I2021/ 00629 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsministern Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:1921 av Markus Wiechel (SD)
Hantering av beredskapspengar
Markus Wiechel har frågat mig om jag delar bedömningen att åtgärden var i strid med gällande regelverk för att använda nationella krisberedskapspengar, och på vilka fakta och omständigheter jag i så fall motiverar att initiativet ändå togs under en tid då Sverige inte befann sig i krig eller annan nationell kris.
Det är något oklart vilken åtgärd gällande krisberedskap Markus Wiechel syftar på. När det gäller initiativ från regeringen så föreslogs ett höjt beställningsbemyndigande för elberedskapsanslaget, med 1 000 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99). Förslaget innebar att Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) kunde ingå ekonomiska åtaganden inom anslagets ändamål om 1 250 miljoner kronor för perioden mellan 2021 och 2035. Riksdagen beslutade den 16 juni 2020 i enlighet med regeringens förslag.
Svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet och fattar med stöd av elberedskapslagen (1997:288) självständiga beslut om åtgärder inom ramen för elberedskapsanslagets ändamål, bl.a. utgifter för elberedskap, civilt försvar inom energisektorn och för dammsäkerhet. I juli 2020 fattade Svenska kraftnät ett beslut som möjliggör ersättning för elberedskapsåtgärder i ett antal anläggningar för att säkerställa förmågan till ö-drift i elförsörjningen i Stockholm.
Jag utgår ifrån att regelverk följs och jag vet att Svenska kraftnät i detta fall bl.a. har ställt tekniska krav i enlighet med Kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer. Jag kan konstatera att Svenska kraftnät på sin webbplats informerar om att dels inga utbetalningar hittills (den 19 februari) har gjorts i det aktuella fallet, dels ersättningen kommer att reduceras eller återbetalas om kraven inte uppfylls helt.
Stockholm den 3 mars 2021
Anders Ygeman