Svar på fråga 2020/21:661 av Björn Söder (SD)
Åtgärder mot islamistiska extremister i Sverige

Björn Söder har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson vilka åtgärder han tänker vidta för att säkerställa att islamistiska extremister inte kan sätta skräck i det svenska samhället genom hot. Frågan har överlämnats till mig.

Det demokratiska statsskicket i Sverige bygger bland annat på fri åsiktsbildning. Föreningsfriheten, rätten att hålla möten och demonstrationsfriheten är skyddad i grundlag. Detta innebär inte att man har rätt att begå brott vid till exempel åsiktsyttringar. Om brott skulle ha begåtts vid den aktuella demonstrationen är det upp till Polismyndigheten att vidta adekvata åtgärder. I vissa fall där hot och trakasserier med ideologiska motiv förekommer kan det emanera från extremistiska miljöer.

Våldsbejakande extremism och terrorism utgör ett allvarligt hot i vårt samhälle som regeringen tar på stort allvar. Islamistiskt- och högerextremistiskt motiverad terrorism bedöms utgöra det främsta terrorhotet mot Sverige. Det konstaterar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i sin helårsbedömning för 2020. Regeringen har tydligt uttalat att den utmaning som terrorismen utgör ska mötas genom sammanhållning, ett kompromisslöst försvar för våra demokratiska normer och institutioner och solidaritet mellan de länder som drabbas och hotas av terror.

Regeringen har vidtagit och vidtar en lång rad åtgärder mot våldsbejakande extremism och terrorism. De omfattande ekonomiska satsningarna på rättsväsendet och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, innebär bättre förutsättningar i terrorismbekämpningen. Den historiska utbyggnaden av Polismyndigheten fortsätter och vid halvårsskiftet var vi halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda 2024. Nyligen anställdes nästan 600 nyexaminerade poliser och nästa år förväntas ytterligare 1400 anställas. Samtidigt har vi omkring 3000 studenter som nu går polisutbildningen och kommer att komma ut i verksamheten under de kommande åren.

Ett annat exempel är inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet, som erbjuder många aktörer stöd och vägledning i deras arbete med att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism.

Det kriminaliserade området har byggts ut bland annat genom det nyligen införda brottet samröre med en terroristorganisation samt utvidgningar av straffansvaret för utbildning, resa och finansiering kopplat till terroristbrottslighet. Regeringen bereder förslag från den utredning som har sett över hela den straffrättsliga lagstiftningen mot terrorism. Regeringen anser vidare att det är angeläget att kriminalisera varje form av deltagande i en terroristorganisation och har därför gett en parlamentarisk kommitté i uppdrag att utreda möjligheterna att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2021.

Att öka tryggheten i vårt land är ett brett arbete som innefattar hela samhällsbygget, med stärkt välfärd och med ett civilsamhälle där vi gemensamt angriper brottslighetens orsaker lika beslutsamt som vi angriper brotten. Arbetet med att bekämpa kriminalitet och våldsbejakande extremism och terrorism är högt prioriterat, där flera åtgärder redan har vidtagits och ytterligare arbete pågår. Jag kommer att fortsätta regeringens intensiva arbete med dessa frågor.

Stockholm den 2 december 2020

Mikael Damberg