Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag avser att verka för att all hälso- och sjukvårdspersonal vid särskilda fall frågar om det finns hemmavarande barn och, om det är så, verkställer en orosanmälan till socialtjänsten.
Precis som Marléne Lund Kopparklint beskriver finns redan i dag en skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa genast ska göra en anmälan till socialnämnden. Skyldigheten att anmäla till socialnämnden aktualiseras även om det inte är barnet, utan en vuxen, som är patient. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer innebär därutöver krav på att vårdgivaren i vissa situationer ser till att hälso- och sjukvårdspersonalen tar reda på om det finns barn i den vuxnes familj och gör en anmälan till socialtjänsten. Det gäller om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården därtill särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. En liknande bestämmelse finns i patientsäkerhetslagen. Verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård måste därför ta reda på om det finns barn i en vuxen patients närhet för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagstiftningen. För att anmälningsskyldigheten ska kunna fullgöras på bästa sätt har vårdgivaren vidare ett ansvar för rutiner, systematiskt kvalitetsarbete och samverkan när det gäller anmälningsskyldigheten. Personalen inom hälso- och sjukvården har dessutom ett personligt ansvar för sin egen kompetens samt en skyldighet att följa lagen.
För att stimulera arbetet med att stödja barn som anhöriga har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att under perioden 2017–2020 stärka stödet till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer, i enlighet med regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, den s.k. ANDT-strategin. I det arbetet ingår att stödja hälso- och sjukvården i arbetet att tillämpa bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen.
Regeringen har i mars 2020 vidare gett Socialstyrelsen uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge kompetensstöd till socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens arbete mot våld i nära relationer, sexuellt våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete och bidra till personer som har utsatts för sådant våld, däribland barn, ska få det stöd och den hjälp som de behöver oavsett var i landet de bor. Socialstyrelsen har vidare i uppdrag att stödja utvecklingen av arbete inom vård och omsorg i genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt elevhälsan ska ha tillgång till kunskapsstöd för att systematiskt uppmärksamma barn i kontakter med vuxna våldsutsatta och våldsutövare.
Stockholm den 9 december 2020
Lena Hallengren