Christian Carlsson har frågat mig varför jag som minister hittills inte har tagit initiativ till ett lagstiftningsarbete för att inte enbart ge resursskolorna en egen definition i skollagen utan även en hållbar finansiering som är bättre anpassad efter resursskolornas särskilda förutsättningar.
Det är ett kommunalt ansvar att finansiera fristående resursskolor genom att bl.a. betala tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Nivån på tilläggsbeloppet beslutas av elevens hemkommun utifrån ett regelverk som är statens ansvar. Samtidigt är det mycket bekymmersamt att tillämpningen av bestämmelserna om tilläggsbelopp i skollagen inte är likvärdig över landet och att det i slutändan kan drabba den enskilde eleven. Så ska det inte vara. Elever med ett omfattande behov av särskilt stöd ska såklart få det, oavsett i vilken skola eleven får sin utbildning.
År 2016 förtydligades regleringen i enlighet med regeringens förslag i propositionen Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever (prop. 2015/16:134). Det tydliggjordes att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov och att tilläggsbelopp även kan lämnas för extraordinära stödinsatser med koppling till undervisningen. Syftet var att få en mindre restriktiv tillämpning och säkerställa att enskilda huvudmän för förskolor och skolor ska få de resurser som behövs för att tillgodose varje barns och elevs behov av särskilt stöd.
Frågan om elevers rätt till stöd är prioriterad för regeringen. I juni 2020 lämnade Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven delbetänkandet En annan möjlighet till särskilt stöd – reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42) som nu bereds inom Regeringskansliet. I februari 2021 lämnade utredningen slutbetänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11) som nu är ute på remiss. Sammantaget har många viktiga förslag lämnats till regeringen som syftar till att åtgärda allvarliga brister i skolans stöd- och elevhälsoarbete och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter. Jag är medveten om att situationen för många fristående resursskolor, för enskilda elever och deras vårdnadshavare inte är tillfredsställande. I nämnda delbetänkande föreslogs inga lagändringar i fråga om tilläggsbeloppen, då utredningen bedömde att frågan behövde utredas närmare, men däremot föreslogs ett förbättrat stöd för tillämpningen. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2021 gett Statens skolverk i uppdrag att ta fram stödmaterial för tillämpningen av bestämmelserna om tilläggsbelopp i skollagen för att åstadkomma en mer likvärdig tillämpning. Syftet är att barn och elever ska få det stöd de har rätt till. Skolverket ska inhämta kunskaper och erfarenheter från Specialpedagogiska skolmyndigheten som också kan bidra till att stödmaterialet når relevanta aktörer och kan implementeras på rätt sätt. I uppdraget ingår att tillgängliggöra den rättspraxis som finns avseende tilläggsbelopp och förtydliga vilka krav som bör ställas både på ansökan och utredning om rätten till tilläggsbelopp. För att stärka likvärdigheten och skapa ökad trygghet för elever med behov av extraordinära stödinsatser ska Skolverket återkomma med en analys över utvecklingen kring hantering, beviljanden och bedömningar av tilläggsbelopp till fristående resursskolor. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2021.
Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen ser mycket allvarligt på att elever med omfattande behov av särskilt stöd drabbas på grund av bristande likvärdighet i tillämpningen. Jag ser fram emot Skolverkets viktiga redovisning och utesluter inte ytterligare åtgärder om det skulle behövas.
Stockholm den 16 juni 2021
Anna Ekström