Svar på fråga 2020/21: 2358 av Markus Wiechel (SD) Import av varor som producerats genom slavarbete

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser vidta åtgärder i syfte att kartlägga omfattningen av produkter på den svenska marknaden som har framkommit som ett resultat av slavarbete eller på annat sätt vidta åtgärder för att motarbeta import av den typen av produkter till Sverige.

Regeringen lägger stor vikt vid arbetet med socialt hållbart företagande och mänskliga rättigheter och för en aktiv dialog med företag, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, civilsamhället och näringslivsorganisationer. I 2019 års plattform för internationellt hållbart företagande har regeringen uttryckt en tydlig förväntan på att svenska företag agerar hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö, klimat och korruptionsbekämpning. Företagens verksamhet ska inte orsaka, bidra eller vara kopplade till övergrepp eller kränkningar av mänskliga rättigheter.

Det primära ansvaret för att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna ligger hos staterna. Sverige lyfter konsekvent vikten av det, såväl multilateralt inom EU och FN som i bilaterala samtal med tredjeland. Sverige verkar inom ramen för ILO också aktivt för att avskaffa alla former av tvångsarbete och för ratificering och efterlevnad av konventionerna på detta område.

Om alla stater tog sitt ansvar skulle vi komma längre i arbetet med företagande och mänskliga rättigheter, men företag har också ett ansvar att följa och respektera mänskliga rättigheter. Det är därför som internationella regelverk, som FN:s vägledande principer eller OECD:s riktlinjer, växt fram.

Regeringen stödjer arbetet med att genomföra FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter och verkar för att fler länder ska anta nationella handlingsplaner precis som Sverige gjorde redan år 2015. Regeringen anser att FN-principerna och OECD:s riktlinjer för multinationella företag bör ligga till grund för EU:s kommande lagstiftning på området.

Regelverken har en normerande effekt som gör skillnad. Det är dock tydligt att det behövs skarpare verktyg för att säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs av företagen. Därför har Sverige varit starkt engagerat i frågan när den har kommit upp på EU:s bord.

För regeringen är EU-samarbetet centralt för att kunna åstadkomma än mer på detta område. Flertalet produkter på den svenska marknaden har framställts som ett resultat av globala värdekedjor. Därför verkar regeringen aktivt i EU för att det på EU-nivå tas fram bindande regler för tillbörlig aktsamhet (due diligence) för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö i globala leverantörskedjor. Därmed tydliggörs krav på företagen för att tillförsäkra sig om att underleverantörer lever upp till dessa regler. Kommissionen har aviserat att man kommer att lägga fram ett förslag i juni 2021. Därtill verkar Sverige för ambitiösa hållbarhetskapitel i EU:s frihandelsavtal, i vilka ILO:s kärnkonventioner som bl a förbjuder tvångsarbete är en central del.

Stockholm den 7 april 2021

Anna Hallberg