Ju2021/01712 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2637 av Jörgen Berglund (M)
socialt perspektiv på Sveriges krisberedskap

Jörgen Berglund har frågat mig hur jag arbetar med att inkludera de sociala perspektiven i krisberedskapsplaneringen, främst inom socialtjänst och skola.

Beredskapsplaneringen i Sverige görs på nationell, regional och lokal nivå. På nationell nivå genomförs den av statliga myndigheter, som dessutom ska samverka med länsstyrelser, andra myndigheter, kommuner, regioner och näringsidkare. Inom området har till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram skolmaterial riktat till förskola, grundskola och gymnasium. Syftet är att öka barns och ungas riskmedvetande, att utveckla deras kunskap och förmåga att hantera risker och olyckor i den egna vardagen och att ge dem kunskap om sårbarheter och hot i samhället. MSB arbetar också tillsammans med andra berörda aktörer för att öka kunskapen om vad människor själva kan göra för att vara mer förberedda inför kriser.

Jag kan också notera att utredningen om civilt försvar, som nyligen lämnade sitt betänkande Struktur för ökad motståndskraft till regeringen, föreslår skola och förskola som ett av fyra särskilda beredskapsområden. Det innebär att området omfattar samhällsviktig verksamhet och funktioner som är av särskild betydelse att upprätthålla i kris, höjd beredskap och krig.

På lokal och regional nivå ska kommuner och regioner minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Kommunen har också ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen för levnadsförhållanden hos vissa grupper såsom barn och unga, människor med funktionshinder och äldre. Det är kommunen som har bäst kunskap om de lokala levnadsförhållandena, vilka särskilt utsatta grupper som finns inom kommunen och andra viktiga utgångspunkter som har betydelse när det gäller det sociala perspektivet i krisberedskapen.

Frivilliga organisationer har också en viktig roll vid svåra påfrestningar och har stöttat lokalsamhället inte minst nu under pandemin. Därför satsar också regeringen på att förstärka de frivilliga försvarsorganisationerna. Regeringen tillför de frivilliga försvarsorganisationerna 30 miljoner 2021 och har beräknat att tillföra samma belopp årligen 2022 och 2023, och 40 miljoner kronor per år från 2024.

Stockholm den 5 maj 2021

Mikael Damberg