UD2021/ 11785 Utrikes departementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3494 av Björn Söder (SD)
Risker för radioaktiva nedfall över Sverige

Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att förhindra att Ryssland testar vapensystem som kan leda till radioaktiva utsläpp över Sverige.

Björn Söder refererar i frågan till eventuell användning av kryssningsrobotar med en liten reaktor som motor. Det rör sig alltså inte om kärnvapen, så länge sådana robotar inte används som vapenbärare för dessa vapensystem.

När det gäller kärnvapen är Sverige starkt engagerat i arbetet med att förverkliga samtliga mål i ickespridningsfördraget (Non-Proliferation Treaty; NPT), inklusive de som rör kärnvapennedrustning. Genom vårt aktiva politiska och tekniska engagemang och arbete inom nedrustning och icke-spridning har Sverige möjligheter att bevaka utvecklingen inom spridningsområdet.

Sverige har ratificerat 1996 års fullständiga provstoppsavtal för kärnvapen - på engelska Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT). Regeringen är en tongivande och aktiv förespråkare för dess ikraftträdande och verifikationssystem. I enlighet med CTBT har fler än 300 mätstationer placerats ut över hela världen. Från svensk sida bidrar vi dessutom till det internationella övervakningssystemet genom det svenskutvecklade s.k. SAUNA-systemet för ädelgasdetektering. Genom det internationella övervakningssystemet för CTBT har Sverige och andra signatärer möjlighet att upptäcka och uppmärksamma utsläpp av radioaktivitet var som helst i världen, vilket också skedde i samband med den olycka som Björn Söder hänvisar till i sin fråga. Sverige kommer att fortsätta sitt robusta tekniska och ekonomiska stöd till uppbyggnaden av CTBT:s mätsystem, både genom EU och nationellt.

Riskerna för radioaktivt nedfall vid ett eventuellt haveri med en reaktor av den storlek som är aktuell för en kryssningsrobot har utretts av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). För långväga spridning i atmosfären skulle krävas att den del av härdinnehållet i kryssningsrobotens reaktor som sprids övergår i aerosolform, det vill säga i små partiklar som kan bäras av luften, exempelvis vid ett haveri eller under drift. De bränsleegenskaper som kan antas för en kryssningsrobot medför troligtvis att en omfattande aerosolisering av innehållet inte skulle förekomma och att risken för spridning av radioaktivitet därmed är liten. Detta tillsammans med den storlek på reaktor som det kan antas röra sig om medför att SSM:s slutsats sammantaget blir att det är högst osannolikt att en sådan händelse skulle resultera i några strålskyddskonsekvenser i Sverige, såvida incidenten eller haveriet inte ägt rum på svenskt territorium. Utspridning av härdinnehållet i havet bedöms inte medföra några negativa hälsoeffekter i Sverige.

Avslutningsvis vill jag understryka vikten av att alla länder med kärnkraft eller kärnteknisk verksamhet agerar på ett ansvarsfullt sätt och i full efterlevnad av alla internationella överenskommelser på områdena kärnsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd.

Stockholm den 6 september 2021

Ann Linde