Havet och människan

Volym 1

Delbetänkande av Miljömålsberedningen

Stockholm 2020

SOU 2020:83

SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslagsfoto: Emma Nohrén, Miljömålsberedningen

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020

ISBN 978-91-38-25137-9

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Isabella Lövin

Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 2010:74) med uppdrag att lämna förslag till reger- ingen om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås. Kommittén har antagit namnet Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsberedningens övergripande uppdrag är att utveckla strate- gier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen prio- riterade områden. Arbetet ska genomföras i nära samarbete med näringsliv, ideella organisationer, kommuner samt myndigheter. Det övergripande uppdraget gäller till och med 2020. Beredningen kom- mer under denna tid att få tilläggsdirektiv i enlighet med regeringens prioriteringar.

Enligt tilläggsdirektiv som regeringen beslutade den 31 maj 2018 (dir. 2018:44) ska Miljömålsberedningen (M 2010:04) föreslå en stra- tegi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Strategin ska bidra till att relevanta delar av Generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås, och därmed även bidra till genomförande av mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

Uppdraget skulle ursprungligen redovisas senast den 1 december 2020. Genom ett nytt beslut förlängdes uppdraget till att redovisas senast den 30 december 2020.

Dåvarande riksdagsledamoten Emma Nohrén förordnades den 1 juni 2018 att vara ordförande i Miljömålsberedningen. Följande per- soner har varit ledamöter i kommittén under den aktuella utrednings- tiden: riksdagsledamöterna Elisabeth Falkhaven, Martin Kinnunen, Betty Malmberg, Magnus Manhammar, Kjell-Arne Ottosson, Elin Segerlind, Hanna Westerén och Kristina Yngwe och tidigare riksdags- ledamoten Lars Tysklind. Från och med den 28 februari 2020 ent- ledigades riksdagsledamoten Hanna Westerén från uppdraget. Från och med den 10 mars 2020 entledigades riksdagsledamoten Kristina

Yngwe från uppdraget. Riksdagsledamöterna Marlene Burwick och Magnus Ek förordnades den 4 maj 2020 att vara ledamöter i kom- mittén.

Följande personer förordnades den 1 december 2019 som experter

iMiljömålsberedningen: hållbarhetschefen Björn Bergstrand, miljö- strategen och marinbiologen Annelie Brand, processledaren Carl Dahlberg, sektionschefen Ann-Sofie Eriksson, chefen Johan Florén, hållbarhetsstrategen Sara Gripstrand, fiskaren Tobias Hammar, stf. prefekten Joakim Hjelm, samordnaren Jessica Hjerpe Olausson, miljö- och vattenexperten Markus Hoffman, avdelningschefen Marie Hägglund, professorn Anders Ivarsson Westerberg, professorn Kerstin Johannesson, filosofie doktorn Sif Johansson, docenten Mikael Karlsson, professorn David Langlet, hållbarhetschefen Pär Larshans, miljöansvarige Fredrik Larsson, generalsekreteraren Karin Lexén, fiskevårdschefen Markus Lundgren, samordnaren Lisa Lundstedt, ordföranden Peter Ronelöv Olsson, filosofie doktorn Gustav Jakob Petersson, chefen Åsa Ranung, kocken och MSC-ambassadören Frida Ronge, verksamhetsledaren Martin Sjöberg, vice ordföranden Erik Sjölander, enhetschefen Martin Sparr, seniorforskaren Thomas Sterner, verksamhetschefen Conrad Stralka, avdelningschefen Maria Svanholm, ansvariga miljöpolicy Jenny Svärd, filosofie doktorn Olle Torpman, samhällspolitiske chefen Jonas Vikman, kommunekologen och bio- logen Ellinor Waldemarsson, projektledaren Niclas Åberg, professorn Henrik Österblom och miljö- och hälsoskyddsinspektören Axel Österlind.

Från och med den 5 mars 2020 entledigades ansvariga miljöpolicy Jenny Svärd som expert och samma dag förordnades filosofie doktorn Sophie Carler som expert.

Som huvudsekreterare förordnades Christine Annemalm den 4 oktober 2018. Samma dag förordnades Jorid Hammersland som sekreterare. Som sekreterare förordnades Gustav Jakob Petersson den 21 mars 2019. Som sekreterare förordnades Markus Larsson den 18 april 2019. Som sekreterare förordnades Hanna Nilo den 23 april 2019. Gustav Jakob Petersson entledigades som sekreterare från och med den 19 oktober 2019. Som sekreterare förordnades Therese Hansson den 20 december 2019.

Miljömålsberedningen har redovisat tidigare uppdrag i delbetän- kanden (SOU 2010:101, SOU 2011:34, SOU 2012:15, SOU 2012:38, SOU 2013:43, SOU 2014:50, SOU 2016:21 och SOU 2016:47).

Särskilda yttranden har lämnats av Magnus Ek, Martin Kinnunen, Betty Malmberg och Kjell-Arne Ottosson.

Härmed överlämnar Miljömålsberedningen betänkandet Havet och människan, SOU 2020:83.

Stockholm i december 2020

Emma Nohrén ordförande

Marlene Burwick

Magnus Manhammar

Magnus Ek

Kjell-Arne Ottosson

Elisabeth Falkhaven

Elin Segerlind

Martin Kinnunen

Lars Tysklind

Betty Malmberg

 

 

/Christine Annemalm

 

/Jorid Hammersland

 

/Markus Larsson

 

/Hanna Nilo

 

/Therese Hansson

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

43

1

Författningsförslag.....................................................

49

1.1

Förslag till havsmiljölag ..........................................................

49

1.2

Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)...............

50

1.3

Förslag till lag om ändring av miljöbalken (1998:808) .........

53

1.4Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen

(2010:900)................................................................................

55

1.5Förslag till förordning om ändring i förordningen

(1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ..............................

58

1.6Förslag till förordning om ändring i förordningen

(1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ..... 59

1.7 Förslag till förordning om ändring

 

i vattenförvaltningsförordningen (2004:660)........................

60

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2007:853) med instruktion för Kustbevakningen ...............

64

1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

(2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket ...................

65

1.10

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämnden .....

66

1.11

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten ...............

67

7

Innehåll

SOU 2020:83

1.12Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:452) med instruktion

för Strålsäkerhetsmyndigheten ..............................................

69

1.13Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap ..........................................

70

1.14Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska

 

undersökning ..........................................................................

71

1.15

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen ..........

73

1.16

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2009:145) med instruktion för Tillväxtverket.....................

75

1.17

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2009:607) med instruktion för Konsumentverket..............

76

1.18

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen .....

77

1.19

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen .................

78

1.20

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket .............

79

1.21

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk .....

80

1.22

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2010:185) med instruktion för Trafikverket .......................

82

1.23

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2010:186) med instruktion för Trafikanalys .......................

83

1.24Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete (Sida) .........................

84

1.25 Förslag till förordning om ändring i

 

havsmiljöförordningen (2010:1341)......................................

86

8

SOU 2020:83

Innehåll

1.26Förslag till förordning om ändring

iförordningen (2011:619) med instruktion

 

för Havs- och vattenmyndigheten .........................................

88

1.27

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2012:546) med instruktion för Boverket .............................

95

1.28

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket ...............

96

1.29

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2012:990) med instruktion för Kommerskollegium ...........

99

1.30

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2013:1020) med instruktion för

 

 

Folkhälsomyndigheten .........................................................

100

1.31

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2014:520) med instruktion för Statens

 

 

energimyndighet ...................................................................

101

1.32

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet ... 102

1.33

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2015:527) med instruktion för

 

 

Upphandlingsmyndigheten ..................................................

103

1.34

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2015:1047) med instruktion för Statens skolverk .............

104

1.35Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för

 

tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.........................

106

1.36

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2017:868) med länsstyrelseinstruktion ..............................

107

1.37

Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2020:57) med instruktion för Läkemedelsverket ..............

111

9

InnehållSOU 2020:83

2

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete ................

113

2.1

Uppdraget .............................................................................

113

2.2

Detta uppdrag .......................................................................

114

2.3

Miljömålsberedningens övergripande uppgift

 

 

är att föreslå strategier inom prioriterade områden............

116

 

2.3.1

Generella utgångspunkter för formulering

 

 

 

av strategier och etappmål i miljömålssystemet .. 116

2.4

Avgränsningar.......................................................................

117

2.5

Kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder..........................

124

2.6

Dialog och samråd ................................................................

125

2.7

Expertgruppen ......................................................................

125

2.8

Underlagsrapporter ..............................................................

125

3

Problemets omfattning och allvar ..............................

127

3.1

Finns det då hopp för havets miljö? ....................................

127

3.2

Hur allvarligt är läget för havets miljö?...............................

129

3.3Styrningen av havsmiljöarbetet står inför stora

utmaningar ............................................................................

132

3.4 Svårt att beräkna värdet av havet .........................................

138

3.5Nollalternativet – vad händer om ingen förändring görs?.... 141

4

De nationella miljömålen ..........................................

143

4.1Miljömålssystemet och dess kontext har förändrats

och utvecklats över åren.......................................................

143

4.2Miljökvalitetsmålen är utgångspunkten

 

för mål- och resultatstyrning av miljöarbetet .....................

148

4.3

Miljömålen – vad är det som ska uppnås? ...........................

148

4.4

De 16 miljökvalitetsmålen....................................................

150

 

4.4.1

Sveriges rådighet över måluppfyllelsen................

150

 

4.4.2

Om miljökvalitetsmålens preciseringar ...............

151

10

SOU 2020:83

Innehåll

4.4.3Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande

 

kust och skärgård...................................................

152

4.4.4

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning ...............

153

4.4.5Miljökvalitetsmålet Levande sjöar

 

och vattendrag .......................................................

154

4.4.6

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ..........................

156

4.4.7

Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv ......

157

4.4.8

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ...

158

4.4.9

Etappmål ................................................................

159

4.5Riksdagen använder miljömålen som mål

i utgiftsområde 20 .................................................................

160

4.6Miljökvalitetsmålen i förordningen om miljöledning

i statliga myndigheter ...........................................................

161

4.7Generationsmålet och miljökvalitetsmålen

i myndigheters instruktioner................................................

162

4.8 Resultatredovisningen ..........................................................

164

4.8.1Naturvårdsverket samordnar genomförande,

uppföljning och utvärdering .................................

166

4.8.2Åtta myndigheter har också ansvar för

 

samordning och uppföljning och utvärdering .....

167

4.8.3

Myndigheter med uppgift att hjälpa till

 

 

med information ....................................................

168

4.8.4Miljökvalitets- och etappmålen följs upp varje

 

 

år .............................................................................

168

 

4.8.5

Den regionala uppföljningen varje år ...................

169

 

4.8.6

En fördjupad utvärdering vart fjärde år................

169

4.9

Andra aktörer med uppgifter i miljömålssystemet .............

170

 

4.9.1

RUS – Regionalt arbete med miljömålen.............

170

 

4.9.2

Miljömålsrådet .......................................................

171

4.10

Aktörer utan formella uppgifter i miljömålssystemet ........

173

 

4.10.1

Kommunala myndigheter på regional nivå ..........

173

 

4.10.2

Kommunala myndigheter på lokal nivå................

173

4.11

Näringslivet ...........................................................................

174

11

Innehåll

SOU 2020:83

5

Det nationella havsmiljöarbetet – några

 

 

konstitutionella utgångspunkter.................................

177

5.1

Regeringsformen ..................................................................

178

 

5.1.1

Regeringsformen om hållbar utveckling..............

178

5.1.2Regeringsformen om Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen och internationella

 

organisationer........................................................

179

5.1.3Regeringsformen om vilka bestämmelser

 

 

som ska regleras i lag .............................................

179

5.2

De offentliga myndigheterna...............................................

180

 

5.2.1

Om samverkan mellan offentliga myndigheter...

181

5.3

Kort om de statliga myndigheterna under regeringen .......

183

 

5.3.1

Målet för den statliga förvaltningspolitiken ........

184

5.3.2Många statliga myndigheter har uppgifter

 

 

i genomförandet av havsmiljöpolitiken................

184

5.4

Kommuner, regioner och det kommunala självstyret ........

187

6

EU och havsmiljöarbetet...........................................

189

6.1

EU har olika grader av befogenheter...................................

190

 

6.1.1

EU-förordningar och EU-direktiv ......................

191

6.2

Art- och habitatdirektivet ....................................................

192

6.2.1Sveriges implementering av art-

 

och habitatdirektivet .............................................

194

6.3 Fågeldirektivet ......................................................................

197

6.3.1

Sveriges implementering av fågeldirektivet .........

198

6.4Andra rättsakter och strategier

inom biodiversitetsområdet .................................................

198

6.4.1

Förordningen om invasiva främmande arter .......

198

6.4.2Förordningen om inrättandet av ett program

för miljö- och klimatpolitik (LIFE).....................

199

6.4.3EU:s strategi för biologisk mångfald fram till

 

2020........................................................................

200

6.5 EU:s vattenpolitik ................................................................

200

6.5.1

Sveriges implementering av vattendirektivet.......

203

12

SOU 2020:83

 

Innehåll

6.5.2

Prioämnesdirektivet ..............................................

207

6.5.3

Avloppsdirektivet ..................................................

207

6.6 Havsmiljödirektivet ..............................................................

208

6.6.1Sveriges implementering

 

 

av havsmiljödirektivet............................................

211

6.7

Den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) ..........................

217

 

6.7.1

GFP i Sverige .........................................................

220

6.8

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) .....................

221

 

6.8.1

Nitratdirektivet......................................................

224

 

6.8.2

GJP i Sverige ..........................................................

225

6.9

EU:s integrerade maritima politik .......................................

226

 

6.9.1

Havsplaneringsdirektivet ......................................

228

6.9.2Sveriges implementering

 

av havsplaneringsdirektivet ...................................

229

6.10 Sjöfart.....................................................................................

230

6.10.1

Mottagningsdirektivet...........................................

230

6.10.2

Svaveldirektivet......................................................

231

6.10.3

AFS-förordningen .................................................

231

6.10.4Förordningen om påskyndat införande av krav

 

 

på dubbelskrov för oljetankfartyg ........................

232

6.11

Kemikaliepolitiken................................................................

233

 

6.11.1

Reach-förordningen ..............................................

233

6.12

Avfallspolitiken och marint skräp........................................

234

 

6.12.1

Avfallsdirektivet ....................................................

234

 

6.12.2 Direktivet om deponering av avfall ......................

235

6.12.3Direktivet om minskad förbrukning

av plastbärkassar ....................................................

236

6.12.4Meddelande om cirkulär ekonomi

 

och reviderat avfallspaket ......................................

237

6.12.5

Engångsplastdirektivet ..........................................

238

6.13 EU:s ramprogram för forskning och innovation –

 

Horisont 2020 .......................................................................

238

6.13.1

Inspire-direktivet...................................................

239

13

Innehåll

SOU 2020:83

6.14

Andra EU-direktiv och förordningar som är av relevans

 

 

för havspolitiken...................................................................

240

 

6.14.1

MKB-direktivet .....................................................

240

 

6.14.2

Takdirektivet .........................................................

240

 

6.14.3

Industriutsläppsdirektivet (IED).........................

241

 

6.14.4

Fritidsbåtsdirektivet..............................................

242

6.15

En europeisk grön giv ..........................................................

244

7

Internationella aktörer och regelverk i

 

 

havsmiljöarbetet ......................................................

247

7.1

Vikten av internationellt samarbete i havsmiljöarbetet......

247

7.2

FN-systemet .........................................................................

248

7.2.1FN:s generalförsamling och FN:s

 

generalsekreterare .................................................

248

7.2.2

FN:s miljöprogram och FN:s miljöförsamling ...

250

7.2.3

Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) ....

251

7.2.4FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

 

(FAO)....................................................................

252

7.2.5

Unesco ...................................................................

252

7.2.6

Agenda 2030 ..........................................................

254

7.3 FN konventioner – ett urval ................................................

254

7.3.1

FN:s havsrättskonvention ....................................

254

7.3.2

Konventionen om biologisk mångfald.................

257

7.3.3

Klimatkonventionen .............................................

259

7.3.4Konventioner under Internationella

 

sjöfartsorganisationen...........................................

260

7.3.5

Londonkonventionen ...........................................

262

7.3.6Bonn-konventionen om skydd för flyttande

 

djur .........................................................................

263

7.3.7

Världsarvskonventionen .......................................

264

7.3.8Baselkonventionen om gränsöverskridande

transporter av avfall...............................................

264

7.3.9Stockholmskonventionen om långlivade

 

organiska föreningar .............................................

265

7.3.10

Luftvårdskonventionen ........................................

265

7.3.11

ESBO-konventionen och SEA-protokollet ........

265

7.3.12

Århuskonventionen ..............................................

266

14

SOU 2020:83

Innehåll

7.4Andra internationella konventioner och organisationer

– ett urval...............................................................................

266

7.4.1

Våtmarkskonventionen .........................................

266

7.4.2

Internationella naturvårdsunionen .......................

267

7.5 Havsregionala samarbeten....................................................

268

7.5.1

Helsingforskonventionen och Helcom................

268

7.5.2

Ospar-konventionen .............................................

270

7.5.3Helcom och Ospars framväxt och nuvarande

 

 

roll ..........................................................................

272

 

7.5.4

Arktiska rådet ........................................................

275

 

7.5.5

Nordiska ministerrådet .........................................

277

 

7.5.6

Regionalt samarbete – en integrerad del

 

 

 

av åtgärdsarbetet ....................................................

278

8

Havsmiljön är viktig för att hejda

 

 

klimatförändringarna................................................

281

8.1Havets miljötillstånd avgör hur allvarliga effekterna

av klimatförändringarna blir.................................................

282

8.2Mål och målkonflikter inom havsmiljöpolitiken och

 

klimatpolitiken ......................................................................

283

8.3

Vad har regeringen sagt om klimat och havet? ...................

284

8.4

Hur kommer havet utvecklas med ett ändrat klimat? ........

286

8.5

Åtgärder kan minska effekterna av klimatförändringar .....

293

8.6Havsmiljö måste integreras i den offentliga

förvaltningens arbete med klimat ........................................

296

9 Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning. 301

9.1Vad är ekosystemansatsen och ekosystembaserad

förvaltning? ...........................................................................

301

9.1.1

Ekosystemansatsen utgår från en helhetssyn ......

302

9.1.2

Ekosystembaserad havsmiljöförvaltning..............

309

9.1.3Många begrepp länkar till ekosystembaserad

 

förvaltning ..............................................................

315

9.1.4

Ekosystemansatsen och miljömålssystemet ........

323

15

Innehåll

SOU 2020:83

9.1.5Reglering av ekosystemansatsen och

 

ekosystembaserad förvaltning i författningar .....

324

9.1.6

Dokument om tillämpning

 

 

av ekosystemansatsen ...........................................

326

9.1.7Beslutsstöd och verktyg för ekosystembaserad

förvaltning .............................................................

326

9.1.8Utmaningar i genomförandet

 

 

av ekosystembaserad förvaltning .........................

329

9.2

Överväganden och förslag....................................................

335

 

9.2.1

Ekosystemansatsen behöver regleras i lag ...........

336

 

9.2.2

Ekosystembaserad förvaltning ska genomsyra

 

 

 

strategin för bevarande och hållbart nyttjande

 

 

 

av havet och dess resurser.....................................

338

10

Agenda 2030 och mål 14.........................................

343

10.1

Agenda 2030 och de globala målen

 

 

för hållbar utveckling............................................................

343

10.2

Agenda 2030 och hållbarhetsmål 14 i Sverige .....................

346

 

10.2.1

Agenda 2030-delegationen ...................................

346

 

10.2.2

Hur har Agenda 2030 implementerats formellt

 

 

 

i den statliga förvaltningen – hittills? ...................

348

 

10.2.3

Kommuner och regioner utgår ofta från

 

 

 

Agenda 2030 ..........................................................

348

 

10.2.4

Agenda 2030 och bolag med statligt ägande........

349

 

10.2.5

Uppföljning av genomförande av Agenda 2030..

350

 

10.2.6

Sverige tog initiativ till FN:s havskonferens .......

351

10.3

Agenda 2030 ska vara vägledande för arbetet i EU................

352

10.4

Agenda 2030 och konventionerna Helcom och Ospar ......

353

10.5

Agenda 2030 i Nordiska ministerrådet och Nordiska

 

 

rådet.......................................................................................

354

10.6

Regeringen har föreslagit att riksdagen ska besluta

 

 

om ett mål för Agenda 2030 ................................................

354

10.7

Miljömålen konkretiserar den miljömässiga

 

 

dimensionen i Agenda 2030 .................................................

357

16

SOU 2020:83Innehåll

10.8

Mål 14 Hav och marina resurser och de havsanknutna

 

 

miljökvalitetsmålen ...............................................................

359

10.9

Hållbarhetsmål 14 är integrerat i arbetet med att nå

 

 

målen för havsmiljön ............................................................

361

11

Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer

 

 

och andra mätetal ...................................................

365

11.1

Flera olika aktörer beslutar om mål, preciseringar

 

 

av målen och mått på måluppfyllelse ...................................

366

11.2

Närmare om mål och resultatmätning av tillståndet

 

 

i havsmiljön ...........................................................................

369

 

11.2.1

Begrepp som används i uppföljning

 

 

 

och utvärdering av resultaten i förhållande

 

 

 

till målen.................................................................

369

 

11.2.2

Översikt över mål, preciseringar, kriterier

 

 

 

och indikatorer i de olika målsystemen................

371

 

11.2.3

Miljökvalitetsmålen ...............................................

374

 

11.2.4

Målet God miljöstatus – EU:s

 

 

 

havsmiljödirektiv ...................................................

384

 

11.2.5

Målet God ekologisk och kemisk status –

 

 

 

EU:s vattendirektiv ...............................................

390

 

11.2.6

Målet Gynnsam bevarandestatus – EU:s art-

 

 

 

och habitatdirektiv.................................................

393

 

11.2.7

Målet om Maximal hållbar avkastning (MSY)

 

 

 

– EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP)...........

395

 

11.2.8

Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP).......

396

 

11.2.9

Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten ...........

398

 

11.2.10

Mål 14 Hav och marina resurser

 

 

 

i Agenda 2030.........................................................

400

 

11.2.11

Aichimålen – Konventionen om biologisk

 

 

 

mångfald (CBD).....................................................

401

 

11.2.12

En svensk maritim strategi....................................

403

11.3

Överlapp, harmonisering och gap........................................

404

 

11.3.1

Inom miljömålssystemet .......................................

404

 

11.3.2

Mellan miljömålen och annan uppföljning ..........

406

11.4

Resultatredovisning och rapportering .................................

409

17

Innehåll

SOU 2020:83

11.5 Överväganden och förslag....................................................

417

11.5.1Tydligare preciseringar av mål för havets

miljötillstånd..........................................................

420

11.5.2Problemets allvar försvinner i uppföljningen

 

 

och utvärderingen av miljömålen .........................

429

12

Miljökvalitetsnormer.................................................

439

12.1

Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken..................

441

 

12.1.1

Vem träffas av miljökvalitetsnormerna? ..............

443

 

12.1.2

Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet ......

443

12.1.3Miljökvalitetsnormer enligt

 

havsmiljödirektivet................................................

444

12.2 Från EU-direktiv till miljökvalitetsnorm............................

445

12.2.1

Vattendirektivet ....................................................

445

12.2.2

Havsmiljödirektivet ..............................................

448

12.2.3Tillstånds-, påverkans- och belastningsnormer... 450

12.2.4Naturvårdsdirektiven art- och

habitatdirektivet och fågeldirektivet ....................

452

12.3 Åtgärdsprogram enligt 5 kap. miljöbalken..........................

453

12.4Miljökvalitetsnormer för kust och hav – en del av ett rättsligt system vid tillämpning i tillsyn, prövning

och planläggning...................................................................

454

12.4.1

Tillstånd och tillsyn ..............................................

455

12.4.2 Fysisk planering av kust och hav..........................

456

12.4.3

Överlappande direktiv ..........................................

456

12.4.4

Den gemensamma fiskeripolitiken ......................

457

12.5 Överväganden och förslag....................................................

458

12.5.1

Harmonisering av miljökvalitetsnormer..............

461

12.5.2Utformning och beslut om

miljökvalitetsnormer.............................................

468

18

SOU 2020:83Innehåll

13

Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete.............................

477

13.1

Havsmiljön ............................................................................

478

 

13.1.1

Havsmiljödirektivets bestämmelser

 

 

 

om åtgärdsprogram................................................

478

 

13.1.2

Havsmiljöförordningen om åtgärdsprogram .......

480

13.2

Vattenmiljön..........................................................................

486

13.2.1Vattendirektivets bestämmelser

om åtgärdsprogram................................................

486

13.2.2Vattenförvaltningsförordningen

 

 

om åtgärdsprogram................................................

487

13.3

5 kap. miljöbalken om åtgärdsprogram ...............................

490

 

13.3.1 Formella krav på åtgärdsprogrammets innehåll...

491

 

13.3.2 Åtgärdsprogram riktar sig till myndigheter

 

 

 

och kommuner.......................................................

492

 

13.3.3 Åtgärdsprogram är inte bindande för enskilda ....

494

13.4

Innehållet i programmen ......................................................

494

 

13.4.1

Åtgärdsprogrammet för havsmiljön .....................

494

 

13.4.2

Åtgärdsprogrammen för vattendistrikten............

499

 

13.4.3

Nya åtgärdsprogram..............................................

501

13.5

Hur långt har man kommit?.................................................

502

13.6

Överlappning med andra åtgärdsprogram och sektorer .....

503

13.7

Övrigt åtgärdsarbete .............................................................

505

13.8

Kritik mot åtgärdsprogrammen ...........................................

507

 

13.8.1 Genomförandeunderskott, särskilt på land .........

507

 

13.8.2

Ett svagt styrmedel................................................

508

 

13.8.3

Det saknas finansiering .........................................

510

 

13.8.4

Brister i innehållet .................................................

510

13.8.5Kommissionens kritik av de svenska

åtgärdsprogrammen...............................................

511

13.9 Överväganden och förslag ....................................................

511

13.9.1Det behövs ett gemensamt åtgärdsprogram

för havs- och vattenmiljön ....................................

512

13.9.2Regeringen ska besluta om

åtgärdsprogrammet................................................

513

19

Innehåll

SOU 2020:83

13.9.3

Underlag och förslag till åtgärdsprogrammet .....

515

13.9.4

Uppgifterna ska framgå av

 

 

länsstyrelseinstruktionen......................................

515

13.9.5Samordning av åtgärdsarbetet

 

 

på länsstyrelserna ..................................................

517

 

13.9.6

Finansiering av åtgärdsprogrammet.....................

519

14

Ingen gödning till havet............................................

521

14.1

Övergödning påverkar alla havets funktioner ....................

521

 

14.1.1 Vad är övergödning och varifrån kommer

 

 

 

den? ........................................................................

522

14.2

Övergödningsproblem har behandlats i flera

 

 

utredningar och regeringsuppdrag ......................................

523

14.3

Övergödningens effekter i kust och hav .............................

524

14.4

Mål för att minska övergödningen och mål för havets

 

 

tillstånd

..................................................................................

527

 

14.4.1 Mål för havets tillstånd .........................................

527

 

14.4.2

Mål för livsmedelspolitiken ..................................

533

14.5

Når vi målen för övergödning?............................................

533

 

14.5.1 Preciseringen Påverkan på havet ..........................

534

 

14.5.2 Preciseringen Tillstånd i kustvatten.....................

538

 

14.5.3 Preciseringen Tillståndet i havet ..........................

540

14.6

Projektioner och scenarier till 2100.....................................

544

 

14.6.1

Utveckling över tid ...............................................

545

 

14.6.2 Modeller för utvecklingen av övergödningen......

548

 

14.6.3

Effekter av klimatförändringen............................

550

14.7

Fosfor och kväveflöden – källor till övergödning ..............

551

 

14.7.1 Olika typer av källor .............................................

552

 

14.7.2 Fördelning mellan källor nationellt......................

553

14.7.3Tillförsel till havet från övriga länder runt

 

Östersjön ...............................................................

554

14.7.4

Fosforflödet...........................................................

555

14.7.5

Kväveflödet............................................................

558

14.8 Reglering av verksamheter som bidrar till övergödning ....

560

14.8.1 Internationella överenskommelser och avtal.......

560

20

SOU 2020:83Innehåll

 

14.8.2

EU-rätten är central ..............................................

561

 

14.8.3

Miljöbalken är grunden .........................................

562

14.9

Åtgärdsprogram och åtgärder ..............................................

566

 

14.9.1

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram..................

567

 

14.9.2

Havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram............

570

 

14.9.3

Kommunala åtgärdsplaner ....................................

571

 

14.9.4

Stärkt lokalt åtgärdsarbete ....................................

571

 

14.9.5

Lokala åtgärdssamordnare.....................................

573

14.10

Finansiering av åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet

 

 

Ingen övergödning ................................................................

574

 

14.10.1

Vad kostar det att åtgärda övergödningen? .........

574

 

14.10.2

Nationell statlig finansiering av åtgärder för

 

 

 

att nå Ingen övergödning ......................................

575

 

14.10.3

Ersättningar ur landsbygdsprogrammet...............

577

14.11

Jordbruket är en viktig aktör för att nå Ingen

 

 

övergödning...........................................................................

579

 

14.11.1

EU:s jordbrukspolitik ...........................................

580

 

14.11.2

Regleringar av jordbrukets tillförsel

 

 

 

av växtnäringsämnen .............................................

584

 

14.11.3

Jordbrukets struktur bidrar till regionalt

 

 

 

överskott av växtnäringsämnen ............................

591

 

14.11.4

Ett mer effektivt utnyttjande

 

 

 

av växtnäringsämnen i stallgödsel.........................

595

 

14.11.5

Beroendet av mineralgödsel ..................................

596

 

14.11.6

Hästhållning är oftast inte jordbruksföretag .......

599

14.12

Import av livsmedel och konsumtion ..................................

600

14.13

Kommunala VA-anläggningar..............................................

601

 

14.13.1

Regleringar av VA-sektorn ...................................

601

 

14.13.2

Avloppsslam är en resurs för återföring

 

 

 

av fosfor och kväve ................................................

602

 

14.13.3

Dagvatten ...............................................................

607

 

14.13.4

Läckande ledningsnät och bräddningar................

608

14.14

Små och enskilda avlopp.......................................................

609

14.15

Näringsförluster från skog och skogsbruk..........................

612

21

Innehåll

SOU 2020:83

14.16

Mer stöd till innovation och teknikutveckling

 

 

efterfrågas..............................................................................

614

 

14.16.1

Teknikomställning inom lantbruket ....................

614

 

14.16.2

Utveckling av teknik för fosfor

 

 

 

och kväveåterföring från slam ..............................

617

 

14.16.3

Produktion av biogas och biogödsel kan bidra

 

 

 

till minskad övergödning ......................................

617

 

14.16.4

Vattenbruk och blå fånggrödor............................

621

 

14.16.5

Teknik för att minska storskalig

 

 

 

internbelastning.....................................................

623

14.17

Fiskförvaltningen kan lindra effekter av övergödning i

 

 

kust och hav ..........................................................................

624

 

14.17.1

Stor rovfisk är viktigt ............................................

624

 

14.17.2

Fiske på nya arter ..................................................

627

14.18

Överväganden och förslag....................................................

627

 

14.18.1

Ett helhetsgrepp på styrmedel och åtgärder

 

 

 

för att nå Ingen övergödning................................

629

 

14.18.2

Mål för minskad övergödning ..............................

636

 

14.18.3

Öka återföringen av fosfor och kväve..................

642

 

14.18.4

Minimera tillförsel av fosfor och kväve

 

 

 

till mark och vatten ...............................................

658

 

14.18.5

Minska effekterna av övergödning och snabba

 

 

 

på återhämtningstakten.........................................

681

15

Farliga ämnen .........................................................

685

15.1

Problemets omfattning och dess orsaker............................

686

 

15.1.1

Miljögifter i haven är inget nytt problem ............

686

 

15.1.2

Gamla synder och förorenade sediment ..............

686

 

15.1.3

Olika källor och flöden.........................................

687

 

15.1.4

Global produktion och handel .............................

688

 

15.1.5

Skador ....................................................................

689

 

15.1.6

Samhällsekonomiska kostnader ...........................

689

15.2

Farliga ämnen i havsmiljön ..................................................

690

15.3

Miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt

 

 

levande kust och skärgård ....................................................

693

22

SOU 2020:83

Innehåll

15.3.1Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess

preciseringar...........................................................

693

15.3.2Kopplingar till miljökvalitetsmålet Hav

 

i balans samt levande kust och skärgård...............

694

15.3.3

Strategin ”På väg mot en giftfri vardag”...............

695

15.3.4

Nås målet om en giftfri miljö?..............................

696

15.3.5Ny strategi ”Giftfritt från början” och förslag

 

 

till nya etappmål.....................................................

697

15.4

Tillståndet i haven .................................................................

698

 

15.4.1

Status i kustvatten .................................................

698

 

15.4.2

Status i utsjövatten ................................................

699

15.5

Lagstiftning och allmänna principer ....................................

700

15.5.1Allmänna principer som tillämpas inom

 

 

kemikalielagstiftningen .........................................

700

 

15.5.2

Den globala dimensionen......................................

701

 

15.5.3

EU:s kemikalieregler .............................................

704

 

15.5.4

Svensk kemikalielagstiftning.................................

712

 

15.5.5

Aktörer på kemikalieområdet ...............................

718

15.6

Miljöövervakning och omvärldsbevakning..........................

720

15.7

Pågående och genomförda åtgärder.....................................

721

15.8

Särskilda frågor och utmaningar ..........................................

725

 

15.8.1

Klimatförändringar................................................

725

15.8.2Läkemedelsrester kommer ut i havs-

 

och vattenmiljön ....................................................

725

15.8.3 Kommunala avloppsreningsverk renar inte allt ...

726

15.8.4 Båtbottenfärger påverkar i grunda vikar ..............

728

15.8.5

Fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer .........................

728

15.8.6

Miljögifter i Östersjöfisk ......................................

729

15.8.7 Forskning och kunskap om farliga ämnen...........

729

15.9 Överväganden och förslag ....................................................

730

15.9.1 Det behövs tuffa internationella regelverk ..........

731

15.9.2 Sverige ska driva på utvecklingen inom EU.........

732

15.9.3Kopplingen mellan miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och

skärgård förstärks ..................................................

733

23

Innehåll

SOU 2020:83

15.9.4Regeringen bör besluta om nya etappmål om farliga ämnen och det finns behov av fler etappmål med fokus på farliga ämnen i

havsmiljön..............................................................

734

15.9.5Miljökvalitetsnormer för grupper av farliga

ämnen.....................................................................

735

15.9.6Ett fortsatt åtgärdsarbete mot farliga ämnen

 

 

och läkemedelsrester i avloppsvatten ...................

737

16

Marint skräp............................................................

739

16.1

Problemet med marint skräp ...............................................

739

 

16.1.1 Plastskräp påverkar djur, människor

 

 

 

och näringsliv ........................................................

740

 

16.1.2

Mikroplast .............................................................

741

 

16.1.3

Förlorade fiskeredskap .........................................

742

16.2

Lagstiftning om marint skräp ..............................................

743

16.3

Aktörer med ansvar för marint skräp..................................

746

 

16.3.1

Havs- och vattenmyndigheten .............................

746

 

16.3.2

Naturvårdsverket ..................................................

747

 

16.3.3

Kommuner.............................................................

747

 

16.3.4

Producenter ...........................................................

748

 

16.3.5

Övriga aktörer .......................................................

748

16.4

Kunskaps- och forskningsbehov .........................................

749

16.5

Överväganden och förslag....................................................

749

 

16.5.1 Etappmål om marint skräp ska utredas................

749

 

16.5.2 Havs- och vattenmyndigheten får ett tydligt

 

 

 

ansvar för frågor om marint skräp .......................

750

 

16.5.3 Kustbevakningen får en ny uppgift......................

751

17

Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen .....

753

17.1

Problemets allvar ..................................................................

753

17.2

Ekosystembaserad fiskförvaltning är en integrerad del

 

 

av havsförvaltningen.............................................................

754

17.3

Förvaltningen av fisk styrs både av näringspolitiska

 

 

och miljöpolitiska mål ..........................................................

757

24

SOU 2020:83

Innehåll

17.3.1Målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik

 

(GFP) .....................................................................

757

17.3.2

Regeringens livsmedelsstrategi .............................

757

17.3.3 Mål för havets miljötillstånd .................................

758

17.3.4

Hållbarhetsmålen i Agenda 2030..........................

762

17.3.5Strategier som berör förvaltningen

 

 

av fiskeresursen......................................................

762

17.4

Hur mår fisken? Når vi målen?............................................

765

 

17.4.1

Bedömning av fiskbestånden ................................

766

 

17.4.2

Miljögifter i sill och strömming............................

768

17.5

Lite om svenskt fiske ............................................................

769

17.5.1Fiske i Nordsjön inklusive Skagerrak

 

 

och Kattegatt .........................................................

770

 

17.5.2

Fiske i Östersjön ...................................................

771

 

17.5.3 Fiskets utveckling och ekonomi...........................

773

 

17.5.4

Fritidsfiske .............................................................

781

17.6

Fiskenäringen är beroende av god miljöstatus ....................

782

 

17.6.1 Fisket kan bidra till miljöåtgärder ........................

784

 

17.6.2 Viktigt att reda ut oklara orsakssamband.............

787

17.7

Förvaltning av säl och skarv .................................................

790

 

17.7.1

Förvaltning av säl...................................................

790

 

17.7.2

Förvaltning av skarv ..............................................

805

17.8

Fiskets miljöeffekter på marina arter och livsmiljöer .........

815

 

17.8.1

Bottentrålning........................................................

816

17.8.2Påverkan på näringsväven

 

och ekosystemeffekter ..........................................

818

17.8.3 Interaktioner – utsjön och kusten ........................

818

17.8.4

Bifångster ...............................................................

821

17.8.5

Skonsamma fiskemetoder .....................................

822

17.9 Regler och ansvar för förvaltning av fisk.............................

823

17.9.1Genomförande av EU:s gemensamma

 

fiskeripolitik (GFP) ..............................................

823

17.9.2

Jordbruks- och fiskerådet fastställer

 

 

fiskekvoter .............................................................

824

17.9.3

Rådgivningen om bestånden är viktig ..................

825

25

Innehåll

SOU 2020:83

17.9.4Havs- och vattenmyndigheten

och Jordbruksverket har ett delat ansvar

för genomförandet ................................................

827

17.9.5Viktiga bestämmelser för förvaltning

av fiskresursen och bevarandeåtgärder finns

i grundförordningen..............................................

828

17.9.6Användande av fiskeredskap styrs genom EU-

 

gemensamma tekniska regleringar .......................

839

17.9.7

Fiskelagen ..............................................................

841

17.9.8

Lagen om svensk ekonomisk zon ........................

844

17.9.9Förordningen om fisket, vattenbruket

 

 

och fiskenäringen ..................................................

844

 

17.9.10 Föreskrifter om fiske i Skagerrak, Kattegatt

 

 

 

och Östersjön ........................................................

845

 

17.9.11 Lite om reglering av fritidsfiske ...........................

848

 

17.9.12

Fisketillsyn enligt fiskelagen ................................

849

17.10

Miljöbalkens tillämpning på fiske........................................

849

 

17.10.1

De allmänna hänsynsreglerna ...............................

849

 

17.10.2

Miljökvalitetsnormer ............................................

851

17.11

Reglering av fiske i skyddade områden ...............................

851

 

17.11.1

Omfattningen av fiskeregleringarna ....................

856

 

17.11.2 Omfattningen av fiske i skyddade områden........

857

 

17.11.3 Reglering av fiske i skyddade områden – ett

 

 

 

pågående arbete .....................................................

860

17.12

Några utmaningar och aktuella frågor ................................

862

17.12.1Havs- och vattenmiljöförvaltningen behöver samordnas med genomförandet

av fiskförvaltningen...............................................

862

17.12.2 Bevarandeåtgärder utanför skyddade områden

 

för att nå god miljöstatus ......................................

863

17.12.3 Förvaltningen av fisk inkluderar många

 

intressen och aktörer.............................................

864

17.12.4 Länsstyrelserna har tagit en mer aktiv roll ..........

866

17.12.5 Åtgärdsarbetet behöver stärkas............................

867

17.12.6 Fiske på nya eller främmande arter ......................

872

17.13 Överväganden och förslag....................................................

875

26

SOU 2020:83

Innehåll

17.13.1 Ekosystembaserad förvaltning innebär bättre

 

integrering av havsmiljö- och fiskförvaltning ......

879

17.13.2 Fisket kan bidra till miljöåtgärder ........................

884

17.13.3Målen och rådgivningen för fiskförvaltningen harmoniseras med mål

för havsmiljöförvaltningen....................................

886

17.13.4Kunskapen om fiskens roll i ekosystemet samt interaktioner mellan utsjö och kust måste

 

 

utvecklas.................................................................

892

 

17.13.5

Försiktighetsansatsen ska tillämpas vid

 

 

 

misstanke om betydande ekosystemeffekter .......

895

 

17.13.6

Regleringar av fiske utanför skyddade

 

 

 

områden för att bevara naturvärden

 

 

 

och ekosystemtjänster...........................................

897

 

17.13.7

Regleringar av fiske i skyddade områden .............

902

 

17.13.8

Satsning för att öka andelen stor fisk

 

 

 

i kustekosystemen .................................................

906

 

17.13.9

Förvaltning av säl och skarv ingår i en

 

 

 

ekosystem-baserad havsförvaltning......................

914

 

17.13.10 Ändring i fiskelagen för fiske av ostron...............

918

18

Sjöfarten och havet..................................................

919

18.1

Sjöfarten runt Sverige ...........................................................

920

18.1.1Fartygstrafiken i Västerhavet och Östersjön

övervakas ................................................................

920

18.1.2Många olika fartygstyper trafikerar haven runt

Sverige ....................................................................

921

18.1.3Sjötransporter i Sveriges närområde är en

verksamhet med många internationella aktörer... 924

18.2 Sjöfartens påverkan på havsmiljön och olika typer

 

av miljöbelastningar från fartyg ...........................................

925

18.2.1 Utsläpp av koldioxid bidrar till

 

klimatförändringar och havsförsurning................

927

18.2.2Atmosfärisk deposition av kväveoxider bidrar

 

till övergödning......................................................

928

18.2.3 Utsläpp av svaveloxider och skrubbervatten .......

928

18.2.4

Oljeutsläpp.............................................................

929

18.2.5

Barlastvatten ..........................................................

930

27

Innehåll

SOU 2020:83

18.2.6 Införsel av främmande arter vid påväxt ...............

931

18.2.7

Kemikalier..............................................................

932

18.2.8

Gifter från båtbottenfärger...................................

932

18.2.9Svart- och gråvatten innehåller övergödande

 

 

ämnen samt kemikalier .........................................

933

 

18.2.10

Förorenat vatten från tankrengöring ...................

933

 

18.2.11

Kylvatten som innehåller koppar och zink..........

933

 

18.2.12

Länsvatten innehållande olika oljerester,

 

 

 

rengöringsmedel och vatten från fartygs

 

 

 

maskinrum .............................................................

933

 

18.2.13

Läckage av propellerhylsolja.................................

934

 

18.2.14

Fast avfall och marint skräp..................................

934

 

18.2.15

Undervattensbuller ...............................................

934

 

18.2.16

Erosion och grumling ...........................................

935

 

18.2.17

Övriga faktorer som påverkar ..............................

935

 

18.2.18

Den samlade påverkan får betydelse för

 

 

 

havsmiljön och dess ekosystem............................

936

18.3

Sjöfartens internationella karaktär ......................................

937

 

18.3.1

FN:s havsrättskonvention ....................................

938

 

18.3.2

MARPOL-konventionen .....................................

945

 

18.3.3

Barlastvattenkonventionen...................................

949

 

18.3.4

Londonkonventionen ...........................................

949

18.4

EU:s sjöfartsregleringar .......................................................

950

 

18.4.1

Mottagningsdirektivet ..........................................

951

 

18.4.2

Direktivet om hamnstatskontroll ........................

952

 

18.4.3

Svaveldirektivet .....................................................

953

18.4.4Förordningen om påskyndat införande av krav

på dubbelskrov för oljetankfartyg........................

956

18.5 Exempel på sjöfartens reglering i Sverige............................

957

18.5.1Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening

 

från fartyg ..............................................................

957

18.5.2 Lagar om Sveriges sjöterritorium .........................

958

18.5.3

Barlastvattenlagen (2009:1165) ............................

959

18.5.4

Kustbevakningslagen (2019:32) ...........................

959

18.5.5 Förordningen (2013:540) om ansvar

 

 

för oljeskador till sjöss ..........................................

959

18.5.6 Lagen (1978:160) om vissa rörledningar..............

959

28

SOU 2020:83

Innehåll

18.5.7Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser

 

om vattenverksamhet ............................................

960

18.5.8

Miljöbalken om skyddade områden .....................

961

18.5.9

Farledsavgifterna – finansiering

 

 

och miljöincitament...............................................

964

18.5.10

Miljökompensation för överflyttning

 

 

av godstransporter från väg till sjöfart .................

970

18.5.11

Hamnavgifter .........................................................

971

18.5.12

Regeringens maritima strategi ..............................

972

18.5.13

Regeringens godstransportstrategi.......................

973

18.5.14

Miljömålen och sjöfarten ......................................

974

18.5.15

Mål för den nationella transportpolitiken............

976

18.5.16

Riksdagen har beslutat om ett klimatmål

 

 

för transportsektorn. .............................................

978

18.6 Nya mål?................................................................................

982

18.6.1Miljömålsberedningen föreslog ett etappmål

 

om utsläppen av kväveoxider från sjöfarten.........

982

18.6.2 Målet hållbar sjöfart – Havs- och

 

 

vattenmyndighetens förslag till planeringsmål ....

983

18.7 Sjöfartens aktörer – nationella myndigheter .......................

985

18.7.1

Transportstyrelsen.................................................

985

18.7.2

Sjöfartsverket .........................................................

986

18.7.3

Trafikverket ...........................................................

988

18.7.4

Trafikanalys............................................................

989

18.7.5

Havs- och vattenmyndigheten..............................

990

18.7.6

Naturvårdsverket...................................................

991

18.7.7

Länsstyrelser ..........................................................

991

18.7.8

Kommuner .............................................................

992

18.7.9

Hamnar ..................................................................

992

18.8 Forskning och utveckling för en hållbar sjöfart..................

993

18.8.1

Trafikverkets forskningsmedel .............................

994

18.8.2

Vinnova ..................................................................

994

18.8.3

Waterborne inom EU............................................

994

18.9 Överväganden och förslag ....................................................

995

18.9.1Havs- och vattenmyndigheten får nya

uppgifter och en tydligare roll i frågor

 

om sjöfartens påverkan på havsmiljön..................

996

29

Innehåll

SOU 2020:83

18.9.2En myndighet med uppgift att utvärdera effekterna av sjöfartens påverkan

på havsmiljön.........................................................

998

18.9.3Regeringen ska verka för stränga regleringar

av utsläpp av tvättvatten från skrubbrar .............

1000

18.9.4 Större hänsyn i känsliga kust- och

 

havsområden.........................................................

1002

18.9.5Farledsavgifterna ses över för att bli effektiva

 

 

styrmedel för en bättre havsmiljö .......................

1004

 

18.9.6

Kommunala hamnavgifter ...................................

1005

19

Undervattensbuller ................................................

1007

19.1

Hur påverkas havsmiljön av undervattensljud? .................

1007

19.2

Undervattensljud – naturligt och antropogent..................

1010

19.3

Regelverket ..........................................................................

1013

19.4

Aktörer

.................................................................................

1015

19.5

Miljöövervakning.................................................................

1018

19.6

Forskning och kunskapsförsörjning ..................................

1019

19.7

Överväganden och förslag...................................................

1022

 

19.7.1

Fastställ fler miljökvalitetsnormer

 

 

 

för undervattensbuller..........................................

1022

 

19.7.2 Havs- och vattenmyndigheten ska ha

 

 

 

ett övergripande ansvar för frågor

 

 

 

om undervattensbullers påverkan

 

 

 

på marina ekosystem ............................................

1023

 

19.7.3 Havs- och vattenmyndigheten ska se till att

 

 

 

miljöövervakningsdata om undervattensbuller

 

 

 

lagras och görs tillgängligt ...................................

1026

 

19.7.4

Hastighetsgränser för fritidsbåtar .......................

1027

19.7.5Långsiktig kunskapsförsörjning och forskning

om undervattensbuller .........................................

1028

30

SOU 2020:83Innehåll

20

Marint områdesskydd.............................................

1031

20.1

Nätverket av marina skyddade områden är ryggraden i

 

 

förvaltningen av havsmiljön ...............................................

1031

 

20.1.1 Effekter av skyddade områden ...........................

1032

 

20.1.2

Anpassningar till klimatförändringar .................

1033

 

20.1.3 Områdesskydd berör många aktörer..................

1035

20.2

Mål för skyddade marina områden ....................................

1036

 

20.2.1 Etappmålet om skydd av marina områden .........

1036

 

20.2.2 Gynnsam bevarandestatus i Natura 2000-

 

 

 

nätverket...............................................................

1038

 

20.2.3 Ospars och Helcoms nätverk av marina

 

 

 

skyddade områden...............................................

1038

 

20.2.4 God miljöstatus – Havsmiljödirektivets

 

 

 

artikel 13.4............................................................

1038

20.3

Det pågår förhandlingar om nya mål .................................

1039

20.4

Hur mycket är skyddat i dag? ............................................

1043

20.5

Definition av och reglering i skyddade marina områden..

1048

 

20.5.1 Formellt skyddade marina områden...................

1049

 

20.5.2 Havsmiljödirektivet artikel 13.4 samt Ospar

 

 

 

och Helcom MPA................................................

1053

 

20.5.3

Andra områdesbaserade skyddsåtgärder ............

1054

 

20.5.4 Inget lagstöd för skydd av nätverk .....................

1059

20.6

Reglering av vissa verksamheter

 

 

inom skyddade områden.....................................................

1059

 

20.6.1

Reglering av fiske.................................................

1060

 

20.6.2 Reglering av sjöfart och fritidsbåtar ...................

1063

 

20.6.3

Försvarsmaktens verksamhet..............................

1067

 

20.6.4

Nedläggning av undervattenskablar

 

 

 

och rörledningar på kontinentalsockeln.............

1068

20.7

Roller och ansvarsområden ................................................

1069

20.8

Genomförandet av handlingsplanen för marint

 

 

områdesskydd......................................................................

1072

 

20.8.1 Inrättande av skyddade marina områden ...........

1074

 

20.8.2 Nationellt ramverk och regionala

 

 

 

handlingsplaner....................................................

1074

31

Innehåll

 

SOU 2020:83

20.8.3 Förstärkt och utvidgat skydd ..............................

1075

20.8.4

Opåverkade områden...........................................

1076

20.8.5 Reglering av fiske i skyddade områden...............

1080

20.8.6

Kunskapsuppbyggnad..........................................

1082

20.8.7

Bättre uppföljning behövs ...................................

1084

20.8.8

Finansiering och resurser.....................................

1085

20.8.9 Områdesskyddet som en del av en

 

 

koordinerad havsförvaltning ...............................

1086

20.9 Överväganden och förslag...................................................

1087

20.9.1 Nytt etappmål för marint områdesskydd ...........

1089

20.9.2 Regleringar i opåverkade områden......................

1100

20.9.3En stärkt organisation med länsstyrelserna i

centrum.................................................................

1104

20.9.4Bättre kunskapsunderlag behövs, särskilt för

 

 

utbredning av arter och livsmiljöer samt

 

 

 

konnektivitet ........................................................

1105

21

Kusthavet – där alla vill vara ...................................

1107

21.1

I kusten möts mål för havets miljötillstånd

 

 

och ekonomiska utveckling.................................................

1109

 

21.1.1

En ekosystembaserad förvaltning

 

 

 

med en källa till hav-ansats...................................

1110

 

21.1.2 Kustnära rekreation, friluftsliv och turism .........

1110

21.2

Några ekologiska särdrag i kustnära områden ...................

1111

 

21.2.1 Ålgräs och kransalger – exempel på viktig

 

 

 

undervattensvegetation........................................

1111

 

21.2.2

Genetisk mångfald ...............................................

1113

 

21.2.3 Fisk har en strukturerande funktion...................

1114

 

21.2.4 Bottenfauna lägger fast bl.a. miljögifter..............

1115

21.3

Påverkansfaktorer – kusten där alla vill vara ......................

1115

21.3.1Näringsämnen kommer både från land

och utsjö ...............................................................

1116

21.3.2Gränsvärden för farliga ämnen överskrids

 

i alla kustvattenförekomster ................................

1116

21.3.3 Både yrkes- och fritidsfiske påverkar..................

1116

21.3.4

Fysisk exploatering ..............................................

1117

21.3.5

Undervattensbuller ..............................................

1123

32

SOU 2020:83Innehåll

 

21.3.6

Fritidsbåtar...........................................................

1124

 

21.3.7

Vattenskotrar .......................................................

1130

 

21.3.8

Kustnära kommersiell sjötrafik ..........................

1133

 

21.3.9

Klimatförändringar och havsförsurning.............

1134

21.4

Behov av platsspecifik kunskap på rätt geografisk skala ..

1135

 

21.4.1

Miljöövervakning.................................................

1135

 

21.4.2 Marin kartering av arter och livsmiljöer.............

1136

 

21.4.3

Kartering av påverkansfaktorer...........................

1139

21.5

Administrativa gränser........................................................

1141

21.6

Fysisk planering ..................................................................

1147

 

21.6.1

Det kommunala planansvaret .............................

1147

 

21.6.2

Översiktsplan.......................................................

1148

 

21.6.3

Fördjupad översiktsplan......................................

1150

 

21.6.4

Detaljplan .............................................................

1150

21.6.5Länsstyrelsens överprövning – staten kan

 

 

bryta det kommunala planansvaret.....................

1152

 

21.6.6

Områdesbestämmelser ........................................

1152

 

21.6.7

Regionplan ...........................................................

1153

 

21.6.8

Riksintressen........................................................

1153

21.7

Andra områdesbaserade åtgärder – bidrar till

 

 

en sammanhängande grön (blå) infrastruktur...................

1155

 

21.7.1

Vad är grön – eller blå – infrastruktur? ..............

1156

 

21.7.2

Strandskyddet i kustvatten .................................

1162

 

21.7.3

Marint områdesskydd..........................................

1168

 

21.7.4

Fiskelagstiftningen innanför trålgränsen ...........

1170

21.8

Åtgärdsprogram och åtgärder ............................................

1171

 

21.8.1

Fysiska åtgärder och restaurering.......................

1171

21.9

Två illustrativa exempel på de små stegens tyranni...........

1173

 

21.9.1

Bryggor i grunda vågskyddade områden............

1173

 

21.9.2

Västkustens ålgräsängar ......................................

1175

21.10

Bedömningar och förslag....................................................

1176

 

21.10.1

Några förslag av särskild betydelse

 

 

 

för kusthavet ........................................................

1179

 

21.10.2

Geografiskt kaos – länsstyrelserna bör

 

 

 

få en samordnande roll i kusthavet .....................

1182

33

InnehållSOU 2020:83

 

21.10.3

Kunskapsunderlag för planering, skydd

 

 

 

och åtgärdsarbete..................................................

1185

 

21.10.4

Skärpa kraven på den fysiska planeringen ..........

1187

 

21.10.5

Havs- och vattenförhållanden ska kunna

 

 

 

inkluderas i detaljplan ..........................................

1194

 

21.10.6

Strandskyddet är särskilt viktigt i grunda

 

 

 

kustområden.........................................................

1196

 

21.10.7

Förbättra handläggning, uppföljning

 

 

 

och tillsyn av muddring och dumpning ..............

1198

 

21.10.8

Åtgärder för ett mer hållbart båtliv.....................

1200

 

21.10.9

Information och utbildning.................................

1204

 

21.10.10

Fritidsbåtsregister ................................................

1206

 

21.10.11

Återvinning av fritidsbåtar ..................................

1210

 

21.10.12

Omställning till miljövänliga motorer ................

1214

 

21.10.13 Förslag som också har diskuterats ......................

1215

22

Havsmiljödata .......................................................

1219

22.1

Miljöövervakning.................................................................

1220

 

22.1.1

Miljökvalitetsmål, miljöövervakning

 

 

 

och ansvariga myndigheter ..................................

1221

 

22.1.2

Regler som styr miljöövervakningen ..................

1222

 

22.1.3

Miljöövervakningens programområden..............

1229

 

22.1.4

Miljöövervakningsutredningen om

 

 

 

miljöövervakningen..............................................

1229

22.2

Marin kartering ....................................................................

1235

 

22.2.1

Inspire-direktivet .................................................

1238

 

22.2.2

Geografisk information inklusive djupdata ........

1239

22.3

Datavärdskap .......................................................................

1246

22.4

Aktörer inom förvaltningen av havsmiljödata ...................

1248

 

22.4.1

Naturvårdsverket .................................................

1248

 

22.4.2

Havs- och vattenmyndigheten ............................

1249

 

22.4.3

Livsmedelsverket..................................................

1251

 

22.4.4

Kemikalieinspektionen ........................................

1251

 

22.4.5

SGU ......................................................................

1252

 

22.4.6

SLU .......................................................................

1253

 

22.4.7

Kustbevakningen..................................................

1254

 

22.4.8

SMHI ....................................................................

1255

34

SOU 2020:83

 

Innehåll

22.4.9

Strålsäkerhetsmyndigheten .................................

1257

22.4.10

DIGG ...................................................................

1257

22.4.11

Länsstyrelserna ....................................................

1258

22.4.12

Kommunerna .......................................................

1260

22.4.13

Näringslivet ansvarar för recipientkontrollen ...

1261

22.4.14

Data insamlade av enskilda .................................

1262

22.4.15

Sjöfartsverket .......................................................

1263

22.4.16

Försvarsmakten ...................................................

1263

22.5 Digitala kunskapsbaser och digitalt stöd

 

i havsmiljöarbetet ................................................................

1264

22.5.1

Miljödataportalen ................................................

1264

22.5.2

Geodataportalen ..................................................

1265

22.5.3

oppnadata.se.........................................................

1266

22.5.4

sverigesvattenmiljo.se..........................................

1266

22.5.5

Stationsregistret...................................................

1266

22.5.6

Fristående tjänst för validering av miljödata......

1267

22.5.7

VISS ......................................................................

1268

22.5.8

Nationella kartskikt för värdetrakter .................

1270

22.5.9

SHARK ................................................................

1271

22.5.10

Smart miljöinformation.......................................

1271

22.5.11

Naturhistoriska riksmuseet ................................

1272

22.5.12

Vattenwebb ..........................................................

1272

22.5.13

ICES databaser ....................................................

1273

22.5.14

Helcoms databaser ..............................................

1273

22.5.15

Ospar – ODIMS..................................................

1273

22.5.16

EEA ......................................................................

1274

22.5.17

Copernicus...........................................................

1274

22.5.18

EMODnet ............................................................

1274

22.6 Brister och problem när det gäller havsmiljödata .............

1275

22.6.1

Brister i miljöövervakningen...............................

1276

22.6.2

Brister i datavärdskapen ......................................

1279

22.6.3

Brister i marin kartering ......................................

1280

22.6.4

Brister i kunskapsunderlag..................................

1284

22.6.5

Behov av flera digitala verktyg............................

1285

22.7 Överväganden och förslag ..................................................

1287

22.7.1Ändringar i Havs- och vattenmyndighetens

instruktion ...........................................................

1287

35

InnehållSOU 2020:83

 

22.7.2 Ändringar i SGU:s instruktion ...........................

1289

 

22.7.3 Ändring i Kustbevakningens instruktion ...........

1290

 

22.7.4 Sekretessen av geografisk information

 

 

 

och försvarets roll.................................................

1291

 

22.7.5 Översyn av sekretesskyddet för geografisk

 

 

 

information...........................................................

1292

 

22.7.6 Ny finansieringsmodell för geografisk

 

 

 

information...........................................................

1293

 

22.7.7

Sammanhållen marin kartering............................

1298

23

Behov av kunskap och forskning om havsmiljön ........

1307

23.1

Havsmiljöinstitutet..............................................................

1308

 

23.1.1 Överväganden och förslag –

 

 

 

Havsmiljöinstitutets uppdrag förnyas till 2030..1311

23.2

Kunskaps- och forskningsbehov ........................................

1313

 

23.2.1 Kunskaps och forskningsbehov som

 

 

 

Miljömålsberedningen uppmärksammat

 

 

 

under utredningsarbetet.......................................

1313

 

23.2.2 Forskning och kunskapsförsörjning om havets

 

 

miljö och ekosystem ............................................

1319

 

23.2.3 Anslagsmedel för forskning inom

 

 

 

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård..1320

 

23.2.4 Överväganden och förslag – anslaget

 

 

 

Havs- och vattenmiljöforskning..........................

1323

24

Effektivare myndigheter i offentligt havsmiljöarbete ..

1325

24.1

Tydligare instruktioner till myndigheterna .......................

1325

24.2

Mindre rapportering och mer verkstad ..............................

1326

24.3

Myndigheternas eget regelförändringsarbete ....................

1327

 

24.3.1

Arbetsgången........................................................

1328

 

24.3.2

Genomslag för regelförändringsförslagen ..........

1329

24.4

Effektivare finansiering av havsmiljöarbete .......................

1330

24.5

Exempel på ersättningar ur landsbygdsprogrammet och

 

 

havs- och fiskeriprogrammet ..............................................

1331

 

24.5.1

Greppa Näringen..................................................

1332

36

SOU 2020:83

Innehåll

24.5.2 Vattenrelaterade miljöersättningar .....................

1333

24.5.3Ersättning för skötsel av våtmarker och

dammar.................................................................

1334

24.5.4Stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker

och dammar..........................................................

1335

24.5.5Stöd för havsmiljö och bevarandeåtgärder

i havs- och fiskeriprogrammet ............................

1335

24.6 Statlig finansiering av havsmiljöarbete...............................

1339

24.6.1Om effektivitet och god hushållning i statlig

verksamhet ...........................................................

1339

24.6.2 Riksdagens finansmakt och finansiell styrning.. 1340

24.7Statliga bidrag finansierar merparten av havs- och

 

vattenmiljöarbetet ...............................................................

1345

 

24.7.1

Vad är bidrag och hur ser regelverket ut? ..........

1347

 

24.7.2

Inomstatliga bidragsmedel äskas

 

 

 

inte i budgetunderlaget........................................

1348

 

24.7.3

Synpunkter på inomstatliga bidrag.....................

1348

 

24.7.4

Synpunkter på riktade statsbidrag ......................

1349

24.8

Utgifter för havsmiljöarbete ingår i utgiftsområdet 20

 

 

Allmän miljö- och naturvård ..............................................

1353

24.9

Samtliga anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

 

 

och naturvård budgetåret 2020...........................................

1354

 

24.9.1

Hur får 1:11 – anslaget användas? ......................

1364

24.10

Närmare om hur anslaget 1:11 Åtgärder för havs-

 

 

och vattenmiljö fick användas 2020 och hur anslaget

 

 

användes 2019......................................................................

1367

 

24.10.1

Regeringens villkor till ap.1 Åtgärder för havs-

 

 

 

och vattenmiljö – Avloppsrening – del till

 

 

 

Naturvårdsverket, 170 000 tusen kronor ...........

1368

 

24.10.2

Regeringens villkor 2020 till ap.2 Åtgärder

 

 

 

för havs- och vattenmiljö, disponeras

 

 

 

av Havs- och vattenmyndigheten,

 

 

 

1 038 765 tusen kronor........................................

1369

 

24.10.3

Regeringens villkor 2020 till ap.3 Åtgärder

 

 

 

för havs- och vattenmiljö – del till Lst,

 

 

 

173 800 tusen kronor ...........................................

1375

37

Innehåll

SOU 2020:83

24.10.4Regeringens villkor 2020 till ap.4 Åtgärder för havs- och vattenmiljö – Tillsyn avlopp –

 

 

del till Lst, 7 000 tusen kronor ............................

1376

24.11

Överväganden och förslag...................................................

1377

 

24.11.1

Genomlysning av nivån på anslagsmedlen

 

 

 

för havs- och vattenåtgärder ................................

1377

 

24.11.2

1:11-anslaget Åtgärder för havs-

 

 

 

och vattenmiljöåtgärder .......................................

1380

 

24.11.3

Ett nytt anslag – Statligt stöd till lokalt

 

 

 

havs- och vattenvårdsarbete.................................

1385

25

Förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart

 

 

nyttjande av hav och marina resurser .......................

1391

25.1

Ingen ser helheten ...............................................................

1393

25.2

Överväganden och förslag...................................................

1394

 

25.2.1

En havsmiljölag ....................................................

1397

 

25.2.2

En tvärvetenskaplig funktion ..............................

1400

25.2.3Samhällsekonomiska analyser för hela

havsmiljön.............................................................

1404

25.3Miljömålsberedningens strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande

 

av hav och marina resurser ..................................................

1406

26

Konsekvensanalys ..................................................

1409

26.1

Bestämmelser om konsekvensberäkningar och andra

 

 

konsekvensbeskrivningar ....................................................

1409

 

26.1.1

Kommittéförordningens bestämmelser

 

 

 

om konsekvensberäkningar och andra

 

 

 

konsekvensbeskrivningar.....................................

1409

 

26.1.2

Bestämmelser om konsekvensbeskrivningar

 

 

 

i Miljömålsberedningens direktiv ........................

1410

26.1.3Bestämmelser om konsekvensbeskrivningar i förordningen om konsekvensutredning vid

regelgivning ..........................................................

1410

26.2 Vad är ett resultat och vad är en konsekvens? ...................

1412

26.2.1 Vad är problemet? ................................................

1412

38

SOU 2020:83

Innehåll

26.2.2Motiveringar, bedömningar, överväganden

och förslag............................................................

1414

26.2.3En konsekvensanalys ska innehålla en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte

 

kommer till stånd.................................................

1415

26.3 Aktörer som berörs av Miljömålsberedningens förslag ...

1415

26.3.1

Vilka som berörs..................................................

1415

26.3.2

Aktörer som berörs av förslagen i respektive

 

 

kapitel ...................................................................

1415

26.3.3Varför och på vilket sätt de olika aktörerna

 

 

berörs....................................................................

1418

 

26.3.4 I vilken utsträckning olika aktörer berörs .........

1418

26.4

Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna

 

 

eller intäkterna för staten m.fl............................................

1419

26.5

Konsekvenser för staten .....................................................

1421

 

26.5.1

Konsekvenser för Boverket.................................

1421

 

26.5.2

Konsekvenser för Försvarsmakten.....................

1422

26.5.3Konsekvenser för Havs- och

 

vattenmyndigheten..............................................

1423

26.5.4

Konsekvenser för Naturvårdsverket ..................

1437

26.5.5

Konsekvenser för Jordbruksverket ....................

1441

26.5.6

Konsekvenser för Kemikalieinspektionen .........

1444

26.5.7

Konsekvenser för Kustbevakningen...................

1445

26.5.8

Konsekvenser för kustlänsstyrelserna................

1446

26.5.9

Konsekvenser för Regeringskansliet ..................

1453

26.5.10

Konsekvenser för Riksantikvarieämbetet ..........

1457

26.5.11

Konsekvenser för SGU .......................................

1457

26.5.12

Konsekvenser för SMHI .....................................

1459

26.5.13

Konsekvenser för Sjöfartsverket ........................

1459

26.5.14

Konsekvenser för Trafikverket...........................

1463

26.5.15

Konsekvenser för Transportstyrelsen ................

1464

26.5.16

Konsekvenser för Trafikanalys ...........................

1465

26.5.17

Konsekvenser för lärosäten.................................

1466

26.5.18

Konsekvenser för vattenmyndigheterna ............

1467

39

InnehållSOU 2020:83

26.6

Konsekvenser för kommuner och regioner .......................

1468

 

26.6.1

Konsekvenser för kommunerna..........................

1468

 

26.6.2

Konsekvenser för regionerna ..............................

1474

26.7

Konsekvenser för företag....................................................

1474

 

26.7.1

Konsekvenser för lantbrukare .............................

1474

 

26.7.2

Konsekvenser för sjöfarten..................................

1483

 

26.7.3

Konsekvenser för fiskenäringen..........................

1487

 

26.7.4

Konsekvenser för turistnäringen.........................

1496

 

26.7.5 Konsekvenser för havsbaserad vindkraft ............

1500

26.8

Konsekvenser för andra enskilda........................................

1503

26.9

Konsekvenser för organisationer........................................

1508

26.10

Konsekvenser av förslag som har betydelse

 

 

för den kommunala självstyrelsen ......................................

1509

26.11

Konsekvenser av förslag som har betydelse

 

 

för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.....

1509

26.12Konsekvenser av förslag som har betydelse

för sysselsättning och offentlig service i olika delar av

landet ....................................................................................

1510

26.13 Konsekvenser av förslag som har betydelse

 

för små företags arbetsförutsättningar ...............................

1510

26.14Konsekvenser av förslag som har betydelse

för små företags konkurrensförmåga eller villkor

 

i övrigt i förhållande till större företags villkor .................

1511

26.15

Konsekvenser av förslag som har betydelse

 

 

för jämställdheten mellan kvinnor och män ......................

1511

26.16

Konsekvenser av förslag som har betydelse

 

 

för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen ...

1511

26.17

Bedömning av om föreslagna regleringar

 

 

överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter

 

 

som följer av Sveriges medlemskap i EU ...........................

1512

26.18

Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det

 

 

gäller tidpunkten för ikraftträdande...................................

1512

40

SOU 2020:83Innehåll

26.19

Bedömning av behov av särskilda informationsinsatser ...

1512

26.20

Samhällsekonomiska konsekvenser

 

 

och kostnadseffektivitet .....................................................

1513

27

Författningskommentar ..........................................

1517

27.1

Förslaget till havsmiljölag...................................................

1517

27.2

Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)........

1519

27.3

Förslaget till lag om ändring av miljöbalken (1998:808) ..

1519

27.4

Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen

 

 

(2010:900)............................................................................

1521

Särskilda yttranden ........................................................

1523

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2010:74 .........................................

1531

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2011:50 .........................................

1539

Bilaga 3

Kommittédirektiv 2011:91 .........................................

1547

Bilaga 4

Kommittédirektiv 2012:95 .........................................

1555

Bilaga 5

Kommittédirektiv 2014:110 .......................................

1565

Bilaga 6

Kommittédirektiv 2014:165 .......................................

1575

Bilaga 7

Kommittédirektiv 2018:44 .........................................

1587

41

Sammanfattning

Med denna strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser vill Miljömålsbered- ningen skapa bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och samtidigt miljökvali- tetsmålet Ingen övergödning. Miljömålsberedningen lämnar förslag som omfattar verksamheter inom fler politikområden och utgiftsområden än vad som vanligtvis ingår i området havsmiljö. Detta för att fånga upp fler påverkansfaktorer på havsmiljön som behöver åtgärdas. Två särskilda frågor har genomsyrat hela arbetet med strategin. Den första frågan är kopplingen mellan hav, klimatförändringen och havs- försurning. Den andra frågan är ekosystemansatsen och ekosystem- baserad förvaltning.

Miljömålsberedningens ambition har varit att strategin inte ska förstärka målkonflikter utan att snarare integrera och harmonisera målen för olika verksamheter. Miljömålsberedningen poängterar att det kommer behövas ett långsiktigt, enträget och målmedvetet arbete för att kunna nå miljökvalitetsmålen, nationellt, i EU och i inter- nationella forum av både riksdagen, regeringen och dess myndig- heter, kommuner samt ideella föreningar och privata och lokala aktörer.

Här redovisas huvuddragen i Miljömålsberedningens förslag.

En ny havsmiljölag och en tvärvetenskaplig funktion

Miljömålsberedningen bedömer att Sverige behöver en bred politisk uppslutning för en ambitiös och kraftfull havsmiljöpolitik. En eko- nomiskt, socialt och ekologiskt långsiktigt hållbar nationell havs- miljöpolitik kännetecknas enligt Miljömålsberedningen av att den har ambitiösa mål och väl utformade styrmedel, samt ett strukturerat och transparent arbetssätt. För att havsmiljöpolitiken ska kunna nå

43

Sammanfattning

SOU 2020:83

sina mål är det avgörande att regeringen och riksdagen får möjlighet att se till helheten av de problem som råder inom havsmiljöarbetet.

Miljömålsberedningen föreslår därför att riksdagen instiftar en havsmiljölag. Avsikten är att skapa bättre förutsättningar för breda och uthålliga havsmiljö- och havspolitiska insatser både nationellt och internationellt. Av havsmiljölagen ska det framgå att Sveriges havs- miljöarbete ska syfta till att uppnå det av riksdagen beslutade miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vidare ska ekosystemansatsen vara en utgångspunkt för regeringens havsmiljö- arbete och havsmiljöarbetet ska vila på vetenskaplig grund. Lagen anger att regeringen med jämna mellanrum ska lämna en havsmiljöpolitisk proposition till riksdagen.

Miljömålsberedningen föreslår även en tvärvetenskaplig expert- funktion som kan ta fram analyser och bedömningar ur ett brett samhällsperspektiv som avser den samlade havsmiljöpolitiken.

Två nya etappmål om återföring av växtnäringsämnen och marint områdesskydd

Miljömålsberedningen föreslår två nya etappmål inom miljösyste- met. Det ena etappmålet anger hur stor andel av fosfor och kväve som ska återföras till livsmedelsproduktion från stallgödsel, avlopp och matavfall till 2030.

Det andra etappmålet innebär att till 2030 ska ett nätverk av skyddade områden omfatta minst 30 procent av Sveriges havsområden genom formellt skydd eller andra effektiva områdesbaserade beva- randeåtgärder,1 samt att minst tio procent ska vara strikt skyddade.

1S.k. OECM:s.

44

SOU 2020:83

Sammanfattning

Harmoniserat genomförande av EU-direktiv och EU-förordningar

Flera förslag bidrar till att harmonisera genomförandet av EU-direk- tiv och förordningar som sätter mål för havsmiljöarbetet. Det handlar främst om havsmiljödirektivet,2 vattendirektivet,3 art- och habitatdirektivet4 och EU:s gemensamma fiskeripolitik.5 Förslagen ska underlätta harmonisering i alla steg i genomförandet från t.ex. statusbedömningar, miljökvalitetsnormer, åtgärdsplaner och utvärder- ing och rapportering. Miljömålsberedningen föreslår en utvecklad rådgivning för fisk- och havsmiljöförvaltningen.

Effektiv utvärdering och rapportering av mål för havets tillstånd

Miljömålsberedningen anser att det inte ska råda någon tvekan om att det är miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård som är målet för det önskade tillståndet för havet och som ska styra havsmiljöarbetet. Flera förslag ska bidra till att underlätta uppföljningen, utvärderingen och rapporteringen av mål för havets tillstånd. Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skär- gård föreslås bara ha tre preciseringar som motsvarar målen i de tre EU-direktiven; havsmiljödirektivet, vattendirektivet samt art- och habitatdirektivet. Miljökvalitetsmålet ska rapporteras direkt till reger- ingen. Detta för att inte problemens allvar i frågor om havets miljö- tillstånd ska tonas ner i de formaliserade och detaljerade processerna för uppföljning och utvärdering av generationsmålet och miljökva- litetsmålen.

2Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).

3Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

4Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.

45

Sammanfattning

SOU 2020:83

Ändringar i myndigheters ansvar och beslutsfattande

För en mer effektiv havsmiljöförvaltning behövs det ändringar i mandat och beslutsfattande. Miljömålsberedningen föreslår att reger- ingen ska fatta beslut om ett åtgärdsprogram inom havs- och vatten- miljöförvaltningen. Beredningen föreslår även att det bör vara ett gemensamt organ som beslutar om miljökvalitetsnormer i enlighet med vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen samt referensvärden i enlighet med art- och habitatdirektivet och fågel- direktivet för akvatiska arter och livsmiljöer.

Flera förslag innebär ändrat ansvar för nationella myndigheter, bl.a. föreslås Jordbruksverket ta över miljömålsansvaret för Ingen övergödning, samt även få ett större ansvar för att säkerställa åtgärds- genomförandet.

Havs- och vattenmyndigheten föreslås få ansvar för hela den akvatiska miljöövervakningen, även miljögifter och undervattens- buller. Havs- och vattenmyndigheten föreslås få ett utpekat ansvar för att sjöfartens påverkan på havsmiljön beaktas och även ett tydligt ansvar för marint skräp.

Sjöfartsverket och Transportstyrelsen föreslås få tydligare ansvar för sjöfartens påverkan på marina ekosystem.

Finansiering

Miljömålsberedningen lämnar flera förslag om effektivare finansier- ing av havs- och vattenmiljöarbetet.

Länsstyrelserna får en samordnande roll i havs- och vattenmiljöarbetet

Länsstyrelserna har en viktig roll att samordna havs- och vatten- miljöarbetet, i synnerhet i kustvattenområdet. Kustlänsstyrelserna föreslås få tydligare och utökade uppgifter och ansvar för att sam- ordna det lokala havs- och vattenmiljöarbetet och även samordna detta med fiskevårdsarbetet.

46

SOU 2020:83

Sammanfattning

Kommunernas planeringsansvar för kustvattenområdet stärks

Kommunerna är en mycket viktig aktör i kustvattenområdet. Över- siktsplanering, detaljplanering och strandskydd är tre viktiga rätts- liga verktyg som kommunen förfogar över och där Miljömålsbered- ningen lägger förslag för att stärka kommunernas havsmiljöarbete och förtydliga deras ansvar.

Fokus på åtgärder

Miljömålsberedningen lämnar flera förslag som ska bidra till ett mer effektivt åtgärdsarbete, däribland länsstyrelsernas samordnande roll och en effektivare finansiering. Miljömålsberedningen föreslår även en särskild satsning för att återfå stor fisk i kustvatten.

Fortsatt behov av regleringar

Det behövs ett fortsatt arbete med regleringar inom vissa områden. Främst gäller det tillämpning av befintliga regelverk som t.ex. regleringar av fiske med stöd av EU:s gemensamma fiskeripolitik, regleringar av fritidsbåtar i skyddade områden eller beslut om flytt av farleder för internationell sjöfart bort från områden med höga naturvärden.

Stort behov av havsmiljödata och kunskap

Miljömålsberedningen lämnar flera förslag för att få fram nödvändiga data och underlag om havsmiljön. Det handlar om att organisera miljö- övervakning och datavärdskap samt att genomföra marin kartering.

Miljömålsberedningen bedömer att det saknas forskning och kunskap inom flera olika områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Miljömålsberedningen föreslår därför att Havsmiljöinstitutets uppdrag förlängs till 2030 samt att Havs- och vattenmyndigheten får disponera ett nytt forskningsanslag för havs- och vattenmiljöforskning.

47

1 Författningsförslag

1.1Förslag till havsmiljölag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I denna lag finns bestämmelser om regeringens havsmiljö- arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas.

2 § Regeringens havsmiljöarbete syftar till att uppnå det av riks- dagen beslutade miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

3 § I sitt havsmiljöarbete ska regeringen tillämpa ekosysteman- satsen som en utgångspunkt. Enligt ekosystemansatsen ska natur- värden bevaras och naturresurser nyttjas miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart, med målet att säkerställa att ekosystemen an- vänds inom sina gränser.

4 § Havsmiljöarbetet ska vila på vetenskaplig grund.

5 § Regeringen ska varje mandatperiod ta fram en havsmiljöpro- position.

Propositionen ska innehålla en resultatanalys och beskrivning av planerade åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och eventuella författningsförslag som behövs för detta ändamål. Arbetet med propositionen ska sam- ordnas med åtgärdsarbetet enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och havsmiljöförordningen (2010:1341).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

49

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.2Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)

Härigenom föreskrivs i fråga om fiskelagen (1993:787) att 20 § och bilagan ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §1

Regeringen eller den myndig-

Regeringen eller den myndig-

het regeringen bestämmer får

het regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilken

meddela föreskrifter om vilken

hänsyn som vid fiske skall tas till

hänsyn som vid fiske ska tas till

naturvårdens intressen. Föreskrif-

naturvårdens och fiskets intres-

terna får dock inte vara så ingri-

sen.

pande att fisket avsevärt försvåras.

 

Regeringen eller den myndig-

Regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer

het som regeringen bestämmer

får föreskriva att det i ärenden

får föreskriva att det i ärenden

enligt denna lag skall finnas en

enligt denna lag ska finnas en

analys av vilken inverkan fiske-

analys av vilken inverkan fiske-

metoder och utsättande av fisk-

metoder och utsättande av fisk-

arter har på miljön. Föreskrif-

arter har på miljön. Föreskrif-

terna får innebära att en sådan

terna får innebära att en sådan

analys skall göras av den som

analys ska göras av den som avser

avser att använda metoder eller

att använda metoder eller sätta ut

sätta ut fiskarter.

fiskarter.

1Senaste lydelse 1998:848.

50

SOU 2020:83

Författningsförslag

Nuvarande lydelse

Bilaga2

Svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten

Område

Tillåtna

Tillåtna

Särskilda

 

redskap

fiskslag

bestämmelser

-----------------------------------------------------------------------------

Vid Skånes

Alla redskap

Alla, se dock

Fiske efter

västra kust

 

särskilda

ostron är för-

och vid

 

bestämmelser

behållet inne-

kusten i

 

 

havaren av

Hallands län

 

 

den enskilda

samt

 

 

fiskerätten

Göteborgs

 

 

inom

och Bohus län

 

 

200 meter

 

 

 

från fastlandet

 

 

 

eller från en ö

 

 

 

av minst

 

 

 

100 meters

 

 

 

längd. För

 

 

 

fiske med fast

 

 

 

redskap krävs

 

 

 

tillstånd enligt

 

 

 

10 §.

2Senaste lydelse 1995:1388.

51

Författningsförslag

SOU 2020:83

Föreslagen lydelse

Bilaga

Svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten

Område

Tillåtna

Tillåtna

Särskilda

 

redskap

fiskslag

bestämmelser

-----------------------------------------------------------------------------

Vid Skånes

Alla redskap

Alla, se dock

Fiske efter

västra kust

 

särskilda

europeiska

och vid

 

bestämmelser

ostron (Ostrea

kusten i

 

 

edulis) är för-

Hallands län

 

 

behållet inne-

samt

 

 

havaren av

Göteborgs

 

 

den enskilda

och Bohus län

 

 

fiskerätten

 

 

 

inom

 

 

 

200 meter

 

 

 

från fastlandet

 

 

 

eller från en ö

 

 

 

av minst

 

 

 

100 meters

 

 

 

längd. För

 

 

 

fiske med fast

 

 

 

redskap krävs

 

 

 

tillstånd enligt

 

 

 

10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

52

Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kom- munen förklaras som naturreser- vat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värde- fulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet eller bevara opåverkade områden.
Ett område som behövs för att skydda, återställa, nyskapa eller klimatanpassa värdefulla naturmil- jöer eller livsmiljöer för skydds-
53

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.3Förslag till lag om ändring av miljöbalken (1998:808)

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken (1998:808) att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 8 a §, samt att 7 kap. 4 och 13 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

8 a §

Regeringen ska fastställa ett åt- gärdsprogram för havs- och vatten- miljön, enligt bestämmelserna i havs- miljöförordningen (2010:1341) och vattenförvaltningsförordningen (2004:660).

Åtgärdsprogrammet ska, utöver vad som följer av 9 §, innehålla upp- gifter om de åtgärder som regeringen behöver vidta för att miljökvalitets- normerna ska kunna följas.

7kap. 4 §3

Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kom- munen förklaras som naturreser- vat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värde- fulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet.

Ett område som behövs för att skydda, återställa eller ny- skapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda

3Senaste lydelse 1998:808.

2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten, och därmed uppnå och bi- behålla god miljöstatus enligt havs- miljöförordningen (2010:1341) och god ekologisk och kemisk status
enligt vattenförvaltningsförord- ningen (2004:660).

Författningsförslag

SOU 2020:83

arter får också förklaras som

värda arter får också förklaras som

naturreservat.

naturreservat.

13 §4

Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt

1.trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strand- områden, och

2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

4Senaste lydelse 2009:532.

54

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) att 3 kap. 5 § samt 4 kap. 12 och 14 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 5 §5

Av översiktsplanen ska även följande framgå

1.hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,

2.hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regio- nala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,

3.sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,

4.kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,

5.om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och

6.sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

7.hur kommunen i den fysiska planeringen inom kustvattenom- rådet (vattenområdet mellan strand- linjen ut till de särskilda avgräns- ningslinjer, en nautisk mil räknat från baslinjerna, som framgår av bilaga 6 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner) tar hänsyn till och samordnar översiktsplaneringen med havspla- nerna enligt 4 kap. 10 § miljö- balken (1998:808).

5Senaste lydelse 2020:76.

55

Författningsförslag

SOU 2020:83

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.

4kap. 12 §6

I en detaljplan får kommunen bestämma

 

 

1. skyddsåtgärder för att mot-

1. skyddsåtgärder för att mot-

verka markförorening, olyckor,

verka mark-, havs- och vatten-

översvämning och erosion,

förorening,

olyckor,

översväm-

 

ning och erosion,

 

2. skyddsåtgärder för att mot-

2. skyddsåtgärder för att mot-

verka störningar från omgiv-

verka störningar från omgiv-

ningen, och

ningen,

 

 

3. om det finns särskilda skäl

3. om det finns särskilda skäl

för det, högsta tillåtna värden för

för det, högsta tillåtna värden för

störningar genom luftförore-

störningar

genom

luftförore-

ning, buller, skakning, ljus eller

ning, buller, skakning, ljus eller

andra olägenheter som omfattas

andra olägenheter som omfattas

av 9 kap. miljöbalken.

av 9 kap. miljöbalken, och

 

4. skyddsåtgärder för att mot-

verka negativ påverkan på havs- och vattenmiljön.

14 §7

I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens använd- ning endast får ges under förutsättning att

1.en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,

2.ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,

3.utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,

4. markens lämplighet för be-

4. markens lämplighet för be-

byggande har säkerställts genom

byggande har säkerställts genom

att en markförorening har av-

att en mark-, havs-, eller vatten-

hjälpts eller en skydds- eller

förorening har avhjälpts eller en

6Senaste lydelse 2010:900.

7Senaste lydelse 2014:902.

56

SOU 2020:83Författningsförslag

säkerhetsåtgärd har vidtagits på

skydds- eller säkerhetsåtgärd har

tomten,

vidtagits på tomten,

5.åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

57

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.5Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:915) om miljö- hänsyn i jordbruket att 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §8

Känsliga områden enligt artikel 3 i rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, i den ursprungliga lydelsen, är

1.Gotlands län, kustområdena i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Blekinge, Skåne och Hallands län, och

2.övriga delar av Stockholms och Södermanlands län samt delar av Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län.

Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka kustområden och länsdelar som avses i första stycket.

Jordbruksverket får även med- dela föreskrifter om vilka kust- områden och länsdelar som är över- gödningskänsliga områden med hänsyn till risk för att miljökva- litetsnormer enligt vattenförvalt- ningsförordningen (2004:660) inte nås.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

8Senaste lydelse 2015:250.

58

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.6Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §9

Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotops- kyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala väg- ledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §.

De länsstyrelser som är berörda av ett nätverk av marina skyddade områden ska samarbeta med var- andra om utformningen av nät- verket för respektive Bottniska viken, Östersjön, och Västerhavet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

9Senaste lydelse 2011:629.

59

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.7Förslag till förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660)

Härigenom föreskrivs i fråga om vattenförvaltningsförordningen (2004:660)

dels att 6 kap. 4 § ska upphöra att gälla,

dels att 6 kap. 1, 3, 5, 7 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 6 §, samt närmast före 1 kap. 6 § en ny rubrik med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

 

 

Ekosystemansatsen

 

 

6 §

 

 

I arbetet med förvaltningen av

 

kvaliteten på vattenmiljön ska

 

myndigheterna tillämpa ekosyste-

 

mansatsen enligt 3 § havsmiljö-

 

lagen.

 

6 kap.

 

1 §10

 

Vattenmyndigheten ska upp-

Vattenmyndigheten ska upp-

rätta förslag till och fastställa ett

rätta förslag till åtgärder för vat-

åtgärdsprogram för vattendistrik-

tendistriktet och i det arbetet

tet och i det arbetet beakta de

beakta de beskrivningar, kart-

beskrivningar, kartläggningar och

läggningar och analyser som av-

analyser som avses i 3 kap. samt

ses i 3 kap. samt artikel 11.3 och

artikel 11.3 och 11.4 i direktiv

11.4 i direktiv

2000/60/EG.

2000/60/EG. Åtgärdsprogrammet

Förslaget ska ange de åtgärder

ska ange de åtgärder som behöver

som behöver vidtas för att miljö-

vidtas för att miljökvalitetsnor-

kvalitetsnormerna

som avses

merna som avses i 4 kap. ska

i 4 kap. ska kunna uppfyllas.

kunna uppfyllas.

 

 

10Senaste lydelse 2018:2103.

60

SOU 2020:83

Författningsförslag

I5 kap. 7–11 §§ miljöbalken finns bestämmelser om åtgärds- program.

6kap. 3 §11

Om det behövs får vatten-

Om det behövs får vatten-

myndigheten fastställa delåtgärds-

myndigheten föreslå delåtgärds-

program för delar av vatten-

program för delar av vattendi-

distriktet

där

speciella åtgärder

striktet där speciella åtgärder be-

behövs eller för sektor, fråga eller

hövs eller för sektor, fråga eller

vattentyp

som beaktar särskilda

vattentyp som beaktar särskilda

aspekter

vattenmiljöförvalt-

aspekter på vattenmiljöförvalt-

ningen.

Ett

delåtgärdsprogram

ningen.

skall på lämpligt sätt tas in i åt- gärdsprogrammet för distriktet.

Fastställandet av delåtgärds- program inskränker inte skyldig- heten att i ett åtgärdsprogram för vattendistriktet ange den infor- mation som följer av 5 och 6 §§.

6kap. 5 §12

Ett åtgärdsprogram för vatten-

Ett förslag till åtgärder för

distrikt ska bland annat innehålla

respektive vattendistrikt som läm-

 

nas till regeringen för att ingå i

 

åtgärdsprogrammet för havs- och

 

vattenmiljön ska bland annat

 

innehålla

1.åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten,

2.åtgärder för att i den mån det är behövligt åstadkomma omprövning av tillstånd till eller villkor för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet,

3.åtgärder för att upptäcka och beivra brott mot bestämmelser till skydd för vatten,

11Senaste lydelse 2004:660.

12Senaste lydelse 2008:983.

61

Författningsförslag

SOU 2020:83

4.åtgärder för att hindra eller reglera diffusa utsläpp av för- orenande ämnen,

5.åtgärder för att förebygga eller begränsa att föroreningar in- direkt tillförs grundvatten,

6.åtgärder för att motverka alla andra betydande negativa konsekvenser för vattenmiljön, särskilt de åtgärder som behövs för att nödvändig ekologisk status eller god ekologisk potential ska kunna nås när det gäller vattenförekomsters hydromorfologiska förhållanden, och

7.de föreskrifter eller förslag till föreskrifter som behövs för att övriga åtgärder ska kunna genomföras.

Åtgärdsprogrammet ska därutöver innehålla sådana åtgärder och hänvisningar till övrig lagstiftning som avses i artikel 11.3, 11.4 och

11.6i direktiv 2000/60/EG.

6kap. 7 §13

Vid samråd enligt 5 kap. 7 §

Vid samråd enligt 5 kap. 7 §

tredje

stycket miljöbalken ska

tredje

stycket miljöbalken

ska

den tid under vilken synpunkter

den tid under vilken synpunkter

kan lämnas på förslaget till åt-

kan lämnas på förslaget till åt-

gärdsprogram för ett vattendis-

gärder för ett vattendistrikt vara

trikt vara minst sex månader och

minst sex månader och bestäm-

bestämmas så att det efter sam-

mas så att det efter samråds-

rådstidens utgång finns skälig tid

tidens utgång finns skälig tid för

för en sådan prövning som avses

en sådan prövning som avses i

i 4 §.

 

 

4 §.

 

 

 

 

 

Av

kungörelsen av förslaget

Av kungörelsen av förslaget

till åtgärdsprogram ska det framgå

till åtgärder ska det framgå var

var handlingarna finns tillgäng-

handlingarna

finns tillgängliga

liga samt inom vilken tid och till

samt inom vilken tid och till vem

vem synpunkter ska lämnas.

synpunkter ska lämnas.

 

Förslaget

till åtgärdsprogram

Förslaget

 

till

åtgärder

ska

ska finnas tillgängligt för allmän-

finnas tillgängligt för allmän-

heten

hos

vattenmyndigheten

heten

hos

vattenmyndigheten

och samtliga länsstyrelser och

och samtliga

länsstyrelser

och

kommuner

inom det område

kommuner

inom

det område

som programmet omfattar.

som förslaget omfattar.

 

13Senaste lydelse 2018:2103.

62

SOU 2020:83

Författningsförslag

6kap. 8 §14

När ett åtgärdsprogram har

När ett åtgärdsprogram har

fastställts skall vattenmyndighe-

fastställts av regeringen ska vat-

ten snarast kungöra detta i orts-

tenmyndigheten snarast kungöra

tidning. Av kungörelsen skall det

detta i ortstidning. Av kungö-

framgå var åtgärdsprogrammet

relsen ska det framgå var åtgärds-

finns tillgängligt.

programmet finns tillgängligt.

Ett åtgärdsprogram skall fin- nas tillgängligt för allmänheten hos vattenmyndigheten och samt- liga kommuner inom det område som programmet omfattar.

Ett åtgärdsprogram ska finnas tillgängligt för allmänheten hos vattenmyndigheten och samtliga kommuner inom det område som programmet omfattar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

14Senaste lydelse 2004:660.

63

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:853) med in- struktion för Kustbevakningen att det i förordningen ska föras in en ny paragraf, 15 b.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

15 b §

 

Kustbevakningen ska rapportera

 

till Havs- och vattenmyndigheten

 

när de i sin tillsyns- och över-

 

vakningsverksamhet upptäcker av-

 

fall, marint skräp eller annan

 

negativ påverkan i havsmiljön som

 

inte är försumbar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

64

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket att 10 § ska ha följande lydelse samt att det införs två nya paragrafer, 10 a och b.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10§15

Sjöfartsverket ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Sjöfartsverket ska i fråga om

Sjöfartsverket ska i fråga om

sitt miljöarbete

rapportera till

sitt miljöarbete

rapportera till

Naturvårdsverket

och samråda

Naturvårdsverket

och

samråda

med verket om vilken rappor-

med verket om vilken rappor-

tering som behövs.

tering som behövs. I fråga om

 

 

miljökvalitetsmålet Hav i balans

 

 

samt levande kust och skärgård

 

 

ska Sjöfartsverket

rapportera till

 

 

Havs- och vattenmyndigheten och

 

 

samråda med myndigheten om

 

 

vilken rapportering som behövs.

 

 

10 a §

 

 

 

 

Sjöfartsverket

ska

samverka

 

 

med Havs- och vattenmyndigheten

 

 

i frågor som rör sjöfartens påverkan

 

 

på de marina ekosystemen.

 

 

10 b §

 

 

 

 

Sjöfartsverket

ska

samverka

 

 

med länsstyrelsen i frågor som rör

 

 

marina skyddade områden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

15Senaste lydelse 2011:1225.

65

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Exportkreditnämnden rap- portera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.10Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämnden

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämnden att 4 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a §16

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

16Senaste lydelse 2011:86.

66

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.11Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten att 5 och 5 b §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§17

Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt 1–4 §§ ställer ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för

miljöarbetets utveckling.

 

 

 

Försvarsmakten ska i fråga

Försvarsmakten ska

i fråga

om sitt miljöarbete enligt första

om sitt miljöarbete enligt första

stycket andra meningen rappor-

stycket andra meningen rappor-

tera till Naturvårdsverket och

tera

till Naturvårdsverket och

samråda med verket om vilken

samråda med verket om vilken

rapportering som behövs.

rapportering som behövs. I fråga

 

om

miljökvalitetsmålet

Hav i

 

balans samt levande kust och

 

skärgård ska Försvarsmakten rap-

 

portera till Havs- och vatten-

 

myndigheten och samråda med

myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.

Försvarsmakten ska medverka i det internationella försvars- miljösamarbetet.

17Senaste lydelse 2011:481.

67

Författningsförslag

SOU 2020:83

5 b §18

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdeparte- mentet) årligen redovisa myndighetens medverkan i beredningen av ärenden rörande vind- och vågkraft samt de åtgärder myndigheten har vidtagit för att bidra till att nå den nationella planeringsramen för vindkraft.

Försvarsmakten ska samverka med länsstyrelsen i frågor som rör marina skyddade områden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

18Senaste lydelse 2010:650.

68

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.12Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:452) med instruktion

för Strålsäkerhetsmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§19

Strålsäkerhetsmyndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fast- ställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveck- ling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga

om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

 

Myndigheten ska i fråga om

Myndigheten ska i fråga om

sitt miljöarbete

rapportera till

sitt miljöarbete

rapportera till

Naturvårdsverket

och samråda

Naturvårdsverket

och samråda

med verket om vilken rappor-

med verket om vilken rappor-

tering som behövs.

tering som behövs. I fråga om

 

 

miljökvalitetsmålet Hav i balans

 

 

samt levande kust och skärgård

 

 

ska myndigheten

rapportera till

 

 

Havs- och vattenmyndigheten och

 

 

samråda med Havs- och vatten-

 

 

myndigheten om vilken rappor-

 

 

tering som behövs.

Inom ramen för sitt ansvar i miljömålssystemet ska myndigheten fortlöpande uppskatta de risker som strålningen innebär såväl för befolkningen i sin helhet som för särskilda grupper.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

19Senaste lydelse 2011:87.

69

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.13Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att 18 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

18 a §20

Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Myndigheten ska rapportera

Myndigheten ska rapportera

till Naturvårdsverket och sam-

till Naturvårdsverket och sam-

råda med verket om vilken rap-

råda med verket om vilken rap-

portering som behövs.

portering som behövs. I fråga om

 

miljökvalitetsmålet Hav i balans

 

samt levande kust och skärgård

 

ska Myndigheten för samhälls-

 

skydd och beredskap rapportera

 

till Havs- och vattenmyndigheten

 

och samråda med Havs- och

 

vattenmyndigheten om vilken rap-

 

portering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

20Senaste lydelse 2011:482.

70

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.14Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning att 2 och 8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§21

Sveriges

geologiska under-

Sveriges

geologiska under-

sökning ska tillhandahålla geo-

sökning ska tillhandahålla geo-

logisk information för samhäl-

logisk information för samhäl-

lets behov på kort och lång sikt.

lets behov på kort och lång sikt.

Myndigheten ska i detta syfte

Myndigheten ska i detta syfte

1. bedriva en behovsstyrd in-

1. bedriva en behovsstyrd in-

samling av grundläggande geolo-

samling av grundläggande geolo-

gisk information, och

gisk information, och

2. förvalta

och utveckla in-

2. förvalta

och utveckla in-

samlad information i syfte att

samlad information i syfte att

göra den tillgänglig och lätt att

göra den tillgänglig och lätt att

använda.

 

använda.

 

 

 

3. vara nationell datavärd för

 

 

miljögifter i sediment, miljögifter i

 

 

biota och screening av miljögifter.

8§22

Sveriges geologiska undersökning ska verka för att det genera- tionsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

21Senaste lydelse 2012:805.

22Senaste lydelse 2011:652.

71

Författningsförslag

SOU 2020:83

Myndigheten

ska samordna

Myndigheten ska

samordna

uppföljning, utvärdering och rap-

uppföljning, utvärdering och rap-

portering i fråga om miljökvali-

portering i fråga om miljökvali-

tetsmålet Grundvatten

av god

tetsmålet Grundvatten

av

god

kvalitet. Myndigheten ska i fråga

kvalitet. Myndigheten ska i fråga

om sitt miljöarbete rapportera till

om sitt miljöarbete rapportera till

Naturvårdsverket

och

samråda

Naturvårdsverket

och

samråda

med verket om vilken rappor-

med verket om vilken rappor-

tering som behövs.

 

tering som behövs. I fråga

om

 

 

 

miljökvalitetsmålet

Hav i balans

 

 

 

samt levande kust och skärgård ska

 

 

 

Sveriges geologiska

undersökning

 

 

 

rapportera till Havs- och vatten-

 

 

 

myndigheten och

samråda

med

 

 

 

myndigheten om vilken rappor-

 

 

 

tering som behövs.

 

 

 

Myndigheten ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

72

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.15Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen att 14 § ska ha följande lydelse samt att det ska införas två nya paragrafer, 14 a och b.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14§23

Transportstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Transportstyrelsen ska i fråga

Transportstyrelsen ska i fråga

om sitt miljöarbete rapportera

om sitt miljöarbete

rapportera

till Naturvårdsverket och sam-

till Naturvårdsverket och sam-

råda med verket om vilken rap-

råda med verket om vilken rap-

portering som behövs.

portering som behövs. I fråga om

 

miljökvalitetsmålet Hav i balans

 

samt levande kust och skärgård

 

ska Transportstyrelsen rapportera

 

till Havs- och vattenmyndigheten

 

och samråda med myndigheten

 

om vilken rapportering som be-

 

hövs.

 

 

14 a §

 

 

Transportstyrelsen

ska sam-

 

verka med Havs-

och vatten-

myndigheten i frågor som rör sjö- fartens påverkan på de marina ekosystemen.

23Senaste lydelse 2011:1226.

73

Författningsförslag

SOU 2020:83

14 b §

Transportstyrelsen ska sam- verka med länsstyrelsen i frågor som rör marina skyddade om- råden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

74

Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. I fråga om miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Till- växtverket rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och sam- råda med Havs- och vattenmyn- digheten om vilken rapportering som behövs.

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.16Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket att 9 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 a §24

Tillväxtverket ska, inom sitt verksamhetsområde, verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

24Senaste lydelse 2011:1586.

75

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.17Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket att 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §25

Myndigheten ska

1.redogöra för grunderna bakom sin prioritering vid val mellan olika insatser vid redovisningen enligt 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag,

2. rapportera om sitt

miljö-

2. rapportera om sitt

miljö-

arbete enligt 2 §

1 till

Natur-

arbete enligt 2 §

1 till

Natur-

vårdsverket

efter

samråd med

vårdsverket

efter

samråd med

verket om

vilken

rapportering

verket om

vilken

rapportering

som behövs,

 

 

som behövs. I fråga om miljö-

 

 

 

 

kvalitetsmålet Hav i balans samt

levande kust och skärgård ska Konsumentverket rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs,

3.redovisa resultatet av bevaknings- och analysarbetet enligt 3 § 1 och 2 i en rapport till regeringen vartannat år, med början 2021, och

4.redovisa sin statistik, sina uppföljningar och sina analyser med kön som övergripande indelningsgrund och uppdelade utifrån ålder och inrikes respektive utrikes födda, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Redovisningen av verksamheten enligt första stycket 1 ska göras

iförhållande till de uppgifter som framgår av 1–5 §§.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

25Senaste lydelse 2020:93.

76

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.18Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2009:947) med in- struktion för Kemikalieinspektionen att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§26

Kemikalieinspektionen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Inspektionen ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. I fråga om miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Kemikalieinspektionen rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som be- hövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

26Senaste lydelse 2011:89.

77

Myndigheten ska i fråga om sitt miljö- och friluftslivsarbete enligt 2 § första stycket 4, 5 och 7 rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs. I fråga om miljökvalitets- målet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Skogssty- relsen rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rap- portering som behövs.

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.19Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen att 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6§27

Myndigheten ska i fråga om sitt miljö- och friluftslivsarbete enligt 2 § första stycket 4, 5 och 7 rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

27Senaste lydelse 2016:107.

78

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 2 § 10 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Livsmedelsverket rapportera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.20Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket att 11 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11§28

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 2 § 10 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

28Senaste lydelse 2015:294.

79

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.21Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk att 4 och 19 §§ ska ha följande lydelse samt att det ska införas två nya paragrafer, 19 a och 19 b.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§29

Myndigheten ska

1.verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,

2. samordna uppföljning, ut-

2. samordna uppföljning, ut-

värdering

och rapportering i

värdering

och rapportering i

fråga om miljökvalitetsmålet Ett

fråga om miljökvalitetsmålen Ett

rikt odlingslandskap, och

rikt odlingslandskap och Ingen

 

 

 

övergödning, och

 

3. skapa

förutsättningar för

3. skapa

förutsättningar för

att ett rikt och varierat odlings-

att ett rikt och varierat odlings-

landskap upprätthålls,

att den

landskap upprätthålls,

att den

biologiska

mångfalden

främjas

biologiska

mångfalden

främjas

och att jordbrukets belastning på

och att jordbrukets belastning på

miljön blir så liten som möjligt.

miljön blir så liten som möjligt,

 

 

 

genom att bl.a. se till att jord-

 

 

 

brukets läckage av näringsämnen

till vatten- och havsmiljön följer beslutade miljökvalitetsnormer en- ligt 5 kap. miljöbalken.

29Senaste lydelse 2011:644.

80

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 4 § rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Statens jord- bruksverk rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och sam- råda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.
19 a §
Statens jordbruksverk ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna och övriga berörda myndigheter i arbetet med genomförande av åtgärdsprogram- met för havs- och vattenmiljön
enligt vattenförvaltningsförord- ningen (2004:660) och havsmiljö- förordningen (2010:1341), och i frågor och åtgärder som rör miljö- kvalitetsmålet Ingen övergödning.
19 b §
Statens jordbruksverk ska till- sammans med Havs- och vatten- myndigheten tillhandahålla en nationell rådgivnings- och stöd- funktion för det lokala åtgärds- arbetet inom havs- och vatten- miljöförvaltningen.

SOU 2020:83

Författningsförslag

19§30

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 4 § 1 och 2 rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

30Senaste lydelse 2011:644.

81

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.22Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket att 11 § ska ha följande lydelse samt att det ska införas en ny paragraf, 11 a.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11§31

Trafikverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid

behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

 

Trafikverket ska i fråga om

Trafikverket ska i fråga om

sitt miljöarbete

rapportera till

sitt miljöarbete

rapportera till

Naturvårdsverket

och samråda

Naturvårdsverket

och samråda

med verket om vilken rappor-

med verket om vilken rappor-

tering som behövs.

tering som behövs. I fråga om

 

 

miljökvalitetsmålet Hav i balans

 

 

samt levande kust och skärgård

 

 

ska Trafikverket

rapportera till

 

 

Havs- och vattenmyndigheten och

 

 

samråda med myndigheten om

 

 

vilken rapportering som behövs.

11a §

Trafikverket ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som rör sjöfartens påverkan på de marina ekosystemen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

31Senaste lydelse 2011:1227.

82

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.23Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§32

Trafikanalys ska

1.svara för resvane- och varuflödesundersökningar,

2.göra regelbundna beskrivningar av utvecklingen inom trans- portområdet,

3.bedriva omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom trans- portområdet, särskilt med tonvikt på transportsystemets utveckling

iEuropeiska unionen och dess effekter för Sverige,

4.kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla mod- eller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området,

5.följa den svenska sjöfartens internationella konkurrenssitua- tion och genomföra en årlig utvärdering av effekterna av stödet till svensk sjöfart, och

6.regelbundet följa upp och ut- värdera effekterna av sjöfartens samlade påverkan på havsmiljön och dess ekosystem.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

32Senaste lydelse 2012:794.

83

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.24Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §33

Myndigheten ska dessutom

1.bistå regeringen med expertstöd, bedömning, analys, resultat- redovisning och annat underlag som är nödvändigt för regeringens utformning av biståndspolitiken och för genomförande av det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet, humanitära bi- ståndet och EU-biståndet,

2.inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling,

3.bistå aktörer som bedriver uppföljning och utvärdering inom Sidas verksamhetsområde,

4.sammanställa och till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) och OECD:s biståndskommitté (DAC) rapportera statistik enligt direktiv från DAC,

5.verka för öppenhet och insyn i det internationella biståndet och i samarbetsländerna, aktivt och på elektronisk väg tillgäng- liggöra information om sin verksamhet, samordna genomförandet av transparensgarantin i det svenska biståndet, inklusive stödja övriga berörda aktörer i detta arbete samt ansvara för informationstjänsten openaid.se,

6.vid myndighetens utbildningscentrum i Härnösand anordna utbildning och kompetensutveckling för Sidas samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet,

7.vara nationell kontaktpunkt för myndighetssamarbete (Twinning och Technical Assistance Information Exchange, TAIEX) finan- sierat genom EU:s biståndsbudget,

33Senaste lydelse 2015:378.

84

11. i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska myndigheten rapportera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med Havs- och vattenmyndigheten om vilken rapportering som behövs.

SOU 2020:83

Författningsförslag

8.inom ramen för samarbete inom Östersjöregionen ansvara för delar av samarbetet med Ryssland inom miljöområdet, genom att bl.a. bidra till finansiering av insatser i anslutning till investerings- projekt genom internationella finansiella institutioner (IFI), samt ansvara för samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter,

9.när det gäller vissa medel för anslagsposter under utgifts- område 7 Internationellt bistånd som regeringen eller Regerings- kansliet beslutar om, för Regeringskansliets räkning utföra vissa administrativa kontrollmoment vid bidragshantering, praktiskt hantera utbetalningar, återbetalningar och återkrav samt svara för en effektiv valutahantering,

10.inom sitt verksamhetsområde verka för att det generations- mål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling, och

11. i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

85

Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som enligt arti- kel 7 i havsmiljödirektivet ska an- svara för den havsmiljöförvaltning som avses i denna förordning. I arbetet med havsmiljöförvalt- ningen ska Havs- och vattenmyn- digheten tillämpa ekosysteman- satsen enligt 3 § havsmiljölagen.

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.25Förslag till förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341)

Härigenom föreskrivs i fråga om havsmiljöförordningen (2010:1341) dels att 27 § ska upphöra att gälla,

dels att 8, 10 och 28 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8§34

Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som enligt arti- kel 7 i havsmiljödirektivet ska an- svara för den havsmiljöförvalt- ning som avses i denna förord- ning.

10§35

Havs- och vattenmyndigheten ska planera sitt arbete enligt denna förordning så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av havsmiljöförvaltningen.

Havs- och vattenmyndigheten ska samråda med berörda myn- digheter och kommuner samt med organisationer, verksamhets- utövare och andra enskilda innan myndigheten

1.avslutar en inledande bedömning enligt 9 § 1,

2.beslutar att meddela föreskrifter om vad som kännetecknar en god miljöstatus enligt 9 § 2 eller andra miljökvalitetsnormer enligt 9 § 3,

3. beslutar ett övervaknings-

3. beslutar ett övervaknings-

program enligt 9 § 4 eller ett åt-

program enligt 9 § 4 eller lämnar

gärdsprogram enligt 9 § 5, och

över ett förslag till åtgärdspro-

 

gram enligt 9 § 5, och

34Senaste lydelse 2011:641.

35Senaste lydelse 2011:641.

86

Efter det samråd som avses i
26 § ska Havs- och vattenmyn- digheten lämna över förslaget till åtgärdsprogram till regeringen. När regeringen har fastställt åt- gärdsprogrammet ska Havs- och vattenmyndigheten
1. göra programmet tillgängligt för allmänheten hos myndigheten och hos länsstyrelserna och kom- munerna inom det område som programmet omfattar, och
2. i en ortstidning kungöra ett meddelande om att programmet har fastställts och var det finns till- gängligt.

SOU 2020:83

Författningsförslag

4.beslutar i andra frågor av stor betydelse enligt denna för- ordning.

28§36

Efter det samråd som avses i

26 § och en eventuell prövning enligt 27 § ska Havs- och vatten- myndigheten

1. fastställa åtgärdsprogrammet,

2. göra programmet tillgängligt för allmänheten hos myndigheten och hos länsstyrelserna och kom- munerna inom det område som programmet omfattar, och

3.i en ortstidning kungöra ett meddelande om att programmet har fastställts och var det finns tillgängligt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

36Senaste lydelse 2011:641.

87

Myndigheten ska inom sitt an- svarsområde tillämpa ekosystem- ansatsen, vara pådrivande, stöd- jande och samlande vid genom- förandet av miljöpolitiken inklu- sive en hållbar förvaltning av fiskeresurserna.
2 a §
Myndigheten ska samordna sitt genomförande av vattenförvalt- ningen, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprät- tande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens om- råde, med havsmiljöförvaltningen, enligt Europaparlamentets och rå- dets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område, samt med förvaltningen av akvatiska arter och livsmiljöer, enligt rådets

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.26Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten

dels att 2, 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas tre nya paragrafer, 2 a, 5 b och 5 c §§, samt närmast före 5 b, 5 c och 6 §§ nya rubriker med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§37

Myndigheten ska inom sitt an- svarsområde vara pådrivande, stödjande och samlande vid ge- nomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förval- tning av fiskeresurserna.

37Senaste lydelse 2011:619.

88

Myndigheten ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete med miljökvali- tetsmålet Levande sjöar och vat- tendrag rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.
Myndigheten ska redovisa den årliga uppföljningen av miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård i års- redovisningen. Vart fjärde år ska myndigheten till regeringen redo- visa en utvärdering av de upp-
89

SOU 2020:83Författningsförslag

direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om be- varande av vilda fåglar, och med genomförandet av EU:s gemen- samma fiskeripolitik enligt EU:s förordning nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s förordning nr 1379/2013 Mark- nadsordningen för fiskeri- och vat- tenbruksprodukter och EU:s för- ordning nr 508/2014 Europeiska havs- och fiskerifonden.

4§38

Myndigheten ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Ingen över- gödning, Levande sjöar och vat- tendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.

38Senaste lydelse 2011:619.

Författningsförslag

SOU 2020:83

nådda resultaten i förhållande till miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

5§39

Myndigheten ska särskilt

1.ansvara för den centrala tillsynsvägledningen under miljö- balken och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,

2.bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna myndighetens synpunkter tidigt i processen,

3.delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för havs- och vattenmiljön eller fisket,

4.vara samlande i vatten- och havsmiljöarbetet genom att sam- ordna vattenmyndigheterna för genomförandet av vattenförvalt- ningsförordningen (2004:660),

5.arbeta med frågor som rör havsplanering,

6.ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och ansvara för genomförandet av landningskontrollen,

7.inom sitt ansvarsområde ansvara för skydd av naturtyper och arter samt andra frågor om biologisk mångfald i sjöar, vattendrag och hav,

8. i samråd med Naturvårds-

8. fördela medel för miljö-

verket fördela medel för miljö-

övervakning, uppföljning av mil-

övervakning, uppföljning av miljö-

jökvalitetsmålen och internatio-

kvalitetsmålen

och internationell

nell rapportering,

rapportering och efter samråd med

 

övriga berörda myndigheter och

 

organisationer ansvara för genom-

 

förandet av

miljöövervakningen

 

samt beskriva och analysera miljö- tillståndet inom sitt ansvarsom- råde,

9.ansvara för att samla in grundläggande information om fisk- bestånden samt fisket och annat nyttjande i sjöar, vattendrag och hav och särskilt svara för att datainsamling och rådgivning i fråga om fiskbestånden och fisket bedrivs i enlighet med rådets förordning

39Senaste lydelse 2018:2116.

90

SOU 2020:83Författningsförslag

(EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av upp- gifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken,

10. inom sitt ansvarsområde

10. inom sitt ansvarsområde

främja forskning och utveck-

främja forskning och utveck-

lingsverksamhet och delta i be-

lingsverksamhet och finansiera

redningen av

Naturvårdsverkets

havs- och vattenmiljöforskning av

miljöforskningsanslag till stöd för

hög kvalitet till stöd för Havs- och

myndighetens och verkets arbete,

vattenmyndighetens arbete.

11. göra kunskaper om havs-

11. göra kunskaper om havs-

och vattenmiljön, fisket och myn-

och vattenmiljön, fisket, sjö-

dighetens arbete tillgängliga

för

fartens påverkan på de marina

myndigheter,

allmänhet

och

ekosystemen och myndighetens

andra berörda,

 

 

arbete tillgängliga för myndig-

 

 

 

heter, allmänhet och andra be-

 

 

 

rörda,

12.ansvara för uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalk- ning av sjöar och vattendrag, förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt och förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården,

13.följa upp och utvärdera de statliga bidrag som omfattas av viltskadeförordningen (2001:724) när det gäller förebyggande åtgärder och ersättning för skada som orsakas av säl och rapportera sådan uppföljning och utvärdering till Statens jordbruksverk,

14. samverka med Natur-

14. samverka

med Natur-

vårdsverket, Jordbruksverket,

vårdsverket,

Jordbruksverket,

Sveriges geologiska undersök-

Sveriges geologiska undersök-

ning och länsstyrelserna i frågor

ning och länsstyrelserna i frågor

som har betydelse för bevarande,

som har betydelse för bevarande,

restaurering och hållbart nytt-

restaurering och hållbart nytt-

jande av havs- och vattenmiljön

jande av havs- och vattenmiljön

och för vattenbruket.

och för vattenbruket samt sam-

 

verka med

Transportstyrelsen,

 

Trafikverket

och

Sjöfartsverket i

 

frågor som rör sjöfartens påverkan

 

på de marina ekosystemen,

91

Författningsförslag

SOU 2020:83

15.ansvara för att frågor om sjöfartens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem, integreras och beaktas i internationellt, natio- nellt och regionalt arbete med strategier, planer och förvaltning,

16.ansvara för samordning av frågor om undervattensbullers på- verkan på marina ekosystem, vil- ket omfattar allt buller orsakat av mänsklig verksamhet,

17.ansvara för frågor om marint skräp, och

18.tillsammans med Statens jordbruksverk tillhandahålla en nationell rådgivnings- och stöd- funktion för lokalt åtgärdsarbete inom havs- och vattenmiljöför- valtningen.

Uppgifter som rör miljöövervakning

5 b §

Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt i frågor som rör miljö- övervakning

1.efter samråd med övriga berörda myndigheter och organi- sationer ansvara för genomfö- randet av den akvatiska miljö- övervakningen, inklusive farliga ämnen (miljögifter) samt arter i den akvatiska miljön med undan- tag för grundvatten,

2.utveckla, följa upp och sam- ordna arbetet med miljöinforma- tionsförsörjning och ansvara för den övergripande administrativa

92

SOU 2020:83

Författningsförslag

samordningen av miljöövervak- ningen,

2.fördela medel för miljööver- vakning, uppföljning av miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, inter- nationell rapportering och be- skriva och analysera miljötillstån- det inom sitt ansvarområde,

3.tillhandahålla aktuella me- todanvisningar inom myndig- hetens ansvarsområde samt övrig vägledning till de myndigheter och organisationer som bedriver över- vakning, och som kan användas som ett underlag för samlad be- dömning och rapportering av mil- jötillstånd, och

4.vara nationell datavärd för badvatten enligt Europaparla- mentets och Rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av bad- vattenkvaliteten.

Uppgifter som följer av internationella åtaganden

5 c §

Havs- och vattenmyndigheten ska delta i det arbete på miljö- området som regeringen bedriver inom EU och internationellt. I det arbetet ska Havs- och vattenmyn- digheten inom sitt ansvarsområde särskilt

1.bidra med underlag och expertkunskap,

93

Författningsförslag

SOU 2020:83

2. delta i möten enligt in- struktioner från Regeringskansliet och rapportera från mötena,

3. bidra till Sveriges politik för global utveckling och genom- förandet av politiken,

4. bedriva bilateralt samarbete,

5. ansvara för internationell rapportering,

6. vid sitt deltagande i Euro- peiska kommissionens arbetsgrup- per tidigt bedöma konsekvenserna av viktiga förslag och ge dem som berörs möjlighet att lämna syn- punkter till Havs- och vatten- myndigheten,

7. när Europeiska kommis- sionen har lämnat ett slutligt för- slag till EU-lagstiftning, skynd- samt redovisa en konsekvens- bedömning av förslaget till Reger- ingskansliet, och

8. tillsammans med Transport- styrelsen, biträda regeringen med beredningen av ärenden i det internationella samarbetet inom Internationella sjöfartsorganisa- tionen (IMO).

Övrigt

6§40

Myndigheten ska se till att de regelverk och rutiner som myndig- heten förfogar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

40Senaste lydelse 2011:619.

94

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.27Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket att 8 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8§41

Boverket ska

1.inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fast- ställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling, och

2.samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Boverket ska i fråga om sitt

Boverket ska i fråga om sitt

miljöarbete enligt första stycket

miljöarbete enligt första stycket

rapportera till Naturvårdsverket

rapportera till Naturvårdsverket

och samråda med verket om

och samråda med verket om

vilken rapportering som behövs.

vilken rapportering som behövs.

 

I fråga om

miljökvalitetsmålet

 

Hav i balans samt levande kust

 

och skärgård ska Boverket rap-

 

portera till Havs- och vatten-

 

myndigheten

och samråda med

 

myndigheten om vilken rappor-

 

tering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

41Senaste lydelse 2012:546.

95

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.28Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket att 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§42

Naturvårdsverket ska inom

Naturvårdsverket ska inom

miljömålssystemet

miljömålssystemet förutom när

 

det gäller miljökvalitetsmålet Hav

 

i balans samt levande kust och

 

skärgård.

1.vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning,

2.utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser,

3.löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder,

4.varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat med

a) en uppföljning av etappmålen,

b) en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet, och

c) en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet, och

5.vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjlig- heterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet med

a) en analys av förutsättningarna att nå vart och ett av miljö- kvalitetsmålen, och

b) en målövergripande analys av utvecklingen mot generations- målet och miljökvalitetsmålen.

I arbetet med redovisning enligt första stycket 4 och 5 ska Natur- vårdsverket höra och samordna berörda myndigheter.

42Senaste lydelse 2015:124.

96

7. utveckla, följa upp och sam- ordna arbetet med miljöinfor- mationsförsörjning och ansvara för den övergripande administra- tiva samordningen av miljööver- vakningen, utom när det gäller havs- och vattenmiljön,
8. fördela medel för miljö- övervakning, uppföljning av mil- jökvalitetsmålen och internatio- nell rapportering och efter sam- råd med övriga berörda myndig- heter och organisationer ansvara för genomförandet av miljööver- vakningen förutom när det gäller havs- och vattenmiljön, samt beskriva och analysera miljö- tillståndet inom sitt ansvars- område,
97

SOU 2020:83

Författningsförslag

3§43

Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt

1.ansvara för central tillsynsvägledning,

2.samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,

3.bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna Naturvårdsverkets synpunkter tidigt i pro- cessen,

4.delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön,

5.vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete,

6.samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv,

7. utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöin- formationsförsörjning och an- svara för den övergripande admi- nistrativa samordningen av mil- jöövervakningen,

8. i samråd med Havs- och vat- tenmyndigheten fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och interna- tionell rapportering och efter samråd med övriga berörda myn- digheter och organisationer an- svara för genomförandet av mil- jöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde,

43Senaste lydelse 2015:570.

Författningsförslag

SOU 2020:83

9. finansiera miljöforskning av

9. finansiera miljöforskning av

hög kvalitet till stöd för Natur-

hög kvalitet till stöd för Natur-

vårdsverkets och Havs- och vat-

vårdsverkets arbete,

tenmyndighetens arbete,

 

10.samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön,

11.göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda,

12.ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljö- skador som avses i 10 kap. miljöbalken,

13.ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande,

14.förvärva och förvalta värdefulla naturområden för statens räkning,

15.ansvara för att ta fram underlag för beslut att inrätta natio- nalparker,

16.verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas,

17.samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda i sådana frågor,

18.verka för en hållbar utbyggnad av vindkraft,

19.ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen,

20.verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna,

21.samordna myndigheternas arbete när det gäller omgiv- ningsbuller, och

22.vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

98

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.29Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium att 10 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10§44

Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde

1.se till att regelverk och rutiner är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag,

2.integrera frågor om hållbar utveckling i sitt arbete,

3.bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveck-

ling,

4.integrera ett jämställdhetsperspektiv, och

5. verka för att det genera-

5. verka för att det genera-

tionsmål för miljöarbetet och de

tionsmål för miljöarbetet och de

miljökvalitetsmål som riksdagen

miljökvalitetsmål som riksdagen

har fastställt nås, vid behov före-

har fastställt nås, vid behov före-

slå utvecklingsåtgärder samt rap-

slå utvecklingsåtgärder samt rap-

portera till Naturvårdsverket om

portera till Naturvårdsverket om

miljöarbetet.

miljöarbetet

efter

samråd med

 

verket

om

vilken

rapportering

 

som behövs. I fråga om miljö-

 

kvalitetsmålet Hav i balans samt

 

levande

kust och

skärgård ska

Kommerskollegium rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

44Senaste lydelse 2012:990.

99

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 3 § 3 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skä- rgård ska Folkhälsomyndigheten rapportera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.30Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten att 19 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19§45

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 3 § 3 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023

45Senaste lydelse 2013:1020.

100

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Statens energimyndighet rap- portera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.31Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet att 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§46

Statens energimyndighet ska bistå regeringen med att ta fram underlag till sådan rapportering som faller inom myndighetens verksamhetsområde.

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

46Senaste lydelse 2014:520.

101

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.32Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet att 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§47

Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Myndigheten ska i fråga om

Myndigheten ska i fråga om

sitt

miljöarbete rapportera det

sitt

miljöarbete rapportera det

till

Naturvårdsverket. Myndig-

till Naturvårdsverket. Myndig-

heterna ska samråda om vilken

heterna ska samråda om vilken

rapportering som behövs.

rapportering som behövs. I fråga

 

 

om

miljökvalitetsmålet Hav i

 

 

balans samt levande kust och skär-

 

 

gård

ska Riksantikvarieämbetet

 

 

rapportera till Havs- och vatten-

myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

47Senaste lydelse 2014:1585.

102

Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets ut- veckling. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rap- portera till och samråda med Naturvårdsverket om vilken rap- portering och avtalsuppföljning som behövs. I fråga om miljökva- litetsmålet Hav i balans samt le- vande kust och skärgård ska myn- digheten rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med Havs- och vattenmyndigheten om vilken rapportering som behövs.

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.33Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten att 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§48

Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets ut- veckling. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rap- portera till och samråda med Naturvårdsverket om vilken rap- portering och avtalsuppföljning som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

48Senaste lydelse 2015:527.

103

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.34Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2015:1047) med in- struktion för Statens skolverk att 18 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18§49

Myndigheten ska

1.ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) för funktionshinders- frågor inom ramen för sitt verksamhetsområde och – i den mån det inte är en uppgift för Specialpedagogiska skolmyndigheten – inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter,

2.ansvara för frågor inom ramen för sitt verksamhetsområde som rör nyanlända personer,

3.verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,

4.ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) för frågor om de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken inom ramen för sitt verksamhetsområde vilket innefattar att verka samlande, stöd- jande och pådrivande i förhållande till berörda parter,

5.främja användningen och utvecklingen av validering inom kommunal vuxenutbildning,

6.inom ramen för sitt verksamhetsområde stödja kommuner och andra huvudmän i arbetet med säkerhet och krisberedskap, och

7.ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) inom ramen för sitt verksamhetsområde när det gäller de statliga insatserna för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet, vilket innefattar att vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda myndigheter och andra relevanta parter.

Myndigheten ska i fråga om

Myndigheten ska i fråga om

sitt miljöarbete

enligt

första

sitt miljöarbete

enligt

första

stycket 3 rapportera till Natur-

stycket 3 rapportera till Natur-

vårdsverket och

samråda

med

vårdsverket och

samråda

med

49Senaste lydelse 2019:1289.

104

SOU 2020:83Författningsförslag

myndigheten om vilken rappor-

myndigheten om vilken rappor-

tering som behövs.

tering som behövs. I fråga om

 

miljökvalitetsmålet Hav i balans

 

samt levande kust och skärgård

 

ska myndigheten rapportera till

 

Havs- och vattenmyndigheten och

 

samråda med Havs- och vatten-

 

myndigheten om vilken rappor-

 

tering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

105

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska myndigheten rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med Havs- och vatten- myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.

Författningsförslag

SOU 2020:83

1.35Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser att 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7§50

Myndigheten ska, inom sitt verksamhetsområde, verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Myndighetens ansvar omfattar uppföljning och analys av närings- livets miljöarbete och hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen påverkar näringslivets utveckling.

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

50Senaste lydelse 2016:1048.

106

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.36Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2017:868) med läns- styrelseinstruktion att 3–4 och 6 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§51

Länsstyrelsen har uppgifter i fråga om

1.de allmänna valen,

2.livsmedelskontroll, djurskydd, allmänna veterinära frågor samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar,

3.regional tillväxt,

4.infrastrukturplanering,

5.hållbar samhällsplanering och boende,

6.energi och klimat,

7.kulturmiljö,

8.skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och höjd beredskap,

9.naturvård, samt miljö- och hälsoskydd,

10. lantbruk och landsbygd,

10. havs- och vattenmiljöför-

11. fiske,

valtning,

12. folkhälsa,

11. lantbruk och landsbygd,

13. jämställdhet, och

12. fiske,

14. integration.

13. folkhälsa,

 

14. jämställdhet, och

 

15. integration.

Länsstyrelsen har även andra uppgifter enligt vad som föreskrivs i denna förordning eller någon annan författning.

På länsstyrelsen ska det finnas en beredningsfunktion för arbetet med havs- och vattenmiljö- för- valtning enligt första stycket 10.

51Senaste lydelse 2017:868.

107

Författningsförslag

SOU 2020:83

4 §52

Länsstyrelsens uppgifter omfattar också

1.tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken,

2.Barentssamarbetet i Västerbottens och Norrbottens län,

3.i Norrbottens, Västernorrlands och Västra Götalands län att göra de utredningar om det allmänna fiskeintresset som begärs av andra myndigheter i ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken,

4.i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att vara för- valtande och attesterande myndighet för vissa program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete inom EU:s strukturfonder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestäm- melser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfon- den för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifon- den, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Samman- hållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006,

5. i Jämtlands, Västerbottens

5. i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län att vara

och Norrbottens län att vara

behörig myndighet enligt lagen

behörig myndighet enligt lagen

(2017:244) om kontroller och

(2017:244) om kontroller och

inspektioner på plats av Euro-

inspektioner på plats av Euro-

peiska byrån för bedrägeribe-

peiska byrån för bedrägeribe-

kämpning, vid kontroller och

kämpning, vid kontroller och

inspektioner avseende de pro-

inspektioner avseende de pro-

gram som anges i 4, och

gram som anges i 4,

6. i Jämtlands, Västerbottens

6. i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län att vara

och Norrbottens län att vara

ansvarig

för

kontroller enligt

ansvarig

för

kontroller enligt

artikel 23.4 i

Europaparlamen-

artikel 23.4 i

Europaparlamen-

tets och rådets förordning (EU)

tets och rådets förordning (EU)

nr 1299/2013 av den 17 decem-

nr 1299/2013 av den 17 decem-

ber 2013 om särskilda bestäm-

ber 2013 om särskilda bestäm-

melser för stöd från Europeiska

melser för stöd från Europeiska

regionala

utvecklingsfonden till

regionala

utvecklingsfonden till

52Senaste lydelse 2017:868.

108

SOU 2020:83Författningsförslag

målet Europeiskt territoriellt sam-

målet Europeiskt territoriellt sam-

arbete.

arbete,

 

 

 

7. att

stödja

den regionala åt-

 

gärdssamordningen för lokala havs-

 

och vattenmiljöåtgärder, och

 

8. att i kustlänen vara ansvarig

 

för att samordna arbetet med fysisk

 

planering och skydd av marina

 

områden med andra areella beva-

 

randeåtgärder, åtgärdsplanering och

 

genomförande av åtgärder i kust-

 

vattenområdena. I ansvaret ingår

 

att tillhandahålla ett kunskaps-

 

underlag för länets kustvattenom-

 

råde. Kunskapsunderlaget ska vara

 

utformat så att det kan användas

 

som underlag för fysisk planering,

 

skydd,

tillsyn,

tillståndsprövning

 

och åtgärdsplanering.

6§53

Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Länsstyrelsen ska särskilt

1.samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,

2.utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen,

3.stödja kommunerna med underlag i deras arbete med genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen, och

4.verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen och i det regionala tillväxtarbetet.

53Senaste lydelse 2017:868.

109

Författningsförslag

SOU 2020:83

Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.

Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska länsstyrelsen rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

110

Läkemedelsverket ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 21 § rapportera till Naturvårdsverket och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs. I fråga om miljökvalitets- målet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Läkeme- delsverket rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och sam- råda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.

SOU 2020:83

Författningsförslag

1.37Förslag till förordning om ändring i förordningen (2020:57) med instruktion för Läkemedelsverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2020:57) med instruktion för Läkemedelsverket att 22 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22§54

Läkemedelsverket ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 21 § rapportera till Naturvårdsverket och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

54Senaste lydelse 2020:57.

111

2Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

2.1Uppdraget

Miljömålssystemet

Riksdagen beslutade i april 1999 om en ny målstruktur för det natio- nella miljömålsarbetet.1 Målstrukturen innehåller ett antal nationella miljökvalitetsmål där riksdagen anger vilket miljötillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv. I enlighet med den ursprungliga målstrukturen svarade regeringen för att ställa upp delmål i de fall det behövs för att nå miljökvalitetsmålen. Genom ett riksdagsbeslut i juni 2010 förändrades miljömålsstrukturen till att innehålla ett gene- rationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål.2 Riksdagen uttalade att ett viktigt syfte med miljömålsarbetet är att få ett tydligare fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning som krävs för att nå Generationsmålet och miljökvalitetsmålen. För att i ökad utsträckning kunna identifiera övergripande frågor och de åtgärder som är mest effektiva i fråga om att bidra till att nå miljö- kvalitetsmålen, beslutades att man ska ta fram breda, tvärsektoriella strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.

Miljömålsberedningen och dess arbete

Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillsätta en parlamentarisk beredning för att utarbeta underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Beredningen har tagit namnet Miljömålsberedningen (M 2010:04).

1Svenska miljömål, Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183.

2Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete, prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.

113

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

SOU 2020:83

Miljömålsberedningens uppgift är att på uppdrag av regeringen före- slå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade för- slag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Enligt be- redningens direktiv ska beredningen hantera frågor som berör flera samhällsintressen och som därför kräver politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäker- het. Den ska även fokusera på frågor som kräver övergripande och långsiktiga politiska prioriteringar, dels där det finns behov av struk- turella förändringar, dels när det gäller frågor av särskild betydelse som inte kan lösas på myndighetsnivå.3

Miljömålsberedningen har tidigare redovisat följande delbetänk- anden: Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet (SOU 2010:101), Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34), Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15), Minska riskerna med farliga ämnen! (SOU 2012:38), Långsiktigt hållbar markanvändning, del 1 (SOU 2013:43), Med miljö- målen i fokus – hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50), Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) och En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Del 1 resp. Del 2 bilaga med underlagsrapporter (SOU 2016:47).

2.2Detta uppdrag

Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att föreslå en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.4 Enligt regeringens tilläggsdirektiv ska strategin bidra till att relevanta delar av Generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås, och därmed även bidra till genomförande av mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

I uppdraget har ingått att utreda behovet av och vid behov föreslå nya etappmål inom miljömålssystemet, analysera behovet av åtgärder och styrmedel och vid behov lämna förslag på förbättringar och nya kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder som bidrar till bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser i enlighet med

3Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås (dir. 2010:74).

4Dir. 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för för- stärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.

114

SOU 2020:83

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

generationsmålet och havsanknutna miljökvalitetsmål, samt bidrar till genomförande av mål 14 i Agenda 2030.

De globala målen i Agenda 2030 är enligt regeringen integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveck- ling. Miljömålen konkretiserar den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Miljömålsberedningen ska lämna förslag till reger- ingen om hur miljömålen kan nås, men ska vid framtagandet av strategin och förslag till lösningar beakta de övriga två dimensionerna av hållbarhet inom Agenda 2030. Strategin ska ge förutsättningar för en bred politisk enighet om etappmål, styrmedel och åtgärder som krävs för att vända den negativa trenden i havsmiljön, särskilt med hänsyn till effekter av klimatförändringar och havsförsurning.

Miljömålsberedningens uppdrag har varit att:

redogöra för hur existerande styrmedel och åtgärder styr mot havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 och om de kan bli mer effektiva,

analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder, för att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa en ekosystembaserad havsförvaltning som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effekterna av klimatförändringarna och havsför- surningen och vid behov lämna förslag på sådana,

analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder för att säkerställa kunskapsförsörjningen med avseende på berörda miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030 och vid behov lämna förslag på sådana,

utifrån befintliga analyser och rapporter om kopplingen mellan havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030 bedöma om miljömålssystemet behöver kompletteras med fler etappmål, och vid behov lämna förslag,

värdera hur det havsregionala samarbetet på ett effektivt sätt kan bidra till genomförandet av havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030, och

övergripande redovisa utfallet av relevanta internationella förhand- lingar och beslut, som t.ex. mål, åtaganden eller avtal, och hur dessa kan inkluderas i nationella strategier, styrmedel och åtgärder

115

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

SOU 2020:83

för att genomföra havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030.

2.3Miljömålsberedningens övergripande uppgift är att föreslå strategier inom prioriterade områden

Enligt sitt allra första direktiv5 2010 är Miljömålsberedningens upp- gift att med utgångspunkt i en bred politisk samsyn om miljöfrågorna ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt ur ett samhällsper- spektiv. Miljömålsberedningens uppgift är att föreslå strategier inom områden som regeringen prioriterat. I detta uppdrag har regeringen prioriterat förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.

2.3.1Generella utgångspunkter för formulering av strategier och etappmål i miljömålssystemet

Miljömålsberedningens förslag till strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser utgår från de generella utgångspunkterna för formulering av strate- gier och etappmål i miljömålssystemet. De generella utgångspunkterna är att strategierna ska innehålla etappmål, styrmedel och åtgärder för att bidra till att nå Generationsmålet och miljökvalitetsmålen. De direkt havsanknutna miljökvalitetsmålen är Hav i balans samt lev- ande kust och skärgård och Ingen övergödning.

Strategierna innehåller frågor som berör flera samhällsintressen och som därigenom kräver politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäkerhet och som ofta målövergripande och därför kan bidra till att Generationsmålet och flera miljökvalitetsmål nås.

Strategierna bör belysas i EU-perspektiv och ett internationellt perspektiv och bör beakta de skyldigheter som följer av Sveriges med- lemskap i EU och EU-rätten i övrigt.

5Dir. 2010:74, Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås.

116

SOU 2020:83

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

Enligt utgångspunkterna är det också särskilt viktigt att se till att de senaste vetenskapliga underlagen ligger till grund för Miljömåls- beredningens förslag till strategier.6

En strategi kan innehålla flera olika styrmedel och åtgärder som tillsammans bidrar till att nå flera mål. Strategierna i miljömåls- systemet ska:

i möjligaste mån vara målövergripande och hantera tvärsektoriella frågor, målkonflikter och synergier,

inkludera en problem- och aktörsanalys där det framgår hur, varför och genom vilka aktörer och sektorer miljöproblemen uppstår eller har uppstått,

ge förslag till hur problemen kan åtgärdas så nära källan till pro- blemet som möjligt,

innehålla en tydlig ansvars- och rollfördelning för de insatser och åtgärder som föreslås.

där det är relevant, behandla frågor om hållbar konsumtion, eko- systemtjänster och det internationella perspektivet, samt

innehålla etappmål som ska vara konkreta, tydliga och mätbara.7

Etappmål, styrmedel och åtgärder bör om möjligt hanteras målöver- gripande och strategivis och inte uppdelat per miljökvalitetsmål, eftersom en åtgärd ofta kan bidra till att nå flera miljökvalitetsmål liksom till att nå generationsmålet. En strategi kan därför innehålla flera olika styrmedel och åtgärder som tillsammans bidrar till att nå flera mål.

2.4Avgränsningar

Miljömålsberedningen har i genomförandet av uppdraget valt att göra vissa avgränsningar för att samtidigt kunna fördjupa utrednings- arbetet i andra delar där beredningen sett behov av mer noggrann genomlysning av frågeställningarna. Här redovisas hur Miljömåls-

6Dir. 2010:74, Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås.

7Dir. 2011:50, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö.

117

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

SOU 2020:83

beredningen både har avgränsat sitt arbete och genomfört fördjup- ningar samt skälen för detta.

Ett nationellt fokus men många åtgärder behöver genomföras på EU- eller internationell nivå

Havsfrågorna är internationella till sin karaktär. Samarbetet mellan Östersjöländerna är avgörande för att nå miljökvalitetsmålen i Öster- sjön. Det samma gäller för Västerhavet, som påverkas av havsmiljöns status i Nordsjön och hela norra Atlanten. Stora delar av världens havsområden ligger under internationell jurisdiktion. Ett stort antal EU-direktiv och EU-förordningar är direkt styrande för Sveriges havsmiljöarbete.

Det framgår även av Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv att beredningen ska värdera hur det havsregionala samarbetet på ett effek- tivt sätt kan bidra till genomförandet av havsanknutna miljökvali- tetsmål och mål 14 i Agenda 2030. Beredningen ska även övergrip- ande redovisa utfallet av relevanta internationella förhandlingar och beslut och hur dessa kan inkluderas i nationella strategier, styrmedel och åtgärder.

Miljömålsberedningen uppmärksammade tidigt i utredningsarbetet att det finns stora utmaningar inom Sveriges nationella förvaltning för att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen. Beredningen har därför analyserat och utrett nationella styrmedel och åtgärder. Inom många områden följer dessa av olika EU-direktiv och EU-förord- ningar eller internationella avtal och konventioner. I så fall har bered- ningen inkluderat analyser och förslag som riktar sig till Sveriges arbete inom EU eller internationella forum.

Ett exempel är sjöfart, där flera förslag medför att Sverige be- höver lyfta frågor till Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Ett annat exempel är förslag som handlar om förvaltning av fisk. För förvaltning av levande marina resurser råder exklusiv EU-kompe- tens. Flera av förslagen behöver därför drivas inom EU:s gemen- samma fiskeripolitik och i den gemensamma fiskeripolitikens regio- nala processer.

118

SOU 2020:83

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

EU-samarbetet

Miljömålsberedningen erfar att regeringen med stöd av svenska myndigheter bedriver ett mycket aktivt och ambitiöst arbete inom havs- och vattenmiljöarbetet i EU. Beredningen har utgått från att regeringen avser att fortsätta detta aktiva arbete och har därför inte sett behov av att övergripande analysera Sveriges deltagande i olika EU-processer.

Internationella avtal och konventioner

Sverige är drivande i flera internationella konventioner och avtal, som FN:s klimatkonvention, konventionen för biologisk mångfald (CBD) och i förhandlingarna om ett implementeringsavtal om skydd av biologisk mångfald inom FN:s havsrättskonvention (s.k. BBNJ-processen). Sverige är för närvarande ordförande i konventionen om bevarande av marina levande resurser i Antarktis (CCAMLR) och är drivande i arbetet med internationell reglering av avfall och farliga ämnen. Sverige har även nyligen börjat delta mer aktivt i Internatio- nella havsbottensmyndigheten (ISA). Med hänsyn till regeringens och svenska myndigheters aktiva och pådrivande arbete internationellt har Miljömålsberedningen valt att i sitt utredningsarbete inte gene- rellt analysera hur Sverige bör stärka eller ändra sitt internationella havsmiljöarbete.

Havsregionala samarbetet inom Helcom och Ospar

Det mellanstatliga samarbetet inom Helcom för Östersjön och Ospar för Nordostatlanten är mycket viktigt för att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen och mål 14 i Agenda 2030. Både Helcom och Ospar används även som plattform för det regionala samarbetet som föreskrivs i EU:s havsmiljödirektiv.

Även i Helcom och Ospar driver regeringen, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten men också Naturvårdsverket, Transport- styrelsen, Kustbevakningen, SGU och Strålskyddsmyndigheten, ett mycket aktivt och ambitiöst arbete. I Helcom är Sverige aktivt på- drivande i frågor om bl.a. övergödning, farliga ämnen och skydd av biologisk mångfald men även övervakning av oljeolyckor. I Sveriges

119

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

SOU 2020:83

arbete i Ospar har t.ex. skydd av biologisk mångfald och skyddade områden, farliga ämnen och övergödning varit viktiga områden.

Under första halvåret av 2021 ska Helcoms aktionsplan för Öster- sjön uppdateras och Ospar ska besluta om en ny miljöstrategi för Nordostatlanten. Dessa kommer vara styrande för det havsregionala samarbetet fram till 2030. Miljömålsberedningen erfar att arbetet med att förhandla fram ny aktionsplan för Helcom och miljöstrategi för Ospar, är så långt framme att förslag om åtgärder eller insatser i Miljömålsberedningens strategi inte skulle hinna med att beredas och inkluderas i de kommande besluten inom Helcom och Ospar. Miljömålsberedningen har därför valt att inte göra en generell genom- lysning av Sveriges prioriteringar och behov av insatser inom det havsregionala samarbetet.

Ekosystembaserad förvaltning och effekter av klimatförändringar genomsyrar strategin

Av Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv framgår att beredningen ska analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa en ekosystembaserad havs- förvaltning som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effekterna av klimatförändringar och havsförsurning och vid behov lämna förslag på sådana.

Miljömålsberedningen har i utredningsarbetet sett att både eko- systemansatsen och ekosystembaserad förvaltning samt effekter av klimatförändringar och havsförsurning är områden som behöver genomsyra hela havsmiljöarbetet. Beredningen lämnar därför få för- slag om just ekosystembaserad förvaltning eller effekter av klimat- förändringen, men båda ligger helt eller delvis till grund för ett stort antal förslag i betänkandet.

Ekosystembaserad fiskförvaltning

Enligt Miljömålsberedningens tilläggsuppdrag kan en ekosystem- baserad fiskförvaltning vara en integrerad del av att uppfylla de havs- anknutna miljökvalitetsmålen och mål 14 i Agenda 2030. Miljömåls- beredningen har ansett att frågor som berör hållbar förvaltning av

120

SOU 2020:83

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

fiskresurserna måste integreras i Miljömålsberedningens arbete med strategin.

En helhetssyn i arbetet

Det framgår av regeringens tilläggsuppdrag till Miljömålsbered- ningen att när direktivet beslutades i maj 2018, pågick flera utred- ningar och regeringsuppdrag som hade relevans för bedömningen av behov av strategier, styrmedel och åtgärder inom havsmiljöpolitiken, t.ex. om övergödning, plast och marint skräp, kemikalier och avfall samt läkemedelsrester. Det pågick även regeringsuppdrag om skydd av marina områden och havsplanering. Enligt tilläggsdirektivet skulle Miljömålsberedningen inte analysera och lämna förslag inom områ- den som direkt berörs av och överlappar med andra utredningar och uppdrag. Men, för att kunna ge ett samlat och ändamålsenligt under- lag för en ny och långsiktig havsmiljöpolitik skulle beredningen hänvisa till utredningar och uppdrag som gjorts under tiden för utredningens arbete och om det var lämpligt att ta hänsyn till och inkludera sådana förslag.

Miljömålsberedningen har undersökt inom vilka områden andra utredningar har lämnat förslag till regeringen och vilka luckor som kvarstår. Ett tydligt exempel är övergödningsområdet. Insatser för att minska övergödningen har direkt och indirekt behandlats i flera betänkanden under 2019 och 2020. Utredningarna Stärkt lokalt åt- gärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10), Hållbar slamhantering (SOU 2020:3), Mer biogas! För ett hållbart Sverige (SOU 2019:63) och Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34), har alla lämnat förslag som är särskilt relevanta för Miljömålsbered- ningens arbete. Flera regeringsuppdrag har också redovisats till reger- ingen under tiden.

Miljömålsberedningen noterar att trots omfattande insatser, utred- ningar och uppdrag, både genomförda och pågående, har det saknats en helhetssyn över olika övergödningsåtgärder. Miljömålsberedningen har därför lagt vikt vid att redovisa andra utredningars relevanta för- slag och hur dessa tillsammans med Miljömålsberedningens egna be- dömningar och förslag ger ett samlat underlag för vidare besluts- fattande.

121

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

SOU 2020:83

Andra områden som Miljömålsberedningen särskilt har lagt vikt vid att beskriva är genomförandet av EU-direktiv inom hav- och vattenmiljöpolitiken, EU:s gemensamma fiskeripolitik samt kemikalie- politik.

Prioritering av områden som behöver extra uppmärksamhet

Miljömålsberedningen har under arbetes gång erfarit att havsmiljö- området inkluderar eller är beroende av många politikområden och omfattar en stor bredd av olika sakfrågor. Detta innebär att det i flera fall också finns målkonflikter. Det finns också myndigheter som i dag inte arbetar aktivt med havsmiljöfrågor som behöver involveras i arbetet.

Miljömålsberedningen har därför valt att särskilt fokusera sina analyser och därmed också överväganden och förslag, på ett antal om- råden som antingen behöver uppmärksammas mer, få en tydligare roll i havsmiljöarbetet eller där Miljömålsberedningen menar att det behövs en helhetssyn på frågorna.

Exempel på ett område som behöver uppmärksammas i havs- miljöarbetet är sjöfartens påverkan på havsmiljön. Undervattensbullers påverkan på marina arter är en relativt ny fråga där både mer kunskap och åtgärder behövs. Även fritidsbåtars påverkan på havsmiljön är en fråga som behöver lyftas fram. Ytterligare ett område är farliga ämnen och läkemedel. Farliga ämnen är ingen ny fråga i havsmiljöarbetet. Däremot har inte påverkan på marina arter och ekosystemeffekter av farliga ämnen och läkemedel någon framträdande roll i kemikalie- politiken.

Områden som traditionellt och fortfarande är prioriterade inom havsmiljöarbetet, men där Miljömålsberedningen har sett att det behövs ett nytt grepp, är särskilt övergödning och förvaltning av fisk. Detta är områden med många intressenter, som påverkar många verksamhetsutövare och som omgärdas av omfattande regleringar. Övergödningen inbegriper även ett omfattande åtgärdsarbete. Här har Miljömålsberedningen haft ambitionen att lyfta blicken och värdera om det kan tas ett nytt helhetsgrepp eller nya vinklar på arbetet.

Ytterligare en fråga som Miljömålsberedningen har uppmärksam- mats på är havsmiljödata. Det handlar om bl.a. om att det är en kom- plex och otydlig ansvarsfördelning i frågor om havsmiljödata. Det

122

SOU 2020:83

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

handlar även om tillgänglighet och tillgång till relevant, tillräcklig och användarvänliga data om kust- och havsområden.

Miljömålsberedningen har valt att särskilt analysera förutsätt- ningarna för planering, skydd och åtgärdsarbete i kusthavet. Kustens ekosystem är mycket viktiga för hela havets produktion av eko- systemtjänster samtidigt som det är detta området som berörs av flest intressen, omfattande exploatering och där ett stort antal statliga myndigheter, kommuner och privata aktörer är involverade i olika delar av förvaltningen.

Slutligen har beredningen sett det som viktigt att analysera arbetet med marint områdesskydd, inte minst i ett klimatanpassningsperspek- tiv. Det befintliga etappmålet för områdesskydd löper även ut 2020.

Exempel på frågor som inte behandlats eller enbart berörts i mindre omfattning

Genom att Miljömålsberedningen valt att fokusera på några områ- den är det andra frågor som inte har analyserats i motsvarande om- fattning. Dessa frågor är dock inte mindre viktiga och Miljömåls- beredningen poängterar att det är nödvändigt att de tas om hand i det fortsatta havsmiljöarbetet. Några områden som inte har inklu- derats är:

Invasiva främmande arter: Invasiva främmande arter bedöms både av forskningen och myndigheter som ett mycket allvarligt hot mot den biologiska mångfalden i havet och havets ekonomiska värden. Klimatförändringar kan bidra till att både antal och ut- bredning av invasiva främmande arter ökar.

Havsplanering: Havsplanering kan vara ett viktigt verktyg i havs- miljöförvaltningen. Havs- och vattenmyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till havsplaner för Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Förslag till havsplaner över- lämnades till regeringen i december 2019 och är under beredning.

Havsbaserad vindkraft: Havsbaserad vindkraft är viktig i omställ- ningen till fossilfri energi och för att Sverige ska nå klimatmålen. Här finns det målkonflikter då lämpliga områden för vindkraft också ofta är områden med höga marina naturvärden. Havsbaserad vindkraft har ingående hanterats i förslagen till havsplaner.

123

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

SOU 2020:83

Marint skräp och mikroplast: Insatser för att minska tillförsel av skräp och mikroplast till havet är en mycket uppmärksammad fråga internationellt, inom EU och nationellt. Miljömålsbered- ningen har därför enbart gjort en översiktlig analys av frågan.

Tillsyn: En effektiv miljötillsyn är ett viktigt styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen. Miljötillsyn har utretts 2017 av Miljötillsyns- utredningen och förslagen i betänkandet Miljötillsyn och sanktioner

– en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63) är under beredning. Miljömålsberedningen har därför inte närmare analyserat frågor om miljötillsyn.

2.5Kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder

Miljömålsberedningens förslag till strategi har utgått från de gene- rella och specifika utgångspunkterna för att förstärka åtgärdsarbetet för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. En genomgående strävan i utredningsarbetet har varit att förslagen om styrmedel8 och åtgärder – inom ramen för gällande bestämmelser – ska vara så kostnadseffektiva9 och samhällsekonomiskt effektiva som möj- ligt i arbetet med att säkerställa en ekosystembaserad havsförvalt- ning som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effekterna av klimatförändringarna och havsförsurningen. Vid detta har även kraven på effektivitet och god hushållning i statlig verksamhet beaktats.10

Under utredningsarbetet har Miljömålsberedningen observerat ett antal problem och utmaningar i styrningen av havsmiljöarbetet. Be- redningen har därför analyserat och utvärderat om och i så fall hur styrningen av havsmiljöarbetet kan bli mera kostnadseffektiv. Detta omfattar såväl tillämpningen av befintliga styrmedel och åtgärder som mål- och resultatstyrning, administration och finansiell styrning.

8Närmare om styrmedel och kostnadseffektivitet se Naturvårdsverket 2012, Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen, Rapport 6415.

9a.a.

101 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) och 3 § myndighetsförordningen (2007:515).

124

SOU 2020:83

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

2.6Dialog och samråd

Miljömålsberedningen har under arbetets gång haft avstämning med flera avslutade och under tiden pågående utredningar; Miljöövervak- ningsutredningen (M 2017:03), Utredningen om hållbara plastmaterial (M 2017:06), Vattenförvaltningsutredningen (M 2017:07), Utred- ningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete (M 2018:04), Biogasmarknadsutredningen (M 2018:06), Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam (M 2018:8), Utredningen om översyn av strandskyddet (M 2019:01), och Öppna datautredningen (I 2019:20).

Under utredningsarbetet har Miljömålsberedningen genomfört ett tiotal workshops med en bred sammansättning aktörer från myn- digheter, kommuner, forskare, organisationer, branschorganisationer och näringslivet. Miljömålsberedningen har även under arbetets gång haft närmare 150 möten med olika aktörer.

Under september 2020 anordnade Miljömålsberedningen tillsam- mans med Havsmiljöinstitutet en webbaserad seminarieserie Män- niskan och havet 2.0.

2.7Expertgruppen

Miljömålsberedningen har haft en brett sammansatt expertgrupp. Under arbetets gång har experterna kallats till tre möten med samt- liga experter. Därutöver har experter kallats till sex tematiska möten i mindre grupper.

2.8Underlagsrapporter

Miljömålsberedningen har beställt tolv underlagsrapporter:

Formas, Effekter av klimatförändringar och ökade koldioxid- halter på den marina miljön – en analys av kunskapsläget kring ekosystem, resiliens och havsförvaltning, Rapport 2019.

Anders Ivarsson Westerberg, Politiken går till sjöss – förvaltnings- politik möter havspolitik, Rapport 2019.

125

Miljömålsberedningens uppdrag och arbete

SOU 2020:83

Stockholms universitets Östersjöcentrum, Michelle McCrackin, Background document and synthesis: Phosphorus Flows in the Baltic Sea Catchment, Underlag till Miljömålsberedningen 2019.

Havsmiljöinstitutet, Ida-Maja Hassellöv, Kjell Larsson och Eva- Lotta Sundblad, Effekter på havsmiljön av överflyttning av sjö- fart, Rapport nr 2019:5.

Kemikalieinspektionen, Kemikaliekontroll för hållbara hav, Kemi- kalieinspektionens underlag till Miljömålsberedningens arbete med en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser, 2019.

Havsmiljöinstitutet, Anders Grimvall, Henrik Svedäng, Hanna Farnelid, Per-Olav Moksnes och Jan Albertsson, Ekosystem- baserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljö- trender och oklara orsakssamband, Rapport nr 2019:6.

SLU Aqua, Mattias Sköld, Patrik Jonsson och Daniel Valentinsson, Sammanfattning – fiskets miljöeffekter, Underlag till miljömåls- beredningen 2019-10-22.

Stockholms universitets Östersjöcentrum, Joakim Hansen m.fl., Våtmarker som fiskevårdsåtgärd vid kusten, Rapport 1/2020.

FOI, Mathias Andersson, Emilia Lalander och Peter Sigray, Under- lagsrapport om undervattenbuller, FOI Memo 7055.

Stockholms universitets Östersjöcentrum och SMHI, Lars Arneborg och Bo Gustafsson, Framtidens Östersjön – påverkan av övergöd- ning och klimatförändringar, Rapport 2/2020.

2050 Consulting AB, Mikael Karlsson, En giftfri havsmiljö.

Sif Johansson, Behov av kunskap om den marina miljön, Under- lag till miljömålsberedningen 2020.

Utöver detta har en stor mängd rapporter m.m. från myndigheter och vetenskaplig litteratur använts i arbetet.

126

3 Problemets omfattning och allvar

Att havets arter och livsmiljöer har stora problem är väl känt. Men hur allvarligt är detta för oss människor? Förstår vi vad en försämrad havsmiljö innebär och framför allt, vad som är de bakomliggande orsakerna till att vi både i Sverige och i resten av världen har så svårt att åstadkomma en bättre havsmiljö? Vanliga argument eller för- klaringar är t.ex. brist på kunskap, vi ser inte det som är under havs- ytan och allmänningens tragedi, dvs. allas ansvar är ingens ansvar.

Miljömålsbredningen har i utredningsarbetet funnit att allvaret i problemet är ännu mer genomgående och grundläggande än så. Havet, och i synnerhet kusthavet, förvaltas av en stor mängd olika aktörer med olika ansvarsområden och mandat. Finansieringen av förvaltningen och genomförandet av åtgärder är på korta tidsrymder och i projektform vilket gör det svårt att överskåda och följa upp. Det finns många mer eller mindre synliga målkonflikter med många politik- och utgiftsområden involverade. Havsmiljöförvaltningen är mycket komplex. Denna komplexitet, där ansvaret är uppdelat på många aktörer, tillsammans med problem som oftast döljer sig under ytan, förutom när t.ex. massiva algblomningar når våra kuster, bidrar till att de allvarliga problem som havet har och står inför inte har uppmärksammats tillräckligt.

Miljömålsberedningen menar därför att problemets allvar lika mycket handlar om hur havsmiljöarbetet genomförs som havets mycket kritiska läge.

3.1Finns det då hopp för havets miljö?

Vår svenska kust och våra kusthav är unika i sitt slag. Här finns skär- gårdar som saknar motsvarigheter i världen, och en marin flora och fauna med unika anpassningar för ett liv i Sveriges långa salhalt-

127

Problemets omfattning och allvar

SOU 2020:83

gradient, med nästan sötvatten uppe i Bottenviken till oceaniskt salt havsvatten i Västerhavet. Samtidigt påverkar effekter av klimat- förändringen, havförsurning, övergödning och miljögifter havet och kusterna hela tiden. Arterna lever under en kontinuerlig stress. Läget är kritiskt.

Östersjön har antagligen genomgått ett regimskifte, dvs. att naturliga processer och dynamiken mellan arterna har ändrats per- manent. Dock ser vi att åtgärder lönar sig och ger effekt. Tillflödet av näringsämnen, både från Sverige och andra länder runt Östersjön, har minskat och övergödningen har bromsats upp. Flera kända miljögifter som PCB och DDT har förbjudits och bestånden av havsörn och flera sälbestånd har återhämtat sig. Restaurering av kustnära miljöer visar positiva resultat på bestånd av kustfisk. Så ja, det finns hopp! Med kraftfulla insatser och en effektiv förvaltning lokalt, nationellt och internationellt kan vi få tillbaka ett hav som kan fortsätta producera viktiga och i vissa fall helt nödvändiga eko- systemtjänster. Vi kan inte förvänta oss att få tillbaka en havsmiljö som är lik den som fanns för 100 år sedan. Det vi kan arbeta för är ett hav som kan producera sunda och goda livsmedel, högkvalitativ rekreation och turism, och inte minst fortsätta vara världens lungor och jordens viktigaste kolsänka.

Nödvändigt med tålamod och långsiktiga beslut

Det kan ta lång tid innan det går att se effekter av de åtgärder som görs i dag. I kustområden kan dock effekten i vissa fall vara direkt eller uppstå mycket snabbt. I utsjön kan det ta tiotals år innan det går att se direkta positiva effekter på arter och livsmiljöer av t.ex. minskade halter näringsämnen eller miljögifter. Detta är en stor utmaning eftersom beslut behöver tas i dag för att vi ska nå ett visst tillstånd mycket långt fram i tiden. Det är svårt att applicera i en politisk kontext. Det är också svårt att bedöma vilka effekter åtgär- derna kommer att resultera i eftersom ekosystemeffekterna är kom- plexa och svåra att överblicka och förutse, särskilt i ett varmare klimat och ett surare hav. Det behövs därför modiga och långsiktiga politiska beslut i dag. Samtidigt behövs även en medvetenhet om att åtgärdsarbetet, regleringar och andra justeringar kommer att succes- sivt behöva ändras allt eftersom kunskapen ökar och det framgår

128

SOU 2020:83

Problemets omfattning och allvar

vilka insatser som ger bäst effekt. Det kommer behövas ett lång- siktigt, enträget och målmedvetet arbete av både riksdagen, reger- ingen och dess myndigheter, kommuner samt ideella föreningar och privata och lokala aktörer – oss alla.

3.2Hur allvarligt är läget för havets miljö?

Läget för havet är allvarligt. Situationen är kritisk både i svenska hav och kuster och i resten av världen. En försämrad havsmiljö påverkar i grunden människans tillgång till flera mycket viktiga ekosystem- tjänster. I kommande kapitel finns flera mer ingående beskrivningar av olika problemområden som t.ex. övergödningen, klimatföränd- ringen, miljögifter, minskade fiskbestånd, marint skräp m.m. Här ges enbart några korta nedslag för att försöka visa på allvaret och omfattningen av de problem vi måste hantera om vi inte lyckas åtgärda miljöproblemen i havet.

Några exempel på utmaningar i Östersjön och Västerhavet:

Området med syrefattiga bottnar i Östersjön är nu ungefär lika stort som Island och tio gånger större än i början av 1900- talet.

Medeltemperaturen i Östersjön kan komma att öka med cirka två till tre grader vid slutet av detta sekel jämfört med slutet av det förra.

Flera viktiga matfiskar som torsk, kolja, lyrtorsk, havskatt, marulk, rödspotta, rödtunga och ål har helt eller nästan helt försvunnit från stora områden.

Den stora fisken är borta, både i kusten och i utsjön. En medelstor torsk i början av 1900-talet var över en meter och i dag bara 3–4 decimeter.

År 2015 fanns det femtio gånger mer spigg i Östersjön än under 1980-talet, effekterna av detta är oklara men bedöms som omfattande.

I Bohuslän har den sammanlagda ytan av ålgräs minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Det totala ekonomiska värdet

129

Problemets omfattning och allvar

SOU 2020:83

av förlorade ekosystemtjänster sedan 1990 p.g.a. ålgräsets till- bakagång uppskattas till mellan fyra och 21 miljarder kronor.

Cirka 20 procent av bottnarna i grunda vågskyddade områden kan vara så negativt påverkade av fritidsbåtar att t.ex. fisk- rekryteringen är störd; i Stockholms och Västra Götalands län bedöms runt 30 procent av dessa miljöer vara negativt på- verkade.

På Bohuskusten spolas det i land cirka 8 000 kubikmeter skräp varje år. Det motsvarar fem fulla badkar med skräp som spolas i land varje timme.

Tusentals okända miljögifter hamnar i havet. DDT och kvick- silver har bytts mot t.ex. PFOS, bromerade kolväten och läke- medelsrester.

Östersjön är troligtvis det hav i världen som har störst kon- centration av minor, ammunition och kemiska stridsmedel på botten. Vissa uppgifter pekar på uppemot 40 000 minor.

Regimskiften och Shifting baselines

Vår förståelse av vad som är ett naturligt tillstånd ändras över tid med vår erfarenhet av vad vi observerar Det är detta som ofta kallas Shifting baselines. Det kan medföra att vad vi i dag anser är ett gott miljötillstånd och normal produktion av en ekosystemtjänst inte alls är den fulla potentialen av vad havet kunde ge oss om vi blickar längre tillbaka i tiden. Ett par konkreta exempel är att i slutet av 1800-talet var ungefär hälften av Kattegatts botten, ända ner till 15– 20 meters djup, täckt av ålgräs, jämfört med omkring tio procent av de grunda bottnarna i dag. En effekt av detta är att sjögräsvege- tationens möjligheter till kolinlagring är betydligt sämre i dag än för 100 år sedan. Det innebär att vi har förlorat ett helt naturligt stöd i arbetet med att minska effekterna av klimatförändringen. Ett annat exempel är att en normalstor torsk i på Göteborgs fiskauktion i början av 1900-talet var över en meter, i dag bara 3–4 decimeter. Tidigare blev en torsk i Östersjön könsmogen vid cirka 40 centi- meter, nu har man hittat 10–12 centimeter hanar med fullt utvecklad

130

SOU 2020:83

Problemets omfattning och allvar

mjölke. Detta visar potentialen av att återfå både en större och även mer högkvalitativ toppredator och livsmedelsresurs.

Samtidigt är havens ekosystem naturligt dynamiska och i ständig förändring. Till skillnad från i skogen eller inom jordbruket har män- niskan sämre möjligheter att styra produktionen av ekosystemets varor och tjänster. Produktionen är beroende av funktionerna i ett naturligt ekosystem. Försök att stoppa allt fiske för att få återväxt av hotade fiskbestånd har tyvärr hittills inte gett många positiva resultat. Ett fiskestopp i Bohuslän genom projektet 8-fjordar har efter ett decennium ännu inte gett positiva resultat på torsk och annan vitfisk. Detta kan vara resultatet av ett s.k. regimskifte, dvs. att naturliga processer och dynamiken mellan arterna har ändrats permanent. Detta är en helt ny situation för havsmiljöförvaltningen, och frågan är om inriktningen av förvaltningen ska vara att havet ska återfå ett visst naturligt ursprungstillstånd eller att maximera leveransen av ekosystemtjänster i ett nytt naturtillstånd?

Hav och klimat – två sidor av samma mynt

Hav och klimat är intimt sammankopplade och beroendet är ömse- sidigt. Havet binder stora mängder kol och producerar mer än hälften av syret som vi människor och andra delar av ekosystemen behöver. Detta är ekosystemtjänster som fungerar om vi har ett hav i gott tillstånd.

Effekterna av den globala uppvärmningen drabbar kusthaven extra hårt. Uppvärmningen i havet kan redan mätas med mer än en grad och temperaturen stiger snabbare i Östersjön än i andra hav. Det finns indikationer från forskning att kustekosystemen, som normalt binder stora mängder kol, i framtiden kan bli kolkällor i stället, om miljötillståndet försämras ytterligare.

Stora ständigt närvarande problem men även de små stegens tyranni

Som nämnts ovan så utsätts havets arter och livsmiljöer för ständig stress genom påverkan från människor, mer eller mindre över allt och hela tiden. Havsmiljöförvaltningen måste hantera storskaliga miljöproblem som övergödning, miljögifter, undervattensbuller,

131

Problemets omfattning och allvar

SOU 2020:83

försurning och klimatförändringar, som slår brett mot stora om- råden och många grupper av organismer.

Samtidigt präglas havsmiljöförvaltningen, särskilt i kusthavet, av de små stegens tyranni – många små ingrepp som var för sig inte med- för några större effekter, men som sammanlagt kan få betydande kon- sekvenser. Kustnära grunda vikar där många fiskarters yngel växer upp är kanske de mest sårbara miljöerna.

3.3Styrningen av havsmiljöarbetet står inför stora utmaningar

Några iakttagelser om styrningen av havsmiljöarbetet från forskningen

Miljöpolitik är ett svårstyrt politikområde, eftersom miljöfrågor kommer in i alla andra politikområden på ett eller annat sätt. På så vis finns miljöpolitiken ständigt närvarande inuti andra politiska frå- gor, och hänsyn måste tas till miljömässiga konsekvenser i olika politiska beslut och reformer. Detta är en slutsats som framgår av en sammanställning av den förvaltningspolitiska forskningen som har tagits fram för Miljömålsberedningens räkning. För havsmiljöpoliti- ken verkar detta vara ännu mer framträdande:

Om miljöpolitiken till sin karaktär generellt är komplex, gränsöver- skridande, involverar många aktörer på olika nivåer och präglas av governancestyrning gäller detta således i ännu högre grad specifikt för havspolitiken.1

Några iakttagelser från den förvaltningspolitiska forskningen är att havspolitiken på många håll liknar ett lapptäcke eller ”hafsverk” som präglas av fragmentering och bristande sektoriell samordning. Den internationella havspolitiken bygger på överenskommelser och avtal. Dessa bryts ned i policies på regional och lokal nivå, ofta på en abstrakt nivå med övergripande målsättningar. Området beskrivs som präglat av ”multigoal”, dvs. att det existerar många olika, i bland delvis överlappande, mål. De styrmedel som används relaterar till enskilda specifika mål, men det finns oklarheter om hur de bidrar till helheten.

1Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitik möter havspolitik.

132

SOU 2020:83

Problemets omfattning och allvar

En insikt från både forskning och praktik är att miljöutmaningar måste hanteras på alla administrativa nivåer. Dessa utmaningar kräver ett integrerat angreppssätt som skär tvärs över och genom policyområden eftersom de är utpräglat multisektoriella och ligger på flera styrningsnivåer. Det krävs en omfattande politisk styrning som är väl samordnad, varierande och hållbar för att bidra till bättre förutsättningar för hållbar användning av haven.

Enligt litteraturen finns det vissa egenskaper som utmärker havs- miljöpolitiken:

Kollektiva nyttigheter: Det som ska organiseras är sådant som är genuina kollektiva nyttigheter. Det som är speciellt är att de är icke exkluderande, de spiller över på andra, alla bör ha rätt till miljön i form av ren luft och vatten, undvika föroreningar etc.

Transnationella problem: Miljöfrågor är genuint transnatio- nella. Miljöfrågor måste därför lösas på en internationell arena.

Komplexitet och osäkerhet: Området präglas av stark föränder- lighet. Dels pågår det utveckling i teknik och forskning som påverkar miljön, dels lär vi oss mer om samband och effekter. Havsmiljöpolitiken är därför svår att planera med någon större säkerhet.

Tids- och rumsmässig variation: Området präglas av stor variation som beror på lokala och tidsmässiga variationer.

Administrativ fragmentering: Området präglas av att det finns en mångfald av statliga, privata och ideella organisationer som har olika intressen.

Regulativ intervention: Ofta är en politisk lösning eller åtgärd att man reglerar området på olika sätt. Vanliga styrmedel är lagstiftning, upprättande av gränsvärden, bestämmelser om av- gifter etc.

Generellt kan sägas att litteraturen utgår utifrån ett miljöforsknings- perspektiv snarare än ett styrningsperspektiv. I de fall där förvalt- ningspolitik eller styrningsfrågor diskuteras görs det på en över- gripande policynivå. Det talas om integration av policy, samordning och samverkan mellan aktörer och förvaltningsnivåer, men lite om faktiska konkreta styrmedel och dess effekter.

133

Problemets omfattning och allvar

SOU 2020:83

Havspolitiken går på tvärs gentemot de traditionella sektorerna. Havspolitik är ett relativt sett nytt politikområde, där vissa delar har brutits ut från andra områden som fiskeripolitik, transportpolitik, vat- tenpolitik och miljöpolitik. Bristen på samordning mellan sektors- områden leder enligt forskningssammanställningen till ineffektivitet och att frågor helt enkelt faller mellan stolarna.

En iakttagelse är behovet av bättre samordning inom havspoli- tiken. Det behövs större integration i politiken, särskilt horisontellt, eftersom den involverar många olika aktörer – stater, organ på olika förvaltningsnivåer, privata företag, frivilligorganisationer, intresse- organisationer, forskare och medborgare.

Forskningen är samstämmig om vad som behöver göras. Det behövs helhetstänkande, holistiska angreppssätt och multidimensio- nella styrmedel som kombineras. En sådan ansats, som har stöd i internationella ramverk, är ekosystembaserad förvaltning som tar hänsyn till många aspekter i styrningen, och även socioekonomiska faktorer.

Några observerade problemområden

Miljömålsberedningen har under utredningsarbetet observerat i princip motsvarande problem som forskningssammanställningen ovan identifierat. Detta är allvarligt. Att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård är nödvändigt för att vi ska klara av klimatförändringarna och för att säkerställa bl.a. viktiga livsmedelsresurser. Detta kräver ett effektivt havsmiljöarbete där både personella och finansiella resurser används effektivt, både inom Sverige, på EU-nivå och internationellt. Nedan beskrivs några all- varliga hinder på vägen i styrningen av offentliga aktörer som Miljö- målsberedningen har observerat.

Havsmiljöpolitiken är i beroendeställning

En genomgång av vilka politikområden som påverkar havsmiljön visar tydligt att i Regeringskansliet genomsyrar eller berör havsmiljö- frågor nästan samtliga departement och statsråd. Miljöpolitiken kan inte själv säkra att miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust

134

SOU 2020:83

Problemets omfattning och allvar

och skärgård nås, den är i beroendeställning och det krävs en bred insats från väldigt många politikområden och sektorer.

Fiske, energi, infrastruktur och försvar är politikområden med verksamhet till havs där målkonflikter borde vara både kända och hanterade, men så är inte riktigt fallet. Försvarsintressen verkar bedömas stå över mål för havets miljötillstånd. I många fall inklu- deras inte påverkan på havsmiljön i arbetet med att nå klimatmålen inom transportsektorn, t.ex. beaktas inte effekterna på havsmiljön i någon större utsträckning vid överflyttning av gods till sjötrans- porter.

Fiskeri- och miljöpolitiken borde vara väl synkroniserade och jobba mot samma mål. Ett hållbart fiske är avhängigt av friska hav och det går inte att nå ett gott miljötillstånd i havet utan en hållbar fiskeripolitik. Ändå upplever många aktörer att det kvarstår mål- konflikter och att politiken har svårt att ge tydliga prioriteringar när det kommer till den praktiska och konkreta styrningen.

Havsmiljöpolitiken är även i beroendeställning till jordbruks- politiken och skogspolitiken och bostadsbyggandet. Kemikalie- politiken bestämmer förutsättningarna för att minska halterna av farliga ämnen i havet.

Vilket är målet för havets tillstånd?

Utredningsarbetet har visat att det finns ett stort antal mål för havets tillstånd. En aktör uttryckte det som ”pick and choose”, det mål för havets tillstånd som passar din verksamhet bäst. De av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen har successivt kompletterats med andra mål, framför allt genom EU-direktiv som art- och habitat- direktivet, vattendirektivet och havsmiljödirektivet, men även åta- ganden i internationella konventioner, i de havsregionala samarbe- tena Helcom och Ospar och inte minst genom hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Alla mål leder åt samma håll, men ofta med olika kriterier för måluppfyllelse, uppföljningsmått, utvärdering och rap- portering. Att följa upp de omfattande målsystemen som berör havet tar stora resurser i anspråk. Det är också svårt att veta när målet är nått eller hur långt det är kvar.

135

Problemets omfattning och allvar

SOU 2020:83

Många rättsliga verktyg

En enormt stor mängd olika rättsliga styrmedel påverkar havsmiljö- förvaltningen. Den första inventeringen Miljömålsberedningen gjorde inledningsvis i arbetet resulterade i en lista med minst 20 internatio- nella konventioner och över 40 EU-direktiv och förordningar och en nästan oöverskådlig mängd nationella författningar. Under utred- ningsarbetet har listan successivt blivit längre, och det är svårt att överblicka den totala bilden av de rättsliga verktyg som på olika sätt påverkar förvaltningen av havet direkt eller indirekt.

Geografiskt kaos

Omfattningen av olika rättsliga verktyg med olika geografiska grän- ser tillsammans med en stor administrativ komplexitet, kan upp- fattas som ett geografiskt kaos, särskilt i kustområdena. Miljömåls- beredningen anser att det är ett viktigt skäl till att en helhetsbild över planering, skydd, förvaltning och åtgärdsarbete saknas i kustvatten- området.

Den totala strandlinjen i Sveriges kustvattenområde är 44 700 kilo- meter – vilket motsvarar mer än ett varv runt jorden. Det finns 86 kommuner som inkluderar kustvatten. Kommunernas mandat för t.ex. fysisk planering enligt plan- och bygglagen och tillstånds- prövning enligt miljöbalken, omfattar hela territorialvattenområdet, dvs. tolv nautiska mil (drygt 20 kilometer) utanför baslinjen. Bas- linjen är den tänkta linje som binder samman de yttersta skären. Av 21 län ligger 14 vid kusten. Även länsstyrelsernas mandat omfattar hela territorialvattenområdet.

Utöver indelningen i kommuner och län är kustvattenområdet administrativt indelat i fem vattendistrikt. Gränserna för dessa är beslutade efter avrinningsområden och sammanfaller därför inte helt med länsindelningen. Vattendistrikten är vidare indelade i vatten- förekomster. Totalt finns det 653 kustvattenförekomster. Dessa sträcker sig ut till en nautisk mil utanför baslinjen. En vattenföre- komst kan delas av två kommuner.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för genomförande av havs- miljöförvaltningen som har en egen organisatorisk indelning. Havet är indelat i två bedömningsområden; Nordsjön och Östersjön. Havs- området är dessutom delat i tolv havsbassänger för utsjövatten samt

136

SOU 2020:83

Problemets omfattning och allvar

29kustvattentyper. Indelningen följer ekologisk indelning och sam- manfaller därför inte med läns- eller kommungränser. Gränserna för kustvattentyper och vattenförvaltningens kustvattenförekomster är inte heller fullt harmoniserade.

Utöver detta är havsplaneringen indelad i tre havsområden som delvis överlappar med området för kommunal fysisk planering.

Begränsad nationell rådighet gör det ännu mer komplicerat

Flera av de faktorer som har en väsentlig direkt effekt på havet, sär- skilt fiske och sjöfart, men även kabeldragningar och rörledningar, faller under antingen EU:s kompetensområde eller internationell lagstiftning. Styrkan i detta är att när överenskommelser nås så får de stor effekt, men det medför också att många regleringar kan ta väldigt lång tid att få på plats, t.ex. för fiske, naturvårdande ändamål eller för internationell sjötrafik. Den begränsade nationella rådig- heten spär dock på det geografiska kaoset genom att möjligheterna att införa olika typer av regleringar beror på avståndet till kusten. Viktiga författningsreglerade gränser är baslinjen (inre vatten), trål- gränsen, territorialvattengränsen och Sveriges ekonomiska zon.

Men miljöproblemen ser heller inga nationella gränser

Miljöproblemen i havet kan inte lösas enbart nationellt. Lokala åt- gärder i kustområden är viktiga och kan ge stora lokala effekter, men jämfört med t.ex. förvaltning av skogs-, jordbruks- eller fjällandskapet påverkas svenska havsområden ännu mer av hur andra länder agerar. Effekter av klimatförändringen och havsförsurning, övergödning, miljögifter, marint skräp och invasiva främmande arter behöver han- teras på åtminstone en havsregional skala. Näringsämnen, miljögifter och marint skräp förflyttar sig med strömmar eller migrerande arter. Det är dock mycket som kan göras på hemmaplan i Sverige för att bidra till minskade problem – hittills har det kanske varit lite för enkelt att avvakta och fokusera på att vänta in internationella mål och åtaganden.

137

Problemets omfattning och allvar

SOU 2020:83

Finansieringen av havsmiljöarbetet – en knepig fråga

Det har visat sig mycket svårt att få fram uppgifter om vilka finan- siella resurser som läggs på arbetet med havsmiljön. Havsmiljö- arbetets finansiering uppfattas av i princip alla aktörer som kort- siktig, baserad på projekt, svåröverskådlig och därmed inte heller särskilt effektiv. Beräkningar på vilka finansiella resurser som behövs för att nå ett gott miljötillstånd är ofta översiktliga och i många fall baserade på betalningsvilja i stället för faktiska behov av insatser.

Kommunerna ges ett stort ansvar men med lite stöd

Kommunerna har ett stort ansvar i havsmiljöarbetet, särskilt kust- kommunerna. De har ansvar för fysisk planering, strandskydds- dispenser, tillstånd och tillsyn, VA och enskilda avlopp m.m. Många kommuner är små, vissa har bara en kort kustlinje, medan andra kommuner har omfattande ansvar för stora kust- och skärgårds- områden. Kraven växer ständigt på kommunerna, både kompetens- mässigt och i genomförandet. Många kommuner anser att de har svårt att klara av detta ansvar på tillräckligt bra nivå och saknar ett bättre stöd från nationella myndigheter och länsstyrelserna.

3.4Svårt att beräkna värdet av havet

Ekosystemen i haven producerar syre, livsmedel och de ger inspiration, rekreationsmöjligheter och mycket mer, ofta utan att det kostar något. Att tala om människors nytta av ekosystem som ekosystem- tjänster är ett sätt att synliggöra dessa nyttor. Att prissätta eko- systemtjänster är ett sätt att öka deras synlighet. Samtidigt är det mycket svårt att sätta ett pris när många av de tjänster som havet producerar tas för givna som t.ex. produktion av syre eller fast- läggning av kol.

Det är en svår uppgift att beräkna det ekonomiska värdet av havet och Miljömålsberedningen har inte genomfört några egna beräk- ningar. Merparten av de beräkningar som finns verkar övergripande och generella, men kan ge en viss indikation på hur värdet uppfattas. Världsnaturfonden, WWF, tillsammans med bland andra Boston Consulting Group har räknat på värdet av ett antal olika marina till-

138

SOU 2020:83

Problemets omfattning och allvar

gångar och kommit fram till, lågt räknat, ett globalt värde som upp- går till 24 tusen miljarder dollar. Med ett årligt bidrag på 2,5 tusen miljarder dollar motsvarar havens ”bruttohavsprodukt” (gross marine product) den sjunde största ekonomin i världen.2

Ett konkret svenskt exempel på hur ett ekosystem kan värderas är hämtat från Värmdö kommun som låtit värdera ekosystemtjänster som en restaurerad våtmark, Hemmesta sjöäng, kan generera. Syftet med restaureringen var att fysiskt återställa våtmarken för att för- bättra häckningsmöjligheter för fåglar samt skapa ett fungerande reproduktionsområde för fisk. Dessutom var det ett uttalat mål att skapa en attraktiv rekreationsmiljö för såväl närboende som tillresta besökare. Våtmarken kostade 2,5 miljoner kronor att anlägga men beräknades generera ett värde på över 20 miljoner kronor.3

Detta är två ytterligheter av beräkningar. Ett tredje sätt att beräkna värdet är s.k. betalningsviljestudier. Havs- och vattenmyndigheten har som underlag för revideringen av åtgärdsprogrammet för havs- miljön 2021–2027 beställt en betalningsviljestudie som underlag för myndighetens samhällsekonomiska analyser.4 Den svenska befolk- ningens aggregerade betalningsvilja för de ytterligare åtgärder som krävs för att den svenska havsmiljön ska uppnå god miljöstatus år 2040 uppskattas enligt studien till 8,2 miljarder kronor per år.

Kort om maritima näringar

De maritima näringarna inkluderar nio sektorer, varav marin turism och sjöfart är de två största mätt i nettoomsättning. Den totala netto- omsättningen för samtliga maritima näringar i Sverige uppgick 2014 till 160 miljarder kronor. Förädlingsvärdet uppgick till 44 miljarder kronor vilket är cirka två procent av den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Marin turism står för nära 40 procent av de maritima näring- arnas nettoomsättning. Efter turism kommer i storleksordning sjöfart, hamnar samt fartygs- och båttillverkning. Yrkesfiske är en sektor som många förknippar med maritim näring men sett till nettoomsättning uppgår sektorn till mindre än en procent av BNP.

2WWF 2015, Reviving the ocean economy – the case for action.

3Värmdö kommun, Svens