direktiv som anges i första stycket får medlems- staterna se till att det finns samordnade och/eller gemensamma förfaran- den.
Enligt det samordnade förfarande som avses i första och andra styckena ska medlemsstaterna sträva efter att samordna de olika individuella bedöm- ningar av ett visst projekts miljöpåverkan som krävs enligt tillämplig union- slagstiftning genom att utse en myndighet för detta syfte, utan att det påverkar bestämmelser som föreskriver något annat i annan tillämplig unionslagstiftning.
Enligt det gemensamma förfarande som avses i första och andra styck- ena ska medlemsstaterna sträva efter att göra en samlad bedömning av ett visst projekts miljöpåverkan, som krävs enligt tillämplig unionslagstiftning, utan att det påverkar bestämmelser som föreskriver något annat i annan tillämplig unionslagstiftning.
Kommissionen ska ge vägledning om inrättandet av samordnade eller gemensamma förfaranden för projekt som samtidigt är föremål för bedöm- ning enligt såväl detta direktiv som direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG, 2009/147/EG och 2010/75/EU.
4.* Utan att det påverkar artikel 7 får medlemsstaterna, i undantagsfall, undanta ett visst projekt från de bestämmelser som fastställs i detta direk- tiv, om tillämpningen av dessa bestämmelser skulle få en betydande negativ inverkan på projektets syfte, förutsatt att målen i detta direktiv uppfylls.
Medlemsstaterna ska i så fall
a)undersöka om någon annan form av bedömning skulle vara lämplig,
b)se till att uppgifter som erhållits genom en sådan annan form av bedömning som avses i led a, uppgifter om beslutet att bevilja undantag samt skälen för detta görs tillgängliga för den berörda allmänheten,
c)innan tillstånd ges, informera kommissionen om skälen för undan- taget samt, när det är tillämpligt, bifoga de uppgifter som gjorts tillgängliga för de egna medborgarna.
Kommissionen ska genast vidarebefordra de mottagna handlingarna till övriga medlemsstater.
Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna punkt.
5.* Utan att det påverkar artikel 7 får medlemsstaterna, i fall där ett projekt antas genom en särskild nationell lagstiftning, undanta det projektet från
313
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
de bestämmelser om offentligt samråd som fastställs i detta direktiv, förut- satt att målen i detta direktiv uppfylls.
Medlemsstaterna ska vartannat år från och med den 16 maj 2017 infor- mera kommissionen om tillämpning av det undantag som avses i första stycket.
Artikel 3
1.* Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall på ett lämpligt sätt identifiera, beskriva och bedöma de betydande direkta och indirekta effek- terna av ett projekt beträffande
a)befolkning och människors hälsa,
b)biologisk mångfald, särskilt när det gäller arter och livsmiljöer som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG,
c)mark, jord, vatten, luft och klimat,
d)materiella tillgångar, kulturarv och landskap,
e)samverkan mellan de faktorer som anges i leden
2.* Effekterna på faktorerna som avses i punkt 1 ska även omfatta sådana förväntade effekter till följd av projektets utsatthet för risker för allvarliga olyckor och/eller katastrofer som är relevanta för det berörda projektet.
Artikel 4
1.Om inte annat följer av artikel 2.4 ska projekt som redovisas i bilaga I bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna
2.Om inte annat följer av artikel 2.4 ska medlemsstaterna när det gäller projekt som redovisas i bilaga II bestämma om projektet ska bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna
a)granskning från fall till fall,
eller
b)gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten. Medlemsstaterna får besluta att tillämpa båda de förfaranden som anges
ileden a och b.
3.* Vid granskning från fall till fall eller fastställande av gränsvärden eller kriterier enligt punkt 2 ska de relevanta urvalskriterier som fastställs i bilaga
IIIbeaktas. Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden eller kriterier som avgör när projekt varken behöver omfattas av ett beslut enligt punkterna 4
314
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
och 5 eller en miljökonsekvensbedömning, och/eller gränsvärden eller kri- terier som avgör när projekt under alla omständigheter ska genomgå en miljökonsekvensbedömning utan att omfattas av ett beslut enligt punkt- erna 4 och 5.
4.* I fall där medlemsstaterna kräver att en behovsbedömning ska ske för projekt som förtecknas i bilaga II, ska exploatören lämna information om projektets art och den betydande miljöpåverkan som det kan antas med- föra. En detaljerad förteckning över sådan information som ska lämnas finns i bilaga II.A. Exploatören ska i tillämpliga fall ta hänsyn till tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än detta direktiv. Exploatören får även lämna en beskrivning av projektets särdrag och/eller åtgärder som planeras för att undvika eller förebygga vad som annars skulle kunna ha medfört en betydande negativ miljöpåverkan.
5.* Den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut baserat på den informa- tion som exploatören lämnar i enlighet med punkt 4, i tillämpliga fall med hänsyn till resultatet av preliminära kontroller eller bedömningar av miljö- påverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än detta direktiv. Beslutet ska offentliggöras och:
a)om det beslutas att en miljökonsekvensbedömning krävs, ange huvud- skälen till varför det krävs en sådan bedömning, med hänvisning till de rele- vanta kriterier som anges i bilaga III, eller
b)om det beslutas att en miljökonsekvensbedömning inte krävs, ange huvudskälen till varför det inte krävs en sådan bedömning, med hänvisning till de relevanta kriterier som anges i bilaga III och, om exploatören föreslår detta, ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan.
6.* Medlemsstaterna ska se till att den ansvariga myndigheten fattar sitt beslut så snart som möjligt och inom en period på högst 90 dagar från den dag exploatören lämnat all information som krävs enligt punkt 4. I undan- tagsfall, t.ex. beroende på projektets art, komplexitet, lokalisering eller om- fattning, kan den ansvariga myndigheten förlänga tidsfristen för att fatta sitt beslut. I så fall ska den ansvariga myndigheten skriftligen informera exploatören om skälen till detta och om beräknat beslutsdatum.
315
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
Artikel 5
1.* Om det krävs en miljökonsekvensbedömning ska exploatören utarbeta och inlämna en miljökonsekvensbeskrivning. Den information som exploa- tören ska lämna ska åtminstone omfatta
a)en beskrivning av projektet med uppgifter om lokalisering, utform- ning, omfattning och andra relevanta särdrag hos projektet,
b)en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra,
c)en beskrivning av projektets särdrag och/eller åtgärder som planeras för att undvika, förebygga eller minska och, om så är möjligt, motverka den förväntade betydande negativa miljöpåverkan,
d)en beskrivning av rimliga alternativ som har undersökts av exploa- tören, och som är relevanta för projektet och dess specifika egenskaper, samt ett angivande av de huvudsakliga skälen till det val som gjorts, med hänsyn till projektets miljöpåverkan,
e)en
och
f)den kompletterande information som specificeras i bilaga IV och som är relevant med hänsyn till ett visst projekts eller typ av projekts specifika egenskaper och den miljöpåverkan det kan antas få.
När ett yttrande enligt punkt 2 har avgetts, ska miljökonsekvens- beskrivningen baseras på yttrandet och innehålla de uppgifter som skäligen kan behövas för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljö- påverkan, med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder. Exploatören ska, i syfte att undvika dubbelarbete, vid utarbetandet av miljö- konsekvensbeskrivningen beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljöpåverkan som gjorts till följd av annan unionslag- stiftning eller nationell lagstiftning.
2.* Om exploatören så begär ska den ansvariga myndigheten, med beakt- ande av den information som exploatören lämnat i synnerhet om projektets specifika egenskaper, däribland dess lokalisering och tekniska kapacitet, och den miljöpåverkan det antas medföra, avge ett yttrande om hur omfat- tande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen, i enlighet med punkt 1 i den här artikeln. Den ansvariga myndigheten ska samråda med de myndigheter som avses i artikel 6.1 innan den avger sitt yttrande.
Medlemsstaterna får även kräva att de ansvariga myndigheterna avger ett yttrande som avses i första stycket, oberoende av om exploatören begär det eller inte.
316
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
3.* För att se till att miljökonsekvensbeskrivningen är fullständig och av god kvalitet ska
a)exploatören se till att miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas av behöriga experter,
b)den ansvariga myndigheten se till att den har, eller vid behov kan till- gå, tillräcklig expertis för att granska miljökonsekvensbeskrivningen, och
c)den ansvariga myndigheten vid behov be exploatören om komplet- terande information, i enlighet med bilaga IV, som är av direkt relevans för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan.
4.Medlemsstaterna ska om nödvändigt säkerställa att de myndigheter som har tillgång till relevanta uppgifter, särskilt vad avser artikel 3, gör dessa tillgängliga för exploatören.
Artikel 6
1.* Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd, i tillämpliga fall med beaktande av de fall som avses i artikel 8a.3. I detta syfte ska medlemsstaterna utse de myndigheter som ska höras, an- tingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. Den information som har inhämtats i enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för hur detta samråd ska gå till.
2.* För att se till att den berörda allmänheten på ett effektivt sätt kan delta i beslutsprocesserna ska allmänheten informeras elektroniskt och genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt om följande frågor i ett tidigt skede av de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och senast så snart som information rimligen kan lämnas.
a)Ansökan om tillstånd.
b)Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig.
c)Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor.
d)Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.
317
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
e)Uppgift om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig.
f)Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig.
g)Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.
3.Medlemsstaterna ska inom rimliga tidsramar se till att den berörda allmänheten får tillgång till följande:
a)All information som har samlats in i enlighet med artikel 5.
b)I enlighet med den nationella lagstiftningen, de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndigheterna vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informeras i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
c)I enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljö- information (3), annan information än den som avses i punkt 2 i den här artikeln, som är relevant för beslutet i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och som blir tillgänglig efter det att den berörda allmänheten har infor- merats i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
4.Den berörda allmänheten ska på ett tidigt stadium få reella möjligheter att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2 och ska för detta ändamål ha rätt att yttra sig när alla alternativ står öppna till den eller de ansvariga myndigheterna innan beslut fattas om ansökan om tillstånd.
5.* Närmare bestämmelser om information till allmänheten, till exempel genom affischering inom ett visst område eller offentliggörande i lokal- pressen, och samråd med den berörda allmänheten, till exempel skriftligen eller genom samrådsmöten, ska fastställas av medlemsstaterna. Medlems- staterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att relevant informa- tion är tillgänglig elektroniskt för allmänheten via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig förvaltningsnivå.
6.* För de olika etapperna ska det fastställas rimliga tidsramar som ger till- räckligt med tid för
a)att informera de myndigheter som avses i punkt 1 och allmänheten,
och
3EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.
318
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
b)de myndigheter som avses i punkt 1 och för den berörda allmänheten att förbereda sig och på ett effektivt sätt delta i beslutsprocessen på miljö- området, i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
7.* Tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om de miljö- konsekvensbeskrivningar som avses i artikel 5.1 ska inte vara kortare än 30 dagar.
Artikel 7
1.När en medlemsstat uppmärksammar att ett projekt kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat eller om en med- lemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras till den ut- satta medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den informerar den egna allmänheten översända bland annat
a)en beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga upp- gifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser,
b)uppgifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas.
Den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras ska ge den andra medlemsstaten rimlig tid att ange om den vill delta i de besluts- processer på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och den kan därvid bifoga de uppgifter som avses i punkt 2 i den här artikeln.
2.Om en medlemsstat som mottar information i enlighet med punkt 1 anger att den avser att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras, om den inte redan har gjort det, till den utsatta medlemsstaten översända de uppgifter som ska lämnas i enlighet med artikel 6.2 och göras tillgängliga i enlighet med artikel 6.3 a och b.
3.De berörda medlemsstaterna ska, var och en i den mån den berörs, även
a)se till att de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 inom rimlig tid görs tillgängliga för de myndigheter som avses i artikel 6.1 och för den berörda allmänheten på den medlemsstats territorium vilken i betydande grad kan komma att utsättas, och
b)säkerställa att de myndigheter som avses i artikel 6.1 och den berörda allmänheten ges tillfälle att, innan tillstånd beviljas för projektet, inom rimlig tid framföra sina synpunkter på de uppgifter som lämnats till den ansvariga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras.
319
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
4.* De berörda medlemsstaterna ska samråda om bland annat projektets eventuella gränsöverskridande påverkan och planerade åtgärder för att minska eller eliminera sådan påverkan samt fastställa en rimlig tidsfrist för detta samråd.
Sådana samråd får genomföras via ett lämpligt gemensamt organ.
5.* Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna
Artikel 8*
Resultaten av samråden och de uppgifter som har inhämtats enligt artik- larna
Artikel 8a
1.* Beslutet att bevilja tillstånd ska åtminstone innehålla följande uppgifter:
a)Den motiverade slutsats som avses i artikel 1.2g iv.
b)Alla miljövillkor som bifogas beslutet, en beskrivning av projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt motverka betydande negativ miljöpåverkan samt, i tillämp- liga fall, kontrollåtgärder.
2.* I beslutet om att avslå en tillståndsansökan ska de huvudsakliga skälen till avslaget anges.
3.* Om medlemsstater använder andra förfaranden i artikel 2.2 än till- ståndsförfaranden, ska de krav som anges i punkterna 1 och 2 i den här artikeln i tillämpliga fall anses vara uppfyllda om ett beslut som avgetts i samband med dessa förfaranden innehåller den information som det hänvisas till i de punkterna och mekanismer har inrättats för att möjliggöra uppfyllande av kraven i punkt 6 i den här artikeln.
4.* I enlighet med de krav som avses i punkt 1b ska medlemsstaterna se till att projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika, före- bygga eller minska och om möjligt motverka betydande negativ miljöpåver-
320
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
kan vidtas av exploatören och ska besluta om förfarandena avseende kon- troll av betydande negativ miljöpåverkan.
Den typ av faktorer som ska kontrolleras och kontrollens varaktighet ska vara rimlig i förhållande till projektets art, lokalisering och omfattning samt i förhållande till hur betydande dess miljöpåverkan är.
Befintliga kontrollförfaranden som följer av annan unionslagstiftning än detta direktiv och av nationell lagstiftning kan användas i tillämpliga fall, i syfte att undvika dubbel kontroll.
5.* Medlemsstaterna ska se till att den ansvariga myndigheten fattar de beslut som avses i punkterna
6.* Den ansvariga myndigheten ska förvissa sig om att den motiverade slut- sats som avses i artikel 1.2g iv, eller de beslut som avses i punkt 3 i den här artikeln, fortfarande är aktuell när den fattar beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan. Medlemsstaterna får därför fastställa tidsramar för hur länge den motiverade slutsats som avses i artikel 1.2g iv eller de beslut som avses i punkt 3 i den här artikeln ska vara giltiga.
Artikel 9
1.* När ett beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan har fattats, ska den eller de ansvariga myndigheterna omedelbart informera allmän- heten och de myndigheter som avses i artikel 6.1 om detta enligt nationella förfaranden och se till att allmänheten och de myndigheter som avses i artikel 6.1, i tillämpliga fall med beaktande av de fall som avses i artikel 8a.3, får tillgång till följande:
a)Information om innehållet i beslutet och varje villkor som är knutet till detta, i enlighet med artikel 8a.1 och 8a.2.
b)Information om de huvudsakliga skäl och överväganden som beslutet grundar sig på, och även om förfarandet för allmänhetens deltagande. Detta inbegriper även en sammanfattning av samrådsresultaten och de uppgifter som inhämtats enligt artiklarna
2.Den eller de ansvariga myndigheterna ska informera alla medlemsstater med vilka samråd har hållits i enlighet med artikel 7 genom att till dem vidarebefordra den information som avses i punkt 1 i den här artikeln.
De medlemsstater med vilka samråd har hållits ska se till att denna infor- mation görs tillgänglig på lämpligt sätt för den berörda allmänheten på det egna territoriet.
321
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
Artikel 9a*
Medlemsstaterna ska se till att den eller de ansvariga myndigheterna fullgör de skyldigheter som följer av detta direktiv på ett objektivt sätt och inte ger upphov till en situation som kan leda till en intressekonflikt.
Om den ansvariga myndigheten även är exploatör ska medlemsstaterna, inom ramen för deras organisation av administrativa befogenheter, på ett lämpligt sätt åtminstone skilja oförenliga funktioner åt när de fullgör de skyldigheter som följer av detta direktiv.
Artikel 10*
Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2003/4/EG, ska bestäm- melserna i detta direktiv inte påverka de ansvariga myndigheternas skyldig- het att iaktta de begränsningar som åläggs genom nationella lagar och andra författningar samt tillämplig rättspraxis om affärs- och industrihemlig- heter, inklusive immateriella rättigheter, och om hänsynstagande till all- männa intressen.
När artikel 7 äger tillämpning ska, i fråga om översändandet av informa- tion till en annan medlemsstat och mottagandet av sådan information, de begränsningar gälla som tillämpas i den medlemsstat där projektet föreslås bli utfört.
Artikel 10a*
Medlemsstaterna ska fastställa regler för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv. De sanktioner som fastställs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 11
1.Medlemsstaterna ska inom ramen för den relevanta nationella lagstift- ningen se till att de medlemmar av den berörda allmänheten
a)som har ett tillräckligt intresse, eller
b)som hävdar att en rättighet kränks, när detta utgör en förutsättning enligt en medlemsstats förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning,
har rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i detta direktiv prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag.
322
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
2.Medlemsstaterna ska fastställa i vilket skede beslut, handlingar eller underlåtenhet kan prövas.
3.Vad som utgör ett tillräckligt intresse och kränkning av en rättighet ska fastställas av medlemsstaterna, i enlighet med målet att ge den berörda allmänheten en omfattande rätt till rättslig prövning. För det ändamålet ska det intresse som en
4.Bestämmelserna i denna artikel ska inte utesluta möjligheten av ett preli- minärt prövningsförfarande inför en förvaltningsmyndighet och ska inte påverka kravet att de administrativa prövningsförfarandena ska vara uttömda innan rättsliga prövningsförfaranden får användas, om detta krav finns enligt den nationella lagstiftningen.
Sådana förfaranden ska vara rättvisa, snabba och inte oöverkomligt kostsamma.
5.För att främja den faktiska tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel ska medlemsstaterna se till att praktisk information om rätten till rättslig prövning i domstol och i administrativ ordning görs tillgänglig för allmänheten.
Artikel 12
1.Medlemsstaterna och kommissionen ska utbyta information om erfaren- heter vid tillämpningen av detta direktiv
2.* Vart sjätte år från och med den 16 maj 2017 ska medlemsstaterna i synner- het, om sådana uppgifter finns tillgängliga, informera kommissionen om
a)antalet projekt som avses i bilagorna I och II som varit föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med artiklarna
b)indelningen av miljökonsekvensbedömningarna i de projektkatego- rier som anges i bilagorna I och II,
c)antalet projekt som avses i bilaga II som varit föremål för ett beslut i enlighet med artikel 4.2,
d)den genomsnittliga tid som gått åt för genomförande av miljökonse- kvensbedömningarna,
e)allmänna uppskattningar av den genomsnittliga direkta kostnaden för miljökonsekvensbedömningarna, inklusive effekterna av tillämpningen av detta direktiv på små och medelstora företag.
323
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
3.Med utgångspunkt i det informationsutbytet ska kommissionen om så krävs lämna ytterligare förslag till Europaparlamentet och rådet, för att säker- ställa att detta direktiv tillämpas på ett tillräckligt samordnat sätt.
Artikel 13
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestäm- melser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 14
Direktiv 85/337/EEG, i dess lydelse enligt de direktiv som anges i del A i bilaga V, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstift- ning av de direktiv som anges i del B i bilaga V.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VI.
Artikel 15
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offent- liggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 16
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Bilaga I
(De projekt som anges i bilaga I genomförs på annat sätt än i PBL- systemet och återges därför inte här.)
Bilaga II
PROJEKT SOM AVSES I ARTIKEL 4.2
– – –
324
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
10.INFRASTRUKTURPROJEKT a) Anläggning av industriområden.
b) Projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shoppingcen-
trum och parkeringsplatser.
c)Byggande av järnvägar, omlastningsstationer och terminaler för kombinerad trafik (projekt som inte omfattas av bilaga I).
d)Anläggning av flygfält (projekt som inte omfattas av bilaga I).
e)Byggande av vägar, hamnar och hamnanläggningar, inklusive fiske- hamnar (projekt som inte omfattas av bilaga I).
f)Anläggning av inre vattenvägar som inte omfattas av bilaga I, anlägg- ningar för reglering av vattenflöden.
g)Dammar och andra fördämningar eller vattenmagasin för långvarigt bruk (projekt som inte omfattas av bilaga I).
h)Spårvägar, upphöjda eller underjordiska järnvägar, hängbanor eller liknande banor av speciell typ som endast eller i huvudsak används för passagerartransport.
i)Anläggning av rörledningar för gas och olja samt rörledningar för
transport av
j)Anläggning av vattenledningar över långa avstånd.
k)Kustanläggningar för att bekämpa erosion och havsanläggningar var- igenom kustlinjen kan ändras, som till exempel vallar, pirer, vågbrytare och andra anläggningar för skydd mot havet, utom underhåll och återuppbygg- nad av sådana anläggningar.
l)System för utvinning av grundvatten eller konstgjord grundvatten- bildning vilka inte omfattas av bilaga I.
m)Anläggningar för överledning av vatten mellan avrinningsområden vilka inte omfattas av bilaga I.
– – –
12. TURISM OCH FRITID
a)Skidbackar, skidliftar och linbanor och härmed förbundna anlägg- ningar.
b)Hamnar för fritidsbåtar.
c)Fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed förbundna anläggningar.
d)Permanenta campingplatser.
e)Temaparker.
13. a) Alla förändringar eller utvidgningar av projekt som förtecknas i bilaga I eller denna bilaga, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön (ändringar eller utvidgningar som inte ingår i bilaga I).
– – –
325
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
Bilaga II.A*
UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 4.4
(UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS AV EXPLOATÖREN OM DE PROJEKT SOM FÖRTECKNAS I BILAGA II)
1. En beskrivning av projektet, däribland särskilt
a)en beskrivning av hela projektets fysiska karakteristika och, i tillämp- liga fall, av rivningsarbeten,
b)en beskrivning av projektets lokalisering, i synnerhet vad beträffar miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten.
2. En beskrivning av sådan betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra.
3. En beskrivning av projektets alla troliga, mer betydande miljöeffek- ter, i den omfattning uppgifter om sådana effekter finns tillgängliga, av
a)förväntade restprodukter och utsläpp samt i förekommande fall alstrande av avfall,
b)utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och bio- logisk mångfald.
4. Kriterierna i bilaga III ska i tillämpliga fall beaktas vid sammanställ- ningen av de uppgifterna enligt punkterna
Bilaga III*
URVALSKRITERIER SOM AVSES I ARTIKEL 4.3
(KRITERIER FÖR ATT FASTSTÄLLA OM DE PROJEKT SOM FÖRTECKNAS I BILAGA II BÖR OMFATTAS AV EN MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING)
1. Projektens karakteristiska egenskaper
Projektets karakteristiska egenskaper måste beaktas, i synnerhet vad beträffar
a)hela projektets omfattning och utformning,
b)kumulativa effekter i förhållande till andra befintliga och/eller godkända projekt,
c)utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och biologisk mångfald,
d)alstrande av avfall,
e)föroreningar och störningar,
f)risken för allvarliga olyckor och/eller katastrofer som är relevanta för det berörda projektet, inklusive sådana som orsakas av klimatförändringar,
ienlighet med vetenskapliga rön,
326
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
g)risker för människors hälsa (exempelvis på grund av vatten- eller luftföroreningar).
2.Projektens lokalisering
Miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten måste beaktas, i synnerhet vad beträffar
a)befintlig och godkänd markanvändning,
b)naturresursernas relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga i området och under detta (inklusive jord, mark, vatten och biologisk mångfald),
c)den naturliga miljöns tålighet, med särskild uppmärksamhet på
i)våtmarker, strandområden, flodmynningar,
ii)kustområden och marin miljö,
iii)bergs- och skogsområden,
iv)naturreservat och naturparker,
v)områden som är klassificerade eller skyddade enligt nationell lagstiftning, och Natura
vi)områden där de miljökvalitetsnormer som fastställts i unionslag- stiftningen och som är relevanta för projektet inte följts eller där det anses att dessa inte kunnat följas,
vii)tätbefolkade områden,
viii)historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla markområ- den och platser.
3.De potentiella effekternas typ och karakteristiska egenskaper Projektens förväntade betydande miljöeffekter måste beaktas i förhål-
lande till de kriterier som fastställs i punkterna 1 och 2 i denna bilaga, vad beträffar projektets inverkan på de faktorer som specificeras i artikel 3.1, med beaktande av
a)effekternas storlek och utbredning (såsom exempelvis geografiskt område och den berörda befolkningens storlek),
b)effekternas karaktär,
c)effekternas gränsöverskridande karaktär,
d)effekternas intensitet och komplexitet,
e)effekternas sannolikhet,
f)effekternas förväntade uppkomst, varaktighet, frekvens och reversi- bilitet,
g)kumulativa effekter i förhållande till andra befintliga och/eller god- kända projekt,
h)möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.
327
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
Bilaga IV*
UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 5.1
(UPPGIFTER TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN)
1.En beskrivning av projektet, däribland särskilt a) en beskrivning av projektets lokalisering,
b) en beskrivning av hela projektets fysiska karakteristika, i tillämpliga
fall även nödvändiga rivningsarbeten, och behovet av mark under upp- byggnads- och driftsfaserna,
c)en beskrivning av vad som främst karakteriserar projektets driftsfas (såsom eventuella produktionsprocesser), exempelvis energibehov och energianvändning, arten och mängden av de material och de naturresurser (inklusive vatten, mark, jord och biologisk mångfald) som används,
d)en uppskattning av typ och mängd av förväntade restprodukter och utsläpp (såsom
2. En beskrivning av rimliga alternativ (exempelvis i fråga om projektets utformning, teknik, lokalisering, storlek och omfattning) som har under- sökts av exploatören och som är relevanta för det föreslagna projektet och dess specifika egenskaper, samt angivelse av de huvudsakliga skälen till det val som gjorts, inklusive en jämförelse av miljöpåverkan.
3. En beskrivning av relevanta aspekter av det rådande miljötillståndet (referensscenario) och en översiktlig redogörelse för hur detta väntas ut- veckla sig om projektet inte genomförs, i den mån naturliga avvikelser från referensscenariot rimligen kan bedömas på grundval av tillgänglig miljö- information och tillgängliga vetenskapliga rön.
4. En beskrivning av de faktorer som specificeras i artikel 3.1 och som kan antas påverkas betydligt av projektet: befolkning, människors hälsa, biologisk mångfald (exempelvis flora och fauna) mark (exempelvis mark- exploatering), jord (exempelvis organisk substans, erosion, kompaktering, hårdgörning), vatten (exempelvis hydromorfologiska förändringar, kvanti- tet och kvalitet), luft, klimat (exempelvis utsläpp av växthusgaser, effekter kopplade till anpassning) materiella tillgångar, kulturarv, inklusive arkitek- toniska och arkeologiska aspekter, och landskapet.
5. En beskrivning av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av bland annat
a)projektets uppbyggnad och projektet som helhet, inklusive, där det är relevant, rivningsarbeten,
b)utnyttjandet av naturresurser, bland annat mark, jord, vatten och biologisk mångfald, där hänsyn i möjligaste mån tas till en hållbar tillgång till dessa resurser,
328
Ds 2020:19 |
Bilaga 3 |
c)utsläppen av föroreningar, buller, vibrationer, ljus, värme och strål- ning, uppkomsten av andra störningar samt bortskaffande och återvinning av avfall,
d)risker för människors hälsa, kulturarv eller miljö (exempelvis på grund av olyckor eller katastrofer),
e)kumulativa effekter i förhållande till andrabefintliga och/eller god- kända projekt, med beaktande av eventuella befintliga miljöproblem i områ- den som är av särskild miljömässig betydelse och som antas bli påverkade, eller utnyttjandet av naturresurser,
f)projektets klimatpåverkan (exempelvis arten och omfattningen av utsläpp av växthusgaser) och känslighet för klimatförändringar,
g)den teknik och de ämnen som använts.
Beskrivningen av de förväntade betydande effekterna på de faktorer som specificeras i artikel 3.1 bör innefatta den direkta inverkan, liksom varje indirekt, sekundär, kumulativ, gränsöverskridande,
6.En beskrivning av de metoder eller belägg som använts för att kart- lägga och bedöma de betydande miljöeffekterna, inklusive uppgifter om problem (exempelvis tekniska brister eller brist på kunskap) som exploa- tören stött på vid sammanställningen av de begärda uppgifterna, och de huvudsakliga osäkerhetsfaktorerna.
7.En beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, förebygga, minska eller om möjligt motverka sådana konstaterade betydande negativa miljöeffekter och i förekommande fall en beskrivning av föreslagna kontroll- förfaranden (exempelvis utarbetande av en efterhandsanalys). Den beskriv- ningen bör innefatta i vilken utsträckning betydande negativa miljöeffekter undviks, förebyggs, minskas eller motverkas och bör omfatta både upp- byggnads- och driftsfasen.
8.En beskrivning av projektets förväntade betydande negativa miljö- effekter till följd av projektets känslighet för risker för allvarliga olyckor och/eller katastrofer som är relevanta för det berörda projektet. Relevant tillgänglig information från riskbedömningar som genomförts i enlighet med unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU4 och rådets direktiv 2009/71/Euratom5, eller relevanta bedöm- ningar som genomförts i enlighet med nationell lagstiftning får användas i detta syfte, förutsatt att kraven i detta direktiv uppfylls. I förekommande fall bör denna beskrivning omfatta planerade åtgärder för att förebygga eller
4Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (EUT L 197, 24.7.2012, s. 1).
5Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskaps- ramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).
329
Bilaga 3 |
Ds 2020:19 |
begränsa betydande negativa miljöeffekter av sådana händelser, och upp- gifter om beredskapen för och föreslagna insatser vid krissituationer.
9.En
10.En referenslista med uppgifter om de källor som använts vid beskriv- ningar och bedömningar i rapporten.
Bilaga V
(Återges inte här. Bilaga V innehåller dels uppgifter om det upp- hävda direktivet [84/337/EEG] och en förteckning över dess senare ändringar, dels en förteckning när direktivet och dess ändringar senast skulle ha införlivats i nationell lagstiftning.)
Bilaga VI
(Återges inte här. Bilaga VI innehåller en jämförelsetabell mellan artiklarna i direktiv 85/337/EEG och direktiv 2011/92/EU.)
330
Departementsserien 2020
Kronologisk förteckning
1. Ett nytt brott om olovlig befattning |
19. Genomförandet av |
med betalningsinstrument. Genom- |
i plan- och bygglagen. Fi. |
förande av |
|
2.Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungs- länder. Ju.
3.Konkurrensverkets befogenheter. N.
4.Klimatdeklaration för byggnader. Fi.
5.Kompletterande bestämmelser
till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter. Ju.
6.Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. N.
7.Inkomstpensionstillägg. S.
8.En ny växtskyddslag. N.
9.Utökad målgrupp för Allmänna arvsfonden. S.
10.Ny lag om källskatt på utdelning. Fi.
11.Säkerhetsskyddsreglering för Regerings- kansliet, utlandsmyndigheterna
och kommittéväsendet. Ju.
12.Registrering av kontantkort, m.m. Ju.
13.Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro. Ju.
14.Genomförande av arbetsvillkors- direktivet. A.
15.Reglering av undersköterskeyrket
– kompetenskrav och övergångs- bestämmelser. S.
16.Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång. S.
17.Skärpt kontroll över explosiva varor. Ju.
18.Ökad rättssäkerhet och snabbare verk- ställighet i internationella familjemål. Ju.
Departementsserien 2020
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet. [14]
Finansdepartementet
Klimatdeklaration för byggnader. [4] Ny lag om källskatt på utdelning. [10]
Genomförandet av
Justitiedepartementet
Ett nytt brott om olovlig befattning med betalningsinstrument. Genomförande av
Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungs- länder. [2]
Kompletterande bestämmelser
till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter. [5]
Säkerhetsskyddsreglering för Regerings- kansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéväsendet. [11]
Registrering av kontantkort, m.m. [12]
Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro. [13]
Skärpt kontroll över explosiva varor. [17]
Ökad rättssäkerhet och snabbare verk- ställighet i internationella familjemål. [18]
Näringsdepartementet
Konkurrensverkets befogenheter. [3]
Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. [6]
En ny växtskyddslag. [8]
Socialdepartementet
Inkomstpensionstillägg. [7]
Utökad målgrupp för Allmänna arvsfonden. [9]
Reglering av undersköterskeyrket
–kompetenskrav och övergångs- bestämmelser. [15]
Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång. [16]