U2021/02492 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:2735 av Eric Palmqvist (SD)
En skola utan otillbörlig politisk påverkan och föräldrars rätt att bevaka detta
Eric Palmqvist har frågat mig om det är min uppfattning att en vårdnadshavares kritik mot otillbörlig politisk påverkan riktad mot skolelever under lektionstid är att likställa med krav på att ”anpassa undervisningen efter vårdnadshavarens partipolitiska önskemål”, och om så, vilka åtgärder jag avser att vidta för att förstärka alla vårdnadshavares grundläggande demokratiska rätt att fritt engagera sig partipolitiskt utan att detta engagemang samtidigt diskvalificerar vårdnadshavaren från att få framföra synpunkter på utbildningens innehåll eller saklighet.
Av regeringsformen framgår att den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §). Kraven på saklighet och opartiskhet kan sammanfattas under det gemensamma begreppet objektivitetsprincipen. Denna princip gäller vid såväl kommunala som fristående skolor som bedriver utbildning enligt skollagen. Vidare ställs i läroplanerna krav på att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Lärare ska i sin undervisning iaktta nämnda princip och vad som följer av läroplanen.
Det är min uppfattning att regleringen om vårdnadshavares inflytande över utbildningen och formerna för samarbete mellan skola och vårdnadshavare är tydlig. Vårdnadshavare för elever i grundskolan ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen (4 kap. 12 § skollagen). Enligt förarbetena till bestämmelsen grundar sig vårdnadshavares inflytande främst på att de går in i barnets ställe när barnet på grund av sin ålder inte självt kan utöva sitt inflytande i full utsträckning. Detta skäl för vårdnadshavares inflytande minskar i styrka i takt med att barnens ålder ökar och barnen själva kan bevaka sina intressen och uttrycka sig. Enligt förarbetena är det dock även i förhållande till vårdnadshavarna självklart att det är den pedagogiska personalen som utifrån sin profession har ansvaret för hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas tillsammans med barnen och eleverna (prop. 2009/10:165 s. 313). Skolans uppdrag vad gäller undervisningens innehåll och formerna för samverkan med elevernas vårdnadshavare är tydligt även i läroplanerna. I läroplanen för grundskolan anges att skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Vidare anges att det är rektorn som pedagogisk ledare och som lärarnas chef, som har ett särskilt ansvar för att utveckla formerna för samarbete mellan skolan och hemmen och att vårdnadshavarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. I läroplanen för gymnasieskolan anges att rektorn har ett särskilt ansvar för att vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång.
Förtroendefulla relationer och en fungerande samverkan mellan skola och vårdnadshavare ökar elevens möjligheter till skolframgång. Jag har stort förtroende för lärarnas förmåga och ambition att leva upp till högt ställda krav i våra lagar och läroplaner på bl.a. saklighet och allsidighet. Jag vidhåller att lärare måste kunna ta upp kontroversiella ämnen i sin undervisning. Hur en enskild lektion, som tar sin utgångspunkt i läroplanen, läggs upp är en fråga som lärare ska hantera. Formerna för hur samverkan mellan vårdnadshavare och skolan ska ske har jag återgett ovan.
Stockholm den 12 maj 2021
Anna Ekström