Svar på fråga 2020/21:2491 av Lars Hjälmered (M)
Konsekvenser av energipolitiken

Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige inte ska hamna i en liknande ekonomisk och teknisk situation som Tyskland när det gäller energipolitiken.

Det övergripande målet för energipolitiken i Sverige bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Lars Hjälmered tar upp prisfluktuationer, men att elpriset varierar är en naturlig del av en konkurrensutsatt marknad där priset speglar utbud och efterfrågan. Samtidigt är det ju alltid möjligt både för hushållskunder och företag att prissäkra sina inköp av el vilket innebär att de inte påverkas fullt ut av prisfluktuationer.

Det är viktigt att vi har konkurrenskraftiga elpriser sett till de genomsnittliga elpriserna under året. Detta är av betydelse för alla elförbrukare och helt avgörande för vår industri. Det är därför glädjande att Sveriges medelstora och stora företag har bland de lägsta elkostnaderna i hela EU. Sveriges rekordstora export av el på årsbasis är en tydlig indikation på att elen kostar mer i andra länder.

Jag är överens med Lars Hjälmered om att vi bör ta lärdom från andra länders energipolitik, men det är då viktigt att komma ihåg att vi har helt olika förutsättningar. I Tyskland ska kärnkraften vara avvecklad till nästa år och all kolkraft senast till 2038, med en storskalig avveckling av kolkraft redan till 2023. I Sverige har vi med vår vattenkraft unika möjligheter att balansera elförbrukningens variationer men även elproduktionen när t.ex. vindkraftsproduktionen är hög eller låg. Kärnkraften förväntas också utgöra en del av energimixen i Sverige under överskådlig framtid, bara för att nämna några exempel på skillnader.

Stockholm den 21 april 2021

Anders Ygeman