Ju2021/02408 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3246 av Alexandra Anstrell (M)
Ett starkt befolkningsskydd

Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i närtid för att stärka befolkningsskyddet.

Efter kalla krigets slut avvecklades stora delar av det civila försvaret med hänsyn till det dåvarande fredliga omvärldsläget. Bedömningen som gjordes var att det inte fanns något behov av ett omfattande civilt försvar. I stället låg fokus på att utveckla en beredskap för fredstida kriser. Trots den avveckling som skett finns det i Sverige i dag ca 65 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer. I ett europeiskt perspektiv har Sverige tillsammans med Finland, Norge och Schweiz, ett unikt stort bestånd av skyddsrum.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget pågår sedan 2015 en återuppbyggnad av det civila försvaret. Syftet är att säkerställa att Sverige har ett civilt försvar som skyddar civilbefolkningen, säkrar att viktiga samhällsfunktioner fungerar och bidrar till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Det civila försvaret förstärks därför under 2021 med 1 miljard kronor. Satsningen ökar stegvis under de kommande åren. Tillsammans med de medel som tillfördes redan 2018 innebär regeringens satsning att civilt försvar förstärks med totalt 4,2 miljarder kronor år 2025.


Regeringen har tillsatt en utredning som ur flera viktiga perspektiv ska se över hur det framtida fysiska skyddet av civilbefolkningen bör se ut vid höjd beredskap. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2022. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som arbetar med att se över systemet för att varna allmänheten i fred och krig, vilket är en annan viktig del i skyddet av civilbefolkningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2022.

Stockholm den 23 juni 2021

Mikael Damberg