Ju2021/ 00354 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1515 av Lars Beckman (M)
Trygghet för butiker

Lars Beckman har frågat mig när jag bedömer att ett trygghetspaket är på plats, innehållande möjligheter att skyndsamt inrätta LOV 3-områden när det är nödvändigt och att sätta upp trygghetsskapande kameror snabbt när det krävs.

En av statens viktigaste uppgifter är att säkra medborgarnas trygghet och skydda människor från våld och brottslighet. Från regeringens sida genomförs en enorm kraftsamling för att bryta den brottsliga utvecklingen och öka tryggheten. Med fler poliser ökar tryggheten, det är därför vi satsar stort på att anställa 10 000 fler polisanställda till 2024 jämfört med 2016. I dagsläget sker tillväxten snabbare än prognosen och enligt Polismyndigheten kommer målet att nås. Åtgärderna i regeringens 34-punktsprogram förbättrar förutsättningarna för arbetet mot såväl gängbrottsligheten som annan kriminalitet, med fler verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, skärpta straff och ett förbättrat brottsförebyggande arbete.

Ordningsvakter ska inte och kan inte ersätta polisen, men deras arbete är ett viktigt bidrag till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Regelverket för ordningsvakter är dock föråldrat. I november 2019 tillsatte därför regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter. Syftet är att modernisera och effektivisera regelverket och anpassa det till dagens förhållanden. Utredningen ska bland annat se över för vilka ändamål och på vilka platser ordningshållning bör kunna utföras av ordningsvakter samt undersöka om det finns ytterligare uppgifter i ordningshållningen som en ordningsvakt bör kunna utföra. Utredningen ska redovisas senast den 21 maj 2021.

Som Lars Beckman är inne på kan kamerabevakning vara ett viktigt verktyg för brottsbekämpning och ökad trygghet i stort. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att förenkla användningen av kamerabevakning.

Under 2018 trädde en ny kamerabevakningslag i kraft. Genom den nya lagen slopades den generella tillståndsplikten för kamerabevakning. Det betyder att butiker och köpcentrum numera kan sätta upp kameror utan tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen. Det underlättar handelns säkerhetsarbete betydligt. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort även för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. Dessa myndigheter får nu själva bedöma när det är motiverat att sätta upp kameror på gator och torg. Den 1 augusti 2020 togs tillståndskravet bort även för kamerabevakning i kollektivtrafiken, på flygplatser och i apotek.

Polismyndigheten arbetar aktivt med kamerabevakning och planen för 2021 är att över 150 nya fasta kameror och närmare 100 paket för tillfällig kamerabevakning kommer att sättas upp. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2021.

Stölder och andra brott som begås i butiker kan få stora konsekvenser för den som drabbas. Regeringen har därför förstärkt skyddet mot brott men även allvarliga trakasserier som äger rum där. Den 1 mars 2021 träder en ny lag om tillträdesförbud till butik ikraft. Lagen innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Stockholm den 3 februari 2021

Mikael Damberg