sou 2020 31

En ny mervärdesskattelag

Del 1

Betänkande av Utredningen om en strukturell översyn av mervärdesskattelagstiftningen

Stockholm 2020

SOU 2020:31

SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020

ISBN 978-91-38-25058-7

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Regeringen beslutade den 22 juni 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en författningsteknisk översyn av mer- värdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Regeringen beslutade samtidigt om direktiv för utredningen (dir. 2016:58). Den 6 december 2018 beslutades om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2018:112) och den 28 november 2019 beslutades om ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2019:92).

Ämnesrådet Eva Posjnov (Finansdepartementet) förordnades att vara särskild utredare från och med den 5 september 2016. Den 26 februari 2018 entledigades Eva Posjnov med anledning av att hon tillträdde som biträdande enhetschef på enheten för mervärdesskatt och punktskatter på Finansdepartementet. Eva Posjnov förordnades i stället som sakkunnig, se nedan. Från och med samma dag för- ordnades kammarrättslagmannen Petter Classon (Kammarrätten i Göteborg) att vara särskild utredare, efter att tidigare ha varit för- ordnad som expert i utredningen, se nedan.

Som sakkunniga förordnades från och med den 22 september 2016 f.d. justitierådet Lennart Hamberg (Högsta förvaltningsdomstolen) och ämnesrådet Jan Larsson (Finansdepartementet). Samma dag för- ordnades som experter ämnesrådet Charlotta Carlberg (Närings- departementet), Petter Classon, ämnesrådet Henrik Hammar (Finans- departementet), kanslirådet Jan-Olof Lidström (Finansdepartementet), kanslirådet Johan Lindqvist (Finansdepartementet), ämnesrådet Stina Malmberg (Statsrådsberedningen), kanslirådet Lars Mattisson (Finansdepartementet), rättsliga experten Anneli Möller (Skatte- verket), rättsliga experten Christina Olsson (Skatteverket) och skatte- experten Anna Sandberg Nilsson (Svenskt Näringsliv).

Den 24 mars 2017 entledigades Jan-Olof Lidström för att i stället förordnas som sekreterare i utredningen, se nedan. Den 26 februari 2018 entledigades Petter Classon för att i stället, som ovan nämnts, förordnas som särskild utredare i utredningen. Samma dag ent- ledigades också Jan Larsson och Henrik Hammar. Denna dag för- ordnades också Eva Posjnov som sakkunnig och kanslirådet Elly- Ann Lindström (Finansdepartementet) som expert. Från och med den 1 april 2019 entledigades Christina Olsson för att i stället för- ordnas som sekreterare i utredningen, se nedan. Samma dag för- ordnades Jan-Olof Lidström som expert. Johan Lindqvist entledigades från och med den 1 augusti 2019 och från och med samma dag förordnades rättssakkunnige Johan Magnander (Finansdepartementet) som expert. Från och med den 17 december 2019 förordnades departementssekreterare Raisa Gunnarsson (Finansdepartementet) som expert. Från och med den 20 januari 2020 entledigades Jan-Olof Lidström. Från och med den 1 mars entledigades Lars Mattisson för att i stället förordnas som sekreterare i utredningen, se nedan. Samma dag förordnades kammarrättsrådet Ylva Börjesson (Kammarrätten i Stockholm) som expert efter att tidigare ha varit förordnad som huvudsekreterare i utredningen, se nedan.

Som huvudsekreterare förordnades från och med den 3 oktober 2016 Ylva Börjesson. Som sekreterare förordnades från och med den 5 september 2016 kanslirådet Mia Helenius Lockner (Finansdeparte- mentet). Från och med den 24 april 2017 förordnades Jan-Olof Lidström som sekreterare. Jan-Olof Lidström entledigades den 1 april 2019 för att, som ovan nämnts, förordnas som expert och från och med samma dag förordnades Christina Olsson som sekreterare. Ylva Börjesson entledigades den 28 februari och från och med den 1 mars förordnades Mia Helenius Lockner som huvudsekreterare och Lars Mattisson som sekreterare.

Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om en struk- turell översyn av mervärdesskattelagstiftningen, överlämnar härmed betänkandet En ny mervärdesskattelag (SOU 2020:31). Två särskilda yttranden bifogas betänkandet.

Utredningens uppdrag är härigenom slutfört.

Stockholm i juni 2020

Petter Classon

/Mia Helenius Lockner

Lars Mattisson

Christina Olsson

Innehåll

Del 1
Sammanfattning ................................................................		19
1	Författningsförslag.....................................................	25
1.1	Förslag till mervärdesskattelag (0000:000)............................	25
1.2	Förslag till mervärdesskatteförordning (0000:000) ............	230

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter ............

243

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank...................................................................

244

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om

frihet från skatt vid import, m.m. ........................................

245

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt ............................................................................

247

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi .......................................................................

248

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor ..............................................

249

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om

proviantering av fartyg och luftfartyg .................................	250
1.10 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)............................................................................	251

Innehåll

SOU 2020:31

1.11Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner,

	regioner, kommunalförbund och samordningsförbund ....	256
1.12	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
	(2011:1244) ...........................................................................	260
1.13	Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)................	284

1.14Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens

myndigheter ..........................................................................	289
1.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om
skatt på vissa nikotinhaltiga produkter ...............................	290

1.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling ... 291

1.17Förslag till förordning om ändring i förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars

behörighet m.m.....................................................................

292

1.18Förslag till förordning om ändring i förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska

beskickningar m.fl. ...............................................................	293
1.19 Förslag till förordning om ändring
i rättshjälpsförordningen (1997:404) ..................................	296

1.20Förslag till förordning om ändring i förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

	beskattningsverksamhet .......................................................	298
1.21	Förslag till förordning om ändring i förordning
	(2002:831) om myndigheters rätt till kompensation
	för ingående mervärdesskatt ................................................	301
1.22	Förslag till förordning om ändring
	i skatteförfarandeförordningen (2011:1261) ......................	303
2	Utredningens uppdrag och arbete ..............................	305
2.1	Utredningens uppdrag .........................................................	305

SOU 2020:31Innehåll

2.2	Utredningens arbete .............................................................		306
2.3	Utredningens prioriteringar .................................................		307
2.4	Betänkandets disposition m.m. ............................................		308
3	En jämförelse mellan ML
	och mervärdesskattedirektivet ...................................		309
3.1	Vårt uppdrag..........................................................................		309
3.2	ML:s begrepp skattskyldig ...................................................		309
3.3	ML:s begrepp omsättning.....................................................		312
	3.3.1	Inledning ................................................................	312
	3.3.2	Begreppet omsättning ...........................................	313

3.3.3Omsättning av vara jämfört med artiklarna 2.1 a och 14.1

i mervärdesskattedirektivet ...................................

314

3.3.4Omsättning av tjänst jämfört med artiklarna 2.1 c och 24.1

i mervärdesskattedirektivet ...................................

317

3.3.5Uttag av vara eller tjänst enligt ML jämfört med artiklarna 16 och 26 samt 18 b

i mervärdesskattedirektivet ...................................

318

3.3.6ML:s transaktioner likställda med omsättning jämfört med artikel 17.1

4.4.2Bestämmelse med benämningar

på EU-rättsakter ....................................................

336

Innehåll

SOU 2020:31

4.5 NML:s systematik och terminologi ....................................

337

4.5.1Problemen med ML:s systematik

och terminologi .....................................................

337

4.5.2NML ska anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik

		och terminologi .....................................................	340
	4.5.3	Ändrade eller nya begrepp, termer och uttryck ..	342
4.6	Begrepp och bestämmelser som slopas ...............................		345
	4.6.1	Skattskyldig, omsättning samt leverans av vara ..	345
	4.6.2	Specialbestämmelser om skattskyldighet ............	347
	4.6.3	Begreppet utländsk beskattningsbar person........	349
	4.6.4	Definitionen av export..........................................	351
	4.6.5	Begreppet verksamhet...........................................	352
5	Mervärdesskattens tillämpningsområde ......................		353
5.1	Vårt uppdrag .........................................................................		353
5.2	Mervärdesskattens tillämpningsområde..............................		353
	5.2.1	Gällande rätt ..........................................................	353

5.2.2Tillämpningsområdet anpassas till

mervärdesskattedirektivet.....................................

356

5.3Tillämpningsområdet för leverans av varor

och tillhandahållande av tjänster..........................................		359
5.3.1	Gällande rätt ..........................................................	359

5.3.2Bestämmelserna om tillämpningsområdet

	för leverans av varor och tillhandahållande av
	tjänster utformas i enlighet med
	mervärdesskattedirektivet.....................................	361
5.4 Tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av varor..		362
5.4.1	Gällande rätt ..........................................................	362

5.4.2Bestämmelserna som reglerar unionsinterna förvärv av varor inom tillämpningsområdet utformas i huvudsak i enlighet med

mervärdesskattedirektivet.....................................

364

SOU 2020:31

Innehåll

5.4.3Bestämmelserna som anger vilka unionsinterna förvärv som inte är föremål för mervärdesskatt utformas i enlighet med

mervärdesskattedirektivet .....................................

365

5.4.4En ny bestämmelse om beräkning av tröskelvärdet för vissa unionsinterna förvärv

	av varor ...................................................................	366
5.5 Tillämpningsområdet för import av varor ...........................		367
5.5.1	Gällande rätt ..........................................................	367

5.5.2Import av varor som är föremål för

6.4Transaktioner som likställs med leverans av varor

mot ersättning .......................................................................

376

6.4.1Uttag av varor likställs med leverans av varor

	mot ersättning........................................................	376
6.4.2	Överföring av varor till andra EU-länder
	likställs med leverans av varor mot ersättning .....	377
6.5 Unionsinternt förvärv av varor ............................................		378

6.6Överföringar av varor som likställs med unionsinternt

förvärv av varor mot ersättning............................................		380
6.6.1	Gällande rätt ..........................................................	380
6.6.2	Överföring av varor från andra EU-länder
	likställs med unionsinternt förvärv av varor
	mot ersättning........................................................	381
6.7 Tillhandahållande av tjänster ................................................		382

6.8Uttag av tjänster likställs med tillhandahållande av

tjänster mot ersättning .........................................................

383

Innehåll

SOU 2020:31

7.2Beskattningsgrundande händelse

och redovisningsskyldighet..................................................		391
7.2.1	Gällande rätt ..........................................................	391

7.2.2Begreppet beskattningsgrundande händelse

	införs ......................................................................	394
7.2.3	Tidpunkt för när vissa kontinuerliga
	leveranser av varor och tjänster äger rum ............	399

7.2.4Slopad särreglering av varor som sänds till

		köpare mot postförskott eller efterkrav	.............. 401
8	Beskattningsunderlag...............................................		405
8.1	Vårt uppdrag .........................................................................		405
8.2	Beskattningsunderlag ...........................................................		405
	8.2.1	Gällande rätt ..........................................................	405

8.2.2Beskattningsunderlag vid överföring av varor

		till ett annat EU-land ............................................	406
	8.2.3	Omräkning av valuta.............................................	407
9	Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt .......		409
9.1	Vårt uppdrag .........................................................................		409

9.1.1Senare tillsatta utredningar som påverkar

vårt uppdrag...........................................................

410

9.2Bestämmelser om omsättningsland utformas

som undantag från skatteplikt .............................................		410
9.2.1	Gällande rätt ..........................................................	410

SOU 2020:31

Innehåll

9.2.2Omsättningsland för export och exportliknande transaktioner utformas

		som undantag från skatteplikt ..............................	412
9.3	Unionsinterna leveranser av punktskattepliktiga varor......		412
	9.3.1	Villkor att transporten sker under
		ett uppskovsförfarande införs...............................	412
9.4	Undantag för luftfartyg ........................................................		414
	9.4.1	Gällande rätt ..........................................................	414

9.4.2Undantagen för luftfartyg anpassas till

		mervärdesskattedirektivet .....................................	415
9.5	Undantag för krigsfartyg......................................................		417
	9.5.1	Undantaget för krigsfartyg införs ........................	417
9.6	Undantaget för väpnade styrkor på Cypern .......................		418
	9.6.1	Gällande rätt ..........................................................	418
	9.6.2	Undantaget ska gälla i den omfattning
		som skattefrihet medges i Cypern........................	419
9.7	Slopade regler om befrielse från skatt vid import ...............		420
10	Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser..............		423
10.1	Vårt uppdrag..........................................................................		423
10.2	Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser.....................		423
	10.2.1	Gällande rätt ..........................................................	423
	10.2.2	”Frivillig skattskyldighet” ersätts med
		”frivillig beskattning” ............................................	425

10.2.3Fastighetsuthyrningar och bostadsrättsupplåtelser som kan omfattas av

		frivillig beskattning................................................	426
11	Avdrag för och återbetalning av ingående skatt ...........		429
11.1	Vårt uppdrag..........................................................................		429
	11.1.1	Avsnittets innehåll.................................................	429
11.2	Regelverken kring avdrag och återbetalning .......................		430
	11.2.1	Gällande rätt ..........................................................	430

Innehåll

SOU 2020:31

11.2.2Systematiken och terminologin avseende avdrag och återbetalning anpassas till

11.4.1Avdrag i stället för återbetalning för vissa transaktioner som är undantagna från

skatteplikt ..............................................................

448

11.4.2Avdrag i stället för återbetalning för transaktioner i ekonomisk verksamhet

utanför Sverige ......................................................	450
11.4.3 Avdrag i stället för återbetalning vid
en tillfällig unionsintern leverans av
ett nytt transportmedel.........................................	451
11.5 Avdrag för ingående skatt vid import av varor ...................	453
11.5.1 Gällande rätt ..........................................................	453

11.5.2En ny bestämmelse om hur avdrag ska styrkas

		vid import ..............................................................	454
11.6	En ny bestämmelse som skiljer avdragsrätt
	från återbetalningsrätt ..........................................................		457
11.7	Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara
	personer	.................................................................................	459
	11.7.1	Gällande rätt ..........................................................	459
	11.7.2	Tillämpningsområdet för återbetalning
		anpassas till trettonde direktivet ..........................	462
11.8	Bestämmelser som flyttas från lag till förordning ..............		463
11.9	En ny bestämmelse som anger vilka transaktioner
	som en ansökan om återbetalning ska avse .........................		464
11.10	Nya bestämmelser om beräkning av tidsfristen
	för när en ansökan om återbetalning ska ha kommit in .....		466

SOU 2020:31Innehåll

12	Fakturering .............................................................	469
12.1	Vårt uppdrag..........................................................................	469
12.2	Slopat faktureringskrav vid betalningar i förskott
	eller a conto för undantagna leveranser av varor
	till annat EU-land..................................................................	469

13	Särskild ordning för beskattningsbara personer
	med liten årsomsättning ...........................................	473
13.1	Vårt uppdrag..........................................................................	473
13.2	Särskild ordning för beskattningsbara personer
	med liten årsomsättning .......................................................	473
	13.2.1 Gällande rätt ..........................................................	473
	13.2.2 ”Skattebefrielse” ersätts med ”undantag
	från skatteplikt” .....................................................	474
	13.2.3 Ändrade bestämmelser om hur omsättningen
	ska beräknas ...........................................................	476
	13.2.4 En uttrycklig bestämmelse om
	avdragsbegränsning införs.....................................	478

14	Särskild ordning för investeringsguld .........................	479
14.1	Vårt uppdrag..........................................................................	479
14.2	Särskild ordning för investeringsguld ..................................	479
	14.2.1 Gällande rätt ..........................................................	479
	14.2.2 ”Rätt att bli skattskyldig” ersätts med
	”frivillig beskattning” ............................................	480
	14.2.3 Rätt till återbetalning av ingående skatt
	blir rätt till avdrag ..................................................	481

15	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............	483
15.1	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ......................	483
16	Följdändringar.........................................................	489
16.1	Vårt uppdrag..........................................................................	489
16.2	Följdändringar.......................................................................	489

Innehåll

SOU 2020:31

17	Konsekvenser av utredningens förslag ........................	493
17.1	Inledning ...............................................................................	493
17.2	Konsekvenser av en ny mervärdesskattelag ........................	494
17.3	Slopade specialbestämmelser för vissa konstnärer .............	498
Del 2
18	Författningskommentar ............................................	505
18.1	Förslaget till ny mervärdesskattelag ....................................	506
18.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om
	avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter ............	828
18.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
	Sveriges riksbank ..................................................................	828
18.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om
	frihet från skatt vid import, m.m. ........................................	829
18.5	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
	tobaksskatt ............................................................................	829
18.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
	skatt på energi .......................................................................	830
18.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om
	förhandsbesked i skattefrågor..............................................	830
18.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:446) om
	proviantering av fartyg och luftfartyg .................................	831
18.9	Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229) ...........................................................................	831

18.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner,

	regioner, kommunalförbund och samordningsförbund ....	833
18.11	Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen
	(2011:1244) ...........................................................................	835
18.12	Förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) ............	843

SOU 2020:31

Innehåll

18.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens

myndigheter ..........................................................................		845
18.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:696) om
skatt på vissa nikotinhaltiga produkter................................		845
18.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1277) om
elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling ....		846
Särskilda yttranden ..........................................................		847
Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2016:58 ...........................................	853
Bilaga 2	Kommittédirektiv 2018:112 .........................................	863
Bilaga 3	Kommittédirektiv 2019:92 ...........................................	865
Bilaga 4	Paragrafnyckel NML–ML ............................................	867
Bilaga 5	Paragrafnyckel ML–NML ............................................	891
Bilaga 6	Paragrafnyckel NML–mervärdesskattedirektivet.......	913

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag är att genomföra en författningsteknisk över- syn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdes- skattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskatte- lagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstäm- melse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskatte- direktivet), särskilt med avseende på terminologi och struktur.

En viktig utgångspunkt för uppdraget är att rent språkliga och systematiska förändringar inte ska leda till omfattande materiella förändringar av de svenska reglerna. Utredningen ska vidare inte föreslå några materiella förändringar rörande ett antal frågor och områden som har behandlats i vissa andra betänkanden (se vidare avsnitt 2.1 om utredningens uppdrag).

I uppdraget ingår även att föreslå en ny mervärdesskatteförord- ning och att göra följdändringar i andra författningar. Slutligen ska utredningen bedöma de offentligfinansiella konsekvenserna och kon- sekvenserna i övrigt av de författningsförslag som lämnas.

Utredningens förslag

En ny mervärdesskattelag med en tydlig struktur

I enlighet med utredningens uppdrag föreslås en ny mervärdes- skattelag, förkortad NML. För att NML ska få en tydligare struktur och blir mer överskådlig och användarvänlig, föreslår utredningen bl.a. att lagen delas upp i 24 kapitel som i huvudsak är disponerade i

Sammanfattning

SOU 2020:31

samma ordning som mervärdesskattedirektivets avdelningar och kapitel. I 1 kap. införs en innehållsförteckning för att det ska vara möjligt att snabbt orientera sig i lagen. Vidare införs många rubriker och underrubriker för att det även ska vara enkelt att snabbt få en överblick inom respektive kapitel. Många kapitel inleds också med en innehållsförteckning över de bestämmelser som finns i kapitlet. Vidare samlas i 2 kap. definitioner och förklaringar av termer och begrepp som används på flera ställen i lagen och i detta kapitel finns även hänvisningar till de definitioner och förklaringar som placerats i andra kapitel.

I syfte att ytterligare anpassa mervärdesskattelagstiftningens struk- tur till direktivet, föreslår utredningen också att de särskilda ord- ningarna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdes- skatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, inklusive de särskilda ordningar som införs i denna lag genom prop. 2019/20:122, flyttas till NML. Därmed kom- mer dessa ordningar samlas i slutet av lagen tillsammans med de övriga särskilda ordningarna som redan i dag finns i mervärdes- skattelagen (1994:200), förkortad ML. Strukturen på mervärdes- skattelagstiftningen bör därigenom bli mer användarvänlig. En annan fördel med att samla bestämmelserna i NML är att det inte upp- kommer två parallella mervärdesskattelagstiftningar med diverse gränsdragningsproblem som följd. I syfte att i så stor utsträckning som möjligt samla mervärdesskattebestämmelser som bygger på mer- värdesskattedirektivet i NML, flyttas även några bestämmelser om undantag från mervärdesskatt vid import från lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import till NML.

För att bestämmelserna i NML ska vara lättillgängliga har utred- ningen moderniserat språket i den mån det har varit möjligt med hänsyn taget till att lagtextens lydelse ändå ska stå i överensstäm- melse med mervärdesskattedirektivets lydelse. Omfattande bestäm- melser i ML har också delats upp i flera paragrafer. Utredningen har även försökt minska antalet korshänvisningar i NML där det har varit möjligt, och förtydligat befintliga hänvisningar genom att lägga till korta beskrivningar om vad hänvisningarna avser.

SOU 2020:31

Sammanfattning

Förslag på anpassningar till mervärdesskattedirektivet

I syfte att uppnå utredningens målsättning att NML i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, föreslår utredningen flera systematiska anpassningar av NML till mervärdes- skattedirektivet samt att flera av ML:s begrepp ska slopas och ersättas med mervärdesskattedirektivets begrepp. Nedan följer en kort beskriv- ning av de större förändringarna.

Utredningen föreslår att tillämpningsområdet i NML anpassas till mervärdesskattedirektivets tillämpningsområde så att det, i likhet med direktivet, omfattar både skattepliktiga och från skatteplikt undantagna beskattningsbara transaktioner. Med beskattningsbara transaktioner, som är ett begrepp från mervärdesskattedirektivet som införs i NML, avses leverans av varor, tillhandahållande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor och import av varor. Direktivets uttryck ”föremål för mervärdesskatt” införs också i 3 kap. NML om mervärdesskattens tillämpningsområde och används i betydelsen transaktioner som kan beskattas inom landet. Beskattningsbara transaktioner som är föremål för mervärdesskatt omfattas därmed av tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” anger däremot inte uttömmande alla situationer när NML är tillämplig. Vissa bestämmelser i NML kan även gälla för transaktioner som inte är föremål för mervärdesskatt, t.ex. redovis- ningsregler i NML avseende tjänster som anses vara tillhandahållna i ett annat EU-land.

Utredningen föreslår att ML:s begrepp ”skattskyldig” slopas då det inte finns något motsvarande begrepp i mervärdesskattedirek- tivet. I stället används direktivets begrepp ”beskattningsbar person” och ”betalningsskyldig”. Begreppet ”skattskyldighetens inträde” ersätts med direktivets begrepp ”beskattningsgrundande händelse” och ML:s begrepp ”frivillig skattskyldighet” ersätts med ”frivillig beskattning”. I samband med att begreppet skattskyldighet slopas, föreslår utredningen också att specialbestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML om undantag från skattskyldighet för upphovsmans eller upphovsmannens dödsbos omsättning av konstverk slopas, då utredningen anser att dessa bestämmelser saknar stöd i mervärdes- skattedirektivet. Vidare slopas ML:s begrepp ”omsättning” då detta begrepp inte används i mervärdesskattedirektivet. I 3 kap. om mer- värdesskattens tillämpningsområde används i stället uttrycken ”leve-

Sammanfattning

SOU 2020:31

rans av varor mot ersättning” och ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning”. I övriga delar av lagen används ”leverans av varor” respektive ”tillhandahållande av tjänster” i stället för omsättning.

En ytterligare anpassning till mervärdesskattedirektivets systematik föreslås avseende definitionerna i 5 kap. NML av beskattningsbara transaktioner som rör gränsöverskridande varutransaktioner. I ML utgör motsvarande bestämmelser en sammanslagning av direktivets definitioner och direktivets bestämmelser om platsen för beskattnings- bara transaktioner. Ett exempel är definitionen av unionsinterna för- värv av varor i 2 a kap. ML. Utredningen föreslår att dessa defini- tioner i stället ska utformas på ett landsneutralt sätt och att det sedan, på samma sätt som i direktivet, ska följa av bestämmelserna i 6 kap. om platsen för beskattningsbara transaktioner om en transaktion ska anses vara gjord inom landet.

Vidare föreslås att NML anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik när det gäller hur skattebefrielse uppkommer i vissa fall. I ML finns bestämmelser om att en omsättning sker utom landet, och därmed inte beskattas i Sverige, i situationer där motsvarande direktivbestämmelser i stället utgör undantag från skatteplikt. Direk- tivet har därmed ett annat sätt att åstadkomma skattefrihet. Ett sådant exempel är leverans av varor som av säljaren eller för dennes räkning transporteras ut ur EU. Utredningen föreslår att dessa beskattnings- landsbestämmelser görs om till bestämmelser om undantag från skatteplikt i NML.

Utredningen föreslår även att systematiken och terminologin av- seende avdrag för och återbetalning av ingående skatt anpassas till mer- värdesskattedirektivet, direktiv 2008/9/EG1 och direktiv 86/560/EEG2. Det innebär bl.a. att avdragsrätten och återbetalningsrätten kopplas till begreppet beskattningsbar person, och att uppdelningen mellan avdragsrätt och återbetalningsrätt tar sin utgångspunkt i den beskatt- ningsbara personens anknytning till Sverige. Detta innebär att t.ex. bestämmelser som i ML ger rätt till återbetalning av ingående skatt vid vissa från mervärdesskatt undantagna omsättningar, i NML i stället ger avdragsrätt.

2Rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av med- lemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium.

SOU 2020:31

Sammanfattning

Övriga förslag

Utredningen föreslår en ny mervärdesskatteförordning, förkortad NMF. Vidare föreslår utredningen följdändringar i skatteförfarande- lagen (2011:1244), skatteförfarandeförordningen (2011:1261), lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import och i ett antal andra författningar.

Konsekvenser av utredningens förslag

Utgångspunkten för utredningen har varit att undvika omfattande materiella förändringar. Utredningen gör därför bedömningen att övergången från ML till NML generellt sett inte leder till några betydande samhällsekonomiska eller offentligfinansiella effekter. På längre sikt kan dock utredningens förslag få positiva samhälls- ekonomiska effekter. Dessa är dock mycket svåra att kvantifiera.

I betänkandet föreslås ett antal mindre materiella förändringar. I dessa fall har konsekvenserna och effekterna bedömts vara ytterst ringa. När det gäller förslaget om slopade specialbestämmelser för vissa konstnärer gör utredningen bedömningen att de berörda konst- närernas försäljning sammantaget påverkas något av förslaget. Bedöm- ningen är dock att någon stor effekt på försäljningen inte bör för- väntas. I den mån försäljningen och därmed konstnärernas ekonomiska resultat skulle påverkas av förslaget bör det i de flesta fall handla om begränsade belopp. Utredningen gör vidare bedömningen att den årliga offentligfinansiella intäkten av förslaget uppgår till omkring 10 miljoner kronor, vilket motsvarar köparnas sammantagna ökade kostnader för inköp av konst.

När kan NML och NMF träda i kraft?

NML och NMF föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till mervärdesskattelag (0000:000)

Härigenom föreskrivs1 följande.

1 kap. Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om mervärdesskatt. Mervärdesskatt är en transaktionsbaserad, indirekt och allmän skatt

på konsumtion. Skatten ska betalas till staten i enlighet med denna lag.

2 § Lagens innehåll är uppdelat enligt följande.

1 kap. Lagens innehåll

2 kap. Definitioner och förklaringar

3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde

4 kap. Beskattningsbara personer

5 kap. Beskattningsbara transaktioner

6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner

7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning

8 kap. Beskattningsunderlag

9 kap. Skattesatser

10 kap. Generell skatteplikt och undantag

11 kap. Varor i vissa lager

12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

13 kap. Avdrag för ingående skatt

14 kap. Återbetalning av ingående skatt

1Jfr rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mer- värdesskatt, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2019/1995 av den 21 november 2019 om änd- ring av direktiv 2006/112/EG vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor.

Författningsförslag

SOU 2020:31

15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror

16 kap. Vem som är betalningsskyldig

17 kap. Fakturering

18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

19 kap. Särskild ordning för resebyråer

20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter

21 kap. Särskild ordning för investeringsguld

22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster

23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mer- värdesskatt vid import

24 kap. Överklagande

Bestämmelser om mervärdesskatt i andra författningar

3 § Ytterligare bestämmelser om mervärdesskatt finns i

1.lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund, och

2.lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

4 § Bestämmelser om mervärdesskatt finns även i rådets genom- förandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fast- ställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.

Bestämmelser om förfarandet i andra författningar

5 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatt finns i skatte- förfarandelagen (2011:1244).

Första stycket gäller inte skatt som

1.omfattas av förfarandet för återbetalning av skatt i 14 kap.,

2.ska redovisas och betalas enligt 22 och 23 kap., eller

3.ska betalas till Tullverket enligt tullagen (2016:253).

SOU 2020:31

Författningsförslag

Bestämmelser om omräkningsförfarande för företag som har sin redovisning i euro

6 § Bestämmelser om omräkning från euro till svenska kronor finns, förutom i denna lag, även i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Annan statlig skatt eller avgift

7 § Vid beräkning av en sådan statlig skatt eller avgift som enligt särskilda bestämmelser ska tas ut efter försäljningspriset eller något annat liknande värde ska värdet inte inbegripa kompensation för skatt enligt denna lag.

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var finns definitioner och förklaringar?

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt för- klaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

–ankomstort vid del av persontransport inom EU i 6 kap. 18 och 49 §§

–anläggning för tillfällig lagring i 24 §

–avgångsort vid del av persontransport inom EU i 6 kap. 18 och 49 §§

–benämningar för vissa EU-rättsakter i 2 §

–beskattningsbar person i 4 kap. 2 och 3 §§

–beskattningsbar person i särskilda fall 4 kap. 15–19 §§

–beskattningsbara transaktioner i 5 kap. 2 §

–beskattningsbar återförsäljare av el m.m. i 6 kap. 20 §

–beskattningsbar återförsäljare av begagnade varor m.m. i 20 kap.

10 §

–beskattningsår i 3–6 §§

–del av persontransport inom EU i 6 kap. 18 och 49 §§

–distansförsäljning av varor i 7 och 8 §§

–ekonomisk verksamhet i 4 kap. 2 §

–elektronisk faktura i 10 §

Författningsförslag

SOU 2020:31

–enfunktionsvoucher i 27 §

–EU eller EU-land i 21 §

–faktura i 9 §

–fastighet i 11 §

–felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 §

–fri omsättning i 24 §

–frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser i 12 kap. 8 och 12 §§

–frivillig beskattning för investeringsguld i 21 kap. 7–9 §§

–frizon i 24 §

–icke-unionsvara i 24 §

–import av varor i 5 kap. 35 §

–ingående skatt i 13 kap. 4 och 5 §§

–investeringsguld i 21 kap. 2 §

–kommun i 13 §

–korttidsuthyrning av transportmedel i 6 kap. 51 §

–leverans av varor i 5 kap. 3 §

–marknadsvärde i 14 och 15 §§

–mellanhand vid leverans av varor i flera led i 6 kap. 15 §

–mervärdesskattegrupp i 4 kap. 7 §

–nya transportmedel i 16 §

–personbil i 17 §

–punktskattepliktiga varor i 18 §

–representant i 22 kap. 7 §

–statliga affärsverk i 19 §

–särskild mervärdesskattedeklaration i 22 kap. 5 §

–telekommunikationstjänster i 20 §

–temporärt exporterade varor i 24 §

–tillhandahållande av tjänster i 5 kap. 25 §

–tredje territorium i 22 §

–tullager i 24 §

–tullförfarandena extern transitering, intern unionstransitering, passiv förädling och tillfällig införsel i 24 §

–tullskuld i 24 §

–unionsintern varutransport i 6 kap. 41 §

–unionsvara i 24 §

–utgående skatt i 25 §

–uttag av tjänster i 5 kap. 27 och 28 §§

–uttag av varor i 5 kap. 8–10 §§

–voucher i 26 §.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Benämningar för vissa EU-rättsakter

2 § I denna lag avses med

–direktivet om handel med utsläppsrätter: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410,

–dricksvattendirektivet: rådets direktiv 98/83/EG av den 3 novem- ber 1998 om kvaliteten på dricksvatten, i lydelsen enligt kommis- sionens direktiv (EU) 2015/1787,

–EU-återbetalningsdirektivet: rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat, i lydelsen enligt direktiv 2010/66/EU,

– förordningen om tullbefrielse: rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version),

–genomförandeförordningen: rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämp- ningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

–livsmedelsförordningen: Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet,

–mervärdesskattedirektivet: rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2019/1995,

–trettonde direktivet: rådets trettonde direktiv av den 17 novem- ber 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens terri- torium (86/560/EEG), i den ursprungliga lydelsen,

–unionstullkodexen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tull- kodex för unionen.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Beskattningsår

3 § Med beskattningsår avses beskattningsår enligt inkomstskatte- lagen (1999:1229), om inte annat följer av 4–6 §§.

4 § Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken skattskyldighet inte gäller enligt inkomstskattelagen (1999:1229), avses med beskattningsår

1.kalenderåret, eller

2.räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).

5 § I ärenden om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person som avses i 14 kap. 3 § avses med beskatt- ningsår det kalenderår som ansökan om återbetalning gäller.

6 § Med beskattningsår avses kalenderåret när det gäller skatt enligt denna lag som redovisas enligt

1.22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, eller

2.bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artiklarna 358a– 369, 369a–369k eller 369l–369x i mervärdesskattedirektivet.

Distansförsäljning av varor

7 § Med unionsintern distansförsäljning av varor avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från ett annat EU-land än det där försändningen eller trans- porten till förvärvaren avslutas, om

1. varorna levereras till

a)en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap. 4–6 §§ eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 3.1 i mer- värdesskattedirektivet, eller

b)någon annan som inte är en beskattningsbar person, och

2.varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leve- rantören eller för dennes räkning.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.

8 § Med distansförsäljning av varor importerade från en plats utan- för EU avses leverans av varor som sänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från en plats utanför EU till en förvärvare i ett EU-land, om

1. varan levereras till

a)en beskattningsbar person, eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, vars unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt enligt 3 kap. 4–6 § eller enligt bestäm- melser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 3.1 i mervärdes- skattedirektivet, eller

b)någon annan som inte är en beskattningsbar person, och

2.varorna varken är nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leve- rantören eller för dennes räkning.

Transporten eller försändningen ska anses utföras av leverantören eller för dennes räkning även när leverantören medverkar indirekt i den.

Faktura

9 § Med faktura avses dokument eller meddelanden i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren för fakturor i 17 kap. eller, om faktureringsreglerna i ett annat EU-land gäller enligt artikel 219a i mervärdesskattedirektivet, som uppfyller villkoren för fakturor i det landet.

10 § Med elektronisk faktura avses en faktura enligt 9 § som utfärdas och tas emot i ett elektroniskt format.

Fastighet

11 § Med fastighet avses fast egendom enligt artikel 13b i genom- förandeförordningen.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Felaktigt debiterad mervärdesskatt

12 § Med felaktigt debiterad mervärdesskatt avses belopp som inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag men som i en faktura eller liknande handling har betecknats som mervärdesskatt.

Kommun

13 § Med kommun avses kommun och region enligt kommunal- lagen (2017:725).

Marknadsvärde

14 § Med marknadsvärde avses hela det belopp som förvärvaren av en vara eller tjänst skulle få betala, vid tidpunkten för leveransen eller tillhandahållandet och i fri konkurrens, till en oberoende leverantör eller tillhandahållare inom landet för en sådan vara eller tjänst i samma försäljningsled som det där leveransen av varan eller tillhandahåll- andet av tjänsten äger rum.

15 § Om ingen jämförbar leverans av varor eller inget jämförbart tillhandahållande av tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet

1.när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköps- priset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas, av självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller

2.när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger den beskattningsbara personens kostnad för att tillhandahålla tjänsten.

Nya transportmedel

16 § Med nya transportmedel avses

1.motordrivna marktransportmedel som är avsedda för trans- porter till lands av personer eller varor och som har en motor med en cylindervolym om mer än 48 kubikcentimeter eller en effekt om mer än 7,2 kilowatt, om leveransen utförs inom sex månader efter det att de första gången tagits i bruk eller före leveransen har körts högst 6 000 kilometer,

SOU 2020:31

Författningsförslag

2.fartyg vars längd överstiger 7,5 meter, utom sådana fartyg som anges i 10 kap. 71 § 1 och 2, om leveransen utförs inom tre månader efter det att de första gången tagits i bruk eller före leveransen har färdats högst 100 timmar, och

3.luftfartyg vars startvikt överstiger 1 550 kilogram, utom sådana luftfartyg som anges i 10 kap. 71 § 3, om de levereras inom tre måna- der efter det att de första gången tagits i bruk eller före leveransen har flugits högst 40 timmar.

Personbil

17 § Med personbil avses även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram. Detta gäller dock inte om lastbilens förarhytt utgör en separat karosserienhet.

Med personbil avses i 5 kap. 29 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 8 § och

13 kap. 20–23 §§ dock inte fordon som är personbil klass II enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och har en totalvikt som

1.överstiger 3 500 kilogram, eller

2.är högst 3 500 kilogram, om fordonets förarhytt utgör en separat karosserienhet.

Punktskattepliktiga varor

18 § Med punktskattepliktiga varor avses energiprodukter, alkohol, alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror såsom dessa varor definieras i gällande unionslagstiftning för punktskatter. Det gäller dock inte gas som levereras genom ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system.

Statliga affärsverk

19 § Vid tillämpning av denna lag utgör de statliga affärsverken inte en del av staten.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Telekommunikationstjänster

20 § Med telekommunikationstjänster avses tjänster för

1.överföring, sändning eller mottagning av signaler, text, bilder och ljud eller information i övrigt via tråd, radio eller optiska eller andra elektromagnetiska medel, eller

2.överlåtelse eller upplåtelse av en rättighet att utnyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning inbegripet tillhanda- hållande av tillgång till globala informationsnät.

Territoriella definitioner och förklaringar

21 § Med EU eller ett EU-land avses de territorier som tillhör en medlemsstat enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med undantag för de territorier som anges i 22 §.

Furstendömet Monaco, Isle of Man och Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia likställs med EU eller EU-land.

22 § Med tredje territorium avses

1.berget Athos,

2.Kanarieöarna,

3.de franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i för- draget om Europeiska unionens funktionssätt,

4.Åland,

5.Kanalöarna,

6.Campione d’Italia,

7.de italienska delarna av Luganosjön,

8.ön Helgoland,

9.territoriet Büsingen,

10.Ceuta,

11.Melilla,

12.Livigno.

Territorierna i första stycket 1–7 ingår i unionens tullområde medan territorierna i första stycket 8–12 inte ingår i området.

SOU 2020:31

Författningsförslag

23 § Transaktioner med ursprung i eller avsedda för

1.Furstendömet Monaco behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Frankrike,

2.Isle of Man behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Förenade kungariket,

3.Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Cypern.

Tullrelaterade termer och uttryck

24 § Med anläggning för tillfällig lagring, fri omsättning, frizon, icke-unionsvara, temporärt exporterade varor, tullager, tullskuld, unionsvara och tullförfarandena extern transitering, intern unions- transitering, passiv förädling och tillfällig införsel avses detsamma som i unionstullkodexen.

Utgående skatt

25 § Med utgående skatt avses sådan mervärdesskatt som ska redo- visas till staten vid leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv av varor eller import av varor.

Vouchrar

26 § Med voucher avses ett instrument för vilket det finns en skyldighet att godta det som ersättning eller partiell ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. De varor som ska levereras eller tjänster som ska tillhandahållas eller de potentiella leverantörernas eller tillhandahållarnas identitet måste anges antingen på instrumentet eller i tillhörande dokumentation som inbegriper villkoren för användning av instrumentet.

27 § Med enfunktionsvoucher avses en voucher för vilken det redan när den ställs ut är känt dels med vilket belopp mervärdesskatt ska betalas för de varor eller tjänster som vouchern avser, dels på vilken plats varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålls.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Med flerfunktionsvoucher avses en annan voucher än en enfunk- tionsvoucher.

3 kap. Mervärdesskattens tillämpningsområde

Transaktioner som är föremål för mervärdesskatt

1 § Enligt denna lag är följande transaktioner föremål för mer- värdesskatt:

1.leverans av varor mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap,

2.unionsinterna förvärv av varor mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap eller av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, om säljaren är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte

– omfattas av bestämmelserna om undantag från skatteplikt för små företag i artiklarna 282–292 i mervärdesskattedirektivet,

– omfattas av bestämmelserna om distansförsäljning i artikel 33 i mervärdesskattedirektivet, eller

– omfattas av bestämmelserna om monteringsleverans i artikel 36

imervärdesskattedirektivet,

3.tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, och

4.import av varor till landet.

2 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är även unions- interna förvärv mot ersättning av nya transportmedel, om förvärvet görs inom landet av

1.en beskattningsbar person eller juridisk person som inte är beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mer- värdesskatt i enlighet med 4 och 5 §§, eller

2.varje annan person som inte är en beskattningsbar person.

3 § Föremål för mervärdesskatt enligt denna lag är dessutom unions- interna förvärv mot ersättning som görs inom landet av punktskatte- pliktiga varor, om

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.de görs av en beskattningsbar person eller juridisk person som inte är beskattningsbar person, vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med 4 och 5 §§, och

2.varorna har transporterats till Sverige under ett sådant upp- skovsförfarande som avses i 7 a–7 f §§ lagen (1994:1564) om alkohol- skatt, 3 a kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi eller 8 a–8 e §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

Unionsinterna förvärv som inte är föremål för mervärdesskatt

Förvärv där en leverans av varorna inom landet skulle omfattas av undantag

4 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om

1.de görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och

2.en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt

– 10 kap. 71, 72, 73, 74 eller 75 §§ om leveranser avseende fartyg och luftfartyg, eller

– 10 kap. 81, 88, 95 eller 96 § om leveranser till utländska beskick- ningar m.fl., part i Nato eller vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.

Förvärvaren saknar avdrags- eller återbetalningsrätt

5 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av andra varor än dels de förvärv som avses i 4 och 8 §§, dels förvärv av nya trans- portmedel och punktskattepliktiga varor inte föremål för mervärdes- skatt enligt denna lag, om de görs av

1.en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som inte medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35 eller 36 §, eller

2.en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.

Författningsförslag

SOU 2020:31

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller endast under förutsättning att det sammanlagda beloppet för förvärven under det löpande eller det närmast föregående kalenderåret inte överstiger ett tröskelvärde om 90 000 kronor.

Tröskelvärdet i första stycket utgörs av det sammanlagda beloppet för unionsinterna förvärv av varor enligt 5 §, exklusive mervärdes- skatt som ska betalas eller har betalats i det EU-land som försändelsen eller transporten avgick från.

7 § Skatteverket ska på begäran av en sådan förvärvare som anges i

5§ besluta att dennes unionsinterna förvärv av varor ska vara föremål för mervärdesskatt, även om tröskelvärdet i 6 § inte överstigs. Beslutet ska gälla under två kalenderår.

Förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål m.m.

8 § Unionsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål, antikviteter och transportmedel är inte föremål för mervärdes- skatt, om de förvärvade varorna har

1.levererats av en beskattningsbar återförsäljare eller en auktions- förrättare som agerar i denna egenskap, och

2.varit föremål för mervärdesskatt i det EU-land där transporten till Sverige påbörjades i enlighet med någon av de särskilda ordning- arna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter

iartiklarna 312–341 i mervärdesskattedirektivet.

4 kap. Beskattningsbara personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verk- samhet (2 §),

–beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel (3 §),

–viss offentlig verksamhet (4 och 5 §§),

–ideella föreningar och registrerade trossamfund (6 §),

–mervärdesskattegrupper (7–14 §§), och

SOU 2020:31

Författningsförslag

–beskattningsbara personer i särskilda fall (15–19 §§).

Vad som avses med beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet

2 § Med beskattningsbar person avses den som självständigt bedri- ver en ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats det sker och oberoende av dess syfte eller resultat. Anställda och andra personer anses inte bedriva verksamhet självständigt i den utsträckning de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av ett annat rättsligt förhållande som skapar ett anställningsförhållande vad avser arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar.

Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter av dem ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.

Beskattningsbar person vid tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel

3 § Med beskattningsbar person avses var och en som tillfälligtvis levererar ett nytt transportmedel som transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat EU-land.

Viss offentlig verksamhet

4 § Verksamhet som bedrivs av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun anses inte som ekonomisk verksamhet om den

1.ingår som ett led i myndighetsutövning, eller

2.avser bevis, protokoll eller motsvarande vid myndighetsutövning.

5 § Bestämmelserna i 4 § tillämpas inte om det skulle leda till bety- dande snedvridning av konkurrensen.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening är att anse som ekonomisk verksamhet även i sådana fall som avses i 4 §, när detta utförs mot ersättning.

Ideella föreningar och registrerade trossamfund

6 § Som ekonomisk verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund, när inkomsten därifrån utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken dessa inte är skattskyldiga enligt 7 kap. 3 § inkomstskatte- lagen (1999:1229).

Det som sägs i första stycket om ideella föreningar gäller också för sådan förening som omfattas av 4 kap. 2 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

Mervärdesskattegrupper

7 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag får två eller flera beskattningsbara personer anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) om förutsättningarna i 8–13 §§ är uppfyllda. Den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses då som en enda verksamhet.

8 § En mervärdesskattegrupp får bestå av någon av följande grup- peringar av personer:

1.Beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som inte är skyldiga att betala mervärdesskatt därför att deras tillhandahållande av tjänster är undantaget från skatteplikt en- ligt 10 kap. 35 eller 36 §. I gruppen får det också ingå beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att leverera varor eller tillhanda- hålla tjänster till dem som anges i första meningen. De personer som avses i denna punkt får inte ingå i fler än en mervärdesskattegrupp.

2.Beskattningsbara personer som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses

i36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

9 § Enbart fasta etableringsställen i Sverige får ingå i en mervärdes- skattegrupp.

SOU 2020:31

Författningsförslag

10 § En mervärdesskattegrupp får endast bestå av beskattningsbara personer som är nära förbundna med varandra i finansiellt, ekono- miskt och organisatoriskt hänseende.

11 § En mervärdesskattegrupp anses bildad den dag Skatteverket beslutar att de beskattningsbara personerna ska registreras som en sådan grupp (gruppregistrering), eller den senare dag som Skatte- verket bestämmer. Av beslutet ska det framgå vem Skatteverket utsett som huvudman för gruppen.

Grupphuvudman för en mervärdesskattegrupp som

1.avses i 8 § första stycket 1 ska vara den medlem i mervärdes- skattegruppen som de övriga i gruppen föreslår, om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta, eller

2.avses i 8 § första stycket 2 ska vara en medlem i mervärdes- skattegruppen som är kommittentföretag.

12 § Efter beslut av Skatteverket får nya beskattningsbara personer träda in i gruppen, medlemmar träda ur gruppen eller grupphuvud- mannen bytas ut.

Gruppregistreringen består till dess Skatteverket har beslutat att den ska upphöra.

Ett beslut om ändring av registreringen enligt första stycket eller om avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.

13 § Skatteverket ska besluta om gruppregistrering eller om änd- ring eller avregistrering, om berörda beskattningsbara personer ansöker om detta och det inte finns särskilda skäl som talar mot ett sådant beslut.

Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får Skatteverket på eget initiativ besluta om avregistrering.

14 § Om ett förhållande som har legat till grund för gruppregistrering har ändrats, ska grupphuvudmannen underrätta Skatteverket om ändringen. Underrättelsen ska lämnas inom två veckor från det att ändringen inträffade.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Skatteverket får förelägga en grupphuvudman att lämna en under- rättelse enligt första stycket. I fråga om sådant föreläggande gäller 44 kap. 2–4 §§ och 68 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Beskattningsbara personer i särskilda fall

15 § När ett handelsbolag bedriver ekonomisk verksamhet är bolaget en beskattningsbar person.

16 § När ekonomisk verksamhet bedrivs i form av enkelt bolag eller partrederi är varje delägare en beskattningsbar person. Skyldig- heter och rättigheter enligt denna lag gäller för var och en av del- ägarna. När skyldigheterna och rättigheterna går att fördela, gäller de i förhållande till delägarens andel i bolaget eller rederiet.

I 5 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmel- ser om när Skatteverket får besluta att en av delägarna ska vara representant.

17 § När ett statligt affärsverk bedriver ekonomisk verksamhet är affärsverket en beskattningsbar person.

18 § Om en beskattningsbar person försätts i konkurs, är konkurs- boet en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter konkursbeslutet.

19 § Om en beskattningsbar person avlider, är dödsboet en beskatt- ningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter dödsfallet.

5 kap. Beskattningsbara transaktioner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–leverans av varor (3–21 §§),

–unionsinternt förvärv av varor (22–24 §§),

–tillhandahållande av tjänster (25–34 §§),

–import av varor (35 §),

–överlåtelse av rörelse (36 §),

SOU 2020:31

Författningsförslag

–förmedling och försäljning för någon annans räkning (37 §), och

–vouchrar (38–42 §§).

2 § Med beskattningsbara transaktioner avses leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor.

I vilka fall en beskattningsbar transaktion anses har gjorts inom landet anges i 6 kap.

Leverans av varor

3 § Med leverans av varor avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar.

Med leverans av varor avses även

1.överföring av äganderätten till en vara mot ersättning i enlighet med beslut av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun eller på uppdrag av dessa, eller

2.faktiskt överlämnande av en vara i överensstämmelse med ett avtal om uthyrning av varor under en viss tid eller om avbetalnings- köp, enligt vilket äganderätten normalt ska övergå senast när den sista avbetalningen har gjorts.

Leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt

4 § Med elektroniskt gränssnitt avses i 5 och 6 §§ en marknads- plats, en plattform, en portal eller motsvarande.

5 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elek- troniskt gränssnitt möjliggör distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, ska den beskattningsbara personen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.

6 § Om en beskattningsbar person genom användning av ett elek- troniskt gränssnitt möjliggör leverans av varor inom EU från en beskattningsbar person som inte är etablerad i EU till någon som inte är en beskattningsbar person, ska den som möjliggör leveransen anses själv ha förvärvat och levererat dessa varor.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Tillgångar som likställs med materiella tillgångar

7 § Med materiella tillgångar likställs el, gas, värme, kyla och lik- nande.

Uttag av varor

8 § Uttag av varor likställs med leverans av varor mot ersättning. Vad som utgör uttag av varor framgår av 9 och 10 §§.

9 § Med uttag av varor avses att en beskattningsbar person tar ut en vara ur sin rörelse

1.för sitt eget eller personalens privata bruk,

2.för överlåtelse av varan utan ersättning, eller

3.annars för användning för andra ändamål än den egna rörelsen. Överlåtelse av varor utan ersättning anses inte som uttag, om

varorna är gåvor av mindre värde eller varuprover och ges inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse.

10 § Med uttag av varor avses även att en beskattningsbar person för över en vara från en verksamhetsgren där transaktionerna medför avdragsrätt till en verksamhetsgren där transaktionerna inte alls eller endast delvis medför avdragsrätt.

11 § Bestämmelserna i 9 och 10 §§ om uttag av varor gäller endast om

1.den ingående skatten vid förvärvet av varan eller dess bestånds- delar helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen,

2.den leverans genom vilken den beskattningsbara personen för- värvat varan har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73 eller 75 §, eller

3.den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73 eller 75 § när varan förts in till Sverige.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Överföring av varor till andra EU-länder

12 § En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat EU-land likställs med en leverans av varor mot ersättning om inte annat följer av 15 §.

Med överföring av varor till ett annat EU-land avses, med undan- tag för de försändningar och transporter som anges i 13 §, varje försändning eller transport av materiell lös egendom som

1.utförs av en beskattningsbar person eller för denna persons räkning,

2.utförs inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse,

och

3.sänds eller transporteras från det EU-land där varan finns till ett annat EU-land.

13 § En sådan försändning eller transport av varor som avses i 12 § utgör inte en överföring av varor till annat EU-land om den avser någon av följande transaktioner:

1.en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen a) inom landet i enlighet med förutsättningarna om distansför-

säljning i 6 kap. 7 §, eller

b)i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar

iartikel 33 i mervärdesskattedirektivet,

2.en leverans av varan för installation eller montering, om leve- ransen utförs av den beskattningsbara personen

a) inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 12 §, eller b) i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar

iartikel 36 i mervärdesskattedirektivet,

3.en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen a) inom landet i enlighet med förutsättningarna om leveranser

ombord på ett fartyg, ett luftfartyg eller ett tåg under en person- transport i 6 kap. 17 §, eller

b)i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar

iartikel 37 i mervärdesskattedirektivet,

4. en leverans av el, gas, värme eller kyla

a)inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 20–23 eller 24–27 §§, eller

b)i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar

iartikel 38 eller 39 i mervärdesskattedirektivet,

Författningsförslag

SOU 2020:31

5.en leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen a) inom landet, i enlighet med förutsättningarna i 10 kap. 46, 65,

66, 67, 68, 71, 72, 73, 74, 75 eller 88 §, eller

b)i ett annat EU-land i enlighet med motsvarande förutsättningar

iartikel 138, 146, 147, 148, 151 eller 152 i mervärdesskattedirektivet, 6. ett tillhandahållande av en tjänst som utförs för den beskatt-

ningsbara personen och som innebär att arbete på eller värdering av varan faktiskt utförs i det EU-land där försändningen eller trans- porten avslutas, om varan, efter att arbetet eller värderingen utförts, sänds tillbaka till den beskattningsbara personen i det EU-land som försändningen eller transporten av varan ursprungligen avgick från,

7.tillfällig användning av varan i det EU-land där försändningen eller transporten avslutas, för tillhandahållanden av tjänster som görs av den beskattningsbara person som är etablerad i det EU-land som försändningen eller transporten avgick från, eller

8.tillfällig användning av varan under högst två år i ett annat EU- land, under förutsättning att motsvarande import av varan från en plats utanför EU skulle omfattas av förfarandet för tillfällig införsel och vara helt befriad från importtullar i det EU-landet.

14 § När någon av de förutsättningar som anges i 13 § inte längre uppfylls, anses varan ha överförts till ett annat EU-land i enlighet med 12 §. Överföringen anses i detta fall äga rum vid den tidpunkt då förutsättningen inte längre uppfylls.

Överföring av varor från ett EU-land till avropslager i ett annat EU-land

15 § En överföring av varor från en beskattningsbar persons rörelse till ett avropslager i ett annat EU-land ska inte likställas med en leverans av varor mot ersättning enligt 12 §.

Första stycket gäller endast om

1.varan sänds eller transporteras av en beskattningsbar person eller för dennes räkning från ett EU-land till ett annat EU-land för att där levereras till en annan beskattningsbar person som enligt ett befintligt avtal dem emellan har rätt att förvärva varan,

2.den som överför varan varken har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe i det land som varan sänds eller transporteras till,

SOU 2020:31

Författningsförslag

3.den som har rätt att förvärva varan är registrerad för mer- värdesskatt i det land som varan sänds eller transporteras till och den som överför varan har kännedom om den avsedda förvärvarens iden- titet och registreringsnummer för mervärdesskatt när försändningen eller transporten avgår, och

4.den som överför varan

a)registrerar överföringen i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 243.3 i mervärdesskattedirektivet, samt

b)för in uppgifter om den avsedda förvärvarens registrerings- nummer för mervärdesskatt i det EU-land som varan sänds eller transporteras till i en

– periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen, eller

– sammanställning enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 262.2 i mervärdesskattedirektivet.

16 § Vid överföring av en vara enligt 15 § anses följande transak- tioner ha gjorts vid den tidpunkt då varan överlåts till den avsedda förvärvaren, eller någon som ersatt denne enligt 19 §:

1.Den som har överfört varan gör en leverans i det EU-land från vilket varan sändes eller transporterades som undantas från skatte- plikt enligt

a) 10 kap. 46 och 47 §§ i det fall leveransen görs inom landet, eller b) bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 138.1

imervärdesskattedirektivet i det fall leveransen görs i ett annat EU- land.

2.Den som förvärvar varan gör ett unionsinternt förvärv av varor

idet EU-land till vilket varan sändes eller transporterades.

Första stycket gäller om varan överlåts till förvärvaren inom

12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till.

17 § Om varan inte har levererats till en sådan beskattningsbar person som avses i 16 § inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till, ska en överföring av varan anses ha skett enligt 12 §. Tidpunkten för över- föringen ska vara dagen efter 12-månadersperiodens utgång.

Författningsförslag

SOU 2020:31

18 § Vid överföring av en vara enligt 15 § får varan skickas tillbaka till det EU-land som den sändes eller transporterades från utan att en överföring av varan ska anses ha skett enligt 12 §, om

1.rätten att såsom ägare förfoga över varan inte har överförts,

2.varan återsänds inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till, och

3.den beskattningsbara person som sände eller transporterade varan anger återsändandet av varan i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i ett register enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 243.3

imervärdesskattedirektivet.

19 § Om förvärvaren som avses i 15 § byts ut mot en annan beskatt- ningsbar person inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till, ska inte någon överföring av varan enligt 12 § anses ske vid bytet, om

1.övriga villkor i 15 § är uppfyllda, och

2.bytet registreras av den som överför varan i det register som föreskrivs i 39 kap. 14 a § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller en- ligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 243.3 i mervärdesskattedirektivet.

20 § Om något av villkoren i 15 § eller 19 § upphör att vara uppfyllt inom 12 månader från det att varan ankom till det EU-land som den sändes eller transporterades till, ska en överföring av varan anses ske enligt 12 § vid den tidpunkt då villkoret inte längre är uppfyllt.

21 § Om en vara levereras till en annan person än en sådan beskatt- ningsbar person som avses i 16 §, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda vid tidpunkten för leveransen.

Om varan sänds eller transporteras från avropslagret till ett annat land än det EU-land som den ursprungligen sändes eller transporterades från, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda vid den tidpunkt då försändningen eller transporten inleds.

Om varan förstörts, gått förlorad eller stulits, ska villkoren som följer av 15 och 19 §§ anses upphöra att vara uppfyllda den dag då varan förstördes eller försvann eller, om det är omöjligt att fastställa vilken dag detta skedde, den dag det upptäcktes att varan var för- störd eller försvunnen.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Unionsinternt förvärv av varor

22 § Med unionsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som sänds eller trans- porteras av säljaren, förvärvaren eller för någonderas räkning till för- värvaren i ett annat EU-land än det EU-land som försändningen eller transporten av varorna avgick från.

Om varor som förvärvats av en juridisk person som inte är en beskattningsbar person sänds eller transporteras från en plats utan- för EU och importeras av förvärvaren till ett annat EU-land än det EU-land där försändningen eller transporten avslutas, anses varorna ha sänts eller transporterats från det EU-land dit varorna importerats.

Med unionsinternt förvärv enligt första stycket avses även för- värv från ett avropslager enligt 16 §.

Överföring av varor från andra EU-länder

23 § Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs en beskattningsbar persons användning inom ramen för den egna rörel- sen av varor som sänts eller transporterats av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning från ett annat EU-land där varorna

1.producerats, utvunnits, bearbetats, inköpts,

2.förvärvats genom ett unionsinternt förvärv i den mening som avses i artikel 2.1 b i mervärdesskattedirektivet, eller

3.importerats till det andra EU-landet av den beskattningsbara personen inom ramen för rörelsen.

Försändningar och transporter som enligt 13 § inte utgör över- föring av varor till annat EU-land ska dock inte likställas med unions- internt förvärv av varor mot ersättning.

24 § Vid överföring av varor från ett EU-land till ett avropslager i ett annat EU-land enligt 15–21 §§ gäller 23 § endast om över- föringen likställs med en leverans av varor mot ersättning enligt 12 §.

Tillhandahållande av tjänster

25 § Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Uttag av tjänster

26 § Uttag av tjänster likställs med tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Vad som utgör uttag av tjänster framgår av 27–32 §§.

27 § Med uttag av tjänster avses att en beskattningsbar person utan ersättning utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen.

28 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person använder eller låter personalen använda en vara som hör till rörelsen för privat bruk eller annars för annat ändamål än den egna rörelsen om

1.den ingående skatten vid förvärvet, tillverkningen eller förhyr- ningen av varan helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskatt- ningsbara personen,

2.leveransen eller tillhandahållandet genom vilket den beskatt- ningsbara personen förvärvat eller hyrt varan har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73, 75 eller 76 §, eller

3.den beskattningsbara personens unionsinterna förvärv eller import av varan har undantagits från skatteplikt enligt 10 kap. 71, 72, 73 eller 75 § när varan förts in till Sverige.

Första stycket gäller endast om värdet av användningen är mer än ringa.

Uttag av tjänster avseende personbilar och motorcyklar

29 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en personbil eller motorcykel som hör till rörelsen.

Första stycket gäller endast om värdet av användningen är mer än ringa och

1.vid förvärv eller tillverkning av personbilen eller motorcykeln, den ingående skatten helt eller delvis har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen, eller

2.vid förhyrning av personbilen eller motorcykeln, hela den ingående skatt som hänför sig till hyran har varit avdragsgill för den beskattningsbara personen.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Uttag av tjänster i byggnadsrörelse

30 § Med uttag av tjänster avses även att en beskattningsbar person i en byggnadsrörelse utför eller förvärvar följande tjänster och tillför dem en egen fastighet eller en lägenhet som denna person innehar med hyresrätt eller bostadsrätt:

1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under- håll, eller

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster. Första stycket gäller endast om

1.den beskattningsbara personen även tillhandahåller tjänster åt

andra (byggentreprenader),

2.fastigheten eller lägenheten utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och

3.tjänsterna hänför sig till en del av fastigheten eller lägenheten som inte används för transaktioner som medför avdragsrätt.

Första stycket gäller även i de fall den beskattningsbara personen utför tjänster som anges i det stycket på en fastighet eller lägenhet som utgör en annan tillgång i byggnadsrörelsen än lagertillgång om kraven i andra stycket 1 och 3 är uppfyllda.

Uttag av tjänster i övrigt på fastighetsområdet

31 § Med uttag av tjänster avses även att en fastighetsägare utför följande tjänster på en egen fastighet:

1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-

håll,

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster,

eller

3.lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighets- skötsel.

Första stycket gäller endast om

1.fastigheten utgör en tillgång i fastighetsägarens ekonomiska verksamhet,

2.fastighetsägaren inte skulle haft avdragsrätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och

Författningsförslag

SOU 2020:31

3.de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskatt- ningsåret överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.

32 § Med uttag av tjänster avses även att en hyresgäst eller bostads- rättshavare utför följande tjänster på en lägenhet som denne innehar med hyresrätt eller bostadsrätt:

1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under- håll, eller

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra liknande tjänster. Första stycket gäller endast om

1.lägenheten innehas med hyresrätt eller bostadsrätt i hyresgäst-

ens eller bostadsrättshavarens ekonomiska verksamhet,

2.hyresgästen eller bostadsrättshavaren inte skulle haft avdrags- rätt för ingående skatt på tjänsterna om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person, och

3.de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattnings- året överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.

33 § När en fastighetsägare som även är hyresgäst eller bostads- rättshavare, utför tjänster enligt 31 och 32 §§, gäller beloppsgränsen 300 000 kronor det sammanlagda värdet av de nedlagda lönekost- naderna för tjänsterna under beskattningsåret, inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna.

34 § Om en fastighet ägs eller en hyresrätt eller bostadsrätt inne- has av en medlem i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 4 kap. 7 §, ska gruppen anses som fastighetsägare, hyresgäst eller bostads- rättshavare vid tillämpning av 31–33 §§.

Import av varor

35 § Med import av varor avses införsel till EU av

1.varor som inte är i fri omsättning, och

2.varor i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i unionens tullområde.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Överlåtelse av rörelse

36 § En sådan överlåtelse av tillgångar i en rörelse, som sker i samband med att hela eller en del av rörelsen överlåts eller i samband med fusion eller liknande förfarande, anses inte som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.

Första stycket gäller under förutsättning att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle vara avdragsgill för mot- tagaren av tillgångarna eller att mottagaren skulle vara berättigad till återbetalning av denna skatt.

Förmedling och försäljning för någon annans räkning

37 § Om en beskattningsbar person i eget namn förmedlar en vara eller en tjänst för någon annans räkning och tar emot ersättningen för varan eller tjänsten, ska båda anses ha levererat varan eller till- handahållit tjänsten.

Detsamma gäller om ett producentföretag säljer en vara eller en tjänst på auktion för en producents räkning. Med producentföretag avses ett företag som har bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.

Vouchrar

Enfunktionsvoucher

38 § Varje överlåtelse av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn ska anses som en leverans av de varor eller tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser.

Det faktiska överlämnandet av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en enfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahåll- aren är inte en självständig transaktion, om inte annat följer av 40 §.

39 § Om en överlåtelse av en enfunktionsvoucher görs av en beskattningsbar person som agerar i en annan beskattningsbar persons namn, ska den i vars namn överlåtelsen sker anses leverera de varor eller tillhandahålla de tjänster som vouchern avser.

Författningsförslag

SOU 2020:31

40 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster i ut- byte mot en enfunktionsvoucher inte är den beskattningsbara person som i eget namn ställt ut vouchern, ska leverantören eller tillhanda- hållaren anses ha levererat varorna eller tillhandahållit tjänsterna till denna beskattningsbara person.

Flerfunktionsvoucher

41 § Den faktiska leveransen av varorna eller det faktiska tillhanda- hållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren ska vara föremål för mervärdesskatt i enlighet med 3 kap. 1 §. Tidigare överlåtelser av flerfunktionsvouchern ska dock inte vara föremål för mervärdesskatt.

42 § När en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den som utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt enligt 41 §, ska alla tillhandahållanden av tjänster som kan identifieras, exempelvis distributions- eller mark- nadsföringstjänster, vara föremål för mervärdesskatt.

6 kap. Platsen för beskattningsbara transaktioner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser som anger om platsen för en beskattningsbar transaktion anses vara inom landet eller utomlands. Bestämmelserna gäller för

–leverans av varor (4–27 §§),

–unionsinternt förvärv av varor (28–30 §§),

–tillhandahållande av tjänster (31–64 §§), och

–import av varor (65–67 §§).

SOU 2020:31

Författningsförslag

Bestämmelser i andra kapitel

2 § Bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner finns även i 19 kap. om särskild ordning för resebyråer och 20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter.

Transaktioner som ska anses vara gjorda utomlands

3 § En transaktion som inte anses vara gjord inom landet enligt detta kapitel eller 19 kap. anses vara gjord utomlands.

Platsen för leverans av varor

Leverans av varor utan transport

4 § Om en vara inte sänds eller transporteras, anses leveransen vara gjord inom landet om varan finns här när leveransen äger rum.

Leverans av varor med transport – huvudregler

5 § Om en vara sänds eller transporteras av leverantören, förvärv- aren eller någon annan, anses leveransen vara gjord inom landet, om varan finns här vid den tidpunkt då försändningen eller transporten till förvärvaren påbörjas. Det gäller under förutsättning att

1.annat inte följer av 8 eller 13 §, eller

2.transporten inte ska hänföras till en annan leverans enligt 14 §.

6 § Om försändningen eller transporten av en vara påbörjas utan- för EU men varan importeras till Sverige, anses leveransen vara gjord inom landet om den görs av den som är skyldig att betala mer- värdesskatten för importen enligt 16 kap. 15–17 §§. Detsamma gäller efterföljande leveranser.

Första stycket gäller inte en distansförsäljning av varor som är gjord enligt 10 §.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Leverans av varor med transport – unionsintern distansförsäljning

7 § Vid unionsintern distansförsäljning av varor anses leveransen vara gjord inom landet om varan finns här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.

Första stycket gäller dock inte om leveransen av varan anses vara gjord i ett annat EU-land enligt bestämmelser om tröskelvärden som i det landet motsvarar artikel 59c.1 i mervärdesskattedirektivet.

8 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i 5 §, ska leveransen av varan inte anses vara gjord inom landet, om

1.det är fråga om unionsintern distansförsäljning av varor,

2.försändningen eller transporten av varan avslutas i ett annat EU-land, och

3.annat inte följer av 61 § om tröskelvärden.

Leverans av varor med transport – distansförsäljning vid import

9 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utan- för EU till ett annat EU-land anses leveransen vara gjord inom landet om varan finns här när försändningen eller transporten till förvärv- aren avslutas.

10 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utan- för EU till Sverige anses leveransen vara gjord utomlands om för- sändningen eller transporten till förvärvaren avslutas i ett annat EU- land.

11 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utan- för EU till Sverige anses leveransen vara gjord inom landet, om

1.försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas här, och

2.mervärdesskatt för varorna ska redovisas enligt 22 kap. om sär- skilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhanda- hållanden av tjänster.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Leverans av varor med transport – monteringsleverans

12 § En leverans av en vara anses vara gjord inom landet om varan sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan för att monteras eller installeras här, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.

13 § Även om en vara finns här i landet på det sätt som anges i 5 § ska leveransen av varan inte anses vara gjord inom landet, om varan

1.sänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller någon annan, och

2.ska installeras eller monteras, med eller utan provning, i ett annat land av leverantören eller för dennes räkning.

Leverans av varor i flera led med transport

14 § Vid flera på varandra följande leveranser av samma vara, med en försändning eller transport av varan från ett EU-land till ett annat EU-land direkt från den första leverantören till den sista kunden i kedjan, ska försändningen eller transporten hänföras till den leverans som görs till mellanhanden.

Försändningen eller transporten ska dock hänföras till den leve- rans som görs av mellanhanden om denne till sin leverantör har meddelat sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det EU-land som varan sändes eller transporterades från.

Första och andra styckena gäller dock inte för sådana leveranser av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt som om- fattas av 5 kap. 6 §.

15 § Med mellanhand avses en leverantör i kedjan, någon annan än den första leverantören, som sänder eller transporterar varan eller låter sända eller transportera varan.

16 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och leve- rerat en vara enligt 5 kap. 5 eller 6 §, ska försändningen eller trans- porten av varan hänföras till den personens leverans.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Leverans av varor ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg

17 § En leverans av en vara ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU, anses vara gjord inom landet om avgångsorten finns i Sverige.

För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.

18 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångsorten och ankomstorten.

Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passa- gerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dess- förinnan utförts utanför EU.

Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passa- gerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.

19 § En leverans av en vara ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i andra fall än som anges i 17 § anses inte vara gjord inom landet.

Leverans av el, gas, värme eller kyla till en beskattningsbar återförsäljare

20 § Med en beskattningsbar återförsäljare avses i 21–23 §§ en beskattningsbar person vars huvudsakliga verksamhet när det gäller köp av el, gas, värme eller kyla består i att sälja sådana varor vidare och vars egen konsumtion av dessa varor är försumbar.

21 § Leverans av el till en beskattningsbar återförsäljare anses vara gjord inom landet, om återförsäljaren antingen har sätet för sin eko- nomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan levereras.

Om återförsäljaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, anses leveransen av elen vara gjord inom landet, om återförsäljaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.

SOU 2020:31

Författningsförslag

22 § Leveransen anses dock inte vara gjord inom landet enligt 21 § om elen levereras till ett fast etableringsställe som återförsäljaren har utomlands.

23 § Bestämmelserna i 21 och 22 §§ gäller även för leverans av

1.gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens terri- torium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och

2.värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.

Leverans av el, gas, värme eller kyla till någon annan än en beskattningsbar återförsäljare

24 § Leverans av el anses vara gjord inom landet, om

1.förvärvarens faktiska användning och förbrukning av elen äger rum i Sverige, och

2.leveransen görs till någon annan än en sådan beskattningsbar återförsäljare som avses i 20 §.

25 § Om elen inte helt förbrukas av förvärvaren, ska den åter- stående delen av varan ändå anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket varan leve- reras.

Om förvärvaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, ska elen anses ha använts och förbrukats i Sverige, om förvärvaren är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.

26 § Elen ska inte anses ha använts och förbrukats i Sverige enligt 25 § om den levereras till ett fast etableringsställe som förvärvaren har utomlands.

27 § Bestämmelserna i 24–26 §§ gäller även för leverans av

1.gas genom ett naturgassystem som finns inom unionens terri- torium eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, och

2.värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Platsen för unionsinternt förvärv av varor

Transporten avslutas i Sverige

28 § Ett unionsinternt förvärv anses vara gjort inom landet om varan befinner sig här när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas.

Förvärvaren har angett ett svenskt registreringsnummer

29 § Ett unionsinternt förvärv anses vara gjort inom landet även om varan inte finns i Sverige när försändningen eller transporten till förvärvaren avslutas, om

1.det är ett sådant förvärv som avses i 3 kap. 1 § 2,

2.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet och har angett sitt svenska registreringsnummer för mervärdesskatt vid förvärvet, och

3.förvärvaren inte visar att förvärvet varit föremål för mervärdes- skatt i det EU-land där försändningen eller transporten till förvärv- aren avslutats.

I 7 kap. 47 § finns bestämmelser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket ska återfås, för det fall förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat EU-land efter det att förvärvaren har redovisat förvärvet i sin mervärdesskattedeklaration här i landet.

30 § Bestämmelserna i 29 § gäller inte om det unionsinterna för- värvet har ansetts vara föremål för mervärdesskatt i det EU-land där försändningen eller transporten av varan avslutas.

Ett unionsinternt förvärv ska anses ha varit föremål för mer- värdesskatt enligt första stycket, om

1.förvärvaren visar att förvärvet gjorts för en efterföljande leve- rans i det EU-land där försändningen eller transporten av varan avslutas,

2.mottagaren av den leveransen är betalningsskyldig för mer- värdesskatten i enlighet med tillämpningen av artikel 197 i mervärdes- skattedirektivet, och

3.förvärvaren har lämnat uppgift om leveransen i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

SOU 2020:31

Författningsförslag

Platsen för tillhandahållande av tjänster

Vilka som ska anses som beskattningsbara personer

31 § Vid tillämpningen av 32–64 §§ ska en

1.beskattningsbar person som även bedriver verksamhet eller genomför transaktioner som inte innefattar sådana beskattningsbara leveranser av varor eller beskattningsbara tillhandahållanden av tjäns- ter som anges i 3 kap. 1 §, anses vara en beskattningsbar person för alla tjänster som denne förvärvar,

2.juridisk person som inte är en beskattningsbar person men som är registrerad för mervärdesskatt eller som skulle ha varit en beskatt- ningsbar person om inte 4 kap. 6 § varit tillämplig, anses vara en beskattningsbar person.

Huvudregel när förvärvaren är en beskattningsbar person

32 § En tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap anses vara tillhandahållen inom landet, om den beskattningsbara personen antingen har sätet för sin ekono- miska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här och tjänsten tillhandahålls detta.

Om den beskattningsbara personen varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, anses tjänsten tillhanda- hållen inom landet, om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.

33 § Tjänsten anses dock inte tillhandahållen inom landet om den tillhandahålls ett fast etableringsställe som den beskattningsbara per- sonen har utomlands.

Huvudregel när förvärvaren inte är en beskattningsbar person

34 § En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskatt- ningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om den som tillhandahåller tjänsten antingen har sätet för sin ekonomiska verk- samhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Om den som tillhandahåller tjänsten varken här eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe, anses tjänsten tillhanda- hållen inom landet, om denne är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.

35 § Tjänsten anses dock inte tillhandahållen inom landet om den tillhandahålls från ett fast etableringsställe som den som tillhanda- håller tjänsten har utomlands.

Förmedlingstjänster

36 § En förmedlingstjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om

1.förmedlaren utför tjänsten för någon annans räkning i dennes namn, och

2.den transaktion som förmedlingen avser anses vara gjord inom landet enligt denna lag.

Tjänster med anknytning till fastighet

37 § En tjänst med anknytning till en fastighet anses vara tillhanda- hållen inom landet, om fastigheten ligger i Sverige.

Transporttjänster

38 § En persontransporttjänst anses vara tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.

39 § En varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land.

Första stycket gäller inte en sådan unionsintern varutransport- tjänst som avses i 40 §.

40 § En unionsintern varutransporttjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.

SOU 2020:31

Författningsförslag

41 § Med unionsintern varutransport avses en transport av varor där avgångsorten och ankomstorten finns i två olika EU-länder.

Med avgångsorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt inleds, utan hänsyn till det avstånd som tillryggalagts till den plats där varorna befinner sig.

Med ankomstorten avses den ort där transporten av varorna fak- tiskt avslutas.

Tjänster med anknytning till transport

42 § En tjänst med anknytning till transport såsom lastning, loss- ning, godshantering och liknande tjänster anses vara tillhandahållen inom landet, om tjänsten

1.tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och

2.fysiskt utförs i Sverige.

Värdering av och arbete på lös egendom

43 § En tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som är lös egendom anses vara tillhandahållen inom landet om tjänsten

1.tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och

2.fysiskt utförs i Sverige.

Tjänster som har samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande aktiviteter och evenemang

44 § Bestämmelserna i 45 och 46 §§ gäller evenemang och aktivi- teter som är

1.kulturella,

2.konstnärliga,

3.idrottsliga,

4.vetenskapliga,

5.pedagogiska,

6.av underhållningskaraktär, eller

7.liknande dem som anges i 1–6, såsom mässor och utställningar.

Författningsförslag

SOU 2020:31

45 § En tjänst som avser tillträde till ett sådant evenemang som anges i 44 § och som tillhandahålls en beskattningsbar person anses vara tillhandahållen inom landet, om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster i anknytning till tillträdet.

46 § En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskatt- ningsbar person i samband med en aktivitet som anges i 44 § anses vara tillhandahållen inom landet, om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller tjänster som är underordnade en sådan tjänst och tjänster som tillhandahålls av den som organiserar aktiviteten.

Restaurang- och cateringtjänster

47 § En restaurang- eller cateringtjänst anses vara tillhandahållen inom landet, om den fysiskt utförs i Sverige och inte annat följer av 48–50 §§.

Restaurang- och cateringtjänster ombord på tåg

48 § En restaurang- eller cateringtjänst som fysiskt utförs ombord på tåg under den del av en persontransport som genomförs inom EU anses vara tillhandahållen inom landet, om avgångsorten finns i Sverige.

För en resa tur och retur gäller att återresan ska anses som en fristående transport.

49 § Med del av en persontransport som genomförs inom EU avses den del som utan uppehåll utanför EU utförs mellan avgångs- orten och ankomstorten.

Med avgångsorten avses den första orten för påstigning av passa- gerare inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dess- förinnan utförts utanför EU.

Med ankomstorten avses den sista orten för avstigning av passa- gerare inom EU för passagerare som stigit på inom EU. Detta gäller även om en del av transporten därefter utförs utanför EU.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Tjänster ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik

50 § En tjänst som fysiskt utförs ombord på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik anses inte vara tillhandahållen inom landet.

Korttidsuthyrning av transportmedel

51 § En tjänst som avser av korttidsuthyrning av transportmedel anses vara tillhandahållen inom landet om transportmedlet faktiskt ställs till kundens förfogande i Sverige.

Med korttidsuthyrning avses att transportmedlet får innehas eller användas under en sammanhängande period om

1.högst 30 dagar, eller

2.högst 90 dagar, när det gäller fartyg.

Annan uthyrning av transportmedel än korttidsuthyrning

52 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 51 § anses vara tillhanda- hållen inom landet, om

1.den tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,

2.kunden är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och

3.annat inte följer av 53 §.

53 § En tjänst som anses tillhandahållen inom landet enligt 52 § anses dock vara tillhandahållen utomlands, om

1.tjänsten avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i ett annat EU-land än Sverige,

2.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i det EU-landet, och

3.tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.

54 § En tjänst som avser uthyrning av transportmedel och som inte är en sådan korttidsuthyrning som avses i 51 § anses vara tillhanda- hållen inom landet, om

1.den tillhandahålls en kund som inte är en beskattningsbar person,

2.den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till kunden i Sverige,

Författningsförslag

SOU 2020:31

3.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige, och

4.tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.

Telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster

55 § Telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elek- troniska tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskatt- ningsbar person anses vara tillhandahållna inom landet, om förvärv- aren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige.

Första stycket gäller inte för tjänster som anses vara tillhanda- hållna i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det landet mot- svarar artikel 59c.1 i mervärdesskattedirektivet.

56 § Med elektroniska tjänster avses bland annat tillhandahållande av

1.webbplatser, webbhotell samt distansunderhåll av programvara och utrustning,

2.programvara och uppdatering av denna,

3.bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst,

4.musik, filmer och spel, inklusive hasardspel och spel om pengar, samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar och evenemang, och

5.distansundervisning.

Om en tjänst tillhandahålls via e-post, ska detta i sig inte innebära att tjänsten är en elektronisk tjänst.

Tjänster från Sverige till förvärvare utanför EU

57 § Följande tjänster anses vara tillhandahållna utomlands under de förutsättningar som anges i 58 §:

1.överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,

2.reklam- och annonseringstjänster,

3.tjänster av rådgivare, ingenjörer, konsultbyråer, jurister och revisorer och andra liknande tjänster samt databehandling och till- handahållande av information,

SOU 2020:31

Författningsförslag

4.bank- och finansieringstjänster, med undantag för uthyrning av förvaringsutrymmen, samt försäkrings- och återförsäkringstjänster,

5.tillhandahållande av personal,

6.uthyrning av varor som är lös egendom, med undantag för alla slags transportmedel,

7.förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet,

8.tillträde till och överföring eller distribution genom

a)ett system för el,

b)ett naturgassystem som finns inom unionens territorium eller ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller

c)ett nät för värme eller kyla, och

9. tjänster som är direkt kopplade till sådana tjänster som avses i 8.

58 § Tjänster som anges i 57 § anses vara tillhandahållna utomlands, om

1.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, och

2.förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas utanför EU.

Tjänster som anses vara tillhandahållna utomlands enligt första stycket anses dock tillhandahållna inom landet, om de faktiskt används och utnyttjas i Sverige.

Tjänster från en plats utanför EU till förvärvare i Sverige

59 § Tjänster som anges i 57 § och som tillhandahålls från en plats utanför EU anses vara tillhandahållna inom landet, om

1.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person,

2.förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och

3.tjänsterna faktiskt används och utnyttjas i Sverige.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Tjänster till beskattningsbara personer som uteslutande utnyttjas eller tillgodogörs utanför EU

60 § En varutransporttjänst, en sådan tjänst med anknytning till transport som avses i 42 § eller en tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som avses i 43 § anses vara tillhandahållen utom- lands, om tjänsten

1.tillhandahålls en beskattningsbar person, och

2.uteslutande utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs utanför EU.

Tröskelvärde vid unionsintern distansförsäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster

61 § Tillhandahållande av tjänster som omfattas av 55 § och leve- rans av varor som omfattas av 8 § anses också vara gjorda inom landet om

1. tillhandahållaren eller leverantören

a)är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat EU- land, eller

b)saknar etablering men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet och inte i något annat EU-land,

2. tjänsterna tillhandahålls någon som är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land, eller varorna sänds eller transporteras till ett annat EU-land, och

3. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av varorna och tjänsterna inte överstiger 99 680 kronor under innevarande kalenderår och inte heller översteg detta belopp under det närmast föregående kalenderåret.

62 § Om det belopp som avses i 61 § 3 överskrids, anses tjänsterna tillhandahållna och leveransen av varorna gjord utomlands. Detta gäller från och med det tillhandahållande eller den leverans som med- för att beloppet överskrids.

63 § Även om villkoren i 61 § är uppfyllda får tillhandahållaren eller leverantören begära att tjänsterna ska anses vara tillhandahållna och leveransen av varorna ska anses vara gjord där förvärvaren av tjänsterna är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas eller där försändningen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas.

SOU 2020:31

Författningsförslag

64 § Efter en begäran enligt 63 § ska Skatteverket besluta att till- handahållandet av tjänsterna och leveransen av varorna ska anses vara gjorda utomlands. Beslutet gäller tills vidare.

Om ett beslut har fattats enligt första stycket, får bestämmelsen i 61 § inte tillämpas igen förrän efter utgången av det andra kalender- året efter det kalenderår då beslutet fattades.

Platsen för import av varor

65 § Import av en vara anses äga rum i Sverige om varan finns här när den förs in i EU.

66 § Även om varan finns här när den förs in i EU ska importen inte anses äga rum i Sverige, om varan finns i ett annat EU-land när den upphör att omfattas av ett förfarande för tillfällig införsel med fullständig befrielse från tull eller ett förfarande för extern transitering.

Detsamma gäller varor som är i fri omsättning och förs in till Sverige från ett tredje territorium som utgör en del av unionens tullområde, om varan

1.förflyttas här i landet under ett förfarande för intern unions- transitering enligt unionens tullbestämmelser och hänfördes till det förfarandet genom en deklaration när den fördes in till landet, eller

2.när den förs in till Sverige hade omfattats av 11 kap. 4 § eller ett förfarande för tillfällig införsel med fullständig befrielse från importtullar, om den hade importerats i den mening som avses i 5 kap. 35 § 1.

67 § Import av en vara anses äga rum i Sverige även om varan förs in till ett annat EU-land, om

1.varan omfattas av ett förfarande eller en situation enligt det landets tillämpning av artikel 61 i mervärdesskattedirektivet, och

2.varan finns här i landet när den upphör att omfattas av ett sådant förfarande eller sådan situation.

Författningsförslag

SOU 2020:31

7 kap. Beskattningsgrundande händelse och redovisning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–vad som avses med beskattningsgrundande händelse (3 §),

–beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och till- handahållande av tjänster (4–11 §§),

–beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv (12 §),

–beskattningsgrundande händelse vid import (13 §),

–redovisning av utgående skatt – huvudregler (14–17 §§),

–redovisning av utgående skatt – specialregler (18–25 §§),

–utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (26 §),

–utgående skatt hänförlig till import (27 §),

–valuta vid redovisning av utgående skatt (28 §),

–redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (29 och 30 §§),

–redovisning av ingående skatt – huvudregler (31–34 §§),

–redovisning av ingående skatt – specialregler (35–39 §§),

–ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv (40 §),

–ingående skatt hänförlig till import (41 §),

–valuta vid redovisning av ingående skatt (42 §),

–ändring av tidigare redovisad utgående skatt (43–47 §§),

–ändring av tidigare redovisad ingående skatt (48 §),

–redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt (49 och 50 §§),

–redovisning av sådan justering av avdrag som avses i 15 kap. (51–54 §§).

Bestämmelser i andra kapitel

2 § Bestämmelser om beskattningsgrundande händelse och redo- visning finns även i 22 kap. om särskilda ordningar för distans- försäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Vad som avses med beskattningsgrundande händelse

3 § Med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska bli utkrävbar är uppfyllda. I 4 § och 7–13 §§ anges vid vilken tidpunkt den beskatt- ningsgrundande händelsen inträffar.

Beskattningsgrundande händelse vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster

4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när leveransen eller tillhanda- hållandet äger rum, om inte annat följer av 7–11 §§. För leverans eller överföring av varor som är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 46 och 50 §§ gäller dock inte 7 §.

5 § Vid sådan leverans eller överföring av varor till ett annat EU- land som är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 46 eller 50 § och som pågår kontinuerligt under mer än en kalendermånad, anses leveransen eller överföringen äga rum vid utgången av varje kalender- månad till dess den upphör.

6 § Vid sådana tillhandahållanden av tjänster i ett annat EU-land för vilka förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt i det landet i enlighet med artikel 196 i mervärdesskattedirektivet, och av tjänster som avses i 16 kap. 8 §, anses tillhandahållandet äga rum den 31 december varje år, om

1.tjänsterna tillhandahålls kontinuerligt under en tidsperiod som överstiger ett år, och

2.tillhandahållandet inte ger upphov till avräkningar eller betal- ningar under tidsperioden.

Första stycket gäller till dess tillhandahållandet av tjänsterna upphör.

Betalning i förskott

7 § Om den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster får ersättning helt eller delvis för en beställd vara eller tjänst före den tid- punkt som avses i 4 §, inträffar den beskattningsgrundande händel-

Författningsförslag

SOU 2020:31

sen när ersättningen inflyter kontant eller på annat sätt kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo. Detta gäller dock endast om leveransen eller tillhandahållandet omfattas av skatteplikt när ersättningen kommer den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten till godo.

Bygg- och anläggningstjänster

8 § Vid tillhandahållande av bygg- och anläggningstjänster och leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster inträffar den beskattningsgrundande händelsen när faktura har utfärdats. Om det inte har utfärdats någon faktura när betalning tas emot eller om faktura inte har utfärdats inom den tid som anges i 17 kap. 13 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen dock enligt 4 eller 7 §.

Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel

9 § Vid leverans av en personbil eller motorcykel som vid leveran- sen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och användning och levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU och som avser att föra fordonet till en plats utanför EU, inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades.

Upplåtelse av avverkningsrätt

10 § Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog i de fall som avses i 21 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) inträffar den beskattnings- grundande händelsen allteftersom betalningen tas emot av upplåt- aren.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt

11 § Om en beskattningsbar person anses ha förvärvat och leve- rerat varor enligt 5 kap. 5 eller 6 §, inträffar den beskattningsgrundande händelsen för den leverans av varorna som görs av den beskatt- ningsbara personen när betalningen har godkänts. Detsamma gäller för den leverans av varorna som görs till den beskattningsbara personen.

Beskattningsgrundande händelse vid unionsinterna förvärv

12 § Vid unionsinterna förvärv av varor inträffar den beskattnings- grundande händelsen när förvärvet äger rum. Tidpunkten för förvärvet motsvarar den tidpunkt då leverans av liknande varor inom landet äger rum.

Beskattningsgrundande händelse vid import

13 § Vid import av varor inträffar den beskattningsgrundande händelsen vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullag- stiftningen inträder eller skulle ha inträtt om det hade funnits en skyldighet att betala tull.

Redovisning av utgående skatt – huvudregler

14 § Om inget annat följer av 15–27 §§, ska utgående skatt redovisas för den redovisningsperiod då

1.den som enligt 16 kap. 4 § är betalningsskyldig för mervärdes- skatt för en leverans av en vara eller ett tillhandahållande av en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört leve- ransen eller tillhandahållandet,

2.den som enligt 16 kap. 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 § eller 21 kap. 10 § är betalningsskyldig för mervärdesskatt för förvärv av en vara eller en tjänst, enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller

3.den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a conto-betalning.

Författningsförslag

SOU 2020:31

15 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den utgå- ende skatten redovisas för den redovisningsperiod då den beskatt- ningsgrundande händelsen har inträffat.

16 § Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod då betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den som är betalningsskyldig för skatten till godo, om värdet av dennes sam- manlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisningsperiod då beskattningsåret går ut.

Första stycket gäller också för den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 § eller 21 kap. 10 §.

Första och andra stycket gäller dock inte

1.företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning

ikreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om års- redovisning i försäkringsföretag, eller

2.finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovis- ning enligt någon av de lagar som anges i 1.

17 § Den som tillämpar de allmänna bestämmelserna i 14 § i fråga om redovisning av utgående skatt kan inte övergå till att tillämpa bestämmelserna i 16 § utan att först ansöka om detta hos Skatte- verket. En sådan ansökan får beviljas endast om det finns särskilda skäl.

Redovisning av utgående skatt – specialregler

Överlåtelse av enfunktionsvoucher

18 § Utgående skatt för överlåtelse av en enfunktionsvoucher ska redovisas för den redovisningsperiod då vouchern har överlämnats eller betalning dessförinnan har tagits emot.

Första stycket gäller inte om den som är betalningsskyldig för skatten redovisar utgående skatt enligt 16 §.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Förbehåll om återtaganderätt

19 § Om den utgående skatten för fordringar avser varor som den som är betalningsskyldig för skatten har sålt med förbehåll om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., ska säljaren alltid redovisa den utgående skatten för den redovisningsperiod då fakturan enligt god redovisningssed har utfärdats eller borde ha utfärdats.

Konkurs

20 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har för- satts i konkurs, ska denne redovisa den utgående skatt som hänför sig till leverans, tillhandahållande, förvärv eller import för vilken den beskattningsgrundande händelsen har inträffat före konkursbeslutet för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats. Detta gäller dock inte om den betalningsskyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.

Om den utgående skatten ändras efter konkursbeslutet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 43 och 44 §§.

Överlåtelse av rörelse

21 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt har över- låtit sin rörelse eller en del av den till någon annan, ska överlåtaren redovisa utgående skatt som hänför sig till leverans, tillhandahåll- ande, förvärv eller import för vilken den beskattningsgrundande hän- delsen har inträffat före övertagandet, för den redovisningsperiod då övertagandet har ägt rum. Detta gäller dock inte om den betalnings- skyldige har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovis- ningsperiod.

Om den utgående skatten ändras efter övertagandet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 43 och 44 §§.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Uttag av tjänst som tillhandahållits under flera redovisningsperioder

22 § Vid uttag av en tjänst som har tillhandahållits under en tid som sträcker sig över mer än en redovisningsperiod ska det till varje redovisningsperiod hänföras den del av tjänsten som har tillhanda- hållits under perioden, om inte annat framgår av 23 eller 24 §.

Uttag av tjänst av den som bedriver byggnadsrörelse

23 § Om den som bedriver byggnadsrörelse som avses i inkomst- skattelagen (1999:1229) genom uttag tar i anspråk en tjänst som till större delen avser ny-, till- eller ombyggnad av en egen fastighet eller en lägenhet som denne innehar med hyresrätt eller bostadsrätt, ska denne redovisa sådan utgående skatt som hänför sig till uttaget senast för den redovisningsperiod då fastigheten, lägenheten eller den del av fastigheten eller lägenheten som uttaget avser har kunnat tas i bruk.

Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster

24 § Vid tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med tillhandahållande av sådana tjänster ska den utgående skatten på tillhandahållandet eller leveransen redovisas för den redovisningsperiod då faktura har utfärdats. Om den som utför bygg- eller anläggningstjänsten har fått betalning i förskott eller a conto utan faktura, ska redovisning ske för den redo- visningsperiod då betalningen har tagits emot. Redovisning ska dock ske senast för den redovisningsperiod som omfattar den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.

Första stycket gäller inte om skatten med tillämpning av 20 eller

21 § ska redovisas tidigare eller om redovisning sker enligt 16 §.

Uttag av tjänst genom användning av personbil eller motorcykel

25 § Om den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt tar ut en tjänst enligt 5 kap. 29 § genom att själv använda eller låta någon annan använda en personbil eller en motorcykel, får redovisningen

SOU 2020:31

Författningsförslag

av den utgående skatten för uttaget skjutas upp till dess redovisning ska lämnas för den sista redovisningsperioden under det kalenderår då bilen eller motorcykeln använts.

Utgående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv

26 § Utgående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska redovisas för den redovisningsperiod då fakturan har utfärdats. Den utgående skatten ska dock redovisas senast för den redovisningsperiod som omfattar den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen har inträffat enligt 12 §.

Utgående skatt hänförlig till import

27 § Utgående skatt som hänför sig till import av varor ska redo- visas för den redovisningsperiod då Tullverket har ställt ut en tull- räkning eller ett tullkvitto för importen.

Valuta vid redovisning av utgående skatt

28 § Om den utgående skattens belopp enligt 17 kap. 26 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska den som är betalningsskyldig för skatten vid redovisning av skatten utgå från det skattebelopp som angetts i svenska kronor eller, om den egna redo- visningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro.

I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av den som saknar etablering inom landet och som har sin redovisning i euro.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Redovisning av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster

Leverans eller överföring av varor till ett annat EU-land

29 § Sådan leverans eller överföring av varor till ett annat EU-land som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 46 eller 50 § ska redo- visas för den redovisningsperiod då fakturan har utfärdats. Om det inte har utfärdats någon faktura vid den tidpunkt då den senast ska utfärdas enligt 17 kap. 14 §, ska leveransen eller överföringen dock redovisas för den redovisningsperiod då fakturan senast skulle ha utfärdats.

Tillhandahållande av tjänster som ska redovisas i periodisk sammanställning

30 § Tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatteförfarande- lagen (2011:1244), ska redovisas för den redovisningsperiod då den beskattningsgrundande händelsen inträffar.

Redovisning av ingående skatt – huvudregler

31 § Om inget annat följer av 32–41 §§ eller av 20 kap. 18 §, ska ingående skatt dras av för den redovisningsperiod då

1.den som förvärvar en vara eller en tjänst enligt god redovis- ningssed har bokfört eller borde ha bokfört förvärvet, eller

2.den som förvärvar en vara eller en tjänst har lämnat förskotts- eller a conto-betalning.

32 § Om den som ska redovisa ingående skatt inte är bokförings- skyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska den ingående skatten redovisas för den redovisningsperiod då varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits denne.

33 § Den som redovisar utgående skatt enligt 16 § ska dra av ingående skatten först för den redovisningsperiod då beskattnings- året går ut eller då betalning dessförinnan har gjorts.

SOU 2020:31

Författningsförslag

34 § Ingående skatt som hänför sig till leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är betalningsskyl- dig för mervärdesskatt enligt 16 kap. 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 § eller 21 kap. 10 § ska, om den utgående skatten redovisas enligt 16 §, tas upp för den redovisningsperiod för vilken den utgående skatten ska redovisas.

Redovisning av ingående skatt – specialregler

Förvärv av en enfunktionsvoucher

35 § Ingående skatt för förvärv av en enfunktionsvoucher ska redo- visas för den redovisningsperiod då vouchern har tagits emot eller betalning dessförinnan har gjorts.

Första stycket gäller inte om den som ska redovisa skatten redo- visar utgående skatt enligt 16 §.

Förbehåll från säljaren om återtaganderätt

36 § Om en vara har förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetal- ningsköp mellan näringsidkare m.fl., får den ingående skatten alltid dras av för den redovisningsperiod då en faktura tagits emot.

Bygg- eller anläggningstjänster eller leverans av varor i samband med sådana tjänster

37 § Vid förvärv av sådana tjänster och varor som avses i 24 § får den ingående skatten dras av när redovisning ska ske enligt första stycket i den paragrafen.

Första stycket gäller inte om redovisning sker enligt 16 §.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Konkurs

38 § Den som har försatts i konkurs ska senast för den redovis- ningsperiod då konkursbeslutet meddelades göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- eller a conto- betalning under tiden innan denne försattes i konkurs.

Förvärv av avverkningsrätt

39 § Vid ett förvärv av avverkningsrätt till skog ska, i de fall som avses i 10 §, avdrag för ingående skatt göras för den redovisnings- period då betalning görs.

Ingående skatt hänförlig till unionsinterna förvärv

40 § Ingående skatt som hänför sig till unionsinterna förvärv av varor ska dras av för den redovisningsperiod då den utgående skatten ska redovisas enligt 26 §.

Ingående skatt hänförlig till import

41 § Ingående skatt som hänför sig till import av varor ska dras av för den redovisningsperiod då utgående skatt för den import som avdraget avser ska redovisas.

Om den utgående skatten inte ska redovisas till Skatteverket, ska den ingående skatten dras av för den redovisningsperiod då Tull- verket har ställt ut tullräkning eller tullkvitto för importen.

Valuta vid redovisning av ingående skatt

42 § Om skattens belopp enligt 17 kap. 26 § första stycket har angetts i flera valutor i en faktura, ska vid redovisningen av den ingå- ende skatten det skattebelopp användas som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro. Om skattebeloppet inte har angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, i euro, ska det skatte- belopp användas som angetts i den valuta som fakturan är utställd i.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Om skattebeloppet måste räknas om till svenska kronor ska omräkningen göras på det sätt som följer av 8 kap. 22–24 §§.

Andra stycket gäller även i de fall skattebeloppet i fakturan endast angetts i en valuta.

Ändring av tidigare redovisad utgående skatt

43 § Om utgående skatt har redovisats och beskattningsunderlaget för den skatten därefter ändras på grund av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust enligt 8 kap. 15, 16 eller 17 §, får den som har redovisat skatten minska skatten med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till ändringen. Om en kundförlust har föranlett en sådan minskning av skatten och betalning därefter görs, ska det belopp med vilket skatten minskats redovisas på nytt i motsvarande mån.

Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit efter det att någon har övertagit en rörelse eller del därav från den som redovisat den utgående skatten, är det dock övertagaren som får göra den i första stycket angivna minsk- ningen.

44 § En minskning av skatten enligt 43 § ska, om inte annat följer av 45 § eller av andra stycket, göras för den redovisningsperiod då nedsättningen av priset, återtagandet av varan eller kundförlusten enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts.

Om den som ska minska skatten enligt 43 § redovisar utgående skatt enligt 15 eller 16 §, ska minskningen av skatten göras på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt, om inte annat följer av 45 §.

45 § Om den som har redovisat utgående skatt försätts i konkurs innan en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kund- förlust uppkommit, ska en sådan minskning av skatten som avses i 43 § göras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats.

46 § En minskning av skatten enligt 43 § på grund av nedsättning av priset ska grundas på en sådan handling eller ett sådant meddel- ande som avses i 17 kap. 19 §.

Författningsförslag

SOU 2020:31

47 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt får på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt dra av ett belopp motsvarande utgående skatt som har redovisats i en deklara- tion, om

1.den redovisade skatten hänför sig till sådana unionsinterna för- värv av varor som avses i 6 kap. 29 §, och

2.förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i ett annat EU-

land.

Ändring av tidigare redovisad ingående skatt

48 § Om den som har gjort avdrag för ingående skatt därefter har tagit emot en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 § avseende denna skatt, ska den avdragna skatten åter- föras med ett belopp som motsvarar den del av den tidigare redo- visade skatten som varit hänförlig till nedsättningen av priset. Avdraget ska återföras på det sätt som gäller för dennes redovisning av ingående skatt.

I det fall en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 19 § avser en ändring enligt 50 § av felaktigt debiterad mervärdesskatt ska hela det felaktiga skattebeloppet återföras enligt första stycket, om det inte redan skett.

Om den som har gjort avdrag för ingående skatt har överlåtit sin rörelse eller del av denna efter tidpunkten för avdraget, ska det som sägs i första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.

Redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt

49 § Den som är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska även redovisa felaktigt debiterad mervärdesskatt på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt. Om det felaktiga skattebelop- pet inte motsvaras av någon leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst, ska det redovisas för den period då fakturan eller hand- lingen har utfärdats.

Den som inte är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska redo- visa felaktigt debiterad mervärdesskatt i enlighet med 26 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

SOU 2020:31

Författningsförslag

50 § Om ett belopp som avses i 49 § första stycket har redovisats, ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant med- delande som avses i 17 kap. 19 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då handlingen eller meddelandet har utfär- dats.

Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet enligt första stycket på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 §.

Redovisning av sådan justering av avdrag som avses i 15 kap.

51 § Avdrag för ingående skatt i de fall som avses i 12 kap. 28– 31 §§ samt 15 kap. 3–24 och 27 §§ ska justeras för den första redo- visningsperioden efter det räkenskapsår då användningen ändrats eller överlåtelse skett, om inte annat följer av 52 eller 53 §.

52 § Vid överlåtelse av en fastighet ska överlåtaren justera avdrag för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett. Om redovisningsperioden för mervärdesskatt är beskattningsår, ska avdraget i stället justeras i enlighet med 51 §.

53 § Vid konkurs ska avdrag justeras för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats. Om konkursboet senare ska överta rättighet och skyldighet enligt 15 kap. 25 §, ska även ändringen av justeringsbeloppet göras i konkursgäldenärens redovisning för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelades. De ändringar på grund av justering som konkursboet ska göra genom övertagandet, ska göras i konkursboets redovisning för de redovisningsperioder som anges i 51 och 52 §§.

54 § När ett tidigare verkställt avdrag ska minskas, justeras det genom att skatt återförs i enlighet med bestämmelserna i 48 §. När ytterligare avdrag för ingående skatt får göras, justeras avdraget genom att redovisad ingående skatt för redovisningsperioden ökas.

Författningsförslag

SOU 2020:31

8 kap. Beskattningsunderlag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av beskatt- ningsunderlag. Ytterligare bestämmelser om beräkning av beskatt- ningsunderlag finns i den särskilda ordningen för resebyråer i 19 kap. och i de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter i 20 kap.

Beskattningsunderlaget vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster

2 § Vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen, om inte annat följer av 18 eller 19 §.

Första stycket gäller dock inte uttag av varor eller tjänster eller överföring av varor till ett annat EU-land.

Vad som avses med ersättning

3 § Med ersättning avses i 2, 12, 18 och 19 §§ allt det som leveran- tören eller tillhandahållaren har fått eller ska få för varan eller tjäns- ten från förvärvaren eller en tredje part, inbegripet sådana bidrag som är direkt kopplade till priset för varan eller tjänsten.

4 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot en flerfunktionsvoucher ska den ersättning som betalas för vouchern anses som ersättning enligt 2 §. Om det saknas information om det beloppet, ska det monetära värde som anges på flerfunktionsvouchern eller i tillhörande dokumentation anses som ersättning.

Uttag av varor

5 § Vid uttag av varor utgörs beskattningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av självkostnadspriset, vid tidpunkten för uttaget.

SOU 2020:31

Författningsförslag

6 § Vid uttag för försäljning från kiosk eller liknande försäljnings- ställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland av andra varor än sådana som avses i 5 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg utgörs beskattningsunder- laget av inköpspriset.

Uttag av tjänster

7 § Vid uttag av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av kostna- den vid tidpunkten för uttaget för att utföra eller på annat sätt till- handahålla tjänsterna, om inte annat följer av 8, 9 eller 10 §.

Med kostnad för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänst- erna avses den del av de fasta och löpande kostnaderna i rörelsen som hör till tjänsterna.

8 § Vid uttag i form av användande av personbil för privat ändamål enligt 5 kap. 29 § utgörs beskattningsunderlaget av det värde som enligt 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen (2000:980) har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilförmåner åt anställda.

När det gäller den beskattningsbara personens eget nyttjande får Skatteverket på ansökan bestämma beskattningsunderlaget enligt de grunder som anges i 2 kap. 10 a och 10 b §§ socialavgiftslagen. Det- samma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.

9 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 30, 31 eller 32 § utgörs beskatt- ningsunderlaget av

1.de nedlagda kostnaderna,

2.beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som används för tjänsterna, och

3.värdet av arbete som personligen utförts av de personer som avses i 5 kap. 30, 31 eller 32 §.

10 § Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter som avses i 5 kap. 31 eller 32 § utgörs dock beskatt- ningsunderlaget av lönekostnaderna, inräknat skatter och avgifter som

Författningsförslag

SOU 2020:31

grundas på dessa kostnader, om fastighetsägaren i 5 kap. 31 § eller hyresgästen eller bostadsrättshavaren i 5 kap. 32 § begär det.

Överföring av varor till ett annat EU-land

11 § Vid överföring av varor till ett annat EU-land utgörs beskatt- ningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av självkostnadspriset, vid tidpunkten för överföringen av varorna.

Unionsinternt förvärv av varor

12 § Vid unionsinternt förvärv av varor utgörs beskattningsunder- laget av ersättningen och punktskatt som förvärvaren påförts i ett annat EU-land, om inte annat följer av 18 §.

Första stycket gäller dock inte överföring av varor från ett annat EU-land.

Överföring av varor från ett annat EU-land

13 § Vid överföring av varor från ett annat EU-land utgörs beskatt- ningsunderlaget av varornas eller liknande varors inköpspris eller, om ett sådant pris saknas, av självkostnadspriset, vid tidpunkten för över- föringen av varorna.

Vad som ska ingå i beskattningsunderlaget

14 § I beskattningsunderlaget ska det ingå skatter och avgifter utom skatt enligt denna lag. I beskattningsunderlaget ska det även ingå bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäk- ringskostnader som leverantören eller tillhandahållaren tar ut av för- värvaren.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Vad som inte ska ingå i beskattningsunderlaget

15 § Följande belopp ska inte ingå i beskattningsunderlaget:

1.prisnedsättning på grund av betalning före förfallodagen,

2.prisnedsättningar och rabatter till förvärvaren som ges vid tid- punkten för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna,

3.prisnedsättning som ges efter det att leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna ägt rum om inte annat följer av andra stycket.

I beskattningsunderlaget ska det ingå belopp som avses i första stycket 3 om leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren avtalat om detta.

16 § Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., får leverantören minska beskattningsunderlaget med vad denne vid avräkning med förvärv- aren tillgodoräknar förvärvaren för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller endast om leverantören kan visa att den ingående skatt som hänför sig till förvärvet av varan inte till någon del varit avdrags- gill för förvärvaren.

17 § Om en förlust uppkommer på leverantörens eller tillhanda- hållarens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får denne minska beskattningsunderlaget med för- lusten.

Omvärdering av beskattningsunderlaget

18 § I sådana fall som avses i 2 och 12 §§ utgörs beskattningsunder- laget av marknadsvärdet respektive marknadsvärdet och punktskatt som förvärvaren påförts i ett annat EU-land, om

1.ersättningen är lägre än marknadsvärdet,

2.mervärdesskatten inte är fullt avdragsgill för förvärvaren,

3.leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och

4.den som är skyldig att betala mervärdesskatten inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.

Författningsförslag

SOU 2020:31

19 § I ett sådant fall som avses i 2 § utgörs beskattningsunderlaget av marknadsvärdet, om

1.ersättningen är lägre än marknadsvärdet och avser en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster som ska undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 5, 6, 9, 11, 12, 16, 17, 18, 19, 30, 31, 32, 33, 34, 35 eller 36 §, 37 § 2 eller 38 §, eller är högre än marknadsvärdet,

2.leverantören eller tillhandahållaren inte har full avdragsrätt,

3.leverantörens eller tillhandahållarens avdragsbelopp med stöd av 13 kap. 29 § andra stycket om uppdelning efter skälig grund bestäms genom att den del av årsomsättningen som medför avdragsrätt sätts

irelation till den totala årsomsättningen,

4.leverantören eller tillhandahållaren och förvärvaren är förbundna med varandra, och

5.leverantören eller tillhandahållaren inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad.

20 § En leverantör eller en tillhandahållare och en förvärvare ska anses förbundna med varandra enligt 18 och 19 §§, om det finns familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, finansiella band, band på grund av medlem- skap, band på grund av anställning eller andra juridiska band.

Som band på grund av anställning ska även anses band mellan arbetsgivare och en arbetstagares familj eller andra personer som står arbetstagaren nära.

Uppdelning av beskattningsunderlaget

21 § När leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster endast delvis ska beskattas och beskattningsunderlaget för de leve- ranser eller tillhandahållanden som ska beskattas inte kan fastställas, ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Första stycket tillämpas också i fråga om uppdelning av beskatt- ningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika procent- satser.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Omräkning av valuta

22 § När uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget vid leve- rans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv av varor uttrycks i en annan valuta än svenska kronor, ska omräkning göras till svenska kronor med användande av

1.den senaste genomsnittliga växelkurs som har fastställts på den mest representativa valutamarknaden i Sverige när den beskattnings- grundande händelsen inträffar, eller

2.den senaste växelkurs som offentliggjorts av Europeiska central- banken när den beskattningsgrundande händelsen inträffar.

23 § Omräkning enligt 22 § 2 mellan andra valutor än euro ska göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta.

24 § För beskattningsbara personer som har sin redovisning i euro gäller, i stället för vad som anges i 22 §, att när uppgifter till ledning för beskattningsunderlaget uttrycks i en annan valuta än euro ska omräkning göras till euro. Omräkningen ska i övrigt göras på det sätt som följer av 22 §.

Beskattningsunderlaget vid import av varor

25 § Beskattningsunderlaget vid import utgörs av varans värde för tulländamål, fastställt av Tullverket, enligt unionstullkodexen.

26 § I beskattningsunderlaget ska det även ingå tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som

1.tas ut av Tullverket med anledning av införseln, och

2.inte redan ingår i varans värde.

27 § I beskattningsunderlaget ska det dessutom ingå bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader som uppkommer fram till första bestämmelseorten här i landet.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Om det när den beskattningsgrundande händelsen inträffar är känt att varan ska transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat EU-land, ska också bikostnaderna fram till den orten ingå i beskattningsunderlaget.

28 § Med första bestämmelseort i 27 § första stycket avses den ort som anges i en fraktsedel eller annan transporthandling avseende importen till Sverige. Ska varan transporteras till någon annan bestämmelseort ska detta anses känt när den beskattningsgrundande händelsen inträffar om en sådan annan ort anges på fraktsedeln eller transporthandlingen.

Återimport med användning av tullförfarandet passiv förädling

29 § Om sådana unionsvaror som exporterats temporärt och bearbetats utanför EU på något annat sätt än genom reparation, åter- importeras med användning av tullförfarandet passiv förädling, ska beskattningsunderlaget beräknas på det sätt som anges i 25–27 §§. Avdrag ska dock göras för beskattningsunderlaget för mervärdes- skatt som tidigare tagits ut i Sverige eller i ett annat EU-land för de temporärt exporterade varorna.

30 § Bestämmelserna i 29 § ska också gälla när sådant material som utgör unionsvaror exporterats temporärt och varor som helt eller delvis tillverkats av detta material utanför EU återimporteras med användning av tullförfarandet passiv förädling.

Återimport av unionsvaror som reparerats utanför EU

31 § Vid återimport av unionsvaror som reparerats utanför EU utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen för reparationen samt tull och statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som tas ut med anledning av importen.

Om den tidigare exporten av varorna har medfört avdragsgill mervärdesskatt eller om varorna annars inte har blivit belagda med mervärdesskatt på grund av den tidigare exporten, ingår även varor- nas värde vid exporten i beskattningsunderlaget.

SOU 2020:31

Författningsförslag

9 kap. Skattesatser

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpliga skattesatser på leverans av varor, unionsinternt förvärv av varor, tillhandahåll- ande av tjänster och import av varor.

Normalskattesats – 25 procent

2 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattnings- underlaget om inte annat följer av 3–18 §§.

Reducerad skattesats – 12 procent

Livsmedel

3 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leve- rans, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i livsmedelsförordningen, med undantag för

1.vatten som avses i artikel 6 i dricksvattendirektivet, och

2.spritdrycker, vin och starköl.

Skatt ska dock tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för leverans, unionsinternt förvärv och import av vatten som tappats på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning.

Rumsuthyrning och upplåtelse av campingplatser

4 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för rums- uthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet.

Restaurang- och cateringtjänster

5 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för restau- rang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Vissa reparationstjänster

6 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för repa- rationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Konstverk, samlarföremål och antikviteter

7 § Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1.leverans av sådana konstverk som avses i 20 kap. 7 § som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, och

2.import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 20 kap. 7–9 §§.

Reducerad skattesats – 6 procent

Persontransporttjänster

8 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för person- transporttjänster, med undantag för sådan transport där resemomen- tet är av underordnad betydelse.

Böcker, tidningar och liknande produkter

9 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leve- rans, unionsinternt förvärv och import av

1.böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,

2.tidningar och tidskrifter,

3.bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,

4.musiknoter, och

5.kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor. Första stycket gäller under förutsättning att annat inte följer av

10 kap. 22 och 23 §§ och under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.

SOU 2020:31

Författningsförslag

Program och kataloger

10 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1.leverans, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 14, 15 eller 18 §, och

2.annan leverans än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 10 kap. 28 §.

Första stycket gäller under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.

Radiotidningar, kassettidningar och kassetter

11 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1.tillhandahållande av radiotidningar om inte annat följer av 10 kap.

27 §,

2.leverans, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 10 kap. 27 §, och

3.leverans, unionsinternt förvärv och import av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av inne- hållet i en vara som omfattas av 9 §.

Varor som tillgängliggör skrift eller annan information

12 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för leve- rans, unionsinternt förvärv och import av varor som genom tecken- språk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för personer med läsnedsätt- ning, om inte annat följer av 10 kap. 6 och 9 §§.

Produkter som tillhandahålls på elektronisk väg

13 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för till- handahållande på elektronisk väg av sådana produkter som avses i 9– 12 §§.

Första stycket gäller inte produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam och inte heller produkter som helt eller huvud- sakligen består av rörlig bild eller hörbar musik.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Vissa tillträden och förevisningar

14 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1.tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföre- ställningar eller andra liknande föreställningar, och

2.tillträde till och förevisning av djurparker och förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden.

Tjänster i biblioteks- och museiverksamhet

15 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster i biblioteks- och museiverksamhet som anges i 10 kap. 34 § 2 och 4 och som inte undantas från skatteplikt enligt samma paragraf.

Upplåtelser och överlåtelser av vissa rättigheter

16 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upp- låtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Första stycket gäller dock inte fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan liknande upptagning som avser information.

17 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för upp- låtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk.

Tjänster inom idrottsområdet

18 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster inom idrottsområdet som anges i 10 kap. 31 och 32 §§ och som inte undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 33 §.

SOU 2020:31

Författningsförslag

10 kap. Generell skatteplikt och undantag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om generell skatteplikt i 3 § och om undantag från skatteplikt som avser

–postområdet (4 och 5 §§),

–området för sjukvård och tandvård (6–13 §§),

–området för social omsorg (14 och 15 §§),

–utbildningsområdet (16–20 §§),

–tjänster inom fristående grupper (21 §),

–massmedieområdet (22–30 §§),

–idrottsområdet (31–33 §§),

–kulturområdet (34 §),

–försäkringsområdet (35 §),

–området för finansiella tjänster (36 §),

–vissa varor och tjänster (37 §),

–fastighetsområdet (38 och 39 §§),

–leverans av vissa tillgångar (40–43 §§),

–statens och kommuners uttag (44 och 45 §§),

–unionsinterna transaktioner (46–55 §§),

–import (56–64 §§),

–export (65–70 §§),

–fartyg och luftfartyg (71–80 §§),

–transaktioner som likställs med export (81–96 §§),

–förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU (97 §),

–exportbutiker (98 §), och

–leverans till beskattningsbara personer som använder ett elek- troniskt gränssnitt (99 §).

Bestämmelser om undantag i andra kapitel

2 § Särskilda bestämmelser om undantag från skatteplikt finns i

–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,

–18 kap. om en särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,

–20 kap. om en särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, och

Författningsförslag

SOU 2020:31

–21 kap. om en särskild ordning för investeringsguld.

Generell skatteplikt

3 § Leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna förvärv av varor samt import av varor är skattepliktiga, om inget annat följer av detta kapitel.

Undantag inom postområdet

4 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av

1.posttjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045), till den del de tillhandahålls av någon som med stöd av samma lag är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av denna tjänst, och

2.frimärken som tillhandahålls till det nominella värdet och som är giltiga som betalningsmedel för posttjänster som avses i 1.

Tillhandahållanden av posttjänster för vilka villkoren förhandlats individuellt omfattas dock inte av undantaget i första stycket 1.

5 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av transporttjänster och tillhörande tjänster i samband med distribution av brev eller paket, om tjänsterna tillhandahålls mellan ett utländskt postbeford- ringsföretag och någon som är utsedd att tillhandahålla hela eller delar av den samhällsomfattande posttjänsten enligt postlagen (2010:1045).

Undantag inom området för sjukvård och tandvård

Sjukvård och tandvård

6 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av sjukvård eller tandvård.

7 § Med sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barns- börd, om åtgärderna

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård, eller

2.annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Med sjukvård avses även sjuktransporter som utförs med trans- portmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter.

Med sjukvård likställs medicinskt betingad fotvård.

8 § Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.

9 § Undantaget i 6 § omfattar även

1.tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor av den som tillhandahåller vården, och

2.tillhandahållanden av kontroller och analyser av prov.

Första stycket gäller under förutsättning att tillhandahållandet eller leveransen görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvården eller tandvården.

10 § Skatteplikt gäller dock för

1.leveranser av glasögon eller andra synhjälpmedel, även om leve- ransen görs som ett led i tillhandahållandet av sjukvård,

2.leveranser av varor av apotekare eller receptarier, och

3.tillhandahållanden av vård av djur.

Dentaltekniska produkter

11 § Från skatteplikt undantas leveranser av dentaltekniska produk- ter och tillhandahållanden av tjänster som avser sådana produkter, när produkten levereras eller tjänsten tillhandahålls av tandläkare eller tandtekniker.

Modersmjölk, blod och organ

12 § Från skatteplikt undantas leveranser av modersmjölk, blod och organ från människor.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Läkemedel

13 § Från skatteplikt undantas leveranser av läkemedel till sjukhus och läkemedel som lämnas ut enligt recept eller läkemedel som förs in i landet i anslutning till en sådan leverans eller utlämning.

Undantag inom området för social omsorg

14 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av social omsorg. Undantaget omfattar även tillhandahållanden av andra tjänster och leveranser av varor som görs av den som tillhandahåller omsorgen

som ett led i denna.

15 § Med social omsorg avses offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd eller service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.

Undantag inom utbildningsområdet

16 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare.

17 § Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av utbild- ning som berättigar de studerande till

1.studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),

2.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier

ialfabetisering i samiska, eller

3.statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyn- digheten för

a) kortare studier om funktionshinder,

b) kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

c) studier inom särskild utbildning för vuxna.

SOU 2020:31

Författningsförslag

18 § Undantagen enligt 16 och 17 §§ omfattar också tillhandahåll- anden av andra tjänster och leveranser av varor som görs som ett led i utbildningen.

19 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av uppdrags- utbildning, om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt 16 eller 17 §.

20 § Med uppdragsutbildning avses utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de personer som ska utbildas.

Undantag för tjänster inom fristående grupper

21 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer, om

1.gruppens eller personernas verksamhet i övrigt antingen om- fattas av undantag från skatteplikt eller är en sådan verksamhet för vilken de inte är en beskattningsbar person,

2.tjänsterna är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksam- het, och

3.ersättningen för tjänsterna motsvarar den personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.

Första stycket gäller under förutsättning att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.

Undantag inom massmedieområdet

22 § Från skatteplikt undantas leveranser av periodiska medlems- blad och periodiska personaltidningar till utgivaren, medlemmar eller anställda eller när en sådan publikation delas ut gratis till någon. Även införsel av en sådan publikation är undantagen från skatteplikt om publikationen förs in till landet för att distribueras på något av dessa sätt.

Författningsförslag

SOU 2020:31

23 § Från skatteplikt undantas leveranser och införsel av periodiska organisationstidskrifter.

Med en organisationstidskrift avses en publikation

1.som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en personaltidning, och

2.som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera samman- slutningar med det huvudsakliga syftet att verka för ett religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvars- främjande ändamål eller att företräda medlemmar med funktions- hinder.

24 § Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett idrottsligt ändamål avses sammanslutningar som är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller som är representerade i Sveriges olympiska kommitté.

25 § Med sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för ett försvarsfrämjande ändamål avses sådan sammanslutning som enligt gällande föreskrifter får statligt stöd till sin verksamhet.

26 § En publikation som anges i 22 och 23 §§ anses som periodisk endast om den enligt utgivningsplanen utkommer med normalt minst fyra nummer om året.

27 § Undantagen i 22 och 23 §§ omfattar även tillhandahållanden av radiotidningar och leveranser av kassettidningar.

28 § Från skatteplikt undantas leveranser av program och kataloger för en egen verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt för ingående skatt.

29 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster som

1.avser införande eller ackvisition av annonser i periodiska med- lemsblad, personaltidningar och organisationstidskrifter som anges

i22 och 23 §§, eller

2.tillhandahålls en utgivare av sådana publikationer som avses i 1 på uppdrag av denne, om tjänsterna avser

100

SOU 2020:31

Författningsförslag

a)framställning av publikationen, varmed förstås mångfaldigan- det eller de tekniska tjänster som krävs för mångfaldigandet av publikationen, eller

b)distribution av upplagan eller någon annan åtgärd som natur- ligt hänger samman med framställningen.

Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som avser införande av annonser i sådana publikationer som anges i 28 §.

30 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster i en verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisions- program, om verksamheten huvudsakligen finansieras genom stats- anslag.

Undantag inom idrottsområdet

31 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster vari- genom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet.

32 § Från skatteplikt undantas även tillhandahållanden av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verk- samheten, om dessa tjänster tillhandahålls av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.

33 § Undantagen inom idrottsområdet gäller endast om tjänsterna tillhandahålls av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som ekonomisk enligt 4 kap. 6 §.

Undantag inom kulturområdet

34 § Från skatteplikt undantas följande tillhandahållanden:

1.en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

2.tillhandahållanden i biblioteksverksamhet av böcker, tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska upplysningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

101

Författningsförslag

SOU 2020:31

3.förvaring och tillhandahållande i arkivverksamhet av arkiv- handlingar och uppgifter ur sådana handlingar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

4.anordnande i museiverksamhet av utställningar för allmänheten och tillhandahållande i museiverksamhet av föremål för utställningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfatt- ning understöds av det allmänna,

5.av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som till- handahålls av studieförbund, och

6.kulturbildningsverksamhet som bedrivs av en kommun.

Undantag inom försäkringsområdet

35 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av försäkrings- och återförsäkringstjänster, inbegripet tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar och som avser försäkringar eller återförsäkringar.

Undantag inom området för finansiella tjänster

36 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av bank- och finan- sieringstjänster samt sådana tillhandahållanden som utgör värde- pappershandel eller liknande verksamhet.

Med bank- och finansieringstjänster avses inte notariatverksam- het, inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning av förvaringsutrymmen.

Med värdepappershandel avses

1.tillhandahållanden och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och

2.förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

102

SOU 2020:31

Författningsförslag

Undantag för vissa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster

37 § Från skatteplikt undantas leveranser och tillhandahållanden av följande varor och tjänster:

1.sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse,

2.lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,

3.tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel på allmän begravningsplats när tjänsten tillhandahålls av huvudmannen för eller innehavaren av begravningsplatsen, och

4.guld som levereras till Sveriges riksbank.

Undantag inom fastighetsområdet

38 § Från skatteplikt undantas leveranser av fastigheter samt över- låtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomt- rätter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter.

Undantaget för upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter om- fattar också underordnade tillhandahållanden, exempelvis upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, el, värme och nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om tillhandahållan- det är en del av upplåtelsen av nyttjanderätten.

39 § Skatteplikt gäller dock för

1.upplåtelse eller överlåtelse av maskiner och utrustning som har installerats varaktigt,

2.leveranser av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,

3.upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverk- ningsrätt och annan liknande rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,

4.rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

5.upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive förtöjning och ankring, av transportmedel,

6.upplåtelse av förvaringsboxar,

103

Författningsförslag

SOU 2020:31

7.upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastig- heter,

8.upplåtelse av byggnader eller mark för djur,

9.upplåtelse av väg, bro eller tunnel för trafik samt upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik,

10.korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrotts- utövning,

11.upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer, och

12.upplåtelse till en mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion och tillhörande utrymme för teknisk utrustning som omfattas av upplåtelsen.

Undantag för leverans av vissa tillgångar

40 § Från skatteplikt undantas leveranser av andra tillgångar än omsättningstillgångar, om

1.den beskattningsbara person som levererar tillgången kan visa att den ingående skatten inte till någon del har varit avdragsgill vid förvärvet av tillgången eller vid mera betydande förvärv av varor eller tjänster som tillförts tillgången, eller

2.en överföring av tillgången från en verksamhetsgren till en annan verksamhetsgren enligt 5 kap. 10 § har medfört uttagsbeskattning.

41 § Vid tillämpningen av 40 § anses tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verksamhet inte som omsättningstillgångar.

42 § Skatteplikt gäller dock för

1.ett försäkringsföretags leverans av tillgångar som övertagits i samband med skadereglering, och

2.ett finansieringsföretags leverans av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal.

43 § Skatteplikt gäller också om den leverans genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan, eller om varan förts in till landet, det unionsinterna förvärvet eller importen av varan undan- tagits från skatteplikt enligt 71, 72, 73 eller 75 §.

104

SOU 2020:31

Författningsförslag

Undantag för statens och kommuners uttag

Staten

44 § Från skatteplikt undantas statens uttag av sådana tjänster avseende en fastighet som avses i 5 kap. 31 och 32 §§ under förut- sättning att tjänsterna inte avser en stadigvarande bostad.

Kommuner

45 § Från skatteplikt undantas kommunernas uttag av varor och tjänster för eget behov.

Undantaget omfattar inte kommunernas uttag av tjänster avse- ende en stadigvarande bostad i de fall som avses i 5 kap. 31 och 32 §§. Undantaget gäller dock uttag av tjänster i fråga om sådana boende- former som avses i 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mer- värdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samord- ningsförbund.

Undantag för unionsinterna transaktioner

Undantag för leverans av varor

46 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat EU-land, om villkoren i 47, 48 eller 49 § är uppfyllda.

47 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 46 §, om

1.förvärvaren är en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person och agerar i denna egenskap i ett annat EU-land,

2.förvärvaren har ett registreringsnummer för mervärdesskatt i ett annat EU-land och har meddelat säljaren sitt registreringsnummer, och

3.säljaren har fullgjort sin skyldighet att lämna korrekta upp- gifter om leveransen i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) eller kan förklara på ett tillfreds- ställande sätt varför så inte skett.

105

Författningsförslag

SOU 2020:31

Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller inte om annat följer av 51 §.

48 § Utöver de leveranser som avses i 47 § undantas leverans av punktskattepliktiga varor från skatteplikt enligt 46 §, om

1. förvärvaren är

a)en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som inte medför rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap. 7–9 §§ eller 35 och 36 §§,

b)en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, eller

c)en beskattningsbar person som gör förvärvet för sin jord- bruks-, skogsbruks- eller fiskeverksamhet som omfattas av schablon- beskattning enligt bestämmelserna i 2 kap. i avdelning XII i mer- värdesskattedirektivet,

2. det sammanlagda beloppet för förvärvarens unionsinterna förvärv av andra varor än punktskattepliktiga varor i det EU-land som förvärvet äger rum i, under kalenderåret eller det närmast före- gående kalenderåret, inte överstiger det belopp som landet har fast- ställt enligt artikel 3.2 i mervärdesskattedirektivet, och

3. förvärvaren inte heller har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det EU-land som avses i 2.

Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast om försändningen eller transporten utförs i enlighet med ett sådant uppskovsförfarande som avses i 7 a–7 f §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 3 a kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi eller 8 a– 8 e §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

49 § Utöver de leveranser som avses i 47 § undantas leverans av nya transportmedel från skatteplikt enligt 46 §, om förvärvaren är

1.en sådan beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person som avses i 48 § första stycket, eller

2.en annan person som inte är en beskattningsbar person.

50 § Från skatteplikt undantas en sådan överföring från Sverige till ett annat EU-land som enligt 5 kap. 12 § likställs med en leverans av varor mot ersättning under förutsättning att leveransen skulle ha omfattats av undantag från skatteplikt enligt 46 § om den hade gjorts till en annan beskattningsbar person.

106

SOU 2020:31

Författningsförslag

51 § Om förvärvaren är en beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag eller rätt till återbetalning motsvarande den i 14 kap. 7– 9 §§ eller 35 och 36 §§ eller är en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, gäller undantaget i 47 § enbart om

1.det sammanlagda beloppet för förvärvarens unionsinterna för- värv i det EU-land som förvärvet äger rum i, under kalenderåret eller det närmast föregående kalenderåret, överstiger det belopp som landet har fastställt enligt artikel 3.2 i mervärdesskattedirektivet, eller

2.förvärvaren har utnyttjat en möjlighet att låta sina förvärv bli föremål för mervärdesskatt i det EU-land som avses i 1.

Detsamma gäller om förvärvaren är en beskattningsbar person vars förvärv avser en jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeverksamhet

som omfattas av schablonbeskattning enligt bestämmelserna i 2 kap. i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet.

Första och andra styckena gäller inte leveranser av punktskatte- pliktiga varor eller nya transportmedel.

Undantag för unionsinterna förvärv

52 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om motsvarande leverans av varor skulle ha varit undantagen från skatte- plikt enligt denna lag.

53 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor om förvärvet görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet och som skulle haft rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7–9 §§ eller 35 och 36 §§ av hela skatten med anledning av förvärvet.

Från skatteplikt undantas även unionsinterna förvärv av varor som görs under sådana förutsättningar att det skulle finnas rätt till återbetalning enligt någon av 14 kap. 60–65 §§.

54 § Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av varor som görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, om

1.den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdes- skatt i ett annat EU-land,

2.förvärvet görs för en efterföljande leverans av varorna här i landet,

107

Författningsförslag

SOU 2020:31

3.varorna sänds eller transporteras direkt till Sverige från ett annat EU-land än det där den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt, och

4.mottagaren av den efterföljande leveransen är en annan beskatt- ningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattnings- bar person, som

a) är registrerad för mervärdesskatt här, och

b) är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen enligt 16 kap. 9 §.

Undantag för transporttjänster – Azorerna och Madeira

55 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som avser varutransporter till eller från Azorerna eller Madeira eller mellan dessa öar.

Undantag för import

56 § Från skatteplikt undantas import av varor om motsvarande leverans av varor skulle ha varit undantagen från skatteplikt enligt denna lag.

57 § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som medför frihet från skatt enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Import med efterföljande leverans

58 § Från skatteplikt undantas import av varor, om

1.importen följs av en leverans av varorna till ett annat EU-land, och

2.leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 47, 48, 49, 50 eller 88 §.

59 § Om den leverans som följer efter importen omfattas av undan- tag från skatteplikt enligt 47 eller 50 §, gäller undantaget från skatte- plikt i 58 § endast om importören har

1. angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i Sverige,

108

SOU 2020:31

Författningsförslag

2.angett sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i det EU- land dit varan överförs eller det registreringsnummer för mervärdes- skatt som den kund till vilken varorna levereras har i ett annat EU- land än Sverige, och

3.lämnat bevisning till Tullverket om att varan är avsedd att sändas eller transporteras till ett annat EU-land.

Registreringsnumren i första stycket 1 och 2 ska anges vid den tidpunkt då den beskattningsgrundande händelsen inträffar för importen enligt 7 kap. 13 §.

Första stycket 3 gäller endast om Tullverket begär sådan bevis- ning. Bevisningen ska i sådana fall ha inkommit till Tullverket innan varan övergår till fri omsättning.

Import av el, gas, värme och kyla

60 § Från skatteplikt undantas import av

1.el,

2.gas som

a)transporteras genom ett naturgassystem eller genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, eller

b)förs över från ett fartyg som transporterar gas till ett naturgas- system eller till ett rörledningsnät uppströms, och

3. värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.

Import som görs av en person med identifieringsnummer

61 § Från skatteplikt undantas import av varor som görs av en be- skattningsbar person eller en representant som har ett identifierings- beslut och identifieringsnummer enligt

1.22 kap. 14 och 24 §§, eller

2.motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land.

Första stycket gäller endast om identifieringsnumret har tillhanda- hållits Tullverket senast i samband med inlämnandet av tulldeklara- tionen.

109

Författningsförslag

SOU 2020:31

Import som görs av EU eller EU-organ

62 § Från skatteplikt undantas import av varor som görs av ett kontor eller anläggning i Sverige som tillhör

–Europeiska unionen,

–Europeiska atomenergigemenskapen,

–Europeiska centralbanken,

–Europeiska investeringsbanken, eller

–ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemen- skapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.

Första stycket gäller endast i den omfattning undantaget inte leder till att konkurrensen snedvrids.

Import av varor för försäljning i exportbutik

63 § Från skatteplikt undantas import av varor av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker, om varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik.

Tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import

64 § Om ersättningen för en tillhandahållen tjänst är en sådan bi- kostnad som enligt 8 kap. 27 § ska ingå i beskattningsunderlaget för import, är tillhandahållandet av tjänsten undantaget från skatteplikt.

Detsamma gäller om en sådan bikostnad ska ingå i beskattnings- underlaget vid införsel till ett annat EU-land i enlighet med det landets tillämpning av artikel 86.1 b i mervärdesskattedirektivet.

Undantag för export

65 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om

1.säljaren levererar varan till en plats utanför EU,

2.direkt utförsel av varan till en plats utanför EU ombesörjs av en speditör eller fraktförare, eller

3.en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.

110

SOU 2020:31

Författningsförslag

Förvärvaren är en fysisk person utanför EU

66 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om

1.varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU,

2.ersättningen uppgår till minst 200 kronor, och

3.säljaren kan visa att förvärvaren har medfört varan vid resa till en plats utanför EU före utgången av tredje månaden efter den månad då leveransen av varan gjordes.

67 § Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland är dock leveransen undantagen från skatteplikt endast om

1.leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen uppgår till minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen, och

2.säljaren kan visa att förvärvaren i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och enligt tull- räkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

Tillfälligt registrerad personbil eller motorcykel

68 § Från skatteplikt undantas leverans av en sådan personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 17 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons registrering och använd- ning, under förutsättning att

1.fordonet levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadig- varande vistas på en plats utanför EU, och

2.säljaren kan visa att fordonet varaktigt förts till en plats utanför EU före utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades.

111

Författningsförslag

SOU 2020:31

Tjänster – arbete på lös egendom

69 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som består av arbete på lös egendom, om

1.egendomen förvärvats eller importerats för att genomgå sådant arbete inom EU, och

2.egendomen efter det att arbetet utförts transporteras ut ur EU a) av den som tillhandahåller tjänsterna,

b) av förvärvaren om denne inte är etablerad inom landet, eller c) för någonderas räkning.

Tjänster i samband med export eller import av varor

70 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av lastning, loss- ning, transport och andra tjänster i direkt samband med

1.export av varor från Sverige eller ett annat EU-land, och

2.import av varor

a)som omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 4 §,

b)som omfattas av 6 kap. 66, eller 67 §, eller

c)som förs in till ett annat EU-land om införseln av varorna omfattas av det landets tillämpning av artikel 157.1 a i mervärdes- skattedirektivet.

Undantag för fartyg och luftfartyg

Leverans av fartyg eller luftfartyg

71 § Från skatteplikt undantas leverans av

1.fartyg som används på öppna havet och transporterar passagerare mot betalning eller används för handels-, industri- eller fiskeverk- samhet,

2.fartyg som används för sjöräddning eller assistans eller

för kustfiske, och

3.luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning.

112

SOU 2020:31

Författningsförslag

Utrustning

72 § Från skatteplikt undantas leverans av utrustning, inklusive fiskeriutrustning, som utgör en del av eller används i ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 71 §.

Varor för förbrukning och försäljning ombord

73 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för

1.förbrukning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som anges i 71 § 1 och 3,

2.försäljning ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg som an- ges i 71 § 1 och 3

a) i andra fall än som avses i 6 kap. 17 §,

b) i de fall som avses i 6 kap. 17 §, om varorna är sådana livsmedel som anges i artikel 2 i livsmedelsförordningen, och

3.förbrukning eller försäljning ombord på fartyg som anges i 71 § 2, dock inte fartygsproviant för fartyg som används för kust- fiske.

74 § I fråga om punktskattepliktiga varor gäller 73 § 1 och 2 a endast om leveransen uppfyller villkoren för proviantering i 7–9 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg. För punkt- skattepliktiga varor gäller inte 73 § 2 b.

Leverans av varor för försäljning ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland undantas från skatteplikt enligt 73 § 2 endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

Varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg

75 § Från skatteplikt undantas leverans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på krigsfartyg som lämnar svenskt terri- torium och är destinerade till hamnar eller ankarplatser utanför svenskt territorium.

Första stycket gäller för krigsfartyg som kan hänföras till num- mer 8906 10 00 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och

113

Författningsförslag

SOU 2020:31

statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i lydelsen den 1 januari 2021.

Tjänster som avser fartyg eller luftfartyg

76 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster i form av

1.ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana fartyg eller luftfartyg som anges i 71 §, och

2.uthyrning, reparation och underhåll av sådan utrustning som avses i 72 §.

77 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av andra tjänster än de som avses i 76 § för att täcka direkta behov för de fartyg eller luftfartyg som anges i 71 § och deras laster.

Tjänster av mäklare och andra förmedlare

78 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som görs av sådana mäklare och andra förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn, om tjänsten avser sådana leveranser eller tillhandahållanden som anges i någon av 71–77 §§.

Flygbensin och flygfotogen

79 § Från skatteplikt undantas leverans av flygbensin och flygfoto- gen.

Varor för konsumtion ombord

80 § Från skatteplikt undantas leverans av varor ombord på fartyg eller luftfartyg, om leveransen görs för konsumtion ombord under en sådan persontransport inom EU som avses i 6 kap. 17 §.

114

SOU 2020:31

Författningsförslag

Undantag som likställs med export

Leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.

81 § Från skatteplikt undantas leverans av motorfordon, om för- värvaren är någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt

1.enligt 14 kap. 60 eller 64 §, eller

2.enligt 14 kap. 61 eller 63 §, om fordonet är avsett för förvärv- arens personliga bruk.

82 § Undantaget gäller endast om förvärvaren lämnar över ett intyg till leverantören som visar att de förutsättningar som anges i 81 § är uppfyllda.

83 § Om ett motorfordon har förvärvats genom en leverans som undantagits från skatteplikt men sedan överlåtits tidigare än två år efter förvärvet, ska överlåtaren till staten betala ett belopp som mot- svarar den mervärdesskatt som överlåtaren skulle ha fått betala om denne hade varit betalningsskyldig för mervärdesskatt för sin leve- rans. Beloppet ska dock inte överstiga den mervärdesskatt som skulle ha betalats vid överlåtarens förvärv, om 81 § inte hade tillämpats.

Första stycket gäller inte om annat följer av 86 §.

84 § Om det inte betalas någon ersättning vid överlåtelsen av motor- fordonet eller om ersättningen väsentligen understiger marknads- värdet, ska det belopp som avses i 83 § första stycket beräknas med utgångspunkt från marknadsvärdet.

85 § Bestämmelserna 83 och 84 §§ gäller även om motorfordonet förvärvats genom ett unionsinternt förvärv som undantagits från skatteplikt.

86 § Skyldighet att betala ett belopp till staten enligt 83 § gäller inte, om

1.fordonet överlåts på grund av att ägaren avlidit, eller

2.den som fordonet överlåts till kan förvärva motorfordon genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 81 §.

Detsamma gäller vid överlåtelse av ett fordon på grund av att ägaren fått förflyttning från Sverige, om fordonet innehafts av ägaren minst sex månader.

115

Författningsförslag

SOU 2020:31

Om en överlåtelse sker enligt första stycket 2, ska den som för- värvar fordonet anses ha förvärvat detta genom en leverans som undantas från skatteplikt enligt 81 §.

87 § Vid beräkning av det belopp som ska betalas till staten gäller 8 kap. om beskattningsunderlag. Beloppet betalas genom insättning på ett särskilt konto. Betalningen ska göras senast 35 dagar efter över- låtelsen av motorfordonet.

Leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU, EU-organ och andra internationella organisationer

88 § Från skatteplikt undantas leverans av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning från Sverige till ett annat EU-land, om villkoren i 89, 90 eller 91 § är uppfyllda.

Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges en motsvarande leverans i det EU-land som förvärvaren finns i.

89 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 88 § om för- värvaren är en

1.beskickning eller ett konsulat i ett annat EU-land, eller

2.medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskick- ning eller ett sådant konsulat.

90 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 88 § om för- värvaren är ett kontor eller anläggning som finns i ett annat EU-land och som tillhör

1.Europeiska unionen,

2.Europeiska atomenergigemenskapen,

3.Europeiska centralbanken,

4.Europeiska investeringsbanken, eller

5.ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemen- skapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.

Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den omfattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.

116

SOU 2020:31

Författningsförslag

91 § Leverans av varor undantas från skatteplikt enligt 88 § om för- värvaren är

1.ett kontor eller anläggning som finns i ett annat EU-land och som tillhör en annan internationell organisation än som anges i 90 §,

2.en medlemsstats ombud vid en sådan organisation,

3.en person med tjänst hos en sådan organisation, eller

4.en person med uppdrag hos en sådan organisation.

Tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer

92 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till ett kontor eller anläggning som finns i ett annat EU-land och som till- hör

1.EU eller ett sådant EU-organ som avses i 90 §, eller

2.en sådan internationell organisation som avses i 91 §. Undantag från skatteplikt enligt första stycket 1 gäller endast i den

omfattning skattefriheten inte leder till att konkurrensen snedvrids.

93 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster till en person som i en sådan internationell organisation som avses i 91 §

1.är en medlemsstats ombud,

2.har en tjänst, eller

3.har uppdrag.

94 § Undantagen från skatteplikt enligt 92 och 93 §§ gäller endast i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges ett mot- svarande tillhandahållande i det EU-land som förvärvaren finns i.

Undantag för väpnade styrkor som tillhör part i Nato

95 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhandahåll- ande av tjänster som har ett annat EU-land som destinationsland, om

1.leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor tillhörande någon annan stat som är part i Nato än destinations- landet,

117

Författningsförslag

SOU 2020:31

2.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, och

3.styrkorna deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna. Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den

omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i destinations- landet för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.

Undantag för vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern

96 § Från skatteplikt undantas leverans av varor och tillhanda- hållande av tjänster till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på ön Cypern i enlighet med Fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, om

1.leveransen eller tillhandahållandet är till för dessa styrkor, och

2.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier.

Undantag från skatteplikt enligt första stycket gäller endast i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.

Undantag för förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU

97 § Från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster som görs av förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn om tjänsten avser sådana leveranser av varor eller tillhandahåll- anden av tjänster som

1.är undantagna från skatteplikt enligt någon av 65–70 § eller 98 §, eller

2.anses vara gjorda utanför EU enligt 6 kap.

118

SOU 2020:31

Författningsförslag

Undantag för exportbutiker

98 § Från skatteplikt undantas leverans av varor, om

1.leveransen avser obeskattade unionsvaror av de slag som avses

i4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik, eller

2.det är fråga om en sådan försäljning som avses i 4 § första stycket lagen om exportbutiker.

Undantag från skatteplikt vid leverans till beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt

99 § Från skatteplikt undantas leverans av en vara till en beskatt- ningsbar person som anses ha förvärvat och levererat varan i enlighet med 5 kap. 6 §.

11 kap. Varor i vissa lager

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–vad som avses med skatteupplag (2 §),

–varor i skatteupplag (3 §),

–undantag från skatteplikt (4 och 5 §§),

–när mervärdesskatt ska tas ut (6 §),

–vem som är betalningsskyldig (7 §),

–vad mervärdesskatten ska motsvara (8 §),

–ingående skatt (9 §), och

–godkännande av upplagshavare och skatteupplag (10 och 11 §§).

Vad som avses med skatteupplag

2 § Med skatteupplag avses

1.för varor som anges i 3 §, dock inte sådana som avses i 2 och 3, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 10 §,

119

Författningsförslag

SOU 2020:31

2.för sådana varor i 3 § som utgör energiprodukter enligt 1 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och omfattas av de för- faranderegler som anges i 3 a § i samma kapitel, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 4 kap. 3 § i den lagen, och

3.för etylalkohol, sådana godkända skatteupplag som bedrivs av en upplagshavare som godkänts enligt 9 § lagen (1994:1564) om alko- holskatt.

Varor i skatteupplag

3 § I 2 § och 4 § 1 och 4 avses varor som hänförs till följande num- mer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistik- nomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen:

1.tenn (KN-nr 8001),

2.koppar (KN-nr 7402, 7403, 7405 eller 7408),

3.zink (KN-nr 7901),

4.nickel (KN-nr 7502),

5.aluminium (KN-nr 7601),

6.bly (KN-nr 7801),

7.indium (KN-nr ex 8112 91 eller ex 8112 99),

8.spannmål (KN-nr 1001 till 1005, 1006: endast obehandlat ris, eller

1007 till 1008),

9.oljeväxter och oljehaltiga frukter (KN-nr 1201 till 1207), kokos- nöt, brasiliansk nöt och cashewnöt (KN-nr 0801), andra nötter (KN-nr 0802) eller oliver (KN-nr 0711 20),

10.spannmål och utsäde, inklusive sojabönor (KN-nr 1201 till 1207),

11.kaffe, inte rostat (KN-nr 0901 11 00 eller 0901 12 00),

12.te (KN-nr 0902),

13.kakaobönor, hela eller sönderslagna, råa eller rostade (KN- nr 1801),

14.råsocker (KN-nr 1701 11 eller 1701 12),

15.gummi, i ursprungliga former eller som plattor, ark eller remsor (KN-nr 4001 eller 4002),

16.ull (KN-nr 5101),

17.kemikalier i bulk (kapitel 28 och 29),

120

SOU 2020:31

Författningsförslag

18.mineraloljor, inklusive hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, naturgas, biogas, propan och butan; också inklusive råpetroleumoljor (KN-nr 2709, 2710, 2711 11 00, 2711 12, 2711 13, 2711 19 00, 2711 21 00 eller 2711 29 00),

19.silver (KN-nr 7106),

20.platina; palladium, rhodium (KN-nr 7110 11 00, 7110 21 00 eller 7110 31 00),

21.potatis (KN-nr 0701),

22.vegetabiliska oljor och fetter och deras fraktioner, oavsett om de är raffinerade eller inte, dock inte kemiskt modifierade (KN-nr 1507 till 1515),

23.virke (KN-nr 4407 10 eller 4409 10),

24.etylalkohol, E85 och ED95 (KN-nr 2207 eller 3823 90 99),

25.fettsyrametylestrar (KN-nr 3823 90 99),

26.råtallolja (KN-nr 3803 00 10), och

27.tillsatser i motorbränsle (KN-nr 3811 11 10, 3811 11 90, 3811 19 00 eller 3811 90 00).

Undantag från skatteplikt

4 § Från skatteplikt undantas

1.leverans, unionsinternt förvärv och import av varor som anges

i3 §, om de är avsedda att placeras i skatteupplag inom landet,

2.tillhandahållande av tjänster som avser en sådan leverans av varor eller ett sådant unionsinternt förvärv av varor som anges i 1,

3.leverans av icke-unionsvaror och tillhandahållande av tjänster, som görs i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon inom landet under den tid varorna är placerade där, och

4.leverans av varor som anges i 3 § och tillhandahållande av tjänster, som görs i skatteupplag inom landet under den tid varorna är pla- cerade i skatteupplaget.

5 § Undantaget enligt 4 § gäller endast under förutsättning att leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen av varor inte syftar till slutlig användning eller konsumtion.

121

Författningsförslag

SOU 2020:31

När mervärdesskatt ska tas ut

6 § När en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i

4§ ska mervärdesskatt tas ut. Om den beskattningsgrundande händel- sen för import enligt 7 kap. 13 § inträffar samtidigt, ska endast skatt enligt den här paragrafen tas ut.

Vem som är betalningsskyldig

7 § Den som är ansvarig för att en vara upphör att vara placerad på sådant sätt som avses i 4 § är skyldig att betala den mervärdesskatt som anges i 6 § till staten.

Vad mervärdesskatten ska motsvara

8 § Den mervärdesskatt som avses i 6 § ska, i de fall varan inte har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den leverans, det unionsinterna förvärv eller den import av varor som undantagits enligt 4 §, med tillägg av den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 §.

I de fall varan har levererats under den tid den varit placerad på sådant sätt som avses i 4 §, ska den mervärdesskatt som avses i 6 § i stället motsvara den skatt som skulle ha beräknats för den sista av dessa leveranser, med tillägg för den skatt som skulle ha beräknats för sådant tillhandahållande av tjänster som undantagits enligt 4 § och som utförts efter den sista leveransen.

Ingående skatt

9 § När mervärdesskatt ska tas ut enligt 6 §, utgör den skatt som den som är betalningsskyldig för mervärdesskatten enligt 7 § ska betala eller har betalat även ingående skatt för denna person.

122

SOU 2020:31

Författningsförslag

Godkännande av upplagshavare och skatteupplag

10 § Som upplagshavare får den godkännas som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare och som i egenskap av beskattningsbar person i större omfattning lagrar sådana varor som avses i 2 § 1.

Upplagshavarens lagring av varor ska äga rum i godkänt skatte- upplag.

11 § Frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupp- lag prövas av Skatteverket på särskild ansökan.

Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av Skatteverket, om förutsättningarna för godkännande inte längre finns.

12 kap. Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om frivillig beskattning för fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som annars skulle vara undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 38 §. Bestämmelserna avser

–vad som avses med ingående skatt (2 §),

–vad som avses med fastighet och fastighetsägare (3 och 4 §§),

–förutsättningar för frivillig beskattning (5–13 §§),

–när frivillig beskattning börjar gälla (14 §),

–frivillig beskattning vid överlåtelse (15 §),

–när den frivilliga beskattningen upphör (16–19 §§),

–anmälningsskyldighet (20 och 21 §§),

–avdrag för ingående skatt (22–25 §§),

–utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet (26 §), och

–justering av avdrag för ingående skatt (27–31 §§).

Vad som avses med ingående skatt

2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och 5 §§. Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till en tidigare ägares förvärv enligt 22 § andra stycket.

123

Författningsförslag

SOU 2020:31

Vad som avses med fastighet och fastighetsägare

3 § Det som sägs i 14–31 §§ om fastighet gäller fastigheter eller delar av fastigheter som är eller som kan vara föremål för sådan ut- hyrning eller annan upplåtelse som omfattas av frivillig beskattning enligt 8 eller 12 §.

4 § Det som sägs i 14–31 §§ om fastighetsägare gäller även andra som är skyldiga att betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna om frivillig beskattning i 8 eller 12 §.

Förutsättningar för frivillig beskattning

Uthyrningar och upplåtelser som får omfattas av frivillig beskattning

5 § Om en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdes- skattegrupp för stadigvarande användning i en verksamhet där transak- tionerna medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35, 36, 60, 64 eller 65 § helt eller delvis hyr ut en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet, får uthyrningen omfattas av frivillig beskattning. Detta gäller dock inte om uthyrningen avser stadigvarande bostad.

6 § En uthyrning som avses i 5 § till staten, en kommun, ett kom- munalförbund eller ett samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliterings-insatser, får omfattas av frivillig beskattning även om uthyrningen sker för stadig- varande användning i en verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35, 36, 60, 64 eller 65 §.

Första stycket gäller dock inte om kommunen, kommunalförbun- det eller samordningsförbundet vidareuthyr fastigheten för stadig- varande användning i en verksamhet som bedrivs av någon annan än staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordnings- förbund och där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35, 36, 60, 64 eller 65 §.

124

SOU 2020:31

Författningsförslag

7 § Det som sägs om uthyrning i 5 och 6 §§ gäller även för upp- låtelse av bostadsrätt. Bestämmelserna i 5 och 6 §§ gäller även vid

1.uthyrning i andra och tredje hand, och

2.bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt.

Frivillig beskattning genom mervärdesskatt i fakturan

8 § En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp som väljer frivillig beskatt- ning genom att ange utgående skatt i en faktura för sådan fastig- hetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som avses i 5–7 §§, är skyldig att betala mervärdesskatt till staten för uthyrningen eller upplåtelsen.

Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i uthyrarens eller upplåtarens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.

9 § Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs eller innehas av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp, blir gruppen skyldig att betala mervärdesskatt om fakturan har utfärdats av den som äger fastigheten eller, i fråga om en hyresrätt eller bostadsrätt, av den som innehar hyresrätten eller bostadsrätten.

Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i den beskatt- ningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller av en tredje person.

10 § Frivillig beskattning enligt 8 § för uthyrning eller annan upp- låtelse till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 60, 64 eller 65 § gäller endast om upplåtaren har ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan åter- betalning.

11 § En faktura som avses i 8 § ska ha utfärdats senast sex månader från den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser.

125

Författningsförslag

SOU 2020:31

En fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse ska inte anses ha omfattats av frivillig beskattning enligt 8 § om hela skattebeloppet sätts ned genom en handling eller ett meddelande som avses i 17 kap. 19 §. Det gäller dock endast om handlingen eller meddelandet ut- färdas senast fyra månader från den dag då fakturan utfärdades.

Frivillig beskattning genom beslut av Skatteverket

12 § När en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad i syfte att anläggningen helt eller delvis ska kunna hyras ut eller upplåtas enligt 5 eller 6 §, får en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdes- skattegrupp ansöka om frivillig beskattning. Om Skatteverket beslutar om frivillig beskattning, blir sökanden skyldig att betala mervärdes- skatt till staten för uthyrningen eller upplåtelsen.

Om den fastighet som ska omfattas av den frivilliga beskattningen ägs av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskatte- grupp, ska ansökan göras av en sådan grupphuvudman som avses i 4 kap. 11 § med samtycke av den beskattningsbara personen.

13 § Skatteverket ska besluta om frivillig beskattning enligt 12 § endast om

1.det finns särskilda skäl,

2.den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 §, och

3.det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

När frivillig beskattning börjar gälla

14 § Frivillig beskattning enligt 8 § gäller från och med den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser, dock tidigast den dag då hyresgästen eller bostadsrättshavaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som uthyrningen eller upplåtelsen avser.

Frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § gäller från och med den dag då ansökan kommer in till Skatteverket eller den senare dag som sökanden angett.

126

SOU 2020:31

Författningsförslag

Frivillig beskattning vid överlåtelse

15 § En fastighetsägare som överlåter en fastighet och som efter försäljningen fortsätter att hyra ut eller upplåta fastigheten, ska vara skyldig att betala mervärdesskatt till staten enligt detta kapitel för ut- hyrningen eller upplåtelsen till dess den nya ägaren tillträder fastig- heten.

Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga beskattningen till den nya ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.

När den frivilliga beskattningen upphör

16 § Den frivilliga beskattningen upphör

1.när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5–7 §§, eller

2.när fastigheten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upp- låtas på grund av brand eller av annan orsak som fastighetsägaren inte råder över eller på grund av rivning.

17 § Skatteverket får besluta att frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 § ska upphöra, om det inte längre finns förutsätt- ningar för en sådan beskattning. Ett sådant beslut ska fattas innan uthyrning eller annan upplåtelse påbörjats.

18 § I de fall en fastighet överlåts, ska Skatteverket besluta att fri- villig beskattning för uthyrning eller annan upplåtelse ska upphöra vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren gemensamt an- söker om detta före tillträdesdagen.

Första stycket gäller dock endast om

1.frivillig beskattning beslutats enligt 12 §, och

2.överlåtelsen sker innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats.

19 § Om en fastighet överlåts i andra fall än som avses i 18 § upp- hör den frivilliga beskattningen vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren före tillträdesdagen ingått ett skriftligt avtal om att den frivilliga beskattningen inte ska övergå.

127

Författningsförslag

SOU 2020:31

Anmälningsskyldighet

20 § Om en fastighet som omfattas av frivillig beskattning enligt 12 § överlåts innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, ska överlåtelsen anmälas till Skatteverket av både den tidigare och den nya ägaren.

21 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör i enlighet med 16 § innan uthyrning eller upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats, är fastighetsägaren skyldig att anmäla det förhåll- ande som medför att beskattningen upphör till Skatteverket.

Avdrag för ingående skatt

22 § En fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 13 kap.

Fastighetsägaren får göra avdrag i stället för att korrigera den ingående skatten genom justering av avdrag, om

1.frivillig beskattning enligt 8 § har börjat gälla inom tre år från utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten, eller

2.vid frivillig beskattning till följd av beslut enligt 12 §, en uthyr- ning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § har påbörjats inom tre år från utgången av det kalenderår då fastighetsägaren eller en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten.

23 § Om fastighetsägaren har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnaden av fastigheten, gäller 22 § andra stycket endast under förutsättning att den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden inte tagits i bruk efter åtgärderna.

24 § Om en tidigare ägare av fastigheten har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnaden av fastigheten, gäller 22 § andra stycket endast under förutsättning att

1.den nya ägaren inte har avdragsrätt enligt 13 kap. 8 § 4,

2.den tidigare ägaren inte varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt 8 eller 12 §, och

128

SOU 2020:31

Författningsförslag

3.varken den tidigare eller den nya ägaren tagit den del av fastig- heten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden i bruk efter åt- gärderna.

25 § Avdrag enligt 22 § andra stycket får göras för den ingående skatt som hänför sig till byggarbetena och som motsvarar den upp- låtelse som omfattas av frivillig beskattning. Avdrag får dock inte göras för ingående skatt som det gjorts avdrag för efter beslut enligt 12 §.

Utfärdande av handling vid överlåtelse av fastighet

26 § Vid förvärv av en fastighet ska avdragsrätten för ingående skatt hänförlig till en tidigare ägares ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten som avses i 22 § andra stycket, styrkas genom en av över- låtaren utfärdad handling.

Handlingen ska innehålla uppgift om

1.den ingående skatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnad och som överlåtaren inte har dragit av,

2.överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,

3.överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,

4.transaktionens art, och

5.övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskattningen och förvärvarens avdragsrätt.

Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.

Justering av avdrag för ingående skatt

27 § Avdrag för ingående skatt som hänför sig till fastighet som är eller har varit föremål för uthyrning eller annan upplåtelse som omfattas eller har omfattats av frivillig beskattning, ska justeras enligt vad som föreskrivs i 28–31 §§ och 15 kap.

129

Författningsförslag

SOU 2020:31

28 § Avdrag för ingående skatt ska justeras när frivillig beskattning upphör enligt 16–19 §§. Justering ska dock inte göras om

1.den frivilliga beskattningen upphör enligt 16 § 2, eller

2.fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten i en annan verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.

29 § Om frivillig beskattning som beslutats enligt 12 § upphör innan någon uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5 eller 6 § kommit till stånd, ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden. Dessutom ska ingående skatt som hänför sig till tiden mellan beslutet om frivillig beskattning och dennas upphörande, betalas in till staten. På justerings- och skattebelopp ska kostnadsränta betalas. Räntan ska motsvara den fastställda basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) och löpa från och med dagen för återbetalning av den ingående skatten till fastighetsägaren.

När en fastighetsägare har avdragsrätt enligt 22 § andra stycket beräknas justeringsperioden från ingången av det beskattningsår då avdragsrätten inträtt.

30 § Bestämmelserna i 15 kap. 21–23 §§ gäller också vid överlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig beskattning, även om den fri- villiga beskattningen övergår till den nya ägaren först vid tillträdet enligt 15 § andra stycket.

Om den frivilliga beskattningen upphör enligt 18 eller 19 §§ är den tidigare ägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt, om inte den nya ägaren övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag enligt 15 kap. 21–23 §§.

31 § Om frivillig beskattning upphör på grund av åtgärder som vidtagits av en hyresgäst eller en bostadsrättshavare är såväl denne som fastighetsägaren skyldig att justera avdrag för ingående skatt. Skyldigheten omfattar den ingående skatt som var och en av dem dragit av och som hänför sig till den del av fastigheten som omfattas av hyres- eller bostadsrätten.

130

SOU 2020:31

Författningsförslag

13 kap. Avdrag för ingående skatt

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–vad som avses med ingående skatt (4 och 5 §§),

–avdragsrättens omfattning (6–12 §§),

–begränsningar och preciseringar av avdragsrätten (13–28 §§),

–uppdelning av den ingående skatten (29 och 30 §§), och

–att avdrag ska styrkas (31–36 §§).

Bestämmelser om avdrag i andra kapitel

2 § Bestämmelser om avdrag för ingående skatt finns även i de särskilda ordningarna för

–beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.,

–resebyråer i 19 kap.,

–begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap.,

–investeringsguld i 21 kap., och

–distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster

i22 kap.

3 § Särskilda bestämmelser om vad som avses med ingående skatt, om avdrag och justering av avdrag för ingående skatt finns i

–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,

–12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser, och

–15 kap. om justering av avdrag för ingående skatt hänförlig till investeringsvaror.

Vad som avses med ingående skatt

4 § Ingående skatt utgörs av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till

1.ersättning för varor som har levererats eller kommer att leve- reras av en beskattningsbar person, om den beskattningsgrundande händelsen för leveransen har inträffat,

131

Författningsförslag

SOU 2020:31

2.ersättning för tjänster som har tillhandahållits eller kommer att tillhandahållas av en beskattningsbar person, om den beskattnings- grundande händelsen för tillhandahållandet har inträffat,

3.ersättning för unionsinterna förvärv av varor,

4.sådana överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap. 23 §, och

5.import av varor.

5 § Ingående skatt utgörs också av beloppet av den mervärdesskatt enligt denna lag som har betalats eller ska betalas och som hänför sig till

1.förvärv som avses i 8 § 4, och

2.uttag av tjänster i byggnadsrörelse som avses i 8 § 5.

Avdragsrättens omfattning

Huvudregel

6 § I den utsträckning en beskattningsbar person använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får denne, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till

1.leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster till den beskattningsbara personen,

2.unionsinterna förvärv av varor som görs av den beskattnings- bara personen,

3.sådana överföringar som enligt 5 kap. 23 § likställs med unions- interna förvärv av varor mot ersättning som görs av den beskatt- ningsbara personen, och

4.import av varor.

Avdragsrätt vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel

7 § Den som är en beskattningsbar person bara på grund av en tillfällig leverans av ett nytt transportmedel enligt 4 kap. 3 § har rätt till avdrag för ingående skatt om leveransen är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 46 §. Avdragsrätten avser den mervärdes- skatt som ingår i säljarens inköpspris eller som denne har betalat vid

132

SOU 2020:31

Författningsförslag

importen eller det unionsinterna förvärvet av transportmedlet. Avdragsrätten är dock begränsad till högst det skattebelopp säljaren skulle vara skyldig att betala om leveransen inte hade varit undan- tagen från skatteplikt.

Avdrag enligt första stycket får göras först sedan transportmedlet har levererats.

Avdragsrätt i särskilda fall

8 § I den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet får avdrag också göras enligt följande uppställning:

Om den beskattnings-		får avdrag göras för			under förutsättning att
bara personen
1. övertar en	rör-	den	ingående	skatt	den tidigare ägaren
else eller en del av den		som hänför sig till			inte har gjort avdrag
från en annan beskatt-		– leveranser av va-			men den ingående
ningsbar person,		ror och tillhandahåll-			skatten skulle ha varit
		anden av tjänster till			avdragsgill om denne
		den tidigare ägaren för			hade fortsatt att dri-
		rörelsens behov, och			va rörelsen,
		– unionsinterna
		förvärv av varor och
		import som gjorts av
		den tidigare ägaren för
		rörelsens behov,
2. är delägare i en		den	ingående	skatt	den fastighet som in-
samfällighet	för	som motsvarar den be-			går i samfälligheten
vattenreglering,	väg-	skattningsbara person-			används för den be-
hållning eller	lik-	ens andel i samfällig-			skattningsbara per-
nande ändamål,		heten och som hänför			sonens transaktioner
		sig till			som medför avdrags-
		– leveranser av va-			rätt,
		ror och tillhandahåll-

anden av tjänster till samfälligheten, och

133

Författningsförslag

SOU 2020:31

Om den beskattnings- får avdrag göras för	under förutsättning att
bara personen

–unionsinterna förvärv av varor och import som gjorts av samfälligheten,

3. har fått en vara

den skatt som Tull-

leverantören inte är

levererad till sig och

verket tagit ut,

betalningsskyldig

då har betalat

skatt

enligt denna lag för

vid importen av varan

annat

än

importen

utan att ha sådan be-

och

den

ingående

talningsskyldighet för

skatten skulle ha varit

importen eller har be-

avdragsgill

den

talat

ersättning

för

beskattningsbara

denna

skatt

till

den

personen själv

hade

som haft sådan betal-

varit

betalningsskyl-

ningsskyldighet,

dig för importen,

4. förvärvar en fas-

den

utgående

skatt

fastigheten

eller lä-

tighet,

hyresrätt

som säljaren har redo-

genheten i

säljarens

eller en bostadsrätt till

visat eller ska redovisa

byggnadsrörelse

har

en lägenhet,

för uttagen,

tillförts tjänster som

uttagsbeskattas

med

stöd av

5 kap.

30 §,

utan

att

fastigheten

eller lägenheten där-

efter har tagits i bruk

av säljaren,

5. i

sin byggnads-

den

utgående

skatt

fastigheten

eller lä-

rörelse tillfört en egen

som fastighetsägaren,

genheten därefter tas

fastighet eller en lä-

hyresgästen eller bo-

i bruk av den beskatt-

genhet som

innehas

stadsrättshavaren har

ningsbara

personen

med

hyresrätt

eller

redovisat eller

ska

för transaktioner som

bostadsrätt

tjänster

redovisa för uttagen,

medför avdragsrätt.

som

uttagsbeskattas

med

stöd av 5 kap.

30 §,

134

SOU 2020:31

Författningsförslag

Avdragsrätt för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför landet

9 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 § 1–4 och 8 §, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner utanför landet som

1.utförs i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap. 2 §, och

2.skulle ha medfört rätt till avdrag för ingående skatt om de hade genomförts inom landet.

Avdragsrätt för transaktioner som är undantagna från skatteplikt

10 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 § 1–4 och 8 §, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–13 § om läkemedel,

–29 § första stycket 2 om framställning av periodiska publikationer,

–37 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,

–46 eller 50 § om unionsinterna leveranser av varor,

–55 § om transporttjänster – Azorerna och Madeira,

–64 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–65, 66, 67, 68, 69 eller 70 § om export,

–71 eller 72 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrust- ning till dessa,

–73 eller 74 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,

–75 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigs- fartyg,

–76 eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–78 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–79 eller 80 § om vissa leveranser av varor avseende fartyg och luftfartyg,

–81 eller 82 § om leverans av motorfordon till utländska beskick- ningar m.fl.,

–88 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

135

Författningsförslag

SOU 2020:31

–92, 93 eller 94 § om tjänster som tillhandahålls till EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,

–97 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transak- tioner eller transaktioner gjorda utanför EU,

–98 § om exportbutiker, eller

–99 § om leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt. Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undan-

tagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.

11 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 § 1–4 och 8 §, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner som är undantagna från skatte- plikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–35 § om försäkrings- eller återförsäkringstjänster,

–36 § om bank- och finansieringstjänster, eller

–37 § 1 om leveranser av sedlar och mynt som är gällande betal- ningsmedel.

Första stycket gäller endast om

1. förvärvaren är en beskattningsbar person som i ett land utanför EU har antingen sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls eller, om sådant säte eller etableringsställe saknas i det landet, den beskattningsbara per- sonen är bosatt eller stadigvarande vistas där,

2. förvärvaren inte är en beskattningsbar person och denne är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU, eller

3. transaktionerna är direkt kopplade till varor som ska exporteras till ett land utanför EU.

Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning har inte avdragsrätt

12 § Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning av ingående skatt i 14 kap. 7–9 §§ eller 35 och 36 §§ har inte avdragsrätt enligt 6, eller 8–11 §§.

136

SOU 2020:31

Författningsförslag

Begränsningar och preciseringar av avdragsrätten

Fastigheter delvis använda i ekonomisk verksamhet

13 § Ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 6 § eller 8 § 4 eller 5 och som hänför sig till en fastighet som ingår i en beskattningsbar persons rörelsetillgångar, får endast dras av i proportion till den beskattningsbara personens användning av fastigheten för rörelsen, om fastigheten används både för

1.rörelsen, och

2.eget privat bruk, personalens privata bruk eller annars för andra ändamål än den egna rörelsen.

Första stycket gäller inte

1.en stadigvarande bostad som omfattas av avdragsförbudet i 26 §, eller

2.ingående skatt som får dras av i enlighet med 27 § vid utförande av sådana tjänster för vilka uttagsbeskattning ska ske och vid jord- bruksarrende som omfattar bostad.

14 § Om den avdragsgilla delen av den ingående skatten inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdel- ning efter skälig grund.

15 § Om användningen av fastigheten ändras, ska avdraget för den ingående skatten justeras i enlighet med 15 kap.

Bestämmelserna i 5 kap. 27 och 28 §§ är inte tillämpliga vid ändrad användning av fastigheten.

Fastighetsförvaltande verksamhet

16 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till kostnader vid uttag av sådana tjänster i en fastighetsförvaltande verk- samhet där beskattningsunderlaget beräknats enligt 8 kap. 10 §.

137

Författningsförslag

SOU 2020:31

Finansieringsföretag

17 § Ett finansieringsföretag som har övertagit en säljares rätt enligt ett köpeavtal får göra avdrag för den ingående skatt som hän- för sig till värdet av en vara som med stöd av köpeavtalet återtas av finansieringsföretaget.

Första stycket gäller endast om finansieringsföretaget kan visa att den ingående skatten inte till någon del varit avdragsgill för förvärvaren.

Försäljning från fartyg på vissa linjer

18 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till leveranser, unionsinterna förvärv eller import av varor för försälj- ning från fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland.

19 § Avdrag får dock göras om leveransen, det unionsinterna för- värvet eller importen avser spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- och konfektyrvaror.

I fråga om punktskattepliktiga varor är det dock en förutsättning för avdrag att varorna får provianteras utan punktskatt enligt 5–9 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

Personbilar och motorcyklar

20 § Den som förvärvar eller importerar en personbil eller en motor- cykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till leveransen, det unionsinterna förvärvet eller importen av fordonet.

Avdrag får dock göras om en beskattningsbar person förvärvar eller importerar fordonet för

1.återförsäljning,

2.uthyrning,

3.persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),

4.transporter av avlidna, eller

5.körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.

138

SOU 2020:31

Författningsförslag

21 § Den som hyr en personbil eller en motorcykel får inte dra av ingående skatt som hänför sig till hyran av fordonet.

Avdrag får dock göras om en beskattningsbar person använder det hyrda fordonet för

1.uthyrning,

2.persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211),

3.transporter av avlidna, eller

4.körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt.

22 § En beskattningsbar person som använder en hyrd personbil eller motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdrags- rätt, får dra av hälften av den ingående skatt som hänför sig till hyran, om fordonet

1.i mer än ringa omfattning används för de transaktioner som medför avdragsrätt, och

2.hyrs för andra ändamål än för uthyrning, persontransporter enligt taxitrafiklagen (2012:211), transporter av avlidna eller körkorts- utbildning som omfattas av skatteplikt.

Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten.

23 § En beskattningsbar person som använder en personbil eller en motorcykel i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, får dra av ingående skatt som hänför sig till driftskostnader, om fordonet tillhör inventarierna i verksamheten eller har hyrts för användning i denna.

Första stycket gäller utan någon begränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten.

Representation och liknande ändamål

24 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den beskattningsbara personen inte har rätt att göra avdrag vid inkomst- beskattningen enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).

139

Författningsförslag

SOU 2020:31

25 § Avdrag får dock göras för ingående skatt som avser måltider eller liknande förtäring, om

1.utgifterna har ett sådant omedelbart samband med verksam- heten som avses i 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2.avdraget inte överstiger vad som kan anses skäligt, och

3.avdraget högst uppgår till den ingående skatten på 300 kronor per person och tillfälle.

Stadigvarande bostad

26 § Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad.

27 § Avdrag får dock göras för ingående skatt som hänför sig till leveranser av varor, tillhandahållanden av tjänster, unionsinterna för- värv av varor eller import för utförande av sådana tjänster som avses i 5 kap. 30–32 §§ för vilka uttagsbeskattning ska ske.

Avdrag får också göras för ingående skatt som hänför sig till ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar bostad.

Staten

28 § Ingående skatt är inte avdragsgill för staten.

Uppdelning av den ingående skatten

29 § Avdrag ska göras enligt andra stycket om den ingående skatten avser en beskattningsbar persons förvärv eller import som

1.endast delvis är avdragsgill,

2.görs gemensamt för flera verksamheter, av vilka det saknas avdragsrätt i någon, eller

3.görs för en verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag. Avdrag får då endast göras för skatten på den del av ersättningen

eller inköpspriset som hänför sig till den del av förvärvet eller importen som är avdragsgill respektive hänför sig till en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om denna del inte kan fast-

140

SOU 2020:31

Författningsförslag

ställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Första och andra styckena gäller även ingående skatt som till viss del avser annat än den ekonomiska verksamheten.

30 § I det fall den ingående skatten avser förvärv eller import för en ekonomisk verksamhet där det delvis saknas rätt till avdrag, får hela den ingående skatten för ett visst förvärv eller en viss import ändå dras av, om

1.förvärvet eller importen till mer än 95 procent görs för de trans- aktioner som medför rätt till avdrag, eller

2.skatten för förvärvet eller importen inte överstiger 1 000 kro- nor och mer än 95 procent av transaktionerna i verksamheten med- för rätt till avdrag.

Avdrag ska styrkas

31 § En beskattningsbar person har endast rätt att göra avdrag för ingående skatt om den kan styrkas.

Leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinternt förvärv

32 § Avdraget ska styrkas genom faktura, om den ingående skatten hänför sig till

1.leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster, eller

2.unionsinterna förvärv av varor.

33 § Faktura för att styrka avdraget behövs dock inte, om

1.det finns särskilda skäl,

2.avdraget kan styrkas genom annan dokumentation, och

3.den ingående skatten hänför sig till unionsinterna förvärv av varor eller sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten enligt 16 kap. 5 § eller någon av 7–13 §§.

141

Författningsförslag

SOU 2020:31

34 § Om den ingående skatten hänför sig till sådana överföringar som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning enligt 5 kap. 23 §, ska avdraget styrkas genom annan dokumentation än faktura.

Import

35 § Om den ingående skatten hänför sig till import, ska avdraget styrkas genom importdokument som anger eller medger beräkning av den mervärdesskatt som har betalats eller ska betalas.

Av importdokumentet eller av en annan handling ska det dess- utom framgå att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de importerade varorna.

Vissa förvärv av fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till lägenhet

36 § Om den ingående skatten hänför sig till ett sådant förvärv av en fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt till en lägenhet som avses i 8 § 4, ska avdraget styrkas genom en av överlåtaren utfärdad hand- ling.

Handlingen ska innehålla uppgift om

1.den mervärdesskatt som överlåtaren har redovisat eller ska redo- visa för sina gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten eller lägenheten,

2.överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,

3.överlåtarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,

4.transaktionens art, och

5.övriga uppgifter av betydelse för bedömningen av överlåtarens skyldighet att betala mervärdesskatt och förvärvarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.

Överlåtaren är skyldig att utfärda en sådan handling som avses i första stycket om förvärvaren begär det.

142

SOU 2020:31

Författningsförslag

14 kap. Återbetalning av ingående skatt

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–återbetalning till beskattningsbara personer i andra EU-länder (3–31 §§),

–återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU (32–48 §§),

–återbetalning vid viss import (49 och 50 §§),

–återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mer- värdesskatt (51–54 §§)

–återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder (55–58 §§),

–återbetalning till hjälporganisationer (59 §),

–återbetalning till utländska beskickningar m.fl. (60–63 §§),

–återbetalning till EU och vissa EU-organ (64–65 §§),

–gemensamma bestämmelser för 59–65 §§ (66 och 67 §§),

–att återbetalningsrätten ska styrkas (68 §),

–skattetillägg (69 §),

–omprövning i vissa fall (70–72 §§), och

–indrivning och verkställighet (73 §).

Bestämmelser om återbetalning i andra kapitel

2 § Bestämmelser om återbetalning av ingående skatt finns även i

–19 kap. om en särskild ordning för resebyråer, och

–22 kap. om de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.

Återbetalning till beskattningsbara personer i andra EU-länder

Vem som kan ansöka om återbetalning

3 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU- land och som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta, om den beskattningsbara personen under den återbetalnings- period som avses i 14 §

143

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller ett fast etableringsställe här från vilket affärstransaktioner genom- förts eller, om säte eller fast etableringsställe saknas, inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, och

2.inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av 4–6 §§.

4 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhanda- hållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsätt- ning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–64 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–70 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–76 § eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–78 § eller 97 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–92 § eller 93 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller

–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undan- tagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

5 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och tillhandahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestäm- melser i 16 kap.:

–5 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,

–7 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,

–8 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap. 32 §,

–9 § om trepartshandel,

–11 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller

–12 § om handel med avfall och skrot.

6 § Den beskattningsbara personen får dessutom inom landet ha levererat varor och tillhandahållit tjänster, om mervärdesskatten för leveransen av dessa varor eller tillhandahållandet av dessa tjänster redovisats enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar

144

SOU 2020:31

Författningsförslag

de särskilda ordningarna i artiklarna 369a–369x i mervärdesskatte- direktivet.

Återbetalningsrättens omfattning

7 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i 3–6 §§ har rätt till återbetalning av ingående skatt som debiterats för varor som levererats eller tjänster som tillhandahållits till denne av andra beskattningsbara personer inom landet eller för import av varor till landet. Rätten till återbetalning gäller även sådan ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 13 kap. 8 §.

Första stycket gäller endast i den utsträckning den beskattnings- bara personen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i

–13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner utanför landet i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap. 2 §,

–13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller

–5 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.

8 § Den beskattningsbara personen har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 7 § under förutsättning att denne utför transak- tioner som medför rätt till avdrag i det EU-land där denne är etablerad.

Om den beskattningsbara personen utför både transaktioner som medför rätt till avdrag och sådana som inte medför rätt till avdrag i det EU-land där denne är etablerad, omfattar rätten till återbetalning enligt 7 § enbart sådan ingående skatt som hänför sig till transak- tionerna som medför rätt till avdrag i enlighet med tillämpningen av artikel 173 i mervärdesskattedirektivet i etableringslandet.

9 § Rätten till återbetalning omfattar endast sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattnings- bara personen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.

145

Författningsförslag

SOU 2020:31

10 § Någon rätt till återbetalning finns inte för

1.sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap. 12 §, eller

2.mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undantagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i

10 kap.:

– 46 § eller 50 § om unionsinterna leveranser av varor, eller

– 65 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i ut- landet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.

Vad en ansökan ska avse

11 § En ansökan om återbetalning ska avse

1. förvärv av varor eller tjänster

a)som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovis- ningsskyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för faktureringen, eller

b)för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetal- ningsperioden, om förvärven har fakturerats innan redovisnings- skyldigheten har inträtt, eller

2. import av varor under återbetalningsperioden.

Utöver de transaktioner som anges i första stycket får ansökan även avse fakturor eller importdokument som inte omfattas av en tidigare ansökan och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.

Hur en ansökan ska göras

12 § En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU- land ska ansöka om återbetalning av ingående skatt hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i etableringslandet.

En ansökan anses ingiven till den behöriga myndigheten i etableringslandet endast om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som ansökan ska innehålla enligt 13 §.

146

SOU 2020:31

Författningsförslag

Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskatt- ningsbara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket 3–5 skatteförfarandelagen (2011:1244) finns i 51–54 §§.

Ansökans innehåll och språk

13 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrif- ter om ansökans innehåll och vilka språk som får användas i en ansökan om återbetalning eller när uppgifter lämnas enligt 18 och 19 §§.

Återbetalningsperiod

14 § En ansökan om återbetalning ska avse en period om minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.

Ansökningstid

15 § En ansökan om återbetalning ska senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden ha kommit in till den behöriga myndigheten i det EU-land där den beskattningsbara personen är etablerad.

Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.

Minimibelopp

16 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalnings- period som inte är ett kalenderår men är minst tre kalendermånader, ska det sökta beloppet vara minst 4 000 kronor.

147

Författningsförslag

SOU 2020:31

Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.

Skatteverkets underrättelseskyldighet

17 § Skatteverket ska på elektronisk väg och utan dröjsmål under- rätta sökanden om vilket datum en ansökan om återbetalning kom in till verket.

Skatteverkets rätt att begära uppgifter

18 § Om Skatteverket inte har alla uppgifter som behövs för att fatta beslut i fråga om hela eller en del av en ansökan om återbetal- ning, får verket inom den fyramånadersperiod som anges i 21 § på elektronisk väg begära ytterligare uppgifter från

1.sökanden,

2.den behöriga myndigheten i det EU-land där sökanden är etablerad, eller

3.någon annan.

En begäran enligt första stycket 3 får göras på elektronisk väg endast om den kan tas emot på det sättet.

19 § Skatteverket får även begära originalet eller en kopia av den berörda fakturan eller importdokumentet, om verket tvivlar på giltig- heten eller riktigheten av en fordran.

Tidsfrist för att lämna uppgifter

20 § Uppgifter som Skatteverket har begärt enligt 18 eller 19 § ska ha kommit in till verket inom en månad från den dag då mottagaren fick begäran.

Tidsfrister för Skatteverkets beslut

21 § Skatteverket ska meddela sitt beslut avseende en ansökan om återbetalning senast fyra månader från den dag då ansökan kom in till verket.

148

SOU 2020:31

Författningsförslag

22 § Om Skatteverket begär ytterligare uppgifter enligt 18 §, ska beslutet om återbetalning meddelas senast två månader från den dag då

1.uppgifterna kom in till verket, eller

2.tidsfristen som anges i 20 § har löpt ut, om begäran inte har besvarats.

Skatteverket har dock alltid sex månader på sig att slutligt avgöra ärendet, räknat från den dag då ansökan kom in till verket.

Om Skatteverket har begärt kompletterande ytterligare uppgif- ter, ska ett slutligt beslut avseende ansökan meddelas inom åtta månader från den dag då ansökan kom in till verket.

Följden av att beslut inte meddelas inom tidsfristen

23 § En ansökan ska anses ha avslagits om Skatteverket inte med- delar sitt beslut inom de tidsfrister som anges i 21 och 22 §§.

Korrigering och återkrav av återbetalt belopp

24 § Sökanden ska korrigera det belopp som sökts eller som redan har betalats tillbaka, om den avdragsgilla andelen av den ingående skatten har justerats i enlighet med tillämpningen av artikel 175 i mervärdesskattedirektivet i det EU-land där sökanden är etablerad, efter det att en ansökan om återbetalning gavs in.

Korrigeringen ska göras senast under kalenderåret efter återbetal- ningsperioden

1.i en ansökan om återbetalning, eller

2.genom inlämnande av en särskild anmälan genom den elektroniska portal som inrättats av det EU-land där sökanden är etablerad, om sökanden inte ger in någon återbetalningsansökan under det kalenderåret.

25 § Skatteverket ska besluta om en sådan korrigering som avses i 24 §.

26 § Om en återbetalning har tagits emot på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tagits emot ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då verket meddelade sitt beslut.

149

Författningsförslag

SOU 2020:31

Det belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får räknas av mot ingående skatt som den som ska betala tillbaka det felaktigt mottagna beloppet har rätt att få tillbaka på grundval av en annan ansökan än den som lett till den felaktiga återbetalningen.

Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.

27 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som tagits emot på ett oriktigt sätt får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.

Tidpunkt och land för utbetalning

28 § Om Skatteverket bifaller en ansökan om återbetalning, ska verket betala ut det beviljade beloppet till sökanden eller den som sökanden anger senast 10 arbetsdagar från den dag då

1.tidsfristen i 21 § löpte ut, eller

2.tidsfristerna i 22 § löpte ut, om ytterligare uppgifter eller kom- pletterande ytterligare uppgifter har begärts av verket.

29 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i

1.Sverige, eller

2.ett annat EU-land, om sökanden begär det.

Vid utbetalning i ett annat EU-land ska Skatteverket från belop- pet som ska betalas ut dra av de bankavgifter som tagits ut för över- föringen.

Ränta

30 § Sökanden ska tillgodoföras ränta på det beviljade beloppet, om utbetalningen görs efter den senaste tidpunkt som anges i 28 §.

Om Skatteverket har begärt ytterligare uppgifter eller komplet- terande ytterligare uppgifter, ska första stycket endast tillämpas om sökanden har kommit in till verket med uppgifterna i enlighet med 20 §.

31 § Ränta ska beräknas från och med dagen efter den i 28 § angivna senaste dagen för utbetalning till den dag då utbetalningen faktiskt görs.

150

SOU 2020:31

Författningsförslag

Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

Återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU

Vem som kan ansöka om återbetalning

32 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU- land och som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta, om den beskattningsbara personen under den återbetalnings- period som avses i 42 §

2.inte har levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster inom landet, med de undantag som följer av 33 och 34 §§.

33 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhanda- hållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsätt- ning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–64 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–70 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–76 § eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–78 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–92 § eller 93 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–97 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transak- tioner eller transaktioner utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undan- tagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor

ivissa lager.

151

Författningsförslag

SOU 2020:31

34 § Den beskattningsbara personen får också ha levererat varor och tillhandahållit tjänster inom landet för vilka förvärvaren är skyl- dig att betala mervärdesskatten i enlighet med någon av följande bestämmelser i 16 kap.:

–5 § om leverans av varor och tillhandahållande av vissa tjänster med anknytning till fastighet,

–7 § om leverans av el, gas, värme eller kyla,

–8 § om tillhandahållande av tjänster som avses i 6 kap. 32 §,

–9 § om trepartshandel,

–11 § om tillhandahållande av vissa tjänster inom byggsektorn, eller

–12 § om handel med avfall och skrot.

Återbetalningsrättens omfattning

35 § En beskattningsbar person som uppfyller villkoren i 32–34 §§ har rätt till återbetalning av ingående skatt som debiterats för varor som levererats eller tjänster som tillhandahållits till denne av andra beskattningsbara personer inom landet eller för import av varor till landet. Rätten till återbetalning gäller även sådan ingående skatt som omfattas av avdragsrätt enligt 13 kap. 8 §.

Första stycket gäller endast i den utsträckning den beskattnings- bara personen använder varorna eller tjänsterna för transaktioner som avses i

–13 kap. 9 § om avdragsrätt för transaktioner utanför landet i en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 4 kap. 2 §,

–13 kap. 10 och 11 §§ om avdragsrätt för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt, eller

–34 § om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten.

36 § Rätten till återbetalning omfattar endast sådan ingående skatt som skulle ha varit avdragsgill enligt denna lag om den beskattnings- bara personen i stället hade haft rätt till avdrag för ingående skatt.

37 § Någon rätt till återbetalning finns inte för

1.sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 2 kap. 12 §,

eller

152

SOU 2020:31

Författningsförslag

2.mervärdesskatt som fakturerats för en leverans av varor som är undantagen från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i

10 kap.:

– 46 § eller 50 § om unionsinterna leveranser av varor, eller

– 65 § 3 om leverans av varor när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den för att direkt föra ut den till en plats utanför EU.

Vad en ansökan ska avse

38 § En ansökan om återbetalning ska avse

1. förvärv av varor eller tjänster

a)som har fakturerats under återbetalningsperioden, om redovis- ningsskyldigheten för skatten inträtt före eller vid tidpunkten för faktureringen, eller

b)för vilka redovisningsskyldigheten har inträtt under återbetal- ningsperioden, om förvärven har fakturerats innan redovisnings- skyldigheten har inträtt, eller

2. import av varor under återbetalningsperioden.

Hur ansökan ska göras

39 § En beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU- land ska ansöka om återbetalning av ingående skatt hos Skatteverket. Ansökan ska göras på blankett som tillhandahålls av Skatteverket.

Bestämmelser om hur en ansökan ska göras om den beskattnings- bara personen är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket 3–5 skatteförfarandelagen (2011:1244) finns i 51–54 §§.

153

Författningsförslag

SOU 2020:31

Ansökans innehåll, språk och handlingar som ska bifogas

40 § En ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om återbetalning.

41 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare före- skrifter om

1.ansökans innehåll,

2.vilka språk som får användas i en ansökan, och

3.vilka handlingar som ska bifogas en ansökan.

Återbetalningsperiod

42 § En ansökan om återbetalning ska avse en period om minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. En ansökan som avser tiden till utgången av ett kalenderår får omfatta kortare tid än tre månader.

Ansökningstid

43 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in senast sex kalendermånader efter utgången av det kalenderår som den avser.

Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.

Minimibelopp

44 § Om en ansökan om återbetalning avser en återbetalnings- period som är minst tre kalendermånader men mindre än ett kalen- derår, ska det sökta beloppet vara minst 4 000 kronor.

Avser ansökan perioden ett kalenderår eller återstoden av det, ska det sökta beloppet vara minst 500 kronor.

154

SOU 2020:31

Författningsförslag

Tidsfrist för Skatteverkets beslut

45 § Skatteverket ska fatta beslut om en ansökan om återbetalning senast sex månader från den dag då en fullständig ansökan och övriga föreskrivna handlingar kom in till verket.

Utbetalningsland

46 § Det beviljade beloppet ska betalas ut i

1.Sverige, eller

2.ett annat land, om sökanden begär det.

Vid utbetalning i ett annat land ska Skatteverket från beloppet som ska betalas ut dra av de bankavgifter som tagits ut för över- föringen.

Återkrav och avräkning

47 § Om en återbetalning har tagits emot på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt, ska Skatteverket besluta att det belopp som felaktigt tagits emot ska betalas tillbaka. Beloppet ska betalas tillbaka senast 30 dagar från den dag då verket meddelade sitt beslut.

Ett beslut enligt första eller andra stycket får verkställas även om det inte har fått laga kraft.

48 § Åtgärder för att återkräva ett sådant belopp som tagits emot på ett oriktigt sätt får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår då beloppet betalats ut.

Återbetalning vid viss import

49 § Om en vara har importerats till Sverige för att sändas eller transporteras till ett annat EU-land, har importören rätt till åter- betalning av den mervärdesskatt som betalats vid importen. Detta gäller dock endast om importören kan styrka att varan har beskattats

155

Författningsförslag

SOU 2020:31

som unionsinternt förvärv i det EU-landet i enlighet med tillämp- ningen av artikel 20 andra stycket i mervärdesskattedirektivet.

50 § Den som vill få återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta i enlighet med 51–53 §§.

Återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt

51 § Om den som vill få återbetalning är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § första stycket 3–5 skatteför- farandelagen (2011:1244), ska ansökan om återbetalning av ingående skatt göras hos Skatteverket.

52 § Ansökan ska göras i en skattedeklaration i enlighet med det förfarande för deklaration av mervärdesskatt som anges i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

För den som ansöker gäller även i övrigt bestämmelserna om förfarandet i skatteförfarandelagen.

53 § Mervärdesskatten ska redovisas i enlighet med 7 kap.

54 § Det som sägs i 16 § och 44 § om minsta belopp för en ansökan om återbetalning gäller även en ansökan i en skattedeklaration.

Återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder

Hur en ansökan ska göras

55 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige, men inte i det EU-land där återbetalning av mervärdesskatt söks, och som vill få återbetalning av sådan skatt i enlighet med det landets tillämp- ning av EU-återbetalningsdirektivet, ska rikta en ansökan om åter- betalning till det landet. Ansökan ska ges in till Skatteverket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål.

En ansökan anses ingiven endast om sökanden har lämnat samt- liga uppgifter som krävs enligt tillämpningen av artiklarna 8, 9 och 11 i EU-återbetalningsdirektivet i det EU-land som ansökan riktas till.

156

SOU 2020:31

Författningsförslag

Ansökningstid

56 § En ansökan om återbetalning ska ha kommit in till Skatte- verket senast den 30 september kalenderåret efter återbetalnings- perioden.

Tidsfristen i första stycket får inte beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.

Skatteverkets underrättelseskyldighet

57 § Skatteverket ska utan dröjsmål skicka en elektronisk bekräftelse till sökanden om vilket datum ansökan kom in till verket.

Skatteverkets vidarebefordran av ansökan

58 § Skatteverket ska vidarebefordra en ansökan till det EU-land som ansökan riktats till.

Skatteverket ska dock besluta att inte vidarebefordra ansökan, om sökanden under återbetalningsperioden

1.inte är en beskattningsbar person,

2.i Sverige endast utför leveranser av varor eller tillhandahåll- anden av tjänster som är undantagna från skatteplikt utan rätt till avdrag för ingående skatt, eller

3.omfattas av undantaget från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap.

Skatteverket ska på elektronisk väg underrätta sökanden om ett beslut enligt andra stycket.

Återbetalning till hjälporganisationer

59 § Den som bedriver en verksamhet för Förenta nationernas eller något av dess fackorgans räkning har på ansökan rätt till åter- betalning av ingående skatt. Detta gäller endast om skatten hänför sig till varor som förvärvas eller importeras för att föras ut ur EU och användas i denna verksamhet utanför EU.

Även en riksomfattande hjälporganisation har sådan återbetal- ningsrätt, om varorna förs ut ur EU för att användas i en hjälp- verksamhet.

157

Författningsförslag

SOU 2020:31

Återbetalning till utländska beskickningar m.fl.

Utländska beskickningar, karriärkonsulat och internationella organisationer

60 § Utländska beskickningar, karriärkonsulat i Sverige eller sådana internationella organisationer som avses i lagen (1976:661) om im- munitet och privilegier i vissa fall, har på ansökan rätt till återbetal- ning av ingående skatt.

Första stycket gäller endast om den ingående skatten hänför sig till förvärv av

1.varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan byggnad som är avsedd för förvärvaren,

2.inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av förvärvaren,

3.tillbehör eller utrustning till motorfordon som ägs av förvär- varen,

4.tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på sådana varor som anges i 1–3 eller på motorfordon,

5.teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sop- hämtning för en fastighet som är avsedd för förvärvaren,

6.sådana bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut,

7.alkohol- och tobaksvaror,

8.tjänster avseende uthyrning av byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet, under förutsättning att uthyrningstjänsten är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren, och

9.bevakningstjänster avseende fastighet eller lokal som är avsedd för den verksamhet som utövas av förvärvaren.

Diplomatisk personal och karriärkonsuler

61 § Medlemmar av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar i Sverige och karriärkonsuler vid utländska konsulat i Sverige som inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta här i landet, har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt.

Första stycket gäller endast om den ingående skatten hänför sig till förvärv av

158

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.utrustning för hemmabruk avsedd för mottagning, inspelning eller uppspelning av ljud eller bild,

2.kameror, objektiv till kameror och annan utrustning för film- eller bildåtergivning,

3.vitvaror och hushållsmaskiner,

4.datorer och utrustning med liknande användning,

5.möbler, belysningsarmaturer, inredningstextilier, mattor, pianon och flyglar,

6.tillbehör eller utrustning till motorfordon eller till sådana varor som anges i 1–5,

7.tjänster på sådana varor som anges i 1–6 eller på motorfordon,

8.tjänster på en fastighet i samband med inmontering av vitvaror och hushållsmaskiner,

9.bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas ut, och

10.alkohol- och tobaksvaror.

62 § Sådan återbetalningsrätt finns dock endast om

1.förvärvet görs för personligt bruk, och

2.den sammanlagda ersättningen enligt varje faktura uppgår till minst

– 1 000 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket 1–8,

– 200 kronor för förvärv som anges i 61 § andra stycket 9 och 10.

63 § Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till sådana förvärv som anges i 61 § andra stycket, om Sverige har träffat överens- kommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.

Återbetalning till EU och vissa EU-organ

64 § Rätt till återbetalning av ingående skatt har ett kontor eller en anläggning som ligger i Sverige och som tillhör

–Europeiska unionen,

–Europeiska atomenergigemenskapen,

–Europeiska centralbanken,

159

Författningsförslag

SOU 2020:31

–Europeiska investeringsbanken, eller

–ett organ som har inrättats av unionen eller atomenergigemen- skapen och för vilket protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier gäller.

Första stycket gäller endast om den ingående skatten hänför sig till sådana förvärv som anges i 60 § andra stycket.

65 § Återbetalningsrätten gäller dock endast i den omfattning åter- betalningen inte leder till att konkurrensen snedvrids.

Gemensamma bestämmelser för 59–65 §§

66 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om förfarandet vid återbetalning enligt 59–65 §§.

67 § Bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt finns även i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Återbetalningsrätten ska styrkas

68 § Rätten till återbetalning enligt 3–54 §§ och 59–65 §§ ska styrkas.

Skattetillägg

69 § Bestämmelserna om skattetillägg i 49, 51 och 52 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244) gäller också i fråga om uppgifter som lämnas i en ansökan om återbetalning av ingående skatt enligt detta kapitel.

Omprövning i vissa fall

70 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om

1.återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land som avses i 3–6 §§ och som ansöker om återbetalning enligt 12 § första stycket, och

160

SOU 2020:31

Författningsförslag

2.vidarebefordran av en ansökan om återbetalning av ingående skatt riktad till ett annat EU-land enligt 58 § andra stycket.

Första stycket 1 gäller dock inte omprövningsbeslut enligt 26 och

27 §§.

71 § Ett beslut i en fråga om återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i 32– 34 §§ och som ansöker om återbetalning enligt 39 § första stycket, ska på begäran av den sökande omprövas, om beslutet inneburit att ansökan inte helt har bifallits. Detsamma gäller om den sökande begär återbetalning av ytterligare ingående skatt för en period för vilken beslut meddelats.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Den ska ha kommit in till Skatteverket senast två år efter utgången av det kalenderår som den tidigare ansökan gäller.

72 § En fråga som avser återbetalning av ingående skatt får inte omprövas enligt 71 § om den har avgjorts av en allmän förvaltnings- domstol.

Indrivning och verkställighet

73 § Skatteverket ska utan dröjsmål överlämna obetalda belopp enligt ett beslut enligt 25, 26 eller 47 § för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Skatteverket får besluta att inte överlämna en fordran för indriv- ning om fordran avser ett ringa belopp.

Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

15 kap. Justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt som avser investeringsvaror. Bestämmelserna avser

–vad som avses med ingående skatt (2 §),

–särskilt om hyresrätter och bostadsrätter (3 §),

161

Författningsförslag

SOU 2020:31

–vad som är en investeringsvara (4–6 §§),

–i vilka fall avdrag ska justeras (7–9 §§),

–justeringsperiod (10 och 11 §§),

–hur avdrag ska justeras (12–19 §§),

–övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag (20– 27 §§),

–utfärdande av justeringshandling (28–30 §§, och

–justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag (31 §).

Ytterligare bestämmelser om justering av avdrag för ingående skatt finns i 12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupp- låtelser.

Vad som avses med ingående skatt

2 § Med ingående skatt avses detsamma som i 13 kap. 4 och 5 §§. När någon enligt 20–27 §§ övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt utgörs dock dennes ingående skatt för den övertagna investeringsvaran av den andres ingående skatt.

Särskilt om hyresrätter och bostadsrätter

3 § För hyresrätter och bostadsrätter gäller det som sägs om fastig- heter i 7 § 3–5, 11 § andra stycket, 14 § andra stycket, 21–23 §§ och 25–26 §§. Rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt vid överlåtelse och ändrad användning samt övertagande av sådan rätt och skyldighet gäller i dessa fall hyresgästen eller bostads- rättshavaren.

Vad som är en investeringsvara

4 § Med investeringsvaror avses

1.maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar vars värde minskar, om den ingående skatten på anskaffningskostnaden för tillgången uppgår till minst 50 000 kronor,

162

SOU 2020:31

Författningsförslag

2.fastigheter som varit föremål för ny-, till- eller ombyggnad, om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor,

3.fastigheter och lägenheter som innehas med hyresrätt eller bo- stadsrätt, som tillförts varor och tjänster genom skattepliktiga uttag enligt 5 kap. 30 §, om avdrag för ingående skatt har gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5 med minst 100 000 kronor, och

4.bostadsrätt eller hyresrätt till en lägenhet, om bostadsrättshav- aren eller hyresgästen utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombygg- nad av lägenheten och om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor.

5 § Maskin, utrustning och särskild inredning ska vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som sådan tillgång som avses i 4 § 1, om den

1.tillförts sådan byggnad eller del av byggnad som är inrättad för annat än bostadsändamål, och

2.anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten.

6 § Har under ett beskattningsår avseende en viss fastighet både en åtgärd som avses i 4 § 2 företagits och ett avdrag enligt 4 § 3 gjorts eller mer än en åtgärd företagits eller ett avdrag gjorts, ska vid tillämp- ning av beloppsgränsen åtgärderna och avdragen läggas samman. Av- drag och åtgärder som avses i 4 § 3 och 4 ska på motsvarande sätt läggas samman med andra avdrag och åtgärder som avser samma hyres- rätt eller bostadsrätt.

I vilka fall avdrag ska justeras

7 § Om inte annat följer av 9 § eller 21–27 §§, ska avdrag för ingå- ende skatt justeras i följande fall:

1.om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen varit helt eller delvis avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen minskar,

2.om användningen av en investeringsvara, för vilken ingående skatt för förvärvet eller importen inte varit avdragsgill eller endast delvis varit avdragsgill, ändras på så sätt att den avdragsgilla delen ökar,

163

Författningsförslag

SOU 2020:31

3.om en annan investeringsvara än en fastighet avyttras och leve- ransen är skattepliktig, under förutsättning att den ingående skatten för förvärvet eller importen av varan endast delvis varit avdragsgill,

4.om en fastighet överlåts under förutsättning att avdrag gjorts för ingående skatt på kostnader för ny-, till- eller ombyggnad som avses i 4 § 2 eller 4,

5.om en fastighet som avses i 4 § 3 överlåts eller,

6.om en fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäst för- sätts i konkurs, under förutsättning att ingående skatt som hänför sig till kostnader för investeringsvaror som avses i 4 § 2, 3 eller 4 varit avdragsgill för denne.

8 § Statens fordran på grund av justering av avdrag för ingående skatt enligt 7 § 6 får göras gällande i en konkurs, om fordran upp- kommer på grund av att gäldenären försätts i konkurs.

9 § Avdrag för ingående skatt ska inte justeras

1.om en förändring i användandet av en investeringsvara leder till uttagsbeskattning med stöd av 5 kap., eller

2.om förändringen av den avdragsgilla delen i förhållande till den avdragsgilla delen som gällde vid anskaffandet är mindre än fem pro- centenheter.

Justeringsperiod

10 § Avdrag för ingående skatt ska justeras endast när de fall som avses i 7 § inträffar inom en viss tid (justeringsperioden). Justerings- perioden är

1.tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 2 eller 4,

2.tio år för investeringsvaror som avses i 4 § 3 räknat från det att avdrag gjorts enligt 13 kap. 8 § 4 eller 5, och

3.fem år från tidpunkten för förvärvet eller importen för andra investeringsvaror.

11 § Det beskattningsår då avdraget gjorts eller förvärvet, importen, ny-, till- eller ombyggnaden skett ska räknas in i justeringsperioden.

Ny-, till- eller ombyggnad i fall som avses i 10 § 1 ska anses ha skett det beskattningsår då fastigheten kunnat tas i bruk efter åt-

164

SOU 2020:31

Författningsförslag

gärderna eller, vid bygg- eller anläggningsentreprenader, det beskatt- ningsår då slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits. Om fastigheten överlåts eller dess användning ändras dessförinnan och avdrag för ingående skatt har gjorts, anses dock ny-, till- eller ombyggnaden ha skett det år då avdrag har gjorts.

Hur avdrag ska justeras

Ändrad användning och överlåtelse

12 § Vid ändrad användning av en investeringsvara ska avdrag för ingående skatt justeras varje beskattningsår under återstoden av justeringsperioden.

Vid övergång till det undantag från skatteplikt som avses i 18 kap. ska dock avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden, om inte den beskattningsbara personen motsätter sig det. Även om den beskattningsbara personen motsätter sig det ska avdrag för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle, om det finns särskilda skäl för det.

13 § Vid överlåtelse av investeringsvaror och i de fall som avses i 7 § 6 ska avdrag som gjorts för ingående skatt justeras vid ett enda tillfälle och justeringen ska avse återstoden av justeringsperioden.

14 § I återstoden av justeringsperioden ska det beskattningsår då användningen ändras eller överlåtelse sker räknas in.

Om en ändrad användning eller en överlåtelse avser endast en del av en fastighet, ska endast avdrag för den ingående skatt som hänför sig till denna del justeras.

Ursprungsbeloppet

15 § Den ingående skatt som ska justeras (ursprungsbeloppet) är

1.i de fall som avses i 4 § 2 eller 4 den ingående skatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnaden,

2.i de fall som avses i 4 § 3 den ingående skatt som dragits av,

3.för övriga investeringsvaror den ingående skatten vid förvärvet eller importen av varan.

165

Författningsförslag

SOU 2020:31

Justeringsbeloppet

16 § Det belopp som avdrag för ingående skatt årligen ska justeras med (justeringsbeloppet) ska beräknas utifrån justeringsperioden som en tiondel respektive en femtedel av den del av ursprungs- beloppet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen efter förändringen.

17 § Om en förvärvare övertagit rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt 21 §, ska justeringsbeloppet för förvärvaren beräknas som en tiondel av den del av ursprungsbelop- pet som motsvarar skillnaden i procentenheter mellan överlåtarens avdragsgilla andel ingående skatt vid överlåtelsen och förvärvarens avdragsgilla andel ingående skatt efter förändringen.

18 § Justeringsbeloppet får i de fall som avses i 7 § 3 uppgå till högst 25 procent av priset med anledning av avyttringen av varan exklusive skatt enligt denna lag.

19 § Om avdrag för ingående skatt ska justeras till följd av ändrad användning, ska andelen avdragsgill ingående skatt under justerings- året bestämmas med ledning av förhållandena vid utgången av året. Om det finns särskilda skäl får andelen avdragsgill ingående skatt i stället bestämmas efter vad som är skäligt.

Övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag

Överlåtelse av investeringsvaror vid överlåtelse av rörelse, fusion och liknande förfaranden

20 § Vid överlåtelse av investeringsvaror, utom sådana som om- fattas av frivillig beskattning, i samband med att rörelse överlåts eller vid fusion eller liknande förfarande, ska förvärvaren överta över- låtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock endast om förvärvaren har avdragsrätt.

166

SOU 2020:31

Författningsförslag

Överlåtelse av fastighet i vissa fall

21 § Vid överlåtelse av fastighet i annat fall än som avses i 20 § ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt, om förvärvaren har avdragsrätt. Detta gäller dock inte om överlåtaren och förvärvaren har träffat avtal om att överlåtaren ska justera avdragen.

22 § Om en förvärvare som avses i 21 § övertar rättighet och skyldighet att justera avdrag ska överlåtaren inte till följd av över- låtelsen justera avdrag för ingående skatt. Överlåtaren ska dock justera avdrag på grund av ändringar som inträffat under dennes innehavs- tid.

23 § En överlåtare som avses i 21 § ska fullgöra skyldighet att justera avdrag som uppstått på grund av att förvärvaren ändrat använd- ningen av fastigheten eller överlåtit den, om överlåtaren

1.dragit av ingående skatt och inte tagit upp den i en justerings- handling som avses i 28 §, eller

2.inte lämnat uppgift om justeringshandling som avses i 29 §.

Inträde och utträde ur mervärdesskattegrupp

24 § När en beskattningsbar person inträder i en mervärdesskatte- grupp, övertar gruppen dennes rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt.

När en beskattningsbar person utträder ur en mervärdesskatte- grupp övertar den beskattningsbara personen gruppens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt hänförlig till den beskattningsbara personens investeringsvaror.

Fastighetsägare som försätts i konkurs

25 § Om en fastighetsägare försätts i konkurs får konkursboet över- ta konkursgäldenärens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt under förutsättning att

1.konkursboet är en beskattningsbar person enligt 4 kap. 18 § för den ekonomiska verksamheten i fastigheten, och

167

Författningsförslag

SOU 2020:31

2.verksamheten består helt eller delvis av beskattade transak- tioner inom landet.

Övertagandet ska ske innan konkursboet överlåter fastigheten, men gäller från det att konkursboet blivit en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten i fastigheten.

26 § Konkursgäldenären ska dock alltid justera avdrag för ingående skatt på grund av ändringar som inträffat under tiden fram till dess denne försatts i konkurs.

Om en fastighet överlåts av konkursboet ska bestämmelserna i 21–23 §§ gälla för konkursboet och förvärvaren.

Hyresgäst eller bostadsrättshavare som lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt

27 § Om en hyresgäst eller bostadsrättshavare lämnar en hyresrätt eller bostadsrätt, utan att överlåta den till någon annan, ska fastig- hetsägaren överta rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt på kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad som till- förts av hyresgästen eller bostadsrättshavaren.

Utfärdande av justeringshandling

28 § När rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt övertas enligt 20–27 §§, ska den som rättigheten och skyldig- heten övertas från utfärda en handling som innehåller de uppgifter som framgår av 30 § (justeringshandling).

Om utfärdaren av en justeringshandling efter utfärdandet fått för- ändrad ingående skatt eller förändrad avdragsgill andel avseende denna skatt, ska denne utfärda en kompletterande handling om ändringen.

29 § Om utfärdaren har en justeringshandling som utfärdats av en tidigare ägare till en investeringsvara och som innehåller uppgifter av betydelse för rättigheten och skyldigheten att justera avdrag för den som övertar denna rättighet och skyldighet, ska ett exemplar av hand- lingen överlämnas till denne.

168

SOU 2020:31

Författningsförslag

30 § En justeringshandling ska innehålla följande uppgifter:

1.den ingående skatt som hänför sig till utfärdarens förvärv eller import av investeringsvaran eller ny-, till- eller ombyggnad av fastig- het, hyresrätt eller bostadsrätt,

2.den del av den ingående skatten i 1 som utfärdaren efter even- tuell justering gjort avdrag för,

3.vid vilka tidpunkter förvärven, importerna och avdragen i 1 och 2 har skett,

4.uppgift om justeringshandling som avses i 29 §,

5.utfärdarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken denne kan identifieras,

6.namn och adress till den som ska överta rättigheten och skyl- digheten att justera avdrag för ingående skatt, eller någon annan upp- gift genom vilken denne kan identifieras,

7.transaktionens art,

8.utfärdarens registreringsnummer för mervärdesskatt eller, om denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer eller en likvärdig uppgift,

9.om justeringshandlingen avser en fastighet, uppgift om hur den ingående skatten fördelar sig mellan olika delar av fastigheten, och

10.övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av beskatt- ningen och avdrag för ingående skatt för den som ska överta rättig- heten och skyldigheten att justera avdrag för ingående skatt.

Justeringshandling vid övertagande av rättighet och skyldighet att justera avdrag

31 § Den som enligt 20–27 §§ övertar rättighet och skyldighet när det gäller justering av avdrag för ingående skatt, ska i sina räken- skaper ha en sådan justeringshandling som avses i 28 § som grund för justeringen.

169

Författningsförslag

SOU 2020:31

16 kap. Vem som är betalningsskyldig

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vem som är skyldig att betala mervärdesskatt till staten för beskattningsbara transaktioner som är skattepliktiga och görs inom landet. I detta kapitel finns även en bestämmelse om vem som är skyldig att betala felaktigt debiterad mervärdesskatt till staten.

Bestämmelserna i kapitlet avser

–vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet (3 §),

–leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (4–13 §§),

–unionsinternt förvärv av varor (14 §),

–import av varor (15–17 §§), och

–felaktigt debiterad mervärdesskatt (18 §).

Bestämmelser om betalningsskyldighet i andra kapitel

2 § Ytterligare bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt finns i

–11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager,

–12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser,

–21 kap. om särskild ordning för investeringsguld,

–22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, och

–23 kap. om särskild ordning för deklaration och betalning av mer- värdesskatt vid import.

Vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet

3 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel ska en be- skattningsbar person som har ett fast etableringsställe i Sverige anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet om

1.personen utför en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster inom landet, och

2.leveransen eller tillhandahållandet sker utan medverkan av det svenska etableringsstället.

170

SOU 2020:31

Författningsförslag

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster

Huvudregel

4 § En beskattningsbar person som levererar varor eller tillhanda- håller tjänster är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet, om inte annat följer av 5–13 §§.

Omvänd betalningsskyldighet – beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet

5 § Vid leverans av varor eller tillhandahållande av sådana tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar varan eller tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahåll- andet, om

1.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här, och

2.den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.

Första stycket gäller tjänster med anknytning till fastighet i Sverige. Första stycket gäller dock inte fastighetstjänster som avses i 11 § eller i 12 kap.

6 § En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet har dock på begäran rätt att bli betalningsskyldig för mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som förvärv- aren annars skulle ha varit betalningsskyldig för enligt 5 §. Denna betalningsskyldighet ska då gälla för alla sådana leveranser eller till- handahållanden.

7 § Vid leverans av el, gas, värme eller kyla i enlighet med förutsätt- ningarna i 6 kap. 20–27 §§ är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om

1.förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här, och

2.den som levererar varan är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.

171

Författningsförslag

SOU 2020:31

8 § Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet tillhandahåller sådana tjänster som avses i 6 kap. 32 §, är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för till- handahållandet, om denne är

1.en beskattningsbar person,

2.en juridisk person som inte är en beskattningsbar person men är registrerad för mervärdesskatt här, eller

3.en juridisk person som skulle ha varit en beskattningsbar

person om inte 4 kap. 6 § om ideella föreningar och registrerade tros- samfund varit tillämplig.

Omvänd betalningsskyldighet – trepartshandel

9 § Vid sådan efterföljande leverans av varor inom landet som avses i 10 kap. 54 §, är mottagaren av leveransen skyldig att betala mer- värdesskatt för leveransen, om

1.mottagaren är en annan beskattningsbar person eller juridisk person som inte är en beskattningsbar person,

2.mottagaren är registrerad för mervärdesskatt här, och

3.den beskattningsbara personen som gör den efterföljande leve- ransen har utfärdat en faktura i enlighet med artiklarna 219a–237 i mervärdesskattedirektivet.

Omvänd betalningsskyldighet – guld

10 § Vid leverans av guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar är den som för- värvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här.

Omvänd betalningsskyldighet – byggsektorn

11 § Om en beskattningsbar person tillhandahåller tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om 8 § inte gäller och förvärv- aren är

172

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.en beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller

2.en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskatt- ningsbar person som avses i 1 sådana tjänster.

Första stycket gäller

1.sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till

– mark- och grundarbeten,

– bygg- och anläggningsarbeten,

– bygginstallationer,

– slutbehandling av byggnader, eller

– uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,

2.byggstädning, och

3.tillhandahållande av personal för sådana aktiviteter som avses

i1 och 2.

Omvänd betalningsskyldighet – avfall och skrot

12 § Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här.

Första stycket gäller varor som kan hänföras till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistik- nomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i lydelsen den 1 januari 2012,

1.avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål (KN-nr som börjar med 7204),

2.avfall och skrot av koppar (KN-nr som börjar med 7404),

3.avfall och skrot av nickel (KN-nr som börjar med 7503),

4.avfall och skrot av aluminium (KN-nr som börjar med 7602),

5.avfall och skrot av bly (KN-nr som börjar med 7802),

6.avfall och skrot av zink (KN-nr som börjar med 7902),

7.avfall och skrot av tenn (KN-nr som börjar med 8002),

8.avfall och skrot av andra oädla metaller (KN-nr som börjar med 8101–8113), eller

9.avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810).

173

Författningsförslag

SOU 2020:31

Omvänd betalningsskyldighet – utsläppsrätter och andra enheter

13 § Vid tillhandahållande av sådana tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om både tillhandahållaren och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mer- värdesskatt här och 8 § inte gäller.

Första stycket gäller överlåtelse av

1.sådana utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i direktivet om handel med utsläppsrätter som kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, och

2.andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa direktivet om handel med utsläppsrätter.

Unionsinternt förvärv

14 § Den som gör ett unionsinternt förvärv av varor är skyldig att betala mervärdesskatt för förvärvet.

Import

15 § Om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av en import av varor, är den som är skyldig att betala tullen även skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 17 §.

16 § Om en import av varor avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull, är den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 17 §.

17 § Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 15 eller 16 § är ett ombud och Skatteverket är beskattnings- myndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.

174

SOU 2020:31

Författningsförslag

Felaktigt debiterad mervärdesskatt

18 § Den som felaktigt debiterar mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling är betalningsskyldig till staten för beloppet.

17 kap. Fakturering

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om fakturering och beva- rande av fakturor. Bestämmelserna avser

–hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp (3 §),

–tillämpningsområdet för bestämmelserna om fakturering (4–7 §§),

–faktureringsskyldighet (8–11 §§),

–självfakturering (12 §),

–särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura (13–15 §§),

–samlingsfaktura (16 §),

–elektronisk faktura (17 och 18 §§),

–handling eller meddelande som likställs med faktura (19 och 20 §§),

–fakturans innehåll (21 och 22 §§),

–förenklad faktura (23–25 §§),

–valuta (26 §),

–säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integri- tet (27 §),

–bevarande av faktura (28 och 29 §§),

–åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg (30 och 31 §§),

och

–dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt (32–34 §§).

Bestämmelser om fakturering i andra kapitel

2 § Ytterligare bestämmelser om fakturering finns i

–18 kap. om särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning,

–19 kap. om särskild ordning för resebyråer,

–20 kap. om särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, och

175

Författningsförslag

SOU 2020:31

–22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster.

Hur bestämmelserna ska tillämpas på en mervärdesskattegrupp

3 § När detta kapitel tillämpas på en mervärdesskattegrupp, avses med beskattningsbar person den person i gruppen som levererar varor eller tillhandahåller tjänster utanför gruppen. Med leveran- törens, tillhandahållarens eller förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt avses det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 4 kap. 11 §.

Tillämpningsområdet för bestämmelserna om fakturering

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet

4 § Bestämmelserna om fakturering i 8–26 §§ ska tillämpas på leve- ranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet enligt 6 kap. och 19 kap. 4 § om inte annat följer av 5 §.

5 § Bestämmelserna i 8–26 §§ ska inte tillämpas på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster inom landet, om

1.leveransen eller tillhandahållandet görs från ett annat EU-land av en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige eller vars fasta etableringsställe här inte medverkar i leveransen eller tillhanda- hållandet, och

2.förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.

Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett till- handahållande som avses i första stycket, ska dock 8–26 §§ tillämpas.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i ett annat EU-land

6 § Bestämmelserna i 8–26 §§ ska tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som enligt artiklarna 31–61 i mer- värdesskattedirektivet anses ha gjorts i ett annat EU-land, om

1. leverantören eller tillhandahållaren

176

SOU 2020:31

Författningsförslag

a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leve- ransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,

b)har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller

c)varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etable- ringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här,

2. leverantören eller tillhandahållaren inte är etablerad i det EU- land där leveransen eller tillhandahållandet anses ha gjorts eller vars fasta etableringsställe i detta land inte medverkar i leveransen eller tillhandahållandet, och

3. förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten för leveransen eller tillhandahållandet.

Om förvärvaren utfärdar fakturan för en leverans eller ett till- handahållande som avses i första stycket, ska dock 8–26 §§ inte tillämpas.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utanför EU

7 § Bestämmelserna i 8–26 §§ ska tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som anses ha gjorts utanför EU enligt 6 kap., om leverantören eller tillhandahållaren

1.har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,

2.har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs, eller

3.varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etable- ringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Faktureringsskyldighet

Huvudregler

8 § En beskattningsbar person ska utfärda faktura, eller se till att faktura utfärdas i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för leverans av varor

177

Författningsförslag

SOU 2020:31

eller tillhandahållande av tjänster till en annan beskattningsbar per- son eller till en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.

9 § En beskattningsbar person ska även se till att faktura utfärdas vid

1.leverans av nya transportmedel enligt 10 kap. 49 § till en privat- person,

2.leverans av varor enligt 6 kap. 7, 8, 9, 10, eller 11 § till en för- värvare i Sverige, och

3.tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster till en privat- person och leverans av varor i samband med sådant tillhandahållande.

Undantag från huvudreglerna

10 § Faktura behöver inte utfärdas för personbefordran som anses vara tillhandahållen utomlands enligt 6 kap. Faktura behöver inte heller utfärdas för leveranser eller tillhandahållanden som avses i någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–6, 7, 8, 9 eller 11 § om undantag inom sjukvård och tandvård,

–12 § om modersmjölk, blod eller organ från människor,

–13 § om läkemedel,

–14 eller 15 § om undantag inom social omsorg,

–16, 17, 18 eller 19 § om undantag inom utbildningsområdet,

–21 § om undantag inom fristående grupper,

–29 § första stycket 1 om undantag för införanden och ackvisi- tioner av annonser i vissa periodiska medlemsblad, personaltidningar och organisationstidskrifter,

–30 § om undantag avseende verksamhet för produktion och ut- sändning av radio- och televisionsprogram,

–31, 32 eller 33 § om undantag inom idrottsområdet,

–34 § om undantag inom kulturområdet,

–35 § om undantag inom försäkringsområdet,

–36 § om undantag inom området för finansiella tjänster,

–37 § 2 om lotterier, eller

–38 § om undantag på fastighetsområdet.

178

SOU 2020:31

Författningsförslag

Faktureringsskyldighet vid betalningar i förskott eller a conto

11 § En beskattningsbar person ska utfärda en faktura, eller se till att faktura utfärdas i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av förvärvaren eller en tredje person, för betalningar i förskott eller a conto till den beskattningsbara personen för en sådan leverans eller ett sådant tillhandahållande som avses i 8 eller 9 §.

Faktura behöver dock inte utfärdas för betalningar i förskott eller a conto för leveranser eller tillhandahållanden som avses i 10 § eller 10 kap. 46 §.

Självfakturering

12 § Faktura får utfärdas av förvärvaren om det finns

1.ett i förväg träffat avtal om detta mellan leverantören eller till- handahållaren och förvärvaren, och

2.ett förfarande för leverantörens eller tillhandahållarens godkänn- ande av varje faktura.

Särskilda tidpunkter för utfärdande av faktura

13 § Faktura för bygg- eller anläggningstjänster eller varor som levereras i samband med sådana tjänster ska utfärdas senast vid ut- gången av den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.

14 § Faktura för leverans av varor till annat EU-land som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 46 § ska utfärdas senast den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattnings- grundande händelsen för leveransen inträffar.

15 § Faktura för tillhandahållande av tjänster som ska tas upp i en periodisk sammanställning enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatte- förfarandelagen (2011:1244) ska utfärdas senast den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen för tillhandahållandet inträffar.

179

Författningsförslag

SOU 2020:31

Samlingsfaktura

16 § Samlingsfaktura får utfärdas för flera separata leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster.

Vid utfärdande av samlingsfaktura ska tidsfristerna i 13–15 §§ beaktas.

Elektronisk faktura

17 § Elektronisk faktura får utfärdas endast om mottagaren god- känner det.

I 5 § lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling finns bestämmelser om skyldighet att ta emot elektroniska fakturor som har utfärdats till följd av offentlig upp- handling.

18 § Om flera elektroniska fakturor översänds samlat till samma mottagare eller ställs till dennes förfogande, behöver gemensamma uppgifter endast anges en gång under förutsättning att alla uppgifter är åtkomliga för varje faktura.

Handling eller meddelande som likställs med faktura

19 § Varje handling eller meddelande med ändring av den ursprung- liga fakturan och med en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan likställs med en faktura.

20 § En sådan handling eller ett sådant meddelande ska utfärdas vid

1.sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 15 § första stycket 1 eller 3 om förutsättningarna i 8 kap. 15 § andra stycket inte är uppfyllda,

2.sådan nedsättning av priset som avses i 8 kap. 15 § första stycket 2 om nedsättningen inte framgår av tidigare upprättad faktura, och

3.kundkreditering av annat slag än som avses i 1 och 2.

180

SOU 2020:31

Författningsförslag

Fakturans innehåll

21 § Fakturor som utfärdas i enlighet med 8, 9 eller 11 § ska, om inte annat följer av 22 eller 23 §, innehålla följande uppgifter:

1.datum för utfärdandet,

2.ett löpnummer baserat på en eller flera serier, som unikt iden- tifierar fakturan,

3.leverantörens eller tillhandahållarens registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket varorna har levererats eller tjänsterna har tillhandahållits,

4.förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket varorna eller tjänsterna har förvärvats, om förvärvaren är betal- ningsskyldig för mervärdesskatt för leveransen av varorna eller till- handahållandet av tjänsterna eller det är fråga om en unionsintern varuförsäljning enligt 10 kap. 46 §,

5.leverantörens eller tillhandahållarens fullständiga namn och adress,

6.förvärvarens fullständiga namn och adress,

7.de levererade varornas mängd och art eller de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art,

8.datum då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjäns- terna utförts eller slutförts eller det datum då sådan förskotts- eller a conto-betalning som avses i 11 § gjorts, om ett sådant datum kan fastställas och det skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande,

9.beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhets- priset exklusive skatt enligt denna lag, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset,

10.tillämpad mervärdesskattesats,

11.det mervärdesskattebelopp som ska betalas, om inte annat följer av en särskild ordning som ska tillämpas,

12.när faktura utfärdas av förvärvaren enligt 12 §, uppgiften självfakturering,

13.vid undantag från skatteplikt, en hänvisning till

a)den tillämpliga bestämmelsen i denna lag,

b)den tillämpliga bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet, eller

c)en annan uppgift om att leveransen av varor eller tillhandahåll- andet av tjänster är undantagna från skatteplikt,

14. när förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten, upp- giften omvänd betalningsskyldighet,

181

Författningsförslag

SOU 2020:31

15.vid leverans av ett nytt transportmedel till ett annat EU-land, de uppgifter i 2 kap. 16 § som avgör att varan ska hänföras till ett sådant transportmedel,

16.vid tillämpning av den särskilda ordningen för resebyråer i 19 kap., uppgiften vinstmarginalbeskattning för resebyråer,

17.vid tillämpning av den särskilda ordningen för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i 20 kap., den eller de av följande uppgifter som är relevanta:

a) vinstmarginalbeskattning för begagnade varor, b) vinstmarginalbeskattning för konstverk, eller

c) vinstmarginalbeskattning för samlarföremål och antikviteter.

22 § Uppgifterna som avses i 21 § 9, 10 och 11 får utelämnas i fakturan om förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten. Fakturan ska då i stället innehålla uppgift om beskattningsunderlaget för varorna eller tjänsterna med hänvisning till de uppgifter som avses i 21 § 7.

Förenklad faktura

23 § Förenklad faktura får utfärdas, om

1.fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive mer- värdesskatt,

2.handelsbruket eller administrativ praxis inom den berörda verk- samhetssektorn eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 21 §, eller

3.fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som lik- ställs med en faktura enligt 19 §.

24 § Förenklad faktura får dock inte utfärdas för

1.leverans av varor som avses i 6 kap. 7–11 §§ eller 10 kap. 46 §,

2.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som avses i 6 § första stycket, eller

3.leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster där förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten och den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är

a) en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, eller

182

SOU 2020:31

Författningsförslag

b)en sådan beskattningsbar person som enligt 16 kap. 3 § ska anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.

25 § En förenklad faktura ska minst innehålla följande uppgifter:

1.datum för utfärdandet,

2.identifiering av leverantören eller tillhandahållaren,

3.identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som har tillhandahållits,

4.det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna detta, och

5.om fakturan är en sådan handling eller sådant meddelande som likställs med en faktura enligt 19 §, en särskild och otvetydig hänvis- ning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.

Valuta

26 § Oavsett i vilken valuta beloppen i en faktura anges ska mer- värdesskattebeloppet även anges i svenska kronor om mervärdes- skatten ska betalas till staten. Om den som ska se till att faktura utfärdas har sin redovisning i euro ska mervärdesskattebeloppet i stället även anges i euro.

Om mervärdesskattebeloppet vid tillämpningen av första stycket måste anges efter omräkning, ska omräkningen göras på det sätt som följer av 8 kap. 22–24 §§.

Säkerställande av ursprungets äkthet och innehållets integritet

27 § Den som enligt 28 § ska se till att ett exemplar av fakturan bevaras, ska också från tidpunkten för utfärdandet av fakturan och under hela lagringstiden säkerställa

1.leverantörens, tillhandahållarens eller fakturautfärdarens iden- titet (ursprungets äkthet),

2.att det innehåll som krävs i fakturan inte har ändrats (inne- hållets integritet) samt

3.att uppgifterna i fakturan är läsbara.

183

Författningsförslag

SOU 2020:31

Bevarande av faktura

28 § Den som ska se till att faktura utfärdas är även skyldig att se till att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att se till att ett exemplar av fakturan bevaras gäller även fakturor som en beskatt- ningsbar person tagit emot.

29 § I bokföringslagen (1999:1078) finns ytterligare bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation som ska tillämpas av fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga.

Den som inte är bokföringsskyldig men som omfattas av skyldig- heten att bevara fakturor enligt 28 §, ska tillämpa bestämmelserna om former för bevarande av fakturor i 7 kap. 1 § och 6 § bok- föringslagen och om platsen för bevarande av fakturor i 7 kap. 2– 4 §§ samma lag.

Åtkomst till faktura som bevaras på elektronisk väg

30 § Med bevarande av fakturor på elektronisk väg avses att data bevaras med användning av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och med användning av kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska hjälpmedel.

31 § När en behörig myndighet i ett annat EU-land under lagrings- tiden begär det, ska den som ska se till att ett exemplar av fakturan bevaras ge denna myndighet omedelbar elektronisk åtkomst till en faktura som bevaras på elektronisk väg, om

1.begäran görs för kontrolländamål och

2.mervärdesskatt som är hänförlig till leverans av varor eller till- handahållande av tjänster i fakturan ska betalas i detta EU-land.

För en sådan begäran som avses i första stycket gäller motsva- rande begränsningar som enligt 47 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

184

SOU 2020:31

Författningsförslag

Dokumentationsskyldighet för beskattningsbara personer som använder ett elektroniskt gränssnitt

32 § Med elektroniskt gränssnitt avses en marknadsplats, en platt- form, portal eller motsvarande.

33 § En beskattningsbar person som genom användning av ett elektroniskt gränssnitt möjliggör leverans av varor eller tillhanda- hållande av tjänster till någon som inte är en beskattningsbar person ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för dessa leveranser och tillhandahållanden. Räkenskaperna ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om den mervärdesskatt som redovisats för dessa leveranser och tillhandahållanden är korrekt.

34 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen göra underlaget tillgängligt på elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.

18 kap. Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skatte- plikt för leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet som görs av beskattningsbara personer med liten årsomsätt- ning. Bestämmelserna avser

–undantag från skatteplikt (2 §),

–transaktioner som inte omfattas (3 och 4 §§),

–ansökan och beslut om undantag (5 och 6 §§),

–hur årsomsättningen ska beräknas (7–11 §§),

–åtgärder om undantaget upphör (12 §),

–avdragsbegränsning (13 §),

–faktura (14 §),

–unionsinterna leveranser (15 §), och

–ansökan och beslut om beskattning (16 §).

185

Författningsförslag

SOU 2020:31

Undantag från skatteplikt

2 § Leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet är undantagna från skatteplikt om de görs av en beskattningsbar person vars årsomsättning enligt 7–11 §§ inte beräknas överstiga 30 000 kronor under beskattningsåret, och inte heller har överstigit 30 000 kronor för något av de två närmast föregående beskattnings- åren.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppet justeras i motsvarande mån.

Transaktioner som inte omfattas av undantaget

3 § Undantaget från skatteplikt gäller inte leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs av beskattningsbara personer som

1.inte är etablerade här,

2.hyr ut eller upplåter fastigheter som enligt 12 kap. omfattas av frivillig beskattning, eller

3.utför sådana leveranser av investeringsguld eller tillhandahåll- anden av förmedlingstjänster avseende investeringsguld som omfattas av frivillig beskattning enligt 21 kap. 7–9 §§.

4 § Undantaget gäller inte heller leveranser av nya transportmedel som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 46 och 47 §§ eller 49 § eller sådana uttag av varor som avses 5 kap. 9 §.

Ansökan och beslut om undantag

5 § Om den beskattningsbara personen inte är registrerad för mer- värdesskatt, gäller undantaget från skatteplikt utan ansökan eller beslut.

6 § Om den beskattningsbara personen är registrerad för mer- värdesskatt gäller undantaget endast om Skatteverket efter ansökan av den beskattningsbara personen har beslutat om det. Undantaget gäller tidigast från och med dagen för beslutet.

186

SOU 2020:31

Författningsförslag

Ett beslut om undantag enligt första stycket gäller dock tidigast från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då ett beslut om beskattning fattades enligt 16 §.

Hur årsomsättningen ska beräknas

7 § Den beskattningsbara personens årsomsättning ska beräknas med hänsyn till de belopp som anges i 8–11 §§.

Mervärdesskatt enligt denna lag ska dock inte ingå i beloppen.

8 § I den beskattningsbara personens årsomsättning ingår värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet, i den utsträckning de är skattepliktiga om de utförs av en beskatt- ningsbar person som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.

9 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i

10kap.:

–13 § om läkemedel,

–29 § första stycket 2 om framställning av periodiska publikationer,

–37 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,

–65, 66, 67, 68, 69 eller 70 § om export,

–71 eller 72 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrust- ning till dessa,

–73 eller 74 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,

–75 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigs- fartyg,

–76 eller 77 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–78 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–79 § om flygbensin och flygfotogen,

–81 eller 82 § om leverans av motorfordon till utländska beskick- ningar m.fl.,

–88 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92, 93 eller 94 § om tjänster som tillhandahålls till EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–95 § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

187

Författningsförslag

SOU 2020:31

–96 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,

–97 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transak- tioner eller transaktioner gjorda utanför EU,

10 § I årsomsättningen ingår också värdet av

–fastighetstransaktioner,

–försäkringstransaktioner,

–finansiella transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 36 §, och

–leveranser av sedlar och mynt som är undantagna från skatte- plikt enligt 10 kap. 37 § 1.

Första stycket gäller dock inte beloppet för en transaktion som endast har karaktären av en bitransaktion.

11 § Ersättning vid avyttring av anläggningstillgångar ska inte ingå i årsomsättningen.

Undantaget upphör

12 § Om förutsättningarna för att tillämpa undantaget upphör på grund av att årsomsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor, ska den beskattningsbara personen ta ut skatt enligt denna lag för den leverans av en vara eller det tillhandahållande av en tjänst som medför att beloppet överskrids.

Den beskattningsbara personen ska också anmäla sig för registrering hos Skatteverket på det sätt som framgår av 7 kap. 2 § skatteför- farandelagen (2011:1244).

Avdragsbegränsning

13 § En beskattningsbar person som utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt enligt 2 § har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. 6 eller 8–30 §§.

188

SOU 2020:31

Författningsförslag

Faktura

14 § Vid leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av undantaget från skatteplikt ska mervärdesskatt inte anges i fakturan.

Unionsinterna leveranser

15 § Undantagen från skatteplikt för unionsinterna leveranser av varor i 10 kap. 46–48 §§ gäller inte leveranser av varor som omfattas av undantaget i 2 §.

Ansökan och beslut om beskattning

16 § Om en beskattningsbar person ansöker om det, ska Skatte- verket besluta att skatt ska tas ut enligt denna lag trots att det fort- farande finns förutsättningar att undanta den beskattningsbara personens leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster från skatteplikt enligt 2 §.

Beslutet gäller tidigast från ingången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ansökan kom in till Skatteverket.

19 kap. Särskild ordning för resebyråer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–tillämpningsområde (2 och 3 §§),

–platsen för tillhandahållande av resetjänster (4 §),

–beskattningsunderlag (5 och 6 §§),

–resetjänst som likställs med förmedlingstjänst (7 §),

–begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning (8 §),

–fakturans innehåll (9 §), och

–tillämpning av de allmänna bestämmelserna (10 §).

189

Författningsförslag

SOU 2020:31

Tillämpningsområde

2 § Detta kapitel tillämpas vid en resebyrås tillhandahållande av resor till resenärer, om resebyrån som ett led i det tillhandahållandet

1.förvärvar varor och tjänster från andra beskattningsbara perso- ner, eller

2.förmedlar varorna och tjänsterna i eget namn för deras räkning. Med resebyrå avses i detta kapitel även researrangör.

3 § Vad resebyrån tillhandahåller en resenär på det sätt som avses i 2 § ska anses som ett enda tillhandahållande av tjänster (en resetjänst).

Platsen för tillhandahållande av resetjänster

4 § En resetjänst är tillhandahållen inom landet om resebyrån har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tjänsten tillhandahålls.

Beskattningsunderlag

5 § Vid tillhandahållande av en resetjänst utgörs beskattnings- underlaget av resebyråns marginal. Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersättningen för resetjänsten och resebyråns kostnader för sådana varor och tjänster som

1.levereras eller tillhandahålls till resebyrån av andra beskatt- ningsbara personer, och

2.kommer resenären direkt till godo.

6 § Vid beräkning av beskattningsunderlaget ska resebyråns kom- pensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.

Resetjänst som likställs med förmedlingstjänst

7 § Om resebyrån som ett led i tillhandahållandet av resetjänsten förvärvat varor och tjänster som en annan beskattningsbar person levererat eller tillhandahållit resebyrån utanför EU, ska resetjänsten likställas med en sådan undantagen förmedlingstjänst som avses i 10 kap. 97 §.

190

SOU 2020:31

Författningsförslag

Om förvärven avser varor och tjänster som den andra beskatt- ningsbara personen levererat eller tillhandahållit resebyrån både inom och utanför EU, gäller bestämmelserna i 10 kap. 97 § endast för den del av tillhandahållandet av resetjänsten som avser varor och tjänster som levererats eller tillhandahållits utanför EU.

Begränsning av rätten till avdrag eller återbetalning

8 § Vid tillhandahållande av resetjänster är ingående skatt som hän- för sig till förvärv av varor eller tjänster som kommer resenären direkt till godo inte avdragsgill. Tillhandahållande av resetjänster medför inte heller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7, 8, 9, 35 eller 36 § av sådan ingående skatt.

Faktura

9 § Om mervärdesskatt ska redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel, behöver resebyrån inte redovisa skattens belopp eller under- lag för beräkning av beloppet i fakturan.

Om förvärvaren av resetjänsten är en beskattningsbar person, gäller dock de allmänna bestämmelserna i denna lag om en fakturas innehåll för rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt.

Tillämpning av de allmänna bestämmelserna

10 § Om resenären är en beskattningsbar person som har avdrags- rätt eller rätt till återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på ett tillhanda- hållande av resetjänster som omfattas av detta kapitel.

191

Författningsförslag

SOU 2020:31

20 kap. Särskild ordning för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–tillämpningsområde (1–5 §§),

–vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel (6–10 §§),

–beskattningsunderlag (11–15 §§),

–begränsning av rätten till avdrag (16–18 §§),

–räkenskaper (19 §),

–faktura (20 §),

–undantag från skatteplikt (21–22 §§), och

–distansförsäljning (23 §).

Tillämpningsområde

Förvärvskriteriet

2 § Detta kapitel tillämpas vid en beskattningsbar återförsäljares leverans av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikvi- teter, om dessa levererats till återförsäljaren inom EU av

1.någon som inte är en beskattningsbar person,

2.en beskattningsbar person som ska redovisa mervärdesskatt enligt bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i artiklarna 312–341 i mervärdesskattedirektivet,

3.en beskattningsbar person vars leverans är undantagen från skatte- plikt enligt 10 kap. 40 § eller enligt bestämmelser som i ett annat EU- land motsvarar artikel 136 i mervärdesskattedirektivet, eller

4.en beskattningsbar person vars leverans omfattas av undantag från skatteplikt för beskattningsbara personer med liten årsomsätt- ning enligt 18 kap. eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artiklarna 282–292 i mervärdesskattedirektivet, under förut- sättning att den förvärvade varan utgjort anläggningstillgång hos den beskattningsbara personen.

192

SOU 2020:31

Författningsförslag

Nya transportmedel

3 § Detta kapitel tillämpas inte på en leverans av ett sådant nytt transportmedel som avses i 2 kap. 16 §, om

1.transportmedlet har förvärvats från ett annat EU-land enligt 3 kap. 1 § 2 eller 2 §, eller

2.leveransen är en sådan unionsintern leverans av varor som om- fattas av undantag från skatteplikt enligt 10 kap. 46 och 47 §§ eller 49 §.

Särskilt undantag från förvärvskriteriet

4 § Om en beskattningsbar återförsäljare begär det ska Skatteverket besluta att återförsäljaren ska tillämpa detta kapitel vid leverans av

1.konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upphovsmannen eller dennes dödsbo.

Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då beslutet fattades.

Frivilligt att tillämpa vinstmarginalbeskattning

5 § En beskattningsbar återförsäljare har rätt att i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en leverans som annars skulle omfattas av bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel.

Vad som avses med vissa uttryck i detta kapitel

Begagnade varor

6 § Med begagnade varor avses varor som har varit i bruk och som är lämpliga för vidare användning i befintligt skick eller efter repara- tion med undantag för

1.fastigheter enligt 2 kap. 11 §,

2.konstverk, samlarföremål eller antikviteter,

193

Författningsförslag

SOU 2020:31

3.varor som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om materialet är obearbetat eller i huvudsak obearbetat, samt skrot, avfall eller liknande som innehåller guld, silver eller platina, och

4.oinfattade naturliga eller syntetiska ädelstenar.

Konstverk

7 § Med konstverk avses

1.tavlor m.m. och konstgrafiska blad m.m. enligt nummer 9701 eller 9702 00 00 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i den ursprungliga lydelsen,

2.skulpturer enligt KN-nr 9703 00 00 och avgjutningar av sådana skulpturer, om de gjutits under upphovsmannens eller dennes dödsbos övervakning i högst åtta exemplar, och

3.handvävda tapisserier enligt KN-nr 5805 00 00 och väggbonader enligt KN-nr 6304 00 00, under förutsättning att de utförts för hand efter upphovsmannens original i högst åtta exemplar.

Samlarföremål

8 § Med samlarföremål avses

1.frimärken och beläggningsstämplar, frankeringsstämplar, första- dagsbrev samt kuvert, brevkort, kortbrev och liknande försedda med frimärke, under förutsättning att de är makulerade eller, om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som lagligt betalnings- medel, allt enligt KN-nr 9704 00 00, och

2.samlingar och samlarföremål av zoologiskt, botaniskt, minera- logiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etno- grafiskt eller numismatiskt intresse, allt enligt KN-nr 9705 00 00.

Antikviteter

9 § Med antikviteter avses varor som är mer än 100 år gamla och som inte är konstverk eller samlarföremål.

194

SOU 2020:31

Författningsförslag

Beskattningsbar återförsäljare

10 § Med beskattningsbar återförsäljare avses en beskattningsbar person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet förvärvar eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antik- viteter i syfte att sälja dem vidare.

Första stycket gäller även om den beskattningsbara personen handlar i eget namn för en annan persons räkning inom ramen för ett avtal enligt vilket provision ska betalas vid köp eller försäljning.

Beskattningsunderlag

Normal vinstmarginalbeskattning

11 § Vid en sådan leverans av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter som avses i 2 § eller 4 § utgörs beskattnings- underlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen.

Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas försälj- ningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 14 §.

12 § Om en beskattningsbar återförsäljare själv har importerat konst- verk, samlarföremål eller antikviteter ska som inköpspris anses beskattningsunderlaget vid importen med tillägg av den mervärdes- skatt som hänför sig till importen.

13 § Om inköpspriset för en vara överstiger försäljningspriset för varan får skillnaden räknas av mot vinst som uppkommit vid försälj- ning av andra varor endast i det fall som avses i 14 §.

Förenklad vinstmarginalbeskattning

14 § När flera varor köps eller säljs samtidigt utan att de enskilda varornas pris är känt, utgörs beskattningsunderlaget av den samman- lagda vinstmarginalen, minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen, för sådana varor under redovisningsperioden enligt 26 kap. 10–16 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av tredje stycket. Om olika skattesatser är tillämpliga,

195

Författningsförslag

SOU 2020:31

ska beskattningsunderlaget fördelas efter skattesats. Fördelningen får bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under redovisningsperioden, får även andra leveranser som avses i 2 eller 4 § ingå i beskattningsunderlaget.

Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon endast om de har förvärvats för att efter skrotning säljas i delar.

15 § Om värdet av inköp av varor som avses i 14 § under en redo- visningsperiod överstiger värdet av försäljningar av sådana varor under perioden, får det överskjutande beloppet läggas till värdet av inköpen under en efterföljande period, om beskattningsunderlaget bestäms enligt 14 § första eller andra stycket och inköpen är hänförliga till samma skattesats.

Begränsning av rätten till avdrag

16 § En beskattningsbar person har inte rätt att från den mer- värdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till en leverans av varor

1.till den beskattningsbara personen,

2.av en beskattningsbar återförsäljare, och

3.som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel eller enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter i artiklarna 312–341 i mervärdesskattedirektivet.

17 § Om en beskattningsbar återförsäljare använder varorna för leveranser som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel har återförsäljaren inte rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till

1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovs- mannen eller dennes dödsbo.

196

SOU 2020:31

Författningsförslag

18 § Om en beskattningsbar återförsäljare väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag för en leverans av varor som annars skulle omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel har återförsäljaren rätt att, från den mervärdesskatt som ska betalas, dra av ingående skatt som hänför sig till

1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som har levererats till återförsäljaren av upphovs- mannen eller dennes dödsbo.

Den ingående skatten får dras av för den redovisningsperiod då återförsäljaren utför den leverans av varor för vilken denne väljer att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt denna lag.

Räkenskaper

19 § Den som redovisar mervärdesskatt både enligt de allmänna bestämmelserna i denna lag och enligt detta kapitel är skyldig att i sina räkenskaper särskilja de transaktioner som hänför sig till leve- ranser som vinstmarginalbeskattas enligt detta kapitel.

Faktura

20 § När detta kapitel tillämpas vid vinstmarginalbeskattning av en leverans av varor, får varken skattens belopp eller underlag för beräk- ning av beloppet anges i fakturan.

Undantag från skatteplikt

21 § Från skatteplikt undantas en leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, under förutsättning att leveransen görs i enlighet med någon av följande bestämmelser om undantag i 10 kap.:

–65, 66, 67 eller 68 § om export,

–71 eller 72 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrust- ning till dessa,

–73 § 2 a eller 3 om leverans av varor för försäljning ombord,

–75 § om leverans av varor för försäljning ombord på krigsfartyg,

197

Författningsförslag

SOU 2020:31

–81 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–88 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–95 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller

–96 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.

22 § Undantagen från skatteplikt i 10 kap. 46, 47, 48 eller 50 § gäller inte en sådan leverans av varor som omfattas av vinstmarginal- beskattning enligt detta kapitel.

Distansförsäljning

23 § Bestämmelserna om distansförsäljning av varor i 6 kap. 7 och 8 §§ tillämpas inte på leveranser av varor som är föremål för mer- värdesskatt i

1.Sverige enligt bestämmelser om vinstmarginalbeskattning i detta kapitel, eller

2.ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det landet mot- svarar de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter i artiklarna 312–341 i mervärdesskattedirek- tivet.

21 kap. Särskild ordning för investeringsguld

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om investeringsguld. Bestäm- melser om dokumentationsskyldighet vid leverans av investerings- guld finns i 39 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

198

SOU 2020:31

Författningsförslag

Vad som avses med investeringsguld

2 § Med investeringsguld avses

1.guld i form av en tacka eller platta med en vikt som godtas på någon av marknaderna för sådant guld och med en finhalt av minst 995 tusendelar, oavsett om guldet representeras av värdepapper eller inte, och

2.guldmynt som

–har en finhalt av minst 900 tusendelar,

–är präglade efter år 1800,

–är eller har varit gällande betalningsmedel i ursprungslandet, och

–normalt säljs till ett pris som inte överstiger marknadsvärdet för guldinnehållet i myntet med mer än 80 procent.

3 § Små tackor eller plattor med en vikt av 1 gram eller mindre omfattas inte av 2 § 1.

4 § Guldmynt som omfattas av den förteckning som årligen offent- liggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning ska anses uppfylla kriterierna i 2 § 2 under hela det år förteckningen gäller.

Guldmynt som avses i 2 § 2 ska inte anses vara sålda på grund av det numismatiska värdet.

Investeringsguld undantas från skatteplikt

5 § Från skatteplikt undantas leverans, unionsinternt förvärv och import av investeringsguld, inbegripet sådana transaktioner med investeringsguld representerat av värdepapper som medför en ägande- rätt till eller en fordran på guldet.

6 § Från skatteplikt undantas även förmedling som görs för någon annans räkning i dennes namn, om förmedlingen avser en leverans enligt 5 §.

199

Författningsförslag

SOU 2020:31

Frivillig beskattning

7 § En beskattningsbar person har rätt att välja frivillig beskattning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 5 §, om

1.den beskattningsbara personen framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investeringsguld, och

2.investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.

8 § En beskattningsbar person har även rätt att välja frivillig beskatt- ning av en leverans av investeringsguld som annars skulle ha undan- tagits från skatteplikt enligt 5 §, om

1.den beskattningsbara personen inom ramen för sin ekono- miska verksamhet normalt levererar guld för industriella syften,

2.leveransen avser investeringsguld enligt 2 § 1, och

3.investeringsguldet levereras till en annan beskattningsbar person.

9 § Ett ombud har rätt att välja frivillig beskattning av förmedling som annars skulle ha undantagits från skatteplikt enligt 6 §, om den för vars räkning förmedlingen görs har valt frivillig beskattning enligt 7 eller 8 §.

Betalningsskyldighet vid frivillig beskattning

10 § Vid leverans av investeringsguld är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt till staten för leveransen om

1.leverantören har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 7 eller 8 §, och

2.både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara perso- ner som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här.

Avdragsrätt vid undantagna leveranser

11 § Om en beskattningsbar person gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undantagen från skatteplikt enligt 5 §, har denne rätt att göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till

200

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.leverans av investeringsguld till den beskattningsbara personen, om den som levererar investeringsguldet har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 7 eller 8 §,

2.leverans till den beskattningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning,

3.unionsinternt förvärv eller import som görs av den beskatt- ningsbara personen av annat guld än investeringsguld, som därefter omvandlas till investeringsguld av den beskattningsbara personen eller för dennes räkning, och

4.tillhandahållande av tjänster till den beskattningsbara personen som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt på guld, inbegripet investeringsguld.

12 § En beskattningsbar person har rätt att göra avdrag för ingående skatt i enlighet med andra stycket om denne

1.framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investerings- guld, och

2.gör en efterföljande leverans av investeringsguld som är undan- tagen från skatteplikt enligt 5 §.

Avdrag får göras för ingående skatt som ska betalas eller har betalats av den beskattningsbara personen för leverans, unions- internt förvärv eller import av varor eller tillhandahållande av tjänster som är knutna till framställningen eller omvandlingen av guldet, som om den efterföljande leveransen hade beskattats.

22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om särskilda ordningar för beskattningsbara personer, som

–tillhandahåller tjänster till förvärvare som inte är beskattnings- bara personer,

–bedriver distansförsäljning av varor, eller

–utför vissa leveranser av varor där försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land.

201

Författningsförslag

SOU 2020:31

Bestämmelserna avser

–tillämpningsområde för de särskilda ordningarna (2–4 §§),

–definitioner (5–7 §§),

–identifieringsbeslut (8–30 §§),

–särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betal- ningsskyldighet (31 och 32 §§),

–deklaration och betalning av mervärdesskatt (33–43 §§),

–ändring av tidigare redovisad skatt (44–45 §§),

–förfarandet i samband med beslut om identifiering eller åter- kallelse (46–53 §§),

–förfarandet i samband med beslut om skatt (54–61 §§),

–avdrag och återbetalning av ingående skatt (62–64 §§),

–ansökan om återbetalning av ingående skatt (65–72 §§),

–omprövning av beslut om återbetalning (73 §),

–fakturering (74–76 §§), och

–dokumentationsskyldighet (77–79 §§).

Tillämpningsområde för de särskilda ordningarna

Tredjelandsordningen

2 § Detta kapitel gäller för tillhandahållande av tjänster av beskatt- ningsbara personer som inte är etablerade inom EU, om tjänsterna förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person och för- värvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett EU- land (10 §).

Unionsordningen

3 § Detta kapitel gäller även för leverans av varor och tillhanda- hållande av tjänster av beskattningsbara personer som

1.bedriver unionsintern distansförsäljning av varor (11 §),

2.genom att möjliggöra leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt omfattas av 5 kap. 6 §, om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land (12 §), eller

202

SOU 2020:31

Författningsförslag

3.är etablerade i ett EU-land om tjänsterna anses vara tillhanda- hållna i ett annat EU-land och förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person (13 §).

Importordningen

4 § Detta kapitel gäller även för beskattningsbara personer som

1.är etablerade inom EU, eller företräds av en representant som är etablerad inom EU, och som bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU med ett verkligt värde på högst 150 euro (14 §), eller

2.är etablerade i ett land som anges i kommissionens genom- förandeakt som antas med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskatte- direktivet och som bedriver distansförsäljning av varor från det landet (14 §).

Definitioner

Särskild mervärdesskattedeklaration

5 § Med särskild mervärdesskattedeklaration avses i detta kapitel en sådan deklaration som är avsedd för redovisning av mervärdes- skatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land

6 § Med motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land avses i detta kapitel bestämmelser som gäller i ett annat EU-land och som har sin grund i 6 kap. i avdelning XII (artiklarna 358–369zb) i mer- värdesskattedirektivet.

Representant

7 § Med representant avses i detta kapitel en person som är etablerad inom EU och som av en beskattningsbar person som bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utan- för EU utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatten och till att

203

Författningsförslag

SOU 2020:31

fullgöra skyldigheterna enligt importordningen i 14 §, i den beskatt- ningsbara personens namn och för dennes räkning.

Identifieringsbeslut

8 § Skatteverket ska efter ansökan från en beskattningsbar person besluta att denne ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel (identifieringsbeslut).

Om ansökan avser importordningen enligt 14 § och den beskatt- ningsbara personen företräds av en representant, ska Skatteverket besluta att representanten ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Hinder mot identifieringsbeslut

9 § Ett identifieringsbeslut ska inte fattas, om

1.det redan har fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat EU-land som fortfarande gäller,

2.den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är bunden av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land enligt bestäm- melser som i det EU-landet motsvarar artikel 369a.2 andra eller tredje stycket eller artikel 369l.3 andra stycket i mervärdesskatte- direktivet, eller

3.den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 58b.1 i genom- förandeförordningen.

Identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen

10 § Identifieringsbeslut ska fattas, om

1.den beskattningsbara personen inte har sätet för sin ekono- miska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU,

2.mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,

3.tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU- land, och

204

SOU 2020:31

Författningsförslag

4.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land.

Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid distansförsäljning av varor

11 § Identifieringsbeslut ska fattas, om

1. den beskattningsbara personen

a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här, eller

b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men bedriver unionsintern distansförsälj- ning av varor och försändningen eller transporten av varorna påbörjas här i landet,

2. mervärdesskatten avser unionsintern distansförsäljning av varor, och

3. leveranserna av varorna ska beskattas i ett annat EU-land. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att

fatta ett identifieringsbeslut.

Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid leverans av varor med transport som påbörjas och avslutas i samma EU-land

12 § Identifieringsbeslut ska fattas, om

1. den beskattningsbara personen

a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas i samma EU-land, eller

b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men levererar varor enligt 5 kap. 6 § och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas här i landet,

2. mervärdesskatten avser leverans av varor enligt 5 kap. 6 §, och

205

Författningsförslag

SOU 2020:31

3.leveranserna ska beskattas här i landet eller i ett annat EU-land. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att

fatta ett identifieringsbeslut.

Identifieringsbeslut enligt unionsordningen vid tillhandahållande av tjänster

13 § Identifieringsbeslut ska fattas, om

1.den beskattningsbara personen har sätet för sin ekonomiska verk- samhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här,

2.mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster,

3.tillhandahållandena ska beskattas i ett annat EU-land,

4.den beskattningsbara personen inte har ett fast etableringsställe

idet EU-land där tillhandahållanden ska beskattas, och

5.tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person.

Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

Identifieringsbeslut enligt importordningen

14 § Identifieringsbeslut ska fattas, om

1. den beskattningsbara personen

a)har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här,

b)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men företräds av en representant som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, ett fast etableringsställe här, eller

c)inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU, men är etablerad i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt som antas med stöd av arti- kel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet, och bedriver distansförsälj- ning av varor från det landet,

2. mervärdesskatten avser distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, och

206

SOU 2020:31

Författningsförslag

3.leveranserna ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land. Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro ska vara detsamma

som beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse, uttryckt i svenska kronor.

Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 9 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

15 § En beskattningsbar person som företräds av en representant får bara utse en representant i taget.

Valet av identifieringsstat är bindande

16 § En beskattningsbar person som omfattas av ett identifierings- beslut för unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 § eller för import- ordningen enligt 14 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren om den beskattningsbara personen

1.har sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför EU, och

2.har flera fasta etableringsställen i skilda EU-länder, varav minst ett i Sverige.

Detsamma gäller en representant som omfattas av ett identi- fieringsbeslut för importordningen enligt 14 §.

17 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU och som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11 eller 12 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren.

Ansökan på elektronisk väg

18 § En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till Skatteverket på elektronisk väg.

207

Författningsförslag

SOU 2020:31

Mervärdesskattegrupper

19 § Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp, ska identifieringsbeslutet fattas för den huvudman som verket utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.

Vad identifieringsbeslutet innebär

20 § Den som ska redovisa mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inom landet i en särskild mer- värdesskattedeklaration enligt detta kapitel, ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) för dessa leveranser eller tillhandahållanden.

21 § En beskattningsbar person som är skyldig att betala mervärdes- skatt i Sverige enligt 16 kap. för leverans av varor och tillhandahåll- ande av tjänster som omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land, ska redovisa och betala skatten enligt bestämmelserna i det landet.

Identifieringsnummer

22 § Skatteverket ska ge ett individuellt nummer (identifierings- nummer) till den som identifieringsbeslutet gäller.

23 § Om en beskattningsbar person som omfattas av ett identi- fieringsbeslut för unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 § har ett registreringsnummer för mervärdesskatt, ska det numret användas som identifieringsnummer.

24 § Om Skatteverket fattar ett identifieringsbeslut för import- ordningen enligt 14 § ska den beskattningsbara personen ges ett särskilt identifieringsnummer för tillämpning av importordningen.

En representant ska ges ett särskilt identifieringsnummer och ett separat identifieringsnummer för varje beskattningsbar person som representanten företräder.

Ett särskilt identifieringsnummer får bara användas för tillämp- ningen av importordningen.

208

SOU 2020:31

Författningsförslag

Underrättelse till Skatteverket om förändringar

25 § Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdes- skatt enligt detta kapitel inte längre är uppfyllda, ska den beskattnings- bara personen eller dennes representant på elektronisk väg under- rätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifieringsbeslut har ändrats.

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen

26 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 10 §, om den beskattningsbara personen

1.enligt en egen anmälan inte längre tillhandahåller tjänster som omfattas av tredjelandsordningen,

2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet,

3.inte längre uppfyller övriga krav i 10 §, eller

4.ständigt bryter mot reglerna för tredjelandsordningen.

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt unionsordningen

27 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 11– 13 §§, om den beskattningsbara personen

1.enligt en egen anmälan inte längre levererar varor eller tillhanda- håller tjänster som omfattas av unionsordningen,

2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för unionsordningen,

3.inte längre uppfyller övriga krav i 11–13 §§, eller

4.ständigt bryter mot reglerna för unionsordningen.

209

Författningsförslag

SOU 2020:31

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen

för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant

28 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 14 § för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant, om den beskattningsbara personen

1.enligt en egen anmälan inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen,

2.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för importordningen,

3.inte längre uppfyller övriga krav i 14 §, eller

4.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en representant

29 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 14 § för en representant, som

1.enligt en egen anmälan inte längre företräder någon beskatt- ningsbar person som använder importordningen i 14 §,

2.under två på varandra följande kalenderkvartal inte har agerat som representant för en beskattningsbar person som använder importordningen i 14 §,

3.inte längre uppfyller övriga krav för en representant i 7 § eller för importordningen i 14 §, eller

4.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt importordningen för en beskattningsbar person som företräds av en representant

30 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 14 § för en beskattningsbar person som företräds av en representant, om den beskattningsbara personen

1.enligt en anmälan från dennes representant inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen,

210

SOU 2020:31

Författningsförslag

2.enligt en anmälan från dennes representant inte längre före- träds av representanten,

3.på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för importordningen,

4.inte längre uppfyller övriga krav i 14 §, eller

5.ständigt bryter mot reglerna för importordningen.

Särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalningsskyldighet

Beskattningsgrundande händelse för importordningen

31 § Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utan- för EU för vilken skatt enligt denna lag ska redovisas enligt import- ordningen inträffar den beskattningsgrundande händelse som avses i 7 kap. 3 §, när leveransen äger rum. Leveransen av varorna ska anses äga rum vid den tidpunkt då betalningen har godkänts.

Betalningsskyldighet för mervärdesskattegrupp i annat EU-land

32 § Om en grupp av personer som i ett annat EU-land anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) levererar varor eller tillhandahåller tjänster som ska redovisas enligt bestäm- melser som motsvarar de särskilda ordningarna i artiklarna 369a–369x i mervärdesskattedirektivet, är mervärdesskattegruppen skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet.

Deklaration och betalning av mervärdesskatt

Elektronisk deklaration

33 § En beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en särskild mervärdesskattedeklaration på elektronisk väg.

Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen eller representanten inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.

211

Författningsförslag

SOU 2020:31

Redovisningsperioder

34 § En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.

För en beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 14 § omfattar en redovisningsperiod dock en månad.

Uppgifter som ska lämnas i deklarationen

35 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla

1.identifieringsnumret för den beskattningsbara personen och, om denne företräds av en representant, identifieringsnumret för repre- sentanten,

2.följande uppgifter för varje EU-land där leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster ska beskattas:

a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersätt- ningarna för dessa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjäns- ter under redovisningsperioden,

b) det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveransen av varorna och tillhandahållandet av tjänsterna, fördelat på skattesatser, och

c) tillämpliga skattesatser, och

3.det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden.

36 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsord- ningen enligt 11, 12 eller 13 § ska i deklarationen redovisa uppgift- erna i 35 § 2 och 3 fördelat på

1.unionsintern distansförsäljning av varor,

2.leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 § om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land, och

3.tillhandahållande av tjänster.

37 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska även innehålla ändringar av tidigare inlämnade deklarationer, om ändringen tas med inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.

212

SOU 2020:31

Författningsförslag

En ändring ska innehålla uppgifter om det land där leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten har eller skulle ha beskattats, redovisningsperiod och det mervärdesskattebelopp som rättelsen avser.

Ytterligare uppgifter i deklarationen vid distansförsäljning och användning av elektroniskt gränssnitt (unionsordningen)

38 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unions- ordningen enligt 11, 12 eller 13 § bedriver unionsintern distansför- säljning av varor, eller är en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och varorna sänds eller transporteras från ett annat EU-land eller andra EU-länder, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande upp- gifter för varje EU-land som varor sänds eller transporteras från:

1.det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersätt- ningarna för de leveranser av varor som omfattas av den särskilda ordningen, för varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från,

2.det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveransen av varorna fördelat på skattesatser, för varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från, och

3.det registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande uppgift som tilldelats i varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från, om den beskattningsbara personen har tilldelats ett sådant nummer.

39 § De uppgifter som ska lämnas enligt 38 § ska fördelas på

1.unionsintern distansförsäljning av varor som inte omfattas av 5 kap. 6 §,

2.unionsintern distansförsäljning av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och

3.leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 § om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land.

213

Författningsförslag

SOU 2020:31

Ytterligare uppgifter i deklarationen vid tillhandahållande av tjänster (unionsordningen)

40 § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unions- ordningen enligt 11, 12 eller 13 § tillhandahåller tjänster i enlighet med vad som anges i 13 § och har ett eller flera fasta etablerings- ställen i ett annat EU-land eller i andra EU-länder som tjänsterna tillhandahålls från, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande uppgifter för varje EU-land där tillhanda- hållandena ska beskattas:

1.det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersätt- ningarna för de tillhandahållanden som omfattas av unionsordningen, uppdelat för varje annat EU-land där den beskattningsbara personen har ett fast etableringsställe, och

2.det fasta etableringsställets registreringsnummer för mervärdes- skatt eller motsvarande uppgift.

Redovisning i euro

41 § Belopp som redovisas i en särskild mervärdesskattedeklara- tion ska anges i euro.

Tidpunkt för att lämna deklaration

42 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen i månaden efter redovisnings- periodens utgång.

Betalning av mervärdesskatt

43 § Mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild mervärdes- skattedeklaration ska ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklarationen ska ha kommit in.

Inbetalning ska göras genom insättning i euro på Skatteverkets konto för skattebetalningar enligt denna lag. Vid inbetalningen ska det anges vilken deklaration som betalningen avser. Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på kontot.

214

SOU 2020:31

Författningsförslag

Ändring av tidigare redovisad skatt

44 § Om skatt enligt denna lag har redovisats av en beskattnings- bar person i enlighet med tredjelandsordningen i 10 §, unionsord- ningen i 12 § eller importordningen i 14 § och den beskattningsbara personen därefter ska ändra de tidigare redovisade uppgifterna, ska ändringen göras för den ursprungliga redovisningsperioden. En sådan ändring får tas med i en senare deklaration, men det förfaran- det får bara användas inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats.

Första stycket gäller även skatt som har redovisats som skatt enligt denna lag enligt bestämmelser som i ett annat EU-land mot- svarar tredjelandsordningen i artiklarna 358a–369, unionsordningen

iartiklarna 369a–369k eller importordningen i artiklarna 369l–369x

imervärdesskattedirektivet. Första och andra styckena gäller inte ändringar som avser sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt, ned- sättning av priset, återtagande av vara eller kundförlust som ska redo- visas i en senare period enligt 45 §, 7 kap. 44 § första stycket eller 7 kap. 45 §.

45 § Om sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 7 kap. 49 § första stycket har redovisats enligt tredjelandsordningen i 10 §, unionsordningen enligt 12 § eller importordningen i 14 § ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redo- visningsperiod då handlingen eller meddelandet har utfärdats.

Första stycket gäller även om beloppet redovisats enligt bestäm- melser som i ett annat EU-land motsvarar tredjelandsordningen i artiklarna 358a–369, unionsordningen i artiklarna 369a–369k eller importordningen i artiklarna 369l–369x i mervärdesskattedirektivet.

Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 19 §.

215

Författningsförslag

SOU 2020:31

Förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse

Omprövning av beslut om identifiering eller återkallelse

46 § Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller åter- kallelse om den som beslutet gäller begär det, om beslutet överklagas eller om det finns andra skäl.

47 § Skatteverket får inte ompröva ett beslut i en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätten eller kammarrätten genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.

Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett identifierings- beslut till nackdel för den som beslutet gäller.

48 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då beslutet meddelades.

49 § Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett beslut som avses i 46 § till nackdel för den som beslutet gäller, ska omprövnings- beslut meddelas senast två månader från den dag då beslutet med- delades.

Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid.

Överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse

50 § Beslut om identifiering eller återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

216

SOU 2020:31

Författningsförslag

51 § I fråga om överklagande av beslut om identifiering eller åter- kallelse tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 19–22, 28–32 och 34–36 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Förfarandet i övrigt i samband med beslut om identifiering eller återkallelse

52 § Vid prövning av frågor om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1.uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,

2.Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyl- dighet i 40 kap. 1–3 §§,

3.begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap. 18 §,

och

4.besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.

53 § Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som deklarationsombud av den som omfattas av ett identifierings- beslut för unionsordningen enligt 11, 12 eller 13 §, om den som utsetts uppfyller kraven enligt 6 kap. 6 och 7 §§ skatteförfarande- lagen (2011:1244).

I fråga om deklarationsombud som godkänts enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen om

1.behörighet och återkallelse av godkännande i 6 kap. 5 § första stycket 1–3 och 8 §,

2.omprövning och överklagande i 66 och 67 kap., och

3.besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 § och 3 § 1.

Förfarandet i samband med beslut om skatt

Beslut om skatt

54 § Om en särskild mervärdesskattedeklaration har lämnats och skatt enligt denna lag har redovisats i deklarationen, anses Skatte- verket ha fattat ett beslut om skatten i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till en

217

Författningsförslag

SOU 2020:31

myndighet i ett annat EU-land i enlighet med bestämmelserna i det landet.

Omprövning av beslut om skatt

55 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land omprövas enligt bestämmelserna i 66 kap. 2–8, 18, 19, 21, 22 och 27– 29 §§, 30 § första stycket och 31–35 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Hur en begäran om omprövning ska göras framgår även av artik- larna 61 och 61a i genomförandeförordningen.

Överklagande av beslut om skatt

56 § Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 2 § andra stycket, 5 §, 6 § andra meningen, 12, 13, 19–25, 27–37 och 39 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Förfarandet i övrigt i samband med beslut om skatt

57 § I fråga om skatt enligt denna lag som ska redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1.uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,

2.föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§,

3.Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyl- dighet i 40 kap. 1–3 §§,

4.revision i 41 kap.,

5.ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap.,

6.bevissäkring i 45 kap.,

7.betalningssäkring i 46 kap.,

218

SOU 2020:31

Författningsförslag

8.uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap.,

9.skattetillägg i 49 kap. 4–7, 10–13, 15 och 19 §§,

10.befrielse från särskilda avgifter i 51 kap.,

11.beslut om särskilda avgifter i 52 kap. 3–7, 10 och 11 §§,

12.skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §,

13.ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13, 15–21, 26 och 27 §§,

14.beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mer- värdesskatt och punktskatt i 60 kap.,

15.betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och 19 §§,

16.anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4–10, 16 och 22 §§,

17.överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap. 10 § första stycket,

18.kostnadsränta i 65 kap. 3, 4 § första stycket, 7, 8, 11, 13–15 och 19 §§,

19.besluts verkställbarhet i 68 kap.,

20.verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring

i69 kap.,

21.indrivning i 70 kap., och

22.övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.

58 § Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de bestäm- melser som räknas upp i 57 § tillämpas 66 och 67 kap. skatteför- farandelagen (2011:1244).

59 § Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i 57 § ska följande gälla:

1.Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om skatte- deklaration eller deklaration tillämpas för en särskild mervärdes- skattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land.

2.Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. tillämpas även för uppgiftsskyldighet enligt denna lag.

3.Det som sägs i 49 kap. 7 § tredje stycket skatteförfarandelagen om Skatteverket tillämpas även för motsvarande myndighet i ett annat EU-land.

219

Författningsförslag

SOU 2020:31

60 § Om skatt enligt denna lag ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av en domstol, ska den beskatt- ningsbara personen tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade belop- pet. Intäktsräntan ska beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då beloppet tillgodo- räknas.

Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom tillämpas 65 kap. 20 § skatteförfarandelagen.

61 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.

Avdrag och återbetalning av ingående skatt

62 § En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. om denne redo- visar mervärdesskatt enligt

1.tredjelandsordningen i 10 §,

2.importordningen i 14 § första stycket 1 b eller c, eller

3.bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar tredjelands- ordningen i artiklarna 358–369 eller importordningen i artiklarna 369l– 369x i mervärdesskattedirektivet.

En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingå- ende skatt enligt första stycket har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som om- fattas av bestämmelserna i första stycket 1–3. En ansökan om åter- betalning ska göras enligt 65–67 §§.

Första och andra stycket gäller inte om annat följer av 64 §.

63 § En beskattningsbar person har inte rätt till avdrag enligt 13 kap. för ingående skatt som avser förvärv eller import i verksamheter för vilka den beskattningsbara personen redovisar mervärdesskatt enligt

1.unionsordningen i 11, 12 eller 13 §,

2.importordningen i 14 § första stycket 1 a, eller

3.bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar

220

SOU 2020:31

Författningsförslag

a)unionsordningen i artiklarna 369a–369k i mervärdesskattedirek- tivet, eller

b)importordningen i artiklarna 369l–369x i mervärdesskattedirek- tivet, om den beskattningsbara personen är etablerad i det EU-landet.

Första och andra stycket gäller inte om annat följer av 64 §.

64 § Den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige för annan verksamhet än sådan som omfattas av bestäm- melserna i 62 och 63 §§, får dock göra avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestäm- melserna.

Ansökan om återbetalning av ingående skatt

Ansökan i blankett

65 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingå- ende skatt enligt 62 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatte- verket.

66 § En ansökan ska vara undertecknad av den sökande eller av dennes ombud. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in:

1.Om den ingående skatten avser ett förvärv: fakturan i original. Om en faktura hänvisar till underliggande fakturor ska även dessa bifogas.

2.Om den ingående skatten avser en import av varor: ett import- dokument utfärdad av Tullverket.

3.Andra handlingar som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma den sökandens rätt till återbetalning.

221

Författningsförslag

SOU 2020:31

67 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs i följande bestämmelser i 14 kap.:

–39 första stycket, 40 och 41 §§ om blankett för ansökan samt ansökans innehåll,

–42 § om återbetalningsperiod,

–43 § om ansökningstid,

–44 § om minimibelopp,

–47 och 48 §§ om återkrav och avräkning, och

–73 § om indrivning av belopp.

Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i ett annat EU-land

68 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingå- ende skatt enligt 63 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatte- verket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det EU-land där den sökande är etablerad eller, om sökanden inte är etablerad inom EU, omfattas av ett identifieringsbeslut för tillämpning av unionsordningen i artik- larna 369a–369k i mervärdesskattedirektivet.

69 § För den sökande gäller också vad som föreskrivs om åter- betalning i 14 kap. 11 §, 12 § andra stycket, 13–31 §§ och 73 §. Vad som sägs i dessa bestämmelser om det EU-land där den sökande är etablerad ska gälla även för det EU-land där en sökande som inte är etablerad inom EU omfattas av ett identifieringsbeslut för tillämp- ning av unionsordningen i artiklarna 369a–369k i mervärdesskatte- direktivet.

Ansökan riktad till andra EU-länder som ges in via den elektroniska portalen i Sverige

70 § En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som vill få återbetalning av mervärdesskatt i ett annat EU-land avseende förvärv eller import i det EU-landet som hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som omfattas av unionsordningen i 11, 12 eller 13 § eller av importordningen i 14 §, ska rikta en ansökan om återbetalning till det landet. Detsamma gäller för en beskatt-

222

SOU 2020:31

Författningsförslag

ningsbar person som inte är etablerad inom EU men som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11 § första stycket 1 b eller 12 § första stycket 1 b.

71 § Den som ansöker om återbetalning ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål.

För den som är etablerad i Sverige gäller detsamma om förvärven eller importen hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som i ett annat EU-land omfattas av unionsordningen eller import- ordningen enligt bestämmelser som motsvarar artiklarna 369a–369x i mervärdesskattedirektivet.

Ansökan riktad till Sverige som ges in via den elektroniska portalen i Sverige

72 § En beskattningsbar person som vill få återbetalning av mer- värdesskatt avseende förvärv eller import som hänför sig till en beskattningsbar verksamhet här i landet som omfattas av unions- ordningen enligt 11, 12 eller 13 § eller importordningen enligt 14 § första stycket 1 a ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portalen.

Omprövning av beslut om återbetalning

73 § Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om åter- betalning enligt 68 §.

Fakturering

74 § Bestämmelserna om fakturering i 17 kap. 8–26 §§ ska tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs i ett annat EU-land av en beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 8 §.

223

Författningsförslag

SOU 2020:31

75 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsord- ningen enligt 11, 12 eller 13 § är inte skyldig att utfärda en faktura för unionsintern distansförsäljning av varor.

76 § Bestämmelserna om fakturering i 17 kap. 8–26 §§ ska inte tillämpas av en beskattningsbar person som redovisar skatt enligt denna lag enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna i artiklarna 358a–369x i mervärdesskattedirek- tivet.

Dokumentationsskyldighet

77 § Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av beslutet.

Räkenskaperna ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land är korrekt.

För en representant gäller skyldigheten enligt första och andra styckena för varje beskattningsbar person som representanten före- träder.

78 § Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant göra det underlag som avses i 77 § till- gängligt på elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.

79 § Om ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 11 eller 13 § eller för importordningen enligt 14 § gäller en mervärdes- skattegrupp, ska det underlag som avses i 77 § finnas tillgängligt hos den huvudman som Skatteverket har utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.

224

SOU 2020:31

Författningsförslag

23 kap. Särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om en särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import. Bestämmel- serna avser

–tillämpningsområde (2 §),

–betalning och redovisning till Tullverket (3 §),

–dokumentationsskyldighet (4 och 5 §§), och

–omräkning av belopp till svenska kronor (6 §).

Tillämpningsområde

2 § Vid import av varor där försändningen eller transporten av varorna avslutas här i landet får den som anmäler varornas ankomst till Tullverket åt den person som varorna är avsedda för använda den särskilda ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt som framgår av 3 och 4 §§, om

1.varorna transporteras i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro,

2.varken den särskilda ordningen i 22 kap. 14 § eller bestämmel- ser som i ett annat EU-land motsvarar den särskilda ordningen i artiklarna 369l–369x i mervärdesskattedirektivet används för varorna, och

3.varorna inte är punktskattepliktiga.

Betalning och redovisning till Tullverket

3 § Den person som varorna är avsedda för är skyldig att betala mervärdesskatt för importen enligt 16 kap. 16 §.

Den person som anmäler varornas ankomst till Tullverket enligt 2 § ska ta ut mervärdesskatt för importen från den som varorna är avsedda för och betala in mervärdesskatten månadsvis senast vid den tidpunkt när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen skulle ha inträtt om det hade funnits skyldighet att betala tull.

225

Författningsförslag

SOU 2020:31

Den som anmäler varorna ska också redovisa mervärdesskatten månadsvis i en sammanställning som ska ges in till Tullverket vid den tidpunkt som anges andra stycket. I sammanställningen ska det totala beloppet av den mervärdesskatt som tagits ut under den aktuella kalendermånaden anges.

Dokumentationsskyldighet

4 § Den som tillämpar den särskilda ordningen ska genom räken- skaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns under- lag för de importer som omfattas av den särskilda ordningen. Räken- skaperna ska vara så detaljerade att Tullverket kan avgöra om en sammanställning enligt 3 § tredje stycket är korrekt.

5 § Om Tullverket begär det, ska den som tillämpar den särskilda ordningen göra underlaget tillgängligt på elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i sju år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.

Omräkning av belopp till svenska kronor

6 § Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro i 2 § är detsamma som motsvarigheten i svenska kronor till beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse.

24 kap. Överklagande

1 § Vid överklagande av beslut enligt denna lag gäller 67 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av 2–7 §§.

Bestämmelser om överklagande i andra kapitel

2 § Bestämmelser om överklagande finns även i 22 kap. med sär- skilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhanda- hållanden av tjänster.

226

SOU 2020:31

Författningsförslag

Överklagande i vissa fall

3 § Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet gäller ärenden om

1.betalningsskyldighet enligt 10 kap. 83 §,

2.återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i 14 kap. 32–34 §§ och som ansöker om återbetalning enligt 14 kap. 39 § första stycket,

3.betalningsskyldighet och avräkning enligt 14 kap. 47 §, och

4.återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 59–65 §§.

4 § Beslut av Skatteverket om gruppregistrering enligt 4 kap. 11 § och om ändring eller avregistrering enligt 4 kap. 12 § som överklagas till förvaltningsrätt ska tas upp av den förvaltningsrätt som är be- hörig att pröva ett överklagande av grupphuvudmannen.

5 § Beslut om avräkning enligt 14 kap. 47 § får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande av beslut om betalningsskyl- dighet.

6 § Ett överklagande enligt 3, 4 eller 5 § ska ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

7 § Ett beslut enligt 4 kap. 11 eller 12 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Genom lagen upphävs mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.

3.De upphävda lagarna ska dock fortfarande gälla för mervärdes- skatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen. Ytterligare bestämmelser om tillämpning av de upphävda författ- ningarna finns i 4–14.

4.Bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) tillämpas på en leverans av en vara om varan före ikraftträdandet sänts till köparen mot postförskott eller efterkrav.

227

Författningsförslag

SOU 2020:31

5.Bestämmelserna i 14 kap. 3–31 §§ om återbetalning till beskatt- ningsbara personer etablerande i andra EU-länder och bestämmel- serna i 14 kap. 32–48 §§ om återbetalning till beskattningsbara personer etablerade utanför EU tillämpas på återbetalningsperioder som avser tid från och med ikraftträdandet. För återbetalningsperioder som avser tid före ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna i 10 och 19 kap. i mervärdesskattelagen (1994:200).

6.För mervärdesskatt som ska redovisas enligt de särskilda ord- ningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster tillämpas bestämmelserna i 22 kap. på redovisningsperioder som avser tid från och med ikraftträdandet. För redovisningsperioder som avser tid före ikraftträdandet tillämpas i stället bestämmelserna

imervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.

7.För mervärdesskatt som ska redovisas enligt den särskilda ord- ningen för deklaration och betalning vid import tillämpas bestäm- melserna i 23 kap. för skatt som ska redovisas i sammanställningar som avser tid efter ikraftträdandet. För skatt som ska redovisas i sammanställningar som avser tid före ikraftträdandet tillämpas i stället bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distans- försäljning av varor och för tjänster.

8.Om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i denna lag, ska bestämmelsen

idenna lag anses ha tillämpats. Med mervärdesskatt enligt denna lag och skyldighet att betala mervärdesskatt likställs i tillämpliga delar skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) och skyldighet att betala sådan skatt.

9.Bestämmelserna i 6 kap. 61–64 §§ tillämpas inte på en beskatt- ningsbar person som vid utgången av december 2020 omfattades av ett gällande identifieringsbeslut enligt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Detta gäller endast om den beskattnings- bara personen fortfarande omfattas av ett sådant gällande identi- fieringsbeslut vid ikraftträdandet av denna lag.

Om den beskattningsbara personen begär det ska Skatteverket dock besluta att 6 kap. 61 § ska tillämpas om förutsättningarna för det är uppfyllda.

228

SOU 2020:31

Författningsförslag

10.Bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) i lydelsen före den 1 januari 2019 tillämpas på vouchrar som ställts ut före den dagen.

11.Om ingående skatt är hänförlig till investeringsvaror för vilka korrigeringstiden enligt 8 a kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) påbörjades före den 1 januari 2017 tillämpas fortfarande bestäm- melserna om jämkning av avdrag i den lagen i lydelsen före detta datum.

Överlåts investeringsvaran efter ikraftträdandet av denna lag tillämpas dock bestämmelserna om justering i 12 kap. och 15 kap., om inte annat följer av 12–14.

12.En ny-, till- eller ombyggnad på en investeringsvara, eller en del av investeringsvara ska vid tillämpning av 15 kap. ses som ett förvärv med en justeringsperiod på tio år, om investeringsvaran eller delen av investeringsvaran

– vid ett förvärv eller nybyggnad före den 1 januari 2017 ansågs som fastighet enligt 1 kap. 11 § och 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200) i lydelsen före detta datum, och

– vid en överlåtelse som sker efter ikraftträdande av denna lag inte utgör fastighet enligt 2 kap. 11 § och 15 kap.

13.Avdrag som avser ett förvärv eller ny-, till- eller ombyggnad som skett före den 1 januari 2017 ska inte justeras, om en investerings- vara, eller del av investeringsvara

– vid en överlåtelse som sker efter ikraftträdandet av denna lag anses utgöra fastighet enligt 2 kap. 11 § och 15 kap., och

– vid förvärvet eller ny-, till- eller ombyggnaden inte ansågs som fastighet enligt 1 kap. 10 § och 8 a § mervärdesskattelagen (1994:200)

ilydelsen före den 1 januari 2017.

14.Bestämmelserna om jämkning i 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200) i lydelsen före den 1 januari 2016 gäller för avdrag för ingående skatt som gjorts före den tidpunkten i enlighet med 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket samma lag i lydelsen före den 1 januari 2016.

229

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.2Förslag till mervärdesskatteförordning (0000:000)

Härigenom föreskrivs2 följande.

Ord och uttryck i förordningen

1 § Begrepp, termer och uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i mervärdesskattelagen (0000:000).

2 § I denna förordning avses med

–förordningen om administrativt samarbete: rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt sam- arbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri,

–kommissionens genomförandeförordning nr 79/2012: kommis- sionens genomförandeförordning (EU) nr 79/2012 av den 31 januari 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestäm- melser i rådets förordning (EU) nr 904/2010 angående administra- tivt samarbete och bedrägeribekämpning i fråga om mervärdesskatt,

–mervärdesskattedirektivet: rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2019/1995.

Blanketter och andra handlingar

3 § Skatteverket fastställer formulär till blanketter och andra hand- lingar som behövs för tillämpningen av mervärdesskattelagen (0000:000).

Skatteverket ska kostnadsfritt tillhandahålla sådana blanketter som avses i första stycket.

2Jfr rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2019/1995 av den 21 november 2019 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor.

230

SOU 2020:31

Författningsförslag

Särskilt om import i vissa fall

4 § Vid tillämpning av 10 kap. 58 § mervärdesskattelagen (0000:000) ska Tullverket lämna uppgift om importen till Skatteverket. Om importen inte följs av en leverans av varan till ett annat EU-land, ska Skatteverket underrätta Tullverket.

5 § Den som är skyldig att betala mervärdesskatt till staten för import av en vara ska på uppmaning av Tullverket lämna en skriftlig försäkran om ändamålet med införseln.

Intyg i vissa fall vid transaktioner till andra EU-länder eller till en plats utanför EU

Leverans av nya transportmedel

6 § En beskattningsbar person vars leverans av nya transportmedel undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 46 och 49 §§ mervärdesskatte- lagen (0000:000) ska till Skatteverket ge in en kopia av den faktura som utfärdats för leveransen.

Transaktioner till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer samt till vissa väpnade styrkor

7 § Vid sådana leveranser av varor eller tillhandahållande av tjänster som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 88, 92, 93, 95 eller 96 § mervärdesskattelagen (0000:000), ska säljaren styrka skattefriheten genom att i sina räkenskaper ha ett intyg från förvärvaren mot- svarande det som avses i 4 a § förordningen (1994:224) om återbetal- ning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisa- tioner, utländska beskickningar m.fl.

Intyget ska vara utfärdat av behörig myndighet i det EU-land där förvärvaren är stationerad.

8 § Vid sådan leverans av varor som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 88, 95 eller 96 § mervärdesskattelagen (0000:000) och där varutransporten ombesörjs av förvärvaren, ska säljaren i sina räkenskaper ha ett intyg som förvärvaren utfärdat och som visar att

231

Författningsförslag

SOU 2020:31

denne i nära anslutning till leveransen har för avsikt att föra varorna från Sverige till ett annat EU-land.

Varor som ska medföras i resandes personliga bagage

9 § Om varor ska medföras av förvärvaren i dennes personliga bagage ska säljaren vid tillämpning av undantaget från skatteplikt i 10 kap. 66 § mervärdesskattelagen (0000:000) i sina räkenskaper ha

1.ett intyg som är utfärdat av en intygsgivare som är godkänd av Skatteverket och som visar att förvärvaren har medfört varorna till en plats utanför EU, eller

2.en faktura eller en motsvarande handling påstämplad av det tullkontor där varan lämnade EU för att medföras till en plats utan- för EU.

10 § Vid försäljning i transithall på flygplats, eller om det av annan anledning finns särskilda skäl, kan säljaren anses ha fullgjort sin skyl- dighet enligt 9 § även utan de handlingar som anges där.

11 § Om en vara förvärvats i ett annat EU-land av en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas på en plats utanför EU och förvärvaren vid utresa från Sverige för med sig varan till en plats utanför EU, ska tullkontoret där varan lämnar Sverige på förvärvarens begäran intyga utförseln genom en stämpel på den faktura eller motsvarande handling som ligger till grund för varuleveransen.

Intyg vid leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.

12 § Det intyg som avses i 10 kap. 82 § mervärdesskattelagen (0000:000) ska vara utfärdat av Utrikesdepartementet.

Leverantören ska ge in en kopia av intyget och en kopia av fakturan till Skatteverket.

232

SOU 2020:31

Författningsförslag

Varor i vissa lager

13 § I fråga om beskattning enligt 11 kap. 6 § mervärdesskatte- lagen (0000:000) är Skatteverket beskattningsmyndighet om inte annat följer av andra stycket.

I fråga om varor i en anläggning för tillfällig lagring, ett tullager eller en frizon är Tullverket beskattningsmyndighet i de fall varorna inte levereras enligt 11 kap. 4 § 3 mervärdesskattelagen och det följer av 2 kap. 1 och 2 §§ tullagen (2016:253) att mervärdesskatt ska tas ut i enlighet med tullagen.

14 § Om varor ska levereras på sådant sätt som avses i 11 kap. 4 § 3 mervärdesskattelagen (0000:000), ska den som lagt upp varorna i anläggningen för tillfällig lagring, tullagret eller frizonen lämna upp- gift om detta till Tullverket snarast och senast när varorna upphör att vara placerade på ett sådant sätt.

Om en sådan uppgift har lämnats ska Tullverket underrätta Skatte- verket om det.

Frivillig beskattning

15 § Det intyg som avses i 12 kap. 10 § mervärdesskattelagen (0000:000) ska vara utfärdat av Utrikesdepartementet.

Återbetalning inom EU via den elektroniska portalen

16 § I 17–23 §§ finns föreskrifter om sådana ansökningar om åter- betalning av ingående skatt till beskattningsbara personer etablerade i andra EU-länder som avses i 14 kap. 12 § första stycket mervärdes- skattelagen (0000:000).

Skatteverket får meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna i 21 och 22 §§.

233

Författningsförslag

SOU 2020:31

Vilka språk som ska användas i ansökan och vid kommunikation

17 § En ansökan om återbetalning ska vara skriven på svenska eller engelska.

Detsamma gäller den kommunikation som sker med anledning av att Skatteverket begär ytterligare uppgifter enligt 14 kap. 18 eller 19 § mervärdesskattelagen (0000:000).

Ansökans innehåll

18 § En ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1.sökandens namn och fullständig adress,

2.en adress för kontakt på elektronisk väg,

3.en beskrivning av sökandens affärsverksamhet för vilken varorna och tjänsterna förvärvats,

4.uppgift om vilken återbetalningsperiod den avser,

5.en förklaring från sökanden att denne under återbetalnings- perioden inte har levererat några andra varor eller tillhandahållit några andra tjänster inom landet än sådana som anges i 14 kap. 4–6 §§ mer- värdesskattelagen (0000:000),

6.sökandens registreringsnummer för mervärdesskatt eller skatte- registreringsnummer, och

7.uppgifter om bankkonto för återbetalning, inbegripet IBAN- och BIC-koder.

19 § Den beskrivning av sökandens affärsverksamhet som avses i 18 § 3 ska anges med hjälp av de harmoniserade koder som fastställts i enlighet med artikel 48.3 andra stycket i förordningen om admini- strativt samarbete.

20 § En ansökan ska för varje faktura eller importdokument inne- hålla följande uppgifter:

1.varu- eller tjänsteleverantörens namn och fullständiga adress,

2.varu- eller tjänsteleverantörens registreringsnummer för mer- värdesskatt,

3.prefixet för Sverige enligt artikel 215 i mervärdesskattedirek-

tivet,

4.fakturans eller importdokumentets datum och nummer,

5.beskattningsunderlaget och mervärdesskattebeloppet,

234

SOU 2020:31

Författningsförslag

6.den ingående skatt för vilken det finns rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7–9 §§ mervärdesskattelagen (0000:000) uttryckt i svenska kronor, och

7.den avdragsgilla andelen, uttryckt i procent, som beräknats i enlighet med tillämpning av artikel 173 i mervärdesskattedirektivet i det EU-land där sökanden är etablerad, om sökanden utför transak- tioner som medför respektive inte medför rätt till avdrag av ingående skatt, och

8.de förvärvade varornas och tjänsternas art, beskrivna med kod- erna i 21 §.

Första stycket 2 och 3 gäller inte i fråga om import.

21 § I ansökan ska de förvärvade varornas och tjänsternas art, för varje faktura eller importdokument, beskrivas med följande koder:

För	används kod
bränsle,	1
hyra av transportmedel,	2
utgifter med anknytning till trans-	3
portmedel (bortsett från de varor
och tjänster som hänförs till kod 1
eller 2),
vägtullar och vägavgifter,	4
utgifter för resor, såsom passa-	5
geraravgift för taxi och kollektiv-
trafik,
logi,	6
mat, dryck och restaurangtjänster,	7
inträdesavgifter till mässor och ut-	8
ställningar,
utgifter för lyxartiklar, underhåll-	9
ning och representation,
övrigt.	10

Om sökanden använder kod 10 ska de levererade varornas och tillhandahållna tjänsternas art anges.

235

Författningsförslag

SOU 2020:31

22 § Sökanden ska på elektronisk väg lämna ytterligare uppgifter om koderna i 21 § för att beskriva varornas eller tjänsternas art när uppgifterna behövs på grund av

1. begränsningar av avdragsrätten enligt

–13 kap. 18 och 19 §§ om försäljning från fartyg på vissa linjer,

–13 kap. 20–23 §§ om personbilar och motorcyklar,

–13 kap. 24 och 25 §§ om representation och liknande ändamål, eller

–13 kap. 26 och 27 §§ om stadigvarande bostad, eller

2.vad som föreskrivs i lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund.

23 § Sökanden ska lämna de uppgifter som avses i 22 § genom att använda följande av de koder som anges i bilaga III till kommis- sionens genomförandeförordning nr 79/2012:

För	används kod
hyra av transportmedel med en	2.1
vikt av mer än 3 500 kilogram,
bortsett från transportmedel för
betalande passagerare,
hyra av transportmedel med en	2.2
vikt av högst 3 500 kilogram, bort-
sett från transportmedel för be-
talande passagerare,
hyra av transportmedel för betal-	2.3
ande passagerare,
förvärv av transportmedel med	3.1.1
en vikt av mer än 3 500 kilogram,
bortsett från transportmedel för
betalande passagerare,
förvärv av transportmedel med	3.2.1
en vikt av högst 3 500 kilogram,
bortsett från transportmedel för
betalande passagerare,
förvärv av transportmedel för be-	3.3.1
talande passagerare,
vägtullar för alla transportmedel	4.5
som färdas över Öresundsbron,

236

SOU 2020:31Författningsförslag

För	används kod
utgifter för mottagningar och re-	9.3
presentation,
arbete på fastighet,	10.4.1
arbete på fastighet som används	10.4.2
som bostad,
förvärv eller hyra av fastighet som	10.5.2
används som bostad eller för re-
kreations- eller fritidsändamål,
varor och tjänster som förvärvas	10.13
av en researrangör och kommer
resenären direkt till godo.

När originalhandlingar ska återsändas

24 § Skatteverket ska senast i samband med att verket meddelar sökanden sitt beslut om återbetalning återsända en originalhandling som verket tagit emot i enlighet med 14 kap. 19 § mervärdesskatte- lagen (0000:000) till den som gett in handlingen till verket. Det- samma gäller om en ansökan anses ha avslagits enligt 14 kap. 23 § samma lag.

Korrigering och återkrav

25 § Om sökanden har gjort en sådan korrigering i en ansökan om återbetalning som avses i 14 kap. 24 § andra stycket 1 mervärdes- skattelagen (0000:000), ska Skatteverket i sitt beslut avseende den ansökan även fatta beslut om att höja eller sänka det belopp som ska betalas tillbaka med anledning av korrigeringen.

26 § Om sökanden har gjort en sådan korrigering i en särskild anmälan som avses i 14 kap. 24 § andra stycket 2 mervärdesskatte- lagen (0000:000), ska Skatteverket besluta att

1.betala tillbaka det belopp som sökanden har att fordra, eller

2.sökanden ska betala tillbaka vad som har betalats ut för mycket. Ett beslut enligt första stycket 2 får verkställas även om det inte

fått laga kraft.

237

Författningsförslag

SOU 2020:31

Återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU

Verkställighetsföreskrifter

27 § Skatteverket får meddela de närmare föreskrifter som avses i 14 kap. 41 § mervärdesskattelagen (0000:000) om ansökans innehåll och vilka språk som får användas i en ansökan samt om de handlingar som ska bifogas en ansökan om återbetalning.

Handlingar som ska bifogas en ansökan

28 § Till en ansökan ska följande handlingar bifogas:

1.Ett av en behörig myndighet utfärdat intyg som visar att sökanden kan anses som en beskattningsbar person.

2.Om den ingående skatten avser ett förvärv: fakturan i original. Om en faktura hänvisar till underliggande fakturor ska även dessa bifogas.

3.Om den ingående skatten avser en sådan leverans av varor eller ett sådant tillhandahållande av tjänster i Sverige som avses i 14 kap. 34 § mervärdesskattelagen (0000:000) för vilka förvärvaren är skyl- dig att betala mervärdesskatten: fakturan avseende sökandens efter- följande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster i Sverige. Om en faktura hänvisar till underliggande fakturor ska även dessa bifogas.

4.Om den ingående skatten avser en import av varor: ett import- dokument utfärdad av Tullverket.

5.Andra handlingar som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma den sökandens rätt till återbetalning.

När originalhandlingar ska återsändas

29 § Skatteverket ska senast i samband med att verket meddelar sökanden sitt beslut om återbetalning återsända en originalhandling som verket tagit emot i enlighet med 28 § till den som gett in hand- lingen.

238

SOU 2020:31

Författningsförslag

Återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder

Verkställighetsföreskrifter

30 § Skatteverket får meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om hur en ansökan om åter- betalning ska göras enligt 14 kap. 55 § första stycket mervärdesskatte- lagen (0000:000).

Kreditering av skattekonto

31 § En överföring av återbetalning av mervärdesskatt enligt artikel 48.1 andra stycket i förordningen om administrativt sam- arbete ska krediteras ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Handel med investeringsguld

32 § Skatteverket ska senast den 1 juni varje år underrätta Finans- departementet om vilka guldmynt som uppfyller de kriterier som anges i 21 kap. 2 § 2 mervärdesskattelagen (0000:000) och som är föremål för handel i Sverige.

Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster

Ansökan om identifieringsbeslut för tredjelandsordningen

33 § En ansökan om sådant identifieringsbeslut för tredjelands- ordningen som avses i 22 kap. 10 § mervärdesskattelagen (0000:000) ska innehålla följande uppgifter:

1.namn,

2.postadress,

3.elektroniska adresser (inbegripet webbplatser), och

4.nationellt skattenummer.

Ansökan ska också innehålla

1.en försäkran om att sökanden inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige eller i ett annat EU-land, och

239

Författningsförslag

SOU 2020:31

2.uppgift om när den beskattningsbara verksamheten är planerad att inledas.

34 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för tredjelands- ordningen enligt 22 kap. 10 § mervärdesskattelagen (0000:000) ska på elektronisk väg få underrättelse från Skatteverket om sitt identi- fieringsnummer enligt 22 kap. 22 § i den lagen.

Valutaomräkning till euro

35 § Om varorna har levererats eller tjänsterna har tillhandahållits i en annan valuta än euro, ska beloppet räknas om till euro. Omräk- ningen ska göras enligt den växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken för den sista dagen i redovisningsperioden eller, om någon kurs inte har offentliggjorts för den dagen, enligt den växel- kurs som offentliggörs närmast därefter.

Redovisning av inbetald skatt från konto för skattebetalningar

36 § Den som för det konto för skattebetalningar som avses i 22 kap. 43 § andra stycket mervärdesskattelagen (0000:000) ska redo- visa inbetald skatt till Skatteverket.

Informationsutbyte mellan EU-länder

37 § Bestämmelser om förfarandet för utbyte av information och överföring av pengar mellan EU-ländernas behöriga myndigheter när det gäller sådan mervärdesskatt som omfattas av bestämmelserna i 22 kap. mervärdesskattelagen (0000:000) eller av motsvarande bestäm- melser i ett annat EU-land finns i rådets förordning om administra- tivt samarbete.

Förvaring och gallring

38 § För deklarationer och övriga uppgifter som har lämnats till Skatteverket enligt 22 kap. mervärdesskattelagen (0000:000) eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land tillämpas bestäm-

240

SOU 2020:31

Författningsförslag

melserna om förvaring och gallring i 20 kap. 1 §, 2 § första stycket och 3 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261). Detsamma gäller för uppgifter i handlingar som har upprättats eller som har tagits om hand för granskning av Skatteverket enligt 22 kap. mervärdesskatte- lagen eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land.

Verkställighetsföreskrifter

39 § Skatteverket får meddela föreskrifter om utformningen av iden- tifieringsnummer enligt 22 kap. 22 § mervärdesskattelagen (0000:000) för identifieringsbeslut som fattas för tredjelandsordningen enligt 22 kap. 10 § den lagen.

40 § Skatteverket får meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna i 33–38 §§.

Verkställighetsföreskrifter

41 § Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om verkställig- heten av bestämmelserna i mervärdesskattelagen (0000:000) som rör

1.mervärdesskattegrupper i 4 kap. 7–14 §§,

2.anmälningsskyldighet vid frivillig beskattning för fastighets- upplåtelser i 12 kap. 20 och 21 §§,

3.förenklad faktura i 17 kap. 23 § 1 och 2,

4.faktura som överförs på elektronisk väg,

5.investeringsguld i 21 kap. 5–9 §§,

6.särskilda ordningar om distansförsäljning av varor och vissa till- handahållanden av tjänster i 22 kap., och

7.verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445) om export- butiker.

42 § Skatteverket får i samråd med Tullverket meddela närmare före- skrifter om verkställigheten av bestämmelserna i mervärdesskatte- lagen (0000:000) som rör

1.varor i vissa lager i 11 kap., och

2.import av varor.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

241

Författningsförslag

SOU 2020:31

2.Genom förordningen upphävs mervärdesskatteförordningen (1994:223) och förordningen (2011:1262) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv- sändningar och elektroniska tjänster.

3.De upphävda förordningarna ska dock fortfarande tillämpas för mervärdesskatt som avser tid före ikraftträdandet.

242

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid åter- betalning av skatter och avgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §3

Avräkning enligt denna lag ska göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i

1. skatteförfarandelagen (2011:1244),

2. 10 kap. 1–4 §§ mervärdes-	2. 14 kap. 3–10 eller 32–37 §§
skattelagen (1994:200),	mervärdesskattelagen (0000:000),

3.lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

4.lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

5.tullagstiftningen enligt 1 kap. 3 § tullagen (2016:253), eller

6.lagen (1972:435) om överlastavgift.

Vad som sagts i första stycket 1 gäller inte utbetalning enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Avräkning ska också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första meningen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som avser återbetalningsperioder före ikraftträdandet.

3Senaste lydelse 2016:258.

243

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9kap. 8 §4

Riksbanken har rätt till kom-		Riksbanken har rätt till kom-
pensation för belopp, motsva-		pensation för belopp, motsva-
rande ingående skatt enligt mer-		rande ingående skatt enligt mer-
värdesskattelagen	(1994:200),	värdesskattelagen	(0000:000),
som hänför sig till verksamheten.		som hänför sig till verksamheten.
Riksbanken har dock inte rätt		Riksbanken har dock inte rätt
till kompensation om den ingå-		till kompensation om den ingå-
ende skatten omfattas av begräns-		ende skatten omfattas av begräns-
ningar i avdragsrätten enligt 8 kap.		ningar i avdragsrätten enligt
9, 10, 15 eller 16 § mervärdes-		13 kap. 16 § eller någon av 13 kap.
skattelagen.		18–27 § mervärdesskattelagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

4Senaste lydelse 2006:1001.

244

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

dels att 2 kap. 3 a5 och 46 §§ ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 5 § och 8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 5 §7

Frihet från skatt ska medges för unionsvaror som efter att ha förts ut från EU till tredjeland förs in till Sverige av den som fört ut dem utan att de har bearbetats under tiden de varit utförda från EU.

Frihet från skatt enligt första stycket medges endast om varorna omfattas av tullbefrielse enligt artiklarna 203–205 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen. Varor som är tullfria enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan ska be- handlas som om de varit tullbelagda.

Frihet från skatt enligt första stycket medges inte

–om den tidigare utförseln av varorna har medfört en rätt till återbetalning av skatt eller

–om varorna annars inte har blivit belagda med skatt på grund av den tidigare utförseln.

Vad som anges i tredje stycket gäller dock inte om ett köp har gått åter och varorna återinförs av säljaren eller överlämnas till säljaren

iomedelbar anslutning till återinförseln.

I	mervärdesskattelagen	I	mervärdesskattelagen
(1994:200) finns särskilda bestäm-		(0000:000) finns särskilda bestäm-
melser om underlaget för beräk-		melser om underlaget för beräk-
ning av mervärdesskatt vid åter-		ning av mervärdesskatt vid åter-

52 kap. 3 a § senast ändrad 2011:284.

62 kap. 4 § förslag till ändrad lydelse i prop. 2019/20:122.

7Senaste lydelse 2016:263.

245

Författningsförslag

SOU 2020:31

införsel av varor som bearbetats i tredje land.

8 §8

Frihet från skatt ska medges	Frihet från skatt ska medges
för import av samlarföremål och	för import av samlarföremål och
konstverk som inte är avsedda	konstverk som inte är avsedda
att säljas, när den för vars räk-	att säljas, när den för vars räk-
ning varorna införs är ett galleri,	ning varorna införs är ett galleri,
museum eller annan institution	museum eller annan institution
som har godkänts av Tullverket	som har godkänts av Tullverket
för skattefri import enligt denna	för skattefri import enligt denna
paragraf. Frihet från skatt ska dock	paragraf. Frihet från skatt ska dock
inte medges om varan tillhanda-	inte medges om varan tillhanda-
hålls mot betalning av någon som	hålls mot betalning av någon som
är en beskattningsbar person i	är en beskattningsbar person i
den mening som avses i 4 kap. 1 §	den mening som avses i 4 kap. 2 §
mervärdesskattelagen (1994:200).	mervärdesskattelagen (0000:000).

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

8Senaste lydelse 2014:944.

246

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 40 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40 §9

Tullverket beslutar om tobaksskatt för den som enligt 37 § är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket.

Bestämmelserna i 30, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus och tuggtobak. Därvid ska vad som gäller om upplagshavare i stället gälla den som är godkänd lagerhållare.

En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på

1.tuggtobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och

2.tuggtobak och snus

a)för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare,

b)för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet,

c)som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,

d)som exporterats till tredjeland eller förts till frizon för annat ändamål än att förbrukas där, eller

e) som har levererats till en så-		e) som har levererats till en så-
dan köpare	som avses i 3 kap.	dan köpare som avses i 10 kap.
30 c § första	stycket mervärdes-	88–91 §§ mervärdesskattelagen
skattelagen (1994:200), i den om-		(0000:000), i den omfattning som
fattning som frihet från tobaks-		frihet från tobaksskatt gäller i
skatt gäller i det EU-landet.		det EU-landet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för skatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

9Senaste lydelse 2016:264.

247

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap. 2 §10

En skattskyldig får göra av-	En skattskyldig får göra av-
drag för skatt på bränsle som	drag för skatt på bränsle som
avses i 1 kap. 3 a § och som leve-	avses i 1 kap. 3 a § och som leve-
rerats till en sådan köpare som	rerats till en sådan köpare som
avses i 3 kap. 30 c § första stycket	avses i 10 kap. 88–91 §§	mer-
mervärdesskattelagen (1994:200),	värdesskattelagen (0000:000), i den
i den omfattning som frihet från	omfattning som frihet	från
bränsleskatt föreligger i det EU-	bränsleskatt föreligger i det EU-
landet.	landet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för skatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

10Senaste lydelse 2015:890.

248

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

Härigenom föreskrivs att 1 § i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§11

Denna lag gäller förhandsbesked om 1. skatt eller avgift som avses i

a)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

b)lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel för dem som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–10 i den lagen,

c)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

d)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

e)inkomstskattelagen (1999:1229), och

f)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

2.punktskatt som avses i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244),

3. skatt enligt mervärdesskatte-	3. skatt enligt mervärdesskatte-
lagen (1994:200),	lagen (0000:000),

4.taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och

5.skatt enligt kupongskattelagen (1970:624).

Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om mervärdes- skatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11Senaste lydelse 2015:885.

249

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg

Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 §12

Proviantering med obeskattade unionsvaror får ske för försälj- ning ombord vid resa till en plats utanför EU:s skatteområde och för förbrukning ombord vid resa till utländsk ort.

Proviantering med icke-unionsvaror får ske för förbrukning ombord vid resa till utländsk ort över det fria havet, om varorna består av animaliska livsmedel och provianteringen sker enligt gäll- ande föreskrifter om kontroll av livsmedel som importeras från ett

land utanför EU.
I fråga om mervärdesskatt får	I fråga om mervärdesskatt får
proviantering ske i de fall som	proviantering ske i de fall som
avses i 3 kap. 21 a § första stycket 4	avses i 10 kap. 73 § första stycket 1
eller 5 eller 5 kap. 3 a § första styck-	eller 2	mervärdesskattelagen
et 4 eller 4 a mervärdesskattelagen	(0000:000).
(1994:200).

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om mervärdes- skatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

12Senaste lydelse 2017:1198.

250

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.10Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§, 19 kap. 14 § och 67 kap. 13 c och 16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap.

6 §13

Vad som motsvarar utgående	Vad som motsvarar utgående
skatt enligt mervärdesskattelagen	skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) ska inte tas upp.	(0000:000)	ska inte	tas	upp.
I 16 kap. 16 § finns bestämmelser	I 16 kap. 16 § finns bestämmelser
om avdrag för det fall att skatten	om avdrag för det fall att skatten
ändå har tagits upp samt för det	ändå har tagits upp samt för det
fall denna sätts ned.	fall denna sätts ned.
Om den skattskyldige eller ett	Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redo-	svenskt handelsbolag vid redo-
visningen av mervärdesskatt har	visningen av mervärdesskatt har
dragit av ingående skatt enligt	dragit av ingående skatt enligt
9 kap. 8 § mervärdesskattelagen,	12 kap. 22–25 §§ mervärdesskatte-
ska beloppet tas upp till den del	lagen, ska beloppet tas upp till
de utgifter som avdraget avser har	den del de utgifter som avdraget
dragits av omedelbart vid beskatt-	avser har dragits av omedelbart
ningen.	vid beskattningen.
Om den skattskyldige eller ett	Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redo-	svenskt handelsbolag vid redo-
visningen av mervärdesskatt har	visningen av mervärdesskatt har
dragit av ingående skatt på grund	dragit av ingående skatt på grund
av jämkning enligt 8 a kap. eller	av justering enligt 12 kap. 27–31 §§
9 kap. 9–13 §§ mervärdesskatte-	eller 15 kap. mervärdesskattelagen,
lagen, ska summan av jämknings-	ska summan av justeringsbeloppen
beloppen för den återstående	för den återstående justerings-
korrigeringstiden tas upp till den	perioden tas upp till den del
del jämkningen avser mervärdes-	justeringen avser mervärdesskatt
skatt på sådana utgifter som har	på sådana	utgifter	som	har

13Senaste lydelse 2011:1256.

251

Författningsförslag

SOU 2020:31

dragits av omedelbart vid beskatt- ningen.

16kap. 16 §14

Sådan ingående skatt enligt	Sådan ingående		skatt enligt
mervärdesskattelagen (1994:200)	mervärdesskattelagen (0000:000)
som medför rätt till avdrag enligt	som medför rätt till avdrag enligt
8 kap. eller återbetalning enligt	13 kap. eller återbetalning enligt
10 kap. nämnda lag får inte dras av.	14 kap. nämnda lag får inte dras av.
Om den skattskyldige eller ett	Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redo-	svenskt handelsbolag vid redo-
visningen av mervärdesskatt har	visningen av mervärdesskatt har
återfört ingående skatt på grund	återfört ingående skatt på grund
av jämkning enligt 8 a kap. eller	av justering	enligt	12 kap. 27–
9 kap. 9–13 §§ mervärdesskatte-	31 §§ eller	15 kap.	mervärdes-
lagen, ska summan av jämknings-	skattelagen, ska summan av just-
beloppen för den återstående korri-	eringsbeloppen för den återstående
geringstiden dras av till den del	justeringsperioden dras av till den
jämkningen avser mervärdesskatt	del justeringen avser mervärdes-
på sådana utgifter som har dragits	skatt på sådana utgifter som har
av omedelbart vid beskattningen.	dragits av omedelbart vid beskatt-
	ningen.

Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras.

18kap.

17a §15

Om den skattskyldige eller ett		Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag har jämkat		svenskt handelsbolag har justerat
avdrag för ingående skatt enligt		avdrag för ingående skatt enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mer-		12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mer-
värdesskattelagen	(1994:200),	värdesskattelagen	(0000:000),
gäller bestämmelserna i andra		gäller bestämmelserna i andra
och tredje styckena till den del		och tredje styckena till den del

14Senaste lydelse 2011:1256.

15Senaste lydelse 2007:1419.

252

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redo- visningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 12 kap. 22–25 §§ mervärdes- skattelagen (0000:000), ska av- skrivningsunderlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet en- ligt 17 § minskas med det av- dragna beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaff- ningsvärdet för inventarier.

SOU 2020:31Författningsförslag

det jämkade beloppet avser mer-		det justerade beloppet avser mer-
värdesskatt	på sådana utgifter	värdesskatt	på sådana utgifter
som ingår i	anskaffningsvärdet	som ingår i	anskaffningsvärdet
för inventarier.		för inventarier.

Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som gäller enligt god redovis- ningssed. Vid beräkning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras

med motsvarande belopp.
Om den skattskyldige gör av-	Om den skattskyldige gör av-
drag för värdeminskning enligt	drag för värdeminskning enligt
restvärdesmetoden, ska avskriv-	restvärdesmetoden, ska avskriv-
ningsunderlaget enligt 13 § just-	ningsunderlaget enligt 13 § just-
eras med summan av jämknings-	eras med summan av justerings-
beloppen för den återstående korri-	beloppen för den återstående just-
geringstiden.	eringsperioden.

17 b §16

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redo- visningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt

9 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ska avskrivnings- underlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna belop- pet till den del detta avser mer- värdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för in- ventarier.

19kap. 14 §17

Om den skattskyldige eller ett	Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag har jämkat	svenskt handelsbolag har justerat
avdrag för ingående skatt enligt	avdrag för ingående skatt enligt

16Senaste lydelse 2007:1419.

17Senaste lydelse 2007:1419.

253

Författningsförslag

SOU 2020:31

8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mer- värdesskattelagen (1994:200), ska anskaffningsvärdet justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigerings- tiden till den del jämkningen av- ser mervärdesskatt på sådana ut- gifter som ingår i anskaffnings- värdet för en byggnad.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redo- visningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en bygg- nad.

12kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mer- värdesskattelagen (0000:000), ska anskaffningsvärdet justeras med summan av justeringsbeloppen avseende mervärdesskatt för den återstående justeringsperioden till den del justeringen avser mer- värdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redo- visningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt

12kap. 22–25 §§ mervärdesskatte- lagen, ska anskaffningsvärdet minskas med det avdragna be- loppet till den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgif- ter som ingår i anskaffnings- värdet för en byggnad.

67kap.

13c §18

Som hushållsarbete räknas inte

1.arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,

2.arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,

3.arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region,

4.om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller

5. sådana tjänster som anges i	5. sådana tjänster som anges i
7 kap. 1 § andra stycket 5 mer-	9 kap. 5 § mervärdesskattelagen
värdesskattelagen (1994:200).	(0000:000).

18Senaste lydelse 2019:907.

254

SOU 2020:31

Författningsförslag

16§19

För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hus- hållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §.

1.Utföraren ska vara godkänd för F-skatt när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut.

	2. Redovisning av arbetsgivar-		2. Redovisning av arbetsgivar-
avgifter på ersättning för arbetet			avgifter på ersättning för arbetet
har skett i en förenklad arbets-			har skett i en förenklad arbets-
givardeklaration		enligt 26 kap.	givardeklaration enligt 26 kap.
4 §	skatteförfarandelagen		4 §	skatteförfarandelagen
(2011:1244). Utföraren får då inte			(2011:1244). Utföraren får då inte
ha varit skattskyldig enligt mer-			ha varit skyldig att betala mer-
värdesskattelagen		(1994:200)	värdesskatt	enligt mervärdes-
i fråga om verksamhet som om-			skattelagen (0000:000) i fråga om
fattar hushållsarbetet.			verksamhet som omfattar hus-
			hållsarbetet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om skatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3.Bestämmelserna i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§ samt 19 kap. 14 § tillämpas i deras tidigare lydelse om avdrag för ingående skatt görs eller jämkning av ingående skatt sker i enlig- het med bestämmelserna i mervärdesskattlagen (1994:200).

19Senaste lydelse 2011:1256.

255

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.11Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund

och samordningsförbund

Härigenom föreskrivs att 1–4 §§, 6 b §, 6 c § och 12 a § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund20 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	1 §21
Denna lag innehåller bestäm-		Denna lag innehåller bestäm-
melser om rätt till ersättning för		melser om rätt till ersättning för
kommuner	för ingående skatt	kommuner	för ingående skatt
enligt	mervärdesskattelagen	enligt	mervärdesskattelagen
(1994:200) och skyldighet att i		(0000:000) och skyldighet att i
vissa fall justera en sådan ersätt-		vissa fall justera en sådan ersätt-
ning.		ning.

Det som sägs om kommun i denna lag gäller även region och kommunalförbund samt samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

1 a §

I denna lag förstås med investeringsvara: det som en-

ligt 8 a kap. 2 § mervärdes- skattelagen (1994:200) avses med investeringsvara, och

korrigeringstid: det som enligt 8 a kap. 6 § mervärdesskattelagen avses med korrigeringstid.

investeringsvara: det som en- ligt 15 kap. 4–6 §§ mervärdes- skattelagen (0000:000) avses med investeringsvara, och

justeringsperiod: det som enligt

15 kap. 10 och 11 §§ mervärdes- skattelagen avses med justerings- period.

20Lagen omtryckt 2008:909.

21Senaste lydelse 2019:922.

256

SOU 2020:31

Författningsförslag

2§22

Kommuner har rätt till ersätt-	Kommuner har rätt till ersätt-
ning för ingående skatt	ning för ingående skatt som inte

1.som inte får dras av enligt får dras av enligt mervärdes- mervärdesskattelagen (1994:200), skattelagen (0000:000).

eller

2.för vilken de inte har rätt till

återbetalning enligt mervärdes- skattelagen.

2 a §

I denna paragraf finns bestämmelser om vad som utgör ersätt- ningsbelopp och när rätten till ersättning inträder när användningen av en investeringsvara ändras samt när en investeringsvara förvärvas.

Om jämkning enligt 8 a kap.			Om justering av avdrag för
4 § första	stycket 1 mervärdes-		ingående skatt ska göras enligt
skattelagen (1994:200) ska göras			15 kap. 7 § 1	mervärdesskatte-
eller rättighet och skyldighet att			lagen (0000:000) eller rättighet
jämka avdrag för ingående skatt			och skyldighet att justera avdrag
övertas enligt 8 a kap. 11 eller 12 §			för ingående skatt övertas enligt
samma lag, utgör ersättnings-			15 kap. 20 eller 21 § samma lag, ut-
beloppet ett belopp som beräk-			gör ersättningsbeloppet ett belopp
nas på samma sätt som jämk-			som beräknas på samma sätt som
ningsbeloppet enligt 8 a kap. 7, 8			justeringsbeloppet enligt 15 kap. 12–
och 10 §§ samma lag.			17 och 19 §§ samma lag.
Rätten till ersättning inträder			Rätten till ersättning inträder
årligen under återstoden av korri-			årligen under återstoden av just-
geringstiden.	I	korrigeringstiden	eringsperioden. I justeringsperio-
ska även det kalenderår då an-			den ska även det kalenderår då
vändningen ändras eller förvärvet			användningen ändras eller för-
sker räknas in.			värvet sker räknas in.
		3 §
Om det vid tillämpningen av			Om det vid tillämpningen av
denna lag inte går att fastställa			denna lag inte går att fastställa
fördelningen		mellan ingående	fördelningen	mellan ingående
skatt som får dras av enligt mer-			skatt som får dras av enligt mer-
värdesskattelagen (1994:200) och			värdesskattelagen (0000:000) och

22Senaste lydelse 2012:385.

257

Författningsförslag

SOU 2020:31

ingående skatt för vilken ersätt- ning kan erhållas enligt denna lag, får fördelningen i stället göras efter skälig grund.

4§23

Vid utbetalning av ersättning	Vid utbetalning av ersättning
enligt 2 § tillämpas bestämmel-	enligt 2 § tillämpas bestämmel-
serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§	serna i 13 kap. 16 och 18–27 §§
mervärdesskattelagen (1994:200).	mervärdesskattelagen (0000:000).
Bestämmelsen i 8 kap. 9 § första	Bestämmelsen i 13 kap. 26 § mer-
stycket 1 mervärdesskattelagen ska	värdesskattelagen ska dock inte
dock inte tillämpas i fråga om	tillämpas i fråga om

1.boendeformer som anges i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena och 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453),

2.hem för vård eller boende och stödboenden som anges i 6 kap. 2 § socialtjänstlagen, och

3.boendeformer som anges i 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

	6 b §
En kommun är skyldig att just-		En kommun är skyldig att just-
era ersättning enligt denna lag		era ersättning enligt denna lag
om en investeringsvara överlåtits		om en investeringsvara överlåtits
inom korrigeringstiden.		inom justeringsperioden.
Justeringen ska göras med ett		Justeringen ska göras med ett
belopp (justeringsbelopp)	som	belopp	(justeringsbelopp)		som
motsvarar den ingående	skatt	motsvarar den ingående			skatt
som avser återstoden av korri-		som avser återstoden av just-
geringstiden. I korrigeringstiden		eringsperioden. I justeringsperio-
ska även det kalenderår då över-		den ska även det kalenderår då
låtelsen sker räknas in.		överlåtelsen sker räknas in.
Justeringen ska göras vid ett enda tillfälle.
	6 c §
En kommun är skyldig att		En kommun är skyldig att
justera ersättning enligt denna		justera	ersättning	enligt denna
lag om jämkning ska göras enligt		lag om	justering	av avdrag för

23Senaste lydelse 2018:1725.

258

SOU 2020:31

Författningsförslag

8 a kap. 4 § första stycket 2 mer- värdesskattelagen (1994:200).

Justeringen ska göras med ett belopp (justeringsbelopp) som motsvarar den jämkning som ska göras. Om kommunen i stället gjort avdrag enligt 9 kap. 8 § mer- värdesskattelagen, ska justerings- beloppet motsvara avdraget.

Justering ska göras med ett årligt belopp under återstoden av korrigeringstiden. I korrigerings- tiden ska även det kalenderår då användningen ändras räknas in. Om kommunen i stället gjort av- drag enligt 9 kap. 8 § mervärdes- skattelagen, ska justering göras vid ett enda tillfälle.

ingående skatt ska göras enligt 15 kap. 7 § 2 mervärdesskatte- lagen (0000:000).

Justeringen ska göras med ett belopp (justeringsbelopp) som motsvarar den justering som ska göras enligt mervärdesskattlagen. Om kommunen i stället gjort av- drag enligt 12 kap. 22–25 §§ i den lagen, ska justeringsbeloppet mot- svara avdraget.

Justering ska göras med ett årligt belopp under återstoden av justeringsperioden. I justeringsperio- den ska även det kalenderår då användningen ändras räknas in. Om kommunen i stället gjort av- drag enligt 12 kap. 22–25 §§ mer- värdesskattelagen, ska justering göras vid ett enda tillfälle.

12 a §

Underlaget för rätt till ersätt-	Underlaget för rätt till ersätt-
ning ska bevaras under fyra år	ning ska bevaras under fyra år
efter utgången av det kalenderår	efter utgången av det kalenderår
som underlaget avser. Underlag	som underlaget avser. Underlag
som avser rätt till ersättning vid	som avser rätt till ersättning vid
anskaffning av investeringsvara	anskaffning av investeringsvara
ska dock bevaras under fyra år	ska dock bevaras under fyra år
efter utgången av det kalenderår	efter utgången av det kalenderår
som korrigeringstiden löpte ut.	som justeringsperioden löpte ut.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3.Bestämmelserna i 1 a, 2 a, 6 b och 6 c §§ tillämpas i deras tidi- gare lydelse om jämkning av ingående skatt sker eller avdrag för in- gående skatt görs i enlighet med bestämmelserna i mervärdesskatte- lagen (1994:200).

259

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.12Förslag till lag om ändring

i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 2 kap. 1 och 4 §§, 3 kap. 4 och 12 §§, 5 kap. 3 §, 6 kap. 1–3 och 5 §§, 7 kap. 1 och 2 §§, 26 kap. 2, 5, 7, 21, 24, 33 a, 33 b och 33 e §§, 35 kap. 2 och 4 §§, 38 kap. 3 §, 39 kap. 1, 2, 14 och 14 a §§, 41 kap. 2 och 3 §§, 50 kap. 7 §, 53 kap. 1 § och 64 kap. 6 § ska ha

följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 39 kap. 14 § och 50 kap. 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §24

Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt

1.kupongskattelagen (1970:624),

2.lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

3.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

4.tullagen (2016:253),

5.lagen (2004:629) om trängselskatt,

6.vägtrafikskattelagen (2006:227), och

7.lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av ciga- retter.

Lagen gäller även för belopp	Lagen gäller även för belopp
som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket	som avses i 16 kap. 18 § mer-
mervärdesskattelagen (1994:200).	värdesskattelagen (0000:000).
Lydelse enligt prop. 2019/20:122	Föreslagen lydelse
4 §
Lagen gäller inte heller för mer-	Lagen gäller inte heller för
värdesskatt som ska redovisas och	mervärdesskatt som ska redovisas
betalas enligt lagen (2011:1245)	och betalas enligt 22 eller 23 kap.
om särskilda ordningar för mer-	mervärdesskattelagen (0000:000).
värdesskatt för distansförsäljning av
varor och för tjänster.

24Senaste lydelse 2016:286.

260

SOU 2020:31

Författningsförslag

Nuvarande lydelse

3kap. 4 §25

Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställ- ning:

För	avses med beskattningsår

1. skatt enligt

a)inkomstskattelagen (1999:1229),

b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c)lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1– 4, och

d)lagen (1991:687) om sär- skild löneskatt på pensionskost- nader, samt avgift enligt

e)lagen (2007:1398) om kom- munal fastighetsavgift beskatt- ningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ inkomstskattelagen eller, för svenska handelsbolag,

beskattningsår enligt 1 kap. 13– 15 §§ inkomstskattelagen eller, för svenska handelsbolag, räken- skapsåret

2.skatt enligt lagen om av- kastningsskatt på pensionsmedel

ifall som avses i 2 § första styck- et 6–10

det kalenderår som skatten ska betalas för eller det beskattnings- år då skatteunderlag för avkast- ningsskatt ska tas upp enligt 13 § lagen om avkastningsskatt på pen- sionsmedel

25Senaste lydelse 2017:1218.

261

Författningsförslag

SOU 2020:31

För	avses med beskattningsår

3.skatt enligt lagen (1991:586) det kalenderår då ersättningen om särskild inkomstskatt för betalas ut

utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl.

4. skatt enligt mervärdes-	beskattningsår enligt 1 kap. 14 §
skattelagen (1994:200) som ska	mervärdesskattelagen
redovisas för redovisningsperio-
der
5. annan mervärdesskatt	det kalenderår då den felaktiga
	debiteringen har gjorts, eller för-
	värvet eller omsättningen har skett

6.punktskatt som ska redo- visas för redovisningsperioder

7.punktskatt enligt

a)beslut som avses i 53 kap.

5 §,

b)27–28 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

c)26–27 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, eller

d) 4 kap. 2–2 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår under vilket be- slutet om återbetalning eller kom- pensation, eller beslutet om be- skattning vid oegentlighet, har meddelats

8. annan punktskatt	det kalenderår då den händelse
	som medför skattskyldighet har
	inträffat
9. övriga skatter	det kalenderår som skatten ska
	betalas för

262

SOU 2020:31Författningsförslag

För	avses med beskattningsår

10. arbetsgivaravgifter och av- det kalenderår som avgiften ska

gifter som ingår i slutlig skatt betalas för.

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preli- minär skatt alltid kalenderår.

Föreslagen lydelse

3kap. 4 §

Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställ- ning:

För	avses med beskattningsår

1. skatt enligt

a)inkomstskattelagen (1999:1229),

b)lagen (1984:1052) om stat- lig fastighetsskatt,

c)lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och

d)lagen (1991:687) om sär- skild löneskatt på pensionskost- nader, samt avgift enligt

e)lagen (2007:1398) om kom- munal fastighetsavgift beskatt- ningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ inkomstskattelagen eller, för svenska handelsbolag,

beskattningsår enligt 1 kap. 13– 15 §§ inkomstskattelagen eller, för svenska handelsbolag, räken- skapsåret

263

Författningsförslag

SOU 2020:31

För	avses med beskattningsår

2. skatt enligt lagen om av-	det kalenderår som skatten ska
kastningsskatt på pensionsmedel	betalas för eller det beskattnings-
i fall som avses i 2 § första styck-	år då skatteunderlag för avkast-
et 6–10	ningsskatt ska tas upp enligt 13 §
	lagen om avkastningsskatt på
	pensionsmedel

3.skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artis- ter m.fl.

det kalenderår då ersättningen be- talas ut

4.skatt enligt mervärdesskatte- lagen (0000:000) som ska redo- visas för redovisningsperioder

5.annan mervärdesskatt

6.punktskatt som ska redo- visas för redovisningsperioder

7.punktskatt enligt

a)beslut som avses i 53 kap.

5 §,

b)27–28 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

c)26–27 §§ lagen (1994:1564)

om alkoholskatt, eller

d) 4 kap. 2–2 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi

beskattningsår enligt 2 kap. 3–6 §§ mervärdesskattelagen

det kalenderår då den felaktiga debiteringen har gjorts, eller för- värvet eller leveransen har skett

beskattningsår enligt 2 kap. 3–6 §§ mervärdesskattelagen

det kalenderår under vilket be- slutet om återbetalning eller kom- pensation, eller beslutet om be- skattning vid oegentlighet, har meddelats

264

SOU 2020:31	Författningsförslag

För	avses med beskattningsår

8. annan punktskatt	det kalenderår då den händelse
	som medför skattskyldighet har
	inträffat
9. övriga skatter	det kalenderår som skatten ska
	betalas för

10. arbetsgivaravgifter och av- det kalenderår som avgiften ska

gifter som ingår i slutlig skatt betalas för.

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preli- minär skatt alltid kalenderår.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		12 §
Det som sägs om mervärdes-			Det som sägs om mervärdes-
skatt gäller även belopp som har			skatt gäller även belopp som har
betecknats	som	mervärdesskatt	betecknats som mervärdesskatt
och som enligt		1 kap. 1 § tredje	och som enligt 16 kap. 18 § mer-
stycket	mervärdesskattelagen		värdesskattelagen (0000:000) ska
(1994:200) ska betalas till staten,			betalas till staten, även om belop-
även om beloppet inte utgör mer-			pet inte utgör mervärdesskatt
värdesskatt enligt samma lag. Det			enligt samma lag.
som sägs om skattskyldig enligt mer-
värdesskattelagen gäller även den
som är skyldig att betala sådant
belopp.

5kap. 3 §26

Om Skatteverket har beslutat	Om Skatteverket har beslutat
att beskattningsbara personer får	att beskattningsbara personer får
bilda en mervärdesskattegrupp,	bilda en mervärdesskattegrupp,
ska den huvudman som verket	ska den huvudman som verket
utsett för gruppen enligt 6 a kap.	utsett för gruppen enligt 4 kap.

26Senaste lydelse 2013:369.

265

En beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige och är skyldig att betala mervärdes- skatt enligt mervärdesskattelagen (0000:000) ska företrädas av ett ombud som är godkänt av Skatte- verket. Ombudet ska enligt full- makt av den beskattningsbara per- sonen svara för redovisningen av mervärdesskatt för den verksam- het i vilken betalningsskyldigheten uppkommer och i övrigt före- träda den beskattningsbara per- sonen i frågor som gäller mer- värdesskatt.

Författningsförslag

SOU 2020:31

4 §	mervärdesskattelagen	11 §	mervärdesskattelagen
(1994:200) redovisa och betala		(0000:000)	redovisa och betala
mervärdesskatt för den verksam-		mervärdesskatt för den verksam-
het som gruppen bedriver och i		het som gruppen bedriver och i
övrigt företräda gruppen i frågor		övrigt företräda gruppen i frågor
som rör sådan skatt.		som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos huvudmannen.

6kap. 1 §27

I detta kapitel finns bestämmelser om

– ombud för en utländsk be-	– ombud för en beskattnings-
skattningsbar person (2 och 3 §§),	bar person som inte är etablerad i
och	Sverige (2 och 3 §§), och

–deklarationsombud (4–8 §§).

I 38 kap. 3 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett dödsbo.

2§28

En utländsk beskattningsbar person som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ska företrädas av ett ombud som är godkänt av Skatteverket. Om- budet ska enligt fullmakt av den beskattningsbara personen svara för redovisningen av mervärdes- skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den beskattnings- bara personen i frågor som gäller mervärdesskatt.

27Senaste lydelse 2013:369.

28Senaste lydelse 2013:369.

266

SOU 2020:31

Författningsförslag

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos ombudet.

3§29

En utländsk beskattningsbar	En beskattningsbar person som
person behöver inte utse ett om-	inte är etablerad här behöver inte
bud om Sverige har en särskild	utse ett ombud om Sverige har
överenskommelse om ömsesidigt	en särskild överenskommelse om
bistånd för indrivning av skatte-	ömsesidigt bistånd för indriv-
fordringar och utbyte av infor-	ning av skattefordringar och ut-
mation i skatteärenden med det	byte av information i skatteären-
land där den beskattningsbara	den med det land där den be-
personen har sätet för sin eko-	skattningsbara personen har sätet
nomiska verksamhet eller sitt fasta	för sin ekonomiska verksamhet
etableringsställe eller är bosatt	eller sitt fasta etableringsställe
eller stadigvarande vistas. En så-	eller är bosatt eller stadigvarande
dan överenskommelse ska ha en	vistas. En sådan överenskommelse
räckvidd som är likartad med den	ska ha en räckvidd som är likartad
som föreskrivs i	med den som föreskrivs i

1.rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, och

2.rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

5§30

Ett deklarationsombud får

1.lämna deklaration, men bara elektroniskt,

2.ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldige har direktåtkomst till,

3.komplettera lämnade uppgifter i en deklaration, och

4.begära anstånd med att lämna deklaration.

Om deklarationsombudet har	Om deklarationsombudet har
utsetts av en utländsk beskatt-	utsetts av en sådan beskattnings-
ningsbar person som är skyldig	bar person som inte är etablerad i
att utse ett ombud enligt 2 och	Sverige och är skyldig att utse ett

29Senaste lydelse 2017:189.

30Senaste lydelse 2013:369.

267

31 Senaste lydelse 2020:37.

268

5. den som gör sådant unions- internt förvärv som är undan- taget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdes- skattelagen,

6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till åter-

4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingå- ende mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag,

Skatteverket ska registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3. den som är skattskyldig enligt 3. den som är betalnings- mervärdesskattelagen (1994:200), skyldig enligt mervärdesskatte- med undantag för den som är lagen (0000:000), med undantag skattskyldig bara på grund av för den som är betalningsskyldig förvärv av sådana varor som bara på grund av

anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 a) förvärv av sådana varor som

och 2 samma lag,anges i 3 kap. 2 eller 3 §§ i den lagen, eller

b) felaktigt debiterad mervärdes- skatt enligt 16 kap. 18 § samma lag, 4. den som utan att omfattas

av 3 har rätt till

a) avdrag för ingående mer- värdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 11 eller 12 § mervärdesskattelagen, eller

b) återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag,

5. den som gör sådant unions- internt förvärv som är undan- taget från skatteplikt enligt 10 kap. 53 § första stycket mervärdes- skattelagen,

7 kap.

1 §31

Författningsförslag

SOU 2020:31

3 §§, får deklarationsombudet dock inte företräda denne i frågor som gäller mervärdesskatt.

ombud enligt 2 och 3 §§, får dekla- rationsombudet dock inte före- träda den beskattningsbara perso- nen i frågor som gäller mervärdes- skatt.

SOU 2020:31Författningsförslag

betalning	enligt	10 kap.	1–3 §§
mervärdesskattelagen utan att om-
fattas av 19 kap. 1 § samma lag och
inte heller	ska	registreras enligt
3, 4 eller 5,
7. en beskattningsbar person				6. en beskattningsbar person
som är etablerad i Sverige och				som är etablerad i Sverige och
omsätter tjänster i ett annat EU-				tillhandahåller tjänster i ett annat
land som förvärvaren av tjänsten				EU-land som förvärvaren av tjäns-
är skattskyldig för i det landet i				ten är betalningsskyldig för i det
enlighet med tillämpningen av				landet i enlighet med tillämp-
artikel 196	i	rådets	direktiv	ningen	av artikel 196	i rådets
2006/112/EG av den 28 novem-				direktiv	2006/112/EG	av den
ber 2006 om ett gemensamt sy-				28 november 2006 om ett gemen-
stem för mervärdesskatt,				samt system för mervärdesskatt,
8. den som är skyldig att jämka				7. den som är skyldig att just-
ingående mervärdesskatt enligt				era ingående mervärdesskatt en-
8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mer-				ligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap.
värdesskattelagen,				mervärdesskattelagen,
9. den som är skattskyldig och				8. den som är skattskyldig och
redovisningsskyldig enligt lagen				redovisningsskyldig enligt lagen
(1972:266) om skatt på annonser				(1972:266) om skatt på annonser
och reklam,				och reklam,
10. den	som	är skattskyldig		9. den som är skattskyldig
enligt				enligt

a)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

b)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäk- ring, m.m.,

c)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

d)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alko- holskatt,

e)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

f)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

g)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

h)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,

269

Författningsförslag

SOU 2020:31

i)8 § 1 eller 2 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elek- tronik,

j)lagen (2017:1200) om skatt på flygresor,

k)6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

l)lagen (2018:1139) om skatt på spel,

m)lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller

n)4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar,

11. den som är skyldig att an-	10. den som är skyldig att an-
vända kassaregister enligt 39 kap.	vända kassaregister enligt 39 kap.
4–6 §§,	4–6 §§,
12. den som enligt 39 kap. 11 §	11. den som enligt 39 kap. 11 §
är skyldig att tillhandahålla ut-	är skyldig att tillhandahålla ut-
rustning så att en elektronisk	rustning så att en elektronisk
personalliggare kan föras på en	personalliggare kan föras på en
byggarbetsplats, och	byggarbetsplats, och
13. den som betalar ut ersätt-	12. den som betalar ut ersätt-
ning som är underlag för statlig	ning som är underlag för statlig
ålderspensionsavgift enligt lagen	ålderspensionsavgift enligt lagen
(1998:676) om statlig ålders-	(1998:676) om statlig ålders-
pensionsavgift.	pensionsavgift.

Om den som ska registreras enligt första stycket har en före- trädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

2 §32

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverk-

samheten påbörjas eller övertas.
Den som driver flera verk-	Den som driver flera verk-
samheter som medför skattskyl-	samheter som medför skyldighet
dighet för eller rätt till återbetal-	att betala eller rätt till återbetal-
ning av mervärdesskatt ska göra	ning av eller avdrag för mer-
en anmälan för varje verksamhet.	värdesskatt ska göra en anmälan
	för varje verksamhet.

En sådan mottagare av ersättning som avses i 5 kap. 5 § ska an- mäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att avtalet ingicks.

32Senaste lydelse 2012:835.

270

Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 2 § 2, 3 eller 4 ska, om inte annat följer av 7 § första eller andra stycket, fullgöra skyldigheten genom att lämna en mervärdesskattedekla- ration för redovisningsperioder.

271

SOU 2020:31

Författningsförslag

26kap.

2 §33

En skattedeklaration ska lämnas av

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbets- givaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2. den som är skattskyldig enligt	2. den som är betalningsskyldig
mervärdesskattelagen (1994:200),	enligt	mervärdesskattelagen
	(0000:000),
3. den som ska registreras en-	3. den som ska registreras en-
ligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5,	ligt 7 kap.	1 § första stycket 4
eller 6,	eller 5,
4. den som är skyldig att jämka	4. den som är skyldig att justera
ingående mervärdesskatt enligt	ingående mervärdesskatt enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mer-	12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mer-
värdesskattelagen,	värdesskattelagen,

5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 15 §,

6.den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som ska redovisa och betala skatt enligt 13 kap. 6 och 7 §§,

7. den som		begär återbetal-	7. den som begär avdrag för
ning av	ingående skatt enligt		ingående mervärdesskatt enligt
10 kap.	11 a §	mervärdesskatte-	13 kap. 7 § mervärdesskattelagen,
lagen, och			och

8.den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

5 §

Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 2 § 2,

3 eller 4 ska, om inte annat följer av 7 § andra stycket, fullgöra skyl- digheten genom att lämna en mer- värdesskattedeklaration för redo- visningsperioder.

33Senaste lydelse 2017:387.

Den som är betalningsskyldig bara på grund av felaktigt debi- terad mervärdesskatt enligt 16 kap.

18 § mervärdesskattelagen (0000:000) ska redovisa betal- ningen i en särskild skattedekla- ration för den redovisningsperiod då debiteringen har gjorts. Om betalningen har redovisats och en sådan handling eller meddelande som avses i 17 kap. 19 § mervärdes- skattelagen utfärdas, tillämpas 7 kap. 50 § i den lagen.

Den som är betalningsskyldig bara på grund av förvärv av så- dana nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor som av- ses i 3 kap. 2 eller 3 §§ mer- värdesskattelagen ska redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv.

Den som vid en tillfällig unions- intern leverans av ett nytt trans- portmedel begär avdrag för ingå- ende skatt enligt 13 kap. 7 § mer- värdesskattelagen ska redovisa skatten i en särskild skattedekla- ration för varje leverans.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Den som är registrerad ska lämna en mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod.

7§34

Den som är betalningsskyldig bara på grund av felaktigt debi- terad mervärdesskatt enligt 1 kap.

2 e § mervärdesskattelagen (1994:200) ska redovisa betal- ningen i en särskild skattedekla- ration för den redovisningsperiod då debiteringen har gjorts.

Den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana nya transportmedel eller punktskatte- pliktiga varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 eller 2 mer- värdesskattelagen ska redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv.

Den som vid omsättning av nya transportmedel begär åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 11 a § mervärdesskatte- lagen ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje omsättning.

21 §

En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1.utgående skatt,

2.ingående skatt, och

34Senaste lydelse 2015:892.

272

1. det förvärv eller den händelse som medför skattskyldighet eller betalningsskyldighet och skatten på grund av förvärvet eller hän- delsen,

2. det belopp som felaktigt har betecknats som mervärdesskatt enligt 16 kap. 18 § mervärdes- skattelagen (0000:000), eller

3. den leverans som medför rätt till avdrag och det belopp som ska betalas tillbaka.

SOU 2020:31Författningsförslag

3. omsättning, förvärv och över-	3. leveranser, förvärv och över-
föringar av varor som trans-	föringar av varor som trans-
porteras mellan EU-länder.	porteras mellan EU-länder.

En mervärdesskattedeklaration som ska lämnas av en grupp- huvudman ska innehålla uppgifter för hela gruppen.

24§35

En sådan särskild skattedeklaration som avses i 7 och 8 §§ ska innehålla uppgift om

1. det förvärv eller den händelse som medför skattskyldighet och skatten på grund av förvärvet eller händelsen,

2. det belopp som felaktigt har betecknats som mervärdesskatt enligt 1 kap. 1 § tredje stycket mer- värdesskattelagen (1994:200), eller 3. den omsättning som med- för rätt till återbetalning och det

belopp som ska betalas tillbaka.

33 a §36

Fysiska personer och dödsbon som har beskattningsår som redo- visningsperiod och ska lämna inkomstdeklaration, ska lämna mer- värdesskattedeklaration senast den 12 maj året efter utgången av beskattningsåret.

Första stycket gäller inte den som under redovisningsperioden

har genomfört
1. omsättningar,	förvärv eller	1. leveranser, förvärv eller
överföringar av varor som trans-		överföringar av varor som trans-
porteras mellan EU-länder, eller		porteras mellan EU-länder, eller
2. omsättningar	eller förvärv	2. tillhandahållanden eller för-
av tjänster som förvärvaren är		värv av tjänster som förvärvaren
skattskyldig för i Sverige eller ett		är betalningsskyldig för i Sverige
annat EU-land i enlighet med		eller ett annat EU-land i enlighet
tillämpningen av	artikel 196 i	med tillämpningen av artikel 196

35Senaste lydelse 2015:892.

36Senaste lydelse 2013:1068.

273

Första och andra styckena gäll- er inte den som under redovis- ningsperioden genomfört sådana leveranser, tillhandahållanden, för- värv eller överföringar som avses i 33 a § andra stycket.

Författningsförslag

SOU 2020:31

rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdes- skatt.

i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdes- skatt.

33 b §37

Juridiska personer, med undantag för dödsbon och handelsbolag, som har beskattningsår som redovisningsperiod och ska lämna in- komstdeklaration, ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt följ- ande uppställning:

Om beskattningsåret går ut den	ska deklarationen ha kommit in
	senast den
31 december	12 juli
30 april	12 november
30 juni	27 december
31 augusti	12 mars

Den som lämnar mervärdesskattedeklarationen elektroniskt får lämna den i månaden efter den månad som följer av första stycket. I januari och augusti ska deklarationen i så fall ha kommit in senast den 17, i april och december den 12.

Första och andra styckena gäll- er inte den som under redovis- ningsperioden genomfört sådana omsättningar, förvärv eller över- föringar som avses i 33 a § andra stycket.

	33 e §38
Den som saknar möjlighet att		Den som saknar möjlighet att
lämna	mervärdesskattedeklara-	lämna	mervärdesskattedeklara-
tion i rätt tid på grund av ett		tion i rätt tid på grund av ett
beslut	enligt 33 c § eller enligt	beslut	enligt 33 c § eller enligt
9 d kap. 6 § mervärdesskattelagen		18 kap. 16 § mervärdesskattelagen
(1994:200) ska lämna deklaratio-		(0000:000) ska lämna deklaratio-
nen senast den 12 i månaden efter		nen senast den 12 i månaden efter

37Senaste lydelse 2013:1068.

38Senaste lydelse 2017:1199.

274

1. leveranser, förvärv och över- föring av varor som transporteras mellan EU-länder, och

2. tillhandahållande av en tjänst som är skattepliktig i det EU- land där den anses vara tillhanda- hållen om förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för förvärvet i det landet i enlighet med tillämp- ningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemen- samt system för mervärdesskatt.

Uppgifterna ska tas upp för den period som omfattar den tidpunkt som avses i 7 kap. 29 eller 30 § mervärdesskatte- lagen (0000:000).

I fråga om överföring av en vara till ett avropslager i ett annat EU-land enligt 5 kap. 15–21 §§ mervärdesskattelagen ska upp- gifterna tas upp för den period som omfattar den tidpunkt när överföringen gjordes. Om för- hållandena därefter ändras, ska uppgift om detta lämnas utan dröjsmål.

275

SOU 2020:31

Författningsförslag

beslutet, i januari eller augusti senast den 17.

35kap.

2 §39

Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 eller 2 § ska lämna en periodisk sammanställning över

1. omsättning, förvärv och över- föring av varor som transporteras mellan EU-länder, och

2. omsättning av en tjänst som är skattepliktig i det EU-land där tjänsten är omsatt om förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för förvärvet i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdes- skatt.

Uppgifterna ska tas upp för den period som omfattar den tidpunkt som avses i 13 kap. 8 b § andra stycket eller 8 c § mer- värdesskattelagen (1994:200).

I fråga om överföring av en vara till ett avropslager i ett annat EU-land enligt 2 kap. 1 c–1 i §§ mervärdesskattelagen ska upp- gifterna tas upp för den period som omfattar den tidpunkt när överföringen gjordes. Om för- hållandena därefter ändras, ska uppgift om detta lämnas utan dröjsmål.

39Senaste lydelse 2019:790.

FörfattningsförslagSOU 2020:31

4 §

Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för varje kalenderkvartal i stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 1, om

1. den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, och

2. det sammanlagda värdet av	2. det sammanlagda värdet av
omsättning och överföringar av	leveranser och	överföringar av
varor enligt 2 § första stycket 1	varor enligt 2 § första stycket 1
inte överstiger 500 000 kronor	inte överstiger 500 000 kronor
exklusive mervärdesskatt för det	exklusive mervärdesskatt för det
innevarande kalenderkvartalet	innevarande	kalenderkvartalet
eller för något av de fyra närmast	eller för något av de fyra närmast
föregående kalenderkvartalen.	föregående kalenderkvartalen.

38 kap.

3 §40

Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.

Uppgifterna får undertecknas av ett ombud i följande fall:

1.Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklara- tion som lämnas elektroniskt.

2. Ett ombud för en utländsk	2. Ett ombud för en beskatt-
beskattningsbar person får under-	ningsbar person som inte är eta-
teckna uppgifter i en mervärdes-	blerad i Sverige får underteckna
skattedeklaration.	uppgifter i en mervärdesskatte-
	deklaration.

3.En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får under- teckna uppgifter i en deklaration.

39 kap.

1 §41

I detta kapitel finns bestämmelser om

–definitioner (2 och 2 a §§),

–generell dokumentationsskyldighet (3 §),

–dokumentationsskyldighet som avser ansökan om återbetal- ning av eller kompensation för punktskatt (3 a §),

–dokumentationsskyldighet som avser kassaregister (4–10 §§),

40Senaste lydelse 2013:369.

41Senaste lydelse 2019:790.

276

SOU 2020:31

Författningsförslag

–dokumentationsskyldighet som avser personalliggare (11–12 §§),

–dokumentationsskyldighet som avser torg- och marknadshandel (13 §),

– dokumentationsskyldighet	– dokumentationsskyldighet
som avser omsättning av investe-	som avser leverans av investe-
ringsguld (14 § ),	ringsguld (14 §),

–dokumentationsskyldighet som avser avropslager (14 a §),

–dokumentationsskyldighet som avser internprissättning (15– 16 f §§), och

–föreläggande (17 §).

2§42

I denna lag avses med

kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

torg- och marknadshandel: all handel utom sådan som en närings- idkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa,

distansavtal: avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans, om kommunika- tionen uteslutande sker på distans,

hemförsäljningsavtal: avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe,

restaurangverksamhet: näringsverksamhet som avser restaurang, pizzabutik och annat liknande avhämtningsställe, gatukök, kafé, personalmatsal, catering och centralkök,

fordonsserviceverksamhet: näringsverksamhet som avser under- håll och reparation av sådana motordrivna fordon som avses i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,

livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet: näringsverksamhet som avser partihandel med livsmedel, drycker och tobak,

partihandel: vidareförsäljning av varor till andra än konsumenter samt anskaffning, enklare bearbetning, förpackning, innehav och leverans av varor i samband med sådan verksamhet,

42Senaste lydelse 2018:243.

277

Författningsförslag

SOU 2020:31

kropps- och skönhetsvårdsverksamhet: näringsverksamhet som avser behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte

1.åtgärder som normalt utförs av sådan hälso- och sjukvårds- personal som avses i 1 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659),

2.kirurgiska ingrepp,

3.injektionsbehandlingar, och

4. sådan medicinskt betingad	4. sådan medicinskt betingad
fotvård som avses i 3 kap. 5 §	fotvård som avses i 10 kap. 7 §
tredje stycket mervärdesskatte-	tredje stycket mervärdesskatte-
lagen (1994:200),	lagen (0000:000),

tvätteriverksamhet: näringsverksamhet som avser rengöring av texti- lier eller därmed jämförbara material samt sådan uthyrning, färgning, lagning eller ändring av textilier eller därmed jämförbara material som sker i samband med den näringsverksamheten,

byggverksamhet: näringsverksamhet som avser om-, till- och ny- byggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av bygg- nadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet och som inte omfattas av skyldighet att föra personalliggare enligt 11 §, samt

byggarbetsplats: en plats där byggverksamhet bedrivs. Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet

än restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet ska dock inte anses som sådan verksamhet.

Omsättning av investeringsguld	Leverans av investeringsguld
14 §43
En beskattningsbar person som	En beskattningsbar person som
omsätter investeringsguld som av-	levererar investeringsguld som av-
ses i 1 kap. 18 § mervärdesskatte-	ses i 21 kap. 2 § mervärdesskatte-
lagen (1994:200) i Sverige eller	lagen (0000:000) i Sverige eller
till ett annat EU-land ska vid en	till ett annat EU-land ska vid en
transaktion som uppgår till ett	transaktion som uppgår till ett
belopp motsvarande 10 000 kron-	belopp motsvarande 10 000 kron-
or eller mer dokumentera nöd-	or eller mer dokumentera nöd-

43Senaste lydelse 2017:657.

278

Den som överför en vara till ett avropslager i ett annat EU-land i enlighet med 5 kap. 15–21 §§ mervärdesskattelagen (0000:000) ska föra ett register med de upp- gifter som anges i artikel 54a.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämp- ningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.

Den som förvärvar en vara från ett avropslager i Sverige i en- lighet med 5 kap. 22 § tredje stycket mervärdesskattelagen ska föra ett register med de uppgifter som anges i artikel 54a.2 i genomför- andeförordningen.

279

SOU 2020:31

Författningsförslag

vändiga identifikationsuppgifter vändiga identifikationsuppgifter

för köparen.för kunden.

Första stycket gäller även för en transaktion som understiger

10 000 kronor men som kan antas ha samband med en annan trans- aktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska nödvändiga identifikationsuppgifter dokumenteras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § första stycket, 8 och 14–16 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska även tillämpas vid transaktioner som avses i första och andra styckena.

14 a §44

Den som överför en vara till ett avropslager i ett annat EU-land i enlighet med 2 kap. 1 c–1 i §§ mervärdesskattelagen (1994:200) ska föra ett register med de upp- gifter som anges i artikel 54a.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämp- ningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.

Den som förvärvar en vara från ett avropslager i Sverige i enlighet med 2 a kap. 2 § 5 mer- värdesskattelagen ska föra ett re- gister med de uppgifter som an- ges i artikel 54a.2 i genomför- andeförordningen.

44Senaste lydelse 2019:790.

Författningsförslag

SOU 2020:31

41 kap.

2 §45

Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera

1.att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. har fullgjorts,

2.att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. som kan antas uppkomma,

3.skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,

4.att den som har ansökt om återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

5.att den som har ansökt om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

6. att den som har eller kan	6. att den som har eller kan
antas ha upplåtit en plats för torg-	antas ha upplåtit en plats för torg-
och marknadshandel har fullgjort	och marknadshandel har fullgjort
sina skyldigheter enligt 39 kap.	sina skyldigheter enligt 39 kap.
13 §, eller	13 §,
7. att den som har eller kan	7. att den som har eller kan
antas ha omsatt investeringsguld	antas ha levererat investerings-
har fullgjort sina skyldigheter en-	guld har fullgjort sina skyldig-
ligt 39 kap. 14 §,	heter enligt 39 kap. 14 §, eller

8.att den som har överfört en vara till eller förvärvat en vara från ett avropslager har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 14 a §.

Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta upp- gifter av betydelse för kontroll enligt första stycket 1–4 av någon annan än den som revideras.

3 §46

Revision får göras hos

1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bok- föringslagen (1999:1078),

2.någon annan juridisk person än ett dödsbo,

3.den som har anmält sig för registrering,

4.den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,

45Senaste lydelse 2019:790.

46Senaste lydelse 2020:35.

280

Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumen- tationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknads- handel eller vid leverans av investeringsguld.

281

SOU 2020:31Författningsförslag

5. sådant ombud för en ut-	5. sådant ombud för en
ländsk beskattningsbar person	beskattningsbar person som inte
som avses i 6 kap. 2 §,	är etablerad i Sverige och som
	avses i 6 kap. 2 §,

6.sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8.den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad för- brukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

10.den som har ansökt om godkännande som registrerad av- sändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

11.den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, och

12.den som har ansökt om godkännande som registrerad mot- tagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik.

Torg- och marknadshandel samt	Torg- och marknadshandel samt
omsättning av investeringsguld	leverans av investeringsguld

50kap.

7 §47

Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumen- tationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknads- handel eller vid omsättning av investeringsguld.

47Senaste lydelse 2015:768.

Författningsförslag

SOU 2020:31

Kontrollavgiften är 2 500 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts.

53kap.

1 §48

Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med led- ning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga upp-

Om punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet enligt 26 kap. 8 §, ska beslut om skatten fattas för varje händelse med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter.

För beslut om ansvar för den som har betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag med rätt belopp gäller 59 kap. 2–6 §§.

48Senaste lydelse 2015:892.

282

SOU 2020:31

Författningsförslag

64kap.

6 §49

Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestäm- melser har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om åter- betalning av skatten. Detta gäller dock inte om någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt är tillämplig på förvärvet:

– 10 kap. 5–8 §§ mervärdes-	– 14 kap. 59–65 §§ mervärdes-
skattelagen (1994:200),	skattelagen (0000:000),

–31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

–31 d § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

–9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, eller

–15 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om mervärdes- skatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

49Senaste lydelse 2018:701.

283

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.13Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (2016:253) att 2 kap. 1, 2, 10 och 19 §§, 5 kap. 7 § samt 6 kap. 3 och 7 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §50

Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i

–lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

– mervärdesskattelagen	– mervärdesskattelagen
(1994:200),	(0000:000),

–lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

–lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

–lagen (1994:1776) om skatt på energi,

–lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

–lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och

–lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar.

Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattningsunderlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullag- stiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.

Lydelse enligt prop. 2019/20:122 Föreslagen lydelse

2 §

Mervärdesskatt som avses i 1 § första stycket ska inte tas ut enligt denna lag utan i enlighet med skatteförfarandelagen (2011:1244), om deklaranten eller, om deklaranten är ett ombud, den för vars räkning ombudet handlar är registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tid- punkten för beslutet om fastställande av tull och

50Senaste lydelse 2020:36.

284

SOU 2020:31Författningsförslag

1. agerar i egenskap av be-	1. agerar i egenskap av be-
skattningsbar person enligt mer-	skattningsbar person enligt mer-
värdesskattelagen (1994:200) vid	värdesskattelagen (0000:000) vid
importen eller införseln, eller	importen eller införseln, eller

2.är en juridisk person som inte agerar i egenskap av beskatt- ningsbar person enligt mervärdesskattelagen vid importen eller införseln.

Det som sägs om beskattningsunderlag i 1 § gäller även i de fall som avses i första stycket.

Vid tillämpning av det särskilda			Vid tillämpning av det särskilda
förfarandet	för	mervärdesskatt	förfarandet för mervärdesskatt
vid import	i	27–29 §§ lagen	vid import i 23 kap. mervärdes-
(2011:1245) om särskilda ord-			skattelagen ska mervärdesskatt all-
ningar för mervärdesskatt för di-			tid tas ut enligt 1 §.
stansförsäljning av varor och för
tjänster ska mervärdesskatt alltid
tas ut enligt 1 §.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		10 §
Ränta enligt 8 eller 9 § tas inte			Ränta enligt 8 eller 9 § tas inte
ut på belopp som får dras av vid			ut på belopp som får dras av vid
redovisning av skatt enligt mer-			redovisning av skatt enligt mer-
värdesskattelagen (1994:200).			värdesskattelagen (0000:000).

19 §

Om en ansökan om återbetalning eller eftergift av tull görs enligt bestämmelserna i artikel 121 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydelsen, ska även frågan om återbetalning eller efter- gift av skatt som avses i 1 § första stycket prövas. Vid prövningen gäller artiklarna 116–120 i den förordningen, i den ursprungliga lyd- elsen, i tillämpliga delar.

Bestämmelsen om återbetalning och eftergift på eget initiativ i artikel 116.4 i förordning (EU) nr 952/2013, i den ursprungliga lydel- sen, ska tillämpas även på skatt som avses i 1 § första stycket.

Vid återbetalning får avdrag	Vid återbetalning får avdrag
göras för sådan beslutad tull och	göras för sådan beslutad tull och
annan skatt som ska betalas till	annan skatt som ska betalas till

285

Författningsförslag

SOU 2020:31

Tullverket. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning. Belopp som får dras av vid redovisning av skatt

enligt mervärdesskattelagen (1994:200) eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11–13 och 15 §§ den lagen betalas inte tillbaka.

enligt mervärdesskattelagen (0000:000) eller som medför rätt till återbetalning enligt 14 kap. 49 § den lagen betalas inte tillbaka.

5kap. 7 §

Tulltillägget enligt 5 § är tjugo procent av den tull som inte skulle ha tagits ut, om den oriktiga uppgiften godtagits.

Tulltillägget är dock tio pro-	Tulltillägget är dock tio pro-
cent när det gäller mervärdesskatt	cent när det gäller mervärdesskatt
som får dras av vid redovisning av	som får dras av vid redovisning av
skatt enligt mervärdesskattelagen	skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200).	(0000:000).

6kap. 3 §

Om ett överklagande enligt	Om ett	överklagande enligt
2 § gäller beslut om tull eller	2 § gäller beslut om tull eller
beslut om annan skatt än tull	beslut om annan skatt än tull
enligt 2 kap. 1 § andra stycket,	enligt 2 kap. 1 § andra stycket,
ska överklagandet ha kommit in	ska överklagandet ha kommit in
till Tullverket inom tre år från	till Tullverket inom tre år från
den dag då tullskulden uppkom	den dag då
eller skattskyldigheten inträdde.	– tullskulden uppkom,
Om beslutet har meddelats senare	– skattskyldigheten inträdde,
än två och ett halvt år efter den dag	eller
då tullskulden uppkom eller skatt-	– den	beskattningsgrundande
skyldigheten inträdde, får över-	händelsen inträffade.
klagandet dock komma in inom

två månader från den dag då gäl- denären eller den skattskyldige

286

SOU 2020:31

Författningsförslag

fick del av beslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.

Om beslut som avses i första stycket har omprövats, får även omprövningsbeslutet överklagas inom treårsfristen. Om ompröv- ningsbeslutet meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då tullskulden uppkom eller skatt- skyldigheten inträdde, får över- klagandet dock komma in inom två månader från den dag då gäl- denären eller den skattskyldige fick del av omprövningsbeslutet, om tiden för överklagande därigenom blir längre.

Gäldenären eller den skatt- skyldige får överklaga ett beslut som avses i första och andra

Överklagandet får dock kom- ma in inom två månader från den dag gäldenären eller den som är skyldig att betala skatten fick del av beslutet, om

1.tiden för överklagande däri- genom blir längre, och

2.beslutet har meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då

– tullskulden uppkom,

– skattskyldigheten	inträdde,
eller,

–den beskattningsgrundande händelsen inträffade.

Om beslut som avses i första stycket har omprövats, får även omprövningsbeslutet överklagas inom treårsfristen. Överklagan- det får dock komma in inom två månader från den dag då gäldenä- ren eller den som är skyldig att betala skatten fick del av ompröv- ningsbeslutet, om

1. tiden för överklagande däri- genom blir längre, och

2. omprövningsbeslutet meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då

–tullskulden uppkom,

–skattskyldigheten inträdde,

eller

–den beskattningsgrundande händelsen inträffade.

Gäldenären eller den som är skyldig att betala skatten får över- klaga ett beslut som avses i första

287

Författningsförslag

SOU 2020:31

styckena även om beslutet inte är till nackdel för denne.

eller tredje stycket även om be- slutet inte är till nackdel för denne.

7 §

Bestämmelserna i 3–6 §§ gäller också överklagande av beslut om ränta, tulltillägg och förseningsavgift.

En gäldenärs eller skattskyldigs	Ett yrkande som avser tull-
yrkande i fråga om tulltillägg ska,	tillägg och som görs av en gäldenär
oavsett tidsfristerna i 3 §, prövas	eller den som är skyldig att betala
om beslutet om den tull som tull-	skatten ska, oavsett tidsfristerna i
tillägget avser inte har fått laga	3 §, prövas om beslutet om den
kraft. Detsamma gäller om Tull-	tull som tulltillägget avser inte
verket eller det allmänna om-	har fått laga kraft. Detsamma
budet framställt ett sådant yrk-	gäller om Tullverket eller det
ande till förmån för gäldenären	allmänna ombudet framställt ett
eller den skattskyldige. Om yrk-	sådant yrkande till förmån för
andet framställs först i domstol,	gäldenären eller den som är skyl-
kan domstolen besluta att det	dig att betala skatten. Om yrkan-
ska tas upp till prövning av Tull-	det framställs först i domstol, kan
verket.	domstolen besluta att det ska tas
	upp till prövning av Tullverket.

Bestämmelserna i andra stycket gäller även en deklarants yrkande i fråga om förseningsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

288

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.14Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska ha följ- ande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap. 1 §51

Myndigheten har rätt till kom-			Myndigheten har rätt till kom-
pensation för belopp, motsva-			pensation för belopp, motsva-
rande ingående skatt enligt mer-			rande ingående skatt enligt mer-
värdesskattelagen	(1994:200),		värdesskattelagen	(0000:000),
som hänför sig till verksamheten.			som hänför sig till verksamheten.
Myndigheten har	dock inte		Myndigheten har	dock inte
rätt till kompensation om den			rätt till kompensation om den
ingående skatten hänför sig till			ingående skatten hänför sig till
utgifter för representation eller			utgifter för representation eller
liknande ändamål. Myndigheten			liknande ändamål. Myndigheten
har inte heller rätt till kompen-			har inte heller rätt till kompen-
sation om den ingående skatten			sation om den ingående skatten
omfattas av begränsningar		i	omfattas av begränsningar i
avdragsrätten enligt	8 kap.	9 §	avdragsrätten enligt 13 kap. 16,
första stycket 1, 3 eller 4 eller 10,			18, 20, 21, 22, 26	eller 27 §
15 eller 16 § mervärdesskatte-			mervärdesskattelagen.
lagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

51Senaste lydelse 2020:22.

289

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.15Förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på e-vätskor eller andra nikotinhaltiga produkter

1.som har levererats till en köpare i ett annat EU-land,

2.för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare,

3.för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet,

4.som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,

5.som har använts vid tillverkningen av skattepliktiga varor,

6.som exporterats till tredjeland eller förts till frizon för annat ändamål än att förbrukas där,

7. som har levererats till en	7. som har levererats till en
sådan köpare som avses i 3 kap.	sådan köpare som avses i 10 kap.
30 c § första stycket mervärdes-	88–91 §§ mervärdesskattelagen
skattelagen (1994:200),	(0000:000),

8.som har tagits emot för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till utländsk ort av någon som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, eller

9.som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luft- fartyg på resa till tredjeland av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för skatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

290

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.16Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §

I denna lag finns bestämmelser om elektroniska fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom för- sörjningssektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av kon-

cessioner.
Bestämmelser om fakturerings-	Bestämmelser om fakturerings-
skyldighet och en fakturas inne-	skyldighet och en fakturas inne-
håll finns i mervärdesskattelagen	håll finns i mervärdesskattelagen
(1994:200).	(0000:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

291

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.17Förslag till förordning om ändring i förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 a § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 a §52

Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet avser ärenden enligt

1.skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om punktskatt och om återbetalning av mervärdesskatt eller punktskatt enligt 64 kap. 6 § samma lag,

2.författning som anges i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen,

3.kupongskattelagen (1970:624),

4.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

5.lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

6.lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund,

7. mervärdesskattelagen	7. mervärdesskattelagen
(1994:200) som rör den som är	(0000:000) som rör den som är
mervärdesskattskyldig endast på	skyldig att betala mervärdesskatt
grund av förvärv av sådana varor	endast på grund av förvärv av så-
som anges i 2 a kap. 3 § första	dana varor som anges i 3 kap. 2
stycket 1 och 2 samma lag, eller	eller 3 §§ i samma lag, eller

8.lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter i fråga om kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet enligt 6 kap. samma lag.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

52Senaste lydelse 2019:1003.

292

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.18Förslag till förordning om ändring i förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1–3 §§ samt 4 a § förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälp- organisationer, utländska beskickningar m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§53

Denna förordning gäller vid återbetalning av skatt enligt

1.31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

2.31 d § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

3.9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

4. 10 kap. 5–8 §§ mervärdes-	4. 14 kap. 59–65 §§ mervärdes-
skattelagen (1994:200),	skattelagen (0000:000),

5.64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244), och

6.15 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.

2§54

Ansökan om återbetalning av skatt ska, om inte annat följer av 3 §, göras skriftligen av chefen för beskickningen eller konsulatet eller av den som i Sverige får företräda den internationella orga- nisationen eller av den som i övrigt är berättigad till återbetalning.

En särskild ansökan ska ges in för beskickningen, konsulatet, organisationen eller den som i övrigt är berättigad till återbetalning. En särskild ansökan ska även ges in för varje fysisk person som är

berättigad till återbetalning.
Ansökan ska ges in till Skatte-	Ansökan ska ges in till Skatte-
verket och omfatta inköpen under	verket och omfatta inköpen under
ett kalenderkvartal. Ansökan ska	ett kalenderkvartal. Ansökan ska
vara åtföljd av en faktura. Fak-	vara åtföljd av en faktura. Fak-
turan får inte vara betald tidigare	turan får inte vara betald tidigare
än ett år före den dag då ansökan	än ett år före den dag då ansökan
gavs in, om inte sökanden har	gavs in, om inte sökanden har

53Senaste lydelse 2018:705.

54Senaste lydelse 2015:894.

293

Författningsförslag

SOU 2020:31

hanteringsmässiga eller andra lik- nande särskilda skäl för att åbe- ropa en faktura som är betald tidigare. Fakturan ska för mer- värdesskatt vara en sådan faktura som avses i 1 kap. 17 § mervärdes- skattelagen (1994:200). För övriga skatter ska fakturan innehålla uppgifter om säljarens och köp- arens namn och adress, dagen för leveransen eller tillhandahållan- det, priset, i förekommande fall varans volym eller vikt och, om inköpet avser bensin eller motor- brännolja, fordonets registrerings- nummer.

hanteringsmässiga eller andra lik- nande särskilda skäl för att åbe- ropa en faktura som är betald tidigare. Fakturan ska för mer- värdesskatt vara en sådan faktura som avses i 2 kap. 9 § mervärdes- skattelagen (0000:000). För övriga skatter ska fakturan innehålla uppgifter om säljarens och köp- arens namn och adress, dagen för leveransen eller tillhandahållan- det, priset, i förekommande fall varans volym eller vikt och, om inköpet avser bensin eller motor- brännolja, fordonets registrerings- nummer.

3§55

Ansökan om återbetalning av	Ansökan om återbetalning av
skatt enligt 10 kap. 5 § mervärdes-	skatt enligt 14 kap. 59 § mer-
skattelagen (1994:200) skall göras	värdesskattelagen (0000:000) ska
skriftligen av den som är be-	göras skriftligen av den som är
rättigad till återbetalningen.	berättigad till återbetalningen.
Ansökan skall vara åtföljd av	Ansökan ska vara åtföljd av en
en sådan faktura som avses i 1 kap.	sådan faktura som avses i 2 kap.
17 § mervärdesskattelagen.	9 § mervärdesskattelagen.

4 a §56

Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ska på begäran av en sådan utländsk beskickning m.m. som avses i de i 1 § angivna bestämmelserna och som avser att förvärva varor eller tjänster i ett annat EU-land, utfärda intyg om befrielse från mervärdesskatt och punktskatt. Av intyget ska det framgå om organet eller personen skulle haft rätt till återbetalning av skatt, om de varor eller tjänster som begäran avser hade förvärvats i Sverige. Om det behövs för bedömningen av rätten till återbetalning, ska Regeringskansliet (Ut- rikesdepartementet) hämta in uppgifter från Skatteverket.

55Senaste lydelse 2003:1139.

56Senaste lydelse 2017:3.

294

SOU 2020:31Författningsförslag

Ett sådant intyg som avses i		Ett sådant intyg som avses i
första stycket ska på begäran ut-		första stycket ska på begäran ut-
färdas även för den som avser att		färdas även för den som avser att
förvärva ett motorfordon från ett		förvärva ett motorfordon från ett
annat EU-land, om motsvarande		annat EU-land, om motsvarande
förvärv i Sverige skulle kunna ske		förvärv i Sverige skulle kunna ske
genom en omsättning som undan-		genom en leverans som undantas
tas från skatteplikt enligt 3 kap.		från skatteplikt enligt 10 kap. 81 §
26 a §	mervärdesskattelagen	mervärdesskattelagen (0000:000).

(1994:200).

Formulär för intyg enligt första och andra styckena ska motsvara det formulär som har fastställts genom rådets genomförandeförord- ning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.

Under förutsättning att betydande inköp görs av varor eller tjänster som är avsedda för officiellt bruk för ett sådant internatio- nellt organ som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privi- legier i vissa fall får Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ge organet dispens från det krav på att ett sådant intyg som avses i första stycket ska utfärdas med stämpel som finns i artikel 51.2 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

295

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.19Förslag till förordning om ändring

i rättshjälpsförordningen (1997:404)

Härigenom föreskrivs att 20 § i rättshjälpsförordningen (1997:404) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20§57

Ett rättshjälpsbiträde skall i sin		Ett rättshjälpsbiträde ska i sin
kostnadsräkning i skilda poster		kostnadsräkning i skilda poster
ta upp den ersättning som begärs		ta upp den ersättning som begärs
för arbete, tidsspillan och utlägg.		för arbete, tidsspillan och utlägg.
I fråga om mervärdesskatt finns		I fråga om mervärdesskatt finns
bestämmelser om fakturering i		bestämmelser om fakturering i
11 kap.	mervärdesskattelagen	17 kap.	mervärdesskattelagen
(1994:200).		(0000:000).
Om ersättningen inte skall be-		Om ersättningen inte ska be-
stämmas enligt taxa eller om den		stämmas enligt taxa eller om den
begärda ersättningen avviker från		begärda ersättningen avviker från
fastställd taxa, skall kostnadsräk-		fastställd taxa, ska kostnadsräk-
ningen innehålla en arbetsredo-		ningen innehålla en arbetsredo-
görelse. Denna skall vara så ut-		görelse. Denna ska vara så ut-
förlig att	ersättningsanspråkets	förlig att	ersättningsanspråkets
skälighet kan bedömas. Arbets-		skälighet kan bedömas. Arbets-
redogörelsen skall innefatta upp-		redogörelsen ska innefatta upp-
gift om tidsåtgången för varje		gift om tidsåtgången för varje
åtgärd som inte är rutinmässig.		åtgärd som inte är rutinmässig.
Om den som begär ersättning		Om den som begär ersättning
åberopar några särskilda omstän-		åberopar några särskilda omstän-
digheter,	såsom att uppdraget	digheter,	såsom att uppdraget
varit särskilt svårt eller krävande,		varit särskilt svårt eller krävande,
skall dessa anges. Av kostnads-		ska dessa anges. Av kostnads-
räkningen skall även framgå den		räkningen ska även framgå den
tid som har lagts ned på upp-		tid som har lagts ned på upp-
draget och när arbetet påbörjades.		draget och när arbetet påbörjades.

57Senaste lydelse 2005:80.

296

SOU 2020:31

Författningsförslag

Om ett biträde har satt en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå i sitt ställe (substitution) skall detta framgå av kostnadsräkningen.

Om ett biträde har satt en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå i sitt ställe (substitution) ska detta framgå av kostnadsräkningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

297

Författningsförslag

SOU 2020:31

1.20Förslag till förordning om ändring i förordning (2001:588) om behandling av uppgifter

i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 § förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§58

Beträffande personer som avses i 2 kap. 2 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet får i beskattningsdatabasen behandlas uppgifter

1.som behövs vid Skatteverkets handläggning av ärenden som görs med stöd av

– kupongskattelagen (1970:624),

– fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

– lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

– lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

– skatteförfarandelagen (2011:1244),

– mervärdesskattelagen	– mervärdesskattelagen
(1994:200),	(0000:000),

–lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

–lagen (1999:445) om exportbutiker,

–inkomstskattelagen (1999:1229),

–lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärs- uppgifter,

–lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, eller

–annan författning med bestämmelser om skatter och social- avgifter,

2. om planerad, beslutad, pågående eller avslutad revision och annan kontroll av skatter och avgifter,

3. om att fordran mot en person registrerats hos Kronofogde- myndigheten och om indrivningsresultat,

4. om beslut om näringsförbud,

5. om antal anställda och anställdas personnummer,

58Senaste lydelse 2017:391.

298

SOU 2020:31

Författningsförslag

6.om plusgiro- och bankgironummer, om fullmakt lämnats för bank- eller plusgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto samt uppgifter om fullmakten och kontot,

7.för förberedelsearbete vid fastighetstaxering,

8.om lagfarna köp av hela eller delar av fastigheter samt om fastighetsregleringar vid vilka mer än två hektar åkermark, betesmark och skogsmark överförs från en fastighet till en annan och där fri- villig överenskommelse om likviden föreligger,

9.om tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622),

10.som behövs för

–handläggning av ärenden enligt lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

–handläggning av ärenden enligt lagen (2012:843) om admini- strativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning,

–handläggning av ärenden enligt lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet,

–handläggning av ärenden enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,

–handläggning av ärenden enligt lagen (2015:911) om identi- fiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,

–handläggning av ärenden enligt lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet, och

–annat informationsutbyte och annan handräckning enligt inter- nationella åtaganden,

11. från aktiebolagsregistret,

12. från vägtrafikregistret,

13. från Folkhälsomyndigheten om tillstånd enligt alkohollagen och om omsättning enligt restaurangrapport,

14. från Arbetsförmedlingen om beslut om arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder samt om utbetalt belopp och datum för utbetalningen,

15. från Tullverket om debi-	15. från Tullverket om debi-
terad mervärdesskatt vid import,	terad mervärdesskatt vid import,
exportvärden, antal import- och	exportvärden, antal import- och
exporttillfällen samt de tidsperio-	exporttillfällen samt de tidsperio-
der som uppgifterna avser samt	der som uppgifterna avser samt
uppgifter från verket som be-	uppgifter från verket som be-
hövs för tillämpningen av 3 kap.	hövs för tillämpningen av 10 kap.
30 § andra stycket mervärdes-	58 och 59 §§ mervärdesskatte-

299

FörfattningsförslagSOU 2020:31

skattelagen och för fastställande,	lagen och för fastställande,
uppbörd eller kontroll av mer-	uppbörd eller kontroll av mer-
värdesskatt vid import,	värdesskatt vid import,

16.från Försäkringskassan om försäkring mot kostnader för sjuk- lön när det gäller arbetsgivaren och den försäkrade, om sjukpenning- grundande inkomst av annat förvärvsarbete och om utsänd person,

17.om avgiftsskyldighet till sådant trossamfund som har eller har beviljats uppbördshjälp enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossam- fund samt om församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan,

18.om att prissättningsbesked har lämnats enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner,

19.om flyttningar av varor eller bränsle som avses i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt respek- tive lagen (1994:1776) om skatt på energi,

20.om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, och

21.som har lämnats enligt 24 § lagen (2014:1020) om redovis- ningscentraler för taxitrafik.

Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

300

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.21Förslag till förordning om ändring i förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 §
Ekonomistyrningsverket skall	Ekonomistyrningsverket ska
besluta att en myndighet inte skall	besluta att en myndighet inte ska
omfattas av förordningen om	omfattas av förordningen om
verket bedömer att det är vik-	verket bedömer att det är vik-
tigare att det råder konkurrens-	tigare att det råder konkurrens-
neutralitet på en marknad där	neutralitet på en marknad där
myndigheten bedriver verksam-	myndigheten bedriver verksam-
het i konkurrens med en verk-	het i konkurrens med en verk-
samhet som inte medför rätt till	samhet som inte medför rätt till
avdrag eller återbetalning av in-	avdrag eller återbetalning av in-
gående skatt enligt mervärdes-	gående skatt enligt mervärdes-
skattelagen (1994:200), än att	skattelagen (0000:000), än att
myndigheten har kompensations-	myndigheten har kompensations-
rätt enligt denna förordning.	rätt enligt denna förordning.
Ekonomistyrningsverket skall	Ekonomistyrningsverket ska
samråda med Konkurrensverket	samråda med Konkurrensverket
innan beslut enligt denna bestäm-	innan beslut enligt denna bestäm-
melse fattas.	melse fattas.

4§59

En myndighet som omfattas	En myndighet som omfattas
av denna förordning har rätt till	av denna förordning har rätt till
kompensation för belopp, mot-	kompensation för belopp, mot-
svarande ingående skatt enligt	svarande ingående skatt enligt
mervärdesskattelagen (1994:200),	mervärdesskattelagen (0000:000),
som hänför sig till verksamheten.	som hänför sig till verksamheten.

59Senaste lydelse 2017:367.

301

Författningsförslag

SOU 2020:31

Myndigheten har dock inte rätt till kompensation om den ingående skatten hänför sig till utgifter för representation eller liknande ändamål. Myndigheten har inte heller rätt till kompen- sation om den ingående skatten omfattas av begränsningar i av- dragsrätten enligt 8 kap. 9 § första stycket 1, 3 eller 4 eller 10, 15 eller 16 § mervärdesskattelagen.

Myndigheten har dock inte rätt till kompensation om den ingående skatten hänför sig till utgifter för representation eller liknande ändamål. Myndigheten har inte heller rätt till kompen- sation om den ingående skatten omfattas av begränsningar i av- dragsrätten enligt 13 kap. 16, 18, 19, 20, 21, 22, 26 eller 27 § mer- värdesskattelagen.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

302

SOU 2020:31

Författningsförslag

1.22Förslag till förordning om ändring

i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandeförordningen (2011:1261)

dels att 2 kap. 2 §, 6 kap. 5 §, 9 kap. 1 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 9 kap. 8 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 2 §

Den som registreras för mer-		Den som registreras för mer-
värdesskatt enligt 7 kap. 1 § första		värdesskatt enligt 7 kap. 1 § första
stycket 3, 4, 5, 6, 7 eller 8 eller		stycket 3, 4, 5, 6 eller 7 eller andra
andra	stycket skatteförfarande-	stycket	skatteförfarandelagen
lagen	(2011:1244) ska tilldelas	(2011:1244) ska tilldelas		ett
ett registreringsnummer för mer-		registreringsnummer för		mer-
värdesskatt.		värdesskatt.

Skatteverket får meddela föreskrifter om registreringsnumrens

utformning.
	6 kap.
	5 §
I en mervärdesskattedeklara-		I en mervärdesskattedeklara-
tion ska utgående skatt som av-		tion ska utgående skatt som av-
ser sådana unionsinterna förvärv		ser sådana unionsinterna förvärv
som anges	i 1 kap. 1 § första	som avses i 3 kap. 1–3 §§ mer-
stycket 2	mervärdesskattelagen	värdesskattelagen	(0000:000)
(1994:200) redovisas särskilt.		redovisas särskilt.

9 kap.

1 §

Sådant underlag som avses i 39 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår som underlaget avser.

303

Författningsförslag

SOU 2020:31

Underlag för att kunna full- göra skyldigheten att jämka en- ligt 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200) ska dock bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut.

Underlag för att kunna full- göra skyldigheten att justera in- gående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mer- värdesskattelagen (0000:000) ska dock bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut.

Omsättning av investeringsguld Leverans av investeringsguld

8§60

Sådan dokumentation om om-		Sådan dokumentation om leve-
sättning av investeringsguld som		rans	av	investeringsguld		som
avses i 39 kap. 14 § skatteför-		avses	i	39 kap. 14 § skatteför-
farandelagen	(2011:1244) ska	farandelagen			(2011:1244)	ska
innehålla följande uppgifter:		innehålla följande uppgifter:
1. vad transaktionen avser,
2. köparens namn eller, om det		2. kundens namn eller, om det
är fråga om en juridisk person,		är fråga om en juridisk person,
företagsnamn,		företagsnamn,
3. köparens	personnummer,	3. kundens			personnummer,
samordningsnummer eller orga-		samordningsnummer eller orga-
nisationsnummer,		nisationsnummer,
4. köparens postadress, och		4. kundens postadress, och
5. köparens telefonnummer.		5. kundens telefonnummer.

Om en kopia av ett beslut om godkännande för F-skatt har över- lämnats till säljaren, behöver denne inte dokumentera uppgifter enligt första stycket för den som godkännandet gäller.

Uppgifterna ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår då uppgifterna dokumenterades.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

60Senaste lydelse 2018:1844.

304

2Utredningens uppdrag och arbete

2.1Utredningens uppdrag

Regeringen beslutade den 22 juli 2016 att tillkalla en särskild utred- are med uppdrag att genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Enligt utredningens direktiv ska denna översyn syfta till att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struk- tur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En sär- skild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet), särskilt med avseende på terminologi och struktur. En viktig utgångspunkt är att undvika att rent språkliga och systematiska förändringar leder till omfattande materiella för- ändringar av de svenska reglerna. Ändringar kan också föranledas av anpassningar till EU-rätten. Utredaren ska i detta sammanhang vara uppmärksam på om det finns möjligheter till förenklingar och i de fall det bedöms lämpligt lämna förslag på sådana.

Utredningen ska inte föreslå några materiella förändringar rörande de frågor som behandlats i Mervärdesskatt för den ideella sektorn,

m.m.(Ds 2009:58) och inte heller frågor rörande de reducerade skattesatserna som bl.a. har behandlats i betänkandena Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57) samt På väg mot en enhetlig mervärdesskatt (SOU 2006:90). Inte heller den mervärdes- skatterättsliga hanteringen av periodiska publikationer eller av de huvudsakliga metoderna för redovisning av utgående och ingående skatt som tidigare behandlats i betänkandet Mervärdesskatt i ett EG- rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) ingår i det här uppdraget. Utred- ningen ska inte heller föreslå materiella förändringar av beskattningen

305

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2020:31

av nyproducerade byggnader eller förändringar av förfarandet för varor som medförs i resandes personliga bagage vid utresa ur EU.

I utredningens uppdrag ingår att ta fram en ny mervärdesskatte- förordning och lämna förslag på de förändringar som behövs med anledning av förändringar i förslaget till ny mervärdesskattelag. Vidare ska utredningen bedöma behovet av följdändringar i skatteförfar- andelagen (2011:1244) och föreslå de författningsändringar som behövs samt bedöma behovet av följdändringar i andra lagar och förordningar och föreslå de författningsändringar som behövs. Slut- ligen ska utredningen bedöma de offentligfinansiella konsekvens- erna och konsekvenserna i övrigt av de författningsförslag som lämnas.

Uppdragets utredningstid har förlängts två gånger och uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2020.

Utredningens direktiv återges i sin helhet i bilaga 1. Utredningens tilläggsdirektiv finns i bilaga 2 och i bilaga 3.

2.2Utredningens arbete

Utredningens arbete påbörjades i september 2016 och har bedrivits på sedvanligt sätt med regelbundna utredningssammanträden med förordnade sakkunniga och experter. Sammanlagt har det hållits 19 sammanträden. Arbetet har skett i nära samarbete med utred- ningens sakkunniga och experter.

Utredningen har haft kontakt med Europeiska kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar (DG Taxud). Vidare har ut- redningen haft sammanträden med Mikael Ek, doktorand i finansrätt på Uppsala universitet, Riksförbundet M Sverige, FAR och Svenska Bankföreningen och därigenom fått information om branschspeci- fika mervärdesskatterättsliga problem.

Utredningen har mottagit två hemställningar från Svenskt Närings- liv. Den ena hemställan, ”Åtgärda begreppet förmedling i momshän- seende”, inkom den 7 februari 2019 och var även ställd till finans- minister Magdalena Andersson, näringsminister Ibrahim Baylan, Riksdagens skatteutskott och Skatteverket. Svenskt Näringsliv anser i hemställan att en översyn av begreppet förmedling i ML måste göras i pågående mervärdesskatteöversyn. Utredningen har dock inte haft möjlighet att göra en sådan översyn, se nedan under avsnitt 2.3.

306

SOU 2020:31

Utredningens uppdrag och arbete

Den andra hemställan, ”Möjliggör momsmässig kostnadsdelning (internmoms)”, inkom den 29 november 2019 och var även ställd till finansminister Magdalena Andersson, näringsminister Ibrahim Baylan och Skatteutskottet. I hemställan föreslås en förändrad utformning av bestämmelsen om undantag för tjänster inom fristående grupper i 3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Svenskt Näringsliv anser att lagtexten i ML måste ändras för att bättre överens- stämma med mervärdesskattedirektivet. I författningskommentaren till 10 kap. 21 § i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, beskrivs de direktivanpassningar av motsvarande bestämmelse som utredningen har gjort. Se även nedan under avsnitt 2.3 om utred- ningens hantering av undantagen från skatteplikt.

2.3Utredningens prioriteringar

Som ovan nämnts är en särskild målsättning med utredningens upp- drag att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överens- stämmelse med mervärdesskattedirektivet, särskilt med avseende på terminologi och struktur. Utredningen gjorde mot denna bakgrund bedömningen att utredningens viktigaste uppgift var att skapa en ny, direktivanpassad struktur och terminologi i NML. Utredningen har därför prioriterat de stora, systemövergripande anpassningarna till mervärdesskattedirektivet som rör många kapitel i lagen och som påverkar sambanden mellan bestämmelserna i olika kapitel. Därigenom hanteras de flesta begrepp och skillnader i systematiken mellan ML och direktivet som i utredningsdirektiven särskilt utpekas som avvikelser i ML från EU-rätten. På grund av tidsbrist har några större anpassningar i de kapitel som inte har lika systemövergripande karaktär inte hunnits med. Som exempel kan nämnas kapitlet om undantag från skatteplikt, där bl.a. undantaget i 3 kap. 9 § ML för finansiella tjänster och för värdepappershandel anges i utrednings- direktiven som exempel på avvikelse i ML i förhållande till mervärdes- skattedirektivet. I detta kapitel har större anpassningar till direktivet fått prioriteras bort och endast mindre anpassningar och följdänd- ringar till systematiska förändringar i andra kapitel kunnat göras.

På grund av tidsbristen har det inte heller funnits möjlighet att inom utredningstiden utreda begreppet förmedlare i enlighet med hemställan från Svenskt Näringsliv (se ovan under avsnitt 2.2).

307

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2020:31

2.4Betänkandets disposition m.m.

Betänkandet är uppdelat i två delar. I del 1 finns sammanfattningen, författningsförslagen samt motiven till utredningens förslag och bedömningar. I del 2 finns författningskommentar, särskilda yttran- den och bilagor.

Förslagen i betänkandet baseras på den lydelse som författning- arna hade i Regeringskansliets rättsdatabas den 1 januari 2020. För- slag som rör bestämmelser som omfattas av prop. 2019/20:122, baseras dock på lydelsen i denna proposition. Detta anges särskilt i författ- ningskommentaren för dessa bestämmelser.

Hänvisningar till mervärdesskattedirektivet i den allmänna moti- veringen och i författningskommentaren avser direktivet i lydelse enligt rådets direktiv (EU) 2019/1995 av den 21 november 2019 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor.

I NML har många bestämmelser fått en ny struktur och ett modernare språk som närmare följer mervärdesskattedirektivets lydelse. Sådana förändringar innebär i de allra flesta fall inte någon materiell ändring. I de fall en bestämmelse ändras i sak anges det uttryckligen i författningskommentaren. Förslag till vissa mindre justeringar av bestämmelser motiveras endast i författningskommen- taren. Övriga ändringar motiveras på sedvanligt sätt i den allmänna motiveringen.

308

3En jämförelse mellan ML

och mervärdesskattedirektivet

3.1Vårt uppdrag

Av utredningsdirektiven (dir. 2016:58) framgår att det i vårt uppdrag bl.a. ingår att analysera hur de centrala begreppen i mervärdes- skattelagstiftningen liksom dess struktur, förhåller sig till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) och direktiven om återbetalning av mervärdesskatt1.

I detta avsnitt undersöker vi hur de centrala begreppen skattskyl- dig, omsättning och leverans av vara i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, förhåller sig till mervärdesskattedirektivet. I avsnitt 11 behandlas skillnaderna i systematisk och terminologiskt hänseende mellan ML och de båda återbetalningsdirektiven.

3.2ML:s begrepp skattskyldig

Skattskyldighetsbegreppets betydelse för ML

Begreppet skattskyldig utgör grunden för ML:s systematik. Med skattskyldighet förstås enbart skyldigheten att betala skatt till staten (prop. 1993/94:99 s. 105 f.). De som tidigare var s.k. tekniskt skatt- skyldiga, t.ex. exportörer och nystartade företag utan omsättning under ett uppbyggnadsskede, betecknas inte som skattskyldiga utan har i stället rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. ML.

1Rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat, s. 23 och rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdes- skatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium, s. 40.

309

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

SOU 2020:31

Skattskyldig är det centrala begreppet i ML. På begreppet vilar i sin tur följande fyra begrepp; omsättning, vara, tjänst och skatte- plikt. Den som enligt ML är skyldig att betala mervärdesskatt till staten är skattskyldig. Skattskyldig i denna mening är bl.a. en beskattningsbar person som i denna egenskap inom landet omsätter skattepliktiga varor och tjänster (1 kap. 1 § första stycket 1 ML). Att begreppet skattskyldig är centralt framgår även av att det genom hänvisningar i 1 § kopplas till begreppen omsättning (2 kap.), skatte- plikt (3 kap.), beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet (4 kap.) och omsättningsland (5 kap.). Vem som är skyldig att betala skatten (skattskyldig) anges i 1 kap. 2 § ML. Tidpunkten för skatt- skyldighetens inträde, dvs. när beskattning ska ske, anges i 1 kap. 3 § ML som kopplas samman med skattskyldigheten genom en hänvis- ning till 1 §.

Införandet av begreppet beskattningsbar person

De unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekono- misk verksamhet infördes 2013 och ersatte begreppet yrkesmässig verksamhet (SFS 2013:368, prop. 2012/13:124). I mervärdesskatte- direktivet är i princip samtliga bestämmelser som behandlar skatte- subjektens rättigheter och skyldigheter knutna till begreppet beskatt- ningsbar person.

När begreppet beskattningsbar person infördes i ML, anpassades dock inte lagen efter direktivets systematik utan begreppet infogades i ML:s befintliga struktur så långt det var möjligt. Begreppet infördes t.ex. inte i bestämmelserna om skattskyldighet i särskilda fall (6 kap.) och inte heller i bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mer- värdesskatt (8 kap.) eller i redovisningsreglerna (13 kap.). Följden av att begreppet beskattningsbar person infördes utan att strukturen anpassades till direktivet är att ML innehåller två centrala begrepp som systematiskt är inkompatibla, nämligen skattskyldig och beskatt- ningsbar person.

310

SOU 2020:31

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

Närmare om begreppet skattskyldighet

Mervärdesskatteutredningen förslog i betänkandet ”Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv” (SOU 2002:74), bl.a. att begreppet skatt- skyldig skulle slopas. Det förslaget har inte genomförts.

Begreppet skattskyldig kan sägas ha två betydelser. Skattskyldig- het i materiellt hänseende avser skyldigheten att för en viss transak- tion betala skatt till staten (1 kap. 2 § första stycket ML). Mervärdes- skattedirektivets närmaste motsvarighet är bestämmelserna om vem som ska betala skatten vid olika transaktioner, dvs. betalningsskyl- digheten (artiklarna 192a–212). Dessa bestämmelser bygger visserligen på definitionen av beskattningsbar person men den som är skyldig att betala skatten behöver inte alltid vara en beskattningsbar person.

I formell betydelse används begreppet skattskyldig för att beteckna de subjekt som omfattas av ML:s regler om skattskyldighet enligt den inledandande portalparagrafen 1 kap. 1 § ML. Dessa subjekt omfattas därigenom också av bestämmelserna om t.ex. tidpunkten för skatt- skyldighetens inträde och avdragsrätt för ingående skatt samt även av förfarandebestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkor- tad SFL, t.ex. registrering (7 kap.) och mervärdesskattedekaration (26 kap.). Motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet har knutits till den beskattningsbara personen.

Den här skillnaden mellan ML och direktivet leder till olikheter inte enbart avseende den logiska uppbyggnaden, utan även materiellt. Bestämmelserna om skattskyldighetens inträde, dvs. tidpunkten då en skuld till staten uppkommer, finns i 1 kap. 3–5 a §§ ML. Flera av dessa bestämmelser, bl.a. huvudregeln i 1 kap. 3 § ML, är kopplade till 1 kap. 1 § ML, vilket medför att de enbart omfattar skattepliktiga transaktioner. Tidpunkten för skattskyldighetens inträde avgör vilka regler som ska tillämpas på en viss transaktion. Det är de regler som gäller vid skattskyldighetens inträde som ska tillämpas. När redo- visning av skatten och betalning av skatten ska ske avgörs av andra bestämmelser (13 kap. ML och SFL). Bestämmelserna om skattskyl- dighetens inträde utgör ML:s närmaste motsvarighet till direktivets regler om tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen (artiklarna 63–71). Även enligt direktivet är tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen avgörande för vilka regler som ska tillämpas på en viss transaktion. Direktivets bestämmelser omfattar dock, till skillnad från ML, såväl skattepliktiga som undantagna

311

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

SOU 2020:31

transaktioner. Att en beskattningsgrundande händelse inträffar inne- bär därför inte med nödvändighet att beskattning ska ske. Det inne- bär endast att det vid denna tidpunkt uppstår en skyldighet att tillämpa mervärdesskattesystemet. Skillnaden mellan ML och direktivet inne- bär att det i ML inte finns någon fast tidpunkt till vilken anknytning kan göras när det gäller redovisnings-, rapporterings- och fakturerings- skyldighet för transaktioner som är undantagna från skatteplikt.

En annan materiell skillnad mellan ML och direktivet hänförlig till skattskyldighetsbegreppet gäller avdragsrätten för ingående mer- värdesskatt. Avdragsbestämmelserna i ML är kopplade till definitionen av skattskyldig enligt 1 kap. 2 § ML medan direktivets bestämmelser är kopplade till egenskapen beskattningsbar person som definieras i artikel 9.1. Skillnaden resulterar i att avdragsreglerna kan tillämpas i ett tidigare skede enligt direktivet då egenskapen beskattningsbar person inte förutsätter att utgående skattepliktiga transaktioner har genomförts. Detta får bl.a. betydelse för nystartade företag.

Ett annat exempel på när skattskyldig enligt ML närmast mot- svaras av beskattningsbar person enligt direktivet är bestämmelserna om skattskyldighet i särskilda fall och om mervärdesskattegrupper i 6 och 6 a kap. ML.

3.3ML:s begrepp omsättning

3.3.1Inledning

Ett annat centralt begrepp i ML är omsättning. Vid den lagtekniska anpassning av ML som gjordes inför Sveriges inträde i dåvarande EG (prop. 1994/95:57), behandlades inte frågan om begreppets förenlig- het med dåvarande sjätte direktivet2. I det följande undersöks hur begreppet omsättning passar in i mervärdesskattedirektivets termi- nologi och systematik.

2Rådets sjätte direktiv (77/388/EEG) av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund). Upphävt från och med den 1 januari 2007 genom mervärdesskattedirektivet.

312

SOU 2020:31

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

3.3.2Begreppet omsättning

Begreppet omsättning nämns redan i portalparagrafen 1 kap. 1 § första stycket 1 ML där det anges att mervärdesskatt ska betalas till staten vid skattepliktig omsättning inom landet av varor eller tjänster som görs av en beskattningsbar person. Portalparagrafen anger vad för slags händelser som medför att skatt ska betalas till staten, dvs. skattskyldigheten. Det finns därmed ett samband mellan begreppen omsättning och skattskyldighet som båda avgränsar lagens tillämp- ningsområde, även om lagen trots allt tillämpas på transaktioner som inte omfattas av portalparagrafen, t.ex. redovisnings-, rapporterings- och faktureringsskyldigheter för en från skatteplikt undantagen unions- intern leverans.

Beskattningens räckvidd prövas i första hand på grundval av bestämmelserna i 2 kap. ML men beskattningens räckvidd framgår också av 7 kap. ML om beskattningsunderlaget (prop. 1993/94:99

s.134). I 2 kap. ML finns alltså bestämmelser om vilka slags transak- tioner som räknas som omsättning och som ska beskattas såvida de inte omfattas av något undantag från skatteplikt i 3 kap. ML.

Begreppet omsättning används alltså för att bestämma vad som ska beskattas, inte när beskattning ska ske. När beskattning ska ske bestäms i stället av bestämmelserna om skattskyldighetens inträde i 1 kap. 3–5 a §§ ML (prop. 1993/94:99 s. 135). Inledningsvis beskrivs därför kortfattat skattskyldighetens inträde enligt huvudregeln.

Skattskyldighetens inträde enligt 1 kap. 3 § ML

Huvudregeln vid omsättning är att skattskyldigheten inträder när varan har levererats eller tjänsten har tillhandahållits eller när varan eller tjänsten har tagits i anspråk genom uttag (1 kap. 3 § första stycket ML). Med ”leverans av vara” avses att varan avlämnas eller att den sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav (1 kap. 3 § tredje stycket ML). Av förarbetena framgår att vad som avsågs var att varan civilrättsligt har avlämnats till köparen, med undantag för avsändande mot postförskott och efterkrav då skattskyldigheten inträder vid avsändandet (prop. 1993/94:99 s. 126 f.). Civilrättsliga regler om när en vara anses avlämnad finns bl.a. i köplagen (1990:931). Utöver huvudregeln finns andra bestämmelser om när skattskyl-

313

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

SOU 2020:31

digheten inträder för vissa omsättningar, unionsinterna förvärv och import (1 kap. 3 a–5 a §§ ML).

Bestämmelserna om skattskyldighetens inträde avgör vilka regler som ska tillämpas på en viss transaktion. De regler som gäller vid skattskyldighetens inträde ska tillämpas, vilket får betydelse vid lag- ändringar, t.ex. när skattesatsen ändras.

3.3.3Omsättning av vara jämfört med artiklarna 2.1 a och 14.1 i mervärdesskattedirektivet

ML:s omsättning av vara

Med omsättning av vara förstås enligt huvudregeln att en vara över- låts mot ersättning (2 kap. 1 § första stycket 1 ML). Det avgörande är att själva äganderätten till varan överlåts och att detta sker mot ersättning. Eftersom det är överlåtelsen som sådan som läggs till grund för beskattningen, förutsätter det att ett köp eller byte kommer till stånd. Enligt förararbetena avgörs frågan om det är en överlåtelse eller inte av civilrättsliga regler (prop. 1993/94:99 s. 135). Överlåtelse- avtalet kan vara muntligt eller skriftligt. Det krävs dock inte att köparen har fått sakrättsligt skydd för sitt förvärv.

Kraven för att en omsättning av vara ska ha ägt rum överens- stämmer inte helt med vad som krävs för att skattskyldighet ska inträda. För att en omsättning ska föreligga räcker det med att äganderätten övergått genom överlåtelse. Någon leverans av varan behöver inte ha skett, vilket dock är en förutsättning för skattskyl- dighetens inträde. Skillnaden mellan leveransbegreppet och omsätt- ningsbegreppet i ML kan medföra att en vara kan komma att anses levererad respektive omsatt vid olika tillfällen (SOU 2002:74 s. 477 och 488). Exempelvis kan en leverans av vara anses ha inträffat, även om någon äganderättsövergång ännu inte ägt rum.

Omsättning av vara jämfört med artiklarna 2.1 a och 14.1 i mervärdesskattedirektivet

Eftersom omsättning av vara nämns i 1 kap. 1 § ML under rubriken ”Lagens tillämpningsområde”, ligger det nära till hands att söka direk- tivets motsvarighet under rubriken ”Syfte och tillämpningsområde”

314

SOU 2020:31

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

och då närmast artikel 2.1 i mervärdesskattedirektivet som anger räckvidden för det gemensamma mervärdesskattesystemet. I artikel 2.1 används de beskattningsbara transaktionerna (leverans av varor, tillhandahållande av tjänster, unionsinternt förvärv av varor och import) som ett av rekvisiten för avgränsningen av tillämpningsområdet.

Av artikel 2.1 a framgår bl.a. att leverans av varor mot ersättning ska vara föremål för mervärdesskatt. Gemensamt för artikeln och definitionen av omsättning av vara i ML är att båda innehåller begreppet ”ersättning”. Vad som avses med ersättning framgår av reglerna om beskattningsunderlag i artiklarna 72–92 i direktivet respektive i 7 kap. ML.

Något ord eller uttryck som på samma uppenbara sätt motsvarar rekvisitet ”överlåts” i ML:s omsättningsbegrepp finns inte i artikel 2.1 a som i stället talar om ”leverans av varor”. Det till ordalydelsen snarlika begreppet leverans av vara i 1 kap. 3 § första och tredje stycket ML används enbart för att bestämma när skattskyldigheten inträder, vilket sker när varan har avlämnats. Direktivets begrepp leverans av varor används däremot för att bestämma både vad som ska beskattas och när beskattning ska ske. Leverans av varor definieras som överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar (huvudregeln i artikel 14.1). Något avlämnande behövs inte enligt direktivet. Den situation som kan uppkomma på grund av att åtskillnad görs i ML mellan leveransbegreppet och omsättnings- begreppet, undviks i direktivet genom att samma referenstidpunkt används för en och samma transaktion (SOU 2002:74 s. 488). Sammanfattningsvis kan det konstateras att ML:s begrepp leverans av vara används i en mer inskränkt betydelse än direktivets leverans av varor. ML:s begrepp leverans av vara måste därför tolkas EU- konformt för att passa in i direktivets systematik.

En jämförelse mellan direktivets begrepp leverans av varor, såsom det definieras i artikel 14.1, och rekvisitet ”överlåts” i ML:s omsättnings- begrepp ger följande likheter och skillnader. Med leverans av varor avses, på samma sätt som med omsättning, själva äganderätts- övergången. Till skillnad från omsättning hänför sig dock direktivets begrepp leverans av varor inte till en äganderättsövergång i enlighet med de formkrav som uppställs i nationell rätt, utan det innefattar samtliga överföringar av materiell egendom från en part till en annan, som ger mottagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om mottagaren var ägare till egendomen (mål 320/88 Shipping

315

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

SOU 2020:31

and Forwarding Enterprise Safe, C-435/03 British American Tobacco International och Newman Shipping och C-78/12 Evita K). Enligt EU-domstolen är begreppet leverans av varor ett unionsrättsligt begrepp som inte får variera från ett EU-land till ett annat. Frågan blir då om ML:s begrepp omsättning av vara kan tolkas EU-konformt.

EU-konform tolkning

Skatteverket har redovisat sin uppfattning i fråga om de ovan berörda sambanden mellan direktivets begrepp leverans av varor och ML:s begrepp omsättning av vara respektive leverans av vara i ett ställningstagande från 20193. Skatteverket anser att omsättning av vara och leverans av vara ska tolkas EU-konformt. Det innebär följande enligt Skatteverket. Begreppet omsättning av vara i ML har samma innebörd som begreppet leverans av varor mot ersättning i mervärdesskattedirektivet. Begreppet leverans i ML har samma inne- börd som leverans av varor i mervärdesskattedirektivet, dvs. över- föring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. Det innebär att omsättning av varor och leverans i ML:s mening inträffar vid samma tidpunkt. Enligt Skatteverket innebär det också att innebörden av begreppen är oberoende av svenska civilrättsliga regler om äganderättsövergång och leverans.

I svensk rättspraxis tillämpas en EU-konform tolkning av begreppet omsättning av vara i ML, se t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens dom (HFD) den 20 juni 2011 i mål nr 230–11, och HFD 2012 ref. 30. I svensk rättstillämpning tolkas ML:s begrepp omsättning av vara (1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 kap. 1 § första stycket 1 ML) mot artikel 2.1 a i direktivet och där angivna ”leverans av varor” som defi- nieras i artikel 14.1. Även den skillnaden att ML använder två olika begrepp för att ange vad som ska beskattas och när det ska ske, dvs. skillnaden mellan leveransbegreppet och omsättningsbegreppet i ML, medan direktivet använder ett och samma begrepp, leverans av varor, neutraliseras genom en EU-konform tolkning.

3Skatteverkets ställningstagande 2019-01-15, ”Omsättning av vara och leverans”, dnr 202 398393-18/111.

316

SOU 2020:31

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

3.3.4Omsättning av tjänst jämfört med artiklarna 2.1 c och 24.1 i mervärdesskattedirektivet

ML:s omsättning av tjänst

Med omsättning av tjänst förstås enligt huvudregeln att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på att sätt tillhandahålls någon (2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML). Definitionen av tjänst är negativt bestämd i förhållande till definitionen av vara. Med tjänst förstås således allt annat (än vara) som kan tillhandahållas (1 kap. 6 § ML). Liksom när det gäller omsättning av vara, är det här fråga om vad som ska beskattas, inte när det ska beskattas. Enligt förarbetena avgörs frågan om en omsättning av tjänst föreligger på motsvarande sätt som vid omsättning av vara, dvs. enligt civilrättsliga regler. Även bytestransaktioner avseende tjänster jämställs med tillhandahållande respektive köp av tjänster (prop. 1993/94:99 s. 135).

Omsättning av tjänst jämfört med artiklarna 2.1 c och 24.1 i mervärdesskattedirektivet

Av artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet framgår att tillhandahåll- ande av tjänster mot ersättning ska vara föremål för mervärdesskatt. Gemensamt för artikeln och definitionen av omsättning av tjänst i ML är att båda innehåller begreppet ”ersättning”. Vad som avses med ersättning framgår av reglerna om beskattningsunderlag i artiklar- na 72–92 i direktivet respektive i 7 kap. ML.

Begreppet tillhandahållande av tjänster i artikel 2.1 c i direktivet motsvarar ML:s uttryck att en tjänst ”utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls” (2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML). Enligt direktivet avses med tillhandahållande av tjänster varje transaktion som inte utgör leverans av varor (huvudregeln i artikel 24.1). Såväl direktivets som ML:s definition av tjänster är alltså negativt bestämd i förhåll- ande till definitionen av varor.

I ML:s definition av vad som är omsättning av en tjänst får orden ”utförs” och ”överlåts” anses sakna självständiga betydelser. De är i stället exempel på olika former av tillhandahållanden och omfattas av denna term. Uttrycket ”tillhandahållande av tjänst” används på samma sätt som i direktivet, dvs. samma uttryck används för att be- stämma både vad (omsättning) som ska beskattas och när (skattskyl-

317

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

SOU 2020:31

dighetens inträde) beskattning ska ske. Det innebär att begreppet omsättning av tjänst inte är behäftat med den ovan beskrivna skill- naden mellan ML:s begrepp omsättning av vara och leverans av vara.

I förarbetena till ML hänvisas till svensk civilrätt för att avgöra om en omsättning av tjänst enligt ML föreligger eller inte. Enligt direktivet ska dock begreppet tillhandahållande av tjänster inte kopplas till nationell civilrätt.

I svensk rättspraxis tolkas dock begreppet omsättning av tjänst (1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML) mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i artikel 2.1 c i direktivet, se t.ex. HFD 2016 ref. 58.

3.3.5Uttag av vara eller tjänst enligt ML jämfört med artiklarna 16 och 26 samt 18 b i mervärdesskattedirektivet

ML:s uttag av vara eller tjänst

Med omsättning av vara eller tjänst förstås även att en vara eller en tjänst tas i anspråk genom uttag (2 kap. 1 § första stycket 2 och tredje stycket 2 ML). Uttagsreglerna preciseras i 2 kap. 2–8 §§ ML.

Uttagsbestämmelserna förutsätter som huvudregel att den beskatt- ningsbara personen haft full eller partiell rätt till avdrag eller åter- betalning av den ingående skatten vid förvärvet av den vara eller tjänst som tas ut ur verksamheten. För att en omsättning enligt definitionen ska föreligga måste transaktionen ske mot ersättning. Begreppet uttag är däremot reserverat för sådana situationer där transaktionen sker helt utan ersättning. För att skattskyldighet ska uppstå vid en uttagssituation anges därför särskilt i ML att omsätt- ning även omfattar uttag. Om ett tillhandahållande sker mot ersätt- ning men till ett underpris, kan det i stället bli aktuellt att tillämpa reglerna om omvärdering av beskattningsunderlaget i 7 kap. 3 a och 3 b §§ ML.

Skattskyldigheten vid uttag av vara inträder när varan har tagits i anspråk genom uttag (1 kap. 3 § första stycket ML). Här används alltså inte leveransbegreppet, varför den ovan nämnda skillnaden i förhållande till omsättningsbegreppet inte aktualiseras.

318

SOU 2020:31

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

Uttag av vara eller tjänst enligt ML jämfört med artiklarna 16, 26 och 18 b i mervärdesskattedirektivet

Mervärdesskattedirektivet innehåller för EU-länderna såväl obligato- riska som fakultativa bestämmelser om uttagsbeskattning.

Artikel 16 i direktivet innehåller de obligatoriska bestämmelserna om uttagsbeskattning av varor medan artikel 26 innehåller motsvar- ande bestämmelser för tjänster. Bestämmelserna innebär i huvudsak följande. Med leverans av varor mot ersättning ska likställas uttag som en beskattningsbar person gör av en vara ur sin rörelse för sitt eller personalens privata bruk, för överlåtelse av varan utan ersätt- ning eller mer generellt för användning för andra ändamål än den egna rörelsen, om mervärdesskatten på varan i fråga medförde hel eller delvis avdragsrätt vid förvärvet (artikel 16 första stycket). Uttag som görs inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse i syfte att skänka bort gåvor av ringa värde eller ge bort varuprover, likställs dock inte med leverans av varor – uttagsbeskattning sker alltså inte i sådana fall (artikel 16 andra stycket).

Med tillhandahållande av tjänster mot ersättning ska likställas användning av en vara som ingår i rörelsens tillgångar för den beskattningsbara personens eget eller personalens privata bruk, eller mer generellt, sådan användning för andra ändamål än den egna rörelsen, om avdragsrätt förelegat helt eller delvis för mervärdes- skatten på dessa varor (artikel 26.1 a). Vidare likställs tillhandahåll- anden av tjänster utan ersättning som utförs av den beskattningsbara personen för hans eget eller personalens privata bruk eller, mer generellt, annat rörelsefrämmande ändamål (artikel 26.1 b). Uttag av tjänster saknar motsvarighet till regeln i artikel 16 andra stycket. Enligt de fakultativa bestämmelserna i artikel 18 får EU-länderna med leverans av varor mot ersättning likställa vissa där angivna transaktioner. Sverige har använt den möjligheten och i 2 kap. 2 § första stycket 2 ML har införts en bestämmelse som motsvarar arti- kel 18 b i direktivet.

De svenska uttagsreglerna anpassades till direktivet 2007. Då ändra- des reglerna så att beskattning för uttag av vara eller tjänst endast kan bli aktuellt om det inte tas ut någon ersättning. Vidare infördes bestämmelsen om att överlåtelse utan ersättning av varor som är av ringa värde eller varuprover inte anses som uttag (prop. 2007/08:25 s. 99 f.). Fortfarande anses dock uttag som en omsättning i ML. Så

319

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

SOU 2020:31

länge begreppet omsättning är kvar i ML är det inte möjligt att fullt ut anpassa uttagsreglerna till direktivets systematik.

3.3.6ML:s transaktioner likställda med omsättning jämfört med artikel 17.1 i mervärdesskattedirektivet

ML:s transaktioner likställda med omsättning

En beskattningsbar persons överföring av varor från sin verksamhet till ett annat EU-land likställs med en omsättning av vara under vissa angivna förutsättningar (2 kap. 1 § andra stycket ML). En sådan om- sättning (=varuöverföringen) undantas från beskattning här i landet om förutsättningarna i 3 kap. 30 a § ML är uppfyllda. Genom att behandla varuöverföringen som en omsättning blir bestämmelserna om unionsinterna förvärv av varor tillämpliga, vilket innebär att beskattning sker i mottagarlandet. I praktiken avses att varan fysiskt förflyttas från ett EU-land till ett annat utan att äganderätten över- går t.ex. när en vara transporteras från huvudkontoret i ett EU-land till ett fast etableringsställe i ett annat EU-land.

Syftet med ordningen med en fiktiv varuomsättning följd av ett fiktivt unionsinternt förvärv är bl.a. att kunskapen om var varorna är lokaliserade ska förhindra fusk eller icke beskattad konsumtion. Syftet är framför allt att träffa två kategorier av överföringar. Dels överföring av varor till annat EU-land för att lagras där, dels över- föring av kapitalvaror till ett annat EU-land för att användas i den beskattningsbara personens verksamhet där (prop. 2001/02:28 s. 48). Skillnaden mellan leveransbegreppet och omsättningsbegreppet i ML aktualiseras inte vid en beskattningsbar persons överföring av varor till annat EU-land. Även om överföringen likställs med omsättning av varor, är detta endast en fiktiv omsättning där äganderätten i praktiken aldrig övergår på någon annan.

ML:s transaktioner likställda med omsättning jämfört med artikel 17.1 i mervärdesskattedirektivet

ML:s bestämmelse som likställer en överföring av en vara med en omsättning, motsvaras av artikel 17.1 första stycket i mervärdes- skattedirektivet. Enligt denna artikel ska en leverans av varor mot

320

SOU 2020:31

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

ersättning likställas med en beskattningsbar persons överföring av varor från sin rörelse till en annan medlemsstat. Det kan noteras att både artikel 17.1 och ML:s definition av omsättning innehåller rekvisitet ”mot ersättning”, vilket är ett kriterium vid avgränsningen av tillämpningsområdet för direktivet respektive ML vid transak- tioner inom landet (artikel 2. a och c samt 2 kap. 1 § första stycket 1 och tredje stycket 1 ML).

En sådan här likställighetsbestämmelse behövs eftersom det krävs en äganderättsövergång för att såväl en leverans av varor enligt direktivet som en omsättning enligt ML ska föreligga. Äganderätten övergår däremot inte när en beskattningsbar person för över varor från sin verksamhet i ett EU-land till ett annat EU-land. Utan den här likställighetsbestämmelsen hade överföringen hamnat utanför tillämpningsområdet. I ML:s bestämmelse likställs dock överföringen med en omsättning medan direktivets bestämmelse likställer över- föringen med en leverans av varor mot ersättning. Så länge begreppet omsättning är kvar i ML är det inte möjligt att fullt ut anpassa reglerna om överföring till direktivets systematik.

3.4Avslutande synpunkter

Skattskyldighetsbegreppet

I avsnitt 3.2 konstateras att skattskyldighetsbegreppet används i två olika betydelser i ML. Den första är skattskyldig i betydelsen vem som är skyldig att betala skatt enligt 1 kap. 2 § ML, vilket i direktivet motsvaras av betalningsskyldig för mervärdesskatt till staten (mate- riell betydelse). Den andra är skattskyldig i betydelsen ett subjekt som omfattas av 1 kap. 1 § första stycket ML (formell betydelse), vilket närmast motsvaras av direktivets begrepp beskattningsbar person.

Det finns dock betydande skillnader mellan begreppen skatt- skyldig och beskattningsbar person. Till exempel är den som inte debiterar mervärdesskatt på sin omsättning på grund av att omsätt- ningen är undantagen från mervärdesskatt, inte skattskyldig enligt ML men en beskattningsbar person enligt direktivet. Dessutom dras i direktivet en tydlig skiljelinje mellan begreppen beskattningsbar person och betalningsskyldig person. Den som är skyldig att betala skatten till staten är ofta men inte alltid en beskattningsbar person.

321

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

SOU 2020:31

De här skillnaderna försvårar en EU-konform tolkning på svenska förhållanden.

Omsättningsbegreppet

Den största skillnaden mellan mervärdesskattedirektivet och ML:s omsättningsbegrepp finns beträffande omsättning av vara. Det beror på den uppdelning som görs i ML mellan leverans och omsättning. Uppdelningen i ML mellan vad (omsättning) och när (leverans av vara) beskattning ska ske saknar motsvarighet i direktivet. I denna del är det tydligt att ML innehåller ett begrepp för mycket jämfört med direktivet som enbart använder ”leverans av varor mot ersätt- ning” (artikel 2.1 a).

Med ML:s omsättning av tjänst förstås att en tjänst tillhandahålls mot ersättning, vilket stämmer överens med mervärdesskattedirek- tivets ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning” (artikel 2.1 c). På samma sätt som i direktivet används ML:s begrepp för att bestämma både vad som ska beskattas och när detta ska ske. Skillnaderna mot direktivet bedöms därmed som ganska små.

Att begreppet omsättning används i ML innebär även systematiska skillnader när det gäller uttag av varor och tjänster. Genom att omsättning används för att ange vad som ska beskattas måste uttag likställas med omsättning för att omfattas av ML. I direktivet lik- ställs i stället uttag med leverans av varor respektive tillhandahåll- ande av tjänster mot ersättning. Resultatet blir dock detsamma som i direktivet.

Det nu sagda gäller även en beskattningsbar persons överföring av varor från sin verksamhet till ett annat EU-land som ju också likställs med omsättning i ML.

Problemen med ML:s systematik och terminologi

I det här avsnittet har vi analyserat hur de centrala begreppen i mervärdesskattelagstiftningen liksom dess struktur, förhåller sig till mervärdesskattedirektivet. Vi har konstaterat att det finns systema- tiska skillnader i förhållande till direktivet och att skillnaderna har sin grund i ML:s begrepp skattskyldig och omsättning. I avsnitt 4.5.1 redogör vi för problemen med ML:s systematik och terminologi och

322

SOU 2020:31

En jämförelse mellan ML och mervärdesskattedirektivet

i avsnitt 4.6.1 finns våra förslag när det gäller begreppen skattskyldig och omsättning.

323

4 En ny mervärdesskattelag

4.1En ny mervärdesskattelag

Utredningens förslag: En ny mervärdesskattelag införs som er- sätter mervärdesskattelagen (1994:200).

Skälen för utredningens förslag: Enligt utredningens direktiv (dir. 2016:58) ska vi genomföra en genomgripande författnings- teknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag.

Vårt uppdrag är alltså tydligt definierat – vi ska föreslå en ny mervärdesskattelag, förkortad NML, som ska ersätta mervärdes- skattelagen (1994:200), förkortad ML. Enligt utredningsdirektiven ska NML ha en tydlig struktur och vara mer överskådlig. En ytterligare målsättning är att NML ska vara ändamålsenlig och i hög grad vara anpassad till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskatte- direktivet), särskilt med avseende på begrepp och struktur. Målet är också att ge NML en utformning och struktur som är långsiktigt hållbar. Det innebär att NML ska ha en struktur som medger fram- tida förändringar, utan att överskådligheten minskar.

4.2Mervärdesskattebestämmelser i annan lagstiftning

Mervärdesskattebestämmelser finns, förutom i ML, även i annan lag- stiftning. I detta avsnitt ges en kort sammanfattning av mervärdes- skattebestämmelserna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv- sändningar och elektroniska tjänster, kallad lagen om särskilda ord-

325

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

ningar, samt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., förkortad LFS, samt vår bedömning av om de bestämmelserna bör införas i NML eller inte.

Det finns bestämmelser om mervärdesskatt även i annan lagstift- ning än de ovan nämnda. Förfarandet för mervärdesskatt, dvs. bestäm- melserna om skattedeklaration m.m., regleras i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. I tullagen (2016:253) finns bestämmelser om förfarandet för att ta ut mervärdesskatt vid import när skatten ska betalas till Tullverket. Vi anser dock att det inte ingår i vårt uppdrag att överväga om förfarandebestämmelserna i dessa lagar bör brytas ut och i stället regleras i NML. Detsamma gäller de bestäm- melser om mervärdesskatt som finns i lagen (2011:1245) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund.

4.2.1Bestämmelser som bör införas i NML

Utredningens förslag: Bestämmelserna i lagen om särskilda ord- ningar samt bestämmelserna i 2 kap. 3 a § och 4 § 2 i LFS ska införas i NML.

Skälen för utredningens förslag

Lagen om särskilda ordningar

Lagen om särskilda ordningar innehåller bestämmelser om särskilda ordningar avseende redovisning och betalning av mervärdesskatt för beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikations- tjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer inom EU. Härigenom genomförs bestäm- melserna i direktiv 2008/8/EG1 om tredjelandsordningen2 och unions- ordningen. Bestämmelserna motsvarar artiklarna 358a–369k i mer- värdesskattedirektivet.

1Rådets direktiv 2008/8/EG av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster.

2Ordningen benämns ”tredjeländerordningen” i mervärdesskattedirektivet och ”tredjelands- ordningen” i lagen om särskilda ordningar. I detta betänkande används genomgående begreppet ”tredjelandsordningen”.

326

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

Innan den 1 januari 2015 fanns en temporär, särskild ordning för beskattningsbara personer i tredjeland avseende elektroniska tjänster som grundandes på det s.k. e-handelsdirektivet3 och förordning (EG) 792/20024. Den 1 januari 2015 infördes den nuvarande tredje- landsordningen och unionsordningen i lagen. Tredjelandsordningen medförde att den tidigare särskilda ordningen med en kontaktpunkt för beskattningsbara personer i tredjeland utvidgades genom att fler tjänster kom att omfattas av ordningen. Unionsordningen innebar att nya regler infördes för beskattningsbara personer etablerade inom EU som tillhandahöll telekommunikationstjänster etc. till icke beskattningsbara personer i andra EU-länder.

När tredjelandsordningen och unionsordningen infördes, antogs i förarbetena att de nya reglerna kunde medföra en väsentlig ökning av antalet företag som använder en särskild ordning och det konsta- terades att de nya reglerna inte var tidsbegränsade. Regeringen ansåg dock att de nya ordningarna ändå skulle regleras i en egen lag i stället för att införas i SFL (prop. 2013/14:224 s. 75 f.).

I förarbetena fördes inget resonemang om att införa de särskilda ordningarna i ML (a. prop.). Något som skulle kunna tala emot att flytta bestämmelserna till NML är att det leder till att ett flertal förfaranderegler införs i NML. Detta skulle kunna göra lagen svårare att överblicka. Det kan dock konstateras att det redan i nuvarande ML finns förfaranderegler, dels avseende återbetalning av mervärdes- skatt i 19 kap., dels avseende överklagande i 20 kap. Dessa regler gör inte lagen svårtillgänglig eftersom de finns i separata kapitel. Genom en tydlig uppdelning i kapitel samt genom en tydlig rubriksättning som hjälper läsaren att hitta i lagen, bör den förenkling som uppnås genom att särskilda förfaranderegler avseende mervärdesskatt samlas i en lag överväga nackdelen att lagens omfattning kommer att öka något.

Vidare finns det enligt vår mening fler skäl som talar för att bestämmelserna om tredjelandsordningen och unionsordningen ska införas i NML. I ML finns flera bestämmelser som avser dessa ordningar (t.ex. i 1 kap. 2 § första stycket 1 a, 14 §, 8 kap. 1 a §, och

3Rådets direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 om ändring och ändring för begränsad tid av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg.

4Den särskilda ordningen reglerades i artikel 357–369 i mervärdesskattedirektivet innan de nya särskilda ordningarna infördes genom direktiv 2008/8/EG.

327

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

10 kap. 4 a § ML) och det framstår som mer användarvänligt att försöka samla dessa ordningar i NML.

Dessutom innehåller ML redan bestämmelser som motsvarar mervärdesskattedirektivets särskilda ordningar för små företag (9 d kap.), resebyråer (9 b kap.) och begagnade varor (9 a kap.). En större likformighet med direktivets utformning skulle därmed upp- nås om även tredjelandsordningen och unionsordningen skulle flyttas till NML. Tillämpningsområdet för de särskilda ordningarna kom- mer dessutom att utökas till distansförsäljning av varor och till- handahållanden av andra tjänster5 (prop. 2019/20:122) från den

1januari 2021. Vidare föreslås en ny särskild ordning, kallad import- ordningen. Även detta talar för att ordningarna bör vara placerade i en övergripande, gemensam lag om mervärdesskatt.

En placering i NML minskar även risken för att lagen om sär- skilda ordningar med tiden kommer att omfatta allt fler transak- tioner och att det till slut uppkommer två parallella mervärdesskatte- lagstiftningar med diverse gränsdragningsproblem som följd.

Mot bakgrund av det nu sagda anser vi att bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar ska finnas i NML.

LFS

LFS innehåller bestämmelser om undantag från mervärdesskatt vid import. I lagen regleras bl.a. undantag från skatt vid import som är undantagen från tull, undantag från skatt för varor som medförs i personliga bagaget för resande från tredjeland samt schablonberäk- ning av skatt och tull i vissa fall. Bestämmelserna avseende mervärdes- skatt baseras på mervärdesskattedirektivet, direktiv 2009/132/EG6, direktiv 2007/74/EG7 samt direktiv 2006/79/EG8. De flesta bestäm- melserna i lagen är gemensamma för flera skatter, t.ex. mervärdes- skatt och alkoholskatt, och kopplas dessutom ofta ihop med bestäm-

5Rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahåll- anden av tjänster och distansförsäljning av varor.

6Rådets direktiv 2009/132/EG av den 19 oktober 2009 om tillämpningsområdet för arti- kel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor (kodifierad version).

7Rådets direktiv 2007/74/EG av den 20 december 2007 om undantag från mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande från tredjeländer.

8Rådets direktiv 2006/79/EG av den 5 oktober 2006 om befrielse från införselskatter på varor i små försändelser av icke-kommersiell karaktär från tredjeländer.

328

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

melser avseende tull. I 2 kap. 3 a och 4 §§ LFS finns dock bestäm- melser som endast rör mervärdesskatt.

I 2 kap. 3 a § LFS regleras undantaget från mervärdesskatt för import av varor till ett antal EU-institutioners kontor i Sverige, t.ex. Europeiska unionens kontor. Detta undantag baseras på artikel 143 fa i mervärdesskattedirektivet och har ingen annan koppling till punkt- skatter eller tullagstiftningen. I förarbetena angavs som skäl för att inte införa bestämmelsen i ML att systematiska skäl talade emot att införa en materiell regel om skattefrihet vid import i ML då det där endast hänvisas till LFS (prop. 2010/11:28 s. 42).

Ett skäl som talar emot att flytta bestämmelsen i 2 kap. 3 a § till NML är att undantaget från mervärdesskatt för import av varor till andra internationella organisationer omfattas av 2 kap. 2 § LFS. Den senare bestämmelsen rör emellertid undantag från fler skatter än mervärdesskatt och kopplar undantaget till tullbefrielser enligt tullag- stiftningen, varför den för närvarande inte bör föras över till NML. Det innebär att bestämmelserna avseende import av varor till EU- institutioner respektive till andra internationella organisationer kom- mer att finnas i olika lagar om bestämmelsen i 2 kap. 3 a § flyttas till NML.

Ett skäl för att flytta undantaget för EU-institutioner till NML är att det redan i dag finns undantag från mervärdesskatt vid import i ML. Ett undantag avser import där varan efter importen transpor- teras vidare till annat EU-land (3 kap. 30 § andra stycket ML). Vidare finns undantag från mervärdesskatt för import av viss gas, el, värme och kyla (3 kap. 30 § femte stycket ML). Att i NML skapa en ny struktur där så många undantag avseende import som möjligt, inklusive undantaget för import av varor till EU-institutioner, samlas framstår som mer användarvänligt. Därigenom undviks en situation där fler och fler bestämmelser avseende undantag från mervärdes- skatt vid import placeras i LFS samtidigt som andra undantag finns i NML. Vidare skulle både detta undantag och motsvarande undan- tag från mervärdesskatt för omsättning av varor inom EU till dessa EU-institutioner, som i dag finns i 3 kap. 30 c § ML, hamna i samma lag vilket bör underlätta tillämpningen. Om NML dessutom får en struktur där undantag från mervärdesskatt vid import inordnas på ett bra sätt, blir lagen mer långsiktigt hållbar eftersom den då är förberedd för ett eventuellt framtida scenario där fler bestämmelser rörande mervärdesskatt vid import skulle införas i NML. Enligt vår

329

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

sammantagna bedömning talar övervägande skäl för att överföra bestämmelsen i 2 kap. 3 a § till NML.

Även i 2 kap. 4 § 2 LFS finns en bestämmelse som enbart rör mervärdesskatt. Bestämmelsen avser befrielse från mervärdesskatt vid import av varor som levereras till s.k. exportbutiker. I förarbetena till bestämmelsen diskuterades inte möjligheten att införa regeln i ML utan det konstaterades endast att en regel skulle införas i LFS (prop. 1998/99:86 s. 71). Denna bestämmelse har samband med be- stämmelserna i ML om omsättning av varor för försäljning i export- butiker samt försäljningen av varor i sådan butik (5 kap. 3 a § första stycket 6 och 6 a ML). Det bör därför underlätta överskådligheten om även undantaget från mervärdesskatt vid import av varor för exportbutiker förs över till NML.

De övriga undantagen från mervärdesskatt vid import i 2 kap. 4 § LFS avser varor som ska levereras till vissa fartyg och luftfartyg (punkt 1), vissa försändelser mellan privatpersoner (punkterna 3 och 4) samt s.k. lågvärdeförsändelser (punkt 5). När det gäller den särskilda bestämmelsen om befrielse från mervärdesskatt vid import av varor som ska levereras till fartyg och luftfartyg föreslår vi i avsnitt 9 att den ska slopas. I fråga om undantagen avseende för- sändelser i punkterna 3–5 finns det redan ett förslag om att dessa punkter ska slopas från den 1 januari 2021 (prop. 2019/20:122 s. 98).

Om även undantaget från mervärdesskatt för import av varor för exportbutiker i 2 kap. 4 § 2 LFS överförs till NML medför det att undantag från mervärdesskatt vid import huvudsakligen finns i NML och endast sådana undantag som har direkta kopplingar till andra skatter och tullbestämmelser återfinns i LFS. Vår bedömning är att en sådan struktur bör underlätta tillämpningen av mervärdesskatte- bestämmelserna. Mot denna bakgrund föreslår vi att bestämmelserna i 2 kap. 3 a § och 4 § 2 LFS ska införas i NML.

330

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

4.3NML:s struktur och språk

Utredningens förslag: NML ska göras tydligt strukturerad och användarvänlig, bl.a. genom att

–lagen delas upp i 24 kapitel som i huvudsak är disponerade i samma ordning som mervärdesskattedirektivet,

–lagen förses med en innehållsförteckning och med ett kapitel där begrepp definieras och förklaras,

–lagtexten moderniseras,

–omfattade paragrafer delas upp i flera paragrafer,

–fler rubriker och underrubriker införs, och

–hänvisningar förtydligas.

Skälen för utredningens förslag

NML:s struktur

NML är en mer omfattande lag än ML och för att NML ska vara lätt att använda bör den delas in i 24 kapitel. För att det ska bli lätt att hitta i NML, inleds lagen med en innehållsförteckning. Av innehålls- förteckningen framgår tydligt lagens kapitelindelning.

NML innehåller delvis nya termer och begrepp. För att den delvis nya terminologin inte ska göra NML svår att tillämpa, definieras och förklaras termer och begrepp i 2 kap. Detta underlättar även tillämp- ningen på sikt. De definitioner och förklaringar som finns i detta kapitel är sådana som används mer allmänt i hela lagen och som inte är knutna till ett specifikt kapitel. Det finns även bestämmelser om betydelsen av begrepp, termer och uttryck i andra kapitel. Dessa hittar användaren genom de hänvisningar till bestämmelserna som ges i första paragrafen i 2 kap.

Ett sätt att göra NML mer flexibel och hållbar vid framtida änd- ringar är att den i hög grad anpassas till direktivets struktur. De flesta och största förändringarna på mervärdesskatterättens område görs nämligen på EU-nivå. Framtida ändringar som har sin grund i nya förordningar eller direktiv på EU-nivå skulle därigenom få en natur- lig och motsvarande placering i NML. Vi föreslår därför att lagen

331

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

disponeras i huvudsak i samma ordning som mervärdesskattedirek- tivet och att bestämmelserna om de särskilda ordningarna placeras sist i lagen. Det innebär att kapitelindelningen i stort sett följer direk- tivets avdelningsordning. Enligt vår bedömning underlättar det för användaren då det blir lättare att hitta direktivets motsvarigheter och jämföra bestämmelserna i de båda regelverken.

Kapitel 3–10 följer direktivets motsvarande avdelningar. Kapitel 11 innehåller bestämmelser om varor i vissa lager (9 c kap. ML) och har placerats där därför att bestämmelserna i det kapitlet huvudsakligen bygger på artiklar som i direktivet utgör undantag från skatteplikt. Kapitlet om undantagen (10 kap.) bedömer vi hade blivit alltför omfattande om inte denna uppdelning hade gjorts. I anslutning till undantagen finns även 12 kap. om frivillig beskattning för fastig- hetsupplåtelser (9 kap. ML). Bestämmelserna om frivillig beskattning baseras på artikel 137.1 d i direktivet som återfinns bland undan- tagen. Enligt vår mening är det därför logiskt att NML:s motsvar- ande kapitel placeras nära undantagen från skatteplikt. Det blir också mer överskådligt om bestämmelserna om frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser placeras i ett eget kapitel, jämfört med att de placeras under en rubrik bland undantagen i 10 kap.

Kapitel 13–15 innehåller bestämmelserna om avdrag för och återbetalning av ingående skatt samt justering av avdrag för ingående skatt som är hänförlig till investeringsvaror. Motsvarande bestäm- melser i direktivet är samlade i en avdelning. Vi föreslår att bestäm- melserna i stället fördelas på tre kapitel i NML i syfte öka överskåd- ligheten. Vår bedömning är att det också medför en större flexibilitet vid framtida ändringar.

Kapitel 16 innehåller bestämmelser om vem som är betalnings- skyldig för mervärdesskatt. Kapitelrubriken har inte förebild i någon avdelningsrubrik i direktivet, utan i stället i rubriken till 1 kap. i avdelning XI i direktivet.

Kapitel 17 innehåller bestämmelser om fakturering och bevarande av fakturor. Inte heller här motsvaras rubrikerna av någon avdelnings- rubrik i direktivet, utan av rubrikerna till 3–4 kap. i avdelning XI i direktivet.

Kapitel 18–23 innehåller de s.k. särskilda ordningarna som i direk- tivet finns i avdelning XII. Det sista kapitlet, 24 kap., innehåller be- stämmelser om överklagande.

332

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

I syfte att underlätta för läsaren att snabbt finna vad som söks har NML försetts med många rubriker, ibland över en enstaka paragraf. Rubrikerna ersätter också ML:s kursivering av begrepp eller uttryck som definieras.

Språket

I utredningsdirektiven (dir. 2016:58) framhålls att många av ML:s bestämmelser har kommit att bli mycket omfattande och därmed blivit svåra att förstå och att överblicka. Vår målsättning har därför varit att göra bestämmelserna så lättlästa som möjligt. Vi har försökt att modernisera språket, att undvika krångliga meningsbyggnader, att minska antalet korshänvisningar och att förtydliga de hänvisningar som finns. En särskild målsättning har varit att NML så långt som möjligt ska bestå av paragrafer med högst tre stycken. Det är mot den bakgrunden som flera bestämmelser, i synnerhet de äldre, har fått en ny struktur eller delats upp i flera paragrafer.

I syfte att minska antalet korshänvisningar i NML har vi undvikit att göra hänvisningar mellan bestämmelser där det av lagtexten eller av rubriker ändå framgår att en bestämmelse inskränker eller förtyd- ligar en annan bestämmelse. Om det i NML hänvisas till en bestäm- melse som inskränks eller förtydligas av andra bestämmelser, så avser hänvisningen även de övriga bestämmelserna.

För att bryta upp långa meningar och paragrafer har vi i stor ut- sträckning använt oss av numrerade listor. Äldre bestämmelser med strecksatser har också i stor utsträckning ändrats till numrerade listor då det är lättare och tydligare att hänvisa till en numrerad punkt i en paragraf än en strecksats.

Ovan beskrivna förändringar innebär i de flesta fall inte några ändringar i sak. Om en bestämmelse ändras i sak anges det uttryck- ligen i författningskommentaren. På motsvarande sätt anges i före- kommande fall om en ändring i sak inte är avsedd. Det bör noteras att förslag till vissa mindre justeringar av bestämmelser enbart moti- veras i författningskommentaren.

333

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

4.4Hänvisningar till EU-direktiv och EU-förordningar

4.4.1Statiska och dynamiska hänvisningar

Utredningens förslag: Hänvisningar till EU-direktiv ska vara statiska, dvs. avse direktivet i den vid en viss tidpunkt gällande lydelsen, medan hänvisningar till EU-förordningar ska i samtliga fall där det är möjligt vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Skälen för utredningens förslag: Hänvisningar i författningstext till EU-rättsakter kan antingen vara statiska eller dynamiska. Med statisk hänvisning avses en hänvisning till en viss lydelse av ett direktiv eller en förordning. En statisk hänvisning till t.ex. en artikel i ett direktiv innebär därmed att hänvisningen omfattar de ändringar som gjorts av artikeln fram till och med det ändringsdirektiv som avses. Med dynamisk hänvisning avses en hänvisning till ett direktiv eller en förordning utan koppling till en viss lydelse, dvs. den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

IML finns hänvisningar till flera olika EU-direktiv och EU-för- ordningar och hänvisningarna är ibland statiska och ibland dyna- miska. Enligt Regeringskansliets riktlinjer för hänvisningar i författ- ningstext i EU-rättsakter9 ska hänvisningar till EU-direktiv vara statiska när hänvisningen ger den svenska författningstexten mate- riellt innehåll. Hänvisningar till direktiv i en upplysningsbestäm- melse som inte ger författningstexten något materiellt innehåll, t.ex. en bestämmelse om att lagen syftar till att genomföra ett direktiv, behöver inte vara statisk. För att en bestämmelse ska anses utgöra en sådan upplysningsbestämmelse krävs dock att bestämmelsen ska kunna tas bort ur författningstexten utan att det blir någon föränd- ring av vad som annars skulle gälla10.

När det gäller hänvisningar till EU-förordningar anges det i rikt- linjerna att utgångspunkten är att en statisk hänvisningsteknik bör användas, men att det i vissa fall kan finnas skäl att använda sig av en annan hänvisningsteknik. När riktlinjerna började tillämpas gjordes

9Gröna boken Riktlinjer för författningsskrivning Ds 2014:1 och Granskningskansliets prome- moria Hänvisningar i författningstext till EU-rättsakter från den 19 november 2016.

10Gröna boken Riktlinjer för författningsskrivning Ds 2014:1 s. 49.

334

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

bedömningen att utrymmet för dynamiska hänvisningar var mycket begränsat. Numera har dock regeringen gått mot en mer nyanserad bedömning när det gäller vilken hänvisningsteknik som bör använ- das, vilket lett till ett större utrymme för dynamiska hänvisningar11.

Lagrådet har också bl.a. i ett yttrande avseende ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler fört ett resonemang angående statiska och dynamiska hänvisningar där flera argument för dynamiska hänvisningar lyfts fram12. I detta yttrande angav Lagrådet att det synes från konstitutionella utgångspunkter inte föreligga något hinder mot att lagstiftaren väljer en teknik för hänvisning till EU-rättsakter som, utan ytterligare lagstiftning, omfattar också eventuella ändringar av rättsakten (dvs. dynamiska hänvisningar) samt att Lagrådet också har accepterat en sådan hän- visningsteknik. I yttrandet konstaterade Lagrådet också bl.a. att med hänsyn till den stora mängd EU-rättsakter som kompletteras av eller genomförs i svenska författningar kan det på sikt leda till stor arbets- börda för lagstiftaren om hänvisningarna till EU-rättsakter görs statiska, att statiska hänvisningar kan leda till oklarheter eller brister i lagstiftningen om lagstiftaren inte uppdaterar en hänvisning till en EU-rättsakt, samt att om statiska hänvisningar blir vanliga ökar risken för förbiseenden av detta slag. Dessutom leder statiska hänvisningar till att lagar kan behöva ändras endast för att en hänvisning ska uppdateras till en senare lydelse av rättsakten utan att några över- väganden i sak aktualiseras.

De ovan nämnda riktlinjerna för hänvisningar i författningstext ger inte något utrymme för dynamiska hänvisningar till EU-direktiv i bestämmelser som ger författningstexten materiellt innehåll, varför

viföreslår att samtliga hänvisningar i NML till EU-direktiv ska vara statiska. När det gäller hänvisningar till EU-förordningar finns det som konstaterats ett utrymme för dynamiska hänvisningar. Dyna- miska hänvisningar till EU-förordningar säkerställer att ändringar i dessa förordningar, som är bindande och direkt tillämpliga i Sverige, omedelbart får genomslag även i NML. Något som också Lagrådet uttalat. Dynamiska hänvisningar till EU-förordningar i NML skulle leda till en minskad risk för att en hänvisning till en EU-förordning av misstag inte skulle uppdateras efter en förordningsändring.

11Granskningskansliets promemoria Hänvisningar i författningstext till EU-rättsakter från den 19 november 2016. s. 2 och prop. 2015/16:160 s. 36.

12Lagrådets yttrande Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler den 15 mars 2016.

335

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

En annan fördel med dynamiska hänvisningar till EU-förord- ningar är att hänvisningarna i NML inte skulle behöva ändras varje gång en EU-förordning ändras, utan endast när förordningsänd- ringen leder till att en materiell ändring behöver göras av NML. Slutligen skulle hanteringen av hänvisningar till EU-förordningar bli enhetlig när hänvisningarna hanteras på samma sätt i samtliga fall där det är möjligt. I vissa fall kan dock en bestämmelse behöva ”låsas” till en viss lydelse av en EU-förordning, och i dessa fall behöver hänvisningen vara statisk. Vi föreslår därför att hänvisningarna i NML till EU-förordningar ska vara dynamiska i samtliga fall där det är möjligt.

4.4.2Bestämmelse med benämningar på EU-rättsakter

Utredningens förslag: Fullständiga namn på EU-direktiv, inklusive hänvisning till den senaste lydelsen av respektive direktiv, ska samlas i en bestämmelse om benämningar för vissa EU-rättsakter. I bestämmelsen ska även samlas fullständiga namn på de EU- förordningar till vilka det görs dynamiska hänvisningar.

Skälen för utredningens förslag: I ML finns många hänvisningar till EU-direktiv och EU-förordningar. I avsnitt 4.4.1 föreslår vi att hän- visningar till EU-direktiv ska vara statiska medan hänvisningar till EU-förordningar ska vara dynamiska i den mån det är möjligt. En annan fråga som kommit upp i samband med frågan om statiska och dynamiska hänvisningar är hur dessa hänvisningar ska hanteras i för- fattningstexten. Ett alternativ är att, som i ML, ange hela namnet på direktivet eller förordningen varje gång en hänvisning behöver göras.

Fördelen med att ange hela namnet på direktivet är att det direkt av bestämmelsen framgår exakt vilket direktiv eller vilken förord- ning, och i de fall hänvisningen är statisk även vilken lydelse, som avses. En nackdel med denna lösning är att dessa fullständiga hän- visningar gör i många fall författningstexten svår att läsa, särskilt i de fall hänvisningen är statisk och därmed även innehåller information om tillämplig lydelse av direktivet eller förordningen. En annan nack- del är att dessa långa hänvisningar måste upprepas på många ställen i NML.

336

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

Ett annat alternativ för hantering av hänvisningar är att samla de fullständiga namnen på EU-direktiv, inklusive tillämplig lydelse för respektive direktiv, och EU-förordningar till vilka det finns en dyna- misk hänvisning i NML i en bestämmelse och i denna bestämmelse ange kortare benämningar för respektive direktiv och förordning (kortnamn) som sedan kan användas i övrig författningstext. Denna lösning har införts i förordning (2014:1075) om producentansvar för elutrustning (11 §) och i lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden (1 kap. 4 a §).

En nackdel med en sådan lösning är att användaren måste läsa i 2 kap. för att se de fullständiga namnen på direktiven respektive förordningarna eller för att se vilken lydelse av ett direktiv som hän- visningen avser. En fördel med denna lösning är att i stort sätt samt- liga fullständiga namn finns samlade på ett ställe, vilket gör det enkelt för användaren att hitta dem. En annan fördel är att den övriga författningstexten blir enklare att läsa när den inte tyngs av hänvis- ningar.

Vi bedömer att en lösning där de fullständiga namnen på EU- direktiv och EU-förordningar samlas i en bestämmelse i 2 kap. och där ges ett kortnamn skulle innebära att författningstexten i NML blir tydligare och mer lättläst. Det gör även att NML blir lättare att tillämpa. Vi föreslår därför att en sådan bestämmelse ska införas.

Bestämmelsen med kortnamn på EU-direktiv och EU-förord- ningar finns i 2 kap. 2 § NML.

4.5NML:s systematik och terminologi

4.5.1Problemen med ML:s systematik och terminologi

I avsnitt 3 analyserar vi de systematiska skillnaderna mellan ML och mervärdesskattedirektivet. Här redogör vi för vilka problem dessa skillnader för med sig i lagstiftningsarbetet och den praktiska tillämp- ningen.

ML tillkom innan Sveriges anslutning till EU. Det innebär bl.a. att flera av ML:s centrala begrepp såsom skattskyldig och omsätt- ning inte vilar på unionsrättslig grund, utan saknar motsvarigheter i direktivet. Dessa begrepp utmönstrades inte när de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet inför- des i ML 2013.

337

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

ML innehåller därför såväl rent nationella som unionsrättsliga begrepp, se avsnitt 3. Kravet på enhetlig tillämpning av unionsrätten i alla EU-länder har emellertid medfört att flera begrepp i direktivet har fått unionsrättsliga definitioner eftersom nationella definitioner skulle motverka direktivets syfte, nämligen ett gemensamt mervärdes- skattesystem. Innebörden av dessa begrepp har i regel växt fram genom EU-domstolens praxis men flera centrala begrepp, t.ex. be- skattningsbar person och ekonomisk verksamhet (artikel 9.1) och leverans av varor (artikel 14.1) definieras redan i direktivet. Termi- nologin i de nationella mervärdesskattelagstiftningarna bör därför gälla självständigt i förhållande till annan nationell lagstiftning.

EU-rätten på mervärdesskatteområdet har i många fall ansetts ha s.k. direkt effekt. Med detta avses att vissa direktivbestämmelser kan åberopas av enskilda, under förutsättning att bestämmelsen är ovillkorlig och tillräckligt klar (mål 8/81 Ursula Becker). Direkt effekt kan dock bara tillämpas till fördel för den enskilde. Som exem- pel på bestämmelser i direktivet som i rättspraxis ansetts ha direkt effekt kan nämnas undantagen från skatteplikt i artikel 135.1 b för beviljande och förmedling av krediter (Becker-målet) och i arti- kel 132.1 l för tillhandahållanden till medlemmar i vissa organisa- tioner utan vinstintresse (C-150/99 Stockholm Lindöpark).

Vidare är myndigheter och domstolar skyldiga att tolka de svenska bestämmelserna i konformitet med direktivets ordalydelse och syfte, s.k. EU-konform tolkning. Den här skyldigheten följer av lojalitets- principen som slås fast i artikel 4.3 i EU-fördraget13. Till skillnad från direkt effekt, finns det inget som hindrar att en EU-konform tolk- ning görs till nackdel för den enskilde eftersom det då är nationell rätt som tillämpas. En EU-konform tolkning får emellertid inte gå längre än vad som medges av de tolkningsprinciper som kan tillämpas

inationell rätt (C-268/06 Impact). När det gäller tolkningen av ML har Högsta förvaltningsdomstolen vid flera tillfällen konstaterat att ML inte kan tolkas på annat sätt än som följer av direktivet, se HFD 2013 ref. 12 och där angiven praxis.

De systematiska skillnaderna mellan ML och direktivet medför svårigheter att genomföra förändringar i EU-rätten i svensk rätt. Inte sällan får olika lagtekniska konstruktioner tillgripas för att över- brygga skillnaderna i syfte att uppnå samma effekt som direktivets

13Fördraget om Europeiska unionen (konsoliderad version).

338

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

bestämmelse. Exempelvis infördes genom direktiv 2010/45/EU14 en regel som syftar till att harmonisera tidpunkten för den beskatt- ningsgrundande händelsen för leveranser av varor som pågår konti- nuerligt och som ska beskattas enligt reglerna om unionsinterna förvärv (artikel 64.2 första stycket i direktivet). Av den nya regeln följer att tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen vid sådana leveranser ska vara vid utgången av varje kalendermånad, om inte leveransen upphör innan denna tidpunkt. Enligt direktivet kommer därmed också den beskattningsgrundande händelsen vid motsvarande unionsinterna förvärv att inträda vid denna tidpunkt (artikel 68). Regeln har införts i 1 kap. 4 a § andra stycket ML. Efter- som ML:s regler om skattskyldighetens inträde delvis avviker från direktivets systematik, reglerar den svenska bestämmelsen skattskyl- digheten för det unionsinterna förvärvet och inte för leveransen (prop. 2011/12:94 s. 58 och 88).

De systematiska svårigheterna att genomföra förändringar av EU-rätten i ML har i sin tur lett till att vissa av ML:s bestämmelser med tiden kommit att bli mycket omfattande och därmed svåra att förstå och överblicka.

De terminologiska skillnaderna medför att när EU-rätten ska tillämpas på svenska förhållanden får bedömningen göras i två steg eftersom två begrepp måste användas; direktivets och ML:s. Om t.ex. EU-domstolen i en dom använder begreppet beskattningsgrundande händelse, får som ett första steg bestämmas vad det begreppet bety- der i ett svenskt sammanhang, dvs. vad som är ML:s närmast mot- svarande begrepp. Efter denna ”omtolkning” och som ett andra steg kan EU-domstolens dom tillämpas på svenska förhållanden. Företag och de som arbetar med mervärdesskatt hos t.ex. Skatteverket eller på rådgivningsbyråer får sannolikt lägga ner onödigt mycket tid på att ta ställning till de svenska reglernas överensstämmelse med EU- rätten. De systematiska och terminologiska skillnaderna torde där- med medföra ökad administration och ökade kostnader för den som har att tillämpa reglerna samt även en stor osäkerhet för den som påverkas av en dom eller ett beslut om mervärdesskatt. Skillnaderna bidrar även till en osäkerhet om vad som är gällande rätt och ökar risken för oavsiktliga fel.

14Rådets direktiv 2010/45/EU av den 13 juli 2010 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller regler om fakturering.

339

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

4.5.2NML ska anpassas till mervärdesskattedirektivets systematik och terminologi

Utredningens förslag: NML ska anpassas till mervärdesskatte- direktivets systematik och terminologi.

Skälen för utredningens förslag

Systematik

En systematik som är anpassad till mervärdesskattedirektivet ger en- ligt vår mening bäst förutsättningar för att NML ska bli långsiktigt hållbar i förhållande till EU-rätten. De flesta och största förändring- arna på mervärdesskattens område görs på EU-nivå. Genom en direktivanpassad struktur kommer det att finnas en naturlig plats för ny lagstiftning som systematiskt överensstämmer med direktivet. Härigenom blir det inte bara enklare att genomföra nya mervärdes- skatterättsliga direktiv i svensk rätt utan det gemensamma mervärdes- skattesystemet kommer också få ett tydligare genomslag i svensk mervärdesskattelagstiftning, vilket ligger i linje med kravet på har- monisering. För användarna medför det fördelar i form av en mer förutsägbar lagstiftning och att det blir enklare att ta reda på gällande rätt, vilket i sin tur minskar risken för oavsiktliga fel. Det blir också enklare för användarna att bedöma vilka konsekvenser en dom från EU-domstolen får för svenska förhållanden.

Nackdelarna med en direktivanpassad struktur är bl.a. att direktivet kan anses ha en teoretisk uppbyggnad som inte direkt vänder sig till den företagare som ska leverera in mervärdesskatt till staten och att begrepp som används i de inledande artiklarna förklaras närmare först i senare kapitel. Systematiken innebär att användaren i normal- fallet inte kan läsa de inledande artiklarna och direkt avgöra om systemet ska tillämpas på en viss transaktion, utan behöver läsa vidare i direktivet för att få reda på det. Vi bedömer att dessa nackdelar inte är av sådan karaktär att direktivets systematik inte bör följas. Vi föreslår därför i avsnitt 4.3 att NML:s kapitelindelning ska följa direktivets uppbyggnad och kapitelindelning. När det gäller termino- login redovisas våra överväganden nedan.

340

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

Överväganden rörande valet av termer

I vårt uppdrag ingår att ta fram en ny mervärdesskattelag där termer och begrepp i högre grad än i dag stämmer överens med termino- login i mervärdesskattedirektivet. De bestämmelser som föreslås ska ha en tydligare motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. Vad det handlar om är att pröva om de centrala begrepp i ML som saknar motsvarighet i direktivet kan bytas ut mot mervärdesskattedirektivets centrala begrepp.

Med hänsyn till målsättningen att den föreslagna lagstiftningens terminologi i högre grad ska stämma överens med direktivet, anser

viatt direktivets terminologi ska följas. Valet står då mellan att med hjälp av en sammanvägning av samtliga språkversioner välja passande termer eller att följa den svenska språkversionen.

En sammanvägning av språkversionerna har fördelen att den kan medföra en term som överensstämmer med majoriteten av språk- versionerna och som därför kan antas återspegla den essentiella kärnan i termen. Nackdelen är att det kan uppstå skillnader mellan språkbruket i NML och i den svenska språkversionen av direktivet.

Det andra alternativet är att följa den svenska språkversionen av direktivet. Enligt vår mening bör NML:s terminologi följa den svenska språkversionen av direktivet av flera skäl. Genom att den svenska språkversionens termer används i NML, förenklar det för användarna att tillämpa de svenska reglerna och applicera EU-domstolens domar på svenska förhållanden. Det har vidare den ytterligare fördelen att den nya terminologin kommer att gälla självständigt i förhållande till annan svensk skattelagstiftning. De begrepp som EU-domstolen använder, t.ex. beskattningsbara transaktioner, används även i NML och har samma betydelse där som i direktivet. Även tillämpningen av nuvarande och kommande EU-förordningar på mervärdesskatte- rättens område underlättas om samma terminologi används i NML som i direktivet. Det beror på att EU-förordningar i enlighet med artikel 288 i EUF-fördraget är till alla delar direkt bindande och direkt tillämpliga, vilket medför att de inte får transformeras eller upprepas i svensk lag.

Vissa nya termer och begrepp kan sannolikt uppfattas svårtillgäng- liga. Det bör dock hållas i minnet att de som i dag arbetar med mervärdesskatt, som Skatteverket, rådgivningsbyråer m.fl., är väl bekanta med mervärdesskattedirektivets terminologi. De bör därför

341

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

ha lätt att relativt snabbt ta till sig NML:s delvis nya terminologi och det är därför bara inledningsvis som de nya termerna och begreppen kommer att skapa problem. Dessutom kommer NML innehålla ett kapitel (2 kap.) där termer och begrepp definieras och förklaras, vilket kommer att underlätta tillämpningen. Vi bedömer därför att det på sikt i princip bara finns fördelar med att anpassa NML till direktivets terminologi. Det bör i det här sammanhanget framhållas att redan 2013 infördes i ML de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet (SFS 2013:368, prop. 2012/13:124). Dessa begrepp är alltså inte nya för användarna.

Termer som ansluter till ”gemenskapen” eller till ”unionen”?

I mervärdesskattedirektivet som trädde i kraft 2007 används bl.a. termerna gemenskapen och gemenskapsinternt förvärv. Lissabon- fördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabon- fördraget) trädde i kraft 2009. Genom Lissabonfördraget har de grund- läggande fördragen ändrats, vilket bl.a. medfört en ny terminologi. Ändringarna innebär bl.a. att Europeiska unionen (EU) har ersatt Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person. För sådana rätts- akter som i likhet med mervärdesskattedirektivet tillkommit innan Lissabonfördraget föreslogs dock inga ändringar, varför termerna gemenskapen och gemenskapsinterna förvärv fortfarande används i direktivet. Däremot har ML:s terminologi anpassats till Lissabon- fördraget (prop. 2010/11:52). Termen gemenskapen har i ML ersatts av ”unionen” eller ”EU” medan termen gemenskapsinterna förvärv har ersatts av ”unionsinterna förvärv”. Det är också de termer som

viföreslår ska användas i NML. Vi kommer även i övrig löptext i betänkandet att använda ”unionen”, ”EU” och ”unionsinterna för- värv”, även i de fall direktivets bestämmelser behandlas.

4.5.3Ändrade eller nya begrepp, termer och uttryck

Nya begrepp och sådana som finns i ML som föreslås införas även i NML men med en ändrad betydelse, behandlas under respektive kapitel där begreppet förekommer. Här nedan följer en kort presen-

342

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

tation av de termer som vi föreslår ska ändras eller som är nya i NML. Termerna beskrivs närmare i respektive kapitel där förslagen behandlas.

Beskattningsbara transaktioner

Med beskattningsbara transaktioner avses i mervärdesskattedirek- tivet sådana transaktioner som faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt, dvs. kan beskattas. Begreppet omfattar såväl skatte- pliktiga som undantagna transaktioner. Det finns fyra olika beskatt- ningsbara transaktioner: leveranser av varor, unionsinterna förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster samt import av varor. Dessa definieras och förklaras i artiklarna 14–30 i mervärdesskattedirektivet.

I NML är en beskattningsbar transaktion en transaktion inom lagens tillämpningsområde och som därför kan bli föremål för mer- värdesskatt, dvs. kan beskattas. Termen inkluderar såväl skatteplik- tiga som från skatteplikt undantagna transaktioner. Med ML:s ter- minologi motsvaras begreppet närmast av omsättning av varor och tjänster, unionsinterna förvärv och import oavsett om skatteplikt föreligger eller inte (SOU 2002:74 s. 195 f).

I avsnitt 6 föreslår vi att begreppet beskattningsbara transaktioner ska användas i NML.

Leverans av varor

Leverans av varor definieras enligt huvudregeln som överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar (artikel 14.1 i mervärdesskattedirektivet). Begreppet används för att bestämma både vad som ska beskattas och när beskattning ska ske. Det ska inte förväxlas med ML:s begrepp leverans av vara (1 kap. 3 § tredje stycket ML), vilket enbart används för att bestämma när skattskyldigheten inträder. Det rör sig alltså om två begrepp med nästan identiska ordalydelser men med olika innebörd. I avsnitt 6 föreslår vi att det unionsrättsliga begreppet leverans av varor ska användas i nya NML.

343

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

Tillhandahållande av tjänster

Med tillhandahållande av tjänster avses enligt huvudregeln varje transaktion som inte utgör leverans av varor (artikel 24.1 i mervärdes- skattedirektivet). Begreppet används för att bestämma både vad som ska beskattas och när beskattning ska ske. I avsnitt 6 föreslår vi att begreppet ska användas i den betydelsen i NML.

Beskattningsgrundande händelse

Beskattningsgrundande händelse definieras som den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska bli utkrävbar är uppfyllda (artikel 62.1 i mervärdesskattedirektivet). Vid vilken tidpunkt den beskattningsgrundande händelsen inträffar anges i artik- larna 63–71 i direktivet. Begreppet motsvaras i ML närmast av ”skatt- skyldighetens inträde”. Den beskattningsgrundande händelsen kan sägas ge upphov till skatten15. När en sådan händelse inträffar ”slår mervärdesskattesystemet till” och direktivets bestämmelser som då är i kraft blir tillämpliga och avgör, t.ex. om skatteplikt föreligger för en viss transaktion. Vårt förslag att ta in begreppet beskattnings- grundande händelse finns i avsnitt 7.

Beskattade transaktioner

Uttrycket ”beskattade transaktioner” förekommer i mervärdesskatte- direktivets huvudregel om avdragsrättens omfattning (artikel 168) och utgör ett villkor för avdragsrätt för mervärdesskatt. Någon ut- trycklig definition eller förklaring finns inte i direktivet. Uttrycket används i NML:s motsvarande bestämmelser om avdragsrättens om- fattning. Vårt förslag i denna del finns i avsnitt 11.

15Jfr ”The chargeable event means the event giving rise to the tax”, punkt 8 i annex A till rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lag- stiftning rörande omsättningsskatter – struktur och tillämpningsföreskrifter för det gemen- samma systemet för mervärdesskatt.

344

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

Transaktioner som medför avdragsrätt

I ML förekommer uttrycket ”verksamhet som medför skattskyldig- het” på flera ställen, t.ex. 8 kap. 3 § ML. I avsnitt 4.6.1 föreslås att skattskyldighetsbegreppet ska slopas. ML:s uttryck ersätts i NML i normalfallet av ”en verksamhet där transaktionerna medför avdrags- rätt” eller enbart ”transaktioner som medför avdragsrätt”. Dessa be- grepp behandlas i avsnitt 11.

Avdragsrätt och avdragsgill

Avdragsrätt och avdragsgill är inte nya begrepp i NML, utan de förekommer både i ML och i direktivet. I NML används begrepps- paret mer systematiskt och har nära samband med uttrycket ”transak- tioner som medför avdragsrätt”, se ovan. Avdragsrätt är ett vidare be- grepp än avdragsgill. Avdragsrätten är kopplad till en beskattningsbar persons utgående transaktioner. Närmare bestämt den beskattnings- bara personens utgående transaktioner som medför avdragsrätt enligt 13 kap. 6–11 §§ NML – oavsett om de utgående transaktionerna är beskattade (transaktioner) eller sådana undantag från skatteplikt som ändå medför avdragsrätt (s.k. kvalificerade undantag). För att den ingå- ende skatten ska vara avdragsgill krävs även att den inte träffas av någon av avdragsbegränsningarna i 13 kap. 13–28 §§ NML. Förslagen gällande avdragsrätt och avdragsgill behandlas i avsnitt 11.

4.6Begrepp och bestämmelser som slopas

4.6.1Skattskyldig, omsättning samt leverans av vara

Utredningens förslag: ML:s begrepp skattskyldig och omsättning slopas och ersätts med mervärdesskattedirektivets närmaste mot- svarigheter. Begreppet skattskyldig ersätts med begreppen beskatt- ningsbar person och betalningsskyldig. Begreppet omsättning ersätts med direktivets ”leverans av varor mot ersättning” respek- tive ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning” såvitt gäller avgränsningen av tillämpningsområdet. I övrigt ersätts begreppet omsättning med de beskattningsbara transaktionerna leverans av

345

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

varor respektive tillhandahållande av tjänster. ML:s begrepp leverans av vara slopas utan att ersättas.

Skälen för utredningens förslag: I avsnitt 4.3 föreslår vi att NML ska anpassas till direktivets systematik och terminologi. För att en sådan anpassning ska vara möjlig, krävs enligt vår bedömning att vissa begrepp som förekommer i ML slopas. I vissa fall bör begreppet ersättas med direktivets närmaste motsvarighet, i andra fall bör det inte ersättas alls. Begreppen skattskyldig och omsättning är centrala begrepp i ML. Begreppet skattskyldig, som används i flera olika betydelser, saknar motsvarighet i direktivet. Detsamma gäller begrep- pen omsättning och leverans av vara. I avsnitt 3 finns en jämförelse mellan ML:s och direktivets centrala begrepp.

Att ML använder begrepp som saknar motsvarighet i direktivet försvårar en EU-konform tolkning på svenska förhållanden. Vi anser därför att begreppen skattskyldig, omsättning och leverans av vara behöver slopas för att NML ska kunna anpassas till direktivets syste- matik och terminologi. Begreppet skattskyldig bör ersättas med direktivets närmaste motsvarigheter eller i vissa fall slopas utan att ersättas av något annat.

Skattskyldig i betydelsen skyldigheten att betala skatt (1 kap.

2§ ML) ersätts med ”betalningsskyldig” (jfr artiklarna 192a–212), se

16kap. NML. Begreppet skattskyldig i betydelsen subjekt ersätts, i de fall det inte redan har ersatts, med begreppet beskattningsbar person, se t.ex. avsnitt 11.

Vidare används skattskyldighetsbegreppet i betydelsen skattskyldig- hetens inträde (1 kap. 3–5 a §§ ML). Bestämmelserna har sina närmaste motsvarigheter i artiklarna 63–71 i direktivet om den beskattnings- grundande händelsen. Skattskyldighetens inträde ersätts därför med begreppet den beskattningsgrundande händelsen, se vidare avsnitt 7.

Uttrycket ”verksamhet som medför skattskyldighet” (se bl.a.

2kap. ML) ersätts med ”transaktioner som medför avdragsrätt”, se vidare avsnitt 11. Vidare slopas förklaringen om vad som avses med

”verksamhet som medför skattskyldighet” (1 kap. 7 § andra stycket ML). Se vidare om ML:s begrepp verksamhet i avsnitt 4.6.5.

Slutligen ersätts uttrycket ”frivillig skattskyldighet” (9 kap. ML) med ”frivillig beskattning”, se vidare avsnitt 10.

346

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

Begreppet omsättning i ML bör ersättas med direktivets närmaste motsvarigheter. Det blir möjligt genom att det unionsrättsliga begrep- pet beskattningsbara transaktioner införs, se vidare avsnitt 6. Om- sättningsbegreppet innefattar dels att en vara överlåts mot ersättning och att en tjänst utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon mot ersättning, dels uttag av vara eller tjänst. Dessutom likställs vissa överföringar av vara till ett annat EU-land med omsättning av vara (2 kap. 1 § ML).

När det gäller avgränsningen av tillämpningsområdet, motsvaras omsättningsbegreppet närmast av direktivets ”leverans av varor mot ersättning” respektive ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning”. Med avseende på tillämpningsområdet ersätts därför omsättnings- begreppet av direktivets ”leverans av varor mot ersättning” respek- tive ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning” (artikel 2.1 a och

2.1c), se vidare avsnitt 5. Systematiskt medför förändringen även att uttag av varor och tjänster samt vissa överföringar av varor på samma sätt som i direktivet kommer att likställas med ”leverans av varor mot ersättning” respektive ”tillhandahållande av tjänster mot ersätt- ning”. I övrigt ersätts omsättningsbegreppet av de beskattningsbara transaktionerna leverans av varor respektive tillhandahållande av tjäns- ter, se vidare avsnitt 6.

Begreppet leverans av vara i ML bör inte överföras till NML. ML:s leveransbegrepp används enbart för att bestämma när skatt- skyldigheten inträder. Direktivets begrepp leverans av varor används däremot för att bestämma både vad som ska beskattas och när be- skattning ska ske.

4.6.2Specialbestämmelser om skattskyldighet

Utredningens förslag: Beloppsgränsen för konstnärers skattskyl- dighet för omsättning av konstverk slopas.

Skälen för utredningens förslag: Bestämmelsen i 1 kap. 2 a § ML innebär att skattskyldighet för en konstnär eller dennes dödsbos omsättning av konstverk föreligger enbart om beskattningsunder- laget för beskattningsåret uppgår till minst 300 000 kronor. Bestäm- melsen är frivillig i det avseendet att en konstnär eller dennes dödsbo som har en lägre omsättning kan välja att inträda i mervärdesskatte-

347

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

systemet (1 kap. 2 b § ML). Beloppsgränsen gäller inte import. Om beloppsgränsen överskrids, medför det att all omsättning ska be- skattas (prop. 1994/95:202 s. 74). Skatt tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget (7 kap. 1 § andra stycket 2 ML).

Det bör i sammanhanget nämnas att Sverige i anslutningsfördraget till EU har fått möjlighet att tills vidare från beskattning undanta tjänster som tillhandahålls av konstnärer (SFS 1994:1501, bilaga XV, IX beskattning). I 3 kap. 11 § 1 ML finns följaktligen en bestämmelse om undantag för utövande konstnärers framförande av litterära eller konstnärliga verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Bestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML har tidigare ansetts sakna stöd i mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskatteutredningen föreslog i sitt betänkande ”Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspek- tiv” (SOU 2002:74) att bestämmelserna skulle slopas.

Även i promemorian ”Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m.” (Ds 2009:58) föreslogs att specialbestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML skulle slopas och ersättas av en generell omsättnings- gräns om 250 000 kronor för små företag.

Förslagen om att slopa bestämmelserna om upphovsmans eller upphovsmannens dödsbos omsättning av konstverk har hittills inte lett till någon lagändring. Förslagen om en omsättningsgräns för små företag har dock lett till lagstiftning. Från och med den 1 januari 2017 gäller bestämmelserna i 9 d kap. ML om skattebefrielse för beskattningsbara personer med liten omsättning (prop. 2016/17:1). Omsättningsgränsen är 30 000 kronor. Härigenom genomförs artiklar- na 281–294 i mervärdesskattedirektivet om en ”Särskild ordning för små företag”.

Specialbestämmelsen i 1 kap. 2 a § ML kan sägas utgöra en be- gränsning av kretsen beskattningsbara personer eftersom den undan- tar en specifik krets av personer från beskattning. I direktivet finns det inte någon motsvarande begränsning. ML:s begränsning av kretsen av beskattningsbara personer, varigenom konstnärer undantas från beskattning saknar alltså stöd i direktivet (SOU 2002:74 s. 182 och Ds 2009:58 s. 75 och 77).

Bestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML skiljer sig från direk- tivet på ytterligare en punkt. Skyldigheten att betala skatt till följd av att beloppsgränsen överskrids kan uppkomma i efterhand. Om beloppsgränsen överskrids, medför det att all omsättning ska beskattas.

348

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

Enligt direktivet är det förhållandena vid tidpunkten för den be- skattningsgrundande händelsen som bestämmer om beskattning ska ske (artiklarna 63–71), t.ex. vid leveransen av en vara. Detta kan inte ändras vid en senare tidpunkt med hänvisning till att en beloppsgräns har överskridits (SOU 2002:74 s. 142 och 182).

Mot denna bakgrund anser vi att specialbestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML saknar stöd i direktivet. Bestämmelserna bör därför slopas. Upphovsmans eller dennes dödsbos leverans av egna konstverk kommer därigenom bedömas enligt den allmänna regeln om beskattningar person och vad som är självständig ekonomisk verksamhet. Det innebär att normalt kommer en upphovsmans leve- ranser av konstverk att beskattas såvida inte upphovsmannen är be- friad från beskattning i enlighet med bestämmelserna i 18 kap. NML om en särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning.

Förslagets konsekvenser behandlas i avsnitt 17.

4.6.3Begreppet utländsk beskattningsbar person

Utredningens förslag: ML:s begrepp utländsk beskattningsbar person förs inte över till NML.

Skälen för utredningens förslag: Med ML:s begrepp utländsk be- skattningsbar person förstås enligt definitionen en beskattningsbar person som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe här i landet och som inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här (1 kap. 15 § ML). Begreppet förekommer i flera kapitel i ML. Definitionen har betydelse för bl.a. reglerna om skattskyldighet, dvs. vem som ska betala skatten till staten (1 kap. 2 § ML), möjligheten att bli skattskyldig för omsättning av vissa byggtjänster inom landet där annars förvärvaren skulle vara skatt- skyldig (1 kap. 2 d § ML) och för reglerna om rätt till återbetalning av ingående skatt till beskattningsbara personer som är etablerade i andra EU-länder eller i tredjeland.

ML:s materiella bestämmelser om återbetalning finns i 10 kap. 1– 3 §§ ML och är kopplade till begreppet utländsk beskattningsbar person. Förfarandet vid återbetalning av ingående skatt regleras i 19 kap. ML. Här används begreppet utländsk beskattningsbar person

349

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

när det gäller förfarandet för återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i tredje land.

EU-domstolen har i de förenade målen C-318/11 och C-319/11 Daimler och Widex ansett att de svenska reglerna om återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU-länder är ofören- liga med rådets direktiv 2008/9/EG om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdes- skatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den åter- betalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EU-åter- betalningsdirektivet). Enligt ML utesluts återbetalning redan om sökanden har ett fast etableringsställe i Sverige. Det beror på att sökanden då inte längre uppfyller förutsättningarna för att betraktas som en utländsk beskattningsbar person enligt definitionen i 1 kap. 15 § ML.

Enligt EU-återbetalningsdirektivet utesluts dock återbetalning först om sökanden har ett fast etableringsställe från vilket affärs- transaktioner genomförts (artikel 3 a). Det är alltså fråga om två kumulativa villkor som måste vara uppfyllda för att utesluta rätten till återbetalning; dels ska det finnas ett fast etableringsställe, dels ska affärstransaktioner ha genomförts därifrån.

Domen medförde en ändring (SFS 2015:888, prop. 2015/16:19) i bestämmelsen om förfarandet för återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU-länder (19 kap. 1 § ML). Däremot ändrades inte definitionen eller 10 kap. 1 § ML med den materiella bestämmelsen om rätten till återbetalning för utländska beskattnings- bara personer.

I direktivet förekommer inte begreppet utländsk beskattningsbar person utan enbart begreppet beskattningsbar person, vilket defini- eras i artikel 9.1. Definitionen av beskattningsbar person gör ingen åtskillnad mellan nationella och utländska personer, utan begreppet är globalt. För att avgöra om någon är en beskattningsbar person har det därför ingen betydelse var någonstans personen har etablerat sin ekonomiska verksamhet. Det innebär dock inte att etableringsplatsen saknar betydelse i direktivet. Var en beskattningsbar person är eta- blerad har avgörande betydelse för att bestämma beskattningsland (artiklarna 31–61) och vem som är betalningsskyldig för skatten (artiklarna 192a–205). I direktivet används dock i dessa fall inte något begrepp som kan sägas motsvara ML:s ”utländsk beskattningsbar person”.

350

SOU 2020:31

En ny mervärdesskattelag

Mot denna bakgrund anser vi att ML:s begrepp utländsk beskatt- ningsbar person inte bör införas i NML utan slopas. Begreppet ersätts i NML av direktivets närmaste motsvarande uttryck. Exem- pelvis byts ”utländsk beskattningsbar person” ut mot ”en beskatt- ningsbar person som inte är etablerad inom landet” i reglerna om vem som är betalningsskyldig, se t.ex. 16 kap. 5 § NML (artikel 194), 16 kap. 7 § NML (artikel 195) och 16 kap. 8 § NML (artikel 196). När det gäller återbetalning av ingående skatt föreslås i avsnitt 11 att NML:s regler om återbetalning anpassas till systematiken och termi- nologin i direktivet, EU-återbetalningsdirektivet och trettonde direk- tivet. Det innebär bl.a. att bestämmelserna om vem som kan ansöka om återbetalning utformas i enlighet med bestämmelserna i direk- tivet och de båda återbetalningsdirektiven. En grundläggande förut- sättning för att få återbetalning av ingående skatt är att den beskatt- ningsbara personen saknar viss angiven anknytning till Sverige. Något nytt begrepp som ska ersätta ML:s begrepp utländsk beskattningsbar person, föreslås inte eftersom något sådant inte finns i direktivet eller i återbetalningsdirektiven.

4.6.4Definitionen av export

Utredningens förslag: ML:s definition av export förs inte över till NML.

Skälen för utredningens förslag: Med ML:s begrepp export förstås enligt definitionen en sådan omsättning utanför EU av varor och tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet (1 kap. 10 § ML). För att omfattas av definitionen krävs alltså att omsättningen sker i en ”ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet”.

Mervärdesskattedirektivet innehåller, till skillnad från ML, inte någon definition av begreppet export. Begreppet används dock i flera bestämmelser och även i rubriker. De viktigaste bestämmelserna om export finns i artiklarna 146–153 i avdelning IX om undantag från skatteplikt. Med direktivets systematik anses export som en transak- tion inom landet som omfattas av undantag från skatteplikt (det är dessutom kvalificerat undantaget, vilket innebär att transaktionen medför avdragsrätt). Systematiskt avviker ML från direktivet genom

351

En ny mervärdesskattelag

SOU 2020:31

att export i ML anses som en omsättning utanför landet, medan export enligt direktivet är en leverans av varor inom landet som om- fattas av undantag från skatteplikt. I avsnitt 9 föreslår vi att NML anpassas till direktivet på så sätt att export ska omfattas av undantag från skatteplikt.

Den anpassning till direktivet som genomförs genomgående i NML medför att ett antal terminologiska följdändringar bör göras. Som ett led i den anpassningen och då direktivet inte definierar ”export”, bör NML inte innehålla någon definition av ”export”.

4.6.5Begreppet verksamhet

Utredningens förslag: ML:s förklaring av vad som avses med ”verksamhet” förs inte över till NML.

Skälen för utredningens förslag: Av 1 kap. 7 § första stycket ML framgår att vad som föreskrivs i fråga om ”verksamhet” avser såväl hela verksamheten som en del av verksamheten. Det framgår även att i 13 kap. ML avses hela verksamheten om inte något annat anges. Eftersom mervärdesskattedirektivet inte innehåller någon närmare förklaring eller definition av ”verksamhet”, bör NML inte innehålla en sådan bestämmelse. Bestämmelsen i 1 kap. 7 § ML slopas därför.

352

5Mervärdesskattens

tillämpningsområde

5.1Vårt uppdrag

Enligt våra utredningsdirektiv (dir. 2016:58) är det en särskild mål- sättning att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med strukturen och terminologin i rådets direk- tiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet).

I detta avsnitt behandlas våra förslag rörande mervärdesskattens tillämpningsområde. I avsnitt 5.2.2 föreslår vi att tillämpningsområ- det i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, anpassas till direktivet. Därefter följer förslagen rörande tillämpningsområdet för leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster (avsnitt 5.3), tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av varor (avsnitt 5.4) och slutligen tillämpningsområdet för import av varor (avsnitt 5.5).

5.2Mervärdesskattens tillämpningsområde

5.2.1Gällande rätt

EU-rätt

Mervärdesskattesystemets tillämpningsområde framgår av artiklarna 1– 8 i mervärdesskattedirektivet, där artiklarna 5–8 anger det territoriella tillämpningsområdet. Det territoriella tillämpningsområdet behandlas inte här. Mervärdesskattedirektivet anger inte bara vilka transaktioner som faller inom unionens gemensamma system för mervärdesskatt utan även sådana som faller utanför (ofta benämnt med den engelska termen ”out of scope”).

353

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

Artikel 2.1 fastställer den allmänna regeln om mervärdesskattens tillämpningsområde. De begrepp som används definieras och för- klaras i andra avdelningar i direktivet. Artikeln inleds med ”följande transaktioner ska vara föremål för mervärdesskatt”. Direktivet inne- håller inte någon legaldefinition av uttrycket ”föremål för mer- värdesskatt”1. I artikel 2.1 används uttrycket tillsammans med ordet ”beskattningsbar” för att ange de transaktioner som faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Att transaktionen faller inom tillämpningsområdet innebär att den är beskattningsbar, dvs. att mervärdesskatt kan tas ut. Det finns fyra typer av transaktioner som är beskattningsbara; leverans av varor, tillhandahållande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor och import av varor. De beskattnings- bara transaktionerna definieras och förklaras i artiklarna 14–30 i direk- tivet.

Att konstatera att en transaktion faller inom tillämpningsområ- det innebär dock inte med nödvändighet att beskattning faktiskt också ska ske. I ett första steg konstateras enbart om transaktionen faller inom tillämpningsområdet och därmed kan beskattas. Tillämp- ningsområdet för mervärdesskatt omfattar alltså både skattepliktiga och från skatteplikt undantagna transaktioner. Det beror på att definitionerna av de beskattningsbara transaktionerna är av objektiv och neutral karaktär och är tillämpliga oberoende av målen med och resultaten av en viss transaktion (mål C-409/04 Teleos m.fl.). Det innebär att t.ex. begreppet leverans av varor har samma betydelse genom hela direktivet. Med hjälp av andra bestämmelser i direktivet får därefter avgöras om beskattning faktiskt ska ske, t.ex. genom att undersöka om transaktionen omfattas av något undantag från skatte- plikt (artiklarna 131–166).

Av artiklarna 3 och 4 framgår att vissa unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt, dvs. faller utanför tillämp- ningsområdet, se vidare avsnitt 5.4.3 om unionsinterna förvärv som faller utanför tillämpningsområdet.

En transaktion kan falla utanför tillämpningsområdet för mer- värdesskatt av flera orsaker:

•Transaktionen uppfyller inte samtliga villkor i artikel 2.1. Som exempel kan nämnas att en tjänst tillhandahålls utan ersättning (mål 89/81 Hong Kong Trade) eller att det som tillhandahålls inte

1I den engelska språkversionen ”subject to VAT” och i den franska ”sont soumises à la TVA”.

354

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

kan klassificeras som en beskattningsbar transaktion enligt någon av artiklarna 14–30 (mål C-215/94 Jürgen Mohr).

•Transaktionen omfattas av artikel 3 eller 4.

Att en transaktion faller utanför mervärdesskattens tillämpnings- område innebär i princip att det mervärdesskatterättsliga systemet inte är tillämpligt på den transaktionen, dvs. att direktivet inte är tillämpligt. Detta påverkar både skyldigheten att redovisa och betala utgående skatt och rättigheten att dra av ingående skatt. Det innebär

åena sidan att det inte finns någon skyldighet att redovisa och betala utgående skatt men å andra sidan finns heller inte rätt att dra av ingående skatt som är hänförlig till transaktionen. Den här rätts- följden skiljer en transaktion utanför tillämpningsområdet från en transaktion som omfattas av ett undantag från skatteplikt. I syste- matiskt hänseende är den undantagna transaktionen inom tillämp- ningsområdet, vilket innebär att den kan omfattas av både rättigheter och skyldigheter. En undantagen transaktion kan i vissa fall medföra rätt till avdrag eller återbetalning av ingående skatt, s.k. kvalificerade undantag, vilket inte gäller för en transaktion utanför tillämpnings- området. Som exempel kan nämnas en från skatteplikt undantagen unionsintern leverans av varor (artikel 138.1). En beskattningsbar person som utför en undantagen unionsintern leverans av varor har rätt till återbetalning av ingående skatt som är hänförlig till leve- ransen (artikel 169 b). Den unionsinterna leveransen medför också skyldigheter för den beskattningsbara personen. Den medför skyl- dighet att registrera sig för mervärdesskatt (artikel 214.1 a), att lämna mervärdesskattedeklaration (artikel 251) och att lämna en periodisk sammanställning (artikel 262).

Som nämnts ovan är direktivet i princip inte tillämpligt på en transaktion som faller utanför mervärdesskattens tillämpningsområde. Det här är dock en princip från vilken det finns undantag i direktivet. Det finns några transaktioner som faller utanför tillämpningsområdet som trots allt omfattas av skyldigheter enligt direktivet. Som exempel kan nämnas skyldigheten för varje person som felaktigt anger mervärdesskatt på en faktura att betala det beloppet till staten (arti- kel 203). Ett annat exempel är tillhandahållanden av tjänster som anses gjorda utanför EU, vilka ändå omfattas av skyldigheten att fakturera (artikel 219a.2 a ii).

355

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

Svensk rätt

Mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, som trädde i kraft före Sveriges anslutning till EU, har en helt annan terminologi och systematik än direktivet. Någon avgränsning av tillämpningsområdet på motsvarande sätt som i direktivet görs inte i portalparagrafen i 1 kap. 1 § första stycket ML. Genom ett flertal bestämmelser i olika kapitel i ML, uppnås emellertid i huvudsak samma resultat som direk- tivet.

Syftet med portalparagrafen 1 kap. 1 § första stycket ML är att slå fast skyldigheten att betala mervärdesskatt till staten, dvs. skatt- skyldigheten, och ange i vilka fall en sådan skattskyldighet uppstår (prop. 1993/94:99 s. 122). Enligt portalparagrafen i ML ska mer- värdesskatt betalas till staten vid följande händelser:

1.vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egen- skap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen,

2.vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egen- dom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller

3.vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig.

5.2.2Tillämpningsområdet anpassas till mervärdesskattedirektivet

Utredningens förslag: Tillämpningsområdet i NML ska anpassas till mervärdesskattedirektivets tillämpningsområde så att det, i likhet med direktivet, omfattar både skattepliktiga och från skatte- plikt undantagna beskattningsbara transaktioner. Direktivets ut- tryck ”föremål för mervärdesskatt” införs och används i betydel- sen transaktioner som kan beskattas inom landet. Beskattnings- bara transaktioner som är föremål för mervärdesskatt omfattas därmed av tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” anger däremot inte uttömmande alla situationer när NML är tillämplig.

356

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet utgör tillämpningsområdet grunden för mervärdesskattesystemets logiska uppbyggnad och ramen för dess systematik. Att en transaktion faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt är detsamma som att den är föremål för mervärdesskatt. Det är två sätt att uttrycka samma sak. En sådan transaktion är beskattningsbar, dvs. den kan beskattas. En beskattningsbar transaktion som är föremål för mervärdesskatt kan dock omfattas av ett undantag från mervärdesskatt, dvs. tillämp- ningsområdet omfattar både skattepliktiga och undantagna transak- tioner.

ML har en helt annan terminologi, logisk uppbyggnad och syste- matik. ML är baserad på det centrala begreppet skattskyldig som saknar motsvarighet i direktivet. Begreppet står enbart för skyldig- heten att betala skatt till staten och återfinns redan i portalpara- grafen. Till skillnad från artikel 2.1 i mervärdesskattedirektivet, omfattar därför ML:s portalparagraf enbart skattepliktiga transaktioner.

I syfte att NML:s systematik bättre ska stämma överens med direktivet, föreslår vi att tillämpningsområdet anpassas till direktivets tillämpningsområde. Enligt vår mening ger det bäst förutsättning för att direktivets systematik ska kunna genomföras i NML. Det medför också att EU-domstolens tolkning av direktivets bestämmelser blir enklare att applicera på svenska förhållanden. Härigenom förbättras förutsebarheten.

Mot denna bakgrund föreslår vi följande lösning. I NML:s be- stämmelser om mervärdesskattens tillämpningsområde ska direktivets uttryck ”föremål för mervärdesskatt” användas. Uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” används i betydelsen ”som kan beskattas inom landet”. Det sagda innebär att mervärdesskatt kan tas ut när en viss händelse inträffar, vilket är när samtliga villkor för beskattning är uppfyllda.

Till skillnad från direktivet sammanfaller inte NML:s tillämp- ningsområde med NML:s tillämpningsområde för mervärdesskatt. Detta beror på att direktivets tillämpningsområde för mervärdes- skatt inte behöver ta hänsyn till nationsgränser medan ett nationellt tillämpningsområde för mervärdesskatt inskränker sig till ett visst EU-land. Det får till följd att NML:s bestämmelser om mervärdes- skattens tillämpningsområde, dvs. vilka transaktioner som är före- mål för mervärdesskatt enligt NML, inte uttömmande anger samtliga transaktioner som kan omfattas av NML:s bestämmelser. Det inne-

357

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

bär att NML:s bestämmelser kan vara tillämpliga på transaktioner som är föremål för mervärdesskatt i ett annat EU-land, t.ex. kan NML:s fakturerings- och redovisningsregler vara tillämpliga i ett så- dant fall.

Införandet av begreppet beskattningsbara transaktioner medför också att NML:s tillämpningsområde, i likhet med artikel 2.1 i direk- tivet, kommer att omfatta såväl skattepliktiga som från skatteplikt undantagna transaktioner. Dessa är beskattningsbara, dvs. de kan beskattas. Att en transaktion är beskattningsbar ska inte förväxlas med att den är skattepliktig.

Ur ett systemperspektiv är det en fördel att uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” används i NML och i likhet med direktivet an- ger förutsättningarna för att beskattning ska kunna ske. Härigenom får bestämmelsen en utformning som gör det lättare att tolka NML i förhållande till utvecklingen inom EU-rätten. Exempelvis används uttrycket ”föremål för mervärdesskatt” i vouchersdirektivet från 20162.

Den valda lösningen har dock nackdelar. Uttrycket ”föremål från mervärdesskatt” är nytt i svensk skattelagstiftning, vilket medför risk för att det missuppfattas och antas betyda att ”skatt ska betalas till staten” (jfr 1 kap. 1 § ML). I svensk skattelagstiftning finns ofta en inledande bestämmelse som anger att skatt ska betalas till staten, se t.ex. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Någon sådan bestämmelse kommer dock inte att finnas, varför NML i det avseendet avviker från traditionell svensk skatte- lagstiftning. Det finns också en risk för att uttrycket uppfattas be- tyda ”lagens tillämpning” i betydelsen att NML överhuvudtaget är tillämplig. Även med beaktande av dessa nackdelar, anser vi att för- delarna överväger med den valda lösningen och den anpassning till direktivet som det innebär.

Anpassningen av tillämpningsområdet till direktivet föranleder nya bestämmelser som på motsvarande sätt som i direktivet anger vilka transaktioner som är föremål för mervärdesskatt och vilka som inte är det. Vi lämnar förslag i de delarna i det följande.

Förslaget att anpassa NML till direktivets tillämpningsområde innebär inte någon materiell ändring. ML avviker i formell mening från direktivet men i materiellt hänseende leder dock ML:s reglering i allt väsentligt till samma beskattningsresultat som direktivet men

2Rådets direktiv (EU) 2016/1065 av den 27 juni 2016 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller behandlingen av vouchrar, EUT L 177, 1.7.2016, s. 9.

358

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

med annorlunda, lagtekniska konstruktioner. Även våra förslag i av- snitt 5.3.2, 5.4.2, 5.4.3, 5.4.4 och 5.5.2 innebär enligt vår bedömning endast en förändring i formellt hänseende. Effekterna av förslagen bedöms försumbar och tas därför inte upp i konsekvensanalysen i avsnitt 17.

5.3Tillämpningsområdet för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster

5.3.1Gällande rätt

EU-rätt

Av artiklarna 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet framgår villkoren för att en leverans av varor och ett tillhandahållande av tjänster är föremål för mervärdesskatt. Tillämpningsområdet avgränsas av följ- ande fyra villkor; ”leverans av varor” respektive ”tillhandahållande av tjänster”, ”mot ersättning”, ”inom en medlemsstats territorium” och ”beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap”. Samt- liga villkor måste vara uppfyllda för att en transaktion ska anses falla inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster är två av de fyra typerna av beskattningsbara transaktioner. Båda är unionsrätts- liga begrepp som har samma betydelse genom hela direktivet. Be- greppen definieras och förklaras i artiklarna 14–19 samt 24–29.

Kravet på ersättning är centralt. För att en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster ska kunna beskattas krävs att någon form av ersättning betalas eller kan beräknas3. En person som t.ex. enbart tillhandahåller tjänster utan ersättning anses inte bedriva ekonomisk verksamhet och är därmed inte en beskattningsbar per- son (mål 89/81 Hong Kong Trade och mål C-204/13 Malburg). Sådana tillhandahållanden faller därmed utanför tillämpningsområ- det för mervärdesskatt. Beträffande uttag från en rörelse krävs i strikt bemärkelse inte ersättning. För att även uttag ska falla inom tillämp- ningsområdet, likställs därför uttag med ”leverans av varor mot ersättning” (artiklarna 16 och 18) respektive tillhandahållande av tjäns- ter mot ersättning (artikel 26). Detsamma gäller en beskattningsbar

3Kravet på ersättning gäller även för att unionsinterna förvärv ska anses falla inom tillämp- ningsområdet.

359

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

persons överföringar av varor från sin rörelse till ett annat EU-land (artikel 17).

Vem som är en beskattningsbar person framgår av artiklarna 9–

13i mervärdesskattedirektivet. Med uttrycket ”agerar i denna egen- skap” avses att den beskattningsbara personen genomför en viss transaktion inom ramen för sin ekonomiska verksamhet (förenade målen C-354/03, C-355/03 och C-484/03 Optigen m.fl.). Uttrycket klargör att mervärdesskattesystemet endast är tillämpligt vid transak- tioner som en beskattningsbar person företar inom ramen för sin ekonomiska verksamhet.

Vad en beskattningsbar person gör i egenskap av privatperson faller däremot utanför mervärdesskattens tillämpningsområde. Om en beskattningsbar person gör ett uttag av en vara från sin ekono- miska verksamhet (med eventuell uttagsbeskattning som följd) och därefter säljer varan, görs försäljningen av varan i egenskap privat- person. Försäljningen omfattas därför inte av mervärdesskatte- systemet (mål C-415/98 Laszlo Bakcsi och C-291/92 Armbrecht).

Svensk rätt

Motsvarigheten till artikel 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet finns närmast i portalparagrafen 1 kap. 1 § första stycket 1 ML och i 2 kap. 1 § första stycket 1 och tredje stycket 1 ML. I portalparagrafen anges de händelser som utlöser skyldigheten att betala skatt till staten, se ovan avsnitt 5.2.1. För att en transaktion inom landet ska ge upphov till en skyldighet att betala skatt till staten krävs att samt- liga följande fem villkor är uppfyllda; ”omsättning av varor eller tjänster”, ”inom landet”, som är ”skattepliktig”, görs av en ”beskatt- ningsbar person i denna egenskap” och ”i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättning”.

Med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning eller att den tas i anspråk genom uttag. Vidare likställs en överföring av en vara till ett annat EU-land med en omsättning (2 kap. 1 § första och andra stycket ML). Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon eller att en tjänst tas i anspråk genom uttag (2 kap. 1 § tredje stycket ML).

360

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

Villkoret ”skattepliktig” medför att bestämmelsen enbart omfattar sådan omsättning av varor och tjänster som är skattepliktig. I vilka fall en omsättning är skattepliktig respektive undantagen från skatte- plikt anges i 3 kap. ML.

5.3.2Bestämmelserna om tillämpningsområdet för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster utformas

i enlighet med mervärdesskattedirektivet

Utredningens förslag: Bestämmelserna som anger under vilka förutsättningar en leverans av varor och ett tillhandahållande av tjänster är föremål för mervärdesskatt ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.

Skälen för utredningens förslag: Tillämpningsområdet i ML bygger främst på begreppen skattskyldighet men även på andra centrala begrepp med koppling till det begreppet, t.ex. omsättning. Båda dessa begrepp, som saknar motsvarighet i direktivet, används i ML:s portal- paragraf. I avsnitt 4 föreslår vi i syfte att anpassa NML till direktivet att begreppen slopas. Det väcker frågan vilket begrepp som ska an- vändas för att ange mervärdesskattens tillämpningsområde i NML.

Vid avgränsningen av tillämpningsområdet för mervärdesskatt i ML motsvarar ”omsättning av varor och tjänster” närmast direk- tivets ”leverans av varor mot ersättning” och ”tillhandahållande av tjänster mot ersättning” (artikel 2.1 a och c). Tillämpningsområdet kan liknas vid den yttersta gränsen för mervärdesskatt. Kravet på ersättning blir därmed centralt för avgränsningen av tillämpnings- området i direktivet. Eftersom kravet på ersättning framgår redan av direktivets inledning, i artikel 2.1, kan andra begrepp definieras utan att särskilt ange villkoret ”ersättning”. Bland annat definieras de beskattningsbara transaktionerna ”leverans av varor” och ”tillhanda- hållande av tjänster” utan något krav på ersättning (artiklarna 14.1 och 24.1). Definitionerna av leverans av varor och tillhandahållanden av tjänster omfattar både skattepliktiga och från skatteplikt undan- tagna transaktioner. Det innebär att inom tillämpningsområdet faller enligt direktivet såväl skattepliktiga som undantagna leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster. Bestämmelsen i 1 kap. 1 § första stycket 1 ML är snävare eftersom den enbart omfattar skatte-

361

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

pliktig omsättning av varor och tjänster. I den praktiska rättstillämp- ningen medför skillnaden mellan ML och direktivet i detta avseende dock inte några skillnader i materiellt hänseende. ML:s bestämmelser tolkas i rättspraxis konformt med direktivet, varvid 1 kap. 1 § första stycket 1 ML tillsammans med 2 kap. 1 § första stycket 1 och tredje stycket 1 ML anses motsvara artikel 2.1 a och c i direktivet, se t.ex. HFD 2016 ref. 6. I systematiskt hänseende hindrar dock begreppen skattskyldighet och omsättning en anpassning till direktivet, varför

vii avsnitt 4 föreslår att begreppen inte förs över till NML utan slopas. Sammanfattningsvis kan konstateras att vad gäller avgräns- ningen av tillämpningsområdet för leverans av varor och tillhanda- hållande av tjänster, så avviker ML i formell mening från direktivet. I materiellt hänseende leder dock ML i allt väsentligt till samma resultat som direktivet.

I syfte att NML bättre ska stämma överens med direktivets ter- minologi och systematik, föreslår vi att bestämmelserna i NML som anger villkoren för att leverans av varor och tillhandahållande av tjänster ska falla inom mervärdesskattens tillämpningsområde utfor- mas i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.1 a och c i direktivet.

Bestämmelsen som anger villkoren för att leverans av varor och tillhandahållande av tjänster inom landet ska vara föremål för mer- värdesskatt finns 3 kap. 1 § NML.

5.4Tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv av varor

5.4.1Gällande rätt

EU-rätt

Beskattningen av unionsinterna förvärv sker i enlighet med destina- tionsprincipen. Det innebär att skatten tas ut och tillfaller det EU- land dit varan är destinerad, ofta angett som det land där kunden finns eller varan konsumeras. I praktiken går det till på så sätt att om en vara sänds till ett annat EU-land, tar säljaren inte ut någon mer- värdesskatt i avsändarlandet då leveransen är undantagen från skatte- plikt med rätt för säljaren att göra avdrag för ingående skatt hänförlig till leveransen (kvalificerat undantag). I stället beskattas förvärvet hos förvärvaren i destinationslandet som ett unionsinternt förvärv. Om

362

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

säljarens leverans av varan har skett i enlighet med villkoren för en undantagen unionsintern leverans (artikel 138), gör förvärvaren ett unionsinternt förvärv av varan i det EU-land där varan tas emot. Dessa transaktioner benämns ibland med ett gemensamt namn, ”unionsintern transaktion”. Det finns alltså ”två sidor” av en sådan unionsintern transaktion.

I systematiskt hänseende är ett unionsinternt förvärv av varor ”spegelbilden” av en från skatteplikt undantagen unionsintern leve- rans av varor från ett annat EU-land. Om ett visst unionsinternt förvärv av varor inte uppfyller villkoren och därför faller utanför tillämpningsområdet, medför inte det att den korresponderande unionsinterna leveransen också faller utanför tillämpningsområdet. En sådan unionsintern leverans omfattas däremot inte av undantaget från skatteplikt i artikel 138 (artikel 139). Det får till följd att det i stället är leveransen som läggs till grund för beskattningen. Var be- skattning ska ske bedöms med hjälp av beskattningslandsreglerna.

Direktivet innehåller bestämmelser om dels unionsinterna för- värv av varor som faller inom tillämpningsområdet för mervärdes- skatt (artikel 2.1 b i–iii), dels unionsinterna förvärv av varor som faller utanför tillämpningsområdet (artiklarna 3 och 4). Vad som av- ses med unionsinterna förvärv av varor framgår av artikel 20 första stycket i direktivet.

Svensk rätt

Bestämmelserna om avgränsningen av tillämpningsområdet för unions- interna förvärv av varor i artiklarna 2.1 b i–iii, 3 och 4 i direktivet motsvaras i ML främst av bestämmelser i 1 kap., och 2 a kap. Be- stämmelser i 3 kap. samt 5 kap. ML kan också ha betydelse för av- gränsningen.

Enligt 1 kap. 1 första stycket 2 ML ska mervärdesskatt betalas till staten vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet. Om samtliga förutsättningar är uppfyllda, beskattas förvärvet. Ett förvärv är skatte- pliktigt endast om motsvarande omsättning är det (3 kap. 1 § tredje stycket ML). Vidare krävs att omsättningen inte är gjord inom landet. Vid vissa gränsöverskridande leveranser av varor som transporteras till Sverige följer av reglerna om omsättningsland i 5 kap. ML att

363

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

omsättningen anses gjord inom landet. Det gäller t.ex. monterings- leveranser (5 kap. 2 § första stycket 2 ML) och distansförsäljning (5 kap. 2 § första stycket 4 och andra stycket ML).

Enligt 2 a kap. 2 § 1 ML förstås med unionsinternt förvärv att någon under de villkor som anges i 3–5 §§ mot ersättning förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till Sverige från ett annat EU- land. Enligt 2 a kap. 3 § ML ska en vara anses förvärvad enligt 2 § 1 om förvärvet avser något av det som anges i punkterna 1–3. För- värvet kan avse ett nytt transportmedel (punkt 1). Förvärvet kan också avse punktskattepliktiga varor och för sådana förvärv uppställs vill- koret att köparen är en beskattningsbar person eller en juridisk per- son som inte är en beskattningsbar person (punkt 2).

Slutligen kan förvärvet också avse andra varor än förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor. För dessa uppställs flera villkor, se 2 a kap. 3 § 3 och 3 § andra stycket ML.

Enligt 3 kap. 30 f § ML undantas från skatteplikt unionsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikvi- teter, om varorna har sålts av en beskattningsbar återförsäljare som agerar i denna egenskap och omsättningen har beskattats i det EU- land där transporten till Sverige påbörjats enligt bestämmelser som motsvarar artiklarna 312–325 i mervärdesskattedirektivet.

5.4.2Bestämmelserna som reglerar unionsinterna förvärv av varor inom tillämpningsområdet utformas i huvudsak i enlighet med mervärdesskattedirektivet

Utredningens förslag: Bestämmelserna som anger under vilka förutsättningar unionsinterna förvärv av varor är föremål för mer- värdesskatt ska huvudsakligen utformas i enlighet med mervärdes- skattedirektivet.

Skälen för utredningens förslag: I avsnitt 4 föreslår vi att NML ska anpassas till direktivets systematik och terminologi. Termer och begrepp i NML ska i hög grad stämma överens med terminologin i direktivet. I det syftet föreslår vi att begreppet skattskyldighet slopas och ersätts när det gäller den person som agerar med begreppet beskattningsbar person. Vi föreslår även att begreppet omsättning –

364

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

när det gäller tillämpningsområdet – byts ut mot leveranser av varor mot ersättning och tillhandahållande av tjänster mot ersättning.

Begreppet unionsinterna förvärv av varor är en EU-rättslig term som redan finns i ML. Att begreppet unionsinterna förvärv av varor används i ML innebär dock inte att regleringen i ML följer direktivet i alla avseenden. ML:s bestämmelserna om tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv har nämligen en annan struktur och bygger på en annan lagteknisk konstruktion än direktivets motsvarigheter. Be- stämmelserna i ML om unionsinterna förvärv tolkas i svensk rätts- praxis konformt med direktivet. ML avviker därför bara i formell mening från direktivet. I materiellt avseende leder den svenska lag- stiftningen i praktiken i allt väsentligt till samma resultat som direk- tivet.

Som ett led i anpassningen till direktivet bör dock ändå bestäm- melserna om tillämpningsområdet för unionsinterna förvärv i NML anpassas till motsvarande artiklar i direktivet. Genom en struktur och lydelse som nära följer direktivet, skapas förutsättningar för att NML ska kunna tolkas i enhetlighet med EU-domstolens framtida rättspraxis på området. Detta är en klar fördel.

Bestämmelser som anger villkoren för att unionsinterna förvärv av varor ska vara föremål för mervärdesskatt finns 3 kap. 1–3 §§ NML.

5.4.3Bestämmelserna som anger vilka unionsinterna förvärv som inte är föremål för mervärdesskatt utformas

i enlighet med mervärdesskattedirektivet

Utredningens förslag: Bestämmelserna som anger under vilka förutsättningar unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt ska huvudsakligen utformas i enlighet med mer- värdesskattedirektivet.

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet regle- ras de unionsinterna förvärv av varor som faller utanför tillämp- ningsområdet för mervärdesskatt i artiklarna 3 och 4. Artikel 3.1 a och b handlar om unionsinterna förvärv av varor där en leverans av varan inom landet skulle ha omfattats av vissa undantag från mer- värdesskatt och om förvärvare som saknar avdrags- eller återbetal- ningsrätt för ingående skatt eller som är juridiska personer som inte

365

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

är beskattningsbara personer. Syftet är att undanta dessa leveranser och personer från de skyldigheter som följer av ett unionsinternt förvärv av varor, t.ex. att redovisa och betala skatt.

Bestämmelsen i artikel 4 i direktivet syftar till att undvika dubbel- beskattning i de fall de förvärvade varorna har varit föremål för mervärdesskatt i det andra EU-landet i enlighet med de särskilda ordningarna för vinstmarginalbeskattning för begagnade varor, konst- verk, samlarföremål och antikviteter (artiklarna 312–341).

Att ett unionsinternt förvärv faller utanför tillämpningsområdet innebär i princip att det mervärdesskatterättsliga systemet inte är tillämpligt och att förvärvet inte ger upphov till några rättigheter och skyldigheter. Det unionsinterna förvärvet kan t.ex. inte läggas till grund för beskattning. Det blir i stället leveransen som läggs till grund för beskattning, i enlighet med de regler som gäller den aktuella leve- ransen.

Någon exakt motsvarighet till direktivets bestämmelser om transak- tioner utanför tillämpningsområdet finns inte i ML. Däremot uppnås i huvudsak samma resultat som direktivets bestämmelse men med en annan lagteknisk konstruktion. Enligt båda regelverken blir resul- tatet att de unionsinterna förvärven av varor inte kan beskattas.

Som ett led i att anpassa NML till direktivet föreslår vi att det i NML ska tas in bestämmelser som motsvarar artiklarna 3.1 a och b samt 4. Bestämmelser om de unionsinterna förvärv av varor som inte är föremål för mervärdesskatt finns i 3 kap. 4, 5 och 8 §§ NML.

5.4.4En ny bestämmelse om beräkning av tröskelvärdet för vissa unionsinterna förvärv av varor

Utredningens förslag: En ny bestämmelse ska införas som anger hur tröskelvärdet beräknas för vissa unionsinterna förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor, vilka inte är föremål för mervärdesskatt om förvärven understiger ett tröskelvärde.

Skälen för utredningens förslag: Andra unionsinterna förvärv av varor än de som avses i artiklarna 3.1 a och 4 samt förvärv av andra varor än nya transportmedel och punktskattepliktiga varor är inte föremål för mervärdesskatt under vissa förutsättningar. Bestämmel-

366

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

sen gäller under förutsättning bl.a. att förvärvaren är en beskatt- ningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som inte medför rätt till avdrag för ingående skatt eller en icke beskattningsbar juridisk person (arti- kel 3.1 b). Som ytterligare villkor gäller att förvärvarens unionsinterna förvärv av varor ska understiga ett visst tröskelvärde. Varje EU-land ska fastställa ett sådant tröskelvärde men det får inte vara lägre än 10 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta (artikel 3.2 första stycket). Hur detta tröskelvärde ska beräknas anges i arti- kel 3.2 andra stycket i direktivet.

ML:s närmaste motsvarighet till artikel 3.2 första stycket innehåller en bestämmelse om tröskelvärdet (2 kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket ML). Däremot saknar ML en uttrycklig reglering mot- svarande artikel 3.2 andra stycket om hur detta tröskelvärde ska beräknas. Vi föreslår att en sådan bestämmelse införs i NML. Efter- som det närmast rör sig om ett förtydligande bedömer vi att effekt- erna av förslaget blir försumbara, varför förslaget inte tas upp i kon- sekvensanalysen i avsnitt 17.

En bestämmelse som anger hur tröskelvärdet för unionsinterna förvärv av vissa varor ska beräknas finns i 3 kap. 6 § NML.

5.5Tillämpningsområdet för import av varor

5.5.1Gällande rätt

EU-rätt

Enligt artikel 2.1 d i mervärdesskattedirektivet är import av varor föremål för mervärdesskatt. Vad som avses med import framgår av artikel 30. Med import av varor avses införsel till unionen av varor som inte är i fri omsättning i den mening som avses i artikel 29 i EUF-fördraget. Med import av varor avses även införsel i unionen av en vara i fri omsättning från ett tredje territorium (artikel 6) som ingår i unionens tullområde. Det är själva införseln i ett EU-land som är föremål för mervärdesskatt, dvs. oavsett om det sker en trans- aktion, oavsett om den genomförs mot eller utan ersättning och oav- sett om den görs av en beskattningsbar person eller en privatperson (mål C-305/03 kommissionen mot Storbritannien och mål 15/81 Schul). De avgränsningar avseende transaktion, beskattningsbar person och

367

Mervärdesskattens tillämpningsområde

SOU 2020:31

ersättning som finns i fråga om leverans av varor och tillhandahåll- ande av tjänster samt unionsinterna förvärv av varor (artikel 2.1 a–c) gäller därmed inte vid import av varor.

Vad som avses med import av varor enligt direktivet behandlas i avsnitt 6.

Svensk rätt

Enligt 1 kap. 1 § första stycket 3 ML ska mervärdesskatt betalas till staten vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig. Med import förstås att en vara förs in till Sverige från en plats utanför EU (2 kap. 1 a § ML). Är omsättningen av en vara undantagen från skatte- plikt, är även importen av varan undantagen från skatteplikt (3 kap. 1 § andra stycket ML).

5.5.2Import av varor som är föremål för mervärdesskatt

Utredningens förslag: Bestämmelsen som anger under vilka förut- sättningar import av varor är föremål för mervärdesskatt ska ut- formas i huvudsak enligt mervärdesskattedirektivet.

Skälen för utredningens förslag: Enligt 1 kap. 1 § första stycket 3 ML ska skatt betalas vid import om följande villkor är uppfyllda; ”import av varor”, ”till landet” som är ”skattepliktig”. Genom kraven på att importen dels ska ske till landet, dels ska vara skattepliktig skiljer sig ML från mervärdesskattedirektivet.

Artikel 2.1 d i mervärdesskattedirektivet anger de villkor som måste vara uppfyllda för att en import av varor ska anses falla inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt och därmed kunna beskattas. Vad som avses med import och om beskattning faktiskt också ska ske och i så fall i vilket EU-land, framgår däremot inte av arti- kel 2.1 d. Det framgår i stället av andra artiklar i direktivet. Vad som avses med import förklaras i artikel 30, var importen ska anses ha ägt rum framgår av artiklarna 60 och 61, när den beskattningsgrundande händelsen inträffar och att skatten därmed blir utkrävbar framgår av artiklarna 70 och 71.

368

SOU 2020:31

Mervärdesskattens tillämpningsområde

Det kan alltså konstateras att bestämmelsen i ML har ett annat syfte och är utformad på ett annat sätt än direktivets bestämmelser. Vårt mål är att NML i hög grad ska stå i överensstämmelse med direktivets terminologi och systematik. Bestämmelsen i NML som anger villkoren för att en import av varor ska vara föremål för mer- värdesskatt utformas därför huvudsakligen i enlighet med artikel 2.1 d i direktivet.

Med föremål för mervärdesskatt avses i NML att en transaktion kan beskattas, dvs. den ligger inom tillämpningsområdet för mer- värdesskatt. En import av varor som är föremål för mervärdesskatt kan alltså beskattas inom landet med stöd av NML. I enlighet med direktivets systematik, är det därefter andra bestämmelser som avgör om en viss import faktiskt ska beskattas här. Import av varor defi- nieras i 5 kap. 35 § NML, i vilka fall importen har gjorts till landet anges i 6 kap. NML, när den beskattningsgrundande händelsen in- träffar anges i 7 kap. NML. Skillnaden mellan direktivet, som gäller

isamtliga EU-länder, och den nu aktuella bestämmelsen som anger villkoren för att beskattning ska kunna ske inom landet, medför att det bör framgå att enbart import av varor till Sverige kan komma att beskattas med stöd av NML. I förtydligande syfte bör därför be- stämmelsen ange att det är import av varor till landet som är föremål för mervärdesskatt.

Bestämmelsen som anger villkoren för att import av varor ska vara föremål för mervärdesskatt finns 3 kap. 1 § NML.

369

6 Beskattningsbara transaktioner

6.1Vårt uppdrag

Enligt utredningens direktiv (dir. 2016:58) är en del av vårt uppdrag att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderni- serad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningens terminologi och systematik i högre grad ska stå i överensstämmelse med motsvarigheterna i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 novem- ber 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdes- skattedirektivet). Lagstiftningens utformning och struktur ska även vara långsiktigt hållbar.

I detta avsnitt behandlas begreppet beskattningsbara transak- tioner (avsnitt 6.2), leverans av varor (avsnitt 6.3), transaktioner som likställs med leverans av varor mot ersättning (avsnitt 6.4), unions- internt förvärv av varor (avsnitt 6.5), överföringar av varor som lik- ställs med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning (avsnitt 6.6), tillhandahållande av tjänster (avsnitt 6.7), uttag av tjänster som lik- ställs med tillhandahållande av tjänster mot ersättning (avsnitt 6.8), import av varor (avsnitt 6.9) och slutligen bestämmelser om vouchrar (avsnitt 6.10). Bestämmelser avseende beskattningsbara transaktioner införs i kapitel 5 i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML.

6.2Begreppet beskattningsbara transaktioner

Utredningens förslag: Begreppet beskattningsbara transaktioner, dvs. leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor, tillhanda- hållande av tjänster och import av varor, ska införas i NML. Be- stämmelserna ska utformas på ett landsneutralt sätt.

371

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

Skälen för utredningens förslag

Beskattningsbara transaktioner

I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser avseende beskattnings- bara transaktioner i avdelning IV i artiklarna 14–30b. Där definieras och förklaras vad som avses med leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor, tillhandahållande av tjänster och import av varor. I avdelning IV finns vidare bestämmelser om uttag av varor och tjänster och överföringar av varor som likställs med leverans av varor, unionsinterna förvärv av varor och tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Slutligen finns det även bestämmelser om verksam- hetsöverlåtelser, förmedling av varor och tjänster samt bestämmelser om vouchrar. I bestämmelserna i denna avdelning regleras inte i vilken medlemsstat en leverans eller ett tillhandahållande ska anses utföras, utan detta regleras i stället genom bestämmelser i avdelning V om platsen för beskattningsbara transaktioner.

I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, är inte begrep- pet beskattningsbara transaktioner infört, och lagens struktur skiljer sig från direktivets struktur. I ML används begreppet ”omsättning” som är kopplat till skattskyldighetsbegreppet, vilket bidrar till de systematiska skillnaderna mellan regelverken. I syfte att anpassa NML:s struktur och systematik till mervärdesskattedirektivet, föreslås i av- snitt 4 att begreppen skattskyldighet och omsättning slopas.

En annan skillnad mellan strukturen i mervärdesskattedirektivet och ML när det gäller denna typ av transaktioner är att i ML finns det i definitionerna av unionsinterna förvärv och import av varor en koppling till Sverige och i definitionen av överföring av varor en koppling till andra EU-länder. I direktivet är dessa definitioner lands- neutrala och i vilken medlemsstat en transaktion anses utförd be- stäms i stället genom bestämmelserna om platsen för beskattnings- bara transaktioner.

Som ett led i förslaget att anpassa NML:s struktur och systematik till mervärdesskattedirektivet, föreslår vi att begreppet beskattnings- bara transaktioner införs. Dessutom föreslår vi i avsnitt 4 att NML:s struktur i huvudsak ska följa direktivets struktur. Enligt vår bedöm- ning leder förslagen till att NML blir tydligare och enklare att tillämpa eftersom samma begrepp kommer att användas som i direk- tivet och strukturen på bestämmelserna i 5 kap. NML kommer med några få undantag att följa strukturen i avdelning IV i direktivet.

372

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

Därmed blir det också enklare för användarna att jämföra NML och direktivet. Att samtliga definitioner av beskattningsbara transaktioner samlas i ett kapitel gör det också enklare för användarna att hitta bestämmelserna.

Landsneutrala definitioner

Vid utformningen av definitionerna i NML av beskattningsbara transaktioner som rör gränsöverskridande transporter av varor upp- kommer frågan om det är lämpligt att, som i direktivet, utforma definitionerna av dessa transaktioner på ett landsneutralt sätt. I ML finns det i definitionerna av motsvarande typer av transaktioner kopplingar till Sverige respektive annat EU-land, dvs. definitionerna utgör en sorts sammanslagning av definitionerna och bestämmelser om platsen för beskattningsbara transaktioner i direktivet.

En nackdel med landsneutrala definitioner av gränsöverskridande transaktioner är att definitionerna blir vida och omfattar även transak- tioner mellan andra EU-länder och import till andra EU-länder. Bestämmelserna kan därför kännas svårare för en användare av lagen att ta till sig än bestämmelser som direkt talar om transaktioner till eller från Sverige.

En annan nackdel med landsneutrala definitioner är att de leder till att användarna av lagen måste läsa på två olika ställen i lagen för att få reda på om ett unionsinternt förvärv eller en import utgör ett unionsinternt förvärv eller import i Sverige, dels i det här föreslagna kapitlet om beskattningsbara transaktioner (5 kap.), dels i kapitlet om platsen för beskattningsbara transaktioner (6 kap.) i stället för att bara läsa på ett ställe, såsom i ML. Detta måste dock användarna göra även avseende andra beskattningsbara transaktioner som t.ex. leverans av varor och tillhandahållande av tjänster.

En fördel med landsneutrala definitioner av gränsöverskridande transaktioner är att en sådan lösning leder till att både 5 och 6 kap. i NML blir enhetliga och tydliga genom att samtliga definitioner av beskattningsbara transaktioner finns i 5 kap. och samtliga bestäm- melser om platsen för beskattningsbara transaktioner finns i 6 kap. NML. Landsneutrala definitioner medför att överföringar av varor, unionsinterna förvärv av varor och import av varor hanteras på samma sätt som övriga beskattningsbara transaktioner i NML, vilket gör

373

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

hanteringen av bestämmelserna enhetlig. Denna struktur bör där- med göra det enklare för användaren av lagen att hitta bland bestäm- melserna.

En annan fördel med landsneutrala definitioner av gränsöver- skridande transaktioner är att NML:s struktur kommer att följa direktivets struktur, vilket gör det lättare att jämföra NML och direktivet. Vidare blir NML med denna struktur lättare att anpassa till framtida förändringar av direktivet, eftersom både nya typer av beskattningsbara transaktioner och nya regler avseende platsen för beskattningsbara transaktioner kan införas i respektive kapitel. Denna struktur bör därmed minska risken för att det ska uppkomma situa- tioner där en lagteknisk lösning som avviker från direktivets struktur måste införas i NML för att uppnå motsvarande effekt som en förändring av direktivet. Landsneutrala bestämmelser skulle därmed bidra till en långsiktigt hållbar utformning av lagstiftningen, vilket är en del av utredningens uppdrag.

Enligt vår sammantagna bedömning talar övervägande skäl för att införa landsneutrala definitioner av gränsöverskridande transaktioner i NML. Vi föreslår därför att bestämmelserna om beskattningsbara transaktioner ska utformas på ett landsneutralt sätt.

Bestämmelser avseende beskattningsbara transaktioner finns i 5 kap. NML.

6.3Leverans av varor

6.3.1Gällande rätt

EU-rätt

Den beskattningsbara transaktionen leverans av varor definieras i artikel 14.1 i mervärdesskattedirektivet. Med leverans av varor avses överföring av rätten att så som ägare förfoga över materiella till- gångar. Detta är ett unionsrättsligt begrepp som enligt EU-domstol- ens dom i mål C-320/88 Shipping and Forwarding Enterprise Safe, inte hänför sig till äganderättsövergång i enlighet med de formkrav som den tillämpliga nationella rätten ställer upp. Begreppet inne- fattar enligt domstolen samtliga överföringar av materiell egendom från en part till en annan, vilka ger mottagaren befogenhet att fak- tiskt förfoga över egendomen som om han var ägare till desamma.

374

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

Svensk rätt

I ML finns en definition av begreppet leverans av vara i 1 kap. 3 § tredje stycket. Begreppet används för att bestämma när skattskyl- dighetens inträde uppkommer vid omsättning av varor. Vidare finns det i ML bestämmelser om omsättning av varor i 2 kap. I 2 kap. 1 § första stycket ML anges att med omsättning av vara förstås att en vara överlåts mot ersättning eller att en vara tas i anspråk genom uttag.

I 6 kap. 7 § ML finns en bestämmelse som reglerar hur förmed- ling av vara eller tjänst ska bedömas i mervärdesskattehänseende. I bestämmelsen anges att om någon i eget namn förmedlar en vara eller en tjänst för annans räkning och uppbär likviden för varan eller tjänsten, ska vid bedömningen av skattskyldigheten för omsättningen av varan eller tjänsten denna anses omsatt såväl av honom som av hans huvudman.

6.3.2Definitionen av begreppet leverans av varor

Utredningens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga begrep- pet leverans av varor utformas i enlighet med mervärdesskatte- direktivet.

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet utgör leverans av varor en av fyra typer av beskattningsbara transaktioner. Begreppet leverans av varor definieras i artikel 14.1 som överföring av rätten att så som ägare förfoga över materiella tillgångar. I ML har, som nämnts i avsnitt 6.2, begreppet beskattningsbara transak- tioner inte införts, och lagens struktur skiljer sig från direktivets struktur när det gäller denna typ av transaktioner. ML innehåller visserligen det till ordalydelsen snarlika ”leverans av vara” (1 kap. 3 § tredje stycket ML) men begreppet används för att bestämma när skattskyldigheten inträder vid omsättning av varor och inte som en definition av en beskattningsbar transaktion. I avsnitt 4 föreslås att ML:s leveransbegrepp slopas och att direktivets begrepp ”leverans av varor” i stället ska användas i betydelsen vad som ska beskattas.

Som ett led i anpassningen till direktivet föreslår vi att defini- tionen av det unionsrättsliga begreppet leverans av varor utformas i enlighet med definitionen i artikel 14.1 i direktivet.

375

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

I artikel 14.2 i direktivet anges tre transaktioner som också ska anses som leverans av varor. De tre transaktionerna avser överföring av äganderätten till en vara mot ersättning på order av en offentlig myn- dighet eller i dess namn eller i enlighet med lagstiftning (artikel 14.2 a), faktiskt överlämnande av vara i överensstämmelse med avtal om uthyrning av varor under en viss tid och avbetalningsköp (arti- kel 14.2 b) samt överföring av vara i enlighet med ett kommissionärs- avtal om köp eller försäljning (artikel 14.2 c).

Artikel 14.2 c motsvaras närmast av 6 kap. 7 § ML, som dock rör både förmedling av varor och tjänster. Bestämmelserna i artikel 14.2 a och b har inte uttryckligen införts i ML, men de torde enligt vår upp- fattning omfattas av ML:s bestämmelser. För att uppnå en formell överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i direktivet, före- slår vi en bestämmelse som uttryckligen anger att dessa transaktio- ner ska anses utgöra leverans av varor.

En bestämmelse med en definition av begreppet leverans av varor finns i 5 kap. 3 § NML.

6.4Transaktioner som likställs med leverans av varor mot ersättning

6.4.1Uttag av varor likställs med leverans av varor mot ersättning

Utredningens förslag: Uttag av varor ska likställas med leverans av varor mot ersättning.

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet lik- ställs uttag av varor med leverans av varor mot ersättning (artik- larna 16 och 18). En förutsättning för att en leverans av en vara ska falla inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt och kunna be- skattas är att den sker mot ersättning (artikel 2). Uttag av varor sker inte mot ersättning. För att uttag av varor ska kunna beskattas lik- ställs de därför med leverans av varor mot ersättning.

I ML anges att med omsättning av vara avses att en vara tas i anspråk genom uttag (2 kap. 1 § första stycket 2 ML). I syfte att an- passa NML till direktivet föreslår vi i avsnitt 4 att begreppet om- sättning slopas och ersätts med begreppen leverans av varor eller

376

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

leverans av varor mot ersättning. Som ett led i den anpassningen föreslår vi här att en bestämmelse ska införas i NML som, på samma sätt som i direktivet, likställer uttag av varor med leverans av varor mot ersättning.

Bestämmelser avseende uttag av varor finns i 5 kap. 8–11 §§ NML.

6.4.2Överföring av varor till andra EU-länder likställs med leverans av varor mot ersättning

Utredningens förslag: En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat EU-land ska likställas med en leverans av varor mot ersättning.

Skälen för utredningens förslag: Enligt mervärdesskattedirektivet är en förutsättning för att en leverans av en vara ska omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt och kunna beskattas att den sker mot ersättning. Överföring av varor sker inte mot ersättning. För att överföringar av varor ska kunna beskattas likställs de därför med leverans av varor mot ersättning.

Enligt artikel 17.1 i direktivet ska en beskattningsbar persons överföring av varor från sin rörelse till en annan medlemsstat lik- ställas med leverans av varor mot ersättning. Med överföring av varor till en annan medlemsstat avses enligt artikeln varje försändelse eller transport av materiell lös egendom som utförs av en beskattningsbar person eller för hans räkning inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse, till en bestämmelseort utanför den medlemsstats territorium där tillgångarna befinner sig men inom unionen. I arti- kel 17.2 anges dock ett antal transaktioner för vilka en försändelse eller transport av en vara inte ska anses som en överföring till en annan medlemsstat. Bland dessa transaktioner finns t.ex. överföringar av varor för distansförsäljning och monteringsleveranser.

I ML finns också bestämmelser om vad som utgör överföring av vara till annat EU-land i 2 kap. 1 § andra stycket ML. Enligt denna paragraf ska en överföring av en vara likställas med en omsättning av varan om varan transporteras av en beskattningsbar person eller för dennes räkning från en verksamhet som den beskattningsbara per- sonen bedriver inom EU, överföringen görs för dennes verksamhet och överföringen ska beskattas som unionsinternt förvärv i det andra

377

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

EU-landet. I bestämmelsen anges därmed inte, så som i direktivet, att vissa transporter som t.ex. vid monteringsleveranser och distans- försäljningar inte ska anses utgöra överföringar av varor till annat EU-land. I stället anges i 2 a kap. 7 § andra stycket ML att denna typ av transporter inte ska anses utgöra unionsinterna förvärv av varor.

ML:s bestämmelser är tänkta att leda till samma resultat som mervärdesskattedirektivets bestämmelser, men strukturen i ML skiljer sig alltså från direktivets struktur. Som ett led i anpassningen av NML till direktivets systematik och terminologi, föreslår vi att en beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat EU-land ska likställas med leverans av varor mot er- sättning. Bestämmelserna bör anpassas till direktivets struktur genom att det redan i definitionen av vad som utgör en överföring av varor till annat EU-land anges, på samma sätt som i direktivet, att vissa försändelser och transporter som t.ex. vid monteringsleveranser och distansförsäljningar inte utgör överföringar av varor och därmed inte ska likställas med leverans av varor mot ersättning. Bestämmelserna i NML och direktivet avseende vad som utgör överföring av varor blir därmed enhetliga och det bör underlätta tillämpningen av NML. Bestämmelserna om överföringar görs också landsneutrala för att strukturen i NML och direktivet avseende beskattningsbara transak- tioner och platsen för beskattningsbara transaktioner ska vara enhet- liga, se ovan avsnitt 6.2. Det gäller även för sådana överföringar till avropslager som inte likställs med en leverans av varor mot ersätt- ning.

Bestämmelser avseende överföring av varor till andra EU-länder samt överföring till avropslager finns i 5 kap. 12–21 §§ NML.

6.5Unionsinternt förvärv av varor

Utredningens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga be- greppet unionsinternt förvärv av varor utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.

Skälen för utredningens förslag: Den beskattningsbara transaktionen unionsinternt förvärv av varor definieras i artikel 20 i mervärdes- skattedirektivet. Med unionsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som för-

378

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

sänds eller transporteras till förvärvaren av säljaren eller förvärvaren eller för någonderas räkning i en annan medlemsstat än den från vilken försändelsen eller transporten avgick. Enligt andra stycket i samma artikel ska, i situationer där varor som förvärvats av en icke beskattningsbar juridisk person försänds eller transporteras från en plats utanför EU:s mervärdesskatteområde och av förvärvaren im- porteras till en annan medlemsstat än den där försändelsen eller transporten avslutas, varorna anses ha försänts eller transporterats från importmedlemsstaten. Genom denna bestämmelse skapas ett unionsinternt förvärv om en juridisk person som inte är en beskatt- ningsbar person importerar en vara i ett EU-land för att därefter transportera varan till ett annat EU-land. Bestämmelsen syftar till att hindra juridiska personer som inte är beskattningsbara personer från att kunna minska sina mervärdesskattekostnader genom att välja ett EU-land med låg mervärdesskatt för import av varor och därefter, utan mervärdesskattekonsekvenser, föra över varorna till ett annat EU-land.

I ML definieras vad som utgör unionsinternt förvärv av varor i 2 a kap. 2 §. Enligt första punkten i denna paragraf avses, under förut- sättningar som anges i 2 a kap. 3–5 §§ ML, med unionsinternt för- värv att någon mot ersättning förvärvar en vara, om varan transpor- teras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till Sverige från ett annat EU-land. I 3 och 4 §§ anges ett antal förutsättningar för att förvärv av olika typer av varor ska anses utgöra unionsinterna förvärv av varor (bl.a. status på köparen och en beloppsgräns). I 5 § anges på motsvarande sätt som i andra stycket i artikel 20 i mervärdesskattedirektivet att en vara ska anses förvärvad enligt 2 § 1 även i de fall transporten påbörjas utanför EU och varan därefter importerats till ett annat EU-land av förvärvaren för vidare transport till Sverige, om förvärvaren är en juridisk person som inte är en beskattningsbar person.

ML:s bestämmelser är tänkta att leda till samma resultat som mervärdesskattedirektivets bestämmelser, men strukturen i ML skiljer sig från direktivets struktur. Som ett led i anpassningen av struk- turen i NML till mervärdesskattedirektivet föreslår vi att definitionen av begreppet unionsinternt förvärv av varor utformas i enlighet med direktivet. Definitionen av unionsinternt förvärv av varor görs också landsneutral för att strukturen i NML och direktivet avseende be- skattningsbara transaktioner och platsen för beskattningsbara transak-

379

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

tioner ska vara enhetlig, se ovan avsnitt 6.2. Därmed kommer be- stämmelser avseende när ett unionsinternt förvärv sker i Sverige framgå av bestämmelserna om platsen för beskattningsbara transak- tioner (6 kap. NML) i stället för som i ML direkt av definitionen.

Bestämmelsen i ML om situationer där transporten av en vara börjar utanför EU och varan därefter importerats till ett annat EU- land av förvärvaren för vidare transport till Sverige, om förvärvaren är en juridisk person som inte är en beskattningsbar person (2 a kap. 5 § ML) anpassas också till direktivets lydelse och införs i NML som en del av bestämmelsen om vad som avses med unionsinterna förvärv av varor.

En bestämmelse med en definition av begreppet unionsinternt förvärv av varor finns i 5 kap. 22 §§ NML.

6.6Överföringar av varor som likställs med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning

6.6.1Gällande rätt

EU-rätt

Enligt artikel 21 i mervärdesskattedirektivet ska en beskattningsbar persons användning, inom ramen för sin rörelse, av varor som av honom eller för hans räkning försänts eller transporterats från en annan medlemsstat inom vilken varorna producerats, utvunnits, be- arbetats, inköpts eller förvärvats i den mening som avses i arti- kel 2.1 b, eller importerats av den beskattningsbara personen inom ramen för hans rörelse till denna andra medlemsstat, likställas med ett unionsinternt förvärv av varor mot ersättning. Syftet med denna bestämmelse är att överföringar av varor som likställs med unions- interna förvärv av varor mot ersättning ska vara en spegelbild av sådana överföringar som enligt artikel 17.1 i direktivet ska likställas med leverans av varor mot ersättning.

380

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

Svensk rätt

Enligt 2 a kap. 2 § tredje och fjärde punkten ML ska med unions- interna förvärv förstås att varor förs över från ett annat EU-land till Sverige under förutsättningar som delvis motsvarar förutsättning- arna i artikel 21. Systematiken i ML skiljer sig dock från mervärdes- skattedirektivet genom att de förflyttningar av varor mellan EU- länder, som enligt artikel 17.2 i direktivet inte utgör överföringar av varor, enligt 2 a kap. 7 § andra stycket ML i stället anges som över- föringar som inte ska anses utgöra unionsinterna förvärv av varor.

6.6.2Överföring av varor från andra EU-länder likställs med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning

Utredningens förslag: En beskattningsbar persons överföring av varor från andra EU-länder ska under vissa förutsättningar lik- ställas med ett unionsinternt förvärv av varor mot ersättning.

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet likställs vissa överföringar av varor från andra EU-länder med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning. En förutsättning för att ett unions- internt förvärv ska kunna omfattas av tillämpningsområdet för mer- värdesskatt och beskattas är att det sker mot ersättning. Över- föringar av varor sker inte mot ersättning. För att överföringar av varor ska kunna beskattas likställs de därför med unionsinterna för- värv av varor mot ersättning. I ML anses vissa överföringar av varor från andra EU-länder utgöra unionsinterna förvärv av varor. Även om regleringarna leder till samma beskattningsresultat så skiljer sig lydelserna och strukturen åt mellan dessa regleringar.

Som ett led i anpassningen av strukturen i NML till mervärdes- skattedirektivet föreslår vi att bestämmelsen som likställer vissa över- föringar av varor från andra EU-länder med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning utformas i enlighet med direktivet. För att behålla den tydliga spegelbilden mellan överföringar av varor som likställs med leveranser av varor mot ersättning och sådana över- föringar av varor som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning, föreslår vi också att det i bestämmelsen uttryckligen ska anges att försändelser och transporter av varor som inte utgör

381

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

överföringar av varor till annat EU-land inte heller ska likställas med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning. Vi föreslår även att det i förtydligande syfte införs en bestämmelse där det uttryckligen framgår att en överföring till ett avropslager är ett unionsinternt förvärv mot ersättning endast under förutsättning att överföringen likställs med en leverans av varor mot ersättning. Bestämmelsen om vilka överföringar av varor från annat EU-land som ska likställas med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning görs också landsneutral för att strukturen i NML och direktivet avseende beskattningsbara transaktioner och platsen för beskattningsbara transaktioner ska vara enhetlig, se ovan avsnitt 6.2. Därmed kommer bestämmelser av- seende när en överföring av vara som likställs med ett unionsinternt förvärv av vara mot ersättning sker i Sverige framgå av bestämmel- serna om platsen för beskattningsbara transaktioner (6 kap. NML) i stället för som i ML direkt av definitionen.

Bestämmelser avseende överföring av varor från annat EU-land som likställs med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning finns i 5 kap. 23 och 24 §§ NML.

6.7Tillhandahållande av tjänster

Utredningens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga begrep- pet tillhandahållande av tjänster utformas i enlighet med mervärdes- skattedirektivet.

Utredningens bedömning: En ny bestämmelse som exempli- fierar vad som avses med tillhandahållande av tjänster motsvar- ande artikel 25 i mervärdesskattedirektivet bör inte införas.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Definitionen av begreppet tillhandahållande av tjänster

Den beskattningsbara transaktionen tillhandahållande av tjänster definieras i artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet. Med tillhanda- hållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor. Denna bestämmelse motsvaras i ML närmast av en defini- tion av begreppet omsättning av tjänst, med vilket avses att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.

382

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

Av 1 kap. 6 § ML följer att med tjänst förstås allt som kan tillhanda- hållas som inte utgör varor.

Som ett led i anpassningen av strukturen i NML till mervärdes- skattedirektivet, föreslår vi att definitionen av begreppet tillhanda- hållande av tjänster utformas i enlighet med artikel 24.1 i mervärdes- skattedirektivet. I paragrafen definieras därmed, till skillnad från definitionen av omsättning av tjänst i ML, enbart vad som avses med den beskattningsbara transaktionen tillhandahållande av tjänst utan någon koppling till ett krav på ersättning. Definitionen finns i 5 kap. 25 § NML.

Exemplifiering av tillhandahållande av tjänster

I artikel 25 i mervärdesskattedirektivet anges att ett tillhandahållande av tjänster bl.a. kan utgöras av någon av tre typer av transaktioner. Den första typen är överlåtelse av immateriella tillgångar, vare sig det upprättats någon handling angående äganderätten eller ej. Den andra typen är åtagande att avstå från ett handlande eller att tolerera ett handlande eller en situation. Den sista typen är utförande av tjänster på anmodan av en offentlig myndighet eller i dennas namn eller en- ligt lag.

I ML finns inte någon motsvarande bestämmelse. Enligt vår be- dömning kan de exemplifierade transaktionerna anses omfattas av den föreslagna definitionen av tillhandahållande av tjänster (som mot- svarar definitionen i artikel 24 i direktivet). Det finns därmed inte något behov av att införa en bestämmelse i NML med motsvarande exempel. En sådan bestämmelse bör därmed inte införas i NML.

6.8Uttag av tjänster likställs med tillhandahållande av tjänster mot ersättning

Utredningens förslag: Uttag av tjänster ska likställas med till- handahållande av tjänster mot ersättning.

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet lik- ställs uttag av tjänster med tillhandahållande av tjänster mot ersätt- ning (artiklarna 26 och 27). En förutsättning för att ett tillhanda-

383

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

hållande av en tjänst ska omfattas av tillämpningsområdet för mer- värdesskatt och kunna beskattas är att det sker mot ersättning. Uttag av tjänster sker inte mot ersättning. För att uttag av tjänster ska kunna beskattas likställs de därför med tillhandahållande av tjänster mot ersättning.

I ML förstås med omsättning av tjänst att en tjänst tas i anspråk genom uttag (2 kap. 1 § tredje stycket 2 ML). I avsnitt 4 föreslår vi i syfte att anpassa NML till direktivet att begreppet omsättning slopas. Som ett led i den anpassningen föreslår vi här att en bestämmelse ska införas i NML som, på samma sätt som i direktivet, likställer uttag av tjänster med tillhandahållande av tjänster mot ersättning.

Bestämmelser avseende uttag av tjänster finns i 5 kap. 26–34 §§ NML.

6.9Import av varor

6.9.1Gällande rätt

EU-rätt

I artikel 30 i mervärdesskattedirektivet finns en definition av be- greppet import av varor. I första stycket anges att med import av varor avses införsel i unionen av varor som inte är i fri omsättning i den mening som avses i artikel 24 i fördraget om upprättandet av gemenskapen (numera artikel 29 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget). Av artikel 29 framgår att varor som kommer från tredjeland ska anses vara i fri omsättning i en medlemsstat, om importformaliteterna har uppfyllts och tillämp- liga tullar och avgifter med motsvarande verkan har tagits ut i denna medlemsstat och hel eller partiell restitution av sådana tullar och avgifter inte har lämnats. Första stycket i artikel 30 i direktivet avser därmed situationer där varor som inte har fått status som unionsvara genom tullförfarandet ”övergång till fri omsättning” förs in från en plats utanför unionen. Om en vara vid ankomsten till unionen hän- förs t.ex. till ett tullagerförfarande (dvs. placeras i ett speciellt lager utan att någon tull eller mervärdesskatt påförs) i stället för till tull- förfarandet övergång till fri omsättning, anses importen av varan äga rum i den medlemsstat varan befinner sig när den upphör att om- fattas av tullagerförfarandet (artikel 61 i mervärdesskattedirektivet).

384

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

Varor som kommer till unionen är i normala fall inte i fri om- sättning. Det finns dock situationer där unionsvaror tillfälligt lämnar tullområdet för att därefter komma tillbaka igen. Enligt huvudregeln förlorar dessa varor sin status som unionsvaror i och med att de lämnar unionens tullområde (artikel 154 i unionstullkodexen). Varorna är då inte i fri omsättning när de kommer tillbaka utan måste dekla- reras och genom tullförfarandet övergång till fri omsättning få status som unionsvaror igen. Från denna bestämmelse finns dock undantag för s.k. intern transitering och vissa särskilda fall där varor som tillfälligt lämnar tullområdet får behålla sin status som unionsvaror och därmed redan är i fri omsättning när det återkommer till om- rådet (artikel 155 i unionstullkodexen och artikel 119 i komplet- teringsförordningen 2015/2446). Ett exempel på en sådan situation är en lastbil som lämnar Sverige för att köra paket till Norge och sedan återvänder till Sverige. Lastbilen kan då under vissa förutsätt- ningar behålla sin status som unionsvara under hela tiden, dvs. är i fri omsättning när den kommer tillbaka till Sverige. Ett annat exem- pel är varor som någon som tillfälligt reser ut ur EU har i sitt bagage. Dessa varor behåller också sin status som unionsvaror och är i fri omsättning när personen återvänder till Sverige med dem (under förutsättning att vissa krav är uppfyllda). I dessa fall omfattas in- förseln till unionen inte av mervärdesskattedirektivets definition av import av varor eftersom varorna är i fri omsättning.

Av andra stycket i artikel 30 i direktivet framgår att med import av varor avses även införsel i gemenskapen av en vara i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i gemenskapens tullområde. Detta stycke avser därmed införsel av varor som är i fri omsättning från en plats som ligger inom EU:s tullområde men utanför EU:s mervärdesskatteområde, t.ex. Åland. Vad som utgör EU:s mervärdes- skatteområde och vad som utgör tredje territorier som inte omfattas av EU:s mervärdesskatteområde regleras i artiklarna 5, 6 och 7. Av artikel 6.1 framgår vilka tredje territorier som ingår i EU:s tullområde (och som därmed avses i andra stycket i artikel 30).

385

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

Svensk rätt

I ML finns en definition av begreppet import i 2 kap. 1 a §. Av be- stämmelsen framgår att med import förstås att en vara förs in till Sverige från en plats utanför EU. Enligt 1 kap. 10 a § ML avses med EU inte de tredje territorier som regleras i 1 kap. 10 b § ML. Därmed omfattar definitionen av import all varuinförsel till Sverige från platser utanför EU:s mervärdesskatteområde.

I 1 kap. 19 § ML anges att med fri omsättning förstås detsamma som i unionstullkodexen.

6.9.2Definitionen av begreppet import av varor

Utredningens förslag: Definitionen av det unionsrättsliga begrep- pet import av varor ska utformas i enlighet med mervärdes- skattedirektivet.

Skälen för utredningens förslag: Definitionerna av import i ML och mervärdesskattedirektivet skiljer sig åt i vissa delar. I ML:s defi- nition görs ingen skillnad på varor som är i fri omsättning och varor som inte är i fri omsättning. Därmed omfattas situationer där varor i fri omsättning förs in till Sverige från en plats utanför EU:s tull- område av begreppet import i ML men inte av begreppet import av varor i mervärdesskattedirektivet. Vidare anges i ML att varan ska införas från en plats utanför EU. Varor som inte är i fri omsättning och som införs till Sverige kan dock komma från ett tullager inom EU:s mervärdesskatteområde. Varorna finns då fysiskt på en plats inom EU även om de i tullhänseende inte har importerats till tull- unionen. Denna införsel kan utgöra en import av varor till Sverige enligt artikel 61 i direktivet, men det är inte helt tydligt om en sådan import omfattas av ML:s definition. Vi föreslår därför att defini- tionen av begreppet import av varor utformas i enlighet med direk- tivets definition, så att det klargörs att de omfattar samma situa- tioner. Definitionen av import av varor görs också landsneutral genom att den beskriver vad som avses med import av varor till EU i stället för att som i ML endast beskriva vad som avses med import av varor till Sverige. Vilka importer som sedan ska anses ske till Sverige avgörs i enlighet med bestämmelserna om platsen för beskattnings-

386

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

bara transaktioner (6 kap. NML). Denna förändring görs för att strukturen i NML och direktivet avseende beskattningsbara transak- tioner och platsen för beskattningsbara transaktioner ska vara enhet- lig, se ovan avsnitt 6.2.

En bestämmelse med en definition av import av varor finns i 5 kap.

35 § NML. En bestämmelse om fri omsättning finns i 2 kap. NML om definitioner och förklaringar.

6.10Bestämmelser om vouchrar

6.10.1Överlåtelse av enfunktionsvoucher

Utredningens förslag: Överlåtelse av en enfunktionsvoucher ska under vissa förutsättningar anses som en leverans av de varor eller ett tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser. Motsvar- ande direktivanpassningar ska även göras i övriga bestämmelser i kapitlet avseende enfunktionsvouchrar.

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet betraktas en överlåtelse av enfunktionsvoucher som görs av en beskattnings- bar person som agerar i eget namn som en leverans av de varor eller tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser (artikel 30b).

Imotsvarande bestämmelser i ML anses en överlåtelse av en enfunk- tionsvoucher mot ersättning eller ett uttag av en voucher som en

omsättning av de varor eller tjänster som vouchern avser (2 kap. 9 § ML). Denna bestämmelse (liksom övriga bestämmelser i 2 kap. ML om enfunktions- och flerfunktionsvouchrar) leder till samma beskatt- ningsresultat som direktivets bestämmelser, men strukturen i ML skiljer sig från direktivets struktur eftersom överlåtelsen kopplas till begreppet omsättning.

I syfte att anpassa NML till direktivet föreslår vi i avsnitt 4 att begreppet omsättning slopas. Som ett led i den anpassningen föreslår

vihär att en bestämmelse ska införas i NML enligt vilken, på samma sätt som i direktivet, överlåtelse av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn ska anses som leverans eller ett tillhandahållande av de varor eller tjänster som vouchern avser. Därigenom slopas skrivningen om att överlåtelsen ska ske mot ersättning och hänvisningen till bestämmelsen om uttag,

387

Beskattningsbara transaktioner

SOU 2020:31

eftersom dessa skrivningar endast behövs i ML för att överlåtelserna av enfunktionsvouchrar kopplas till begreppet omsättning i stället för som i direktivet och i NML till begreppen leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. På motsvarande sätt föreslår vi att be- greppet omsättning byts ut i övriga bestämmelser i 5 kap. NML avseende enfunktionsvouchrar.

Bestämmelser avseende överlåtelse av enfunktionsvouchrar finns i 5 kap. 38 § NML. Övriga bestämmelser i kapitlet avseende enfunk- tionsvouchrar finns i 5 kap. 39–40 §§ NML.

6.10.2Hantering av flerfunktionsvoucher

Utredningens förslag: Den faktiska leveransen av varor eller till- handahållandet av tjänster i utbyte mot en flerfunktionsvoucher ska under vissa förutsättningar vara föremål för mervärdesskatt, medan tidigare överlåtelser av vouchern inte ska det. Om över- låtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan beskattnings- bar person än den som utför den faktiska leveransen eller det faktiska tillhandahållandet i utbyte mot vouchern, ska alla till- handahållanden av tjänster som kan identifieras vara föremål för mervärdesskatt.

Skälen för utredningens förslag: Enligt mervärdesskattedirektivet ska den faktiska leveransen av varorna eller det faktiska tillhanda- hållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren vara föremål för mervärdesskatt medan föregående överlåtelser av flerfunktionsvouchern inte är föremål för mervärdes- skatt (artikel 30b.2). Vidare regleras att när överlåtelsen av en fler- funktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den som utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt ska allt tillhandahållande av tjänster som kan identifieras vara föremål för mervärdesskatt.

I ML anges i stället att den faktiska leveransen eller tillhanda- hållandet i utbyte mot en flerfunktionsvoucher ska anses som en omsättning medan tidigare överlåtelser av vouchern inte är omsätt- ningar (2 kap. 12 § ML). När en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan person än den beskattningsbara person som genom-

388

SOU 2020:31

Beskattningsbara transaktioner

för omsättningen ska alla tjänster som kan identifieras anses som omsättningar (2 kap. 13 § ML). Dessa bestämmelser leder till samma beskattningsresultat som direktivets bestämmelser, men strukturen i ML skiljer sig från direktivets struktur eftersom de faktiska leve- ranserna och tillhandahållandena, samt ovan nämnda tillhandahållan- den av tjänster som kan identifieras, kopplas till begreppet omsättning.

I syfte att anpassa NML till direktivet föreslår vi i avsnitt 4 att begreppet omsättning slopas. Som ett led i den anpassningen föreslår

viatt en bestämmelse ska införas i NML enligt vilken den faktiska leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller par- tiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren ska, på samma sätt som i direktivet, vara föremål för mervärdesskatt medan tidigare överlåtelser av vouchern inte ska det. Vidare föreslår vi att tjänster som tillhandahålls av den som överlåter en flerfunktionsvoucher utan att utföra den faktiska leveransen eller tillhandahållandet i utbyte mot flerfunktionsvouchern ska vara föremål för mervärdesskatt.

Bestämmelser avseende hantering av flerfunktionsvouchrar finns

i5 kap. 41 och 42 §§ NML.

389

7Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

7.1Vårt uppdrag

Enligt utredningens direktiv (dir. 2016:58) är en del av vårt uppdrag att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tyd- ligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningens termino- logi och systematik i högre grad ska stå i överensstämmelse med motsvarigheterna i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskatte- direktivet). Lagstiftningens utformning och struktur ska även vara långsiktigt hållbar.

I detta avsnitt behandlas begreppet beskattningsgrundande hän- delse, bestämmelser om tidpunkten för när den beskattningsgrun- dande händelsen inträffar samt bestämmelser om redovisningsskyl- dighet.

7.2Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

7.2.1Gällande rätt

EU-rätt

I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser avseende beskattnings- grundande händelse i avdelning VI i artiklarna 62–71. I artikel 62.1 anges att med beskattningsgrundande händelse avses den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska bli utkrävbar är uppfyllda. Av artikel 63 framgår att den beskattnings- grundande händelsen inträffar när leveransen av varorna eller till-

391

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

SOU 2020:31

handahållandet av tjänsterna äger rum. Enligt artikel 14.1 avses med leverans av varor överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. Detta är ett unionsrättsligt begrepp som enligt EU-domstolens dom i mål C-320/88 Shipping and Forwarding Enter- prise Safe, inte hänför sig till äganderättsövergång i enlighet med de formkrav som den tillämpliga nationella rätten ställer upp. Begreppet innefattar enligt domstolen samtliga överföringar av materiell egen- dom från en part till en annan, vilka ger mottagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om han var ägare till densamma. Definitionen av tillhandahållande av tjänster finns i artikel 24 där det anges att med tillhandahållande av tjänst avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor.

I artikel 64 anges vid vilken tidpunkt vissa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som ger upphov till successiva avräk- ningar eller successiva betalningar ska anses äga rum och vid vilken tidpunkt vissa kontinuerliga leveranser av varor och tillhandahåll- anden av tjänster ska anses äga rum.

Tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar vid unionsinterna förvärv av varor är enligt artikel 68 när förvärvet äger rum, vilket ska anses vara den tidpunkt då leverans av liknande varor inom medlemsstatens territorium anses äga rum. För import av varor regleras tidpunkten för när den beskattningsgrundande hän- delsen inträffar i artiklarna 70 och 71. Denna tidpunkt är enligt arti- kel 70 då importen av varorna äger rum. I artikel 71 regleras särskilda tidpunkter för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar i de fall varorna hänförs till vissa förfaranden eller situationer vid in- förseln.

I avdelning VI i artiklarna 62–71 finns också bestämmelser om mer- värdesskattens utkrävbarhet. I artikel 62.2 anges att med mervärdes- skattens utkrävbarhet avses att staten enligt lag får rätt att vid en given tidpunkt kräva skatt från den person som är betalningsskyldig för skatten.

Svensk rätt

I1 kap. 3 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), för- kortad ML, finns huvudregeln för skattskyldighetens inträde. Enligt denna bestämmelse inträder skattskyldigheten när varan har leve-

392

SOU 2020:31

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

rerats eller tjänsten har tillhandahållits eller när varan eller tjänsten tagits i anspråk genom uttag. I tredje stycket i samma bestämmelse anges att med leverans av vara förstås att varan avlämnas eller att den sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav. Av förarbetena framgår att vad som avsågs var att varan civilrättsligt har avlämnats till köparen, med undantag för avsändande mot postförskott och efter- krav då skattskyldigheten inträder vid avsändandet.1 Civilrättsliga regler om när en vara anses avlämnad finns bl.a. i köplagen (1990:931).

I 13 kap. ML finns bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt. En av huvudreglerna för redovisning av ut- gående mervärdesskatt finns i 13 kap. 6 § ML, enligt vilken skatten ska redovisas för den redovisningsperiod då en omsättning av en vara eller tjänst enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts (om förskotts- eller a contobetalning har tagits emot eller lämnats ska skatten dock redovisas för den redovisningsperiod då detta skett). Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) ska utgående mervärdesskatt redovisas för den redovisningsperiod då skattskyldigheten har inträtt (13 kap. 7 § ML). Slutligen finns det en möjlighet för vissa skattskyldiga att redovisa den utgående mervärdesskatten för den redovisningsperiod då betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skatt- skyldige tillgodo (13 kap. 8 § ML).

För redovisning av ingående mervärdesskatt finns en av huvud- reglerna i 13 kap. 16 § ML enligt vilken skatten ska dras av för den redovisningsperiod då ett förvärv av en vara eller tjänst enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts (om förskotts- eller a contobetalning har lämnats ska skatten dock dras av för den redovisningsperiod då detta skett). Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) ska ingående mervärdesskatt redovisas för den redovisningsperiod då varan eller tjänsten levererats eller tillhandahållits den skattskyldige (13 kap. 17 § ML). Slutligen ska skattskyldiga som redovisar utgående skatt enligt den s.k. bokslutsmetoden i 13 kap. 8 § ML även dra av ingå- ende mervärdesskatt för den redovisningsperiod då betalning gjorts (13 kap. 18 § ML).

1Prop. 1993/94:99 s. 126 f.

393

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

SOU 2020:31

7.2.2Begreppet beskattningsgrundande händelse införs

Utredningens förslag: Begreppet beskattningsgrundande hän- delse, dvs. den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt ska bli utkrävbar är uppfyllda, ska införas i den nya mervärdesskattelagen. En huvudregel om tidpunkten för när en beskattningsgrundande händelse inträffar, som motsvarar tid- punkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar enligt direktivet, ska införas. Bestämmelserna om tidpunkt för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar ska omfatta samt- liga beskattningsbara transaktioner, oavsett om de beskattas i Sverige eller inte.

Skälen för utredningens förslag

Begreppet beskattningsgrundande händelse

Imervärdesskattedirektivet finns bestämmelser avseende beskatt- ningsgrundande händelse i artiklarna 62–71. Där definieras vad som avses med beskattningsgrundande händelse och tidpunkten för när en beskattningsgrundande händelse inträffar. Med den beskattnings- grundande händelsen avses den omständighet som innebär att skatt kan komma att tas ut. Den beskattningsgrundande händelsen är en förutsättning för att skatt ska kunna utkrävas.2 Tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen för en transaktion avgör vilka be- stämmelser som ska tillämpas på transaktionen (när det gäller vilken skattesats som ska vara tillämplig finns det dock i direktivet särskilda bestämmelser som i vissa fall i stället kopplar tillämplig skattesats till tidpunkten för skattens utkrävbarhet).

I ML är inte begreppet beskattningsgrundande händelse infört, och lagens struktur skiljer sig från direktivets struktur. När det gäller bestämmelserna i direktivet om tidpunkten för när en beskattnings- grundande händelse inträffar finns närmast motsvarande bestämmel- ser i ML i 1 kap. 3–5 a §§ (samt i 1 kap. 5 b § som införs i ML genom prop. 2019/20:122). I dessa bestämmelser regleras tidpunkten för skattskyldighetens inträde, som avgör vilka bestämmelser som ska tillämpas på en transaktion. I bestämmelserna används begreppet

2SOU 2002:74 s. 463 f.

394

SOU 2020:31

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

”skattskyldighet” och detta begrepp är kopplat till skyldigheten att betala skatt enligt portalparagrafen i 1 kap. 1 § ML, dvs. till skatte- pliktiga transaktioner. Denna koppling innebär därmed att ML en- dast reglerar skattskyldighetens inträde för skattepliktiga transaktio- ner. Detta utgör en skillnad mot direktivet, där bestämmelserna om när en beskattningsgrundande händelse inträffar är kopplad till de beskattningsbara transaktionerna, vilket innebär att de omfattar både skattepliktiga och undantagna transaktioner.

En annan skillnad mellan systematiken i direktivet och i ML är att direktivets begrepp beskattningsgrundande händelse är kopplat till direktivets definition av vad som utgör leverans av varor i artikel 14 (dvs. överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar). I ML finns det en definition av vad som avses med om- sättning av vara (2 kap. 1 §) och en definition av vad som avses med leverans av vara som används för att bestämma när skattskyldigheten inträder (1 kap. 3 § tredje stycket ML).

I syfte att anpassa strukturen och systematiken i den nya mer- värdesskattelagen, förkortad NML, till mervärdesskattedirektivet, föreslås i avsnitt 4 att begreppet skattskyldighet slopas. Det innebär att även begreppet skattskyldighetens inträde försvinner. Vi föreslår

istället att begreppet beskattningsgrundande händelse införs. Vidare föreslår vi att det införs en huvudregel om när den beskattningsgrun- dande händelsen inträffar, som motsvarar bestämmelsen i artikel 63

idirektivet. Genom att begreppet beskattningsgrundande händelse är kopplat till samtliga beskattningsbara transaktioner, införs därmed en tidpunkt för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för samtliga dessa transaktioner, oavsett om de ska beskattas i Sverige eller inte. Därmed kommer det, till skillnad från i ML, även finnas en tidpunkt i NML, för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för leveranser av varor och tjänster som inte beskattas i Sverige, till vilken skyldigheter avseende t.ex. fakturering och redo- visning kan knytas.

Tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar enligt den nya huvudregeln kopplar på samma sätt som i direktivet till definitionen av leverans av varor i 5 kap. 3 § NML (som motsvarar definitionen i artikel 14.1) och till definitionen av tillhandahållande av tjänster i 5 kap. 25 § NML (som motsvarar definitionen i arti- kel 24.1) om inte de särskilda bestämmelserna för när leverans eller tillhandahållande äger rum i 7 kap. 5 och 6 §§ NML är tillämpliga.

395

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

SOU 2020:31

En definition som motsvarar definitionen av leverans av vara i 1 kap. 3 § tredje stycket ML blir därmed överflödig och slopas. Definitionen av leverans av vara i ML skiljer sig något från direktivets definition av leverans av varor och ska enligt förarbetena tolkas i enlighet med de civilrättsliga reglerna för avlämnande (vi bortser här från leveranser mot postförskott eller efterkrav, dessa behandlas i avsnitt 7.2.4). Skatteverket anser i ett ställningstagande från 20193 att begreppet leverans ska tolkas på ett sätt som är konformt med mervärdes- skattedirektivet och att det innebär att leverans har samma innebörd som leverans av varor i direktivet, dvs. överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. I förhållande till Skatteverkets tillämpning innebär slopandet av ML:s definition av leverans av vara inte någon ändring av tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för leveranser av varor som inte sker mot post- förskott eller efterkrav, jämfört med tidpunkten för när skattskyldig- heten inträffar enligt ML för motsvarande leveranser.

När det gäller de beskattningsbara transaktionerna unionsinternt förvärv av varor och import av varor innebär även här införandet av begreppet beskattningsgrundande händelse att det, till skillnad från i ML, även kommer att finnas en tidpunkt för när den beskattnings- grundande händelsen inträffar för från mervärdesskatt undantagna unionsinterna förvärv och import av varor, eftersom den beskattnings- grundande händelsen omfattar samtliga beskattningsbara transaktio- ner. Bestämmelser om tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för dessa transaktioner finns i 7 kap. 12 och 13 §§ NML, som motsvarar 1 kap. 4 a § första stycket och 5 § ML.

Uttag

Genom slopandet av begreppet skattskyldighet och införandet av begreppet beskattningsgrundande händelse, kommer direktivets bestämmelse för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, dvs. den tidpunkt då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna äger rum, införas som en huvudregel i NML. I ML anges i samband med huvudregeln för när skattskyldigheten inträder att vid uttag inträder skattskyldigheten när varan eller tjänsten har tagits

3Skatteverkets ställningstagande Omsättning av vara och leverans, mervärdesskatt., dnr 202 398393-18/111.

396

SOU 2020:31

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

i anspråk. Denna reglering behövs i ML eftersom det med omsätt- ning av vara respektive omsättning av tjänst även förstås uttag av varor och tjänster (2 kap. 1 § ML), men någon leverans eller något tillhandahållande mot ersättning sker ju inte i dessa fall.

I direktivet likställs uttag av varor och tjänster med leverans av varor mot ersättning respektive med tillhandahållande av tjänster mot ersättning (artiklarna 16, 18, 26 och 27). Därigenom kommer även uttag av varor och tjänster att omfattas av direktivets bestämmelse i artikel 63 om när den beskattningsgrundande händelsen inträffar. Eftersom uttag av varor och tjänster likställs, på samma sätt som i direktivet, med leverans av varor och tillhandahållande av tjänster mot ersättning i NML (5 kap. 8 och 26 §§), blir en särskild reglering av uttag när det gäller tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen överflödig. Uttag av varor och tjänster omfattas därmed även i NML av bestämmelserna för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster.

Enfunktionsvouchrar

När det gäller s.k. enfunktionsvouchrar finns det en skillnad mellan regleringen i ML och i direktivet. Med enfunktionsvoucher avses enligt 1 kap. 21 § ML en voucher för vilken det redan när den ställs ut är känt med vilket belopp mervärdesskatt ska betalas för de varor och tjänster som vouchern avser, och i vilket land omsättningen av varorna eller tjänsterna ska anses ha skett. Enligt 2 kap. 9 § ML ska varje överlåtelse mot ersättning av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn anses som en omsättning av de varor eller tjänster som vouchern avser. I direktivet ska en sådan överlåtelse av en enfunktionsvoucher i stället betraktas som en leverans av de varor eller tjänster som vouchern avser (arti- kel 30b). Genom direktivets systematik kommer därmed överlåtelser av enfunktionsvouchrar omfattas av bestämmelsen om tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, medan det i ML särskilt behöver anges i 1 kap. 3 § tredje stycket att en överlåtelse av en en- funktionsvoucher ska vid tillämpningen av första stycket likställas med en leverans av de varor eller ett tillhandahållande av de tjänster

397

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

SOU 2020:31

som vouchern avser. I och med att det i 5 kap. 38 § NML införs en bestämmelse som på samma sätt som i artikel 30b i direktivet betrak- tar en överlåtelse av en enfunktionsvoucher som en leverans av de varor eller tjänster som vouchern avser (i stället för att överlåtelsen ska anses som en omsättning av varorna eller tjänsterna), blir en särskild reglering av enfunktionsvouchrar när det gäller tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen överflödig. Överlåtelse av enfunktionsvouchrar kommer därmed omfattas av bestämmelserna för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster.

Bestämmelser om redovisningsskyldighet

I ML finns bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt i 13 kap. I detta kapitel finns även bestämmelser om redovisning av omsättning av varor till andra EU-länder som undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a § ML (8 b § andra stycket), redo- visning av omsättning av tjänster som omfattas av uppgiftsskyldig- heten enligt 35 kap. 2 § första stycket 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) (8 c §), vilken valuta som ska användas vid redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt (15 a och 23 a §§), ändring av tidigare redovisad utgående eller ingående mervärdesskatt (24– 26 §§), redovisning av felaktigt debiterad mervärdesskatt (27 och 28 §§) och redovisning av sådan jämkning som avses i 8 a kap. (28 a §). Bestämmelserna i 13 kap. ML motsvarar i vissa delar direktivets be- stämmelser om tidpunkten för mervärdesskattens utkrävbarhet och många av bestämmelserna har kopplingar till tidpunkten för skatt- skyldighetens inträde. I och med att skattskyldighetens inträde slopas och ersätts i NML med begreppet beskattningsgrundande händelse, anpassas även ovan nämnda bestämmelser om redovisningsskyldig- het genom att dessa bestämmelser kommer hänvisa till tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar i stället för till tidpunkten för när skattskyldigheten inträder.

När det gäller bestämmelserna om redovisningsskyldigheten ska utredningen enligt utredningsdirektiven inte föreslå några materiella förändringar rörande de huvudsakliga metoderna för redovisning av utgående och ingående skatt som tidigare har behandlats i betänk- andet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74).

398

SOU 2020:31

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

Vi har därför valt att inte heller införa begreppet ”mervärdesskattens utkrävbarhet” som används i direktivet i de bestämmelser som närmast motsvarar NML:s redovisningsregler.

7.2.3Tidpunkt för när vissa kontinuerliga leveranser av varor och tjänster äger rum

Utredningens förslag: Bestämmelser om när vissa kontinuerliga leveranser av varor till andra EU-länder och vissa kontinuerliga tjänster för vilka platsen för tillhandahållandet är i ett annat EU- land ska anses äga rum ska införas.

Skälen för utredningens förslag: I direktivet regleras i artikel 64.2 när vissa leveranser och överföringar av varor till andra EU-länder som undantas från mervärdesskatt enligt artikel 138 och som pågår kontinuerligt mer än en kalendermånad ska anses äga rum (kontinu- erliga EU-leveranser). Dessa kontinuerliga EU-leveranser anses äga rum vid utgången av varje kalendermånad till dess att leveransen upp- hör. I denna artikel regleras också när vissa kontinuerliga tillhanda- hållanden av tjänster ska anses äga rum. Det gäller tjänster för vilka skatten ska betalas av köparen i enlighet med artikel 196, och som pågår under en längre period än ett år och inte ger upphov till avräk- ningar eller betalningar under denna period (kontinuerliga EU- tillhandahållanden). Enligt artikeln anses dessa kontinuerliga EU- tillhandahållanden äga rum vid utgången av varje kalenderår till dess att tillhandahållandet upphör. Bestämmelserna om när kontinuerliga EU-leveranserna respektive EU-tillhandahållanden äger rum leder där- med till att tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för dessa leveranser och tillhandahållanden skiljer sig från vanliga leveranser och tillhandahållanden. I direktivet kopplas sedan tidpunkten för när en faktura senast ska utfärdas för kontinuerliga EU-leveranser och EU-tillhandahållanden till tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för dessa leveranser och tillhandahållanden (artikel 222).

I ML finns det inte någon reglering av skattskyldighetens inträde för kontinuerliga EU-leveranser och EU-tillhandahållanden som inte beskattas i Sverige, eftersom ML endast reglerar tidpunkten för skatt- skyldighetens inträde för transaktioner som beskattas i Sverige. I ML

399

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

SOU 2020:31

finns därför endast en reglering för skattskyldighetens inträde vid kontinuerliga EU-leveranser som beskattas i Sverige som unions- interna förvärv av varor (1 kap. 4 a § andra stycket ML). Tidpunkten för fakturering avseende kontinuerliga EU-leveranser som inte be- skattas i Sverige (och övriga leveranser av varor till andra EU-länder som är undantagna från mervärdesskatt enligt 3 kap. 30 a § ML) har därför fått kopplas till när skattskyldigheten inträder för motsvarande unionsinterna förvärv av varor (11 kap. 3 a § andra stycket ML).4 Denna tidpunkt styr också tidpunkten för redovisningsskyldigheten avseende denna typ av leveranser av varor (13 kap. 8 b § andra stycket ML). På motsvarande sätt finns det i ML endast bestämmelse om skatt- skyldighetens inträde avseende kontinuerliga EU-tillhandahållanden som beskattas i Sverige i 1 kap. 5 a § ML. Även här har därför be- stämmelsen om tidpunkten för redovisning av kontinuerliga EU- tillhandahållanden som inte beskattas i Sverige (och av övriga tjänster som ska tas upp i periodisk sammanställning) i 13 kap. 8 c § ML fått kopplas till tidpunkten för när skattskyldigheten för motsvarande omsättning inom landet inträder.5 Även faktureringsbestämmelsen avseende omsättning av denna typ av tjänster har fått kopplas till skatt- skyldighetens inträde för motsvarande omsättning inom landet (11 kap. 3 a § tredje stycket ML).6

Genom att begreppet beskattningsgrundande händelse införs i NML kommer även från mervärdesskatt undantagna leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster omfattas av huvudregeln för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar. För att tidpunk- ten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för kon- tinuerliga EU-leveranser och EU-tillhandahållanden som inte beskattas i Sverige ska stämma överens med mervärdesskattedirektivet, före- slår vi att direktivets bestämmelser om när denna typ av leveranser och tillhandahållanden ska anses äga rum införs i NML. Därmed kan tidpunkten för faktureringsskyldigheten för dessa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster i 17 kap. 14 och 15 §§ kopplas direkt till tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar för dem, i stället för att som i ML kopplas till motsvarande tidpunkt för förvärv av dessa varor och tjänster. Även redovisnings- regeln för kontinuerliga EU-leveranser kommer därmed indirekt via

4Prop. 2011/12:94 s. 60.

5Prop. 2009/10:15 s. 143.

6Prop. 2011/12:94 s. 61–62.

400

SOU 2020:31

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

faktureringsreglerna kopplas till tidpunkten för när den beskattnings- grundande händelsen inträffar för dessa leveranser. Redovisnings- regeln för kontinuerliga EU-tillhandahållanden kommer kunna kopp- las direkt till tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen för dessa tjänster i stället för som i ML kopplas till tidpunkten för när skattskyldigheten inträffar för motsvarande förvärv av tjänster. Ovan nämnda tidpunkter för fakturering och redovisning kommer därmed vara densamma som i ML, men vara kopplade till tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen för respektive transaktion. NML:s struktur kommer härigenom närma sig direktivets struktur.

Bestämmelser avseende tidpunkten för när kontinuerliga EU- leveranser och EU-tillhandahållanden äger rum finns i 7 kap. 5 och 6 §§ NML.

7.2.4Slopad särreglering av varor som sänds till köpare mot postförskott eller efterkrav

Utredningens förslag: Särregleringen av varor som sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav slopas som en följd av att ML:s definition av leverans av vara slopas.

Skälen för utredningens förslag: Enligt 1 kap. 3 § första stycket ML inträder skattskyldigheten när en vara har levererats. I tredje stycket i samma paragraf finns det en definition av vad som avses med leve- rans av vara. Enligt denna definition förstås med leverans av en vara att varan avlämnas eller att den sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav. Vid leveranser mot postförskott eller efterkrav in- träder därmed skattskyldigheten enligt ML vid tidpunkten för av- sändandet. I mervärdesskattedirektivet finns det inte någon mot- svarande särreglering av leveranser mot postförskott eller efterkrav, utan även för dessa leveranser inträffar den beskattningsgrundande händelsen när leveransen äger rum. Med leverans av vara avses enligt direktivet överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. Detta begrepp är ett unionsrättsligt begrepp som enligt EU-domstolens dom i mål C-320/88 Shipping and Forwarding Enterprise Safe, inte hänför sig till äganderättsövergång i enlighet med de formkrav som den tillämpliga nationella rätten ställer upp. Be- greppet innefattar enligt domstolen samtliga överföringar av materiell

401

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

SOU 2020:31

egendom från en part till en annan, vilka ger mottagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om han var ägare till de- samma.

En leverans mot postförskott eller efterkrav innebär att den som sänder varan köper en tjänst från en postoperatör, speditör etc. som innebär att mottagaren ska betala innan paketet eller brevet lämnas ut. Outlösta postförskott och efterkrav returneras till avsändaren på dennes bekostnad. Utredningen har granskat ett tjugotal avtal där företag erbjuder leveranser mot postförskott. Baserat på denna gransk- ning verkar företagen i sina standardvillkor inte göra någon skillnad på leveranser mot postförskott och övriga leveranser när det gäller risken för varan och äganderätten för varan. Enligt avtalsvillkoren står säljaren (ofta tillsammans med transportören) för risken för varan till utlämningsstället och säljaren har ägande och återtaganderätt till samtliga produkter till dess att fullständig betalning har erlagts från kund. När det gäller leveranser mot postförskott så verkar säljarna ofta förbehålla sig rätten att debitera kunden för hanterings- och retur- kostnader för paket som inte hämtas ut.

Som nämnts i avsnitt 4 slopas ML:s definition av leverans av varor och begreppet skattskyldighetens inträde. I stället införs begreppet beskattningsgrundande händelse, som enligt huvudregeln i 7 kap. 4 § NML inträffar när leverans av en vara äger rum. I 5 kap. 3 § NML har mervärdesskattedirektivets definition av leverans av vara införts, med vilket avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar. Som tidigare nämnts innefattar begreppet enligt praxis från EU-domstolen samtliga överföringar av materiell egen- dom från en part till en annan, vilka ger mottagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om han var ägare till desamma.

Enligt vår bedömning finns det inte något stöd i mervärdesskatte- direktivet för att ha en sådan särreglering för postförskott och efter- krav som finns i ML. Vi föreslår därför att denna särreglering slopas. Därmed kommer den beskattningsgrundande händelsen även för dessa leveranser inträffa när leveransen äger rum, dvs. när en över- föring av materiell egendom från en part till en annan, vilka ger mot- tagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om han var ägare till desamma sker. Enligt vår bedömning bör därmed den beskattningsgrundande händelsen för denna typ av leveranser i normal- fallet inträffa vid utlämnandet av varan i stället för som i dag vid av- sändandet av varan.

402

SOU 2020:31

Beskattningsgrundande händelse och redovisningsskyldighet

Slopandet av särregleringen för postförskott och efterkrav leder endast till försumbara konsekvenser. Det beror bland annat på att det blir allt ovanligare att använda postförskott och efterkrav som betalningssätt, endast omkring en procent av paketförsändelserna bedöms betalas med förskott eller efterkrav. Dessutom måste en för- sändelse ha skickats iväg innan en höjning av mervärdesskattesatsen eller ett slopande av ett undantag från mervärdesskatt trätt i kraft, men hämtas ut efter denna tidpunkt för att ML:s särreglering av post- förskott och efterkrav ska leda till någon effekt i mervärdesskatte- hänseende. Tidsfönstret för att särregleringen ska leda till en effekt är således klart begränsat, och uppgår till mellan en dag till en dryg vecka. Ytterligare en anledning till att effekterna av slopandet av sär- regleringen bör bli små är att det är ovanligt att mervärdesskattesatsen höjs på sådana varor som är aktuella att skicka mot postförskott eller efterkrav. Slutligen kan eventuella konsekvenser helt undvikas vid en framtida höjning av mervärdesskattesatsen eller slopande av ett undan- tag för en vara som kan skickas mot postförskott eller efterkrav, genom att det i övergångsbestämmelser regleras att leveranser mot postförskott och efterkrav som avsänts innan ändringen inte ska omfattas av ändringen.

Slutsatsen är att ett slopande av denna särreglering inte bedöms ha några offentligfinansiella effekter. Endast mycket få varor, konsu- menter och företag berörs. Således uppstår inte heller några nämn- värda konsekvenser för företag, enskilda, myndigheter eller allmänna förvaltningsdomstolar. Detta förslag behandlas därför inte i konse- kvensanalysen i avsnitt 17.

403

8 Beskattningsunderlag

8.1Vårt uppdrag

I detta avsnitt behandlas våra förslag som rör bestämmelserna om beskattningsunderlag.

8.2Beskattningsunderlag

8.2.1Gällande rätt

EU-rätt

Imervärdesskattedirektivet finns bestämmelser avseende beskatt- ningsunderlag i avdelning VII (artiklarna 72–92). I artikel 72 finns en definition av marknadsvärde, i artiklarna 73–82 finns bestämmelser om beskattningsunderlaget för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster, i artiklarna 83–84 finns bestämmelser om beskattnings- underlaget för unionsinternt förvärv av varor och i artiklarna 85–89 finns bestämmelser om beskattningsunderlaget för import av varor. De sista artiklarna i avdelningen behandlar när beskattningsunder- laget ska sättas ner (artikel 90), vilken omräkningskurs som ska an-

405

Beskattningsunderlag

SOU 2020:31

vändas när beskattningsunderlaget uttrycks i annan valuta (artikel 91) och kostnader för returemballage (artikel 92).

Svensk rätt

I7 kap. 2–11 §§ i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, finns bestämmelser om beskattningsunderlag. I 2–7 b §§ regleras beskattningsunderlaget för omsättning av varor och tjänster, uttag av varor och tjänster, unionsinterna förvärv av varor och överföringar av varor från andra EU-länder. I 8–11 §§ regleras beskattningsunder- laget vid import.

I 1 kap. 9 § ML finns en definition av begreppet marknadsvärde som används i bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunder- lag i 7 kap. 3 a och 3 b §§ ML.

8.2.2Beskattningsunderlag vid överföring av varor till ett annat EU-land

Utredningens förslag: En ny bestämmelse om beskattningsunder- lag vid överföring av varor till ett annat EU-land ska införas.

Skälen för utredningens förslag: I artikel 76 i mervärdesskatte- direktivet finns en bestämmelse om att vid överföring av varor till annat EU-land ska inköpspris eller, i avsaknad av inköpspris, självkost- nadspris användas som beskattningsunderlag. Någon motsvarande be- stämmelse finns inte i ML. Däremot finns det i 13 § i Skatteverkets föreskrifter om periodisk sammanställning (SKVFS 2019:19) en be- stämmelse om uppgift som ska anges i periodisk sammanställning om överföring av varor från Sverige till ett annat EU-land. Denna upp- gift motsvarar det beskattningsunderlag som anges i artikel 76 i mer- värdesskattedirektivet.

Den som gör överföringar av varor till annat EU-land ska redo- visa överföringarna både i mervärdesskattedeklarationen och i periodisk sammanställning enligt 26 kap. 21 § och 35 kap. 2 § i skatteförfarande- lagen (2011:1244), förkortad SFL. Därför bör regleringen i 13 § i SKVFS 2019:19 innebära att den uppgift som redovisas i periodisk sammanställning även anges i mervärdesskattedeklarationen, dvs. att

406

SOU 2020:31

Beskattningsunderlag

det beskattningsunderlag som regleras i artikel 76 redovisas i mer- värdesskattedeklarationen även om det inte finns en bestämmelse om detta i ML.

I syfte att anpassa den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, till direktivet föreslås att en bestämmelse som motsvarar artikel 76 införs i NML. Den nya bestämmelsen bedöms endast leda till för- sumbara konsekvenser eftersom motsvarande beskattningsunderlag troligen redan i dag redovisas i mervärdesskattedeklarationen av den som gör överföringar av varor till andra EU-länder med anledning av regleringen i 13 § i SKVFS 2019:19. Förslaget tas därför inte tas upp i konsekvensanalysen (avsnitt 17).

Bestämmelsen avseende beskattningsunderlag vid överföring av varor till annat EU-land finns i 8 kap. 11 § NML.

8.2.3Omräkning av valuta

Utredningens förslag: Bestämmelserna om omräkning av valuta ska även omfatta leverans och överföring av varor till ett annat EU-land och andra från skatteplikt undantagna transaktioner.

Skälen för utredningens förslag: I artikel 91.2 i mervärdesskatte- direktivet finns en bestämmelse om vilken omräkningskurs som ska användas i det fall uppgifter till ledning för bestämning av beskatt- ningsunderlag uttrycks i en annan valuta än valutan i den medlems- stat där bestämningen sker. I bestämmelsen är valutaomräkningen kopplad till den tidpunkt då mervärdesskatten blir utkrävbar. I ML finns en motsvarande bestämmelse i 7 kap. 7 a § första stycket ML. I denna bestämmelse är dock valutaomräkningen kopplad till tid- punkten för skattskyldighetens inträde.

I 8 kap. 22 § NML införs en bestämmelse som motsvarar ML:s bestämmelse. Som en konsekvens av den systematiska anpassningen till mervärdesskattedirektivet kopplas dock valutaomräkningen i NML till den tidpunkt då den beskattningsgrundande händelsen inträffar (vilket motsvarar tidpunkten för skattskyldighetens inträde i ML). Eftersom den beskattningsgrundande händelsen, till skillnad mot skattskyldighetens inträde, inträffar även för från skatteplikt undantagna transaktioner, innebär denna anpassning att även undan- tagna transaktioner kommer att omfattas av bestämmelsen.

407

Beskattningsunderlag

SOU 2020:31

För undantagna leveranser av varor och tillhandahållanden av tjäns- ter till andra EU-länder som redovisas i en periodisk sammanställ- ning, finns en regel om tidpunkt för valutaomräkning i 15 § i SKVFS 2019:19. Eftersom den som gör sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster till annat EU-land ska redovisa leveranserna och tillhandahållandena både i mervärdesskattedeklara- tionen och i periodisk sammanställning (26 kap. 21 § och 35 kap. 2 § SFL), bör regleringen i SKVSF 2019:19 innebära att omräknings- kursen vid den tidpunkt som gäller vid redovisningen i den perio- diska sammanställningen även används vid redovisningen i mervärdes- skattedeklarationen.

För tillhandahållanden av tjänster till andra EU-länder är tidpunk- ten i 15 § kopplad till skattskyldighetens inträde för motsvarande tillhandahållanden inom landet, varför regleringen i NML inte kom- mer leda till någon förändring.

För leveranser av varor till andra EU-länder är valutaomräkningen i 15 § kopplad till den dag då fakturan utfärdas eller skulle ha ut- färdats. Denna tidpunkt motsvarar den tidpunkt för skattens utkräv- barhet som anges i artikel 91.2 i mervärdesskattedirektivet. I NML kopplas valutaomräkningen för samtliga transaktioner till den tid- punkt då den beskattningsgrundande händelsen inträffar. Regleringen i NML innebär därmed en mindre materiell förändring avseende dessa leveranser av varor även om det i dag inte finns någon reglering av denna tidpunkt i ML. Förslaget bedöms dock endast leda till för- sumbara konsekvenser, varför det inte tas upp i konsekvensanalysen (avsnitt 17).

Bestämmelserna avseende omräkning av valuta finns i 8 kap. 22–

24 §§ NML.

408

9Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

9.1Vårt uppdrag

Enligt utredningsdirektiven (dir. 2016:58) ska vi göra en författ- ningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. En särskild målsättning är att den före- slagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemen- samt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) särskilt med avseende på terminologi och struktur.

Bland de avvikelser från EU-rätten som finns i mervärdesskatte- lagen (1994:200), förkortad ML, nämns i utredningsdirektiven vissa enskilda undantag från skatteplikt (3 kap. ML) som ger upphov till tveksamheter kring vad som är gällande rätt och som det kan finnas skäl att se över. Det gäller t.ex. undantagen för finansieringstjänster och värdepappershandel (3 kap. 9 § ML) och undantaget för vissa interna tjänster (3 kap. 23 a § ML). Som ytterligare exempel på be- stämmelser i ML som har en annorlunda utformning nämns undan- tagen för sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning (3 kap. 4–8 §§ ML). På grund av tidsbrist har vi dock i detta kapitel endast haft möjlighet att göra mindre anpassningar till direktivet och följd- ändringar till systematiska förändringar i andra kapitel, se vidare av- snitt 2.

Enligt utredningsdirektiven ligger vissa frågor utanför uppdraget att göra en författningsteknisk översyn. Det gäller bl.a. vissa frågor som tidigare har varit föremål för utredningar och vissa andra frågor. I vårt uppdrag ingår inte att föreslå materiella förändringar rörande den ideella sektorn, periodiska publikationer eller förfarandet för varor som medförs i resandes personliga bagage vid utresa ur EU.

409

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

SOU 2020:31

9.1.1Senare tillsatta utredningar som påverkar vårt uppdrag

Regeringen aviserade i budgetpropositionen hösten 2019 att den skyndsamt skulle tillsätta en utredning gällande mervärdesskatt på hälso- och sjukvårdens område. Utredningen tillsattes genom beslut den 27 februari 20201. Ny rättspraxis från Högsta förvaltningsdom- stolen och EU-domstolen om mervärdesskatt för inhyrd personal har inneburit kostnadsökningar för privata utförare inom hälso- och sjukvården som hyr in vårdpersonal. Utredningens uppdrag är där- för att undersöka de EU-rättsliga förutsättningarna för att ändra mervärdesskattelagen så att uthyrning av personal för sjukvård, tandvård och social omsorg undantas från mervärdesskatt.

Den nya rättspraxis som avses rör omfattningen av undantaget för skatteplikt för tillhandahållande av sjukvårdstjänster i 3 kap. 4 och 5 §§ ML. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2018 ref. 41) har, mot bakgrund av i domen angiven EU-rättslig praxis, funnit att ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal inte utgör en sådan sjukvårdstjänst som omfattas av undantag från skatteplikt.

Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att det inte är lämpligt att inom ramen för denna författningstekniska översyn föreslå för- ändringar i bestämmelserna som rör sjukvårdsundantaget i ML. Inte minst den omständigheten att vårt betänkande kommer att lämnas efter det att den nya utredningen har påbörjat sitt arbete talar för att avstå från att föreslå förändringar i sjukvårdsundantaget.

9.2Bestämmelser om omsättningsland utformas som undantag från skatteplikt

9.2.1Gällande rätt

EU-rätt

I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för export i artiklarna 146 och 147 samt för vissa till- handahållanden av förmedlingstjänster i artikel 153. Vidare finns i artiklarna 157 och 158 undantag från skatteplikt som medlemsstat- erna får införa och som bland annat avser skattefria butiker. Mer- värdesskattedirektivets reglering innebär att leverans av varor och

1Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg, kommittédirektiv 2020:20.

410

SOU 2020:31

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

tillhandahållanden av tjänster i dessa fall anses vara gjorda inom en medlemsstats territorium men undantas från skatteplikt.

I mervärdesskattedirektivet finns även undantag från skatteplikt i samband med internationella transporter i artikel 148. De undan- tagen avser fartyg och luftfartyg och behandlas i avsnitt 9.4.

Svensk rätt

I ML finns bestämmelser om export och exportliknande transak- tioner i 5 kap. 3 a och 19 §§. Dessa bestämmelser motsvarar, respek- tive baseras på, undantagen från skatteplikt i artiklarna 146, 147, 153 samt 157 och 158 i mervärdesskattedirektivet. Till skillnad från mer- värdesskattedirektivet har bestämmelserna införts i ML som bestäm- melser om omsättningsland. I likhet med direktivet innebär det att mervärdesskatt inte tas ut på dessa transaktioner men till skillnad från direktivet är grunden för skattefriheten att transaktionerna an- ses omsatta utomlands.

I 5 kap. 3 a § första stycket 1–3, 6, 6 a, 7 och 8 samt andra stycket ML finns bestämmelser som avser leverans av varor som transpor- teras, eller ska transporteras, ut ur EU samt bestämmelser om export- butiker. Vidare finns i 5 kap. 19 § 2–4 ML bestämmelser som avser tillhandahållande av vissa tjänster i samband med export eller import av varor, tillhandahållande av tjänster i form av arbete på varor samt vissa förmedlingstjänster. Slutligen anses omsättning av varor för konsumtion ombord på fartyg eller luftfartyg som en omsättning utomlands enligt 5 kap. 3 a § första stycket 5 ML om omsättningen sker under del av en persontransport som genomförs inom EU. Bestämmelsen baseras på artikel 37.3 andra stycket i mervärdes- skattedirektivet.

I ML finns ytterligare bestämmelser om omsättningsland som i mervärdesskattedirektivet utgör undantag från skatteplikt. Det gäller bestämmelser om luftfartyg i 5 kap. 3 a § första stycket 4 och 4 a och tredje stycket samt 19 § 1 ML. Bestämmelserna motsvarar delvis artikel 148 i direktivet. Dessa bestämmelser behandlas i avsnitt 9.4.

411

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

SOU 2020:31

9.2.2Omsättningsland för export och exportliknande transaktioner utformas som undantag från skatteplikt

Utredningens förslag: Bestämmelserna om omsättningsland för export och exportliknande transaktioner ska utformas som undan- tag från skatteplikt.

Skälen för utredningens förslag: Bestämmelserna om export och exportliknande transaktioner i ML avviker från mervärdesskatte- direktivets struktur genom att direktivets undantag från skatteplikt i stället uppnås genom att transaktionerna anses omsatta utomlands. En särskild målsättning för utredningen är att den föreslagna lag- stiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdes- skattedirektivets struktur. För att uppnå den målsättningen föreslår

vidärför att bestämmelserna, för export och exportliknande transak- tioner i NML på samma sätt som i mervärdesskattedirektivet utfor- mas som undantag från skatteplikt.

Vi bedömer att förslaget inte innebär någon ändring i materiellt hänseende. ML:s reglering leder till samma beskattningsresultat som direktivets men med en annorlunda lagteknisk struktur. Förslaget tas därför inte upp i avsnitt 17.

Bestämmelser om undantag från skatteplikt för export och export- liknande transaktioner finns i 10 kap. 65–70, 97 och 98 §§ NML.

9.3Unionsinterna leveranser av punktskattepliktiga varor

9.3.1Villkor att transporten sker under ett uppskovsförfarande införs

Utredningens förslag: Undantaget från skatteplikt för unions- interna leveranser av punktskattepliktiga varor ska endast gälla om försändningen eller transporten utförs i enlighet med ett så- dant uppskovsförfarande som avses i 7 a–7 f §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 3 a kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi eller 8 a–8 e §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

412

SOU 2020:31

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

Skälen för utredningens förslag: Undantag från skatteplikt för unions- interna leveranser av punktskattepliktiga varor finns i artikel 138.1 och 138.2 b i mervärdesskattedirektivet. Undantaget i artikel 138.2.b i direktivet avser leveranser av punktskattepliktiga varor till sådana beskattningsbara personer, eller juridiska personer som inte är be- skattningsbara personer, vars unionsinterna förvärv av andra varor än punktskattepliktiga varor inte är föremål för mervärdesskatt en- ligt artikel 3.1 i direktivet. De förvärvare som avses är i huvudsak sådana som saknar avdragsrätt för ingående skatt och vars förvärv understiger det tröskelvärde som fastställts i enlighet med artikel 3.2 i mervärdesskattedirektivet och som inte heller valt att beskattas för dessa förvärv enligt artikel 3.3.

Enligt artikel 138.2 b gäller som ytterligare villkor för att leve- ransen ska undantas från skatteplikt att försändningen eller trans- porten ska göras under ett uppskovsförfarande.

Undantag från skatteplikt för unionsinterna leveranser av punkt- skattepliktiga varor finns i 3 kap. 30 a § första stycket 2 ML och gäller leveranser till förvärvare som inte är privatpersoner. I jäm- förelse med artikel 138.2 b i mervärdesskattedirektivet finns inget krav på att transporten av varorna till det andra EU-landet ska göras under ett uppskovsförfarande.

I syfte att anpassa NML till mervärdesskattedirektivet föreslår vi att undantaget från skatteplikt villkoras av att försändningen eller transporten av de punktskattepliktiga varorna sker under ett upp- skovsförfarande för punktskatter. I artikel 138.2 b hänvisas till det numera upphävda direktiv 92/12/EEG2. Det direktivet har ersatts av direktiv 2008/118/EG3. I stället för att hänvisa till något av de nu nämnda direktiven, anser vi att hänvisning bör göras till motsvarande nationella bestämmelser. Syftet är att bestämmelsen därigenom ska vara mer klargörande. I likhet med direktivets reglering, uppställs därför villkoret att varorna sänds under ett uppskovsförfarande för punktskattepliktiga varor som i svensk lagstiftning motsvaras av 7 a– 7 f §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 3 a kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi eller 8 a–8 e §§ lagen (1994:1563) om tobaks- skatt. Punktskattepliktiga varor definieras i 2 kap. 18 § NML.

2Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor.

3Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.

413

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

SOU 2020:31

Ett uppskovsförfarande innebär att varor kan förflyttas mellan medlemsstaterna utan att detta medför några beskattningskonse- kvenser. Beskattningskonsekvenserna inträder först när varorna släpps för konsumtion, dvs. när de av någon anledning inte längre omfattas av systemet med skatteuppskov. Kopplingen mellan uppskovsför- farandet för punktskatter och den mervärdesskattemässiga hanteringen av unionsinterna leveranser av punktskattepliktiga varor innebär att beskattning för både punktskatter och mervärdesskatt ska äga rum i varornas destinationsland.

Förslaget innebär en materiell ändring. Vi bedömer dock att effekterna av förslaget är försumbara och det tas därför inte upp i avsnitt 17.

Bestämmelsen om att transporten ska ske under ett uppskovs- förfarande finns i 10 kap. 48 § NML.

9.4Undantag för luftfartyg

9.4.1Gällande rätt

EU-rätt

I artikel 148 e–g i mervärdesskattedirektivet finns undantag från skatte- plikt som avser luftfartyg som används av flygbolag som huvud- sakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning. Undantagen omfattar leverans av varor för bunkring, tankning och proviantering (artikel 148 e). Undantagen omfattar även leverans, ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av luftfartyg, samt leverans, uthyrning, reparation och underhåll av utrustning som utgör en del av luftfartygen eller används i dem (artikel 148 f). Slut- ligen undantas tillhandahållande av andra tjänster som avser direkta behov för luftfartygen eller för deras laster (artikel 148 g).

I artikel 148 a, c och d finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för fartyg som går på öppna havet och fraktar passagerare mot betalning eller används för handels-, industri- eller fiskeriverk- samhet samt för fartyg som används för sjöräddning eller assistans eller för kustfiske. Undantagen i artikel 148 för fartyg motsvarar de som gäller för luftfartyg och är utformade på samma sätt.

414

SOU 2020:31

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

Svensk rätt

I 3 kap. 21 § ML finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för luftfartyg. Undantagen avser i likhet med artikel 148 i mer- värdesskattedirektivet luftfartyg som ska användas av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning. I 5 kap. 3 a § första stycket 4 och 4 a samt i tredje stycket ML finns bestäm- melser om när leverans av varor till luftfartyg i utrikes trafik ska anses som en omsättning utomlands. Motsvarande för tjänster som avser luftfartyg i utrikes trafik finns i 5 kap. 19 § 1 ML.

9.4.2Undantagen för luftfartyg anpassas till mervärdesskattedirektivet

Utredningens förslag: Undantagen från skatteplikt för luftfartyg utformas för att närmare ansluta till mervärdesskattedirektivet.

Skälen för utredningens förslag: Bestämmelserna i ML om undan- tag från skatteplikt för luftfartyg och om omsättningsland överens- stämmer i huvudsak med motsvarande reglering i mervärdesskatte- direktivet. Bestämmelserna är dock delvis utformade på ett annat sätt genom att transaktioner som omfattas av undantag i direktivet i stället i viss utsträckning anses som en omsättning utomlands enligt 5 kap. ML. Vidare gäller bestämmelserna i 5 kap. ML ”luftfartyg i utrikes trafik” i stället för direktivets ”luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning”. Avgörande för tillämpningen av bestämmelserna i 5 kap. ML är därför det enskilda luftfartygets användning medan det enligt direktivet är avgörande att luftfartyget används av ett flygbolag med viss huvudsaklig verksamhet. Nuvarande bestämmelser i ML medför även viss dubbelreglering genom att samma transaktion kan vara såväl undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § som omsatt utom- lands enligt 5 kap.

Under senare år har en successiv anpassning av bestämmelserna i ML till artikel 148 i mervärdesskattedirektivet genomförts. Undan- tagen från skatteplikt i 3 kap. 21 § anpassades från den 1 januari 2014 till mervärdesskattedirektivets lydelse genom att ”luftfartyg för yrkes- mässig person- eller godsbefordran” ersattes med ”luftfartyg som

415

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

SOU 2020:31

ska användas av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning”4. Från den 1 januari 2018 ändrades bestäm- melserna i ML om undantag från skatteplikt för fartyg. Ändringarna innebar att vissa bestämmelser i 5 kap. slopades och i stället utfor- mades som undantag från skatteplikt samtidigt som en anpassning av undantagen i 3 kap. gjordes till mervärdesskattedirektivets lydelse5. Någon motsvarande ändring och anpassning till direktivet gjordes inte av bestämmelserna för luftfartyg.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att undantagen från skatteplikt för luftfartyg utformas för att närmare ansluta till arti- kel 148 e–g i mervärdesskattedirektivet. De bestämmelser som i ML avser omsättningsland i 5 kap. 3 a § första stycket 4 och 4 a samt tredje stycket utformas som undantag från skatteplikt för varor för förbrukning och försäljning ombord. Detsamma gäller bestämmel- sen om omsättningsland för tjänster som avser luftfartyg i 5 kap. 19 § 1 ML. Även den bestämmelsen utformas alltså som ett undan- tag från skatteplikt. Även i övrigt utformas undantagen så att de ansluter till mervärdesskattedirektivets lydelse. Undantagen för luft- fartyg får därmed en lydelse och utformning som på samma sätt som i mervärdesskattedirektivet överensstämmer med motsvarande undan- tag för fartyg.

En tillämpning av EU-domstolens praxis avseende undantagen från skatteplikt för fartyg och luftfartyg6 kan genom anpassningen till mervärdesskattedirektivet få till följd att undantagen i vissa fall kan tillämpas i färre handelsled än vad som gäller vid tillämpning av ML. De företag som förvärvar varor eller tjänster avseende de aktu- ella luftfartygen kan dock antas ha avdragsrätt för mervärdesskatten. Vi bedömer därför att förslaget får försumbara konsekvenser. Detta förslag behandlas därför inte i avsnitt 17.

Bestämmelserna om undantag för luftfartyg finns i 10 kap. 71–74,

76 och 77 §§ NML.

4SFS 2013:1105, prop. 2013/14:27.

5SFS 2017:1196, prop. 2017/18:16.

6C-185/89 Velker, Förenade målen C-181/04 till C-183/04 Elmeka, C-33/11 A, C-526/13, Fast Bunkering Klaipeda och C-33/16 A.

416

SOU 2020:31

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

9.5Undantag för krigsfartyg

9.5.1Undantaget för krigsfartyg införs

Utredningens förslag: Undantag från skatteplikt införs för leve- rans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på krigs- fartyg som lämnar svenskt territorium och är destinerade till hamnar eller ankarplatser utanför svenskt territorium. Undantaget gäller för krigsfartyg som kan hänföras till nummer 8906 10 00 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistik- nomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

Skälen för utredningens förslag: Det undantag från skatteplikt för bunkring, tankning och proviantering av krigsfartyg som följer av artikel 148 b i mervärdesskattedirektivet är obligatoriskt för med- lemsstaterna att införa. Skatteverket har i ett ställningstagande7 bedömt att undantaget i artikel 148 b i direktivet har direkt effekt och kan tillämpas av företag trots att en motsvarande bestämmelse saknas i ML. Mot den bakgrunden föreslår vi att mervärdesskatte- direktivets undantag från skatteplikt för bunkring, tankning och proviantering av krigsfartyg införs i NML. Varor för bunkring, tank- ning och proviantering enligt mervärdesskattedirektivet får på samma sätt som i 3 kap. 21 a § ML anses motsvara varor för förbrukning eller, i förekommande fall, försäljning ombord. På samma sätt som i mervärdesskattedirektivet begränsas undantaget till att avse krigsfar- tyg enligt KN-nummer (kombinerade nomenklaturen) 8906 10 00.

Undantaget för skatteplikt för bunkring, tankning och provian- tering av fartyg och luftfartyg enligt artikel 148 a i mervärdesskatte- direktivet är enligt EU-domstolens praxis8 tillämpligt endast i sista handelsledet. Det är enligt vår bedömning även relevant för undan- taget i artikel 148 b. Det föreslagna undantaget i NML för leverans av varor för förbrukning eller försäljning ombord på krigsfartyg bör därför på motsvarande sätt vara tillämpligt endast i sista handelsledet.

7Undantag från skatteplikt för krigsfartyg; mervärdesskatt, daterat 2018-12-03, dnr 202 463042-18/111.

8C-185/89 Velker och C-526/13 Fast Bunkering Klaipeda.

417

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

SOU 2020:31

Genom att artikel 148 b i mervärdesskattedirektivet har ansetts ha direkt effekt innebär förslaget ingen materiell ändring utifrån nuvarande tillämpning och behandlas inte i avsnitt 17.

Bestämmelsen om undantag från skatteplikt avseende krigsfartyg finns i 10 kap. 75 § NML.

9.6Undantaget för väpnade styrkor på Cypern

9.6.1Gällande rätt

EU-rätt

I artikel 151 i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa med export likställda transak- tioner. Hit hör undantag hänförliga till diplomatiska eller konsulära förbindelser eller till EU, vissa EU-organ och internationella organi- sationer. Undantagen avser även leveranser av varor och tillhanda- hållande av tjänster till vissa väpnade styrkor. Artikel 151.1 första stycket c och d avser undantag från skatteplikt hänförligt till väpnade styrkor inom Nato. Vidare följer av artikel 151.1 första stycket e i direktivet att medlemsstaterna under vissa angivna förutsättningar ska undanta leveranser av varor och tjänster till Förenade kungarikets väpnade styrkor stationerade på Cypern. Av artikel 151.1 andra stycket i direktivet framgår att undantagen i första stycket i samtliga fall ska gälla inom de gränser som fastställs av värdmedlemsstaten.

Svensk rätt

Enligt 3 kap. 31 a § ML undantas från skatteplikt vissa omsättningar av varor och tjänster till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på Cypern. Undantaget motsvarar artikel 151.1 första stycket e i mervärdesskattedirektivet. Däremot saknas i ML en motsvarighet till artikel 151.1 andra stycket i direktivet med innebörden att undantag från skatteplikt ska gälla inom de gränser som fastställs av värdmedlemsstaten, dvs. Cypern.

418

SOU 2020:31Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

Undantaget i 3 kap. 31 a § infördes i ML med ikraftträdande 1 januari 2005 och med tillämpning på omsättningar som gjorts från

1maj 2004 eller senare. I det då gällande sjätte direktivet9 fanns mot- svarigheten till artikel 151.1 första stycket e i artikel 14.1 g fjärde strecksatsen. En motsvarighet till artikel 151.1 andra stycket och kravet på reciprocitet som en förutsättning för skattefrihet saknades dock i det numera upphävda sjätte direktivet. I förarbetena10 uttalades att ett sådant krav därför inte borde föreskrivas i 3 kap.

31a § även om ett sådant krav kunde förväntas behöva införas i framtiden. I förarbetena konstaterades även att ett krav på reciprocitet samtidigt föreslogs för undantaget i 3 kap. 31 § ML för omsättning av varor och tjänster avsedd för väpnade styrkor tillhörande stat som är part i Nato. Det sistnämnda undantaget motsvarar artikel 151.1 första stycket d och andra stycket i mervärdesskattedirektivet.

9.6.2Undantaget ska gälla i den omfattning som skattefrihet medges i Cypern

Utredningens förslag: Undantaget från skatteplikt för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirlands väpnade styrkor stationerade på Cypern ska endast medges i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.

Skälen för utredningens förslag: Undantaget från skatteplikt i 3 kap. 31 a § ML för omsättningar avsedda för väpnade styrkor statio- nerade på Cypern saknar det krav på reciprocitet som följer av artikel 151.1 andra stycket i mervärdesskattedirektivet. Som ett led i anpassningen av NML till mervärdesskattedirektivet föreslår vi där- för att undantaget utformas så att det endast gäller i den omfattning som frihet från mervärdesskatt medges i Cypern för motsvarande leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. Bestämmelsen får därmed motsvarande tillämpningsområde som övriga undantag i NML som baseras på artikel 151.

9Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstat- ernas omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund.

10Prop. 2004/05:15 s. 47.

419

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

SOU 2020:31

Enligt vår bedömning innebär förslaget endast försumbara kon- sekvenser. Detta förslag behandlas därför inte i avsnitt 17.

Bestämmelsen om undantag från skatteplikt avseende väpnade styrkor stationerade på Cypern finns i 10 kap. 96 § NML.

9.7Slopade regler om befrielse från skatt vid import

Utredningens förslag: Den särskilda bestämmelsen i 2 kap. 4 § 1 lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., för- kortad LFS, om skattefrihet i vissa fall vid import av varor som levereras till fartyg och luftfartyg slopas.

Skälen för utredningens förslag: I 2 kap. 4 § 1 LFS anges bl.a. att frihet från mervärdesskatt vid import ska medges för varor som levereras till luftfartyg i utrikes trafik för sådana ändamål som med- för att skatt inte ska tas ut enligt 5 kap. 3 a § första stycket 4, 4 a och 5 ML. I 5 kap. 3 a § första stycket 4–5 ML finns bestämmelser om att varor som levereras till luftfartyg i vissa fall ska anses vara omsatta utomlands. Bestämmelserna i 5 kap. 3 a § ML innebär bl.a. att en omsättning av en vara som levereras till ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord anses som en omsättning utom landet. Någon mer- värdesskatt ska således inte tas ut vid en sådan omsättning. Bestäm- melsen om frihet från skatt vid import gör att det inte heller ska tas ut någon mervärdesskatt när en vara importeras för sådana ändamål. Reglerna medför att försäljningssituationen och importsituationen behandlas på liknande sätt i mervärdesskattehänseende.

Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon särskild regel om undantag vid import för proviantering av luftfartyg. Det finns dock en regel om att slutlig import av en vara ska undantas om en beskattningsbar persons leverans inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt (artikel 143.1 a). I avsnitt 9.4 föreslås att bestämmel- serna i NML om skattefrihet vid leveranser till luftfartyg ska ut- formas som undantag från skatteplikt i stället för beskattningslands- regler. Även i övrigt föreslås anpassningar av bestämmelserna om leveranser till luftfartyg till motsvarande bestämmelse i mervärdes- skattedirektivet (artikel 148). I NML föreslås regler om undantag från skatteplikt vid leveranser av varor för förbrukning och för- säljning ombord på luftfartyg i vissa fall (10 kap. 73 och 74 §§).

420

SOU 2020:31

Generell skatteplikt och undantag från skatteplikt

I NML föreslås också en regel om att import av en vara ska undantas från skatteplikt om motsvarande leverans inom landet är undantagen från skatteplikt (10 kap. 56 § NML). När reglerna om skattefrihet vid leveranser till luftfartyg görs om till undantag från skatteplikt kommer en import av en vara för motsvarande ändamål att undantas enligt denna bestämmelse. Försäljningssituationen och importsitua- tionen avseende varor för försäljning och förbrukning på luftfartyg kommer därmed behandlas lika med stöd av 10 kap. 56 § NML. Någon ytterligare bestämmelse om skattefrihet vid import behövs därför inte. Motsvarande bör också gälla i fråga om skattefrihet vid import av varor för leveranser till fartyg där bestämmelserna om leveranser inom landet redan tidigare har gjorts om till undantag från skatteplikt (3 kap. 21 a § ML). Vi föreslår därför att bestämmelsen i 2 kap. 4 § 1 LFS om skattefrihet vid import för varor som levereras till fartyg och luftfartyg slopas.

421

10Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

10.1Vårt uppdrag

Enligt utredningens direktiv (dir. 2016:58) är en del av vårt uppdrag att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tyd- ligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) särskilt med avseende på terminologi och struktur. Lagstiftningens utformning och struktur ska även vara långsiktigt hållbar.

I detta avsnitt behandlas våra förslag gällande frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser i 12 kap. i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML.

10.2Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

10.2.1Gällande rätt

EU-rätt

I avdelning IX i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt. Enligt artikel 135.1 l ska medlemsstaterna undanta utarrendering och uthyrning av fast egendom från skatte- plikt. I artikel 135.2 anges ett antal transaktioner som inte ska om- fattas av undantaget i 135.1 l. I artikel 137.1 d finns det också en möjlighet för medlemsstaterna att medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för beskattning av utarrendering och uthyrning av fast egendom.

423

Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

SOU 2020:31

Svensk rätt

I 3 kap. i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, finns bl.a. bestämmelser om undantag från mervärdesskatt. I 3 kap. 2 § ML anges att från skatteplikt undantas bl.a. överlåtelser och upplåtelser av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter.

I 3 kap. 3 § ML regleras vad undantaget i 2 § inte omfattar. I be- stämmelsens första stycke anges ett antal upplåtelser och omsätt- ningar som inte omfattas av undantaget i 2 § och därmed utgör skatte- pliktiga omsättningar (t.ex. rumsuthyrning i hotellrörelse, upplåtelse av lokaler och platser för parkering och upplåtelse till mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion).

Av 3 kap. 3 § andra stycket ML framgår att undantaget i 2 § inte heller gäller när en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdes- skattegrupp för stadigvarande användning i en verksamhet som med- för skattskyldighet eller medför rätt till återbetalning enligt vissa bestämmelser helt eller delvis hyr ut en fastighet. Detta gäller dock inte uthyrning av stadigvarande bostad. Vidare finns särskilda bestäm- melser avseende uthyrning till staten, en kommun, ett kommunal- förbund eller ett samordningsförbund. Andra stycket gäller också uthyrning i andra och tredje hand samt vid bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostads- rätt och vid vissa fall när fastighet uppförs eller genomgår omfatt- ande till- eller ombyggnad (3 kap. 3 § tredje stycket ML). De uthyr- ningar och upplåtelser som enligt 3 kap. 3 § andra och tredje stycket ML inte omfattas av undantaget i 3 kap. 2 § ML, utgör därmed också skattepliktiga tillhandahållanden. Till skillnad från de skattepliktiga tillhandahållandena i 3 kap. 3 § första stycket ML så krävs för att skattskyldighet ska uppkomma dock att förutsättningarna för fri- villig skattskyldighet i 9 kap. ML är uppfyllda.

I 9 kap. ML regleras vem som kan bli frivilligt skattskyldig för tillhandahållandena som anges i 3 kap. 3 § andra och tredje styckena ML och under vilka förutsättningar frivillig skattskyldighet kan uppkomma (1 och 2 §§).

424

SOU 2020:31

Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

10.2.2”Frivillig skattskyldighet” ersätts med ”frivillig beskattning”

Utredningens förslag: Begreppet frivillig skattskyldighet ersätts med begreppet frivillig beskattning i 12 kap. NML.

Skälen för utredningens förslag: Artikel 137 i mervärdesskatte- direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att medge beskattnings- bara personer rätt till valfrihet för beskattning av utarrendering och uthyrning av fast egendom. Denna möjlighet har införts i ML genom bestämmelserna i 9 kap. ML som reglerar möjligheten till frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser. Att någon är frivilligt skattskyldig för en fastighetsupplåtelse innebär att denne är skyldig att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 ML för denna fastig- hetsupplåtelse (9 kap. 1 och 2 §§ ML). I 1 kap. 1 § första stycket 1 ML anges att mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skatte- pliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen.

I syfte att anpassa NML till mervärdesskattedirektivet föreslår vi i avsnitt 4 att begreppet ”skattskyldighet” slopas. Detta innebär att även begreppet ”frivillig skattskyldighet” slopas. Frågan är vilket be- grepp som ska användas i stället.

I betänkandet ”Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv” (SOU 2002:74) föreslogs ett slopande av uttrycket ”skattskyldig- heten” i ML och som en följd av detta föreslogs också att den fri- villiga skattskyldigheten för fastighetsupplåtelser i 9 kap. ML skulle benämnas ”frivillig beskattning”. Utredningen konstaterade att vid dessa fall av frivillig skattskyldighet betecknar skattskyldigheten att ett skattesubjekt väljer beskattning och därmed förknippad avdrags- rätt för en omsättning som enligt huvudregeln är undantagen från skatteplikt. De konstaterade också att i dåvarande sjätte direktivet1 talades det om valmöjlighet i fråga om beskattning (jfr på engelska ”option to tax” och på franska ”option de taxation”). Mot denna

1Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstat- ernas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beskattningsgrund.

425

Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

SOU 2020:31

bakgrund ansåg utredningen att uttrycket ”frivillig beskattning” före- föll vara ett lämpligt alternativ.2

Vi bedömer också att begreppet frivillig beskattning är ett lämp- ligt alternativ. Genom en användning av ordet ”frivillig” skulle det, på samma sätt som i dag, redan genom begreppet bli tydligt för an- vändaren att i kapitlet regleras en valmöjlighet. Vidare skulle använd- ningen av ordet ”beskattning” leda till att NML:s begrepp närmare följer mervärdesskattedirektivets terminologi, eftersom det i arti- kel 137 talas om möjlighet till beskattning av utarrendering och uthyr- ning av fast egendom.

Slutligen skulle användningen av begreppet frivillig beskattning i

12kap. NML leda till enhetlighet mellan detta kapitel och 21 kap. NML om särskild ordning för investeringsguld, där det på motsvarande sätt föreslås att begreppet frivillig beskattning ska användas när be- greppet skattskyldighet slopas.

Mot denna bakgrund föreslår vi att begreppet frivillig skattskyl- dighet ersätts med begreppet frivillig beskattning i 12 kap. NML.

10.2.3Fastighetsuthyrningar och bostadsrättsupplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning

Utredningens förslag: Fastighetsuthyrningar och bostadsrätts- upplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning ska vara undantagna från mervärdesskatt i de fall de inte omfattas av fri- villig beskattning.

Skälen för utredningens förslag: I mervärdesskattedirektivet är fastig- hetsuthyrning reglerat på så sätt att utarrendering och uthyrning av fast egendom ska vara undantagen från skatteplikt enligt arti- kel 135.1 l, men medlemsstaterna har enligt artikel 137 möjlighet att medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för beskattning av utarrendering och uthyrning av fast egendom.

I ML finns bestämmelser om frivillig skattskyldighet för vissa fas- tighetsupplåtelser i kapitel 9. Denna skattskyldighet infördes 1979 i den dåvarande mervärdeskattelagen (1968:430) genom prop. 1978/79:141 om redovisning av mervärdesskatt, m.m.3 Genom propositionen in-

2SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv s. 192–193.

3Bakgrunden till dessa bestämmelser finns i delbetänkande Ds B1977:6 s. 90 ff.

426

SOU 2020:31

Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

fördes en bestämmelse enligt vilken Länsstyrelsen, efter ansökan av fastighetsägare, kunde besluta att denne tills vidare skulle vara skatt- skyldig för uthyrning av byggnad och upplåtelse av bostadsrätt. Vidare infördes en bestämmelse som angav att när Länsstyrelsen beslutat om skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse, var tjänsten skattepliktig. Dessa tjänster blev därmed skattepliktiga när frivillig skattskyldighet medgivits och var inte skattepliktiga i övriga fall. Bestämmelserna ändrades något genom åren, men den grundlägg- ande strukturen avseende skattepliktiga och icke-skattepliktiga fastig- hetsupplåtelser var kvar oförändrad.

När den nuvarande mervärdesskattelagen infördes 1994 (prop. 1993/94:99) ändrades dock denna struktur. I 3 kap. 3 § andra stycket ML regleras att den generella skatteplikten gäller för sådana fastighetsupplåtelser som anges där. Detta ansåg man i sak överens- stämma med bestämmelserna i den gamla mervärdesskattelagen. I förarbetena angavs att det förhållandet att skatteplikten enligt för- slaget gällde alla upplåtelser som 3 kap. 3 § andra stycket ML om- fattade och således inte bara de upplåtelser som föranleder skatt- skyldighet, påverkade inte beskattningens räckvidd jämfört med den gamla mervärdesskattelagen eftersom räckvidden begränsas genom en inskränkning i 9 kap. 1 § ML av skattskyldigheten.4 Enligt struk- turen i ML är de fastighetsupplåtelser som kan omfattas av frivillig skattskyldighet därmed alltid skattepliktiga, men mervärdesskatt ska bara betalas i de fall en upplåtelse omfattas av frivillig skattskyldighet.

En fördel med ML:s struktur är att de fastighetsupplåtelser som kan omfattas av frivillig skattskyldighet alltid är skattepliktiga, dvs. deras status ändras inte oavsett om frivillig skattskyldighet aktuali- seras eller inte. En nackdel med denna struktur är dock att det kan uppfattas som ologisk att kalla ett tillhandahållande skattepliktigt trots att någon mervärdesskatt inte ska betalas. Det kan också upp- fattas som ologiskt att det finns två typer av fastighetsupplåtelser som mervärdesskatt inte ska betalas för, de som är undantagna från skatteplikt och de som är skattepliktiga och som skulle kunna om- fattas av frivillig skattskyldighet men som inte gör det.

För att NML ska ha en tydlig struktur som också överensstäm- mer med mervärdesskattedirektivets struktur, föreslår vi att fastig- hetsuthyrningar och bostadsrättsupplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning ska vara undantagna från mervärdesskatt i de fall

4Prop. 1993/94:99 s. 150.

427

Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser

SOU 2020:31

de inte omfattas av frivillig beskattning. Undantaget för fastighets- uthyrningar och bostadsrättsupplåtelser finns i 10 kap. 38 § NML och bestämmelserna om vilka fastighetsuthyrningar och bostads- rättsupplåtelser som kan omfattas av frivillig beskattning finns i 12 kap. NML.

428

11Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

11.1Vårt uppdrag

Av utredningsdirektiven (dir. 2016:58) framgår att det i fråga om reglerna om avdrag för ingående skatt finns både terminologiska och strukturella skillnader mellan mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, och rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 novem- ber 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdes- skattedirektivet). Beträffande återbetalning av ingående skatt framhålls att dessa regler behöver ses över i syfte att anpassa lagstiftningens terminologi till den som används i mervärdesskattedirektivet och få en struktur som är mer överskådlig. Enligt våra utredningsdirektiv är det en särskild målsättning att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, särskilt med avseende på terminologi och struktur. Vidare framhålls att reglerna som föreslås ska vara tydliga och enkla. Däremot ingår det inte i uppdraget att föreslå materiella förändringar av bl.a. de huvudsakliga metoderna för redovisning av utgående och ingående skatt.

11.1.1Avsnittets innehåll

De allmänna bestämmelserna om avdrag för ingående skatt finns i 8 kap. ML och dessa kompletteras av bestämmelser om rätt till åter- betalning i 10 kap. ML och om förfarandet vid återbetalning i 19 kap. ML. I detta avsnitt redogör vi för våra förslag som rör de allmänna bestämmelserna om avdrag och återbetalning i 13 kap. och 14 kap. i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML.

429

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

11.2Regelverken kring avdrag och återbetalning

11.2.1Gällande rätt

EU-rätt

Bestämmelser om avdrag och återbetalning av mervärdesskatt finns i avdelning X, artiklarna 167–183 i mervärdesskattedirektivet.

Direktivets bestämmelser om återbetalning av betald mervärdes- skatt för beskattningsbara personer som inte är etablerade i den med- lemsstat där de köper varor eller tjänster eller importerar varor som belastas med mervärdesskatt (artiklarna 170 och 171) kompletteras av genomföranderegler för återbetalningen i rådets trettonde direk- tiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium (trettonde direktivet), så- vitt gäller beskattningsbara personer etablerade utanför EU och i rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EU-återbetalningsdirektivet), såvitt gäller beskattningsbara perso- ner etablerade i ett annat EU-land.

Svensk rätt

I 8 kap. ML behandlas centrala frågor om vad som utgör ingående skatt, avdragsrättens omfattning, begränsningar i avdragsrätten, upp- delning av den ingående skatten vid inköp i s.k. blandad verksamhet och om hur rätten till avdrag ska styrkas. Avdragsrätten enligt ML tolkas i svensk rättspraxis konformt med mervärdesskattedirektivet, så långt detta är möjligt. Högsta förvaltningsdomstolen har bl.a. ut- talat att det ytterst är direktivet som avgör om rätt till avdrag för ingående skatt föreligger (RÅ 1999 not. 282).

Avdragsreglerna i 8 kap. ML kompletteras av reglerna i 10 kap. ML om rätt till återbetalning av ingående skatt. Regler om förfarandet för återbetalning finns i 19 kap. ML.

430

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

11.2.2Systematiken och terminologin avseende avdrag och återbetalning anpassas till det EU-rättsliga regelverket

Utredningens förslag: Uppdelningen mellan avdragsrätt och åter- betalningsrätt ska ta sin utgångspunkt i den beskattningsbara per- sonens anknytning till Sverige.

Skälen för utredningens förslag: ML är i systematiskt hänseende uppbyggd på begreppet skattskyldighet. Rätten till avdrag för ingå- ende skatt är enligt huvudregeln knuten till ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet” (8 kap. 3 § ML). Med skatt- skyldighet förstås i ML enbart skyldigheten att betala skatt till staten (prop. 1993/94:99 s. 105). Verksamheter som inte medför skattskyl- dighet kan alltså per definition inte ge upphov till avdragsrätt. ML:s uttryck ”verksamhet som medför skattskyldighet” saknar motsva- righet i mervärdesskattedirektivet. I sådana fall skattskyldighet inte föreligger, finns materiella bestämmelser om rätt till återbetalning av ingående skatt i 10 kap. ML. Förfarandet vid återbetalning regleras i

19kap. ML. Uppdelningen mellan avdragsrätt och återbetalning bygger alltså i dag på begreppet skattskyldig.

I syfte att anpassa bestämmelserna om mervärdesskatt till mer- värdesskattedirektivet föreslår vi avsnitt 4 att begreppet skattskyl- dighet ska slopas. Därmed försvinner även termen ”verksamhet som medför skattskyldighet.” Redan av den anledningen väcks frågan vad uppdelningen mellan avdragsrätt och återbetalning ska bygga på i fortsättningen. Frågan bör även övervägas i syfte att anpassa be- stämmelserna om avdragsrätt och återbetalning till direktivet.

I mervärdesskattedirektivet görs ingen uppdelning mellan avdrags- rätt kopplad till skattskyldighet (i betydelsen skyldighet att betala skatt till staten) och återbetalningsrätt (i betydelsen att mervärdes- skatt inte tas ut på den utgående transaktionen men ändå ger rätt att få tillbaka betald ingående skatt). Där bedöms dessa situationer utifrån de allmänna reglerna om avdragsrätt. Rätten till avdrag och återbetalning är i direktivet kopplad till egenskapen beskattningsbar person och dennes ekonomiska verksamhet.

Direktivets uppdelning mellan avdrags- och återbetalningsrätt av- görs i första hand av var någonstans den beskattningsbara personen har etablerat sin ekonomiska verksamhet. Direktivets bestämmelser om återbetalning av betald mervärdesskatt till beskattningsbara per-

431

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

soner som inte är etablerade i det EU-land där de köper varor eller tjänster eller importerar varor som belastas med mervärdesskatt (artiklarna 170 och 171) kompletteras av genomförandereglerna i trettonde direktivet och i EU-återbetalningsdirektivet. En grund- läggande förutsättning för återbetalning är att den beskattningsbara personen saknar viss angiven anknytning till det återbetalande EU- landet.

I ML finns också särskilda återbetalningsregler för beskattnings- bara personer som är etablerade i andra EU-länder eller utanför EU. De materiella reglerna (10 kap.) är kopplade till begreppet utländsk beskattningsbar person som saknar motsvarighet i mervärdesskatte- direktivet och i de båda återbetalningsdirektiven.

Dessa systematiska skillnader medför att begreppen avdrag och återbetalning används med delvis annan innebörd i ML än i mer- värdesskattedirektivet. Det som regleras som återbetalning i ML kan t.ex. anses som avdrag enligt direktivet. Kopplingen i ML till be- greppet skattskyldighet medför att avdragsrätten inte omfattar om- sättningar inom landet där förvärvaren, i stället för säljaren, ska betala in skatten på omsättningen till staten (s.k. omvänd skattskyldighet) och inte heller nystartade företag som ännu inte har omsatt varor och tjänster. För dessa situationer finns i stället bestämmelser om återbetalning av ingående skatt (10 kap. 9 och 11 e §§ ML).

Även i följande fall medför ML:s koppling till skattskyldighet rätt till återbetalning av ingående skatt medan mervärdesskattedirektivet, för samma transaktioner, medför rätt till avdrag:

–viss omsättning som är undantagen från skatteplikt men som trots allt ger rätt att återfå betald mervärdesskatt (10 kap. 11 § ML),

–omsättning genom export (10 kap. 12 § ML),

–en tillfällig omsättning av ett nytt transportmedel till annat EU- land (10 kap. 11 a § ML), och

–viss omsättning av investeringsguld som är undantagen från skatte- plikt (10 kap. 11 c och d §§ ML).

Mot bakgrund av det nu sagda föreslår vi att uppdelningen i NML mellan avdrag och återbetalning ska ta sin utgångspunkt i en beskatt- ningsbar persons anknytning till Sverige – eller snarare avsaknad av anknytning.

432

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Det innebär att NML:s regler om återbetalning anpassas till de båda återbetalningsdirektiven. Återbetalningsrätten för beskattnings- bara personer grundas nämligen enligt både trettonde direktivet och EU-återbetalningsdirektivet på var den beskattningsbara personen har etablerat sin ekonomiska verksamhet (artikel 3 i EU-återbetal- ningsdirektivet och artikel 1.1 i trettonde direktivet). I ett återbetal- ningssammanhang har begreppet etablerad funktionen att ange vilka slags anknytningar en sökande inte får ha till Sverige.

I avsnitt 4 föreslår vi i syfte att anpassa NML till mervärdes- skattedirektivet att begreppet ”utländsk beskattningsbar person” inte ska användas i lagen. Förslaget innebär att även bestämmelserna om återbetalning i NML anpassas till de båda återbetalningsdirektiven.

Bestämmelserna om vem som kan ansöka om återbetalning finns i 14 kap. 3–6 §§ NML (återbetalning till beskattningsbara personer i andra EU-länder) och i 14 kap. 32–34 §§ NML (återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU).

11.3Avdragsrätt och begreppet ingående skatt

11.3.1Gällande rätt – avdragsrätt

EU-rätt

Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat (artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet). I princip alla mervärdesskattedirektivets bestämmelser som handlar om skatte- subjektens rättigheter och skyldigheter knyts till detta begrepp, däri- bland avdrags- och återbetalningsrätten.

Beskattningsbar person och avdragsrätt

Av huvudregeln för avdragsrättens räckvidd (artikel 168 i mervärdes- skattedirektivet) framgår att i den mån varor och tjänster används för den beskattningsbara personens beskattade transaktioner har han rätt att, i den medlemsstat där dessa transaktioner utförs, från den mervärdesskatt som han är skyldig att betala dra av följande belopp:

433

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

a)Mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i medlemsstaten för varor som har levererats eller kommer att levereras till honom eller för tjänster som har tillhandahållits, eller kommer att till- handahållas till honom av en annan beskattningsbar person.

b)Mervärdesskatt som ska betalas för transaktioner som enligt arti- kel 18 a och artikel 27 likställs med leverans av varor eller till- handahållande av tjänster.

c)Mervärdesskatt som i enlighet med artikel 2.1 b i ska betalas för unionsinterna förvärv av varor.

d)Mervärdesskatt som ska betalas för de transaktioner som avses i artiklarna 21 och 22 och som likställs med unionsinterna förvärv.

e)Mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats för varor som importerats till medlemsstaten.

Det är en beskattningsbar persons förvärv av varor eller tjänster – när personen uppträder i denna egenskap – som bestämmer när mer- värdesskattesystemet och därmed också avdragsbestämmelserna blir tillämpliga. För att avdragsrätten ska inträda är det därför av avgör- ande betydelse att den beskattningsbara personen vid förvärvstill- fället uppträder i egenskap av beskattningsbar person, dvs. att för- värvet görs för den ekonomiska verksamheten.

Avdragsrätten inträder omedelbart för hela den ingående skatten. Avdragets storlek bestäms av hur de förvärvade varorna eller tjäns- terna används i den ekonomiska verksamheten. Om exempelvis en tjänst förvärvas för att användas både för skattepliktiga och undan- tagna transaktioner, föreligger avdragsrätt endast för den del av den ingående skatten som är hänförlig till de skattepliktiga transaktion- erna.

Beskattningsbar person och avdragsrättens uppkomst

Av EU-domstolens fasta rättspraxis framgår att redan den som har sina första investeringsutgifter i avsikt att bedriva ekonomisk verk- samhet i den mening som avses i artikel 9.1 i mervärdesskattedirek- tivet ska anses som en beskattningsbar person. För att vara en beskattningsbar person krävs inte något godkännande eller tillstånd från myndigheterna för att utöva verksamhet.

434

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Den som styrkt sin avsikt att bedriva ekonomisk verksamhet och anses som en beskattningsbar person har alltså rätt att omedelbart göra avdrag för mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats för investeringsutgifter för detta ändamål och som ger rätt till avdrag.

Beskattade transaktioner och transaktioner som medför avdragsrätt

Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon definition eller när- mare förklaring av uttrycket ”beskattade transaktioner” i artikel 1681 (engelska språkversionen: ”taxed transactions” och franska språk- versionen: ”opérations taxées”). Viss vägledning kan hämtas i EU- domstolens rättspraxis. Enligt domstolen föreligger avdragsrätt vid förvärv av varor eller tjänster i den mån förvärven används för den beskattningsbara personens beskattade transaktioner. Detta villkor är enbart uppfyllt när kostnaderna för de ingående tjänsterna ingår i priset på varje enskild utgående transaktion eller i priset på varor och tjänster som den beskattningsbara personen tillhandahåller inom ramen för hela sin ekonomiska verksamhet. I princip krävs det ett sådant ovan nämnt direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående transaktioner för vilka rätt till avdrag föreligger för att den beskattningsbara personen ska ha avdragsrätt och för att omfattningen av en sådan rätt ska kunna avgöras.

Något förenklat kan villkoren för avdragsrätt sägas vara att den som begär avdraget ska vara en beskattningsbar person som vid förvärvstillfället uppträder i denna egenskap och de förvärvade varorna eller tjänsterna ska användas för dennes beskattade, utgående transak- tioner mot ersättning eller att förvärvet hänför sig till ”transaktioner som medför avdragsrätt”. Normalt sett krävs för avdragsrätt att den beskattningsbara personen har utgående beskattade transaktioner, vanligen i form av skattepliktiga transaktioner. I artikel 169 utvidgas dock avdragsrätten till vissa fall där den beskattningsbara personen inte utför några utgående, skattepliktiga transaktioner. Uttrycket ”transaktioner som medför avdragsrätt” syftar på samtliga fall där avdragsrätt föreligger, oavsett om det beror på utgående beskattade

1Uttrycket beskattade transaktioner förekommer också i artikel 303 om avdragsrätt för beskatt- ningsbara personer som omfattas av den särskilda ordningen för schablonbeskattning av jord- brukare.

435

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

transaktioner eller på grund av transaktioner som medför avdragsrätt enligt artikel 169.

För att avdrag ska medges ställs krav på en koppling till ”transak- tioner som medför avdragsrätt”. Av EU-domstolens fasta rättspraxis följer att det måste finnas ett direkt och omedelbart samband med transaktioner som medför avdragsrätt för att avdragsrätt ska före- ligga. Om de förvärvade varorna eller tjänsterna ska användas för en utgående transaktion som är undantagen från skatteplikt eller som inte faller inom tillämpningsområdet, finns inte avdragsrätt. Om det däremot finns ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående transaktioner som medför rätt till avdrag, föreligger avdragsrätt. Även om det inte finns ett sådant samband, kan avdragsrätt ändå föreligga under vissa förut- sättningar. Det krävs då att kostnaderna för förvärven utgör en del av den beskattningsbara personens allmänna omkostnader och där- med utgör en del av de kostnadskomponenter som ingår i priset på de varor eller tjänster som den beskattningsbara personen tillhanda- håller. Sådana kostnader anses enligt EU-domstolen också ha ett di- rekt och omedelbart samband med den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet (C-165/17 Morgan Stanley, C-320/17 Marle Participations, C-249/17 Ryanair, C-566/17 Związek Gmin Zagłębia Miedziowego).

Svensk rätt

Enligt huvudregeln får den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten (8 kap. 3 § ML). Med verk- samhet som medför skattskyldighet förstås en sådan verksamhet i vilken omsättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 (1 kap. 7 § andra stycket ML).

För den som bedriver en verksamhet som inte medför skattskyl- dighet, finns i vissa fall rätt till återbetalning av ingående skatt. De materiella bestämmelserna om rätten till återbetalning finns i 10 kap. ML och gäller bl.a. nystartade verksamheter.

436

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

11.3.2Gällande rätt – begreppet ingående skatt

EU-rätt

I mervärdesskattedirektivet förekommer inte begreppet ingående skatt, utan enbart ”mervärdesskatt”. Det är bestämmelsens kontext som avgör om det är fråga om vad som med ML:s terminologi be- tecknas som utgående skatt respektive ingående skatt. Direktivet innehåller inte någon definition av ”mervärdesskatt”.

Svensk rätt

I 1 kap. 8 § andra stycket ML definieras ingående skatt på följande sätt. ”Med ingående skatt förstås sådan skatt vid förvärv eller import som anges i 8 kap. 2 § ML”. Bestämmelsen i 8 kap. 2 §, som anger vilka slags förvärv som ger upphov till ingående skatt (SOU 1994:88 s. 222), omfattar ett flertal olika situationer. Den ingående skatten kopplas till olika slags förvärv men även till import. Vid en bedöm- ning av om avdragsrätt föreligger, blir det första steget att ta reda på om det är fråga om ingående skatt enligt 8 kap. 2 § ML.

I första stycket anges vad som är ingående skatt när en skatt- skyldig säljare omsätter varor eller tjänster. Den ingående skatten utgörs av beloppet av den skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättning för förvärv av varor eller tjänster, om omsättningen med- fört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna för- värvats. För att ingående skatt ska uppkomma enligt första stycket måste alltså följande tre villkor vara uppfyllda.

1.Skatten ska hänföra sig till ersättning som betalats för varor eller tjänster,

2.det ska vara fråga om en omsättning, och

3.omsättningen ska ha medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna har förvärvats.

Kopplingen till ersättning medför att ingående skatt enligt första stycket inte omfattar sådan utgående skatt som en säljare kan ha att betala enligt uttagsreglerna i 2 kap. ML (prop. 1993/94:99 s. 206). Ersättningen ska dessutom betalas för förvärv av varor eller tjänster. Omsättningen måste ha medfört skattskyldighet för säljaren för att

437

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

köparens förvärv ska ge upphov till ingående skatt. En omsättning medför normalt skattskyldighet om den är skattepliktig, sker inom landet och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap (1 kap. 1 och 2 §§ ML).

11.3.3Avdragsrätten kopplas till den beskattningsbara personen

Utredningens förslag: Avdragsrätten för ingående skatt ska kopp- las till begreppet beskattningsbar person. Uttrycket ”transak- tioner som medför avdragsrätt” ska användas i NML för att ange det samband som krävs mellan avdragsrätt och utgående transak- tioner som medför avdragsrätt.

Skälen för utredningens förslag: Avdragsrätten enligt huvudregeln i 8 kap. 3 § ML förutsätter att förvärven görs av ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet”. I syfte att anpassa lag- stiftningen om mervärdesskatt till mervärdesskattedirektivet föreslår vi i avsnitt 4 att begreppet skattskyldighet ska slopas, vilket i sin tur innebär att även begreppet ”verksamhet som medför skatt- skyldighet” försvinner. Avdragsrätten kan alltså inte längre bygga på begreppet ”verksamhet som medför skattskyldighet”. Det finns därför skäl att överväga hur avdragsrätten kan kopplas till direktivets bestämmelser.

I mervärdesskattedirektivet är avdragsrätten knuten till den be- skattningsbara personen. En fördel med att koppla avdragsrätten till den beskattningsbara personen är att begreppet är ett av rekvisiten som avgränsar mervärdesskattens tillämpningsområde (artikel 2.1 i direktivet, 3 kap. 1 § NML), vilket gör att det skulle bli tydligt att avdragsrätt kan uppkomma redan i och med att status av beskatt- ningsbar person uppnås. Vi föreslår därför att avdragsrätten kopplas till begreppet beskattningsbar person.

438

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Avdragsrättens uppkomst

Förslaget att koppla avdragsrätten till den beskattningsbara personen medför en systematisk skillnad vad gäller avdragsrättens uppkomst. Att avdragsrätten i ML är knuten till att skattskyldighet ska ha upp- stått medför att avdragsrätten uppkommer vid en senare tidpunkt än enligt mervärdesskattedirektivet, vilket får särskild betydelse för en nystartad verksamhet. För en sådan gäller att om det finns särskilda skäl finns det rätt till återbetalning av ingående skatt (10 kap. 9 § ML). Enligt direktivet behandlas en nystartad verksamhet på samma sätt som andra verksamheter vid bedömningen av om kriterierna för att vara en beskattningsbar person är uppfyllda.

Att avdragsrätten kopplas till beskattningsbar person medför alltså att avdragsrätt kan uppkomma redan innan några skattepliktiga, utgående transaktioner har genomförts. Det ligger i linje med defini- tionen av begreppet beskattningsbar person (artikel 9.1) såsom be- greppet tolkats av EU-domstolen. Tidsperioden mellan det att en ekonomisk verksamhet uppstår enligt mervärdesskattedirektivet och att en verksamhet som medför skattskyldighet föreligger enligt ML skiljer de båda regelverken. Under denna period finns enligt direk- tivet rätt till avdrag medan ML föreskriver återbetalning.

I materiellt hänseende leder ML:s bestämmelse dock till ett resul- tat som i allt väsentligt överensstämmer med mervärdesskattedirek- tivet. Det beror dels på att Skatteverket gör en EU-konform tolk- ning av avdragsrätten för nystartade verksamheter2, dels på att det normalt inte krävs något särskilt beslut av Skatteverket för att rätt till återbetalning ska finnas.

Det nu sagda innebär enligt vår mening att bestämmelsen om återbetalning till nystartad verksamhet (10 kap. 9 § ML) endast i for- mell mening avviker från mervärdesskattedirektivet. Förslaget att koppla avdragsrätten till egenskapen beskattningsbar person innebär att avdragsrätten i en nystartad ekonomisk verksamhet kommer att bedömas i enlighet med huvudregeln för avdragsrättens omfattning (13 kap. 6 § NML) och mot bakgrund av EU-domstolens rättspraxis

2Skatteverkets ställningstagande 2017-06-21: ”Begreppen beskattningsbar person och ekono- misk verksamhet”, dnr 131 203052-17/111, se avsnitt 4.3, Nystartade verksamheter: ”Den som kan styrka sin avsikt att självständigt bedriva en ekonomisk verksamhet och som har sina första investeringsutgifter för detta ändamål är en beskattningsbar person. Det betyder att den som vill bli betraktad som en beskattningsbar person redan innan några försäljningar har genomförts måste kunna styrka med objektiva omständigheter att förutsättningarna för att vara en beskattningsbar person är uppfyllda”.

439

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

på området. Härigenom och genom förslaget att utforma huvud- regeln för avdragsrättens omfattning i nära anslutning till direktivets lydelse (artikel 168) uppnås i NML en formell överensstämmelse med direktivet i fråga om avdragsrätt i en nystartad ekonomisk verk- samhet. Förslaget gällande huvudregeln för avdragsrättens omfatt- ning behandlas i avsnitt 11.3.4.

Uttrycket ”transaktioner som medför avdragsrätt” ska användas i NML

I ML används uttrycket ”verksamhet som medför skattskyldighet” på flera ställen, t.ex. i huvudregeln för avdragsrätt i 8 kap. 3 § ML. Som redan sagts ovan försvinner det uttrycket som en följd av att begreppet ”skattskyldigheten” slopas. Det väcker frågan vilket ut- tryck som ska användas i stället för ”verksamhet som medför skatt- skyldighet”

ML:s uttryck skapar ett samband mellan utgående transaktioner som medför skyldighet att betala mervärdesskatt (vanligen skattepliktig omsättning) och avdragsrätt för den ingående skatt som är hänförlig till de utgående transaktionerna. I NML behövs ett motsvarande ut- tryck.

I syfte att anpassa bestämmelserna om avdrag och återbetalning till mervärdesskattedirektivet föreslås i avsnitt 11.4.1 att vissa utgå- ende transaktioner, som enligt ML medför återbetalningsrätt, i stället ska medföra avdragsrätt. Det gäller bl.a. sådana utgående transak- tioner som omfattas av undantag från skatteplikt men som ändå medför rätt att få tillbaka betald ingående skatt, s.k. kvalificerade undantag. Det innebär att enligt NML föreligger avdragsrätt inte bara för utgående, skattepliktiga (beskattade) transaktioner, utan i vissa fall även för utgående transaktionerna som är undantagna från skatteplikt.

Ett uttryck i NML som ska skapa samband mellan avdragsrätt och utgående transaktioner som medför avdragsrätt enligt 13 kap. 6–11 §§ NML kan alltså inte bara omfatta beskattade transaktioner. Vi föreslår därför att ML:s uttryck ersätts med uttrycket ”en verk- samhet där transaktionerna medför avdragsrätt” och, i förekommande fall, den kortare varianten ”transaktioner som medför avdragsrätt”. Uttrycket omfattar både avdragsrätt för utgående beskattade transak-

440

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

tioner och transaktioner som inte är beskattade men som trots det medför avdragsrätt, t.ex. kvalificerade undantag.

Användningen av begreppen avdragsrätt och avdragsgill

Förslaget att slopa begreppet skattskyldigheten påverkar även an- vändningen av begreppen avdragsrätt och avdragsgill. Begreppen förekommer både i ML och i mervärdesskattedirektivet. Avdragsrätt förekommer t.ex. i 8 kap. 17 § ML och i artikel 172 i direktivet. Avdragsgill förekommer t.ex. i 8 kap. 4 a § ML och i artikel 168a i direktivet. I NML används begreppsparet mer systematiskt och har nära samband med uttrycket ”transaktioner som medför avdrags- rätt”, se ovan.

Avdragsrätt är ett vidare begrepp än avdragsgill. En viss utgående transaktion kan medföra avdragsrätt enligt t.ex. huvudregeln för avdragsrättens omfattning (13 kap. 6 § NML) men trots det resul- tera i att avdrag inte erhålls därför att transaktionen träffas av någon av avdragsbegränsningarna i 13 kap. 13–28 §§ NML.

För att den ingående skatten ska vara avdragsgill krävs alltså att den ”passerar” avdragsbegränsningarna. Några exempel. Staten kan ha utgående beskattade transaktioner som innebär att avdragsrätt kan föreligga enligt 13 kap. 6 § NML men den ingående skatten är inte avdragsgill (13 kap. 28 § NML). Ett fastighetsförvaltande företag uttagsbeskattas enligt 5 kap. 31 § NML och beskattningsunderlaget beräknas efter lönekostnaderna (8 kap. 10 § NML). Det fastighets- förvaltande företaget har beskattade transaktioner och avdragsrätt men den ingående skatten är inte avdragsgill därför att den träffas av avdragsbegränsningen i 13 kap. 16 § NML.

441

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

11.3.4Avdragsrätten i NML

Utredningens förslag: Huvudregeln för avdragsrättens omfatt- ning ska utformas med mervärdesskattedirektivets motsvarighet som förebild. ML:s begrepp ingående skatt ska användas för att ange det mervärdesskattebelopp som får dras av.

Skälen för utredningens förslag

Grundläggande villkor för avdragsrätten

I syfte att anpassa avdragsrätten till mervärdesskattedirektivet föreslog vi i föregående avsnitt att rätten till avdrag ska kopplas till begreppet beskattningsbar person. Vi föreslår som nästa steg i anpass- ningen till direktivet att huvudregeln om avdragsrätten i NML ska utformas med direktivets motsvarighet som förebild. Huvudregeln för avdragsrättens omfattning finns i artikel 168 i direktivet.

Ett villkor enligt artikel 168 är att den som begär avdrag ska vara en beskattningsbar person. Ett annat villkor är att de varor och tjänster som åberopas som grund för avdraget ska användas av den beskattningsbara personen i ett senare led för dennes ”beskattade transaktioner”. Huvudregeln i NML ska innehålla motsvarande villkor.

Som nämnts i avsnitt 11.3.1 innehåller mervärdesskattedirektivet inte någon definition eller närmare förklaring om vad som avses med beskattade transaktioner, utan vägledning får hämtas från EU-dom- stolens rättspraxis. En fördel med att införa ”beskattade transak- tioner” är att det motsvarar direktivets formulering och att det i rätts- tillämpningen blir lättare att följa EU-domstolens framtida rättspraxis. Eftersom direktivet inte innehåller någon definition av ”beskattade transaktioner” bör inte heller NML innehålla någon sådan definition. Det skulle innebära en risk för att definitionen med tiden skulle komma att avvika från EU-domstolens rättspraxis avseende inne- börden av ”beskattade transaktioner”.

En annan fördel med att införa ”beskattade transaktioner” är att det tydliggör att avdragsrätten är knuten till transaktioner. Avdrags- rätten enligt huvudregeln i 8 kap. 3 § ML är däremot knuten till en verksamhet som medför skattskyldighet. Skillnaden består i att av- dragsrätten i mervärdesskattedirektivet är knuten till transaktioner och således inte till verksamheten som sådan. Uttryckssättet i ML

442

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

leder i praktiken lätt till missuppfattningen att om en skattepliktig verksamhet bedrivs, så omfattas samtliga inköp i en sådan verksam- het av avdragsrätt, oavsett om det enskilda inköpet gjorts för att användas för utgående, skattepliktiga transaktioner. Genom uttrycket ”beskattade transaktioner” i huvudregeln för avdragsrättens omfatt- ning får direktivets ”transaktionstänk” större genomslag och det blir därigenom tydligare att varje transaktion ska bedömas för sig.

I artikel 168 a anges ytterligare villkor för att avdragsrätt ska före- ligga vid transaktioner inom landet, nämligen att leveransen eller till- handahållandet ska göras till den beskattningsbara person som begär avdraget. Vi föreslår att även detta villkor tas in i NML:s huvudregel om avdragsrättens omfattning.

Vi föreslår alltså att den som begär avdraget ska vara en beskatt- ningsbar person och att de varor och tjänster som ligger till grund för avdraget ska användas av den beskattningsbara personen i ett senare led för dennes beskattade transaktioner. Dessa villkor inleder bestämmelsen om avdragsrättens omfattning i 13 kap. 6 § NML. Dessutom föreslås att leveransen eller tillhandahållandet ska göras till den beskattningsbara person som begär avdraget.

Begreppet ingående skatt ska användas i NML

Avdragsrätt enligt ML föreligger bara om det är fråga om ingående skatt enligt 8 kap. 2 § ML. I mervärdesskattedirektivet förekommer dock inte begreppet utan enbart begreppet mervärdesskatt. Efter- som begreppet ”ingående skatt” är allmänt vedertaget finns det skäl att överväga om begreppet, trots att det saknar motsvarighet i direk- tivet, ändå bör användas i NML.

Vid valet mellan ML:s ”ingående skatt” och direktivets ”mer- värdesskatt” finns flera aspekter att ta hänsyn till. Å ena sidan anger våra utredningsdirektiv att en särskild målsättning är att den före- slagna lagstiftningen i högre grad ska överensstämma med direk- tivets terminologi och struktur. Det talar för att använda ”mervärdes- skatt” i NML. För införandet av direktivets begrepp talar också att en systematisk anpassning till direktivet underlättas om direktivets termer konsekvent väljs framför ML:s terminologi.

443

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

Åandra sidan framhålls också i våra utredningsdirektiv att de före- slagna reglerna bör vara tydliga och enkla i syfte att underlätta för företagen. Direktivets term anser vi har den nackdelen att det inte sällan krävs långa och otympliga formuleringar för att klargöra vad som i det enskilda fallet avses med ”mervärdesskatt”, dvs. om det med ML:s terminologi är fråga om utgående skatt eller ingående skatt. Härigenom kan direktivets bestämmelser i vissa fall upplevas som onödigt komplicerade. I jämförelse framstår ML:s ”ingående skatt” som kort och tydligt. Termen är också, som redan nämnts, allmänt vedertagen och används inte bara i ML utan även i andra sam- manhang.

Reglerna om avdrag och återbetalning är komplicerade i sig, var- för vi anser det angeläget att den valda termen har en tydlig innebörd för läsaren och inte förorsakar att reglerna tyngs av otympliga förklaringar. Vid en samlad bedömning av för- och nackdelarna, an- ser vi att fördelarna överväger. Vi föreslår därför att begreppet ingå- ende skatt används i NML, även om det innebär både en termi- nologisk och systematisk avvikelse från mervärdesskattedirektivet.

Eftersom mervärdesskattedirektivet inte innehåller ”ingående skatt” behövs det en bestämmelse i NML som, i likhet med 8 kap. 2 § ML, anger vad som avses med ”ingående skatt”. Bestämmelsen anknyter dock till begreppet ”skattskyldighet”. I avsnitt 4 föreslår vi

isyfte att anpassa NML till direktivet att begreppet ”skattskyldig- heten” slopas. Det behövs alltså en ny definition av vad som ska avses med ingående skatt. En definition som är anpassad till direk- tivets bestämmelser om avdragsrättens räckvidd.

Vårt förslag att använda begreppet ”ingående skatt” i NML inne- bär att avdragsrättens omfattning kommer att bestå av två bestäm- melser, nämligen en bestämmelse som definierar vad som avses med ingående skatt och en bestämmelse om avdragsrättens omfattning där begreppet ”ingående skatt” används.

Definitionen av ingående skatt

Vi bedömer att begreppet ingående skatt bör anpassas till huvud- regeln för avdragsrättens räckvidd i artikel 168 i mervärdesskatte- direktivet och att bestämmelserna som reglerar avdragsrättens räck-

444

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

vidd ska bygga på huvudregeln om avdragsrättens räckvidd i arti- kel 168.

I artikel 168 kopplas avdragsrätten till den beskattningsbara per- sonen (artikel 9.1) och dennes ”beskattade transaktioner” i ett senare led. Det mervärdesskattebelopp som får dras av anges i punkt- erna a–e, vilka kopplar till de beskattningsbara transaktionerna. I avsnitt 6 föreslår vi att mervärdesskattedirektivets begrepp beskatt- ningsbar transaktion (artiklarna 14–30 i direktivet) införs i NML. Som en anpassning till direktivets systematik och artikel 168 föreslår

viatt begreppen beskattningsbar person och beskattningsbar transak- tion införs i NML:s bestämmelse om vad som avses med ingående skatt. Begreppet ingående skatt knyts därmed till de beskattnings- bara transaktionerna: leverans av varor, tillhandahållande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor, överföringar som likställs med sådana förvärv och import av varor.

I enlighet med direktivets systematik är de beskattningsbara trans- aktionerna i NML objektiva till sin karaktär och definieras obero- ende av vem som är skyldig att betala mervärdesskatten som belöper på transaktionen. Det medför att begreppet ingående skatt blir obe- roende av vem som är skyldig att betala in skatten till staten. Härigenom omfattas inte bara den skatt som en säljare är skyldig att betala till staten vid t.ex. en leverans av varor, utan även sådan skatt som ska betalas av en förvärvare vid en leverans av varor som om- fattas av omvänd betalningsskyldighet eller vid ett unionsinternt för- värv av varor. Alla sådana transaktioner kan ge upphov till ingående skatt.

Ett första villkor för att ingående skatt ska föreligga är att be- loppet utgör mervärdesskatt enligt NML. I jämförelse med ML:s bestämmelse, ersätts ”skatt” med direktivets ”mervärdesskatt”. Valet av ”mervärdesskatt” motiveras av dels att det är den term som an- vänds i artikel 168, dels att det är den term som används i den s.k. ”felregeln” (artikel 203, 16 kap. 18 § NML). Kravet att det ska vara frågan om ”mervärdesskatt enligt denna lag” medför att felaktigt debiterad mervärdesskatt inte omfattas. Vad som avses med felaktigt debiterad mervärdesskatt anges i 2 kap. NML. Eftersom ett belopp som felaktigt angetts som mervärdesskatt inte omfattas av definitio- nen av ingående skatt, kan beloppet inte heller medföra avdragsrätt.

445

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

Till NML:s bestämmelser om vad som avses med ingående skatt hänförs dessutom villkoren i artikel 168 i direktivet om att det ska vara fråga om mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i med- lemsstaten. Villkoret ”ska betalas eller har betalats” uttrycker att avdragsrättens omfattning avgörs oberoende av om betalning har gjorts, t.ex. till leverantören för en levererad vara.

Även villkoret i artikel 168 a om att leveransen av varor respek- tive tillhandahållandet av tjänster ska göras av en annan beskatt- ningsbar person till den som begär avdraget tas in i definitionen av ingående skatt. Det innebär t.ex. att om en leverans av varor görs av någon som inte är en beskattningsbar person ger leveransen inte upphov till avdragsrätt.

Villkoret ”i medlemsstaten” införs inte. Det följer redan av att en förutsättning för att ingående skatt ska kunna uppstå är att beloppet utgör mervärdesskatt enligt NML. Villkoret är därför obehövligt.

Slutligen knyts bestämmelserna om vad som avses med ingående skatt till ”ersättning”. Kravet på ersättning följer visserligen redan av att NML:s tillämpningsområde anpassas till direktivets tillämpnings- område (se avsnitt 5) men anges även i bestämmelsen om vad som avses med ingående skatt som ett förtydligande.

Det gäller dock inte samtliga de beskattningsbara transaktionerna utan enbart i den mån ersättning är ett villkor för att transaktionen ska falla inom tillämpningsområdet (3 kap. 1 § 1–3 NML, jfr arti- kel 2.1 a–c i direktivet), t.ex. leverans av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet. Ersättning är däremot inte ett villkor för att import ska falla inom tillämpningsområdet (3 kap. 1 § 4 NML, jfr artikel 2.1 d i direktivet). Vid import är det den fysiska förflytt- ningen som är avgörande. En import kan dock ge upphov till ingå- ende skatt, t.ex. vid förvärv av en vara som importeras. Frågan om det finns rätt till avdrag för den ingående skatten som belöper på importtransaktionen avgörs med hjälp av reglerna om avdragsrättens omfattning (13 kap. 6 och 8 §§ NML).

Definitionen av ingående skatt för transaktioner inom landet knyts till ”ersättning”. En motsvarande koppling till ersättning finns i 8 kap. 2 § första stycket ML. Kopplingen till ersättning medför att vissa transaktioner inom landet inte kan ge upphov till ingående skatt. Det gäller sådana transaktioner som i NML likställs med ”leve- rans av varor mot ersättning” respektive ”tillhandahållande av tjäns- ter mot ersättning”. Det beror på att i dessa fall betalas inte någon

446

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

ersättning. De likställda transaktioner som avses är uttag av varor (5 kap. 8–11 §§ NML), uttag av tjänster (5 kap. 26–32 §§ NML) och överföring av varor inom ramen för den egna rörelsen till annat EU- land (5 kap. 12 § NML). Uttag av varor eller tjänster ger normalt inte upphov till ingående skatt. Inte heller överföringar ger i sig upp- hov till ingående skatt.

Huvudregeln om vad avses med ingående skatt omfattar även sådana överföringar som en beskattningsbar person företar inom ramen för sin egna ekonomiska verksamhet. Det handlar om över- föringar där ”mottagarsidan” finns i Sverige, dvs. en överföring som likställs med ett unionsinternt förvärv av varor mot ersättning (13 kap. 4 § 4 NML). Det beror på att i artikel 168 d finns en bestämmelse om avdragsrättens omfattning vid överföringar som likställs med ett unionsinternt förvärv av varor (artikel 168 d) och att villkoren i arti- kel 168 fördelas på två bestämmelser i NML. Inte heller vid den här typen av överföringar är ersättning ett villkor för att ingående skatt ska kunna uppstå.

En förutsättning för att ett förvärv enligt 8 kap. 2 § första stycket ML ska ge upphov till ingående skatt är att omsättningen har med- fört skattskyldighet för den från vilken varor eller tjänster har för- värvats (leverantören). Det ersätts i NML med villkoret att den be- skattningsgrundande händelsen för leveransen eller tillhandahållandet har inträffat. I avsnitt 7 föreslår vi att direktivets term beskattnings- grundande händelse ska införas i NML (7 kap.).

För att ha rätt till avdrag vid en leverans av varor eller ett till- handahållande av tjänster inom landet krävs enligt EU-domstolens rättspraxis att leveransen eller tillhandahållandet har ägt rum. Någon avdragsrätt kan inte uppkomma om det inte förekommit någon fak- tisk leverans av varor eller tillhandahållande tjänster. För att kunna neka avdrag är det tillräckligt att det kan fastställas att de aktuella transaktionerna inte ägt rum. Den onda eller goda tron hos den som yrkar avdraget är utan betydelse (de förenade målen C-459/17 och C-460/17 SGI och Valériane SNC). Till skillnad från direktivet, kopp- las i NML villkoret att en faktisk leverans eller tillhandahållande ska ske till den ingående skatten och inte till avdragsrätten. Det innebär att normalt sett, om någon faktisk leverans eller tillhandahållande inte har ägt rum, föreligger ingen ingående skatt och ond eller god tro hos den som yrkar avdraget är utan betydelse. Däremot kan ond eller god tro beträffande en faktisk leverans eller tillhandahållande

447

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

aktualiseras vid förskottsbetalningar (artikel 65 i direktivet). Vid för- skottsbetalningar inträder avdragsrätten vid betalningen om alla rele- vanta omständigheter kring den framtida leveransen eller tillhanda- hållandet då var kända för förvärvaren. Avdragsrätt kan nekas om det med objektiva omständigheter kan fastställas att förvärvaren, vid tidpunkten för betalningen av förskottet, visste eller borde ha vetat att det förelåg en risk för att leveransen inte skulle äga rum (de för- enade målen C-660/16 och C-661/16 Achim Kollroß och Erich Wirtl).

Bestämmelserna om vad som avses med ingående skatt finns i

13 kap. 4 och 5 §§ NML.

11.4Systematiska och terminologiska följdändringar

11.4.1Avdrag i stället för återbetalning för vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt

Utredningens förslag: Transaktioner som omfattas av undantag från skatteplikt men som ändå ger rätt att få tillbaka betald ingå- ende skatt ska medföra avdragsrätt i stället för återbetalningsrätt.

Skälen för utredningens förslag: Rätten till avdrag för ingående skatt är enligt huvudregeln i ML kopplad till ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet” (8 kap. 3 § ML). Den är alltså kopplad till en skyldighet att betala skatt till staten. Det finns dock transaktioner som inte ger upphov till skattskyldighet enligt ML och som per definition därför inte medför avdragsrätt. För vissa sådana transaktioner finns det ändå en rätt att få tillbaka betald in- gående skatt. För dessa transaktioner finns bestämmelser om rätt till återbetalning av ingående skatt i 10 kap. ML. Som nämnts i av- snitt 11.2.2 görs i mervärdesskattedirektivet inte en motsvarande uppdelning. Där bedöms sådana transaktioner efter de allmänna reg- lerna om avdragsrätt. Direktivets uppdelning mellan avdrags- och återbetalningsrätt avgörs i första hand av var någonstans en beskatt- ningsbar person har etablerat sin ekonomiska verksamhet. I ett åter- betalningssammanhang har begreppet etablerad funktionen att ange vilka slags anknytningar den som ansöker om återbetalning inte får ha till Sverige. Artikel 169 i mervärdesskattedirektivet innehåller be- stämmelser som medför avdrags- eller återbetalningsrätt, beroende

448

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

på var den beskattningsbara personen är etablerad. Avdragsrätt och återbetalningsrätt kan därför sägas mötas i artikel 169.

I avsnitt 11.2.2 föreslår vi att uppdelningen av avdrags- och åter- betalningsrätt ska anpassas till direktivet, dvs. att uppdelningen ska ta sin utgångspunkt i den beskattningsbara personens anknytning till Sverige och i avsnitt 11.3.3 föreslår vi att avdragsrätten ska kopplas till begreppet beskattningsbar person.

I 10 kap. 11 § första stycket ML regleras återbetalningsrätten för ingående skatt som hänför sig till de s.k. kvalificerade undantagen. Att ett kvalificerat undantag tillämpas innebär att säljaren inte debi- terar utgående mervärdesskatt vid försäljningen men att säljaren ändå har avdragsrätt för ingående mervärdesskatt som är hänförlig till en sådan försäljning. I 10 kap. 12 § första stycket ML regleras återbetalningsrätten vid exportomsättning. Med export avses sådan omsättning utanför EU av varor och tjänster som görs i en eko- nomisk verksamhet som bedrivs här i landet (1 kap. 10 § ML). Den som omsätter varor och tjänster genom export, har rätt till åter- betalning av ingående skatt som denne inte kan få avdrag för enligt 8 kap. ML på grund av att omsättningen sker utanför EU. Gemen- samt för båda bestämmelserna är att återbetalningsrätten beror på att de utgående transaktionerna inte ger upphov till skattskyldighet enligt ML. Direktivets motsvarighet finns i artikel 169 b.

Artikel 169 b föreskriver avdragsrätt för beskattningsbara perso- ner som är etablerade inom det EU-land där de utför transaktioner som är undantagna från skatteplikt men som ändå ger rätt att få tillbaka mervärdesskatt som belastar gjorda förvärv. Vissa av de undantag till vilka artikel 169 b hänvisar är dock i ML i stället reg- lerade som omsättningslandsregler, dvs. även i det avseendet finns en systematisk skillnad mellan ML och direktivet. Det gäller t.ex. exporttransaktioner som i direktivet är reglerat som ett undantag (artikel 146.1) och i ML som en omsättningslandsregel (5 kap. 3 a § ML). I avsnitt 9 föreslår vi att de omsättningslandsregler i ML som motsvaras av undantag i mervärdesskattedirektivet, ska göras om till undantag. Mot bakgrund av nu nämnda förändringar föreslår

viatt de s.k. kvalificerade undantagen (10 kap. 11 § första stycket ML) och exporttransaktionerna (10 kap. 12 § första stycket ML) inte längre ska medföra återbetalningsrätt, utan avdragsrätt för ingå- ende skatt.

449

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

I 10 kap. 11 § andra stycket ML regleras återbetalningsrätten för ingående skatt som hänför sig till omsättning av vissa bank- och finansieringstjänster samt vissa tjänster som utgör värdepappers- handel, försäkringstjänster och sedlar och mynt som är gällande betal- ningsmedel, dock inte samlarföremål. Direktivets motsvarighet finns i artikel 169 c. Även för dessa transaktioner bör den systematiska förändringen göras att sådana transaktioner ska medföra avdragsrätt i stället för återbetalningsrätt.

Vi bedömer att förslagen endast medför försumbara effekter. ML:s reglering uppnår samma beskattningsresultat som direktivet men genom en annan systematik och lagteknisk konstruktion. För- slaget tas därför inte upp i avsnitt 17.

Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående skatt för vissa från skatteplikt undantagna transaktioner finns i 13 kap. 10 och 11 §§.

11.4.2Avdrag i stället för återbetalning för transaktioner i ekonomisk verksamhet utanför Sverige

Utredningens förslag: Rätten till återbetalning av ingående skatt ska ersättas med rätt till avdrag för ingående skatt för transak- tioner i en ekonomisk verksamhet utanför Sverige. dvs. både i EU-länder och länder utanför EU.

Skälen för utredningens förslag: I avsnitt 11.2.2 föreslår vi att upp- delningen mellan avdragsrätt och återbetalningsrätt ska ta sin utgångs- punkt i den beskattningsbara personens anknytning till Sverige. Det förslaget innebär att ML:s bestämmelse om återbetalning av ingå- ende skatt som hänför sig till omsättning i ett annat EU-land (10 kap. 11 § tredje stycket ML) behöver ändras. Vidare behövs ändringar avseende ingående skatt som avser transaktioner utanför EU. Detta behandlas i ML som en återbetalning av ingående skatt hänförlig till exportomsättning (10 kap. 12 § första stycket ML). Bestämmelserna baseras på artikel 169 a i mervärdesskattedirektivet. Vi föreslår i enlighet med den nya uppdelningen mellan avdrag och återbetalning att detta behandlas som en rätt till avdrag i stället för en rätt till åter- betalning.

450

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Som ett led i anpassningen till mervärdesskattedirektivet, föreslår

viockså att bestämmelsen utformas i nära anslutning till artikel 169 a

idirektivet. Det innebär för det första att enligt NML:s bestämmelse har en beskattningsbar person avdragsrätt för transaktioner utanför landet, dvs. både för transaktioner i ett annat EU-land och i ett land utanför EU.

För det andra ska det inte längre anges att transaktionen ska vara skattepliktig eller medför återbetalningsrätt motsvarande den som avses i 10 kap. 11 § tredje stycket och 12 § ML i det land där om- sättningen görs. Något motsvarande villkor finns nämligen inte i artikel 169 a i direktivet.

Det som föreslås innebär inte någon förändring utan endast en formell anpassning till direktivets lydelse, se C-165/17 Morgan Stanley, p. 31 och 32 och där angiven rättspraxis samt Högsta förvaltnings- domstolens dom den 27 januari 2020, i mål 960-19.

Som sagts rör det sig endast om en formell anpassning till mer- värdesskattedirektivet, dvs. ML:s reglering uppnår samma beskatt- ningsresultat som direktivet men genom en annan systematik och lagteknisk konstruktion. Vi bedömer därför att förslaget endast med- för försumbara effekter och det tas därför inte upp i avsnitt 17.

Bestämmelsen om avdragsrätt för ingående skatt för transaktioner

ien ekonomisk verksamhet utanför landet finns i 13 kap. 9 § NML.

11.4.3Avdrag i stället för återbetalning vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel

Utredningens förslag: För den som är en beskattningsbar person enbart på grund av en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel ska återbetalningsrätt ersättas med avdragsrätt.

Skälen för utredningens förslag: I avsnitt 4 föreslår vi att begreppet skattskyldighet slopas och ersätts med begreppet beskattningsbar person. I avsnitt 11.3.3 föreslår vi att avdragsrätten kopplas till be- greppet beskattningsbar person.

Förslagen innebär att en följdändring behöver göras i ML:s be- stämmelser om återbetalning vid en tillfällig unionsintern leverans av ett nytt transportmedel.

451

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

Ett förvärv av ett nytt transportmedel från ett annat EU-land beskattas alltid som ett unionsinternt förvärv i destinationslandet enligt mervärdesskattedirektivet. Det gäller oavsett förvärvarens mer- värdesskatterättsliga status, inklusive privatpersoner (artikel 2.1 b i och ii). Eftersom förvärvet ska beskattas, undantas leveransen från skatteplikt (artikel 138.1 och 138.2 a). För att beskattning alltid ska kunna ske i destinationslandet krävs att säljaren är en person som omfattas av det gemensamma mervärdesskattesystemet. Av den anled- ningen anses även den som endast tillfälligtvis levererar ett nytt transportmedel till ett annat EU-land som en beskattningsbar per- son (artikel 9.2) och har med vissa begränsningar avdragsrätt i det EU-land där leveransen äger rum (artikel 172).

Även enligt ML har säljaren en viss begränsad rätt att få tillbaka betald ingående skatt. Eftersom säljaren är en person som inte be- driver ekonomisk verksamhet och därför inte är skattskyldig och redovisar mervärdesskatt, följer av ML:s systematik att säljaren har återbetalningsrätt, inte avdragsrätt (10 kap. 11 a § ML). Det här är en systematisk skillnad mellan ML och mervärdesskattedirektivet som har sin grund i att avdragsrätten i ML är kopplad till begreppet skattskyldig medan kopplingen i direktivet är till begreppet beskatt- ningsbar person.

När avdragsrätten i NML nu kopplas till begreppet beskattnings- bar person, bör även rätten till återbetalning vid en tillfällig unions- intern leverans av ett nytt transportmedel ersättas med avdragsrätt för ingående skatt. Vi bedömer att förslaget endast medför försum- bara effekter. ML:s reglering uppnår nämligen samma beskattnings- resultat som direktivet men genom en annan systematik och lagtek- nisk konstruktion. Förslaget tas därför inte upp i avsnitt 17.

Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående skatt för den som enbart är en beskattningsbar person på grund av en tillfällig unions- intern leverans av ett nytt transportmedel finns i 13 kap. 7 § NML.

452

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

11.5Avdrag för ingående skatt vid import av varor

11.5.1Gällande rätt

EU-rätt

I artiklarna 178–183 i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om hur avdragsrätten ska styrkas. Av artikel 178 e framgår att för avdrag enligt artikel 168 e avseende import av varor, ska en beskatt- ningsbar person inneha ett importdokument som uppger denne som mottagare eller importör och anger, eller medger, beräkning av den mervärdesskatt som ska betalas. De materiella kraven såvitt gäller avdragsrätten för import av varor finns alltså i artikel 168 e i direk- tivet.

Svensk rätt

De materiella kraven för avdragsrätt vid import finns i 8 kap. 2 § fjärde stycket 2 och 3 § ML. Av 8 kap. 5 § ML framgår att rätten till avdrag för ingående skatt bara finns om den kan styrkas enligt vad som föreskrivs i 8 kap. 17, 19 och 20 §§ ML. Avdragsrätten ska nor- malt styrkas genom faktura.

Beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import är Tullverket eller Skatteverket. När Tullverket är beskattningsmyndighet fast- ställs och betalas skatten enligt det förfarande som gäller för tull, 2 kap. 1 § andra stycket tullagen (2016:253), kallad tullagen. Mer- värdesskatt tas ut i enlighet med skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, i stället för enligt tullagen om deklaranten är regi- strerad för mervärdesskatt i Sverige senast vid tidpunkten för tull- taxeringsbeslutet (beslutet om fastställande av tull). Om deklaranten är ett ombud ska den för vars räkning ombudet handlar vara registre- rad till mervärdesskatt. Det krävs dessutom att personen vid importen agerar i egenskap av beskattningsbar person enligt ML eller är en juridisk person som inte agerar i denna egenskap (2 kap. 2 § tullagen).

När mervärdesskatt ska tas ut i enlighet med SFL är Skatteverket beskattningsmyndighet och mervärdesskatten ska redovisas i en mer- värdesskattedeklaration. Även den som ska redovisa och betala mer- värdesskatten till Skatteverket måste förtulla de importerade varorna hos Tullverket och lämna en tulldeklaration. Det är Tullverket som

453

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

fattar tulltaxeringsbeslut och ansvarar för att kontrollera att uppgift- erna om tullvärde, klassificering m.m. i den inlämnade tulldeklara- tionen är korrekta. Det är endast uppgifter om mervärdesskatt som belöper på importen som ska redovisas i mervärdesskattedeklara- tionen till Skatteverket.

Vem som blir skattskyldig för mervärdesskatt när Skatteverket är beskattningsmyndighet bedöms enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 a–c ML. Om den som importerar en vara anlitar ett ombud och Skatte- verket är beskattningsmyndighet, ska den för vars räkning ombudet handlar vara skattskyldig (1 kap. 2 § första stycket 6 c ML). Ombudet blir alltså aldrig skattskyldig när mervärdesskatten ska redovisas och betalas till Skatteverket i enlighet med SFL. Om ombudet hade varit skattskyldig för mervärdesskatt i dessa fall, hade det inneburit att ombudet hade behövt redovisa utgående skatt i sin mervärdesskatte- deklaration för ett annat subjekts import av varor. Uppdragsgivaren anses som skattskyldig eftersom varorna som importeras är hänför- liga till dennes verksamhet och inte till ombudets verksamhet (prop. 2013/14:16 s. 26 och 70).

11.5.2En ny bestämmelse om hur avdrag ska styrkas vid import

Utredningens förslag: En ny bestämmelse ska införas om hur avdrag för ingående skatt vid import av varor ska styrkas. Be- stämmelsen utformas med motsvarande bestämmelse i direktivet som förebild.

Skälen för utredningens förslag: Av den allmänna bestämmelsen i 8 kap. 5 § ML följer att avdragsrätten måste styrkas även vid import av varor. Bestämmelsen i 8 kap. 17 § ML anger beviskraven vid förvärv av varor och tjänster, dvs. vid leverans av varor, tillhanda- hållande av tjänster och unionsinterna förvärv. Som huvudregel krävs faktura för att styrka avdragsrätten vid förvärv. Den bestämmelsen är inte alltid tillämplig vid import eftersom förvärv inte är en förut- sättning för import, utan det är den fysiska förflyttningen av varan som är avgörande. Importen behöver alltså inte ha samband med att en vara förvärvats. Import kan föreligga även i de fall en beskatt- ningsbar person inom ramen för sin ekonomiska verksamhet för in

454

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

en vara från tredjeland. Någon uttrycklig regel om hur avdragsrätten ska styrkas just vid import finns inte i ML.

I mervärdesskattedirektivet finns de materiella kraven för avdrags- rätt vid import av varor i artikel 168 e medan artikel 178 e anger de formella förutsättningarna för att en beskattningsbar person ska kunna utöva sin rätt till avdrag vid import.

Som en anpassning till mervärdesskattedirektivet föreslår vi att det i NML införs en ny bestämmelse som anger vad som krävs för att styrka rätten till avdrag vid import och att denna bestämmelse utformas med artikel 178 e i direktivet som förebild. I den artikeln anges att den beskattningsbara personen ska inneha ett importdoku- ment som uppger denne som mottagare eller importör för att få utöva sin avdragsrätt.

Vad gäller begreppet importör, kan konstateras att det är ett mer- värdesskatterättsligt begrepp som inte definieras eller förklaras närmare i mervärdesskattedirektivet. I unionens tullagstiftning3 används inte begreppet. Eftersom begreppet importör inte definieras i direktivet och för att undvika en definition som med tiden kan komma att avvika från EU-domstolens tolkning av begreppet, föreslår vi att importör inte heller definieras i NML. Det kan inte heller med säker- het fastslås att importör i detta sammanhang motsvarar begreppet i andra sammanhang i direktivet, t.ex. artikel 20 andra stycket (jfr 10 kap. 11 b ML). Även den omständigheten anser vi talar för att inte införa en definition av begreppet importör. Begreppet importör används även i ML utan att definieras, se t.ex. 3 kap. 30 § ML.

Vad gäller frågan om vad som avses med begreppet import- dokument kan konstateras att begreppet enbart förekommer i arti- kel 178 e och att det varken finns definierat eller förklarat i mer- värdesskattedirektivet. Av artikel 52 i genomförandeförordningen framgår dock att begreppet importdokument även omfattar elektro- niska versioner, om medlemsstaten har infört ett elektroniskt system ”för fullgörande av tullformaliteterna”. Vidare är det den fysiska för- flyttningen av varor som är avgörande för om en import föreligger. Import kan visserligen ske i samband med förvärv men det är inte någon förutsättning för import, vilket innebär att faktura inte alltid finns. Med hänsyn härtill gör vi bedömningen att begreppet import- dokument kan anses omfatta alla de olika handlingar som Tullverket

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fast- ställande av en tullkodex för unionen (omarbetning).

455

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

kräver vid fullgörande av tullformaliteterna för en import som an- mälts till ett tullförfarande. Ett av de vanligaste tullförfarandena är ”övergång till fri omsättning”. Som exempel på importdokument kan nämnas tulldeklaration och tullräkning.

Med mottagare avses att den beskattningsbara personen mottar de importerade varorna för användning i sin ekonomiska verksam- het. Däremot behöver varorna inte fysiskt avlämnas vid den plats den beskattningsbara personen bedriver sin verksamhet. Om importen sker i samband med ett förvärv, bör dessutom krävas en faktura som visar att uppdragsgivaren förvärvat varan för användning i dennes ekonomiska verksamhet.

Avdragsrätten vid import bör enligt vår mening kunna styrkas även med en annan handling än ett importdokument. Det är en av- vikelse från artikel 178 e som vi anser är motiverad av att det i Sverige kan uppstå situationer där den som av Skatteverket anses vara betal- ningsskyldig för mervärdesskatt för en import (skattskyldig med ML:s terminologi) och därmed kan yrka avdrag för denna mer- värdesskatt kan vara en annan person än den som anges i import- dokumentet. Skatteverket har i ett ställningstagande från 2016 klar- gjort sin syn på hur bedömningen ska göras av vem som är skattskyldig för mervärdesskatt vid import i de fall Skatteverket är beskattnings- myndighet4. Där framgår att den bedömningen görs fristående från den bedömning som Tullverket har gjort. Det kan leda till att Skatte- verket gör en annan bedömning än den som Tullverket gjort när det gäller förekomsten av ombudskap, vilket innebär att någon annan än den som tullagstiftningen pekar ut som deklarant (och därmed skyl- dig att betala tullskulden) kan anses vara skattskyldig för mervärdes- skatt enligt ML. Skatteverket anser att skyldigheten att betala mer- värdesskatt vid import ska ligga på den ”verklige importören” så långt detta är möjligt för att säkerställa att skatteneutraliteten upp- rätthålls. Med den ”verklige importören” avser Skatteverket den som ska använda varan i sin ekonomiska verksamhet. För att det ska vara fråga om ett ombudskap, anser Skatteverket att det ska finnas någon form av fullmakt där det framgår att den verklige importören gett någon annan i uppdrag att införtulla varorna och företräda importören.

4Skatteverkets ställningstagande 2016-04-26, dnr 131 183789-16/111, ”Skattskyldig vid import när Skatteverket är beskattningsmyndighet”.

456

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Detta innebär sammanfattningsvis att vid olika typer av ombud- skap, där namnet på den beskattningsbara person som yrkar avdraget inte framgår av importdokumentet, krävs det en annan handling, t.ex. en fullmakt, för att kunna styrka ett yrkat avdrag. Av denna handling ska det framgå att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de importerade varorna. Detsamma gäller när 13 kap. 8 § 3 NML (jfr 8 kap. 4 § 3 ML) är tillämplig. Genom den föreslagna bestämmelsen uppnås en bättre formell överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet. Detta eftersom den föreslagna be- stämmelsen utgör en kodifiering av de beviskrav som Skatteverket för närvarande uppställer med stöd av 8 kap. 5 § ML och artikel 178 e i direktivet. Förslaget medför enligt vår bedömning endast försum- bara effekter. Det tas därför inte upp i konsekvensanalysen i av- snitt 17.

Bestämmelsen om hur avdrag vid import ska styrkas finns i 13 kap.

35 § NML.

11.6En ny bestämmelse som skiljer avdragsrätt från återbetalningsrätt

Utredningens förslag: Den som omfattas av bestämmelserna om återbetalningsrätt till beskattningsbara personer som är etable- rade i andra EU-länder eller av bestämmelserna om återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU- land, ska inte ha avdragsrätt.

Skälen för utredningens förslag: Den systematiska anpassningen i NML till mervärdesskattedirektivet medför att vissa transaktioner skulle kunna omfattas av både avdragsrätt och återbetalningsrätt (jfr artikel 169 och 170 i mervärdesskattedirektivet). Det beror på att mervärdesskattedirektivets begrepp beskattningsbar person gäller oavsett var någonstans personen har etablerat sin ekonomiska verk- samhet. Det innebär att rätten att få tillbaka betald mervärdesskatt i princip gäller alla som uppfyller villkoren för det. Exempelvis har ett brasilianskt företag som gör inköp inom EU rätt att få tillbaka mer- värdesskatt som har betalats vid inköpen (förutsatt att övriga villkor för avdragsrätt är uppfyllda). Det gäller även i de fall inköpen har gjorts för den ekonomiska verksamheten i Brasilien och företaget

457

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

alltså inte haft några utgående transaktioner som ska beskattas inom EU. Vem som ska betala mervärdesskatten för den utgående trans- aktionen har alltså inte betydelse för rätten att få tillbaka ingående skatt som har betalats. Därför behövs särskilda regler för beskatt- ningsbara personer som inte är etablerade i det EU-land där inköp gjorts som är belastade med mervärdesskatt.

Eftersom den systematiska anpassningen i NML medför att vissa transaktioner skulle kunna omfattas av både avdragsrätt och åter- betalningsrätt behövs en bestämmelse som skiljer avdragsrätt från återbetalningsrätt. Av huvudregeln i 13 kap. 6 § NML om avdrags- rättens omfattning framgår att i den utsträckning den beskattnings- bara personen använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet, har denne avdragsrätt för ingående skatt. I likhet med mervärdesskattedirektivets systematik, gäller den avdrags- rätten oavsett vilket subjekt som faktiskt ska betala in mervärdes- skatten på de utgående transaktionerna till staten. Det innebär att den beskattningsbara person som inom landet utför t.ex. en leverans av varor för vilken förvärvaren är skyldig att betala skatten har rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på transaktionen.

Avdragsrätten omfattar därutöver transaktioner utanför landet i en ekonomisk verksamhet (13 kap. 9 § NML) och vissa transak- tioner som omfattas av undantag från skatteplikt men som trots det medför avdragsrätt för ingående skatt (13 kap. 10 och 11 §§ NML). När det gäller de nu nämnda transaktionerna, skulle alltså avdrags- rättens omfattning kunna sammanfalla med återbetalningsrättens omfattning. Vi föreslår därför att en beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och som omfattas av reglerna om åter- betalning i 14 kap. NML, ska tillämpa bestämmelserna i det kapitlet för att avgöra återbetalningsrättens omfattning. Reglerna om åter- betalningsrättens omfattning (14 kap. 7–9 §§) har alltså företräde framför reglerna om avdragsrättens omfattning i 13 kap. NML.

Däremot omfattas den beskattningsbara personen av övriga be- stämmelser i 13 kap. NML, t.ex. om avdragsbegränsning. Detsamma gäller beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU- land och som omfattas av bestämmelserna om återbetalning i 14 kap. 35 och 36 §§ NML. Vi bedömer att förslaget endast medför försum- bara konsekvenser, varför det inte behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 17.

458

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Bestämmelsen som skiljer avdragsrätt från återbetalningsrätt finns i 13 kap. 12 § NML.

11.7Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer

11.7.1Gällande rätt

EU-rätt

Bestämmelserna om återbetalning av mervärdesskatt till beskattnings- bara personer finns i artiklarna 169–171 i mervärdesskattedirektivet och i EU-återbetalningsdirektivet samt i trettonde direktivet.

Mervärdesskattedirektivet

Av artikel 170 i mervärdesskattedirektivet framgår att de beskatt- ningsbara personer som i enlighet med artikel 1 i trettonde direk- tivet, artiklarna 2.1 och 3 i EU-återbetalningsdirektivet samt artikel 171 i mervärdesskattedirektivet inte är etablerade i den medlemsstat där de köper varor eller tjänster eller importerar varor som belastats med mervärdesskatt har rätt till återbetalning av den erlagda mervärdes- skatten i den mån varorna och tjänsterna används för

a)de transaktioner som avses i artikel 169,

b)transaktioner för vilka mervärdesskatten endast ska betalas av förvärvaren i enlighet med artiklarna 194–197 och 199.

Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som är etablerade i annan medlemsstat ska ske i enlighet med genom- förandereglerna i EU-återbetalningsdirektivet (artikel 171.1).

Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU-land ska ske i enlighet med genomförandereglerna i trettonde direktivet. Dessa personer anses inte etablerade inom EU när de i en medlemsstat köper varor och tjänster eller importerar varor som är belagda med mervärdesskatt och de i den medlemsstaten endast har utfört leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster för vilka mottagaren är betalnings- skyldig i enlighet med artiklarna 194–197 och 199 (artikel 171.2).

459

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

EU-återbetalningsdirektivet

EU-återbetalningsdirektivet som trädde i kraft 20105 består av 31 artik- lar med detaljerade regler om återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer. Här återges bara de artiklar som anger de grundläggande förutsättningarna för återbetalning.

Vem som kan få återbetalning enligt EU-återbetalningsdirektivet och grundförutsättningarna för det anges i artikel 3 jämförd med artikel 2. EU-återbetalningsdirektivet är tillämpligt på en beskatt- ningsbar person, i den mening som avses i artikel 9.1 i mervärdes- skattedirektivet, som inte är etablerad i den återbetalande medlems- staten men som är etablerad i en annan medlemsstats territorium. Med återbetalande medlemsstat avses den medlemsstat i vilken mer- värdesskatten har debiterats den beskattningsbara personen för varor som har levererats eller tjänster som har tillhandahållits till denne av en annan beskattningsbar person i denna medlemsstat. För återbetal- ning krävs dessutom att den beskattningsbara personen under åter- betalningsperioden uppfyller följande villkor:

a)Inom den återbetalande medlemsstaten varken haft sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe från vilket affärstransaktioner genomförts, eller i avsaknad av ett sådant säte eller fast etableringsställe, inte heller varit bosatt eller stadigvarande vistats där.

b)Inte levererat några varor eller tillhandahållit några tjänster som anses ha levererats eller tillhandahållits i den återbetalande med- lemsstaten med vissa undantag.

För att vara berättigad till återbetalning i den återbetalande med- lemsstaten måste en beskattningsbar person som inte är etablerad i den återbetalande medlemsstaten utföra transaktioner som medför rätt till avdrag i etableringsmedlemsstaten (artikel 6 första stycket).

5EU-återbetalningsdirektivet upphävde och ersatte rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsätt- ningsskatter – Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etable- rade inom landets territorium.

460

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Trettonde direktivet

Trettonde direktivet, som består av sju artiklar, har inte genomgått någon omarbetning sedan dess tillkomst 1986.

Grundförutsättningarna för återbetalning enligt trettonde direk- tivet är desamma som enligt EU-återbetalningsdirektivet. Det trettonde direktivet avser dock återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU-land. Härmed avses en beskatt- ningsbar person enligt artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet, och som under återbetalningsperioden varken har haft sätet för sin eko- nomiska verksamhet eller ett fast driftsställe6 varifrån verksamheten har bedrivits inom EU, eller i avsaknad härav sin bosättning eller stadigvarande hemvist där. Det krävs vidare att den beskattningsbara personen under perioden inte har tillhandahållit några varor eller tjänster som inom den medlemsstat där mervärdesskatt har betalats, dvs. den återbetalande medlemsstaten.

Undantag görs för samma sorts tjänster som enligt EU-återbetal- ningsdirektivet.

EU-länderna har rätt att göra återbetalningen beroende av att motsvarande rätt till återbetalning beviljas av tredje land (artikel 2.2) samt möjlighet att kräva att en skatterepresentant utses (artikel 2.3).

Trettonde direktivet ger i stor utsträckning EU-länderna rätt att själva bestämma reglerna för hur återbetalning ska ske, inklusive tidsfristerna för detta. EU-länderna får dessutom ålägga de sökande de skyldigheter som är nödvändiga för att kunna avgöra om en an- sökan är berättigad och förebygga bedrägeri, särskild skyldighet för den sökande att visa att denne är en beskattningsbar person. Åter- betalning får inte ske på villkor som är gynnsammare än de som gäller beskattningsbara personer i EU (artikel 3).

6Fast driftsställe är en äldre term, ersatt med ”fast etableringsställe” i mervärdesskattedirek- tivet och i EU-återbetalningsdirektivet.

461

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

11.7.2Tillämpningsområdet för återbetalning anpassas till trettonde direktivet

Utredningens förslag: En beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU-land ska vara berättigad att ansöka om åter- betalning av ingående skatt under förutsättning att den beskatt- ningsbara personen inte har genomfört affärstransaktioner från en fast etablering i Sverige.

Skälen för utredningens förslag: Rätten till återbetalning enligt 10 kap. 1 § ML är kopplad till begreppet utländsk beskattningsbar person. I avsnitt 4 föreslår vi att begreppet utländsk beskattningsbar person ska slopas. Det innebär att återbetalningsrätten behöver kopp- las till något annat.

Enligt ML:s regler utesluter förekomsten av en fast etablering i Sverige att återbetalning av ingående skatt kan ske enligt förfarandet för återbetalning till beskattningsbara personer utanför EU. Åter- betalning sker då i stället via registrering för mervärdesskatt och återbetalning i mervärdesskattedeklaration enligt SFL.

De krav som uppställs för att återbetalningsbestämmelserna i trettonde direktivet ska bli tillämpliga har en något annorlunda ut- formning. Enligt artikel 1.1 i trettonde direktivet krävs det dessutom att den fasta etableringen har bedrivit verksamhet i Sverige för att rätten till återbetalning ska vara utesluten. Det är alltså fråga om två kumulativa villkor, dels ska det finnas en fast etablering, dels ska affärstransaktioner ha genomförts därifrån. Tillämpningsområdet för återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etable- rade i något EU-land är därmed snävare enligt ML än enligt trettonde direktivet.

Mot bakgrund av det nu sagda föreslår vi att bestämmelsen i NML som anger de grundläggande villkoren (”vem som kan få åter- betalning”) för återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU-land ska anpassas till trettonde direktivet. Det innebär att rätten till återbetalning bara är utesluten om båda villkoren är uppfyllda, dvs. det finns ett fast etableringsställe inom landet och affärstransaktioner har genomförts därifrån.

Förslaget gäller däremot inte beskattningsbara personer etable- rade i andra EU-länder. Tillämpningsområdet för återbetalning till dessa personer anpassades till EU-återbetalningsdirektivet redan 2016

462

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

genom en ändring i 19 kap. 1 § ML (SFS 2015:888, prop. 2015/16:19). Bestämmelsen med de grundläggande förutsättningarna som måste vara uppfyllda för att en beskattningsbar person i ett annat EU-land ska ha rätt till återbetalning finns i 14 kap. 3 § NML.

Vi bedömer att förslaget inte innebär någon ändring i sak. I eko- nomiskt hänseende blir resultatet detsamma för den beskattnings- bara personen, det är hanteringen som skiljer sig. Enligt uppgifter till utredningen har Skatteverket i praktiken redan godtagit ansök- ningar om återbetalning via det pappersbaserade förfarandet från beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU-land och med fast etablering i Sverige som inte har några affärstransak- tioner från denna etablering. Vi bedömer att förslagets effekter i övrigt, t.ex. vad gäller administrativ börda, är så försumbar att för- slaget inte behandlas i konsekvensanalysen (avsnitt 17).

En bestämmelse om vem som kan ansöka om återbetalning av ingående skatt finns i 14 kap. 32 § NML.

11.8Bestämmelser som flyttas från lag till förordning

Utredningens förslag: Bestämmelser om vilka identifikations- uppgifter som ska användas som ska lämnas i en ansökan om åter- betalning av ingående skatt ska i fortsättningen ges i förordning.

Skälen för utredningens förslag: Enligt EU-återbetalningsdirektivet anses en ansökan ingiven endast om sökanden lämnat samtliga upp- gifter som krävs enligt artiklarna 8, 9 och 11 i samma direktiv (arti- kel 15.1 första stycket). I artiklarna uppställs mycket detaljerade krav på den information som en återbetalningsansökan ska innehålla, inklusive med vilka koder de förvärvade varornas och tjänsternas art ska beskrivas. Vid genomförandet av EU-återbetalningsdirektivet (prop. 2009/10:15, s. 159 ff. och 220 f.) behandlades frågan om i vilken utsträckning bestämmelserna kunde hanteras genom verkställighets- föreskrifter (dåvarande 8 kap. 13 §, regeringsformen, förkortad RF, nuvarande 8 kap. 7 § RF) för att lagtexten inte skulle tyngas i onödan. Flertalet av de uppgifter som ska anges i en ansökan om återbetal- ning enligt artikel 8 och samtliga uppgifter som ska anges i artikel 9.1

iEU-återbetalningsdirektivet ansågs vara olika slag av detaljerade identifikationsuppgifter. Bedömningen gjordes att det var tillräck-

463

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

ligt att i ML ange att det finns en uppgiftsskyldighet avseende sådana uppgifter medan de närmare detaljerna angavs i verkställighetsföre- skrifter. Vidare gjordes bedömningen att även om något uttryckligt bemyndigande inte är nödvändigt för att regeringen ska kunna med- dela verkställighetsföreskrifter, så var det värdefullt med en upplys- ning om förekomsten av sådana föreskrifter. Detta på grund av att det var fråga om att genomföra ett EU-direktiv på olika normnivåer.

Vi bedömer att det är tillräckligt att i lag ange att det finns en skyldighet att lämna identifikationsuppgifter och att det är värdefullt att upplysa om att det finns verkställighetsföreskrifter. Det senare är värdefullt inte minst eftersom de beskattningsbara personer som ansöker om återbetalning enligt dessa regler inte är etablerade i Sverige och därför kanske inte är så bekanta med svensk lagstift- ningsteknik. Vi bedömer vi att det finns utrymme för att reglera samtliga identifikationsuppgifter genom verkställighetsföreskrifter och att det därför i NML räcker med att ange att en ansökan ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. All övrig information som en ansökan om återbetalning ska innehålla anser vi har sådan karaktär av detaljreglering att den lämpligen regleras i verkställighets- föreskrifter.

Sammanfattningsvis innebär det att bestämmelserna i 19 kap. 2 § första stycket 2–5 och andra stycket samt 4 § och 5 § ML överförs till den föreslagna nya mervärdesskatteförordningen.

En bestämmelse som anger ansökans innehåll och upplyser om verkställighetsföreskrifter finns i 14 kap. 13 § NML.

11.9En ny bestämmelse som anger vilka transaktioner som en ansökan om återbetalning ska avse

Utredningens förslag: En ny bestämmelse ska införas som anger vilka transaktioner som en ansökan om återbetalning ska avse när ansökan kommer från en beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU-land.

464

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

Skälen för utredningens förslag: För beskattningsbara personer som är etablerade i ett annat EU-land finns en bestämmelse som anger vilka transaktioner en ansökan om återbetalning ska avse (19 kap. 3 § ML, 14 kap. 11 § NML). Bestämmelsen motsvarar artikel 14 i EU-återbetalningsdirektivet.

Trettonde direktivet däremot överlåter åt medlemsstaterna att bestämma reglerna för hur återbetalning ska ske till beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU-land (artikel 3.1). ML innehåller inte någon regel som mer i detalj anger vilka transaktioner en ansökan om återbetalning från en sådan beskattningsbar person ska eller får avse.

Vi föreslår att det införs en bestämmelse i NML om vilka transak- tioner som en ansökan om återbetalning ska avse när ansökan görs av en beskattningsbar person etablerade utanför EU. Bestämmelsen bör ha motsvarande lydelse som den bestämmelse som gäller ansök- ningar från beskattningsbara personer etablerade i annat EU-land.

Förslaget medför inga konsekvenser, förutom en liten admini- strativ vinst för de beskattningsbara personer som bestämmelsen avser. Fördelen blir att en beskattningsbar person som redan har ansökt om återbetalning av ingående skatt för perioden januari–mars och upptäcker att denne har missat att ansöka om återbetalning för en faktura som hör till denna period, kan i en ansökan avseende en senare period, t.ex. april–juni, även ta med den senare upptäckta fakturan. Enligt nuvarande regler ska den sökande genom en begäran om omprövning (20 kap. 3 § ML) söka återbetalning av ytterligare ingående skatt som hör till en period där ett beslut tidigare har fattats. Konsekvenserna av förslaget bedömer vi bli ytterst försumbara, varför det inte tas upp i konsekvensanalysen (avsnitt 17).

En bestämmelse om vilka transaktioner en ansökan om återbetal- ning får avse när ansökan görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU-land finns i 14 kap. 38 § NML.

465

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

SOU 2020:31

11.10Nya bestämmelser om beräkning av tidsfristen för när en ansökan om återbetalning ska ha kommit in

Utredningens förslag: Tidsfristen för när en ansökan om åter- betalning senast ska ha kommit in, ska inte få beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid (den s.k. söndagsregeln).

Skälen för utredningens förslag: En ansökan om återbetalning från en beskattningsbar person etablerad i ett annat EU-land ska lämnas in i etableringslandet senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden (artikel 15.1 i EU-återbetalningsdirektivet). En motsvarande bestämmelse finns 19 kap. 8 § första stycket ML. Bestämmelsen i ML saknar en specialreglering om beräkning av lag- stadgad tid. Av förarbetena (prop. 2009/10:15 s. 165 f. och 191) framgår att frågan om en ansökan från en beskattningsbar person etablerad i ett annat EU-land kommit in i rätt tid avgörs av den be- höriga myndigheten i det EU-land där återbetalning söks, varför det landets regler avgör. I de fall Skatteverket beslutar att en ansökan från en beskattningsbar person etablerad i ett annat EU-land har kommit in för sent, har denne möjlighet att överklaga beslutet i svensk förvaltningsdomstol.

Mot bakgrund av förarbetsuttalandena och avsaknaden av en special- reglering för situationer när den 30 september infaller på en helgdag har Kammarrätten i Göteborg i domar den 1 mars 2019 i mål nr 4286- 18 och 4332-18, funnit att 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid är tillämplig (”söndagsregeln”). Söndagsregeln innebär att om den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, infaller på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommar- afton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

Vi bedömer att tanken med en gemensam tidsfrist för när en ansökan om återbetalning senast ska ha kommit in är att tidsfristen ska gå ut samma dag i alla EU-länder. Lagen om beräkning av lag- stadgad tid bör därför inte tillämpas vid prövningen om en ansökan kommit in i rätt tid. Vi föreslår därför att det i NML tas en bestäm- melse med det innehållet.

466

SOU 2020:31

Avdrag för och återbetalning av ingående skatt

En motsvarande regel ska införas beträffande ansökningar från beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige och som riktar ansökningar om återbetalning till ett annat EU-land. Artikel 15.1 första stycket första meningen har, såvitt gäller ansökningar från beskattningsbara personer etablerade i Sverige, införts i 19 kap. 32 § första stycket ML. Även den bestämmelsen saknar en specialreglering om beräkning av lagstadgad tid. Skatteverket kan vägra att vidare- befordra en ansökan om återbetalning riktad till ett annat EU-land endast om förutsättningarna i artikel 18 i EU-återbetalningsdirek- tivet är uppfyllda. Som exempel kan nämnas att sökanden under återbetalningsperioden inte är en beskattningsbar person. Det inne- bär att Skatteverket vidarebefordrar ansökningar oavsett om de skulle kunna vara för sent inkomna. En sådan ansökan kan dock komma att avvisas av den behöriga myndigheten i återbetalningslandet. Eftersom syftet är att den tidsfrist som stipuleras i artikel 15.1 första meningen ska vara densamma i alla EU-länder anser vi att det finns anledning att klargöra det i den bestämmelse som gäller ansökningar från beskattningsbara personer etablerade i Sverige som riktar ansö- kan om återbetalning till ett annat EU-land.

Även trettonde direktivet syftar till att harmonisera rätten till återbetalning för beskattningsbara personer etablerade utanför EU (C- 582/08 kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland).

I syfte att förhindra att ansökningar från beskattningsbara perso- ner som inte är etablerade i något EU-land behandlas enligt villkor som är mer förmånliga än de som gäller för beskattningsbara perso- ner etablerade inom EU, bör tidsfristen för när en ansökan ska ha kommit in beräknas på samma sätt.

Konsekvenserna av förslaget bedömer vi bli ytterst försumbara, varför det inte tas upp i konsekvensanalysen (avsnitt 17).

Bestämmelser om att tidsfristen för när en ansökan om återbetal- ning senast ska ha inkommit inte får beräknas med stöd av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid finns i 14 kap. 15, 43 och 56 §§ NML.

467

12 Fakturering

12.1Vårt uppdrag

Enligt utredningens direktiv (dir. 2016:58) är en del av vårt uppdrag att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tyd- ligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) särskilt med avseende på terminologi och struktur. Lagstiftningens utformning och struktur ska även vara lång- siktigt hållbar.

I detta avsnitt behandlas ett förslag avseende faktureringskrav vid betalningar i förskott eller a conto.

12.2Slopat faktureringskrav vid betalningar i förskott eller a conto för undantagna leveranser av varor till annat EU-land

Utredningens förslag: Faktureringskravet vid betalning i förskott eller a conto för undantagna leveranser av varor till annat EU- land ska slopas.

Skälen för utredningens förslag: I artikel 220 i mervärdesskatte- direktivet regleras när en beskattningsbar person ska utfärda en fak- tura. I fjärde punkten i artikel 220.1 anges att faktura ska utfärdas för förskottsbetalningar som gjorts innan de leveranser som avses i första och andra punkten (vanliga leveranser av varor och distansförsäljning av varor). Denna bestämmelse om förskottsfakturor omfattar dock inte leveranser av varor till annat EU-land som utförs i enlighet med

469

Fakturering

SOU 2020:31

villkoren i artikel 138 (genom vilken leveranser av varor till andra EU-länder undantas från mervärdesskatt). Vid denna typ av leveranser finns därmed bara en skyldighet att utställa en faktura för själva leve- ransen.

I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, regleras faktu- reringsskyldigheten i 11 kap. 1–3 §§. I ML finns det dock inte, så som i direktivet, något undantag från faktureringsskyldighet vid för- skottsbetalningar för leveranser av varor till andra EU-länder som är undantagna från mervärdesskatt enligt 3 kap. 30 a § ML. Detta undan- tag från faktureringsskyldigheten vid förskott bör införas i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, och ett sådant undantag tas därför in i 17 kap. 11 § NML.

Ett slopande av ovan nämnda faktureringsskyldighet bedöms leda till försumbara konsekvenser. Eftersom fakturor avseende undantagna leveranser av varor till andra EU-länder inte påverkar redovisningen av mervärdesskatt, leder förslaget inte till några offentligfinansiella konsekvenser eller kostnader för företagen. Företagens administra- tiva börda minskar dock marginellt i de fall en delbetalning för en undantagen varuleverans till ett annat EU-land görs i förskott. Före- taget behöver då inte längre ställa ut två fakturor (en faktura för del- betalningen och en faktura för resterande belopp vid leveransen), utan bara en avseende leveransen.

När det gäller redovisning i skattedeklarationen av undantagna leveranser av varor till EU-länder, ska leveransen redovisas i den redo- visningsperiod under vilken fakturan har utfärdats eller för den redo- visningsperiod som omfattar den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då leveransen skett om faktura inte ställts ut innan dess (13 kap. 8 b § andra stycket ML). Slopandet av fakturerings- skyldigheten vid förskott för denna typ av undantagna EU-leveranser innebär därmed att undantagna EU-leveranser ska redovisas på samma sätt oavsett om det sker en förskottsbetalning eller inte. Skatteverket anser dock att företagen redan i dag ska bortse från fakturor avse- ende förskottsbetalningar för denna typ av leveranser och redovisa leveransen först när den har skett, eftersom syftet med 13 kap. 8 b § andra stycket ML är att leveransen ska redovisas för samma period som motsvarande förvärv.1

1Skatteverkets ställningstagande 2009-12-29, dnr 131 883688-09/111: Redovisningsskyldighetens inträde vid gemenskapsintern handel med varor.

470

SOU 2020:31

Fakturering

Då förslaget inte bedöms innebära några ytterligare konsekvenser tas detta förslag inte upp i konsekvensanalysen i avsnitt 17.

Bestämmelsen om faktureringsskyldighet vid betalningar i förskott eller a conto finns i 17 kap. 11 § NML.

471

13Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

13.1Vårt uppdrag

Enligt utredningens direktiv (dir. 2016:58) är det en del av uppdraget att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tyd- ligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) särskilt med avseende på terminologi och struktur. Lagstiftningens utformning och struktur ska också vara långsiktigt hållbar. I uppdraget ingår även att följa utvecklingen av det arbete som pågår inom EU rörande mervärdesskattefrågor och ta ställning till hur det påverkar de förslag som lämnas.

I detta avsnitt behandlas våra förslag gällande den särskilda ord- ningen för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap. i den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML.

13.2Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

13.2.1Gällande rätt

EU-rätt

Den särskilda ordningen för små företag finns i kapitel 2 i avdel- ning XII i mervärdesskattedirektivet. Artiklarna 282–291 i mervärdes- skattedirektivet innehåller bestämmelser om skattebefrielse och skatte-

473

Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

SOU 2020:31

lättnader. Den skattebefrielse och de skattelättnader som fastställs tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av små företag (artikel 282). Ordningen med befrielse ska dock inte tillämpas på leveranser av nya transportmedel eller på till- handahållanden som görs av beskattningsbara personer som inte är etablerade i det EU-land där skatten ska betalas. Medlemsstaterna får även undanta andra transaktioner från tillämpningen av skatte- befrielsen (artikel 283).

Sverige har rätt att införa skattebefrielse för beskattningsbara personer vars årsomsättning högst är lika med motvärdet i nationell valuta av 10 000 ECU (artikel 287). En beskattningsbar person som uppfyller villkoren för att skattebefrias får välja att i stället tillämpa de allmänna mervärdesskattereglerna (artikel 290).

Svensk rätt

Mervärdesskatt ska enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskatte- lagen (1994:200), förkortad ML, betalas till staten vid sådan omsätt- ning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsätt- ningen. Bestämmelser om skattebefrielse för beskattningsbara per- soner med liten omsättning finns i 9 d kap. ML. Befrielsen gäller för beskattningsbara personer som har en omsättning som beräknas bli högst 30 000 kronor under beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha varit mer än 30 000 kronor något av de två närmast före- gående beskattningsåren (9 d kap. 1 § ML).

13.2.2”Skattebefrielse” ersätts med ”undantag från skatteplikt”

Utredningens förslag: Begreppet skattebefrielse ska ersättas med undantag från skatteplikt i den särskilda ordningen för beskatt- ningsbara personer med liten årsomsättning i 18 kap. NML.

474

SOU 2020:31

Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

Skälen för utredningens förslag: ML:s regler om mervärdesskatte- frihet för företag med liten omsättning (omsättningsgräns) finns i 9 d kap. När reglerna infördes i ML utformades dessa så att en beskattningsbar person som uppfyller villkoren är ”befriad från skatt på omsättning av varor och tjänster” (se 9 d kap. 1 § ML). I 9 d kap. används till stor del uttrycket ”skattebefrielse” om den mervärdes- skattefrihet som regleras i kapitlet. Reglerna i ML baseras på den särskilda ordningen för små företag i kapitel 2 i avdelning XII i mer- värdesskattedirektivet. I den svenska språkversionen av mervärdes- skattedirektivet framgår av artikel 287 att Sverige får ”tillämpa skatte- befrielse från skatteplikt…”. I övrigt har dock uttrycket skattebefrielse använts för att beskriva mervärdesskattefriheten enligt den särskilda ordningen för små företag i den svenska språkversionen av direktivet.

I det nya direktivet om ändring av mervärdesskattedirektivet vad gäller den särskilda ordningen för små företag1 används i den svenska språkversionen ”undantag från skatteplikt” i stället för ”skattebefri- else”. Ändringsdirektivet beslutades den 18 februari 2020 och ska börja tillämpas den 1 januari 2025. I den svenska versionen av direk- tivet kommer således ”skattebefrielse” att bytas mot ”undantag från skatteplikt”.

Det finns därför skäl att överväga vilken term som ska användas i den särskilda ordningen för småföretag i NML, ”skattebefrielse” eller ”undantag från skatteplikt”. En ändring till att använda undantag från skatteplikt i NML skulle kunna ses som en anpassning till de nya direktivreglerna. Genom att redan nu byta till undantag från skatte- plikt och anpassa strukturen i NML efter de nya direktivbestämmel- serna så kommer färre ändringar behöva göras vid implementeringen. Ett byte skulle därför kunna anses bidra till att lagstiftningens utform- ning blir mer ”hållbar”, vilket är något som nämns i utredningens direktiv. Att byta skattebefrielse till undantag från skatteplikt inne- bär dock att det begrepp som används i NML kommer att avvika från det som finns i den nu gällande svenska språkversionen av direktivet. Skillnaden mellan NML och direktivet skulle dock endast finnas under en begränsad tid.

1Rådets direktiv (EU) 2020/285 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för små företag och förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller det administrativa samarbetet och utbyte av information för kontrollen av att den särskilda ordningen för små företag tillämpas på ett korrekt sätt.

475

Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

SOU 2020:31

Om termen ”undantag från skatteplikt” används blir terminologin i lagen mer enhetlig än vad som är fallet om vissa leveranser och tillhandahållanden som det inte ska tas ut mervärdesskatt på är undantagna från skatteplikt (10 kap. NML) medan andra sådana leveranser och tillhandahållanden är skattepliktiga men omfattas av en skattebefrielse (18 kap. NML). Det kan förefalla mer komplicerat än nödvändigt att ha en systematik där vissa leveranser och tillhanda- hållanden visserligen är skattepliktiga men ändå inte beskattas för att de omfattas av skattebefrielse. Ett byte till ”undantag från skatte- plikt” i den särskilda ordningen i NML skulle innebära en enhetligare terminologi genom att en term används för mervärdesskattefrihet i stället för två. Detta är något som kan bidra till en bättre överskåd- lighet i lagen.

Mot denna bakgrund bedöms fördelarna med att använda termen undantag från skatteplikt överväga nackdelarna. Vi föreslår därför att ”undantag från skatteplikt” används om mervärdesskattefriheten i den särskilda ordningen för beskattningsbara personer med liten års- omsättning i 18 kap. NML.

13.2.3Ändrade bestämmelser om hur omsättningen ska beräknas

Utredningens förslag: Beräkningen av årsomsättningen ska inte göras utifrån beskattningsunderlaget för skattepliktiga transak- tioner utan från värdet av dessa transaktioner exklusive mervärdes- skatt.

Skälen för utredningens förslag: Den omsättning som enligt arti- kel 288 i mervärdesskattedirektivet ska avgöra om nivån för undan- taget har överskridits eller inte ska utgöras av beloppet, exklusive mervärdesskatt, för beskattade leveranser och tillhandahållanden. Vissa särskilt uppräknade undantagna transaktioner, exempelvis varu- leveranser ut ur EU, ska också ingå i omsättningsbeloppet (artikel 288). Bestämmelsen i 9 d kap. 3 § ML har fått en något annorlunda ut- formning eftersom den innebär att beskattningsunderlaget för skatte- pliktig omsättning av varor och tjänster inom landet ska inräknas i omsättningen.

476

SOU 2020:31

Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

EU-domstolen har i mål C-388/18, B, tolkat artikel 288 i ett fall där säljaren tillämpar den särskilda ordningen för återförsäljare med beskattning av vinstmarginalen. EU-domstolen ansåg att omsätt- ningen enligt artikel 288 ska fastställas på grundval av samtliga be- lopp exklusive mervärdesskatt som inbetalats eller kommer att in- betalas till den beskattningsbara återförsäljaren, oavsett hur dessa belopp faktiskt kommer att beskattas. Om inbetalningar som över- stiger vinstmarginalen inte beaktas vid beräkningen av omsättningen kan företag med en hög omsättning och en låg vinstmarginal omfattas av den särskilda ordningen. Enligt EU-domstolen skulle sådana före- tag därigenom få en otillbörlig konkurrensfördel (punkterna 43 och 44 i domen). I ett sådant fall skulle omsättningen därmed inte beräknas enbart med hänsyn till beskattningsunderlaget, dvs. vinst- marginalen.

En anpassning av bestämmelsen i NML om beräkning av års- omsättning till direktivet leder till att bestämmelsen kan tolkas i enlighet med EU-domstolens synsätt. Det kan innebära en mindre materiell ändring i förhållandet till ML eftersom vinstmarginalen inte ska användas vid beräkning av omsättningen i de fall den be- skattningsbara personen tillämpar vinstmarginalbeskattning. Mot bak- grund av EU-domstolens avgörande bör dock bestämmelsen i NML om beräkning av årsomsättning inte utformas så att årsomsättningen för skattepliktiga tillhandahållanden ska beräknas utifrån beskattnings- underlaget. Som en anpassning till mervärdesskattedirektivet bör det i NML i stället anges att mervärdesskatt inte ska ingå i beloppen vid beräkningen.

Ändringen bedöms endast leda till försumbara konsekvenser efter- som ändringen berör specifika transaktioner som utförs av återför- säljare. Den mervärdesskatt som kan behöva redovisas i det enskilda fallet uppgår vidare till mindre belopp. Förslaget tas därför inte upp i konsekvensanalysen (avsnitt 17).

Bestämmelser avseende beräkning av årsomsättningen finns i 18 kap. 7–11 §§ NML.

477

Särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning

SOU 2020:31

13.2.4En uttrycklig bestämmelse om avdragsbegränsning införs

Utredningens förslag: En uttrycklig bestämmelse införs om att den som omfattas av undantaget i 18 kap. inte har rätt till avdrag.

Skälen för utredningens förslag: I artikel 289 i mervärdesskatte- direktivet anges att beskattningsbara personer som omfattas av undan- taget från skatteplikt inte ska ha rätt till avdrag. När omsättnings- gränsen infördes i ML ansågs det inte nödvändigt att ha en särskild bestämmelse om avdragsbegränsning i ML eftersom de aktuella före- tagen inte bedrev verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML. De omfattades därför inte av rätten till avdrag enligt 8 kap. 3 § ML (prop. 2016/17:1 s. 406 f). Rätt till avdrag bör inte heller uppkomma enligt huvudregeln för avdragsrätt i 13 kap. 6 § NML eftersom det är en förutsättning att varorna eller tjänsterna används för beskattade transaktioner.

Det finns dock regler i ML som begränsar rätten till återbetalning av ingående skatt för beskattningsbara personer som omfattas av befrielsen (10 kap. 11 § fjärde stycket och 10 kap. 12 § andra stycket ML). De nämnda bestämmelserna motsvarar delvis artikel 289.

De ändringar som föreslås i 13 kap. NML innebär bl.a. att det som i 10 kap. 11 och 12 §§ ML ansågs vara återbetalning kommer att behandlas som en avdragsrätt i NML. Det anges t.ex. i 13 kap.

10§ NML att avdrag för ingående skatt får göras för varor och tjäns- ter i den utsträckning de används för vissa transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt. Den som omfattas av undan- taget enligt den särskilda ordningen i NML ska dock inte ha rätt till avdrag i sådant fall. Det bedöms därför finnas skäl att även i NML ha en bestämmelse där det framgår att detta inte gäller vid tillämp- ning av den särskilda ordningen. Bestämmelserna om avdragsrätt i

13kap. NML föreslås även i övrigt bli utformade på ett sätt som mer motsvarar direktivets utformning. Med hänsyn till det och av tydlig- hetsskäl bör det i NML införas en bestämmelse om begränsad av- dragsrätt på motsvarande sätt som avses artikel 289.

Bestämmelsen om avdragsbegränsning finns i 18 kap. 13 § NML.

478

14Särskild ordning för investeringsguld

14.1Vårt uppdrag

Enligt utredningens direktiv (dir. 2016:58) är en del av vårt uppdrag att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tyd- ligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) särskilt med avseende på terminologi och struktur. Lagstiftningens utformning och struktur ska även vara lång- siktigt hållbar.

I detta avsnitt behandlas våra förslag gällande den särskilda ord- ningen för investeringsguld.

14.2Särskild ordning för investeringsguld

14.2.1Gällande rätt

EU-rätt

I artiklarna 344–356 i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om den särskilda ordningen för investeringsguld. I dessa artiklar regleras bland annat vad som avses med investeringsguld (artikel 344), undantag från skatteplikt för leveranser, unionsinterna förvärv och import av investeringsguld och tjänster som utförs av ombud som deltar i en leverans av investeringsguld (artiklarna 346 och 347), valmöjlighet i fråga om beskattning (artiklarna 348–351), avdragsrätt (artiklarna 354 och 355) och dokumentationsskyldighet (artikel 356).

479

Särskild ordning för investeringsguld

SOU 2020:31

I artikel 198.2, som finns bland artiklarna om skyldigheter för beskattningsbara personer och för vissa icke beskattningsbara per- soner, finns dessutom en bestämmelse om betalningsskyldighet för mervärdesskatt vid leverans av investeringsguld.

Svensk rätt

I mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, finns det bestäm- melser om investeringsguld i flera kapitel. I 1 kap. 2 § första stycket 4 a finns en bestämmelse om skattskyldighet för leverans av investe- ringsguld, i 1 kap. 18 § finns definitionen av investeringsguld, i 3 kap. 10 a–10 c §§ finns bestämmelser om undantag från skatteplikt och rättighet att bli skattskyldig för leveranser av investeringsguld och förmedling av sådana leveranser och i 10 kap. 11 c och 11 d §§ finns bestämmelser om rätt till återbetalning av mervärdesskatt vid leverans av investeringsguld. I 39 kap. 14 § i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, finns också en bestämmelse om doku- mentationsskyldighet vid leverans av investeringsguld.

14.2.2”Rätt att bli skattskyldig” ersätts med ”frivillig beskattning”

Utredningens förslag: Uttrycket ”rätt att bli skattskyldig” ska ersättas med uttrycket ”frivillig beskattning” i 21 kap. NML.

Skälen för utredningens förslag: Artiklarna 348–351 i mervärdes- skattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att under vissa förut- sättningar medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för beskattning av leverans av investeringsguld och förmedling av sådana leveranser. Denna möjlighet har införts i ML genom bestämmelserna i 3 kap. 10 a–10 c §§ som ger en beskattningsbar person rätt att bli skattskyldig för vissa leveranser av investeringsguld och ett ombud att bli skattskyldig för förmedling av sådana leveranser.

I syfte att anpassa NML:s struktur och systematik till mervärdes- skattedirektivet, föreslås i avsnitt 4 att begreppet ”skattskyldighet” slopas. I betänkandet ”Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv” (SOU 2002:74) föreslogs också ett slopande av uttrycket ”skattskyldig-

480

SOU 2020:31

Särskild ordning för investeringsguld

heten” i ML och som en följd av detta föreslogs att den frivilliga skattskyldigheten avseende investeringsguld i 3 kap. 10 b och c §§ ML och för fastighetsupplåtelser i 9 kap. ML skulle benämnas ”frivillig beskattning”.

Vi instämmer i bedömningen att uttrycket ”frivillig beskattning” är ett lämpligt alternativ. I NML:s bestämmelser om investerings- guld skulle på motsvarande sätt ”frivillig beskattning” kunna ersätta uttrycket ”rätt att bli skattskyldig” som en följd av att begreppet skattskyldighet slopas. Genom en användning av ordet ”frivillig” skulle det bli tydligt för användaren att i bestämmelserna regleras en val- möjlighet. Vidare skulle användningen av ”beskattning” leda till att NML:s terminologi närmare följer mervärdesskattedirektivets termi- nologi, eftersom det i artiklarna 348–351 talas om rätt att besluta om beskattning av leveranser av investeringsguld och tillhandahållanden av förmedlingstjänster respektive att medlemsstaterna får ge en be- skattningsbar person rätt att välja att leveranser ska beskattas. Ut- trycket ”frivillig beskattning” skulle också tydliggöra sambandet mellan dessa regler och avdragsrätten i 13 kap. NML, eftersom en beskatt- ningsbar person får avdragsrätt i den utsträckning denne använder varor eller tjänster för sina beskattade transaktioner. Slutligen skulle användningen av uttrycket ”frivillig beskattning” i 21 kap. NML leda till enhetlighet mellan detta kapitel och 12 kap. NML om frivillig beskatt- ning för fastighetsupplåtelser, där det på motsvarande sätt föreslås att uttrycket ”frivillig beskattning” ska användas när begreppet skatt- skyldighet slopas.

Mot denna bakgrund föreslår vi att uttrycket ”rätt att bli skatt- skyldig” ersätts med uttrycket ”frivillig beskattning” i 21 kap. NML.

14.2.3Rätt till återbetalning av ingående skatt blir rätt till avdrag

Utredningens förslag: Återbetalningsrätten i ML ska ersättas med en avdragsrätt för sådana undantagna leveranser av investe- ringsguld som ger rätt att få tillbaka betald ingående skatt.

Skälen för utredningens förslag: I artiklarna 354 och 355 i mer- värdesskattedirektivet finns det bestämmelser om avdragsrätt för mer- värdesskatt vid vissa undantagna leveranser av investeringsguld. I ML

481

Särskild ordning för investeringsguld

SOU 2020:31

finns motsvarande bestämmelser i 10 kap. 11 c och 11 d §§, men där används en annan konstruktion än i direktivet, nämligen återbetal- ning av ingående skatt.

Enligt huvudregeln för avdragsrätt är avdragsrätten för ingående skatt kopplad till ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet” (8 kap. 3 § ML). Avdragsrätten är därmed kopplad till skyldigheten att betala skatt till staten. Transaktioner som är undantagna från skatteplikt ger inte upphov till skattskyldighet en- ligt ML och medför därmed inte avdragsrätt. I avsnitt 11 föreslår vi att avdrags- och återbetalningsreglerna i NML ska anpassas till det EU-rättsliga regelverket och att avdragsrätten kopplas till begreppet beskattningsbar person. Vidare föreslås som en följd av dessa direktiv- anpassningar att återbetalningsrätt ska ersättas med avdragsrätt i NML för vissa transaktioner som omfattas av undantag från skatte- plikt men som ändå ger rätt att få tillbaka betald ingående skatt. På motsvarande sätt föreslår vi att även bestämmelserna i ML om åter- betalningsrätt vid från skatteplikt undantagna leveranser av investe- ringsguld direktivanpassas genom att de görs om till bestämmelser om avdragsrätt.

Förslaget innebär en systematisk förändring som enligt vår bedöm- ning inte medför några effekter. ML:s reglering uppnår samma beskatt- ningsresultat som direktivet men genom en annan konstruktion. Eftersom den som vill ansöka om återbetalning av ingående skatt som hänför sig till undantagna leveranser av investeringsguld redan i dag behöver registrera sig för mervärdesskatt och redovisa åter- betalningen i mervärdesskattedeklaration (26 kap. 2 § 3 och 7 kap. 1 § 4 SFL), kommer ändringen inte heller innebära någon förändring av den administrativa bördan. Förslaget tas därför inte upp i konse- kvensanalysen (avsnitt 17).

Bestämmelser om avdragsrätt finns i 21 kap. 11 och 12 §§ NML.

482

15Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

15.1Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Utredningens förslag: Den nya mervärdesskattelagen, förkortad NML, träder i kraft den 1 januari 2022.

Mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, samt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för tele- kommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster1, kallad lagen om särskilda ordningar, ska fortfarande gälla för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträd- andet av den nya lagen.

Särskilda övergångsbestämmelser införs för varor som levereras mot postförskott och efterkrav, återbetalning till beskattnings- bara personer som är etablerade i andra länder, mervärdesskatt som ska redovisas enligt de särskilda ordningarna för distansförsälj- ning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster samt den särskilda ordningen för deklaration och betalning vid import.

Vidare anges i en övergångsbestämmelse att om en bestäm- melse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i den nya lagen ska bestämmelsen i den nya lagen anses ha tillämpats. Med mervärdesskatt enligt NML och skyldig- het att betala mervärdesskatt likställs också i tillämpliga delar skatt enligt ML och skyldighet att betala sådan skatt.

Övergångsbestämmelser införs också för att vissa övergångs- bestämmelser till ändringar i ML fortsatt ska vara tillämpliga. Dessa avser justering av avdrag, tidigare utställda vouchrar samt tillämpningen av tröskelvärdet för beskattningsbara personer som

1I prop. 2019/20:122 föreslås att lagens rubrik ska vara lagen (2011:1245) om särskilda ord- ningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.

483

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SOU 2020:31

utför unionsintern distansförsäljning av varor eller tillhandahåller vissa tjänster.

Skälen för utredningens förslag

Ikraftträdande

Det återstår flera led i lagstiftningsprocessen innan den föreslagna nya mervärdesskattelagen kan träda i kraft. Förslagen behöver först remissbehandlas. Vidare återstår bl.a. lagrådsgranskning, framtagande av en proposition, riksdagsbehandling och utfärdande av lagar. Det är ett relativt omfattande lagstiftningsarbete att ta fram och införa en ny mervärdesskattelag. Tidsåtgången i flera av leden kan därför bli längre än i normalfallet. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 ja- nuari 2022 bör därför inte komma i fråga. Det går också överväga ett senare ikraftträdande för att det ska finnas mer tid för de olika leden i lagstiftningsprocessen och för att det ska finnas mer tid för Skatte- verket och Tullverket att anpassa information, blanketter m.m. Det kan också ge företagen mer tid för anpassning. Den 1 januari 2023 är då ett lämpligt alternativ eftersom det kan underlätta om ändring- arna sker vid ett årsskifte.

Det finns både fördelar och nackdelar med de olika alternativen. Ett syfte med översynen av lagstiftningen är att den ska bli mer överskådlig och enklare att tillämpa. Med hänsyn till detta bör det vara en fördel om införandet av en ny mervärdesskattelag kan ske relativt snabbt. De förslag som lämnas innebär till största del inte heller några ändringar i sak. Mot den bakgrunden föreslår vi att lagen träder i kraft den 1 januari 2022. Hänsyn har tagits till beslutade änd- ringar av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirek- tivet) som ska vara införda i nationell lagstiftning fram till detta datum. Med ett senare ikraftträdande tillkommer ändringar som behöver arbetas in i den nya lagen.

484

SOU 2020:31

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser

När det gäller övergångsbestämmelser för NML bör det inlednings- vis finnas en generell bestämmelse om att de upphävda lagarna fort- farande gäller för mervärdesskatt som avser tid före ikraftträdandet av den nya lagen.

Enligt ML inträder skattskyldigheten när varan sänts till köparen mot postförskott eller efterkrav (1 kap. 3 § tredje stycket ML). Ut- redningens föreslår att den regleringen inte ska få någon motsvarig- het i NML. I stället ska de generella reglerna om beskattnings- grundande händelse bli tillämpliga. Detta bedöms kunna leda till att skyldigheten att betala skatt enligt NML kan uppkomma vid en senare tidpunkt än vad som följer av ML (se vidare avsnitt 7). Det kan därför inte uteslutas att det uppkommer situationer där skatt- skyldigheten har inträtt före ikraftträdandet enligt ML medan den beskattningsgrundande händelsen inträffar efter ikraftträdandet enligt NML. Med anledning av det föreslås en särskild bestämmelse om att ML ska tillämpas om varan före ikraftträdandet sänts till köparen mot postförskott eller efterkrav.

I fråga om återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade i Sverige innebär de föreslagna bestämmelserna i 14 kap. NML förändringar i förhållande till reglerna i ML. Eftersom detta kan påverka vilket förfarande som ska användas för att återfå ingå- ende skatt föreslås att återbetalningsreglerna i NML tillämpas på ansökningsperioder som avser tid från och med ikraftträdandet. För tidigare perioder tillämpas äldre bestämmelser.

Enligt utredningens förslag ska de särskilda ordningarna för distans- försäljning av varor och tillhandahållande av vissa tjänster föras in i NML (se 22 kap.). Skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, tillämpas inte i dessa fall (2 kap. 4 § SFL). För dessa särskilda ord- ningar finns därmed även regler om förfarandet för deklarationer

m.m.i NML. Ett förslag lämnas om en särskild övergångsbestäm- melse där tillämpningen av bestämmelserna i 22 kap. NML kopplas till den första redovisningsperioden efter ikraftträdandet. På mot- svarande sätt föreslås en särskild övergångsbestämmelse för mervärdes- skatt som ska redovisas enligt den särskilda ordningen för deklara- tion och betalning vid import i 23 kap. NML.

485

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SOU 2020:31

Vidare föreslås en särskild övergångsbestämmelse i syfte att åstad- komma kontinuitet mellan de upphävda lagarna och NML. I den anges att om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den motsvaras av en bestämmelse i NML, ska bestämmelsen i NML anses ha tillämpats. Det anges också att mervärdesskatt enligt NML och skyldighet att betala sådan mervärdesskatt i tillämpliga delar likställs med skatt enligt ML och skyldighet att betala sådan skatt.

Övergångsbestämmelser avseende tidigare ändringar

När en lag upphävs förlorar också de övergångsbestämmelser som är knutna till ändringar i lagen sin verkan. ML har ändrats vid ett stort antal tillfällen och till flera av dessa ändringar finns övergångs- bestämmelser om att äldre regler i viss utsträckning ska tillämpas. Om övergångsbestämmelser till tidigare ändringar i ML fortsatt ska vara tillämpliga behöver detta regleras genom övergångsbestämmelser till NML. Det bör i sådant fall särskilt regleras i vilken mån en viss övergångsbestämmelse till en tidigare ändring ska vara fortsatt tillämp- lig. En bedömning bör då också göras om en sådan övergångs- bestämmelse fortsatt kan ha praktisk betydelse. I många fall har övergångsbestämmelserna enbart betydelse under en kortare period i samband med lagändringen. Sådana övergångsbestämmelser föran- leder inte att det nu behövs några särskilda övergångsbestämmelser till NML utöver de som redan nämnts. Övergångsbestämmelserna till ändringar i ML bedöms i de flesta fall inte längre ha någon prak- tisk betydelse.

Det har dock förekommit ändringar där övergångsbestämmel- serna fortsatt kan ha betydelse. Det är exempelvis fallet vad gäller övergångsbestämmelser som avser jämkning av avdrag för ingående skatt. Dessa kan i fråga om fastigheter vara av betydelse för skyldig- heten att justera avdrag i upp till tio år. Det finns därför skäl att ha ett antal särskilda övergångsbestämmelser för att övergångsbestäm- melser om jämkning enligt ML fortfarande ska vara tillämpliga i rele- vanta delar. De aktuella övergångsbestämmelserna till ML avser de ändringar som gjordes när definitionen av fastighet i ML ändrades2 samt en övergångsbestämmelse angående jämkning i samband med

2SFS 2016:1208, prop. 2016/17:14.

486

SOU 2020:31

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

att den s.k. slussningsregeln i 8 kap. 4 § ML avskaffades3. Ändring- arna i ML trädde i kraft den 1 januari 2017 respektive den 1 januari 2016 och kan fortsatt ha betydelse. De särskilda övergångsbestäm- melserna om justering av avdrag finns i punkterna 11–14 i de före- slagna övergångsbestämmelserna till NML.

Vidare har det införts särskilda regler om vouchers i ML som trädde i kraft den 1 januari 2019.4 I samband med det fanns en över- gångsbestämmelse om att äldre bestämmelser ska gälla för vouchrar som ställts ut före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelsen baseras på artikel 410 a i mervärdesskattedirektivet som är en övergångs- bestämmelse till det aktuella direktivet om ändring av mervärdes- skattedirektivet.5 Eftersom det kan förekomma vouchrar med lång giltighetstid kan även denna övergångsbestämmelse fortsatt ha prak- tisk betydelse. En särskild övergångsbestämmelse till NML föreslås därför om detta.

Reglerna om beskattningsland i ML ska också ändras pga. att reglerna i mervärdesskattedirektivet ändras bl.a. i fråga om distans- försäljning av varor6. De nya reglerna i ML ska träda i kraft den 1 januari 2021. Motsvarande bestämmelser kommer att införas i NML. I regeringens proposition7 om implementering av direktivet i ML finns nya bestämmelser om tröskelvärde för beskattningsbara perso- ner som utför unionsintern distansförsäljning av varor och tillhanda- håller vissa tjänster (5 kap. 20 och 21 §§ ML). Bestämmelserna innebär att omsättningarna ska beskattas i Sverige om den beskattningsbara personen inte överskrider tröskelvärdet. Den beskattningsbara per- sonen kan dock begära att omsättningen ska anses gjord i det EU- land där förvärvaren av tjänsten finns eller som varan levereras till. Skatteverket ska då fatta ett beslut om detta som gäller tillsvidare. I propositionen finns en övergångsregel till denna ändring som innebär att detta inte gäller den som vid ikraftträdandet omfattades av ett identifieringsbeslut enligt lagen om särskilda ordningar som gäller vid den tidpunkt då den ändringen träder i kraft. Den som vid ikraftträdandet av den ändringen i ML omfattas av ett identifierings-

3SFS 2015:888, prop. 2015/16:19.

4SFS 2018:1333, prop. 2017/18:213.

5Rådets direktiv 2016/1065/EU av den 27 juni 2016 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller behandlingen av vouchrar.

6Rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för till- handahållande av tjänster och distansförsäljning av varor.

7Prop. 2019/20:122.

487

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SOU 2020:31

beslut behöver därmed inte ett beslut från Skatteverket för att om- sättningen ska anses gjord utom landet. Denna situation bör behand- las i en särskild övergångsbestämmelse till NML. Införandet av NML ska därmed inte medföra att ett sådant beslut behövs eller att be- skattningslandet ändras i dessa fall.

488

16 Följdändringar

16.1Vårt uppdrag

Enligt utredningsdirektiven (dir. 2016:58) ska behovet av följdänd- ringar i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, bedömas och förslag ska lämnas på de författningsändringar som behövs. En bedömning ska också göras av behovet av följdändringar i andra lagar och förordningar och förslag ska lämnas på de författningsändringar som behövs.

I detta avsnitt behandlas förslag som avser SFL, lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikations- tjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, kallad lagen om särskilda ordningar, lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., förkortad LFS och andra författningar som berörs av förslaget att en ny mervärdesskattelag, förkortad NML, ska er- sätta mervärdesskattelagen, förkortad ML.

16.2Följdändringar

Utredningens förslag: Följdändringar i andra författningar ska göras genom att hänvisningar till ML och lagen om särskilda ord- ningar byts mot hänvisningar till NML.

Vidare görs följdändringar för att anpassa till terminologin i NML. Ändringar görs också i LFS till följd av att bestämmelser förs över till NML.

Skälen för utredningens förslag: I utredningens uppdrag ingår att föreslå en ny mervärdesskattelag. Det medför att ändringar behöver göras av andra författningar. Utredningens förslag innebär att lagen om särskilda ordningar ska upphävas och att bestämmelserna inarbe-

489

Följdändringar

SOU 2020:31

tas i NML (se avsnitt 4). Detta medför ett behov av följdändringar i både tullagen (2016:253) och SFL.

Vidare föreslår utredningen att några bestämmelser som avser mervärdesskatt ska föras över till NML från LFS (se vidare avsnitt 4). Det medför ett behov av ändringar även i den lagen.

Följdändringar behövs också i andra författningar som innehåller hänvisningar till ML. Det finns också författningar där det behövs ytterligare ändringar utöver ändrade hänvisningar. I NML görs an- passningar till mervärdesskattedirektivets systematik och terminologi. Ändringarna i terminologin kan göra att det behövs ändringar även i annan lagstiftning som anknyter till mervärdesskattereglerna. Exem- pelvis behövs ändringar i SFL med anledning av att ML:s begrepp skattskyldighet och omsättning slopas.

Ett annat exempel där terminologin i NML ändras är att det som i ML var jämkning av avdrag ändras till justering av avdrag i NML. I inkomstskattelagen (1999:1229) och i lagen (2005:807) om ersätt- ning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunal- förbund och samordningsförbund finns bestämmelser om knyter an till reglerna om jämkning i ML. Det behövs därför ändringar även i dessa bestämmelser.

Vid en översiktlig genomgång har vi funnit att det finns behov av ändringar i följande lagar som vi också föreslår ändringar av:

–lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

–lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

–lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

–lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

–lagen (1994:1776) om skatt på energi,

–lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,

–lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg,

–inkomstskattelagen (1999:1229),

–lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kom- muner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund,

–skatteförfarandelagen (2011:1244),

490

SOU 2020:31

Följdändringar

–tullagen (2016:253),

–lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riks- dagens myndigheter,

–lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och

–lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling.

Vi har vidare funnit hänvisningar till ML i ett antal förordningar och föreslår därför ändringar av följande förordningar:

–förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behö- righet m.m.,

–förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl.,

–rättshjälpsförordningen (1997:404),

–förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

–förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt, och

–skatteförfarandeförordningen (2011:1261).

Kopplingar till ML finns även i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, förordningen (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna samt lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för över Öresund. De nämnda författningarna baseras på internationella överenskommelser. Några förslag på ändringar av dem lämnas därför inte nu.

491

17Konsekvenser av utredningens förslag

17.1Inledning

I detta avsnitt redovisas konsekvenserna av utredningens förslag. I enlighet med 14 § kommittéförordningen (1998:1474) ska utred- ningen göra kostnadsberäkningar och redogöra för andra konsekvenser med avseende på kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting (regioner), företag eller andra enskilda. Om förslagen inne- bär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på inne- hållet i konsekvensutredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Utredningens förslag innebär en övergång från mervärdesskatte- lagen (1994:200), förkortad ML, till en ny mervärdesskattelag, för- kortad NML. Eftersom utgångspunkten för utredningen har varit att undvika omfattande materiella förändringar, bedöms generellt sett inga betydande samhällsekonomiska eller offentligfinansiella effekter komma att uppstå av övergången från ML till NML. På längre sikt kan dock utredningens förslag få positiva samhällsekonomiska effekter. Dessa är mycket svåra att kvantifiera, men i avsnitt 17.2 förs ett kvalitativt resonemang om vilka effekter som kan tänkas uppstå.

I ett fall har dock utredningens förslag inneburit en mer tydlig materiell förändring, det gäller förslaget om slopade specialbestäm- melser för vissa konstnärer. Det förslaget redovisas därför separat i avsnitt 17.3. Utöver detta förekommer ändringar som innebär mindre materiella förändringar, men i dessa fall har konsekvenserna och effekterna bedömts vara ytterst ringa och redovisas därför inte i denna konsekvensanalys. Ett exempel är slopandet av särregleringen för varor som sänds till köpare mot postförskott eller efterkrav i 7 kap. NML, ett annat exempel är ändringen i 14 kap. 38 § NML.

493

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2020:31

Konsekvenserna för denna typ av mindre materiella ändringar redo- visas i författningskommentaren eller SOU-avsnittet för respektive kapitel.

17.2Konsekvenser av en ny mervärdesskattelag

Syfte, alternativ lösning och förslagets förenlighet med EU-rätten

Målsättningen med NML är att den ska vara användarvänlig och överskådlig, ha en tydlig struktur, vara språkligt moderniserad och i hög grad stå i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdes- skatt (mervärdesskattedirektivet), särskilt med avseende på systematik och terminologi. Sedan ML trädde i kraft har Sverige gått med i EU. Genom det har mervärdesskattedirektivet fått en stor betydelse för både innehåll och tolkning av de svenska reglerna. Översynen syftar därför också till att göra regelverket mer tydligt och förutsägbart.

För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att reglerna är förutsägbara, enkla att tillämpa och inte leder till onö- digt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna.

Ett alternativ till att föreslå NML hade varit att behålla och vidareutveckla ML. Det hade dock varit i strid med utredningens direktiv (dir. 2016:58), som säger att en ny mervärdesskattelag ska föreslås. Det hade också inneburit att många av de önskade positiva effekterna av en tydligare och mer överskådlig lagstiftning som är systematiskt anpassad till mervärdesskattedirektivet hade uteblivit.

Förslagen i NML påverkar i ett fall även skatteutgifterna. Skatte- utgiften för staten för undantagen försäljning av konstverk under 300 000 kronor per år upphör. En delmängd av denna kommer i stället att ingå i skatteutgiften för omsättningsgräns för mervärdesskatt, medan den andra delmängden kommer att ingå i skatteutgiften för försäljning av konstverk där mervärdesskattesatsen är nedsatt till 12 procent i stället för 25 procent.

494

SOU 2020:31

Konsekvenser av utredningens förslag

Samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekter av förslaget i stort

Utredningens uppdrag (dir. 2016:58) har varit att föreslå en ny mer- värdesskattelag som är mer överskådlig, språkligt moderniserad och i högre grad står i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet. I direktiven anges vidare att det är viktigt att skattereglerna är förut- sägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora admi- nistrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna, samt att tydliga och enkla regler underlättar för företagen och bidrar till att stärka deras konkurrenskraft. En utgångspunkt för utredningen har varit att undvika att språkliga och systemmässiga förändringar leder till omfattande materiella förändringar.

Enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner för offentlig- finansiella effekter av regeländringar, görs beräkningarna i normal- fallet i ikraftträdandeårets priser och volymer. Eftersom utgångs- punkten för utredningen har varit att undvika omfattande materiella förändringar, bedöms generellt sett inga betydande offentligfinan- siella effekter uppkomma av övergången från ML till NML.

På längre sikt bedöms dock NML ge upphov till vissa positiva samhällsekonomiska effekter. I den mån NML minskar företagens administrativa kostnader för hantering av mervärdesskatt och för- bättrar konkurrenskraften, kan det tänkas påverka såväl BNP som sysselsättningen i ekonomin i positiv riktning. Indirekt kan då även de offentliga finanserna påverkas positivt, till exempel genom ökade bolagsskatteintäkter. Att på ett trovärdigt sätt kvantifiera denna typ av effekter bedöms dock, utifrån tillgänglig statistik och forskning, inte vara möjligt.

Effekter för företag

Anpassningar till lagändringar innebär på kort sikt ofta ökade admi- nistrativa kostnader genom att tid går åt till att sätta sig in i för- ändrade regler, uppdatera system, delge information osv. Denna effekt är dock övergående. Efter övergångsfasen bör NML vara till fördel för företag och enskilda med en tydligare struktur och genom anpassningarna till EU-rätten. NML bör bli något lättare att ta till sig och hitta i, samtidigt som nuvarande systematiska oklarheter mellan EU-rätten och ML undanröjs. Som en följd av det kan kon-

495

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2020:31

kurrensvillkoren för företagen förbättras och de administrativa kost- naderna för att hantera mervärdesskatten minska något.

Mindre företag har i allmänhet relativt sett högre administrativa kostnader för att hantera och administrera mervärdesskatt. Mindre företag bör därför ur den synvinkeln ha mest att vinna på NML.

Att kvantifiera hur företagens administrativa börda påverkas av NML är ytterst svårt. Det finns få undersökningar som på djupet studerat företagens kostnader för att hantera mervärdesskattesyste- met, och än mindre underlag finns för att bedöma hur olika för- ändringar av regelverket påverkar dessa kostnader. Den senaste djup- gående studie som gjorts på området, så vitt känt för denna utred- ning, är Skatteverkets rapport Krånglig moms – en företagsbroms? från 2006. Förenklat kan sägas att i rapporten beräknas en kostnad per företag för att administrera mervärdesskatt, uppdelat efter före- tagsstorlek. Data i rapporten är från 2005. Vi har, i brist på färskare studier, skrivit fram resultaten från denna rapport till att spegla da- gens nivå. Två faktorer behöver då skrivas fram:

a)Antal företag som är registrerade för mervärdesskatt indelat efter samma storleksklasser som i rapporten. Skatteverket har försett oss med dessa uppgifter för 2018.

b)Genomsnittlig kostnad per företag för att hantera mervärdesskatt. Här har vi skrivit fram rapportens data från 2005 med arbets- kraftskostnadsindex (AKI) till 2018 års nivå. AKI tas fram av Sta- tistiska centralbyrån. Vi har då använt oss av AKI-utvecklingen för tjänstemän sett över samtliga branscher.

Skatteverket mätte i sin rapport hur mycket tid som mervärdes- skatten tog i anspråk ett visst år (2005). Därför behöver även tids- åtgången att hantera mervärdesskatten skrivas fram så att den speglar dagens förutsättningar. Ett sätt att göra det på är att se hur de reformer som genomförts på mervärdesskatteområdet sedan dess har påverkat tidsåtgången för att hantera mervärdesskatten. Införan- det av omvänd skattskyldighet för skrot och avfall bör ha ökat tids- åtgången för administration. Även byggbranschen behöver hantera omvänd skattskyldighet sedan 2007. Sedan 2005 har även mervärdes- skatten sänkts för restaurang- och cateringtjänster, mindre repara- tioner och naturguidning. Fler företag behöver således hantera fler skattesatser. Å andra sidan har flera reformer genomförts som bör

496

SOU 2020:31

Konsekvenser av utredningens förslag

ha minskat tidsåtgången för administration, som förlängd redovis- ningsperiod för mervärdesskatt för mindre företag (från en till tre månader), generösare beloppsgräns för att få använda förenklad fak- tura, liksom införandet av en omsättningsgräns för när mervärdes- skatt måste redovisas. Nedsättningen av skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster har också gjort att tidigare gränsdragningsproblem gentemot bl.a. livsmedel har försvunnit. Sammantaget är det inte orimligt att anta att plus och minus ungefärligen tar ut varandra, och att det därmed kan finnas ett värde i att göra framskrivningen av resultaten i Skatteverkets rapport. Trots det är osäkerheten natur- ligtvis betydande, när så pass lång tid gått sedan en gedigen studie gjorts på området. Givet att tidsåtgången per företag är densamma som Skatteverket kom fram till 2006, uppskattar vi att företagens totala kostnader för att hantera mervärdesskatt uppgår till 13,4 mil- jarder kronor 2018 och 14,5 miljarder kronor 2021 (med antagande om samma AKI-utveckling för tjänstemän 2019–2021 som under perioden 2005–2018). Rapporten från 2006 fann att den totala admi- nistrationskostnaden då uppgick till 6,3 miljarder kronor, vilket mot- svarade 3 procent av mervärdesskatteintäkterna. Sedan dess har anta- let företag ökat kraftigt, vilket med automatik ökar den totala admi- nistrationskostnaden, eftersom alla mervärdesskatteregistrerade företag behöver hantera skatten. Om man relaterar vår siffra på 14,5 miljarder kronor till den i budgetpropositionen för 2020 pro- gnostiserade mervärdesskatteintäkten för 2021 (494 miljarder kro- nor), får man 2,9 procent, vilket ligger nära den totala administra- tionskostnaden för 2006 på 3 procent.

Företagens totala administrativa kostnader för att hantera mer- värdesskatten kan således mycket grovt bedömas ligga i storleksord- ningen knappt 15 miljarder kronor. Det är denna kostnad som be- döms minska något genom övergången från ML till NML. Ett inter- vall för vad som kan anses utgöra en sannolik kostnadsminskning är dock svårt att ange.

Effekter för myndigheter, allmänna förvaltningsdomstolar och offentlig sektor i övrigt

Förslaget bedöms i ett övergångsskede leda till vissa merkostnader för Skatteverket i form av omskrivningar av rättslig vägledning, för- ändringar i blanketter, informationsinsatser, framtagande av nya

497

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2020:31

ställningstaganden osv. Det är dock av engångskaraktär. Den initiala kostnadsökningen torde kunna hanteras inom befintliga anslags- ramar, eftersom anpassningar till förändrade lagar och regler får ses som en naturlig del i Skatteverkets löpande arbete. Efter den initiala fasen bör Skatteverket vara den myndighet som framför allt gynnas av NML. När bestämmelserna i NML blir mer lika och systematiskt anpassas till bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet, underlättas tillämpningen av dem. Skatteverket bör heller inte i lika stor om- fattning behöva ge ut ställningstaganden för att klargöra skillnader mellan svensk lagstiftning och mervärdesskattedirektivet. Samman- taget bedömer Skatteverket sina kostnader för att hantera och kon- trollera mervärdesskatt till omkring 0,5 miljarder kronor 2018. Det avser faktiskt arbetade timmar. Det är denna kostnad som bedöms minska något vid införandet av NML. Hur stor minskningen kan komma att bli är dock svårt att bedöma.

De allmänna förvaltningsdomstolarna kan förväntas få en margi- nell minskning i sin måltillströmning. Även andra myndigheter, så- som Tullverket, Ekonomistyrningsverket, kommuner och regioner berörs av övergången från ML till NML. Även för dessa myndigheter bedöms NML kunna medföra en viss minskning i de administrativa kostnaderna för hanteringen av mervärdesskatt.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha påverkan på det kommunala självstyret, ekonomisk jämställdhet, ekonomisk jämlikhet, sysselsättning, integra- tion, miljö eller brottslighet.

17.3Slopade specialbestämmelser för vissa konstnärer

Syfte, alternativa lösningar och förslagets förenlighet med EU-rätten

I avsnitt 4 föreslås att specialbestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML om undantag från skattskyldighet för upphovsmans eller upphovsmannens dödsbos omsättning av konstverk slopas. De nu- varande specialbestämmelserna innebär att konstnärer med en års-

498

SOU 2020:31

Konsekvenser av utredningens förslag

omsättning under 300 000 kronor inte är skattskyldiga och därmed inte redovisar eller betalar mervärdesskatt. Förslaget syftar till att komma till rätta med att dagens svenska specialbestämmelser för konstnärer inte anses förenliga med EU-rätten.

Effekter för konstnärer med enskild näringsverksamhet

Konstnärer som berörs av förslaget är de vars konstverk utgörs av en eller flera av följande kategorier: 1) tavlor och konstgrafiska blad m.m.,

2)skulpturer och avgjutningar av skulpturer i högst åtta exemplar,

3)handvävda tapisserier och väggbonader i högst åtta exemplar. Vidare ska konstverket vid omsättningen ägas av upphovsmannen eller dennes dödsbo.

Konstnärsnämnden publicerade 2016 en rapport där man med hjälp av Statistiska centralbyrån studerade villkoren för konstnärers inkomster, företagande, m.m.1 I den delas konstnärerna in i 19 yrkes- grupper. En av dem är bildkonstnär, som bör täcka in kategori 1 och 2 ovan. Till det, för att täcka in kategori 3, ska textilkonstnärer läggas.

I rapporten framkommer att det 2014 fanns 6 200 yrkesverksamma bildkonstnärer i åldersgruppen 20–66 år. Av dem bedrev 66 procent näringsverksamhet, varav nästan samtliga, 63 procent av totalen, i enskild verksamhet. Det är de sistnämnda som är av intresse, då specialbestämmelserna inte gäller i de fall konsten säljs genom han- delsbolag eller aktiebolag. Utav de 6 200 bildkonstnärerna bedrev alltså 3 900 (0,63*6 200) verksamheten i enskild näringsverksamhet. Vidare finner vi, baserat på SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghets- systemen, att om antalet textilkonstnärer och bildkonstnärer läggs ihop, utgör textilkonstnärerna 14 procent av summan.2 Baserat på denna andel växer antalet potentiellt berörda konstnärer till 4 500. Den första frågan blir då hur många av dessa som påverkas av att gränsen för skattebefrielse om 300 000 kronor slopas, den andra på vilket sätt de påverkas.

Utifrån Konstnärsnämndens statistik bedömer vi att runt 35 pro- cent av de 4 500 konstnärerna ligger under 30 000 kronor i årsom- sättning. Dessa, 1 600 konstnärer, kan därmed även efter att special-

1Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor, Konstnärsnämnden, 2016.

2SOU 2003:21, bilaga 2, tabell 3.

499

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2020:31

bestämmelserna slopats välja att vara befriade från skattskyldighet om de tillämpar den generella omsättningsgräns om 30 000 kronor som finns för företag med liten omsättning. Med dessa borträknade återstår 2 900 potentiellt berörda konstnärer. Av dem uppskattas

30procent redan vara registrerade för mervärdesskatt.3 Det kan t.ex. bero på att de ser fördelar med att ha avdragsrätt för mervärdesskatt. För dessa bör ett slopande av omsättningsgränsen om 300 000 kro- nor sakna betydelse. Därmed återstår cirka 2 000 konstnärer som kan påverkas av förslaget.

Dessa 2 000 konstnärer kommer att få en viss ökad administrativ börda eftersom de i enlighet med de föreslagna bestämmelserna kom- mer att behöva fakturera och redovisa mervärdesskatt. Den genom- snittliga tid som behöver läggas på denna administration bedöms motsvara 3 900 kronor per företag och år.4 Det gäller dem som har en mervärdesskattesats att hantera (12 procent). En del kommer dock att ha två att hantera: 6 procent (upphovsrättsersättning) samt

12procent.5 Vid hantering av två skattesatser bedöms tidsåtgången motsvara 7 200 kronor per företag och år.

Därutöver skulle konstnärernas försäljning kunna påverkas av för- slaget. Under antagandet att konstnärerna strävar efter att ha samma ekonomiska resultat före som efter förslaget, innebär det att mer- värdesskattebeläggningens effekter övervältras på konsumentpriset. Å ena sidan innebär 12 procents utgående mervärdesskatt att priset till konsument ökar. Å andra sidan medför möjligheten att dra av ingående mervärdesskatt att priserna kan minska. Denna faktor för- stärks av att skattesatsen för den ingående skatten i verksamheten kan antas vara högre än skattesatsen för den utgående skatten, 25 pro- cent mot 12 procent. Den eventuella prishöjningen på konstverket på grund av skattebeläggningen bör alltså, när avdragsrätten beaktats, bli lägre än 12 procent.

330 procent är en uppgift från Konstnärernas Riksorganisationen som fanns med i SOU 2005:57 Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? Vi har inte funnit en nyare uppgift.

4Att hantera två mervärdesskattesatser beräknas enligt SOU 2011:70 Sänkt moms på vissa tjänster? ta ett genomsnittligt företag 2 timmar à 12 tillfällen per år. Detta till en handlägg- ningskostnad, framräknat till 2021, om 300 kronor/timme. Alltså 7 200 kronor per företag. För många konstnärer handlar det dock inte om att hantera två utan en mervärdesskattesats. Enligt Skatteverkets rapport Krånglig moms – en företagsbroms? (2006), utgör kostnaden per företag med noll anställda som hanterar en mervärdesskattesats 55 procent av kostnaden för företag som hanterar två sådana. Då får vi 2*12*300*0,55=3,9 miljoner kronor.

5Se 7 kap. 1 § tredje stycket 8 ML.

500

SOU 2020:31

Konsekvenser av utredningens förslag

Hur försäljningen påverkas av mervärdesskattebeläggningen be- ror dels på köparnas priskänslighet, dels på om de har eller inte har avdragsrätt för mervärdesskatt. Kunder som normalt har avdragsrätt eller kompensationsrätt för mervärdesskatt, såsom stat, kommun, regioner och företag, påverkas inte om mervärdesskatt läggs till priset. De gynnas i stället indirekt av lägre pris, exklusive mervärdesskatt, när konstnärerna får rätt att dra av den ingående mervärdesskatten som de tidigare övervältrade i priset. Försäljningen till dessa konsu- menter kan således komma att öka något.

För kunder som saknar avdragsrätt, som t.ex. privatpersoner och vissa konstföreningar, innebär däremot förslaget att kostnaden för konstverket kan komma att öka något. Försäljningen till dessa kon- sumenter kan i stället komma att minska något.

Sammantaget görs bedömningen att någon stor effekt på försälj- ningen inte bör förväntas. I den mån försäljningen och därmed konst- närernas ekonomiska resultat skulle påverkas av förslaget bör det i de flesta fall handla om begränsade belopp.

Bildkonstnärer hade enligt Konstnärsnämnden en medianomsätt- ning 2014 på 41 500 kronor i sin näringsverksamhet.6 De flesta konst- närer som har näringsverksamhet har även inkomst av lön från annan verksamhet. Löneinkomsten är oftast större än inkomsten från när- ingsverksamheten. Få konstnärer tycks helt leva på sitt konstnär- skap. Enligt Konstnärsnämndens rapport framgår att 11 procent av konstnärerna endast har inkomst av näringsverksamhet. Medianen för konstnärernas totala inkomst, både inkomst från näringsverk- samhet och löneinkomster, var 3,7 gånger så stor, 154 000 kronor. Således bör en något ändrad inkomst av näringsverksamheten inte ha någon större betydelse för berörda konstnärers totala inkomster.

Ytterligare en effekt av förslaget är att konstnärer med en års- omsättning nära 300 000 kronor nu slipper fundera över om de ham- nar över gränsen. Dagens regler innebär att om beloppsgränsen över- skrids, ska all omsättning under året beskattas, från första kronan. Med förslaget blir planeringsförutsättningarna bättre för dessa aktörer.

Samtliga effekter avser små företag. Större företag berörs inte av förslaget, då det handlar om en omsättningsgräns på 300 000 kronor.

6Här antas att textilkonstnärer har samma medianvärde som bildkonstnärer.

501

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2020:31

Offentligfinansiella effekter

Som en följd av förslaget bedöms 2 000 konstnärer med enskild näringsverksamhet, som tidigare inte tagit ut mervärdesskatt på sin försäljning, komma att behöva göra det. För den del av försäljningen som sker till kunder som saknar avdragsrätt, såsom privatpersoner, ökar mervärdesskatteinbetalningarna till staten. För övrig försäljning till kunder med avdragsrätt eller kompensationsrätt, såsom företag och kommuner, minskar i stället de sammantagna mervärdesskatte- inbetalningarna till staten något. Detta eftersom den dolda mervärdes- skatt som inte får dras av vid undantagen verksamhet övervältras framåt i försäljningskedjan och ger kumulativa mervärdesskatteintäkter som staten inte längre får in vid mervärdesskattebeläggningen. Bedöm- ningen är dock att dessa konstnärer, med så pass låg försäljning, inte i någon större utsträckning säljer konstverk till stat, regioner, kom- muner eller företag utan framför allt säljer till privatpersoner. Dess- utom bedöms den ingående mervärdesskatten i denna verksamhet på penslar, papper etc. vara relativt låg i förhållande till priset på försälj- ningen varför minskningen av mervärdesskatteintäkterna till följd av mervärdesskattebeläggningen bör vara begränsad.

Enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner för effekt- beräkningar vid ändrade skatteregler bör utgångspunkten vara att konstnärerna kommer att ha samma företagsresultat före som efter förslaget.7 Det medför att de minskade kostnaderna i verksamheten som avdragsrätten ger, gör att priserna justeras nedåt, medan på- förandet av mervärdesskatt gör att de justeras uppåt.

Utifrån uppgifter om att medelvärdet för dessa konstnärers om- sättning var 129 500 kronor 20148, framskrivet med 2 procent per år motsvarar det 148 800 kronor 2021, och ett antagande om att den genomsnittliga kostnaden i verksamheten är 35 000 kronor 2021 upp- går den offentligfinansiella intäkten 10,4 miljoner kronor 2021 och därefter årligen till 9,2 miljoner kronor. Dessa ökade intäkter bedöms komma från kunderna, eftersom konstnärerna antas övervältra effekterna av mervärdesskatten fullt ut på sina priser.

För konstnärer som redan är registrerade för mervärdesskatt, uppskattningsvis 30 procent av dem med näringsverksamhet, be- döms ingen offentligfinansiell effekt uppstå av förslaget.

7Beräkningskonventioner 2020, Finansdepartementet, 2019. Se Exempel 9.2, Breddad Skattebas för mervärdesskatt, för utförlig beskrivning av den offentligfinansiella effektberäkningen.

8Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor, Konstnärsnämnden, 2016.

502

SOU 2020:31

Konsekvenser av utredningens förslag

Effekter för enskilda

Köpare av konstverk som saknar avdragsrätt för mervärdesskatt, främst privatpersoner och vissa konstföreningar, kan komma att möta ett något högre pris. Som beskrivits ovan bedöms mervärdesskatte- intäkterna öka med omkring 10 miljoner kronor, och det motsvarar köparnas sammantagna ökade kostnader för konst.

Det finns en omfattande auktionshandel med konstverk. Den påverkas inte av förslaget.

Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

För Skatteverket ger förslaget upphov till en effekt som minskar administrationen och en som ökar den. Minskad administration kommer av att det inte längre blir nödvändigt att hålla reda på om företag under beskattningsåret hamnar under eller över omsättnings- gränsen 300 000 kronor. Ökad administration uppstår då fler konst- närer blir skattskyldiga och därmed ska lämna mervärdesskattedekla- rationer. En viss informationsinsats kan behöva göras av Skatteverket mot berörda företag. Sammantaget bör dock detta innebära margi- nella förändringar för Skatteverkets verksamhet som kan hanteras inom givna ekonomiska ramar.

De allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms inte påverkas av förslaget.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha påverkan på det kommunala självstyret, integration, miljö eller brottslighet. Effekterna på ekonomisk jäm- ställdhet, ekonomisk jämlikhet och sysselsättning bedöms vara så små att de får betraktas som noll.

503

Statens offentliga utredningar 2020

Kronologisk förteckning

1.Översyn av yrket personlig assistent

– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.

2.Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.

3.Hållbar slamhantering. M.

4.Vägen till en klimatpositiv framtid. M.

5.Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. Fi.

6.En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. S.

7.Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. N.

8.Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Fi.

9.Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? M.

10.Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. M.

11.Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ju.

12.Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. Fi.

13.Att kriminalisera överträdelser av EU-förordningar. N.

14.Framtidens teknik i omsorgens tjänst. S.

15.Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. S.

16.Ett effektivare regelverk för utlännings ärenden med säkerhetsaspekter. Ju.

17.Grönt sparande. Fi.

18.Framtidens järnvägsunderhåll. I.

19.God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. S.

20.Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. Fi.

21.Sveriges museum om Förintelsen. + Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. Ku.

22.Motorfordonspooler

– på väg mot ökad delning av motor- fordon. Fi.

23.Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning. S.

24.Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliterings- process. S.

25.Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. I.

26.En sjukförsäkring anpassad efter individen. S.

27.Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. Ku.

28.En mer likvärdig skola

– minskad skolsegregation och för-

bättrad resurstilldelning. U.

29.En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. Ju.

30.En moderniserad arbetsrätt. A.

31.En ny mervärdesskattelag. Del 1 och 2. Fi.

Statens offentliga utredningar 2020

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

En moderniserad arbetsrätt. [30]

Finansdepartementet

Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. [5]

Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. [8]

Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. [12]

Grönt sparande. [17]

Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. [20]

Motorfordonspooler

–på väg mot ökad delning av motor- fordon. [22]

En ny mervärdesskattelag.

Del 1 och 2. [31]

Infrastrukturdepartementet

Framtidens järnvägsunderhåll. [18]

Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. [25]

Justitiedepartementet

Skärpta regler om utländska månggiften. [2]

Kompletterande bestämmelser

till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. [11]

Ett effektivare regelverk för utlännings ärenden med säkerhetsaspekter. [16]

En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. [29]

Kulturdepartementet

Sveriges museum om Förintelsen.

+Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. [21]

Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. [27]

Miljödepartementet

Hållbar slamhantering. [3]

Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]

Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? [9]

Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. [10]

Näringsdepartementet

Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. [7]

Att kriminalisera överträdelser av EU-förordningar. [13]

Socialdepartementet

Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]

En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. [6]

Framtidens teknik i omsorgens tjänst. [14]

Strukturförändring och investering

i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. [15]

God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. [19]

Hälso- och sjukvård i det civila försvaret

–underlag till försvarspolitisk inriktning. [23]

Tillsammans för en välfungerande sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocess. [24]

En sjukförsäkring anpassad efter individen. [26]

Utbildningsdepartementet

En mer likvärdig skola

–minskad skolsegregation och för

bättrad resurstilldelning. [28]

		i mervärdesskattedirektivet ...................................	320
3.4	Avslutande synpunkter.........................................................		321
4	En ny mervärdesskattelag .........................................		325
4.1	En ny mervärdesskattelag.....................................................		325
4.2	Mervärdesskattebestämmelser i annan lagstiftning ............		325
	4.2.1	Bestämmelser som bör införas i NML .................	326
4.3	NML:s struktur och språk....................................................		331
4.4	Hänvisningar till EU-direktiv och EU-förordningar .........		334
	4.4.1	Statiska och dynamiska hänvisningar ...................	334

		mervärdesskatt .......................................................	368
6	Beskattningsbara transaktioner .................................		371
6.1	Vårt uppdrag..........................................................................		371
6.2	Begreppet beskattningsbara transaktioner ..........................		371
6.3	Leverans av varor...................................................................		374
	6.3.1	Gällande rätt ..........................................................	374
	6.3.2	Definitionen av begreppet leverans av varor........	375

6.9	Import av varor .....................................................................		384
	6.9.1	Gällande rätt ..........................................................	384
	6.9.2	Definitionen av begreppet import av varor .........	386
6.10	Bestämmelser om vouchrar..................................................		387
	6.10.1	Överlåtelse av enfunktionsvoucher......................	387
	6.10.2	Hantering av flerfunktionsvoucher .....................	388
7	Beskattningsgrundande händelse
	och redovisningsskyldighet ........................................		391
7.1	Vårt uppdrag .........................................................................		391

		det EU-rättsliga regelverket .................................	431
11.3	Avdragsrätt och begreppet ingående skatt..........................		433
	11.3.1 Gällande rätt – avdragsrätt....................................		433
	11.3.2 Gällande rätt – begreppet ingående skatt ............		437
	11.3.3	Avdragsrätten kopplas till
		den beskattningsbara personen ............................	438
	11.3.4	Avdragsrätten i NML ...........................................	442
11.4	Systematiska och terminologiska följdändringar................		448

gifter.
Om mervärdesskatt ska redo-	Om mervärdesskatt ska redo-
visas i en särskild skattedeklara-	visas i en särskild skattedeklara-
tion för varje förvärv enligt 26 kap.	tion för varje förvärv enligt 26 kap.
7 § andra stycket, ska beslut om	7 § andra stycket, ska beslut om
skatten fattas för varje förvärv	skatten fattas för varje förvärv
med ledning av innehållet i den	med ledning av innehållet i den
särskilda skattedeklarationen och	särskilda skattedeklarationen och
andra tillgängliga uppgifter. Om	andra tillgängliga uppgifter. Om
återbetalning för ingående skatt	avdrag för ingående skatt har
har begärts i en särskild skatte-	begärts i en särskild skatte-
deklaration för varje omsättning	deklaration för varje leverans
enligt 26 kap. 7 § tredje stycket,	enligt 26 kap. 7 § tredje stycket,
ska beslut om skatten fattas för	ska beslut om skatten fattas för
varje omsättning med ledning av	varje leverans med ledning av
innehållet i den särskilda skatte-	innehållet i den särskilda skatte-
deklarationen och andra tillgäng-	deklarationen och andra tillgäng-
liga uppgifter.	liga uppgifter.