Svar på fråga 2020/21:1340 av Per-Arne Håkansson (S) Stranderosionen i Skåne och Halland

Per-Arne Håkansson har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att säkerställa ett långsiktigt hållbart arbete för att motverka stranderosionens effekter.

Risken för stranderosion förutses öka i ett förändrat klimat. Det är därför angeläget att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera erosion längs sina kuster. Kommunernas förebyggande arbete är en viktig del av den förmågan.

Staten ska på olika sätt kunna stödja kommunerna i deras förebyggande arbete. Statens geotekniska institut (SGI) har ett nationellt samordningsansvar för stranderosion och ska enligt sin instruktion bidra till att riskerna för stranderosion minskar. Det innebär bl.a. att SGI bistår andra myndigheter med sakkunnigutlåtanden i ärenden om stranderosion, utvecklar kunskapen inom området och samordnar olika aktörers intressen. Som Per-Arne Håkansson skriver har SGI, länsstyrelserna i Skåne och Halland samt Sveriges geologiska undersökning (SGU) bildat Regional kustsamverkan i Skåne och Halland. Myndigheterna ska i dialog med kustkommunerna i Skåne och Halland skapa hållbara lösningar för att hantera de utmaningar som följer av stigande havsnivå, översvämning och erosion i området.

Flera av dessa aktiviteter finansieras från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20. Regeringen anser dock att det är av stor vikt att anpassningsåtgärder integreras i ordinarie verksamhet. För att stärka SGI:s arbete med erosion beslutades i samband med budgetpropositionen för 2020 att SGI:s förvaltningsanslag skulle tillföras 2,4 miljoner kronor. I budgeten för 2021 tillförs SGI ytterligare medel för sitt arbete med stöd och rådgivning till myndigheter och kommuner i fråga om risk för ras och skred.

När många aktörer är involverade är samordning en viktig del av lösningen. Genom den nationella strategin för klimatanpassning som regeringen antog i mars 2018 (prop.2017/18:163) skapades en strukturerad, sammanhållande ram för det nationella arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. För att få en samlad bild av samhällets sårbarhet för klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning i Sverige utvecklas har regeringen inrättat ett nationellt expertråd för klimatanpassning knutet till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Rådets underlag ligger till grund för den reviderade nationella strategi som regeringen ska presentera 2023. Boverket har vidare fått i uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till den byggda miljön. En förordning om myndigheters skyldighet att arbeta med klimatanpassning (SFS 2018:1428) har också beslutats. Förordningen omfattar 32 nationella myndigheter samt länsstyrelserna.

Regeringen har även gett SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att identifiera områden i Sverige där det finns risk för bland annat klimatrelaterad erosion och översvämningar. Uppdraget innebär också att beskriva sannolikhet och samhällsekonomiska konsekvenser och ska redovisas senast den 31 maj 2021.

Sammanfattningsvis har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för ett långsiktigt hållbart arbete för samhällets anpassning till klimatförändringarna, vilket även omfattar att motverka stranderosionens effekter. Samtidigt är det av stor betydelse att kommunerna själva vidtar förebyggande åtgärder för ett effektivt skydd mot stigande havsnivå, översvämning och erosion.

Stockholm den 27 januari 2021

Isabella Lövin